Bengt Or 1916 up

Transkript

1 1 Bengt Orup

2 Bengt Orup Ett konstnärsliv mars - 3 maj 2009

3 Ett konstnärsliv vad händer sedan? Min första kontakt med Bengt Orup var redan i december1984, då vi tillsammans tryckte Bengts första serigrafi i Hishult och det skulle bli många fler. Vi kom även att bli mycket goda vänner och besöken hos Bengt och Teddi i Domsten var både många och långa. Det var vekligen en upplevelse att få komma så nära, att få höra så mycket om vad ett helt konstnärsliv innebär och betyder med upplevelser erfarenhet och personlig utveckling, att få vara delaktig. Vi experimenterade och tryckte grafik, vi fantiserade och gjorde böcker, vi planerade och gjorde utställningar, vi hann också med att vara vänner något som har för alltid satt sin prägel på mig. En sak blev jag dock lite fundersam över, så fort jag förde samtalet in på glas så blev det bara artiga svar och inte så mer. Visst förstod jag att glaset hade betytt mycket för Bengt, men inte omfattningen. Inför förra utställningen i Hishult 1998 så började jag så försiktigt köpa lite Orup-glas. Nu, drygt 10-år senare, finns det en riktigt vacker samling som besökarna till Konshallen kan se inne på Gästgivaregården. Nu förstår jag bättre! Eftersom jag fick friheten att röra mig fritt i Bengts ateljé och lager i hemmet så förstod jag också att det fanns mycket att ta hand om efter Teddis (-94) och Bengts (-96) bortgång. Barnen, Peter och Charlotte, stod inför en stor utmaning. Hur gör man för att inte ett helt konstnärsliv skall glömmas bort, vart skall allt ta vägen? Det fanns perioder i Bengts liv då det kanske inte såldes så mycket målningar. Betyder det att de skulle vara sämre eller var det bara så att tiden och konsten inte var i fas med varandra och kan de upplevas på annorlunda sätt i framtiden? Detta är ju inte bara en fråga som är viktig för Peter och Charlotte, utan för alla andra som oförberett (inte oväntat) får förvalta ett arv av ett konstnärsliv jag får hoppas att alla orkar! Utställningen bygger nu på det material som blivit över, dvs som inte hänger hemma på någons vägg eller finns i samlingar (glaset är dock i huvudsak Konsthallens samling) och för att bättre kunna nå tillbaks till en autentisk tidskänsla så har också utställningen byggts kring tre miljöer med tidstypiska möbler från tal som mycket väl skulle kunna vara hämtade från det Orupska hemmet i Domsten när det begav sig. Ett stort tack till Peter och Charlotte för att ni ännu en gång har låtit mig rota i er bakgrund och för all hjälp med materialet till utställning och katalog. Välkomna till Hishult! Hälsningar Kjell Åke Gustafsson 4 5 Utan titel. Olja på pannå, 27x34 cm, St. Paul de Vence Utan titel. Blyerts/färgpenna, 15x10 cm, 1952.

4 Peter Orup 1932 flyttade Bengt från föräldrahemmet i Lindesberg till Stockholm för att studera vid Kungsholmens läroverk men läsintresset var dåligt och trots pressen från sin far, som var rektor i Lindesberg, så slutade han snart på läroverket och började på Stockholms reklamkonstskola istället, tecknade modell i Otte Skölds målarskola och läste tidningar och skrev dikter på Café Cosmopolite. Efter två år på Otte Skölds målarskola åkte han på dennes inrådan till Paris Resan finansierades med försäkringspengar som han fick ut för att han som 11-åring genom olyckshändelse mist synen på ena ögat. I Paris arbetade han vidare med måleriet på de fria akademierna Colarossi och Grande Chaumière. Upplevde surrealisterna, Picasso och de andra moderna konstnärerna han längtat efter. Målade landskap i Robinson Sceaux och deltog 1938 i utställningen Jeunes artistes suédois á Paris 2e exposition de l Institut Tessin i Paris. Efter giftemål med Teddi 1941 flyttade de till Gamlehus i Domsten norr om Helsingborg. Den gamla korsvirkesgården kom att betyda mycket för dem båda och de bodde kvar där livet ut. Reste åter i Paris och S:t Paul de Vence , där han målade sina första konkretistiska verk. Bengt Orup, Domsten

5 Illustration Mönster Poesi KÅ I det sparade arbetsmaterialet, sparat i pärmar, så finns det en tid på 50-talet, då Bengt var väldigt produktiv med mönster, julkort och skämt- och reklamteckningar. Till och med tecknade sagor för veckopressen. Var detta något som han gjorde för försörjningen eller var det hans tidiga intresse för reklam och illustration som han inte helt kunde släppa taget om - helt enkelt för att det var kul och avkopplande? Skrivandet var ju också något som han tidigt visade insikt i. Bengt blev redan under tidigt 30-tal publicerad av Ture Nerman i Folkets Dagblad. PO Poesin och litteraturen var i alla år viktig. Favoriten var Gunnar Ekelöf. Själv skrev han redan som 16-åring förvånadsvärt mogna dikter. Under Paristiden drygade han ut kassan genom att skriva resereportage till svenska tidningar. Under sina sista levnadsår satt han och filade på en samling sentenser om konst som gavs ut under namnet NOTERAT av Konsthallen Hishult Reklamuppdrag för bl a läkemedelsbolaget Leo gjorde han nog bara för brödfödan. Han gjorde massor med textilmönster men fick aldrig någon bra kontakt med branschen så någon produktion blev det inte. Däremot för nymodigheten Pestorpsplattan. För plastbranschen formgav han även campingservicer i början av 50-talet. Att uppfinna, konstruera och formge sällskapsspel kunde periodvis uppsluka stora delar av dygnet. 8 9

6 Efter Paris KÅ Åter i Sverige händer det mycket, både inom måleriet och den konstnärliga karriären. PO Tillbaka i Domsten fortsatte Bengt att utveckla det färgstarka konkretistiska måleriet, samtidigt som det nya arbetet som konstnärlig ledare på Johansfors glasbruk tog allt mer tid i anspråk. En viktig tidpunkt för måleriet är 1957, då han gör målningen Oktober 1957 och upplever att han inte kunde komma vidare på denna väg. diagonalt över kvadraten på hypotenusan som ännu är lika med summan av kvadraterna på kateterna i denna sju drömmarnas blå triangel rider jag på den vita hästen mot gryningen där det röda och svarta och gula famnar det blå och vita och gröna B. O Ateljén i Domsten, ca Landskap med sex kvadrater. Opd, 116x89 cm, Oktober Opd, 89x116 cm,

7 Bengt Orup som glasformgivare KÅ 36 år gammal och utan någon som helst erfarenhet av glas, till att bli konstnärlig ledare för Johansfors glasbruk som hade satsat stort och just förnyat sin produktionsanläggning där de nu skulle tillverka mer än 1,5 miljoner glasföremål per år. Vilken konstnärlig utmaning! Det lokala konstnärliga engagemanget byttes till att helt plötsligt gälla för hela världen. PO I början av 50-talet låg det i tiden att konstnären skulle gå ut i samhället som estetikens ingenjörer för att bidra till en vackrare vardag engagerades Bengt som konstnärlig ledare för Johansfors glasbruk. Praktiskt innebar det att han bodde i Broakulla 3-4 månader om året och att måleriet med nödvändighet fick stå tillbaka för glaset. Första perioden vid Johansfors varade i tio år. Därefter blev det den nya glashyttan i Hyllinge, , innan han återvände till Johansfors Hemma i Domsten, Bengt Orup signerar glas, Johansfors

8 50- och 60-tal Johansfors och Hyllinge KÅ Jag tror att de flesta som har minnen från 50- och 60-talet kommer ihåg de randiga sommarglasen. Dessa är idag en historisk milstolpe när det gäller den unika svenska folkhemsdesignen. Bengts betydelse som glasformgivare är kanske större än vi anar? PO Ett 100-tal serviser och mer än 1000 modeller alltifrån vardagsvaser till unika glasskulpturer bär hans signum. Många av serviserna har idag blivit klassiker och eftertraktade samlarobjekt, t ex Demain 1952, Chevalier 1953, Bar som gjordes till H55 och Recette m fl. De färglada randiga serviserna Strikt och Party från tidigt 50-tal var banbrytande vardagsglas som producerades i stora serier och fanns i var mans hem. Den mera sobra serien Stipe från 58 med svarta, vita och gråa ränder kan ses som en fortsättninga på det konkreta måleri som han satte punkt för Från Hyllingeperioden blev bl a Bäskaflaskan, från 1964, med tillhörande snapsglas en stor succe. Ofta såldes den med en malörtskvist i flaskan. I serierna Stromboli och Cinder blandade han järnslagg i glasmassan som gav spännande effekter i svart och grått. Bäskaflaskan, Hyllinge, Glasservisen STRIKT, Johansfors STRIPE. Johansfors,

9 60-tal frihet och sökande KÅ Det är spännande att se vad som händer med Bengts uttryck i glaset genom åren. Inget känns främmande och det arbetas mycket både med form, färg och yta. Det är lockande att göra jämförelser i måleriet hur de olika konstarterna kan ha påverkat eller hjälpt varandra, t.ex inblandningen av sand och främmande organiska ämnen i målningarna. Resor utomlands och påverkan i olika konstnärliga konstellationer. Finns det någon enskilld händelse som har fått särskillt stor betydelse? PO Höjdpunkten som glaskontnär var nog när han1968 inbjöds att tjänstgöra som gästprofessor vid Royal College of Art i London. Här kom han i kontakt med studio-glas-rörelsen med stort utrymme för experiment. Englandsvistelsen kröntes också med en separatutställning i London på Greenwich Theatre Gallery Åter på Johansfors skapades nu, ofta unika, närmast jugendinspirerade svällande pjäser med påklippt glasmassa i olika jordiga färger, med inslag av bärnsten, rosa, blått och grått. Unika objekt, Johansfors Ur serien GRAPA (Graved and painted), Johansfors,

10 Ur serien TONA, Johansfors, sent 50-tal

11 70-tal och åtegång till måleriet KÅ Bengt slutar som glaskonstnär. Vad är det som utlöser denna händelse? Samtidigt så blir måleriet stramare igen, de rena färgerna och formerna kommer tillbaks och vi börjar se antydan till lugnet och enkelheten som från 80-talet kommer att prägla Bengt Orups återstående tid som konstnär. PO I början av 1970-talet genomgick glasbranschen en stor kris. För Johansfors del slutade det 1973 med att bruket gick upp i Kosta, Boda, Åforsgruppen och därmed att Bengt för gott återvände till Domsten och måleriet. Vaser, Hyllinge Unikt graverat objekt, Johansfors

12 Bengt Orup i ateljén, Gamlehus Domsten, sent 70-tal

13 PO Måleriet blev på 1960-talet mera upplöst, spontanistiskt och de klara färgerna försvann. De tunga, allvarliga bilderna rymmer uppladdade områden av ljus och mörker. Lackmålningarna med inblandad sand är närmast monokroma, svarta for vännerna Bengt Orup och Gustav Rudberg till Ibiza. Färgskalan blev dunkel och jordnära, formaten ofta stora. En afton i Figuentes. Opd 140x100 cm, Ting. Mixed media på duk, 73x60 cm,

14 PO I början av 70-talet började han bearbeta färgens yta genom att lägga på tjocka fläckar och genom att stöppla ytan. Ibland bryts den knottriga ytan av stramt målade band och tecken. Det varslar om en vändpunkt. Den bild jag söker är den bild som endast föreställer sig själv, en ny realitet, en värld i sig, genom vilken inga möjligheter ges att associera till något i det omgivande redan existerande slog han upp den dörr han stängt 1957 och tog steget in i en radikal konkretism som han sedan höll fast vid livet ut. Han överlämnade nu bilderna titellösa till betraktaren som fick ta emot allt eller inget. Han namngav och numrerade dem i serier PROCC, (Produit Concret Construction) I, II III osv plus årtal. Putney Red. Opd 61x50 cm, Sen höst. Opd, 66x54 cm,

15 PROCC. Opd 35x27 cm, inom en oregelbunden fyrkants vita gränser är denna röda linje som är mitt uppror mitt uppror inom en oregelbunden fyrkants vita gränser som inom en oregelbunden fyrkants vita gränser är mitt uppror denna röda linje som är en linje som är röd inom en oregelbunden fyrkants gränser vita gränser som äro de gränser som är den oregelbundna fyrkantens vita gränser som är som nu som var som då denna röda linje den röda linje det röda som är en linje som är mitt uppror mitt uppror är mitt uppror som är mitt vilket jag ber dig att minnas min son jag ber dig att minnas min älskade son som jag ber dig att minnas nedanför framför rullar som ett klot som rullar framför nedanför som ett rullande klot med öppna ögon som inte och håret växande likt sjögräs som sjögräs likt gräset som växer i sjön växer håret nu då jag går då jag går jag går nu huvudlös med eld i min klädnad med brinnande kläder med kläder som brinner jag går genom den svarta dominolunden går jag genom denna dominolund som är svart som är den dominolund som är svart som var där barndomens skräckfåglar där trädkronornas tilltrasslade härvor där de vita punkternas frön där skrikets förvridna spiral vilket jag ber dig att minnas min son jag ber dig att minnas min älskade son som jag ber dig att minnas B. O. Hämtat från utställningskatalog Grupp III 1950 PROCC I. Opd 116x89 cm,

16 Bengt Orup följer spåren från sin store föregångare, suprematisten Malevitj, till en essentiell nakenhet, ett bildskapande utan några som helst förklädnader. Resultatet blir förbluffande - ett uppenbarande av de geometriska, rena urformernas egen estetik. Eller som Mies van der Roe så träffande beskrivit det: Less is more! Precis så är det, menar Bengt Orup. Sidney Grahn, HD 1993 PROCC II. Opd 100x73 cm, KONSTNÄRENS OCH BETRAKTARENS ÖGON ÄR NOG LIKA MEN ANVÄNDS SÅ OLIKA B.O. ur Noterat Katalog #86 i en löpande serie utgiven sedan Katalogens idé & form KÅ Gustafsson Text Peter Orup och KÅ Gustafsson Foto Arkiv och KÅ Gustafsson. Omslagsbild; Domsten 1960 och omslag för katalog Johansfors Möbler Ett stort tack till Lasse Friberg på Inredning Nittonhundra, Vinslöv. Upplaga ex Tryck - NP-Tryck Helsingborg Konsthallen Hishult, Markarydsvägen 10, SE Hishult / konsthallen@hishult.com ISBN Öppet: September-April, Onsdag-Söndag Maj-Augusti, Tisd-Sönd Konsthallens kataloger 2009 produceras med stöd av: Arise Wind Power, ATO-fritid AB Motor AB Halland NP-Tryck PhotoScan Halmstad Sparbanken Boken, Skånes Fagerhult Hishult. Tack!

17 14 mars - 3 maj