Handlingsplan för arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen KS/2011:182

Transkript

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Erika Nysäter Kvalificerad utredare Telefon Handlingsplan för arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen KS/2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till handlingsplan för arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram ett förslag till handlingsplan för arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen Kommunstyrelsen beslutade att alla tjänsteskrivelser inför beslut i nämnder och styrelse skall innehålla rubriken Barnkonventionskonsekvenser samt därunder beskriva konsekvenser för barn där så är relevant utifrån en barnchecklista. Arbetet med barnkonsekvensanalyser och barns rättigheter föreslås gå in i ordinarie verksamhet och kommande års mål och budget. Avdelningschef ansvarar för att tjänstemän gör barnkonsekvensanalyser i ärenden som rör barn och unga. TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen beslutade 2016 att tilldela projektet om barnkonventionen kr för utbildning, studiebesök och inköp av informationsmaterial under hösten 2016 och år Kommunanställda har erbjudits utbildningar om hur man gör barnkonsekvensanalyser och hur man implementerar barnkonventionen för att stärka barns och ungas rättigheter. Projektmedlen har använts till riktade utbildningar av handläggare, chefer och förtroendevalda målgruppsanpassade för respektive avdelning och verksamhet. En del av medlen har använts till utbildning av jurister, samhällsbyggnadsavdelningen och nyckelpersoner samt studiebesök och inköp av stödmaterial. Barnrättskonsulterna har utbildat 35 tjänstemän om hur man gör barnkonsekvensanalyser. Trafikverket har utbildat samhällsbyggnadsavdelningen i konkreta goda exempel på hur man får in barns och ungas åsikter i ärenden som rör barn. Det finns ca 2000 kr kvar av projektmedlen som ska användas för inköp av informationsmaterial som är under produktion. Barnkonventionen förväntas bli lag år Handlingsplanen syftar till att stärka kommunens arbete med barns rättigheter i alla verksamheter. Ärendet Utredare Maria Frykegård träder in som ersättare för Erika Nysäter i det Regionala nätverket för barns och ungas rättigheter under dennas föräldraledighet från november Projektet om barnkonsekvensanalyser avslutas och går in i ordinarie verksamhet. Nykvarn har 2016 återinträtt i det Regionala nätverket för barns och ungas rättigheter i syfte att stärka Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax (2)

4 kommunens arbete med barnkonventionen. Nykvarn är värdkommun för nätverkets möten under hösten Kommunstyrelsen har antagit Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter samt Verksamhetsplan Det regionala nätverket består av Strängnäs, Nacka, Järfälla, Sundbyberg, Haninge, Botkyrka, Sigtuna, Upplands Väsby och Rädda barnen. Nätverket syftar till att stärka barns rättigheter och skapa en långsiktig och systematisk struktur för arbetet med ett barnrättsperspektiv. Nätverket för barn och ungas rättigheter syftar till kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte. Samverkan syftar till att skapa synergieffekter och bidra till att barnkonventionen får genomslag i kommunerna, sprida goda exempel och anordna gemensamma utbildningar. Frågan om barnombudsman eller barnrättsstrateg har utretts men är inte aktuell för närvarande eftersom kommunen står inför besparingskrav och arbetet med implementering av dataskyddsförordningen som blir lag våren 2018 samt ny kommunallag och ny förvaltningslag som ställer höga krav på kommunen. Frågan kan aktualiseras i kommande års budgetarbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan för arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomiska konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen i nuläget utöver arbetstid. Barnkonventionskonsekvenser Ärendet syftar till att öka barns och ungas möjligheter att påverka beslut utifrån barnrättsperspektivet. Syftet är att stärka arbetet kring barnkonventionen och ta fram en handlingsplan om hur arbetet ska organiseras och genomföras för barns och ungas bästa. Ola Edström Kommundirektör Thomas Jansson Kanslichef Beslutet expedieras till Förvaltningsledningsgruppen Sekreterarnätverket Kommunfullmäktige Akten Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax (2)

5 Handlingsplan för arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2017 Ändringar införda till och med KF 2017 Ansvarig: Kanslichef

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Barnkonventionen Förutsättningar för implementering De globala hållbarhetsmålen Nykvarns barnrättsarbete Historik Rekommendationer och slutsatser Implementering av barnkonventionen Definitioner Syfte Mål Delmål Insatser och aktiviteter Uppföljning och utvärdering NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

7 Inledning Förenta nationerna antog 1989 konventionen för barnets rättigheter (Barnkonventionen). Sverige ratificerade konventionen 1990 och förpliktar sig att följa konventionen. I och med ratificeringen blir konventionen juridiskt bindande för staten. Det medför att varje kommun och landsting måste tillämpa de rättigheter som konventionen ger barn. Barnkonventionen består av 54 artiklar och har fyra grundprinciper: Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras. Artikel 3. Barns bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 6. Alla barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet. Den 1 december 2010 godkände riksdagen strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen har föreslagit i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:2329). År 2020 väntas barnkonventionen att bli svensk lag. För att kunna implementera barnkonventionen i Nykvarns kommun i en ännu större utsträckning behövs flera grundläggande strukturer: Konventionen måste vara väl förankrad i såväl politiskt som i tjänsteorganisationen. Det måste finnas god kunskap om barns villkor och den ska användas som underlag inför beslut. Arbetet måste vara strategiskt, långsiktigt och hållbart. Utgångspunkten för denna handlingsplan är att konkretisera hur det strategiska och långsiktiga arbetet med barnkonventionen i Nykvarns kommun ska genomföras under perioden Handlingsplanen utgår ifrån de rekommendationer som Sveriges kommuner och landsting samt Rädda barnen ger för att en kommun ska bedriva ett strategiskt och långsiktigt barnrättsarbete. Planen utgår även ifrån de rekommendationer som gavs i en revisionsrapport En strategisk grupp med representanter från samtliga avdelningar har under 2016 och 2017 tagit fram övergripande mål, delmål samt förslag på åtgärder som bör genomföras inom ramen för handlingsplanen. De delmål som har tagits fram är: 1. Alla förtroendevalda och berörda tjänstemän har grundläggande kunskaper kring barnkonventionen och dess tillämpning i praktiken. 2. Vi lyssnar aktivt på barn och låter åsikterna påverka våra beslut. 3. Barnkonsekvensanalyser/barnkonsekvensutredningar genomförs inför beslut 3

8 som påverkar barn. Konsekvenser för barn ska beskrivas. 4. Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i nämndernas styr- och ledningssystem och arbete. Varje insats beskriver kort vilken typ av insats, under vilken tid insatsen ska genomföras, vilka funktioner som har det övergripande ansvaret och i vissa fall hur insatsen ska genomföras. Insatserna har även prioriterats, där prioritet 1 bör göras först och sedan prioritet 2 o.s.v. I planen beskrivs även den organisation som behövs för att arbetet ska kunna genomföras samt hur arbetet ska följas upp. Denna handlingsplan träder i kraft 2018 och ska ses över och revideras senast Bakgrund År 1989 antog Förenta nationerna konventionen för barnets rättigheter (Barnkonventionen). I Sverige ratificerades konventionen I och med ratificeringen blir konventionen juridiskt bindande för staten. Det medför att varje kommun, landsting och region måste hitta vägar för att tillämpa de rättigheter som konventionen ger barn. Den 1 december 2010 godkände riksdagen strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen har föreslagit i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:2329). För att stärka barnets rättigheter i Sverige gäller följande strategi: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 4

9 Sverige har fått kritik från Förenta nationernas barnrättskommitté för att inte ha gjort barnkonventionen till svensk lag. År 2020 beräknas barnkonventionen att bli svensk lag. Barn kommer därigenom att få högre status och betraktas som egna rättighetsbärare. För att bedriva ett hållbart framgångsrikt barnrättsarbete behöver kommunen arbeta strategiskt, långsiktigt och ha en plan för arbetet. Denna handlingsplan är en viktig komponent i det arbetet. 3. Barnkonventionen Barnkonventionen består av 54 artiklar. De handlar t.ex. om att alla barn har rätt till gratis grundskoleutbildning, att alla flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp om de kommer ensamma eller tillsammans med föräldrar eller annan person, att de har rätt till hälso- och sjukvård, att alla barn har rätt till lek, vila och fritid, att inget barn får användas för direkt deltagande i väpnade konflikter. Barnkonventionen har fyra grundprinciper: Artikel 2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras. Artikel 3. Barns bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 6. Alla barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet. 4. Förutsättningar för implementering För att kunna implementera barnkonventionen i Nykvarns kommun fullt ut behövs flera grundläggande strukturer; Konventionen måste vara väl förankrad såväl politiskt som i tjänsteorganisationen. Det måste finnas god kunskap om barns villkor och det ska användas som underlag inför beslut. Arbetet måste vara strategiskt, långsiktigt och hållbart. 5. De globala hållbarhetsmålen Barnkonventionens intentioner ligger i linje med de 17 globala utvecklingsmål som gäller från januari 2016 till Jämfört med milleniemålen är de nya målen både fler och täcker fler områden. Målen ska gälla alla länder. Varje land kommer sedan att göra målen mer specifika utifrån landets aktuella situation och förutsättningar. Varje land kommer också att utveckla indikatorer (sätt att mäta målen), på lokal, 5

10 regional och nationell nivå. Ett urval av utvecklingsmålen med exempel på delmål som direkt rör barns rättigheter. Listan över delmål som direkt berör barns rättigheter är mycket lång. Här redovisas några av delmålen: Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt. 6. Nykvarns barnrättsarbete Nykvarns kommun har under flera perioder deltagit i regionala nätverk om barns rättigheter. Sedan 2016 deltar Nykvarns kommun i ett regionalt nätverk kring barns och ungas rättigheter i Stockholms län och Sörmlands län med både tjänstemän och förtroendevalda. Revisionen granskade år 2009 barnperspektivet i nämndernas verksamhet och fann att barnkonventionen inte fått tillräckligt genomslag i nämndernas verksamhet. Förvaltningen fick 2010 i uppdrag att se över och föreslå effektiviseringar av kommunens arbete med barnkonventionen. I granskningsrapporten redovisades rekommendationer till kommunen såsom att: Fullmäktiges beslut om att barnkonventionen ska inarbetas i kommunens beslutsprocess inte fått förväntat genomslag i nämndernas verksamhet, utan behöver brytas ned och konkretiseras på nämndnivå. Barnperspektivet behöver på ett tydligare sätt beaktas i kommunens beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nämndernas ansvar för arbetet med implementera barnkonventionen inom sina uppdrags- och ansvarsområden behöver tydliggöras och återrapporteras. Det saknas uppföljning och utvärdering av kommunens arbete med barnkonventionen. Genomförda insatser i förhållande till konventionen behöver återrapporteras. Uppnådda effekter behöver beskrivas och redovisas till fullmäktige. Det är svårt att ur ett helhetsperspektiv kunna bedöma i vilken utsträckning som de kommunala verksamheterna lever upp till barnkonventionen och hur nämndernas arbete utvecklas över tid. För att barnkonventionen ska implementeras fullt ut behöver den införlivas i kommunens mål och budget, nämnder och ordinarie styrsystem. Implementeringsartiklar som grund för arbetet: Artikel 4: Till det yttersta av de tillgängliga resurserna förverkliga barnets rättigheter. Artikel 42: Konventionen skall göras känd bland både barn och vuxna. Genom en utvecklad dialog med barn och ungdomar kan de komma till tals utifrån 6

11 sina förutsättningar och vara en del av beslutsunderlag för kommunen. Ju tidigare unga förstår den demokratiska processen desto troligare är det att de fortsätter att engagera sig och fortsätter vara aktiva samhällsmedborgare i Nykvarns kommun. För att förstärka och markera barns rättigheter prövas kommunala beslut utifrån barns/barnets perspektiv. Nykvarns kommun ska arbeta med barnkonventionen i alla verksamheter och ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande. En barnkonsekvensanalys handlar om att pröva hur barnet eller barnen påverkas av ett visst beslut och aktivt förhålla sig till detta med utgångspunkt i barnets bästa. 7. Historik Kommunstyrelsen beslutade 2010 att ge förvaltningen i uppdrag att se över och föreslå effektiviseringar av kommunens arbete med barnkonventionen. Kommunfullmäktige beslutade att: 1. Upphäva tidigare KF-beslut om barnkonventionen ( ). 2. Förvaltningen ges i uppdrag att planera och genomföra utbildning kring barnkonventionen, bland politiker och tjänstemän. 3. Utbildningsnämnden utgör pilotprojekt avseende hur barnkonventionen ska implementeras i beslutsprocessen. 4. Förvaltningen utformar och genomför barnkonsekvensanalyser i förbindelse med kommunens översiktliga planering. 5. Att en utvärdering av utbildningsnämndens arbete med barnkonventionen utförs i samband med bokslut Därefter ska fullmäktige fatta nytt beslut för det fortsatta arbetet med barnkonventionen i kommunen under första kvartalet Kommunstyrelsens ordförande har juni 2016 givit förvaltningen i uppdrag att utreda och komma tillbaka i ett särskilt nytt förslag till beslut om hur det fortsatta arbetet kring barnkonventionen ska organiseras och genomföras för alla barns och ungas bästa i Nykvarns kommun. Kommundirektören beslutade att starta ett projekt med en representant från varje nämnd för att utbilda anställda om barnkonsekvensanalyser och ta fram förslag till förbättringar och en strategi och handlingsplan. Nykvarn har hösten 2016 återinträtt i Regionala nätverket för barns- och ungas rättigheter för att arbeta systematiskt och långsiktigt. Det har startats ett ungdomsråd på fritidsgården som kan användas som en kontaktväg för att samla in ungas åsikter om förslag till beslut. Andra kontaktvägar till barn och unga är via elevråd, skolor och förskolor. Digitala kontaktvägar är bl.a. Infomentor, hemsidan, enkäter och sociala medier. Det har framtagits en reviderad barnchecklista och stödmaterial på intranätet för att befästa kommunens arbete med barnkonventionen som ett aktivt styrdokument i alla beslutsprocesser. 7

12 Rekommendationer och slutsatser Projektgruppen har bestått av en representant per avdelning och har arbetat det senaste året med hur barnkonsekvensanalyser kan förbättras. Projektgruppens förslag till åtgärder för att stärka arbetet med barns rättigheter utifrån barnkonventionen och få in arbetet i mål och budget och ordinarie styr- och uppföljningssystem: 1. Utbilda först kommunfullmäktige, förtroendevalda och förvaltningsledningsgrupp och ledarforum för att få ledningens stöd. Därefter övriga kommunanställda. Börja med frivillig utbildning först och gå sedan vidare med obligatorisk utbildning. 2. Dialog med barn och unga tar tid och resurser, så det behöver avsättas tid i nämndprocessen för att samla in barns och ungas synpunkter i ärenden som rör barn. Gör dialogen så tidigt som möjligt i processen för att beakta barns åsikter. 3. Det kan vara svårt att få in barns och ungas förslag in i de politiska besluten, t.ex. p.g.a. besparingskrav och resursbrist. Förtroendevalda behöver delta i medborgardialoger med barn, det räcker inte med tjänstemän. Det behövs en kartläggning av barns och ungas villkor, fattigdom och hälsa som underlag för beslut. Ju mer en fråga berör barn, desto mer omfattande barnkonsekvensanalys krävs. 4. Analysen under rubriken barnkonsekvensanalys kan kompletteras med hållbarhet såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt. Hur påverkas andra grupper av beslutet? 5. Det räcker inte med att en utredare arbetar några procent av en tjänst med frågan eller ett tillfälligt projekt utan det behövs minst 50 % av en tjänst som barnombudsman/barnrättsstrateg eller motsvarande för att få resultat. Det räcker inte med en projektdeltagare per nämnd utan alla verksamheter behöver involveras. 9. Implementering av barnkonventionen Enligt SKL:s implementeringsnycklar och Barnrättsbaromentern krävs följande för att kommunen ska implementera barnkonventionen: 1. Det finns ett beslut som är fattat på högsta nivå om att arbeta med barnkonventionen. 2. Det finns en strategiskt placerad funktion som har till uppgift att driva barnrättsfrågan i hela organisationen. 3. En övergripande kartläggning av barns aktuella uppväxtvillkor finns tillgänglig i organisationen. 4. Beslut finns om att barnets rättigheter ska diskuteras och problematiseras på 8

13 arbetsplatsträffar eller andra centrala forum på arbetsplatsen. 5. Det erbjuds återkommande utbildningar för chefer och medarbetare i hela organisationen om barnkonventionen och dess tillämpning i respektive verksamhet. 6. Det erbjuds återkommande utbildningar för förtroendevalda om barnkonventionen och dess tillämpning i beslutsprocesser. 7. Det finns en instans dit varje barn som upplever sig ha fått sina rättigheter kränkta kan vända sig till. 8. Det finns strukturer för att inhämta barns synpunkter inför beslut som rör barn på en generell nivå, till exempel dialog och hearings. 9. Styrdokument i varje förvaltning eller del av organisationen innefattar ett barnrättsperspektiv utifrån de grundläggande artiklarna 2, 3, 6 och Barnrättsarbetet i verksamheten återrapporteras regelbundet till den politiska nivån. 11. Barnkonsekvensanalyser genomförs i hela organisationen när det gäller beslut av övergripande karaktär. 12. Prövning av barnets/barnens bästa görs i alla verksamheter 13. Beslutad budget är belyst ur ett barnrättsperspektiv utifrån de grundläggande artiklarna och Utvärdering, återkoppling och nya utbildningar sker med systematik. 10. Definitioner Barn: Enligt konventionen är varje människa under 18 år barn, men barn är ingen homogen grupp. Det är viktigt att uppmärksamma likheter och skillnader mellan olika åldrar, mellan pojkar och flickor och mellan individer, när det gäller behov och möjligheter. Barnrättsperspektivet: Barnrättsperspektivet uttrycker skyldigheten att förverkliga barnets mänskliga rättigheter genom att de används uttryckligen och dagligen i verksamhetsplanering och vid insatser av olika slag. När ett barnrättsperspektiv används av personer verksamma inom den offentliga sektorn är utgångspunkten att de har kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter barnets rättigheter innebär för dem. Om en verksamhet eller en åtgärd berör barn och unga, ska hänsyn tas till barnrättsperspektivet. I ett ärende som rör barn ska rätten se till att barnets bästa blir utrett och särskilt beaktas. Ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnperspektivet: Det innebär att vuxna sätter sig in i barnets situation för att 9

14 bättre kunna tillvarata barnets intresse och barnets bästa. Möjligheten att kunna närma sig ett barnperspektiv handlar i grunden om våra egna vuxna perspektiv. När vuxna talar om barnperspektiv handlar det oftast om hur vi ser på barnets situation. Ett professionellt barnperspektiv kräver av vuxna att de uppmärksammar barn och deras situation. Det handlar också om att göra sitt bästa för att förstå och respektera barns erfarenheter, upplevelser, uppfattningar och handlingar. Förståelsen av barn kan komma genom att fråga barnet, ur forskning och andra barnkompetenser samt genom erfarenheter av att arbeta nära barn. Barnets perspektiv: Barnets perspektiv kan vi aldrig få klarhet i utan att fråga det enskilda barnet. Det är det enskilda barnets tankar, föreställningar och åsikter om sitt liv och de sammanhang som hon eller han befinner sig i. Som vuxna kan vi med hjälp av empati, kunskap och erfarenhet närma oss barnets perspektiv, men aldrig inta det till fullo. För att som vuxen närma sig barnets perspektiv måste vi respektera att barn har egna angelägenheter, intressen och åsikter i alla livets sammanhang och situationer. Genom att möta och bemöta barnet eller den unga som samtalspartner, individuellt eller i grupp, kan vi få ta del av deras uppfattning om Barnchecklista: Från och med 2015 ska samtliga ärenden som berör barn och som går till nämnd eller styrelse för beslut, redogöra för hur barns rättigheter säkerställts i ärendet med hjälp av en barnkonsekvensanalys. Detta är ett lokalt beslut i Nykvarns kommun. Barnchecklistan kan användas i det dagliga arbetet som ett verktyg så att man bevakar barns rättigheter och inte bara när man skriver tjänsteskrivelser. Det bör göras tidigt i processen och inte när man är i slutet av en process och ska redogöra för ett beslut i en nämnd eller styrelse. Checklistan utgår ifrån de fyra grundprinciperna i barnkonventionen. Barnkonsekvensanalys/barnkonsekvensutredning: Det är en mer utvecklad metod för att bedöma ett enskilt barns bästa eller barns bästa i allmänhet med utgångspunkt i en speciell åtgärd eller frågeställning. Syftet med analysen är att få ett beslutsunderlag som säkerställer att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. En barnkonsekvensanalys innebär en mer omfattande analys av hur barn påverkas av en åtgärd jämfört med om man använder kommunens barnchecklista som stöd. Den ska stå med i alla ärenden till nämnd eller styrelse som rör barn och unga. Barnombudsmannens modell för barnkonsekvensanalyser: 10

15 Kartläggning och datainsamling Artikel 2: Principen om barnets rätt att inte diskrimineras Prövningar av barnets bästa Artikel 3: Principen om barnets bästa i främsta rummet Aktiva prioriteringar Artikel 4: Principen om barnkonventionens genomförande Samarbete och helhetssyn Artikel 6: Principen om barnets rätt till liv och utveckling Former för barns inflytande Artikel 12: Principen om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter Information och utbildning Artikel 42 och 44: Principer om informationsskyldighet 1. Vad säger konventionen om den aktuella situationen? Vilka rättigheter berörs? 2. Vad säger barnrättskommitténs kommentarer och general comments? 3. Berörs frågan i svensk lagstiftning? 4. Finns praxis på området? 5. Vad säger forskning och beprövad erfarenhet på området? 11. Syfte Syftet med handlingsplanen är att implementera barnkonventionens samtliga delar i kommunen för att få en god grund att stå på inför att konventionen blir lag Mål Det övergripande målet för handlingsplanen är att skapa en struktur som ger förutsättningar för att bedriva ett strategiskt och långsiktigt barnrättsarbete samt att stärka barns möjligheter att vara delaktiga i frågor som berör dem. 13. Delmål 1. Alla förtroendevalda och berörda tjänstemän har grundläggande kunskaper kring barnkonventionen och dess tillämpning i praktiken. Alla nämnder utarbetar en plan för implementering av barnkonventionen och barns rättigheter. 2. Vi lyssnar aktivt på barn och låter åsikterna påverka våra beslut. 3. Barnkonsekvensanalyser/barnkonsekvensutredningar genomförs inför beslut som påverkar barn och unga. Konsekvenser för barn ska beskrivas. 4. Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i nämndernas styr- och ledningssystem och arbete. 11

16 Insatser och aktiviteter I syfte att uppnå de delmål som angivits i föregående avsnitt har ett antal insatser formulerats av den strategiska barnrättsgruppen. Insatserna utgår även från SKL:s och Rädda Barnens rekommendationer om den grund som bör finnas för att en kommun ska kunna bedriva ett strategiskt barnrättsarbete samt ett mätinstrument som har utvecklats inom det regionala barnrättsnätverket. Efter varje förslag finns en prioritering, där prioritet 1 betyder att detta bör prioriteras först. Insatser kan komma att revideras under handlingsplanens giltighetstid bl.a. genom att ny kunskap kommer fram och att lagar och verksamhet förändras. 1. Alla förtroendevalda och berörda tjänstemän har grundläggande kunskaper kring barnkonventionen, barnkonsekvensanalyser och dess tillämpning i praktiken. Barnkonventionen är väl förankrad i den politiska ledningen, prioritet 1. Tidsperiod: Metod/arbetssätt: Utbildningsinsatser för tjänstemän och förtroendevalda, möten med nämnder och styrelse. Samtliga medarbetare som direkt eller indirekt arbetar med barn ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling kring barnkonventionen och barns inflytande. Ansvariga: Kansliavdelningen, kommundirektör, förvaltningsledningsgruppen. Introduktion av nyanställda så att de får grundläggande kunskaper kring barnkonventionen och barnkonsekvensanalyser, prioritet 1. Tidsperiod: Metod/arbetssätt: Utbildning till berörda chefer och anställda, information på Insidan, webbutbildning, stödmaterial, skräddarsydda utbildningar. Länk till webbutbildning som kan användas t.ex. för nyanställda eller på APT: Hur man gör en barnkonsekvensanalys: Ansvariga: Personalavdelningen, förvaltningsledningsgruppen och kansliavdelningen. Stärka barnrättsarbetet i kommunen, prioritet 1 Tidperiod: Metod/arbetssätt: En metod kan vara att använda det regionala nätverkets underlag 12

17 för kartläggning, analys, bedömning och utveckling av barnrättsarbetet. Utse nyckelfunktioner från alla avdelningar som är barnrättsambassadörer/barnrättspiloter ute i verksamheterna för att stärka det lokala arbetet. Liknande hbt-projektet. Ansvariga: Kansliavdelningen, kommundirektör, förvaltningsledningsgruppen. 2. Vi lyssnar aktivt på barn och låter åsikterna påverka våra beslut. Vi uppmuntrar barn och ungdomar som vill engagera sig och t.ex. starta ungdomsråd eller utveckla sina elevråd. Vi samlar in synpunkter från barn och unga i ärenden som rör dem, prioritet 1. Tidperiod: Metod/arbetssätt: Tjänstemän kontaktar skola eller förskola för att få in synpunkter från berörda barn eller unga som en del av framskrivning av ärende till nämnd eller styrelse. Digitala enkäter kan skickas till elever och vårdnadshavare via utbildningsavdelningen. Utveckla och beskriva kontaktvägar och strukturer för barns rätt att komma till tals, t.ex. digitalt, fritidsfabriken, elevråd eller förskolor. Ansvariga: Tjänstemän som skriver ärenden till nämnd eller styrelse, avdelningschef. Främja delaktighet och inflytande bland barn och unga, prioritet 1. Tidperiod: Metod/arbetssätt: Sammanställa lokala goda exempel kring hur man arbetar med delaktighet och inflytande bland barn och unga. Barn och ungdomar ska involveras löpande för att lämna synpunkter i ärenden som rör dem och bidra till utvecklingen av barnrättsarbetet. Ansvariga: Kansliavdelningen, kommundirektör, förvaltningsledningsgruppen. 3. Barnkonsekvensanalyser genomförs inför viktiga beslut som påverkar barn och unga. Tidsperiod: Metod/arbetssätt: Utbildningar om hur man gör barnkonsekvensanalyser för tjänstemän, prioritet 1. Avdelningschef prioriterar vilka ärenden som behöver en fördjupad barnkonsekvensanalys och eventuella kompensatoriska åtgärder. Andelen KS-ärenden och nämndärenden som har en fördjupad barnkonsekvensanalys och utredande text under rubriken ska öka från 40 % till minst 50 %. Genomförd aktivitet: Alla handläggare som skriver nämndärenden har erbjudits utbildning om barnkonventionen under Andelen ärenden där barn får komma till tals där så är relevant ska öka och vara minst tre per nämnd per år. 13

18 Genom lämpliga och aktiva åtgärder görs konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland barn och unga. Ansvariga: Kansliavdelningen, kommundirektör, förvaltningsledningsgruppen. 4. Det finns ett tydligt barnrättsperspektiv i nämndernas styr- och ledningssystem och arbete, prioritet 1. Tidsperiod: Metod/arbetssätt: Kommunens vision, mål och budget, styrdokument, indikatorer på kommunfullmäktigenivå och verksamhetsplaner etc. ska genomsyras av ett barnrättsperspektiv. I alla nya styrdokument som tas fram ska barnrättsperspektivet beaktas. Ansvariga: Kommundirektör, förvaltningsledningsgruppen, förtroendevalda. Återrapportering av barnrättsarbetet till KF, KS och nämnder, prioritet 1 Tidsperiod: Metod/arbetssätt: Sammanfattning och analys genomförs inom ramen för ordinarie uppföljning och bokslutsarbete. Mål in i uppföljningssystem: Beskriv hur enheten har arbetat med barnkonventionen och barns rättigheter under året. Har barn fått komma till tals i ärenden som rör dem? Uppdrag till nämnderna att beskriva hur de arbetar med barnkonventionen, barnkonsekvensanalyser och barns inflytande. Ansvariga: Förvaltningsledningsgrupp, ekonomichef och förtroendevalda. 15. Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen gäller Under 2020 kommer en uppföljning och utvärdering att genomföras för att säkerställa att barnrättsarbetet implementeras enligt plan. 14

19 Bilaga Ärendehandbok för handläggare Hur gör man en barnkonsekvensanalys? Kommunstyrelsen beslutade 2015 att alla tjänsteskrivelser till nämnd eller styrelse ska innehålla rubriken Barnkonventionskonsekvenser samt beskriva konsekvenser för barn där så är relevant utifrån en barnchecklista. Barnkonventionens huvudprinciper Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas och till fritid och lek Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Ä R E N D E H A Artikel 12 Barns rätt att bli hörda och komma till tals Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Se till att barn får möjlighet att uttrycka sin mening om förslaget. Tänk på att: 1. följa barnkonventionens grundprinciper och aktuella lagar och föreskrifter 2. ha en kunskapsgrund som utgår från aktuell forskning och kartläggningar 3. göra barns perspektiv, behov och åsikter synligt 4. identifiera vilka beslutsprocesser som berör barn och unga 5. se till att barns möjlighet till inflytande finns med som i beslutsprocessen 6. att dokumentationen av barns åsikter finns med i beslutsunderlaget 7. att motiven till beslutet utgår från vilka konsekvenser det kan få för barn och unga 8. säkerställa att besluten återförs till barn så att de får feedback. 1. Kartläggning av hur barn och unga påverkas Kunskapsunderlaget ska kartlägga vilka grupper av barn som berörs och möjliga konsekvenser, samt vilka grupper av barn som kan undantas. Ta reda på vilka beslut barn och unga vill vara delaktiga i. Bedöm om beslutet berör barn och unga direkt eller indirekt. Beskriv om det finns särskilda aspekter att ta hänsyn till utifrån ålder, kön, funktionsnedsättning, socioekonomisk och kulturell bakgrund. Alla berörda ska få komma till tals utifrån sina förutsättningar.

20 Beskriv hur barn berörs och samla in barns synpunkter digitalt eller på en skola eller fritids. Det är viktigt att det framgår på vilket sätt barn har fått påverka och vilka synpunkter de har. Innebär beslutet att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? T.ex. av mänskliga rättigheter som barns rätt till en trygg miljö, god hälsa och utveckling. Områden att beakta inför beslut: Aktuell forskning: Vad pekar evidensbaserad kunskap på är bäst för barn i denna situation? Rådande praxis: Vad säger nationella riktlinjer om barn och hur gör andra kommuner? Beprövad erfarenhet: Vad har vi för egen erfarenhet av vad som har fungerat bäst för barn i den här situationen på kort och lång sikt? Barnets delaktighet: Vad tycker barnet är sitt eget bästa i den här situationen? Ä R E N D E H 2. Samla in barns synpunkter på förslaget Vad tycker barn om förslaget? Digitala enkäter och frågor kan skickas ut via utbildningsavdelningen för att få in barns synpunkter på förslaget, eller via skola, förskola och fritids. Kontakta rektor eller förskolechef om du vill besöka en skola på t.ex. ett elevråd för att samla in barns synpunkter. Kontakta fritidsfabriken om du vill att ungdomar på fritidsgården ska få lämna synpunkter. Dokumentera och ta tillvara på barnens synpunkter. Var tydlig med att beslutet kanske inte alltid blir som man vill. Se till att barn och unga känner att vi lyssnar på och respekterar deras behov och åsikter. Det är viktigt att beslutet också kommuniceras till de berörda barnen så att de får feedback. 3. Beskrivning av hur barn påverkas av förslaget Beskriv vilka barn som berörs direkt eller indirekt och på vilket sätt. Belys frågeställningen utifrån barnets kön, ålder, utvecklingsnivå och egna förutsättningar, i sin familj och i sin miljö där skola och fritid ingår. Beskriv vad barnen har haft för synpunkter, på vilket sätt de har fått tillfälle att yttra sig och vilken information de har fått för att kunna yttra sig. Ge alternativa förslag till den aktuella frågeställningen och skriv ner vilka kompenserande, skadeförebyggande eller förbättrande åtgärder som kan göras. Beskriva vilka kostnader förslaget medför, för vem och för vilka grupper samt vilket underlag som har använts för beräkningarna. Beskriv om förslaget förändrats av de synpunkter som har kommit fram i dialogen med barnen. En del av analysen handlar om att bedöma hur förslaget förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser. Det handlar om att analysera faktaunderlaget och effekterna av olika förslag. Här är det viktigt att särskilt beskriva hur förslaget förhåller sig till barn med särskilda behov. 1 NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax

21 4. Analys och prövning av barnets bästa i barnkonsekvensanalysen Analysera hur olika grupper av barn och unga påverkas av beslutet och eventuella intressekonflikter. Beskriv vinster som ökat inflytande, ökad tillgänglighet vid funktionsnedsättning, bättre folkhälsa, lek och fritid, miljövinster eller ökad säkerhet. Barnkonsekvensanalysen ska vara en förhandsprövning av ett beslut som berör barn och unga. I barnkonsekvensanalysen ska motiveras på vilka grunder ett beslut fattas. Det är viktigt att beslutsunderlaget lyfter fram om vissa grupper av barn blir förfördelade av beslutet och om det förekommer kompensatoriska åtgärder för dessa barn. Av största vikt är att beslutsunderlag dokumenteras. Barnkonsekvensanalyser ska inte göras vid sidan av det ordinarie arbetet. Det handlar om att identifiera vilka beslutsprocesser som berör barn och unga och ta reda på vilka förändringar som kan behöva göras i det vanliga arbetet. Ä R E N D E H 5. Beskriv eventuella intressekonflikter och kompensationer Belys också de intressekonflikter som gäller barnets bästa i förhållande till andra intressen, t.ex. vårdnadshavarens eller samhällsekonomins intressen, samt hur tungt dessa ska väga i förhållande till barnets bästa. Analysen ska visa om barnets bästa måste ge vika för andra intressen och beskriva eventuella kompensatoriska åtgärder. 6. Prövning med beslut utifrån barns bästa Gör en helhetsbedömning av ärendet. Beakta barnets bästa och låt det väga tungt så att barnets bästa sätts i främsta rummet. Barnets bästa bedöms utifrån individuellt utifrån behoven i varje unik situation. Beskriv och utvärdera vilka effekter beslutet kan få för barn och unga utifrån ett barnrättsperspektiv och barnets perspektiv. Kunskap om barns behov är nödvändiga för en barnkonsekvensanalys, men det som är bäst för barn generellt kan inte alltid överföras på ett enskilt barn. Barnets bästa måste därför tolkas som den bästa tänkbara lösningen för varje enskilt barn eller grupp av barn. Prövningen av barnets bästa, som ska ligga till grund för beslutet, måste utgå ifrån den kunskap som har inhämtats. Prövningen innebär att man gör en sammantagen helhetsbedömning av alla relevanta faktorer utifrån kartläggningen, beskrivningen och analysen. Här är det viktigt att man tar hänsyn till allt som rör barnets eller barnens fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling i bedömningen, t.ex. rätten till skydd och omvårdnad och rätten till lek och fritid på kort och lång sikt. 7. Uppföljning och utvärdering av konsekvenser för barn Den sista delen handlar om att följa upp och kontrollera om åtgärderna fått önskade konsekvenser utifrån ett barnrättsperspektiv. Konsekvensanalyser efter beslut kallas 2 NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax

22 för konsekvensutvärderingar. Syftet är att bedöma om man har uppnått önskade effekter eller om man behöver vidta ytterligare åtgärder. Barn som berörs av beslutet måste få möjlighet att delta även i utvärderingsfasen. Genom att göra utvärderingar samlar verksamheten erfarenhet och blir bättre på att göra barnkonsekvensanalyser. Om barnets bästa alltid får vara ledstjärna i besluten bidrar det till att höja kvaliteten i kommunala verksamheter som berör barn och unga. Barnkonventionen Artikel 12 Barns rätt att bli hörda 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ. Ä R E N D E H Artikel 3 Ta hänsyn till barns bästa vid beslut som rör barn och unga 3. När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till barnets bästa. Det betyder att vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för barn och hur beslutet kommer att påverka barn. Barn ska få det skydd och den omvårdnad du behöver. Det är lika viktigt att vuxna tänker på barnets bästa när beslutet rör många barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om psykisk och social utveckling. Artikel 23 Barns aktiva deltagande i samhället 1. Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Artikel 31 Barns rätt till fritid 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax

23 Exempel på barnkonsekvensanalyser i nämndärenden: KSL programpris för gymnasiet UN Förändring av program- eller inriktningspriset bedöms inte beröra barn/ungdomar. Förändringar av strukturtillägg, interkommunal ersättning för elever i klass med hörselanpassning samt interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning bedöms skapa bättre förutsättningar för skolor att erbjuda elever med behov av mer specifika insatser möjlighet att tillgodogöra sig gymnasieutbildning utifrån deras individuella behov. Utifrån att priserna blir likvärdiga i regionen bedöms skolorna erbjudas mer likvärdiga möjligheter att skapa goda förutsättningar för eleverna att öka sina kunskaper. Ny verksamhet, öppen förskola VON Ä R E N D E H I den öppna förskolan tas alla barns olika behov till vara och alla barn erbjuds möjligheter att utvecklas. Konsekvenser enligt barnkonventionen är att genom erbjuda ett pedagogiskt arbetssätt, en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen får barnen att utvecklas i en positiv anda och med en känsla av att kunna lyckas. De barn som kommer att delta i den öppna förskolan kommer att erbjudas en social samvaro med andra barn och vuxna samt ha möjlighet att utvecklas tillsammans med sin/sina föräldrar i en grupp av flera människor. Detaljplan Mörby KS I ett verksamhetsområde är det inte vanligt att barn vistas i stor utsträckning. Men genom de gestaltade gaturummen och de belysta gång- och cykelvägar som byggs kommer barn och ungdomar att få en både säker och trygg passage. Möjlighet att gå och cykla ut till verksamheterna och naturområdena kommer att vara goda även om området till största del är industri med tung trafik. De föreslagna låga hastigheterna på 50 km/tim resp. 40km/tim ger en förhållandevis lugn trafikmiljö. Kollektivtrafik kommer på sikt att erbjudas inom hela området för ett hållbart resande. Detaljplan Mörby 3A granskning KS Barn och unga har inte varit delaktiga i planen utan barns och ungas delaktighet ska hanteras i det fortsatta planarbetet. Beslutet att skicka detaljplanen på granskning bedöms inte medföra några större konsekvenser för barn och unga i kommunen utifrån barnkonventionen. Det planeras en gång- och cykelväg för att skapa ett regionalt gång- och cykelstråk som ska sträcka sig mellan Södertälje och Nykvarn, vilket kan komma att verka positivt för barns och ungas hälsa. NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax

24 Detaljplan Tekannan KS Inga barn har varit delaktiga i programarbetet. Hänsyn till barnkonventionen ska tas i det fortsatta arbetet, bland annat vad gäller barns lekmiljöer. Programmet ska även samrådas med vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden för att på så sätt få in ett barnperspektiv i planarbetet. Ä R E N D E H NYKVARNS KOMMUN Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax

25

26

27

28

29

30