Utbildad i två kulturer. Internationella studerande på den finländska arbetsmarknaden

Transkript

1 Utbildad i två kulturer Internationella studerande på den finländska arbetsmarknaden

2

3 Förord Syftet med denna broschyr är att ge läsaren en bild av potentialen hos Vasaområdets internationella studerande och sänka tröskeln för att rekrytera en utländsk person till företaget. Broschyren har uppgjorts på uppdrag av Vasa högskolekonsortium med medel från Vasa stads jubileumsfond och den riktas till företagen inom Vasaområdet. De utländska studerandenas bakgrund Inom högskolevärlden har det redan länge bedrivits internationell verksamhet. De utländska studerandenas antal i Finland är lågt i jämförelse med många andra europeiska länder, men antalet ökar kraftigt för varje år. I Vasaområdet studerar för tillfället över 700 högskolestuderande från olika hörn av världen. Enligt undersökningar kommer de flesta utländska studerande till Finland från Kina, Ryssland, Sverige och Estland. De utländska studerandenas bakgrund varierar dock stort från ort till ort. I de finländska högskolorna finns just nu studerande med ca hundra olika nationaliteter. De utländska studerandena har i allmänhet redan en examen bakom sig när de kommer till Finland för att studera. Många avlägger här fortsättningsstudier som komplettering till den examen de avlagt i hemlandet. Den finländska utbildningen upplevs som högklassig, vilket är en av de viktigaste orsakerna till det finländska högskolesystemets attraktivitet. Många utländska studerande är beredda att stanna i Finland, om de kunde få arbete efter utexamineringen eller t.o.m. under studietiden. Ett flertal av dem tvingas dock efter utexamineringen ta ett arbete som inte motsvarar utbildningen eller flytta bort för att få arbete. I nutidens internationella värld är människorna mera rörliga än tidigare och i framtiden kommer även antalet internationella studerande att öka. Därför vore det viktigt att uppmärksamma dessa människors insats i det finländska samhället. För tillfället lider Finland av kompetensflykt, vilket i sig utgör en orsak till varför det vore viktigt att dra nytta av kunnandet hos de utländska högskoleutbildade i det finländska arbetslivet. 1

4 Hanken Svenska handelshögskola Hanken Svenska handelshögskolan är en av Nordens äldsta handelshögskolor på universitetsnivå. Hankens forskningsprojekt är internationellt konkurrenskraftiga och kontakten till områdets företag är tät. Campusområdena finns i Helsingfors och Vasa. För tillfället studerar 500 studerande vid Vasa Campus. Av dessa är ca 50 utländska magister- och doktorandstuderande. Hanken erbjuder i Vasa två studiehelheter på magisternivå på engelska. Syed Mujahid Hussain: Det är lätt att anställa en utländsk studerande, så det lönar sig att utnyttja denna möjlighet 2 Syed Mujahid Hussain påbörjade sina studier i Hanken inom utbildningsprogrammet Master s Degree Programme in Computational Finance år Han studerade i sitt hemland Pakistan inom utbildningsprogrammet Master in Business and Administration, där man riktar in sig på handelsvetenskap på en allmän nivå. Det som intresserade Syed mest när han valde att börja studera i Finland var Hankens specialiserade utbildningsprogram, utbildningens goda internationella rykte samt det

5 Engelskspråkiga magisterstudier Master s Degree Programme in Strategic Entrepreneurship (120 ECTS / 2 år) Master s Programme in Computational Finance (120 ECTS / 2 år) att studierna är avgiftsfria. Han blev färdig ekonomie magister 2001, varefter han hade kortare arbetsförhållanden under några år samtidigt som han studerade vid öppna universitetet. De öppna universitetsstudierna sporrade Syed att studera vidare och 2003 påbörjade han sina fortsättningsstudier i Hanken. Vid sidan av forskningen har han verkat som kursassistent från 2005 och även själv lett en kurs. Syed disputerar för doktorsgraden Finlands Bank har även erbjudit honom möjligheter till fortsatt forskning. Som lärare har Syed märkt skillnader mellan sitt hemland och Finland. Eftersom atmosfären i klassrummet i allmänhet inte inbjuder till diskussion är det ibland svårt att veta vad studerandena tänker. Å andra sidan upplever han den finländska arbetskulturen som avspänd och obunden det är lätt att tala relativt fritt även med ledningen. Syed anser det vara positivt att det inte finns någon stel byråkrati och att arbetstagarna tar egna initiativ. Han påpekar dock att en alltför stor frihet också kan vara en nackdel. Enligt Syed har hans magisterexamen från Hanken förberett honom väl för det praktiska arbetet. Syed menar att de studerande som avlagt examen har en god teknologisk kunskap och praktisk kännedom om finansieringsprogram. Därför ger också examen mycket goda färdigheter för arbetslivet. Enligt Syed har Finland blivit ett mycket mer internationellt land under de femton senaste åren. Han tror att de finländska företagen i fortsättningen kommer att upptäcka de utländska studerandenas potential i allt högre grad. De utländska studerandena gör arbetsmarknaden i Finland mer mångsidig, och enligt Syed lönar det sig att använda de utländska arbetstagarna i sådan verksamhet som sker just i deras hemland. Specialkunskap om verksamheten på ett visst område ökar företagens konkurrenskraft. Även språkkunskaper är till nytta för företagen många utländska studerande talar ett flertal olika språk. Syed talar t.ex. ledigt förutom sitt modersmål även engelska och svenska samt lite finska. Ur en doktorandstuderandes synvinkel har en internationell studerande redan under studietiden hunnit integreras i det finländska samhället på grund av utbildningens längd samt även på grund av andra faktorer. Syed vill betona för arbetsgivarna att de utländska studerandena är ivriga att få arbeta och de har motivation för att utvecklas. Eftersom den finländska högskoleutbildningen är gratis är det slöseri med resurser att släppa iväg utbildade människor till andra ställen för att arbeta. Syed betonar att det inte är svårt eller speciellt byråkratiskt att anställa en utländsk studerande eller en som utexaminerats från en finländsk högskola. 3

6 Vasa yrkeshögskola (VYH) är en modern högskola med 3500 studerande. VYH erbjuder högklassig undervisning inom ett flertal områden på finska, svenska och engelska samt forsknings- och utvecklingstjänster inom teknik och trafik, företagsekonomi, turism samt inom social- och hälsovårdsbranschen. Inom VYH förenas teori med projektinlärning och gemensamt arbete på ett nytt och effektivt sätt. Den internationella prägeln är en oskiljaktig del av skolan. För tillfället studerar vid VYH ca 350 internationella studerande från hela världen. Sahil Anand: Internationellt kunnande till företagen 4 Sahil Anand kom till Finland från New Delhi i Indien på hösten 2002 för att påbörja sina studier inom Vasa yrkeshögskolas utbildningsprogram Information Technology. Innan Sahil kom till Finland hade han arbetat med datorer och avlagt en ettårig kurshelhet i datateknik i sitt hemland. Indien är för tillfället ett av de ledande länderna i världen vad gäller datateknik och därför blev även Sahil intresserad av branschen. Till Finland kom han på grund av att utbildningen är gratis och högklassig. Sahil blev klar med sina studier 2007 och han medger att färdigställandet av slutarbetet fördröjdes på grund av att han arbetade vid sidan av studierna. Han har i efterhand funderat att han nog kunde ha väntat med att börja arbeta till efter examen. Å andra sidan tror han inte att han senare skulle ha fått ett

7 Det finns tre engelskspråkiga utbildningsprogram vid Vasa yrkeshögskola Bachelor s Degree Programme in International Business (Bachelor of Business Administration, 210 ECTS / 3,5 år) Bachelor s Degree Programme in Tourism (Bachelor of Hospitality Management, 210 ECTS / 3,5 år) Bachelor s Degree Programme in Information Technology (Bachelor of Engineering, 240 ECTS / 4 år) Till studerande inom social- och hälsovårdsbranschen erbjuds på vårterminerna modulen International Aspects on Welfare (20 studiepoäng) på engelska lika bra jobberbjudande och är glad att han tog emot den plats han erbjöds. Sahil fick under studietiden arbete på Wärtsiläs Information Management-avdelning efter en lång ansökningsprocess. Han berättar att han sände in sin ansökan via Internet och var sedan på intervju i tre omgångar. Sahil tror att han lyckades sälja sin yrkeskunskap till arbetsgivaren på exakt rätt sätt. Hans sociala inställning samt förmågan och viljan att lära sig är hans starka sidor. Enligt Sahil var ansökningsprocessen inte för krånglig, fastän det var en lång intervjuprocess. Sahil har arbetat på Wärtsiläs IM-avdelning, och han är nöjd med att företagets officiella språk är engelska. Integreringen i företaget har varit enkel just tack vare språket all nödvändig information finns på engelska. Till hans uppgifter på avdelningen har hört att hålla kontakt med människor runt om i världen. Sahil säger sig tycka om den finländska arbetskulturen. Den avspända atmosfären, lagarna som skyddar arbetstagarna och de lagstadgade semestrarna är enligt honom positiva saker. Även hierarkierna på arbetsplatsen är låga, vilket underlättar arbetet. På samma avdelning som Sahil arbetar även andra utlänningar, vilket har underlättat anpassningen till arbetsplatsen. Sahil upplever att han har integrerats väl i det finländska samhället och han har många finländska vänner. Sahil säger att han inte vet av en enda av sina kurskamrater som skulle ha stannat i Vasaområdet efter utexamineringen. Många har flyttat till Helsingfors eller Sverige för vidareutbildning eller för att arbeta. Detta är synd, eftersom de utländska studerandena enligt Sahil ger företaget en mångkulturell prägel och bidrar med annorlunda synsätt, som det lönar sig att dra nytta av. Sahil anser att den studiehelhet som han avlagt har gett honom goda praktiska färdigheter med tanke på den kommande karriären. Enligt honom var det nyttigt att närma sig ämnen på ett praktiskt sätt i studierna, eftersom man lär sig saker bättre genom praktik än genom att läsa. Sahils slutarbete behandlade databaser och ASP-programmeringsspråk. Behärskandet av dessa delområden har hjälpt honom mycket i karriären. 5

8 Vasa universitet är ett affärsverksamhetsinriktat vetenskapsuniversitet, vars undervisning och forskning koncentreras på handelsvetenskap, förvaltning, språk och kultur samt på olika delområden inom teknik. Universitetet har en internationell inriktning men främjar även växelverkan inom regionen. Totalt studerar vid Vasa universitet ca 5000 studerande, varav ca 250 är internationella magister- och doktorandstuderande. För tillfället erbjuder Vasa universitet fem engelskspråkiga studiehelheter till internationella studerande. Förutom dessa studiehelheter ordnar Vasa universitet engelskaspråkiga studier inom olika vetenskapsområden. Catalina Asandei: En mångkulturell inriktning är en styrka för företaget 6 Catalina blev färdig kandidat i ekonomiska vetenskaper i Rumänien i augusti 2005 och kom därefter till Finland. Hon ville avlägga International Business-magisterexamen utomlands och hittade ett lämpligt utbildningsprogram i Finland. Catalina studerade först finska under ett år och påbörjade magisterstudier inom Vasa universitets magisterprogram Master s Degree Programme in International Business Under läsåret verkade Catalina som organisationen AIE- SECS ordförande i Vasa. AIESEC är världens största studentorganisation. Hon har även arbetat som tolk och översättare vid statliga verk från och med våren Samtidigt har hon arbetat på Amarillo och

9 Engelskspråkiga studiehelheter Master s Degree Programme in International Business (120 ECTS / 2 år) Master s Degree Programme in Finance (120 ECTS / 2 år) Master s Degree Programme in Intercultural Studies in Communication and Administration (120 ECTS / 2 år) Master s Programme in Telecommunication Engineering (120 ECTS / 2 år) Master s Programme in Industrial Management (120 ECTS / 2 år) Fransmanni i Seinäjoki. På hösten 2008 fick hon en praktikantplats vid Vasa universitet och arbetar nu som sekreterare på enheten för internationella ärenden. Catalina berättar att det var till stor nytta att kunna finska när hon sökte arbete. Hon skulle troligen inte ha fått jobb utan sina finskakunskaper. Catalina har inte stött på problem vad gäller processen med arbetssökande eller anställningsfrågor. Vad gäller själva arbetet hade hon i början problem med självständigheten i den finländska arbetskulturen. Arbetstagarna förutsätts kunna saker och gripa tag i ärenden självständigt, vilket i början kan medföra problem för en utländsk arbetstagare. Det här beror kanske på att finländarna förutsätts skaffa arbetserfarenhet redan under studietiden. Arbete under studietiden är dock inte nödvändigtvis så vanligt på övriga håll i världen. Catalina nämner att hierarkin inte är hög på finländska arbetsplatser i jämförelse med situationen i Rumänien. Arbetstagarnas jämlikhet är inte något negativt, men kan kräva anpassning för en utländsk arbetstagare. Å andra sidan är arbetstagarna mera sociala sinsemellan i Rumänien än i Finland. Det här är naturligtvis beroende av arbetsplatsen, men kanske det inte ingår i den finländska kulturen att blanda arbete och fritid, säger Catalina. Catalina anser att de utländska studerandena ger företagen en internationell prägel. De ser saker annorlunda och behärskar andra arbetssätt. Mellan olika nationaliteter finns det t.ex. skillnader i hur man lär sig saker, på grund av skillnader i utbildning. När man lär sig saker på olika sätt kan man även fästa uppmärksamhet vid olika saker mer mångsidigt. Catalina berättar att hon vid Vasa universitet lärt sig speciellt projekthantering och koordinering samt hur man fungerar i en internationell grupp. Utbildningen har hjälpt henne att bli mer självständig, och att bo utomlands åtskild från sin familj har stärkt självförtroendet och tron på den egna förmågan. 7

10 YrkeshögskolaN Novia Yrkeshögskolan Novia är Finlands största svenskspråkiga yrkeshögskola. Yrkeshögskolan Novia är en mångsidig högskola där tyngdpunkten läggs på det praktiska. Studerandena utbildas för den internationella arbetsmarknaden, men man betonar även det regionala samarbetet och den regionala utvecklingen. Vid Vasaenheterna finns ca 1800 studerande, varav 40 är utländska studerande. Totalt studerar vid högskolan 3500 studerande. Yrkeshögskolan Novias tre Vasaenheter erbjuder totalt 17 olika studiehelheter. Av dessa ordnas Degree Programme in Nursing helt på engelska. Esther Nygård: Ge oss en chans att överraska er Esther Nygård kom till Finland 1999 för att studera inom Yrkeshögskolan Novias Degree Programme in Nursing. Hon övervägde att söka in till en sjukskötarutbildning i sitt hemland Kenya, men fann i Novias utbildningsprogram ett bättre alternativ. Programmet omfattar tre och ett halvt år och ger befogenhet att arbeta som sjukskötare. Efter utexamineringen sökte Esther arbete i Vasaregionen, men på grund av språkproblem fick hon, liksom många andra, upppleva att det inte lyckades. Hon hade turen att få arbete vid hälsocentralen i Mariehamn Esther medger att de bristande språk- 8

11 Engelskspråkig studiehelhet Degree Programme in Nursing (210 ECTS / 3,5 år) kunskaperna orsakade problem i någon mån, men genom en glad och tjänstvillig attityd blev hon snabbt en del av arbetsgemenskapen. Hon lärde sig svenska och sökte igen arbete i Vasa på grund av familjeförhållandena. Hon fick först arbete på Vasa centralsjukhus och flyttade sedan över till Korsholms hälsovårdscentral. Hon medger att svenska språket var den främsta orsaken till att hon valde Korsholms hälsovårdscentral som sin arbetsplats. Hur en utländsk studerande anpassar sig till det finländska samhället är långt beroende av språkkunskaperna, så det vore viktigt att arbetsgivaren beaktade även detta faktum. De språkkurser som ordnas av högskolorna är inte nödvändigtvis tillräckliga för att man ska lära sig ett språk. Dessutom är det svårt att lära sig ett språk om man inte får använda det aktivt, och Esther hoppas att arbetsgivarna skulle satsa på detta område. Esther upplever inte att hon på något sätt har diskriminerats i arbetslivet. Hon uppskattar den låga hierarkin i det finländska arbetslivet och att man kan tala också med läkarna. Hon upplever att folks åsikter uppskattas. Den människonära kontakten till patienterna passar Esther bra och hennes väsen utstrålar sällskaplighet och en vilja att hjälpa. Hon anser att man via Yrkeshögskolan Novias utbildningsprogram förutom att få den nödvändiga yrkeskunskapen även lär sig att bli en social sjukskötare som förstår patienterna. Esther medger att många har gett upp sina stereotypa förhandsuppfattningar efter att ha träffat henne. Hon tycker det vore viktigt för det finländska samhället att internationella studerande skulle anställas inom varje delområde i samhället. Många av Esthers kurskamrater har flyttat bort för att arbeta. Hon skulle vilja vädja till arbetsgivarna att ge utländska arbetssökande en chans, fastän dessa inte skulle behärska de båda inhemska språken fullständigt. 9

12 Åbo Akademi Åbo Akademi är Finlands enda svenskspråkiga mångvetenskapliga universitet. Vid universitetet betonas forskning och forskningsinriktad undervisning. Ett av Åbo Akademis tre campusområden finns i Vasa. Det finns två fakulteter i Vasa: samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten samt pedagogiska fakulteten. Vid Åbo Akademis campus i Vasa studerar totalt ca 2000 studerande. Åbo Akademi ordnar inga engelskspråkiga magisterprogram, men det är möjligt att läsa några kurshelheter på engelska. De mest omfattande ges vid pedagogiska fakulteten. Marta Miklikowska: Det lönar sig att belöna flitighet och studieframgång 10 Marta Miklikowska anlände första gången till Finland 2005, då som utbytesstuderande. Hon studerade vid Åbo Akademi under ett läsår. Därefter återvände hon till sitt hemland Polen och slutförde sin magisterexamen. Marta kom tillbaka till Finland i februari 2007 för att arbeta inom Åbo Akademis projekt Democracy: A Citizen Perspective. Hennes delområden inom projektet är demokratin i familjen och dess inverkan på barnen.

13 Engelskspråkiga studier Education and Teaching Practice (30 ECTS) Developmental Psychology (30 ECTS) Marta säger att det inte har medfört någon stor byråkrati för henne att komma till Finland och att arbeta här. I jämförelse med Polen utgör anställningsbyråkratin i Finland inget problem. En annan sak som hon vill lyfta fram med den finländska kulturen är den flexibla arbetstid som används på många håll. Marta uppskattar att det finns en hel del frihet på arbetsplatsen, så länge man kan garantera att arbetet blir gjort. Eftersom Marta beräknar arbeta med sin doktorsavhandling åtminstone till 2011 har hon inte planerat så långt för framtiden ännu. Hon skulle gärna stanna och arbeta i Finland, men medger att hon även kan tänka sig att åka till ett annat land för att arbeta. Marta säger att hon talar svenska med sina kolleger, men hon anser inte att enskilda språkkurser och sociala diskussioner utvecklar språket tillräckligt. Hon önskar att det på arbetsplatserna skulle ordnas intensivspråkkurser eller diskussionsforum. Marta önskar även att språkkraven i finska och svenska skulle ändras så att de inte vore så höga för sådana arbeten där man i praktiken inte behöver behärska båda språken fullständigt. Marta tror att många utländska studerande uppskattar den finländska utbildningen mer än finländarna själva och därför är mer villiga att satsa på sina studier. De utländska studerandenas styrka syns i arbetslivet som en god anpassningsförmåga, flexibilitet samt beredskap att åka utomlands för att arbeta. I hennes vänkrets finns personer som inte lyckats få arbete som motsvarar utbildningen, men som har utmärkt sig i det arbete de erbjudits. De utländska studerandena för även med sig språkkunskaper till företagen. Marta behärskar t.ex. förutom sitt modersmål polska även engelska och svenska; franska och tyska är inte heller främmande för henne. 11

14 Anställande av en utländsk studerande eller en person som avlagt examen i Finland Såväl finländare som utlänningar som arbetar i Finland berörs av samma bestämmelser, arbetslagstiftning, arbetsavtalslag och kollektivavtal. En utländsk persons rätt att arbeta i Finland är beroende av från vilket land personen har kommit till Finland och på vilka grunder. Medborgare i EU- eller EES-länder får vistas i Finland utan uppehållstillstånd medan däremot de som kommer från andra länder behöver ett uppehållstillstånd om de kommer att vistas längre än tre månader i landet. Uppehållstillstånd kan beviljas på olika grunder. Rätten att arbeta är beroende av uppehållstillståndets typ och grunderna för beviljandet och är oftast fallspecifik. Som ett allmänt råd kan sägas att det är arbetsgivarens skyldighet att försäkra sig om att en utländsk arbetstagare har rätt att arbeta och utöva sitt yrke i Finland. För de personer som kommer till Finland från ett annat land än EU- och EES-länderna är det lätt att kontrollera detta via personens uppehållstillstånd. En arbetstagare som vistas längre än 6 månader i Finland betraktas som allmänt skattskyldig, dvs. hans beskattning bestäms på samma grunder som en person som permanent uppehåller sig i Finland. För beskattningen bör en sådan arbetstagare skaffa ett skattekort. Innan dess bör en medborgare i ett EU- eller EES-land registrera sig vid sin lokala polisinrättning. För övriga räcker det med ett ikraftvarande uppehållstillstånd för arbetstagare eller studerande (begränsad arbetsmängd/vecka) samt att man skaffar en personbeteckning från magistraten. Ansökan om skattekort ska fyllas i antingen av arbetstagaren eller av arbetsgivaren. Tilläggsuppgifter finns på och I de flesta fall får en utlänning del av det finländska socialskyddet direkt när han/hon flyttar till landet, om anställningen i Finland fortgår minst två år. Arbetsförhållandets längd utreds i arbetsavtalet eller via arbetsgivaren. Tilläggsuppgifter: Utlänningarna som vistas i Finland kan delas in i två grupper vad gäller rätten att arbeta: de som kommer från andra länder än EU- och EES-länderna och som behöver uppehållstillstånd samt de som är medborgare i EU- eller EES-länder och inte behöver uppehållstillstånd. Medborgare i EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Medborgare i EU:s medlemsstater får arbeta i Finland utan uppehållstillstånd för arbetstagare. En motsvarande rättighet har även medborgare i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Vad gäller medborgare i Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, 12

15 Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien bör uppgifterna om arbetet dock registreras vid arbetskraftsbyrån. Medborgare i länder utanför EU-/EES-området Medborgare i länder utanför EU/EESområdet behöver ett uppehållstillstånd för arbetstagare för att få arbeta i Finland. Även ett uppehållstillstånd för studerande ger rätt att arbeta, sommartid (juni-augusti) på heltid och övriga tider 25 timmar per vecka. Efter att studierna har avslutats kan en studerande stanna i Finland om ett nytt uppehållstillstånd kan beviljas på andra grunder. Tillståndet kan beviljas t.ex. för fortsättningsstudier inom samma bransch samt på grund av familjeband eller arbete. En utlänning som avlagt examen i Finland har även möjlighet att få uppehållstillstånd för att söka arbete. Tillståndet kan beviljas som ett förlängt tillstånd för sex månader. Tilläggsuppgifter om uppehållstillstånd: och 13

16 Kontaktpersoner för internationella ärenden Hanken Svenska handelshögskolan Kristina Wallin Tfn E-post: Vasa universitet Henna Huovinen Tfn GSM: E-post: henna.huovinen@uwasa.fi Yrkeshögskolan Novia Camilla Mitts Tfn E-post: camilla.mitts@novia.fi Åbo Akademi Camilla Westermark Tfn GSM: E-post: cwesterm@abo.fi Vasa yrkeshögskola Koordination av praktiken för utbildningsprogram inom hotell- och restaurangbranschen: Kirsi Salomaa Tfn GSM: E-post: kirsi.salomaa@puv.fi Utveckling och koordination av praktik inom teknik och kommunikation: Jouko Pakka Tfn GSM: E-post: jouko.pakka@puv.fi Koordination av praktiken för utbildningsprogram inom företagsekonomi: Anneli Brink Tfn: GSM: E-post: anneli.brink@puv.fi Linkkejä Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO De finländska högskolornas internationaliseringsstrategi Migrationsverket Arbetskraftsbyrån Polisen Vasa högskolekonsortium Skatteförvaltningen 14