Rapport från en enkätstudie kring näringsfrågor och fysisk aktivitet till alla personer över 75 år i Solna Stad sommaren 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från en enkätstudie kring näringsfrågor och fysisk aktivitet till alla personer över 75 år i Solna Stad sommaren 2002"

Transkript

1 Projekt Seniorstaden Hallen Rapport från en enkätstudie kring näringsfrågor och fysisk aktivitet till alla personer över 75 år i Solna Stad sommaren 22 Stockholm 293 Gunnar Akner, överläkare, med dr Eva Lammes, nutritionist Elisabeth Rydwik, sjukgymnast Stina Engelheart, dietist Nutritions- och Läkemedelsenheten Äldreforskning NordVäst (ÄNV) Seniorstaden Hallen Solna e-post: gunnar.akner@chello.se 1

2 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Resultat och diskussion 7 Bilagor 1. Enkät och följebrev (3 sidor) 2. Tabeller och figurer med sammanställning av enkätsvar enligt följande (23 sidor): Figurer Svarsfrekvens 1 Fig. 1: Utsända, besvarade, ej besvarade enkäter 1 Fig. 2: Kön, ålder 2 Fig. 3: Relativ svarsfrekvens alla, män, kvinnor 3 Fig. 4: Omvårdnadsboenden 4 Fig. 5: Servicehus 4 Kropps-sammansättning 5 Fig. 6: Kön, ålder - BMI-klasser 5 Fig. 7: Viktförändring - BMI 6 Fig 8: Viktförändring - totalt, kön 7 Fig 9: Viktförändring - ålder 7 Fig 1: Viktförändring - aptitförändring 8 Fig 11: BMI - fysisk aktivitet 9 Fig 12: Viktförändring - fysisk aktivitet 9 Syn på eget näringstillstånd (N-tillstånd) 1 Fig. 13: N-tillstånd - BMI-klasser, ålder 1 Fig 14: N-tillstånd - viktförändring 11 Fig. 15: N-tillstånd - fysisk aktivitet 11 Aptit (eg. aptitförändring) 12 Fig. 16: Aptit - totalt, kön 12 Fig. 17: Aptit - ålder 12 Fig. 18: Aptit - N-tillstånd 13 Fysisk aktivitet 14 Fig. 19: Fysisk aktivitet- totalt, kön 14 Fig. 2: Fysisk aktivitet - ålder 14 Fig 21: Fysisk aktivitet - aptit 15 Behov av hemhjälp 16 Fig 22: Hemhjälp - ålder 16 Fig. 23: Hemhjälp - BMI 16 Fig. 24: Hemhjälp - viktförändring 17 Fig 25: Hemhjälp - näringstillstånd 18 Fig. 26: Hemhjälp - aptit 18 Fig. 27: Hemhjälp - fysisk aktivitet 19 Intresse för undersökning av näringstillstånd 2 Fig. 28: Undersökning - kön 2 Fig. 29: Undersökning - ålder, 2 Fig. 3: Undersökning - viktförändring 21 Fig. 31: Undersökning - näringstillstånd 22 Fig. 32: Undersökning - aptitförändring 22 Fig. 33: Undersökning- fysisk aktivitet 23 Tabeller Tabell 1: Enkät, svarstyper 1 Tabell 2: Enkätsvar ålder kön 2 Tabell 3: Näringstillstånd typ 1 Tabell 4: Hemhjälp BMI 17 Tabell 5: Undersökning viktförändring 21 2

3 Sammanfattning Äldreforskning NordVäst har i samråd med Solna Stads Äldreförvaltning genomfört en enkätstudie riktad till alla individer = 75 år bosatta i Solna Stad, totalt 6197 personer med en medelålder om 81,5 år.. Syftet var att undersöka de äldre pensionärernas uppfattning om näringsfrågor och fysiska aktivitet. Undersökningen visade följande huvudfynd: Svarsfrekvens Svarsfrekvensen blev c:a 5 %. Medelåldern bland de svarande och ej svarande var mycket likartad, 81,2 respektive 81,8 år. Det var något högre procentuell andel män i den grupp som besvarade enkäten jämfört med den grupp som ej svarade. Svarsfrekvensen från Solna Stads omvårdnadsboenden och servicehus låg i genomsnitt på 15 %. BMI/viktförändring (för definition av BMI hänvisas till bilaga 2, sidan 5) 61 % hade ett BMI inom normalområdet. 1 % av 75+ hade BMI < 2 och 29 % > % av 75+ uppgav ofrivillig viktminskning under det senaste året. Drygt hälften av dessa angav minskad aptit. För den grupp som ofrivilligt minskat > 5 kg var andelen minskad aptit 7 %. Fysisk aktivitet 4 % av 75+ och en majoritet av 85+ ansåg sig ha otillräcklig fysisk aktivitet, i synnerhet individer med BMI > 25. Det förelåg samband låg fysisk aktivitet och minskad aptit hos 75+. Näringstillstånd 84 % av 75+ ansåg sig ha ett gott näringstillstånd. De 16 % som uppgav mindre bra eller dåligt näringstillstånd hade ofta BMI > 25. Hemhjälp 4 % av 75+ uppgav behov av hemhjälp, särskilt vid BMI < 2 eller > 25, och oftast av typ kombinerad hemhjälp. Det fanns ett samband mellan nedsatt näringstillstånd och behov av hemhjälp. Intresse för undersökning av näringstillstånd 58 % av 75+ var positiva till en undersökning av sitt näringstillstånd. Särskilt positiva var de med ofrivilliga viktförändringar. Resultat av betydelse för forskning kring undernäringstillstånd För det planerade forskningsprojektet kring undernäringstillstånd hos äldre 75+ på Seniorstaden Hallen kan följande resultat från enkätstudien framhållas: 1 % av 75+ (293 individer) hade BMI < 2 19 % av 75+ (54 individer) hade ofrivillig viktminskning det senaste året. Av dessa hade över hälften minskad aptit. 64 % av 75+ med ofrivillig viktminskning uppgav otillräcklig fysisk aktivitet Behovet av hemhjälp var relativt sett betydligt större hos individer med ofrivillig viktminskning jämfört med det behovet hos viktstabila. 2/3 av de individer som minskat ofrivilligt i vikt var positiva till en undersökning av sitt näringstillstånd. Enkätundersökningen visar på en rad olika samband på gruppnivå. Eftersom materialet är så stort har de påvisade sambanden troligen betydande relevans. För de enskilda individerna är det betydligt mer osäkert vilka samband som gäller och detta måste utredas i varje enskilt fall. 3

4 Bakgrund Beslut om forskningsprojekt Äldrenämnden i Solna Stad beslöt vid sammanträde 2611 att inleda ett forskningsprojekt vid äldreboendet Seniorstaden Hallen i Solna Stad med start hösten 22. Projektet avser att inbjuda pensionärer över 75 år boende i Solna Stad med undernäringstillstånd till en medicinsk undersökning följt av ett individuellt utformat behandlingsprogram fokuserat på följande tre behandlingsmetoder: Nutrition Fysisk träning/aktivitet Läkemedel Effekten av behandlingen skall följas upp under minst ett år. Projektledare är överläkare Gunnar Akner vid Äldreforskning NordVäst (ÄNV). Beslut om enkätstudie Samtidigt med beslutet att etablera en forskningsverksamhet vid Seniorstaden Hallen beslöt Äldrenämnden att i samråd med ÄNV genomföra en enkätstudie till alla personer över 75 år bosatta i Solna Stad. Syftet var att undersöka hur de de äldre (75+) i Solna såg på sitt eget näringstillstånd, grad av fysisk aktivitet, behov av hjälp samt om de var intresserade av en utredning av sitt hälsotillstånd inriktad på dessa frågor. Resultatet av enkäten kunde även utgöra en grund för att rekrytera lämpliga personer till ovan nämnda forskningsprojekt. På Solna Stads hemsida anges 2929 att det år 2 bodde totalt personer i Solna Stad. Av dessa var 1 56 = 65 år (19 %) och 3 44 = 8 år (6 %). Enkäten skickades ut till alla personer = 75 år i Solna Stad. Enligt Riksskatteverkets listor fanns i maj personer = 75 år bosatta i Solna Stad, vilket enligt ovan motsvarar 11 % av alla personer i Solna Stad. Syfte med enkäten Syftet med enkäten var flerfaldigt: 1. Belysa ett angeläget problemområde lokalt i Solna Problem med undernäringstillstånd hos äldre har diskuterats mycket både i fackpress och massmedia de senaste tio åren. Ofta kommer problemet upp på nyhetsplats genom olika vårdskandaler som inträffat både inom sjukvården och den kommunala äldrevården. Dessutom är förekomsten av undernäringstillstånd väl belyst genom ett flertal svenska doktorsavhandlingar de senaste 2 åren. Det finns ett starkt samband mellan å ena sidan undernäringstillstånd och å andra sidan både ålder och olika sjukdomar, särskilt kombinationer av sjukdomar (multisjuklighet). Inom den slutna sjukvården har åtminstone 2-3 % av alla (!) patienter inlagda vid stora kliniker som internmedicin, geriatrik, kirurgi, neurologi etc. befunnits ha undernäringstillstånd av varierande grad. I kommunala särskilda boenden för äldre är förekomsten ännu högre. Dilemmat är att det inte finns någon löpande diagnostik inom sjukvården eller den kommunala äldrevården över förekomsten av undernäringstillstånd. Detta medför att det inte heller finns någon löpande statistik vare sig nationellt eller kommunalt (landstings- eller primär-kommuner) angående omfattningen av problemet respektive om/hur det påverkas av olika behandlingsmetoder eller organisatoriska förhållanden. Problematiken kompliceras av ytterligare tre förhållanden: - Det saknas erkända kriterier på diagnosen undernäringstillstånd, varför dylika kriterier måste definieras ad hoc för varje ny studie. - Det saknas en infrastruktur i landet för specialistbedömning och second opinion av individer med undernäringstillstånd - Det råder brist på kontrollerade behandlingsstudier avseende undernäringstillstånd, varför den vetenskapliga kunskapsbasen är svag inom detta område. 4

5 2. Direktkontakt Vi ville undersöka de äldre Solnabornas egen inställning till sin hälsa med fokusering på näringsfrågor och fysisk aktivitet och ta reda på hur de själva ser på sitt näringstillstånd 3. Ålder Vi ville fokusera studien på äldre = 75 år, eftersom det är i denna ålder som sjukdomar och skador med åtföljande funktionsnedsättningar, hjälpbehov och risk för undernäringstillstånd brukar bli påtagliga. Enkäten En enkät bestående av åtta frågor utformades i samråd mellan ÄNV och Solna Stads äldreförvaltning. Enkäten och ett följebrev (bilaga 1) samt ett adresserat och frankerat svarskuvert skickades per reguljär post i mitten av juni 22 till alla 75+ bosatta i Solna Stad. Adressuppgifter erhölls via Riksskatteverket. Alla svar som inkommit till och med 2831 har tagits med i sammanställningen. Kommentar till enskilda enkätfrågor (bilaga 1) Fråga 2: Hur ser Du på Ditt eget näringstillstånd : Ordet näringstillstånd var ej närmare definierat och det finns troligen en betydande variation vilken innebörd olika individer lägger vid det. En del kan förmodas ha jämställt detta ord med hälsotillstånd. Vi såg det dock som värdefullt att trots detta undersöka medborgarnas egen uppfattning om näringstillståndet. Fråga 3 och 4: Uppgifter om längd och vikt. Detta är individernas egna uppgifter och vi vet ej vare sig hur säkra eller aktuella dessa uppgifter är. Fråga 7: Rör Du på Dig i den utsträckning Du skulle vilja (t.ex. promenader, hushållsarbete mm)? Här har vi fått många olika svarskombinationer och för att kunna sammanställa materialet har vi grupperat svaren i endast två kategorier: - Ja, tillräckligt: Denna kategori inkluderar även oförmåga att utföra vissa avgränsade uppgifter, som dock ej påverkar den allmänna rörelseförmågan. - Nej otillräckligt: Denna kategori inkluderar både svårighet och oförmåga respektive kombinationer av dessa att utföra enskilda- eller grupper av aktiviteter. Kategoriseringen i ja och nej tar sikte på att belysa frågan om individen tycker att ev. funktionsnedsättning(ar) påverkar den allmänna rörelseförmågan negativt eller ej. Bearbetning av data Alla enkätsvar från de 378 personer som besvarat enkäten har stämts av mot Riksskatteverkets uppgifter om namn och adress. Därefter har samband mellan olika svarsalternativ undersökts och sammanställts i figur- och tabellform (bilaga 2). Även de 3119 äldre (75+) som ej besvarat enkäten har jämförts med Riksskatteverkets uppgifter beträffande ålder och könsfördelning för att undersöka om grupperna som besvarade respektive ej besvarade enkäten skilde sig åt. Bortfallsfrekvensen anges i resultatdelen uttryckt i procent för respektive fråga eller kombination av frågor. I termen bortfall ingår i denna rapport följande fyra typer av svar: Inget svar på en viss fråga Svarat med flera olika alternativ när endast ett alternativ skulle anges Svarat på andra frågor än de som ställts Oläsligt eller uppenbart orimligt svar För figurer där det ingår svar från en kombination av två eller flera frågor i enkäten avser bortfall den samlade bortfallsfrekvensen från alla ingående frågor i figuren. 5

6 Följande 1 variabler har använts vid analysen: Åldersfördelning Kön Typ av boende Body mass index (BMI) beräknas med hjälp av längd och vikt (se bilaga 2, sidan 5) Viktförändring det senaste året Aptitförändring det senaste året Syn på grad av egen fysisk aktivitet Syn på eget hjälpbehov Syn på eget näringstillstånd Intresse för närmare undersökning av eget näringstillstånd Dessa 1 variabler ger upphov till ett stort antal kombinationsmöjligheter. I bilaga 2 redovisas ett urval av diagram och tabeller med tillhörande kommentarer. Eftersom bortfallet var olika för olika kombinationsanalyser kommer antalet av någon viss variabel att kunna variera något mellan olika diagram. Tidigare enkätstudier Vi har ej kännedom om någon tidigare liknande enkätstudie, varför vi ej kunnat göra någon jämförelse med andra delar av landet eller med tidigare data från Solna Stad. 6

7 Resultat och diskussion En detaljerad redovisning ges i kommentarer till figurer och tabeller i bilaga 2. Svarsfrekvens, ålders - och könsfördelning (Figur 1-5 samt tabell 1-2) Grupp som besvarat enkäten Totalt skickades 6197 enkäter ut i juni 22 och 2831 hade svar inkommit från 378 personer, dvs en svarsfrekvens om 49,7 %. Detta får betraktas om en mycket god svarsandel, eftersom det är fråga om äldre individer = 75 år som fick en skriftlig enkät utan någon påminnelse. Till den höga svarsfrekvensen bidrar troligen att enkäten skickades ut gemensamt av Solna Stads äldreförvaltning och Äldreforskning NordVäst (ÄNV) med uttryckligt löfte om konfidentiell hantering av svaren. Denna kombination borgade för en hög trovärdighet. Medelåldern var 81,2 år med 37,2 % män och 62,8 % kvinnor. Svarsfrekvensen minskade successivt mellan års ålder, från 5 % till c:a 35 %. Grupp som ej besvarat enkäten I den grupp om 3119 individer (5,3 %) som ej besvarade enkäten var det procentuellt något fler kvinnor jämfört med både den grupp som besvarat enkäten respektive hela gruppen som fick enkäten. Medelåldern och dess spridning samt åldersfördelningen var densamma i alla tre grupperna. Det kan dock finnas andra betydelsefulla skillnader mellan grupperna, t.ex. kombination av sjukdomar/skador, funktionstillstånd, behov av hemhjälp, andel som bor på kommunala särskilda äldreboenden etc, men detta har ej kunnat undersökas närmare. Svar från särskilda boenden Figur 4-5 visar fördelningen av svar från 1 olika omvårdnadsboenden och tre servicehus i Solna Stad.. Enligt Solna Stads hemsida september 22 fanns totalt 626 vårdplatser vid de tio omvårdnadsboendena och 192 platser vid de tre serviceboendena. Figur 5 visar endast resultat från tre av servicehusen, eftersom servic ehuset Pumpan ej hade något angivet antal platser (skall avvecklas som servicehus). Svarsfrekvensen från alla dessa äldreboenden var överraskande låg, och uppgick i genomsnitt endast till % på bägge typerna av boenden. Via Riksskatteverkets listor kunde vi identifiera ett antal personer som bodde vid dessa särskilda boenden, men ej hade besvarat enkäten. I genomsnitt omfattade de svarande och identifierade icke-svarande Solnaborna endast knappt 3 %. Detta innebär att vi ej kunnat identifiera 6-7 % av alla boende vid tio omvårdnadsboenden och tre servicehus i Solna Stad och att vi därför saknar uppgifter om = 518 individer. Detta antal motsvarar 8 % av det totala antalet utsända enkäter. Vi har ej haft möjlighet att utreda dessa frågor närmare. Den låga svarsfrekvensen från de särskilda boendena kan ha flera orsaker: Individerna på boendet var yngre än 75 år Individerna kan vara mantalsskrivna på någon annan adress än det särskilda boendet Individerna kan ha god man och ha all post skickad till denne, som i sin tur inte hört av sig. Posten kan ha kommit fram, men närstående och/eller personal kan ha bedömt individens allmänna tillstånd som alltför dåligt för att kunna besvara enkäten eller att ev. svar ej skulle tillföra något värde för individen. Den låga svarsfrekvensen gör att vi inte redovisar svaren som berör särskilda boenden närmare. 7

8 Kroppssammansättning BMI-klasser (Figur 6) Flertalet individer (61 %) hade BMI inom normal -området, individer (1 %) hade BMI < 2, varav 65 män och 228 kvinnor. 29 % hade BMI > 25. Viktförändring (Figur 7-9) 193 individer (67 %) uppgav stabil vikt det senaste året. 528 individer (19 %) uppgav ofrivillig viktminskning det senaste året, varav 136 individer hade BMI < individer hade minskat > 5 kg, varav 42 män och 145 kvinnor. Relativt flest individer med ofrivillig viktminskning fanns i åldersgruppen 8-84 år. Relativt flest individer med viktökning fanns i åldersgruppen år. Viktförändring aptit (Figur 1) I gruppen med ofrivillig viktminskning uppgav c:a hälften minskad aptit. I gruppen som minskat > 5 kg uppgav 14 individer minskad aptit. Den grupp som minskat mest i vikt uppgav således oftare aptitminskning än gruppen med lägre viktminskning. 14 individer uppgav ökad aptit trots viktminskning. BMI/vikt fysisk aktivitet (Figur 11-12) 112 individer (4 %) ansåg att de hade otillräcklig fysisk aktivitet. Av dessa hade var tredje minskat i vikt det senaste året. Hos individer med BMI < 2 uppgav 153 (52 %) otillräcklig fysisk aktivitet. Hos dem med BMI > 25 uppgav 39 individer (46 %) otillräcklig fysisk aktivitet. Näringstillstånd Aptit Syn på eget näringstillstånd (Figur samt tabell 3) 2365 individer (84 %) ansåg att deras näringstillstånd var bra. 466 (16 %) individer ansåg att deras näringstillstånd var mindre bra respektive dåligt. Synen på det egna näringstillståndet som mindre bra eller dåligt förelåg i alla tre BMI-klasserna med relativt flest individer i klassen med BMI > 25. Av dem som minskat i vikt uppgav 22 individer sig ha mindre bra eller dåligt näringstillstånd. Näringstillstånd fysisk aktivitet (Figur 15) En tredjedel av de individer som angivit otillräcklig fysisk aktivitet ansåg sig ha mindre bra eller dåligt näringstillstånd. Syn på eget näringstillstånd (Figur 16-18) 565 individer (19 %) uppgav minskad aptit under det senaste året. Av de personer som angivit mindre bra eller dåligt näringstillstånd uppgav drygt hälften att aptiten hade minskat det senaste året. 8

9 Fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet (Figur 19-2) 1222 individer (4 %) uppgav att de hade otillräcklig fysisk aktivitet, varav 412 män och 81 kvinnor. Efter 85 års ålder ansåg en majoritet av de svarande att de hade en otillräcklig fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet aptit (Figur 21) 68 % av dem med minskad aptit senaste året uppgav otillräcklig fysisk aktivitet. Hemhjälp Hemhjälp ålder (Figur 22) 1146 personer (39 %) ansåg sig ha behov av hemhjälp. Det relativa behovet av hemhjälp ökade successivt med åldern. Behov av kombinerad hemhjälp dominerade i alla åldersgrupper. Hemhjälp BMI/viktförändring (Figur 23-24) Individer med lågt eller högt BMI uppgavs ha större relativt behov av hemhjälp än vid BMI Av gruppen som minskat i vikt det senaste året bedömde 318 (62 %) att de hade behov av hemhjälp. Individer som minskat eller ökat i vikt det senaste året hade högre relativt behov av hemhjälp än de viktstabila. Hemhjälp näringstillstånd (Figur 25) 49 personer (17 %) uppgav sig ha ett mindre bra eller dåligt näringstillstånd. Av dessa ansåg sig 339 personer (69 %) ha behov av hemhjälp. Det relativa behovet av hemhjälp ökade successivt med försämrat näringstillstånd. Hemhjälp aptit (Figur 26) Av individer med försämrad aptit uppgav 345 (62 %) personer behov av hemhjälp. Hemhjälp fysisk aktivitet (Figur 27) Av dem som ansåg sig ha behov av hemhjälp uppgav 74 % otillräcklig fysisk aktivitet. Intresse för undersökning av näringstillstånd Intresse, könsfördelning (Figur 28) Totalt var 1721 individer (58 %) intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd med samma andel för män och kvinnor. 18 individer (34 %) var ej intresserade av undersökning. Undersökning av näringstillstånd viktförändring (Figur 3) 512 personer (19 %) uppgav viktminskning det senaste året. 66 % av individerna uppgav stabil vikt och 15 % ökad vikt. I den viktminskande gruppen var 346 individer (67 %) intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd. De individer där kroppsvikten förändrats på ett ofrivilligt sätt var mer intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd än övriga. Det noteras dock att 5 % av viktstabila individer också önskade en undersökning av näringstillståndet. Undersökning av näringstillstånd syn på eget näringstillstånd (Figur 31) 484 individer (17 %) angav sitt näringstillstånd som mindre bra respektive dåligt. Av dessa var 386 (8 %) intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd. 9

10 Undersökning av näringstillstånd aptit (Figur 32) 551 individer (19 %) uppgav minskad aptit det senaste året. Av dessa var 373 (68 %) intresserade av en undersökning av näringstillståndet. U.s. av näringstillstånd fysisk aktivitet (Figur 33) 1198 individer (4 %) uppgav otillräcklig fysisk aktivitet. 799 av dessa (67 %) var intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd. 1

11 Svarsfrekvens Bilaga 2 Figur 1 Sammanställning över antalet utsända, besvarade och ej besvarade enkäter, totalt och fördelat på män och kvinnor i olika åldersgrupper Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt antal utskick Antal som besvarat enkäten Antal som ej besvarat enkäten Totalt utsändes 6197 enkäter och svarsfrekvensen blev 49,7 %. Tabell 1. En jämförelse mellan de tre grupperna: hela gruppen som fick enkäten, den grupp som besvarat respektive den grupp som ej besvarat enkäten. SD = standarddeviation. Grupp Antal Medelålder (SD) Könsfördelning (%) Män Kvinnor Hela gruppen ,5 år (5,1) 34,7 65,3 Den grupp som svarat ,2 år (4,8) 37,2 62,8 Den grupp som ej svarat ,8 år (5,2) 32,3 67,7 Figur 1 och Tabell 1 visar att det var 5 procentenheter fler män som besvarade enkäten jämfört med den grupp som ej besvarade den (37 % vs 32 %). Medelåldern och den relativa åldersfördelningen var dock likartad mellan grupperna 1

12 Figur 2 som erhöll enkäten, totalt och fördelat på män och kvinnor i 5-års intervall från 75 års ålder Totalt Män Kvinnor Åldersgrupper (5-årsintervall) Totalt utsändes 6197 enkäter. Den relativa andelen män minskade successivt från 37 % i åldersgruppen år till 16 % i åldersgruppen år, som återspegling av att män har kortare förväntad medellivslängd jämfört med kvinnor. Tabell 2. Antalet enkätsvar i olika åldersgrupper, både totalt och fördelat på män och kvinnor. Ålder Antal som besvarat enkäten (% avser andel av totalt antal utskick i resp. åldersgrupp) Totalt Män Kvinnor % % % % % 693 5% % % 298 4% % 5 45% % % 7 5% 23 32% % 5 36% Totalt 378 5% % % 2

13 Figur 2 och Tabell 2 visar att svarsfrekvensen (antalet enkätsvar i relation till antalet enkätutskick) varierade mellan % för olika åldersgrupper med tendens till successivt lägre relativ svarsfrekvens med stigande ålder, dock med undantag för sju män år som hade 5 % svarsfrekvens. Figur 3 Relativ svarsfrekvens för alla enkätsvar samt fördelat på män och kvinnor 6% 5% Andel svar 4% 3% 2% Alla svar Män Kvinnor 1% % Totalt Åldersgrupper (5-årsintervall) Svarsfrekvensen minskade successivt med åldern för både män och kvinnor, från drygt 5 % till c:a 35 %. 3

14 Figur 4 Jämförelse av svar respektive icke-svar från boende vid 1 olika omvårdnadsboenden i Solna 1% Procentuell fördelning 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Diskrepans (%) Icke-svarsfrekvens (%) Svarsfrekvens (%) Berga Hallen Lunda Oskarsro Skoga Tryggheten Olika omvårdnadsboenden i Solna I genomsnittt inkom svar från 16 % av de boende vid dessa 1 omvårdnadsboenden. Ytterligare 22 % kunde identifieras via Riksskatteverkets listor. De inringade omvårdnadsboendena i Figur 4 avser högst (21 %) respektive lägst (6 %) svarsfrekvens. Figur 5 Jämförelse av svar respektive icke-svar från boende vid 3 olika servicehus i Solna 1% 9% 8% Procentuell fördelning 7% 6% 5% 4% 3% 68 Diskrepans (%) Icke-svarsfrekvens (%) Svarsfrekvens (%) 2% 17 1% 15 % Bollen Hallen Turkosen Totalt servicehus Olika servicehus i Solna 4

15 I genomsnittt inkom svar från 15 % av de boende vid dessa 3 servicehus. Ytterligare 17 % kunde identifieras via Riksskatteverkets listor. På två av servicehusen var svarsfrekvensen % respektive 2 %. Sammantaget visar Figur 4-5 att vi ej kunnat identifiera 62 % av alla boende vid de tio omvårdnadsboendena och 68 % av boende vid de tre servicehusen. Kroppssammansättning Body mass index (BMI) och viktförändring det senaste året BMI är ett sätt att korrigera vikten för olika kroppslängd och beräknas på följande sätt: BMI = Kroppsvikt (kg) Kroppslängd (m) i kvadrat I den följande redovisningen har BMI delats upp på tre klasser: BMI < 2 BMI 2-25 BMI > 25 i enlighet med hur man sedan länge delat in BMI för att klassificera risk i samband risk för hjärtkärl-sjukdom och övervikt (obesitas). Det finns indikationer att BMI-klassgränserna bör vara något annorlunda för äldre jämfört med yngre individer. I denna rapport tillämpas dock den gängse indelningsprincipen med normalområde för BMI Figur 6 Fördelning av kön och olika åldersgrupper på tre olika BMI-klasser Åldersgrupper år 8-84 år år 9-94 år år > 1 år Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor BMI < 2 BMI 2-25 BMI > 25 Könsfördelning för tre olika BMI-klasser Figuren baseras på svar från 292 individer (bortfall 6 %). Flertalet individer (61 %) hade BMI inom normal -området. 293 individer (1 %) hade BMI < 2, varav 65 män och 228 kvinnor. 85 individer (29 %) hade BMI > 25, varav 332 män och 518 kvinnor. Det fanns således 3 gånger fler individer med BMI > 25 än BMI < 2, dvs övervikt 5

16 var klart vanligare än undervikt. Figur BMI i relation till viktförändring senaste året Minskat Stabil Ökat Minskat Stabil Ökat Minskat Stabil Ökat BMI<2 BMI 2-25 BMI>25 Vikförändring för olika BMI-klasser Figuren baseras på svar från 273 individer (bortfall 11 %). Det relativt stora bortfallet här betingas av att det fanns ett extra svarsalternativ övrigt där man kunde ange olika specifika anledningar till viktminskning, t.ex. avsiktlig bantning eller tillfällig viktminskning i samband med akut sjukdom, t.ex. en infektion. Dessa olika alternativ var alltför heterogena för att kunna sammanställas, varför de exkluderats. Det senaste året fördelades viktförändringen enligt följande: Ofrivillig viktminskning = 54 individer (18 %) Stabil vikt = individer (67 %) Viktökning = 389 individer (14 %) Av de 54 individer som uppgav ofrivillig viktminskning det senaste året hade 136 (27 %) BMI < 2. Flest individer med viktökning fanns hos dem med BMI > 25. 6

17 Figur 8 Viktförändring senaste året, totalt samt fördelat på män och kvinnor Totalt Män Kvinnor Minskat Stabil Ökat Minskat > 5kg Viktförändring Figuren baseras på svar från 284 individer (bortfall 8 %). 193 individer (67 %) uppgav stabil vikt det senaste året. 528 individer (19 %) uppgav ofrivillig viktminskning, varav 181 män och 347 kvinnor. 26 individer hade minskat > 5 kg, varav 61 män och 145 kvinnor. 7

18 Figur 9 Viktförändring senaste året i relation till ålder Ålder år 8-84 år år 9-94 år år > 1 år 2 1 Minskat Stabil Ökat Minskat > 5kg Viktförändring Figuren baseras på svar från 284 individer (bortfall 8 %). 528 personer (19 %) uppgav ofrivillig viktminskning det senaste året. Figur 1 Viktförändring i relation till aptitförändring Aptitförändring Minskad aptit Stabil aptit Ökad aptit Minskat Stabil Ökat Minskat>5kg Viktförändring Figuren baseras på svar från 2817 individer (bortfall 8 %). 518 individer (19 %) uppgav ofrivillig viktminskning. Av dessa uppgav 29 minskad aptit. I gruppen med viktminskning hade 23 individer minskat > 5 kg. I denna grupp uppgav 14 individer minskad aptit. 14 8

19 Den grupp som minskat mest i vikt uppgav således oftare aptitminskning än gruppen med lägre viktminskning. 14 individer uppgav ökad aptit trots viktminskning. Figur 11 Tre BMI-klasser i relation till syn på egen fysisk aktivitet Ja, tillräcklig fys akt Nej, otillräcklig fys akt BMI < 2 BMI 2-25 BMI > 25 BMI-klasser Figuren baseras på svar från individer (bortfall 6 %) individer (4 %) ansåg att de hade otillräcklig fysisk aktivitet. Hos individer med BMI < 2 uppgav 153 otillräcklig fysisk aktivitet. Hos dem med BMI > 25 uppgav 39 otillräcklig fysisk aktivitet. 9

20 Figur 12 Viktförändring i relation till syn på egen fysisk aktivitet Ja, tillräcklig fys akt Nej, otillräcklig fys akt Minskat Stabil Ökat Viktförändring Figuren baseras på svar från individer (bortfall 9 %). 112 individer (39 %) ansåg att de hade otillräcklig fysisk aktivitet. Av dessa hade 333 minskat i vikt. Syn på eget näringstillstånd Figur 13 Syn på eget näringstillstånd i relation till tre BMI-klasser och ålder Bra Mindre bra Dåligt Bra Mindre bra Dåligt Bra Mindre bra Dåligt BMI < 2 BMI 2-25 BMI > 25 BMI-klasser och syn på eget näringstillstånd 1

21 Figuren baseras på svar från 2831 individer (bortfall 8 %). De tre BMI-klasserna fördelades enligt följande: BMI < individer (1 %) BMI individer (61 %) BMI > individer (29 %) Tabell 3. Fördelning av enkätsvaren på tre kategorier av syn på eget näringstillstånd. Syn på eget näringstillstånd Andel avser andel av alla svarande Bra Mindre bra Dåligt Antal Andel Antal Andel Antal Andel % % 58 2 % 2365 individer (84 %) ansåg att deras näringstillstånd var bra. 466 (16 %) individer ansåg att deras näringstillstånd var mindre bra respektive dåligt, se tabell 3. Synen på det egna näringstillståndet som mindre bra eller dåligt fanns i alla tre BMI-klasserna med flest individer i klassen med BMI > 25. Figur 14 Syn på eget näringstillstånd i relation till viktförändring Eget näringstillstånd Bra Mindre bra Dåligt Minskat Stabil Ökat Minskat > 5kg Viktförändring Figuren baseras på svar från 278 individer (bortfall 1 %). 59 individer uppgav ofrivillig viktminskning det senaste året. Av dessa hade 199 (39 %) minskat > 5 kg. Av dem som minskat i vikt uppgav 22 individer sig ha mindre bra eller dåligt näringstillstånd. 11

22 Figur 15 Syn på eget näringstillstånd i relation till syn på egen fysisk aktivitet Eget näringstillstånd Bra Mindre bra Dåligt Ja, tillräcklig fys akt Nej, otillräcklig fys akt Syn på egen fysisk aktivitet Figuren baseras på svar från 2939 individer (bortfall 5 %) individer (6 %) uppgav tillräcklig fysisk aktivitet. Av dessa ansåg 116 att de hade mindre bra eller dåligt näringstillstånd individer (4 %) uppgav otillräcklig fysisk aktivitet. Av dessa ansåg 379 att de hade mindre bra eller dåligt näringstillstånd. 12

23 Aptit förändring av aptiten det senaste året Figur 16 Aptitförändring senaste året, totalt samt fördelat på män och kvinnor Totalt Män Kvinno Minskad Stabil Ökad Aptitförändring 75 Figuren baseras på svar från 38 individer (bortfall 2 %). 565 individer (19 %) uppgav minskad aptit under det senaste året, drygt dubbelt så många kvinnor som män. 13

24 Figur 17 Aptitförändring senaste året i olika åldersgrupper Åldersgrupper år 8-84 år år 9-94 år år 1- år Minskat Stabil Ökat Aptitförändring Figuren baseras på svar från 313 individer (bortfall 2 %) personer (78 %) uppgav stabil aptit det senaste året. 565 individer (19 %) angav minskad aptit senaste året. Figur 18 Aptitförändring senaste året i relation till syn på eget näringstillstånd Aptitförändring Minska Stabil Ökad Bra Mindre bra Dåligt Syn på eget näringstillstånd 4 14

25 Figuren baseras på svar från 2937 personer (bortfall 5 %). 497 personer (17 %) ansåg att de hade mindre bra eller dåligt näringstillstånd. Av dessa uppgav 272 personer att aptiten hade minskat det senaste året. Fysisk aktivitet Figur 19 Syn på egen fysisk aktivitet, totalt samt fördelat på män och kvinnor Totalt Män Kvinnor Figuren baseras på svar från 318 individer, varav 1.13 män och kvinnor (bortfall 2 %). Av dessa uppgav 1222 (4 %) att de hade otillräcklig fysisk aktivitet, varav 412 män och 81 kvinnor. 15

26 Figur 2 Syn på egen fysisk aktivitet i relation till ålder år 8-84 år år 9-94 år år > 1 år Åldersgrupper (5-årsintervall) Figuren baseras på svar från 318 individer (bortfall 2 %). Totalt ansåg personer (4 %) att de hade en otillräcklig fysisk aktivitet. Efter 85 års ålder ansåg en majoritet av de svarande att de hade en otillräcklig fysisk aktivitet. Figur 21 Syn på egen fysisk aktivitet i relation till aptitförändring Fysisk aktivitet Ja, tillräcklig fys akt Nej, otillräcklig fys akt Minskad aptit Stabil aptit Ökad aptit Aptitförändring Figuren baseras på svar från 2983 individer (bortfall 3 %). 561 individer (19 %) uppgav att aptiten hade minskat det senaste året. Av dessa uppgav 383 otillräcklig fysisk aktivitet. Det förelåg ett samband mellan fysisk aktivitet och aptit. 16

27 Behov av hemhjälp Figur 22 Egen syn på behov av hemhjälp i relation till ålder år 8-84 år år 9-94 år år > 1 år Åldersgrupper (5-årsintervall) Figuren baseras på svar från 2912 individer (bortfall 5 %). Behovet av hemhjälp ökade successivt med åldern. Behov av kombinerad hemhjälp dominerade i alla åldersgrupper. Figur 23 Egen syn på behov av hemhjälp i relation till tre BMI-klasser Typ av hemhjälp Ingen hemhjälp Inköp Matlagning/städning Hygien Kombinerad hemhjälp Annat BMI < 2 BMI 2-25 BMI > 25 BMI-klasser 17

28 Tabell 4. Samband mellan behov av hemhjälp och BMI. BMI i Behov av hemhjälp denna BMI-klass < % % > % Figur 23 och tabell 4 baseras på svar från 2229 individer (bortfall 28 %). Individer med lågt BMI hade större behov av hemhjälp än vid högre BMI-nivåer. Figur 24 Egen syn på behov av hemhjälp i relation till viktförändring det senaste året Minskat Stabil Ökat Viktförändring Figuren baseras på svar från 2795 individer (bortfall 9 %). 513 personer hade minskat i vikt det senaste året. Av dessa ansåg 318 (11 % av alla svar) att de hade behov av hemhjälp. Individer som minskat i vikt det senaste året hade relativt sett högre behov av hemhjälp än de viktstabila. 18

29 Figur 25 Figuren baseras på svar från 2919 individer (bortfall 5 %). 49 personer (17 %) uppgav sig ha ett mindre bra eller dåligt näringstillstånd. Av dessa hade 339 personer (12 % av alla svar) behov av hemhjälp. Behovet av hemhjälp ökade successivt med försämrat näringstillstånd. Figur 26 Egen syn på behov av hemhjälp i relation till aptitförändring det senaste året Minskad aptit Stabil aptit Ökad aptit Aptitförändring Behov av hemhjälp Ingen hemhjälp Inköp Matlagning/städning Hygien Kombinerad hemhjälp Annat Figuren baseras på svar från 2962 individer (bortfall 4 %). 553 personer uppgav minskad aptit det senaste året. Av dessa hade 345 behov av hemhjälp. 19

30 Figur 27 Egen syn på behov av hemhjälp i relation till egen fysisk aktivitet Ingen hemhjälp Figuren baseras på svar från 2975 personer (bortfall 3 %), 1129 personer (38 %) hade behov av hemhjälp. Av dessa uppgav 841 att de var otillräcklig fysisk aktiva. 2

31 Intresse för undersökning av näringstillstånd Figur 28 Intresse för undersökning av näringstilstånd, totalt samt fördelat på män och kvinnor Totalt Män Kvinnor Figuren baseras på svar från 2964 individer (bortfall 4 %), varav 38 % män och 62 % kvinnor. Totalt var 1721 individer (58 %) intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd, med samma andel för män och kvinnor. 18 individer (34 %) var ej intresserade av undersökning. Figur 29 Intresse för undersökning av näringstillstånd i relation till ålder Intresse för undersökning av näringstillstånd Ja Nej Vet ej år 8-84 år år 9-94 år år > 1 år Åldersgrupper (5-årsintervall) Figuren baseras på svar från 2964 individer (bortfall 4 %) individer (58 %) var intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd. Andelen positiva till undersökning dominerade och var proportionellt likartad mellan 75-9 år. Hos individer > 9 år minskade intresset. 21

32 Figur 3 Intresse för undersökning av näringstillstånd i relation till viktförändring Intresse för undersökning av näringstillstånd Ja Nej Vet ej Minskat Stabil Ökat Viktförändring 32 Figuren baseras på svar från 2767 individer (bortfall 1 %). 512 personer (19 %) uppgav viktminskning det senaste året. 66 % av individerna uppgav stabil vikt och 15 % ökad vikt. I den viktminskande gruppen var 346 individer intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd. Tabell 5. Andel inom respektive viktförändringskategori som önskar undersökning av näringstillståndet. Viktförändring Andel som önskar undersökning av sitt näringstillstånd Minskat i vikt 68 % Stabil vikt 5 % Ökat i vikt 78 % Tabell 5 visar att de individer där kroppsvikten förändrats på ett ofrivilligt sätt var mer intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd än övriga. Det noteras dock att 5 % av viktstabila individer också önskar en undersökning av näringstillståndet. 22

33 Figur 31 Intresse för undersökning av näringstillstånd i relation till syn på eget näringstillstånd Intresse för undersökning av näringstillstånd Ja Nej Vet ej Bra Mindre bra Dåligt Syn på eget näringstillstånd 7 Figuren baseras på svar från 2884 individer (bortfall 6 %). 484 individer (17 %) angav sitt näringstillstånd som mindre bra respektive dåligt. Av dessa var 386 (8 %) intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd. Figur 32 Intresse för undersökning av näringstillstånd i relation till aptitförändring Intresse för undersökning av näringstillstånd Ja Nej Vet ej Minskad aptit Stabil aptit Ökad aptit Aptitförändring Figuren baseras på svar från 293 individer (bortfall 5 %). 551 individer (19 %) uppgav minskad aptit det senaste året. Av dessa var 373 (68 %) intresserade av en undersökning av näringstillståndet. 23

34 Figur 33 Intresse för undersökning av näringstillstånd i relation till fysisk aktivitet Intresse för undersökning av näringstillstånd Ja, tillräcklig fys akt Nej, otillräcklig fys akt Ja Nej Vet ej Intresse för undersökning av näringstillstånd Figuren baseras på svar från individer (bortfall 5 %) individer (41 %) uppgav otillräcklig fysisk aktivitet. 799 av dessa (67 %) var intresserade av en undersökning av sitt näringstillstånd. 24

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016 Dnr 41-766/16 November 16 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 16 stockholm.se November 16 Utgivare: Äldreförvaltningen Kontaktperson: Elisabeth Landström Dnr 41-766/16 Innehåll Innehåll

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017 Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015 Dnr 41-639/215 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 215 stockholm.se Brukarundersökning 215 3 (42) Innehållsförteckning Om undersökningen 4 Sammanfattning av årets resultat 4 Vård och omsorgsboende

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer Ölandsgatan 49 D 116 63 Stockholm 08-642 64 01 www.unizon.se info@unizon.se @unizonjourer Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer - Baserad på 2014 års enkätundersökning Författare: Siri Morawski, siri.morawski@gmail.com

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

REDOVISNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING 2006 AVSEENDE HEMTJÄNST

REDOVISNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING 2006 AVSEENDE HEMTJÄNST 1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Omvårdnadsförvaltningen 2007-01-19 Dnr: ON/2005/0029 826 80 SÖDERHAMN Omvårdnadsnämnden REDOVISNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING 2006 AVSEENDE HEMTJÄNST Omvårdnadsnämndens vision är att äldre

Läs mer

Teori - Mat och näring

Teori - Mat och näring Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Fri besöksvård för dem över 85 år

Fri besöksvård för dem över 85 år RAPPORT 9-215 INVÅNARPANELEN 215 Fri besöksvård för dem över 85 år Sammanfattning av resultatet Panelen består idag av 35 deltagare. De som inte svarat på någon enkät på ett och ett halvt år eller mer

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor

Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor Sidan 1 (10) Rapport Dnr. 0707/2005 2005-06-16 Informationssäkerhets- och analysenheten Kjell Kalmelid Johan Gustavsson Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor Sid

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011 Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 0 Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

FAKTABAS REVISION Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner

FAKTABAS REVISION Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner FAKTABAS REVISION 2016 Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner 0 Innehåll Faktabas Revision 2016... 2 Antal revisorer... 2 Revisorer valda med undantag... 2 Representativitet...

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA

HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA STATISTISKA CENTRALBYRÅN Rapport 2(13) 1. Inledning Svenska Kommunförbundet har sedan år 1971 genomfört undersökningar syftande till att beskriva de kommunalt

Läs mer

Servicemätning Bibliotek

Servicemätning Bibliotek Rapport Dokumenttyp Ämnesområde Rapport Systematiskt kvalitetsarbete Förvaltning Kommunstyrelseförvaltningen, förvaltningsområde samhällsutveckling Diarienummer KS/2016:1560 Dokumentansvarig i förvaltningen

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 4/2010 Arbets- och miljömedicin Uppsala Vad tyckte våra patienter? Enkätundersökning av patienterna som remitterats till Arbets och miljömedicin under 2008 Frida Wålinder Sammanfattning En enkät

Läs mer

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Lina Collin Ahlgren Innehåll Inledning...3 Datainsamling...4 Resultat...6 Barntillsyn och boende...6 Barntillsyn... 6 Boende... 8

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 2. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 2. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Norrtälje kommun Medborgarpanel Mätning 2 Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Norrtälje kommun, Medborgarpanel Mätning 2, sida 2 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Enkätundersökning Semester/aktiviteter LSS.

Verksamhetsuppföljning, Enkätundersökning Semester/aktiviteter LSS. 1 (5) Kvalitets och utvärderingskontoret 20150910 Dnr ON 2015284 Björn Skoog Verksamhetsuppföljning, Enkätundersökning Semester/aktiviteter LSS. Bakgrund Omsorgsnämnden beslutar ligen om en kvalitetsuppföljningsplan

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2017

Brukarundersökning IFO 2017 2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2-4-1 2-9-31 Sammanfattning Denna rapport har i jämförelse med den

Läs mer

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet Mars 2014 10 23 februari 2014 Medborgarpanel 8 Tillgång till din patientjournal på internet Inledning Hösten 2011 startade Landstinget Kronoberg en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller

Läs mer

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Skador i vården 2013 första halvåret 2017 MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2016

Brukarundersökning IFO 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2012

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2012 Brukarenkät IFO FH Myndighet 202 Göteborgs Stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB (2) Uppdrag: Brukarenkät IFO FH Myndighet 202 Beställare: Göteborgs Stad Projektledare

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten.

Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-01-02 Dnr: 2014/312-ÄN-012 Emelie Ågren - aw736 E-post: emelie.agren@vasteras.se Kopia till Attendo, proaros, Skultuna kommundelstjänst Äldrenämnden

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Resultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016

Resultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016 Resultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016 Rapport Mölndals stad 1 Innehåll 1. Om undersökningen.. 3 2. Syfte.. 3 3. Enkäten. 3 4. Svarsfrekvens.. 4 5. Vård- och omsorgsnämndens mål... 5 6. Resultat.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 24-4-1 24-9- Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man utifrån denna

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad

Läs mer