Barnahus Skaraborg Slutrapport och förslag

Transkript

1 Barnahus Skaraborg Slutrapport och förslag Enligt uppdrag från styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbund April 2010

2 Styrelsen för Skaraborgs kommunalförbund beslutade den 28 mars 2008 att utreda om ett Barnahus skall inrättas i Skaraborg och vilka förutsättningar som i så fall krävs. FÖRSLAG TILL BESLUT Utredningen föreslår att samverkande myndigheter inrättar Barnahus Skaraborg för samordning av sitt utredningsarbete då barn utsatts för brott och att Skövde kommun blir huvudman för verksamheten. SAMMANFATTNING Förslag till mål för Barnahus Skaraborg: De nationella riktlinjerna( ) ligger till grund för Barnahus Skaraborg Öka antalet barnärenden där myndigheternas arbete omgående samordnas utifrån barnets behov av skydd, stöd och säkerhet Ökad lagföring genom fler antal fällande domar Ökat antal barn som får barnmedicinsk somatisk bedömning Ökat antal rättsintyg Ökat antal barn som får barnpsykiatrisk bedömning och rätt behandling Samarbeta med Utväg för barn som bevittnat våld Profilera verksamheten så att mörkertalet minskar Högre kvalitet på polisutredningarna Högre kvalitet på socialtjänstens utredningar Effektivisera samverkan mellan myndigheterna Förslag till målgrupp för Barnahus Skaraborg: Vår definition av målgrupp har direkt hämtats från nationella riktlinjer, barn 0-18 år som misstänks ha utsatts för: misshandel och andra våldsbrott enligt 3 kap brottsbalken (brott mot liv och hälsa) olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, människohandel, olaga tvång, olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap brottsbalken (brott mot frihet och frid) och där utredningar kring barnet inleds parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. 2

3 Våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt tvång, våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och övriga brott enligt 6 kap brottsbalken(sexualbrott). Kvinnlig könsstympning enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. I målgruppen ingår även barn som lever med våld i familjen (vittne till våld, direkt eller indirekt). De angivna brottstyperna inkluderar brott med hedersmotiv. Där det bedöms lämpligt bör samverkan även omfatta barn som är förövare av sexualbrott. Förslag till brottstyper för Barnahus Skaraborg: Brottsrubricering med utgångspunkt i Brottsbalkens kap 3 (brott mot liv och hälsa), kap 4 (brott mot frihet och frid) samt kap 6 (sexualbrott). Förslag till geografisk placering och organisering för Barnahus Skaraborg: Barnahus Skaraborg bör bygga på redan etablerad samverkan, Skövde kommun är lämplig huvudman för verksamheten som skall ha ett nära samarbete med Utväg och kan ha samma styrgrupp. Socialtjänsten har ett samordningsansvar för myndighetssamverkan och samordnaren för Barnahuset ska därför vara anställd av socialtjänsten i Skaraborg. Förslag till innehåll i Barnahus Skaraborg: Samordnaren ska ha uppgiften att, efter uppdrag, sammankalla till möten med myndighetsföreträdare för samråd och för samordning efter polisanmälan då man gemensamt upprättar en plan för utredningsarbetet. Samordnaren ska också vara ett konsultativt stöd till myndighetsföreträdare. Ett första krisstöd ska kunna erbjudas i Barnahuset för bedömning om eventuellt fortsatta behandlingsinsatser. BUP ska erbjuda krisbemötande av barn och föräldrar samt krisbehandling, men även ge stöd till polis och åklagare med rådgivning kring förhör och kunna bedöma behovet av kvalificerat krisstöd. Socialtjänsten kan ha större kunskap om barnets familjesituation om barnet sedan tidigare är känt av socialtjänsten. Åklagaren som är förundersökningsledare får ett bättre beslutsunderlag. Det kan finnas behov av särskild företrädare för barnet. Polisförhör av barnet, med barnutredare från polisen ska hållas i Barnahusets lokaler som behöver ha utrustning för videoförhör och medhörningsrum. Barnmedicinsk utredning och bedömning ska kunna ske på Barnahuset. Samordnaren ska dokumentera handlingsplan för samordning av myndigheternas arbete och följa upp aktualiserade ärenden. 3

4 Förslag till tidplan för Barnahus Skaraborg: Under förutsättning att samtliga samverkande parter i remissvar uttalar sig positivt till förslaget är utredningsgruppens förhoppning att Skövde kommun kan starta upp verksamheten våren Förslag till kostnad för Barnahus Skaraborg: Utredningen föreslår att kommunerna i Skaraborg delar kostnaden för samordnartjänst samt att lokalkostnader och utrustning av gemensamma lokaler delas lika mellan de tre huvudmännen. UPPDRAGET Utredningens uppdrag är (bilaga 1), att med beaktande av de erfarenheter som den nationella utvärderingen förmedlar, beskriva förutsättningar för ett Barnahus i Skaraborg: mål för verksamheten, organisation, geografisk placering, tidsperspektivet, samverkan, samråd, innehåll/målgrupp/brottstyper och kostnader. Utredningsarbetet påbörjades med att Skaraborgs kommunalförbund tillskrev samverkande myndigheter om intresse att medverka i utredningen och utse företrädare att ingå i en utredningsgrupp. Till utredningsgrupp har följande representanter utsetts: Västra Götalandsregionen: Henri Toivonen, barnhälsovårdsöverläkare i Skaraborg/överläkare Barn- och ungdomssjukvården Skaraborgs sjukhus. Anna Nordberg, enhetschef Barn- och ungdomspsykiatrin, Skaraborgs sjukhus Polismyndigheten: Mats Litstrand, kommissarie, polisområde Skaraborg. Från oktober 2009 medverkar också Anna-Karin Gunnervaldh, kriminalinspektör. Åklagarmyndigheten: Marianne Aldén,vice chefsåklagare, Åklagarkammaren i Skövde Kommunerna i Skaraborg: Marie Blåder, Individ- och familjeomsorgschef, Tibro, ersattes från oktober 2009 av Claes Nilsson socialsekreterare, Skövde kommun. Anita Svensson, sektionschef, Individ och familjeomsorg, Falköping. Lisbeth Nämvik-Ekdahl, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorg, Lidköping. Pia Jonsson-Axelsson, samordnare Hälsa och socialtjänst, Skaraborgs kommunalförbund. Referensgrupp till utredningen är Skaraborgsgruppen mot sexuella övergrepp och misshandel av barn. 4

5 Underlag till utredningen Barnahus- försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn, de centrala myndigheternas slutrapport februari En nationell utvärdering av verksamheten på de sex försöksorterna är genomförd av Lunds universitet och finns beskriven i sex rapporter och en slutrapport. Några från utredningsgruppen deltog vid konferens på Lunds universitet då resultatet från utvärderingen presenterades den 27 augusti Statistiksammanställning om övergrepp på barn från polisområde 3 Skaraborg enligt kap 3, 5 och 6 Brottsbalken. Sammanställning av enkät från kommunerna i Skaraborg om omfattningen av samråd mellan myndigheter under år Studiebesök hos Barnahuset Borlänge december Samråd med verksamhetschef på Utväg om nuvarande arbetsformer för stöd till barn som bevittnat våld beslutade Rikspolisstyrelsen i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen om gemensamma nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för landets Barnahus. Utredningen ger under varje rubrik en beskrivning av hur försöksverksamheterna format sin verksamhet, vad utvärderingen av försöksverksamheterna påtalar, erfarenheter från studiebesöket i Borlänge och vad utredningsgruppens slutsatser är. Utredningen har kompletterats efter att nationella riktlinjer fastställts vilket redovisas under varje rubrik. MÅL FÖR BARNAHUS Vad är ett Barnahus? Regeringen gav 2005 Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten i uppdrag att i samråd med Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Rädda Barnen och Sveriges kommuner och landsting medverka till en etablering av försöksverksamheter av Barnahus under åren 2006 och Med inspiration från Island, Barnahuset i Reykjavik, har myndigheter på sex försöksorter i Sverige prövat verksamhet under ett tak för att samordna myndigheternas utredningar då barn utsatts för övergrepp. Lunds universitet fick uppdraget att utvärdera försöksverksamheterna på de sex orter som utsågs; Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umeå. Barnahusens verksamhet på 5

6 försöksorterna har permanentats och andra Barnahus har tillkommit, exempelvis i Uppsala, Trollhättan, Lund, Västerås, Borlänge, Eskilstuna. Fler orter i Sverige startar Barnahusverksamheter. I nationella riktlinjer fastställs kriterier för att få benämnas Barnahus, vår utredning har anpassats till dessa. I riktlinjerna slås fast att Målet för samverkan är att tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov omgående kris och behandlingsinsats. Samverkan ska präglas av ett konsekvent barnperspektiv- inte verksamhetsperspektiv- och en övergripande inriktning om att barnet ska få skydd och stöd från samhället utifrån en helhetssyn. Barnets bästa ska vara i fokus. Hur arbetar vi idag med samråd mellan myndigheterna i Skaraborg då barn utsätts för brott? Sedan 1984 finns en nätverksgrupp av myndighetsföreträdare i Skaraborg som kallas Skaraborgsgruppen mot sexuella övergrepp och misshandel av barn. Skaraborgs kommunalförbund är sammankallande för nätverket. Gruppen träffas ca 5 ggr/år för att dela erfarenheter och övergripande samordna myndigheternas arbete. En gång per år har Skaraborgsgruppen anordnat tvärprofessionella konferenser för gemensam uppbyggnad av kompetens. Lokala samverkansgrupper finns i en del kommuner och kan sammankallas när utredningar om barnövergrepp behöver samordnas. Skaraborgsgruppen har också sammanställt handläggningsråd för myndigheter vid brott mot barn. Till denna utredning har inhämtats uppgifter från kommunerna genom en kort enkät, som ger en bild av hur arbetsformerna sett ut under 2008 för utredningar om barn som utsatts för brott. Sammanställning av enkätsvaren från kommunerna i Skaraborg visar att det inte finns en enhetlig form för handläggning av dessa ärenden. I enskilda ärenden förekommer såväl avidentifierade samråd mellan myndighetsföreträdare som samordning efter polisanmälan. Citat hämtade från enkätsvaren: -I nästan alla ärenden träffas vi för samordning Den vanligaste formen är samråd per telefon socialtjänst /polis Vi har valt samråd per telefon de senaste två åren Vid misstanke om brott mot barn kallas till samråd där förutom socialtjänst och polis ingår och företrädare för BUP, barnmedicin och vuxenpsykiatrin Det bedöms utifrån ärendets karaktär om vi behöver träffas. 6

7 Någon kommun beskriver att man använder en särskild blankett för polisanmälan. Generella träffar för att samplanera arbetet mellan myndigheterna förekommer också men i mycket skiftande grad. Vilka brottstyper som tas upp till samråd varierar också, sexuella övergrepp och misshandel tas upp till samråd, men fridskränkning och hedersrelaterade brott är det endast en kommun som uppger att man tar upp till samråd. Struktur saknas och det blir godtyckligt vilka brott som tas upp till samråd anser en kommun. Inte heller vilka åldersgrupper som tas till samråd är enhetligt över Skaraborgs kommuner, flertalet uppger 0-18 år, en kommun att det inte finns någon särskild åldersgräns, en kommun att det är ovanligt i tonårsgruppen. Dokumentationen vid samråden sköter varje myndighet för sig. Det uppskattade totala antalet samråd i Skaraborg under 2008 uppgår till ca 75. Försöksverksamheterna Försöksverksamhet med Barnahus har pågått under åren i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umeå. En svensk variant av Barnahus har formats till en grund som har likheter men försöksverksamheterna har också avgörande skillnader. Mål för Barnahusen på försöksorterna finns beskriven i de nationella myndigheternas slutrapport och förutom avsikterna i de övergripande målen finns också andra varierande mål: Fler brott mot barn och unga ska lagföras, samverkan ska effektiviseras, barn och unga ska få rätt vård-, stöd- och skyddsinsatser när de varit utsatta för brott, barn och ungas rätt ska tas till vara och deras behov ska tillgodoses under utredningstiden, göra kontakten med de olika myndigheterna enklare och tryggare, samla in kunskap om våld och övergrepp, minska mörkertalet genom att fler vågar anmäla, förbättra stödet till barnen och deras familjer, ge skydd mot fortsatt misshandel och upprepade övergrepp, fler anmälningar ska leda till åtal, barnanpassa omhändertagandet, samordna insatser för barnet från rättsväsende, hälsooch sjukvården samt socialtjänsten, barnanpassa omhändertagandet, etablera samverkan mellan myndigheter, reducera antal personer och platser som barnet kommer i kontakt med, erbjuda krisstöd och behandling, samla kunskap för att kunna ge rådgivning och handleda, sätta in snabb krisbearbetning vid behov, åklagare ska vara närvarnade vid alla barnförhör, specialutbildad personal ska finnas inom alla professioner, förkorta handläggningstiderna, kvalificerad utredningsmetodik för målgruppen ska utarbetas, rutiner kring läkarundersökning ska utvecklas, samarbetet ska förbättras och samsynen öka mellan alla inblandade parter, kompetensutveckling ska finnas för alla som handlägger dessa ärenden, fler åtal och fällande domar vid brott mot barn. 7

8 Av slutrapporten från de nationella myndigheterna framgår att Övergripande mål för Barnahus är: - att stärka barnets rättigheter genom myndigheternas samverkan under ett tak - att höja utredningarnas kvalitet genom samverkan Tre kriterier ställdes upp för försöksverksamheterna: berörda verksamheter skulle finnas tillgängliga på en och samma plats under den inledande utredningsprocessen, målgruppen skulle vara personer under 18 år som misstänktes ha varit utsatta för ett allvarligt brott och försöksverksamheten skulle vara påbörjad senast den 1 januari Samverkan på försöksorterna har en förhistoria som ser olika ut som förklarar en del av de skillnader som finns och hur olika snabbt man kunde komma igång. I styrdokument har man formulerat flera syften med verksamheten snarare än ett gemensamt övergripande mål för samverkan. Utvärderingen visar att det finns en diskrepans mellan målen i styrdokument och verkligheten. Variationer mellan Barnahusen: Målgrupperna (ålder, brottstyper, föräldrars delaktighet, misstänkta förövare) Bemanning, flerprofessionell eller inte Stöd- och behandlingsinsatser eller inte Samråd som möten eller via telefon Samråd endast i akut skede eller även uppföljande Professionernas insatser under ett tak eller inte Barnahusens insatser som en del i utredning eller inte De olika verksamheternas kunskap om varandras insatser Barnahus i Dalarna Utredningsgruppen har varit på studiebesök i Borlänge där Barnahuset för Dalarna ligger. Upptagningsområdet består av 15 kommuner med ett befolkningsunderlag av ca 270 tusen invånare. Samtliga myndigheter samverkar men endast samordnaren, som är anställd av kommunalförbundet Dalarna, har sin stationära arbetsplats på Barnahuset. Mål för verksamheten är att erbjuda barn, som misstänks vara utsatta för vålds -och fridsbrott i nära relationer och sexualbrott oavsett relation, ett omhändertagande som är anpassat utifrån barnets behov där de berörda parterna samverkar i en gemensam lokal. Målet med Barnahuset är också att höja kvalitén på de sociala utredningarna och på brottsutredningarna och därmed ge ett säkrare underlag för relevant stöd. Barnahuset ska även kunna ge råd och stöd inom ämnesområdet till personer som i sin yrkesverksamhet möter barn. 8

9 Med bakgrund i den nationella utvärderingen och studiebesöket har utredningsgruppen formulerat följande mål för ett Barnahus i Skaraborg. Mål för verksamheten i Skaraborg: De nationella riktlinjerna ligger till grund för Barnahus Skaraborg. Vi vill: Öka antalet barnärenden där myndigheternas arbete omgående samordnas utifrån barnets behov av skydd, stöd och säkerhet Ökad lagföring genom fler antal fällande domar Ökat antal barn som får barnmedicinsk somatisk bedömning Ökat antal rättsintyg Ökat antal barn som omgående får barnpsykiatrisk bedömning och rätt behandling Samarbeta med Utväg för barn som bevittnat våld Profilera verksamheten så att mörkertalet minskar Högre kvalitet på polisutredningarna Högre kvalitet på socialtjänstens utredningar Effektivisera samverkan mellan myndigheterna Vad vill utredningsgruppen förbättra med hjälp av Barnahus? för barnen barnets behov ska vara i fokus och barns delaktighet säkerställas en trygg och barnanpassad miljö att barnet får möta olika professioner på samma plats bidra till en rättssäker handläggning med barnet i fokus skapa ett lugnare och tryggare omhändertagande och en tydlighet till barnet och familjen om handläggningen. bättre bemötande av barnet i utredningssituationen, att synliggöra och bekräfta det utsatta barnet visa för barnet att det inte är ensamt i sin situation bättre bemötande av föräldrar, omgående kunna ge barn och föräldrar krisstöd och krisbearbetning att fler utsatta barn kan nås av myndigheterna, minska mörkertalet för myndigheterna samlokalisering för bättre samordning och effektivitet skapa en gemensam plats för samordning av utredningar, krisstöd, behandling och uppföljning 9

10 förbättra rättsväsendets möjligheter till att göra bra förundersökningar att läkarundersökningar alltid kommer till stånd som del i utredningar bättre underlag för bedömning av skydd, krisstöd och behandlingsinsatser vara konsultativ till myndigheter som arbetar med barn skapa en spetskompetens inom myndigheterna om övergrepp mot barn kontinuerlig kompetensutveckling om övergrepp mot barn till personal hos samverkande myndigheter öka kunskapen om de samverkande myndigheternas uppdrag och kompetens för bättre samsyn MÅLGRUPP Målgruppen för Barnahusen på försöksorterna beskrivs vara densamma, barn under 18 år. En begränsning av målgruppen som görs på flertalet försöksorter är att brottet ska ha begåtts i nära relation, vilket man däremot inte verkar tillämpa strikt. Fram för allt har man velat göra en avgränsning i förhållande till misshandel där gärningsmannen är någon jämnårig. I såväl uppföljning som utvärdering har uppmärksammats att förhör med barn mellan år som regel inte äger rum på Barnahusen trots att de ingår i målgruppen utifrån styrdokument. Orsaken uppges vara att det inte finns något behov av att hålla förhören i ett rum med videoförhörsutrustning. Ett annat skäl är att det oftast är skilda förhörsledare som utreder barn under respektive över 15 år. I två av Barnahusen ingår även barn som har bevittnat våld i målgruppen. I Linköping ingår unga som misstänks ha begått en sexuell handling mot ett barn i målgruppen. Den misstänkte kan vara såväl under som över 15 år. Slutrapporten konstaterar att det finns behov av att förutsättningslöst reflektera över målgruppen och överväga om inte fler barn och ungdomar, som misstänks ha varit utsatta för brott eller som bevittnat våld, skulle behöva komma till en barnanpassad miljö. Föräldrarnas behov av stöd och behandling behöver också tillgodoses mer, vilket ytterst gagnar barnen. Av artikel 1 i Barnkonventionen framgår att barn är varje människa under 18 år. Den nationella samverkansgruppen har definierat målgruppen som personer upp till 18 år som misstänks ha blivit utsatta för ett allvarligt brott riktat mot personens liv, hälsa, frihet eller frid. Alla Barnahus har koncentrerat sin verksamhet mot barn som utsatts för brott i nära relationer trots att detta inte ingick som ett explicit villkor i regeringsuppdraget. Utvärderingen konstaterar att stora grupper barn lämnas utanför det stöd som Barnahusen kan erbjuda och undrar hur barn som utsätts för brott utanför familjekretsen 10

11 kan få tillgång till det stöd som Barnhusen erbjuder? Utvärderingen anser att ett annat viktigt övervägande avseende målgrupp är om det inte är bäst för barn om föräldrar också ingår i målgruppen. Borlänges Barnahus har som målgrupp barn och ungdomar 0-17 år som misstänks ha utsatts för vålds- och fridsbrott i nära relationer eller sexuella övergrepp oavsett relation. Samordnaren för barnhuset i Borlänge ingår i en samverkansgrupp med representation från flera Barnahus i landet som diskuterar en enhetlig definition av Barnahus och dess utbud. Utväg Skaraborg erbjuder stöd till barn som bevittnat våld mot kvinnor i nära relation, krisstöd och barngruppsverksamhet från 4 års ålder upp till tonåren. Samtalsgrupp för män som misshandlar kvinnor kommer till hösten 2009 att kompletteras med separata pappagrupper, målgruppen utökas att inkludera fäder som utövat våld mot sina barn. Såväl barngrupper som vuxengrupper inom Utväg arbetar utifrån en manualbaserad gruppverksamhet. Målgrupp för Barnahus Skaraborg Vår definition av målgrupp har direkt hämtats från nationella riktlinjer, barn 0-18 år som misstänks ha utsatts för: misshandel och andra våldsbrott enligt 3 kap brottsbalken(brott mot liv och hälsa) olaga frihetsberövande, grov fridskränkning, människohandel, olaga tvång, olaga hot, ofredanden och andra brott enligt 4 kap brottsbalken (brott mot frihet och frid) och där utredningar kring barnet inleds parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. Våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt tvång, våldtäkt, köp av sexuell handling av barn och övriga brott enligt 6 kap brottsbalken(sexualbrott). Kvinnlig könsstympning enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. I målgruppen ingår även barn som lever med våld i familjen (vittne till våld, direkt eller indirekt). De angivna brottstyperna inkluderar brott med hedersmotiv. Där det bedöms lämpligt bör samverkan även omfatta barn som är förövare av sexualbrott. BROTTSTYPER Den brottsrubricering som barn i Barnahusen har varit utsatta för har sin utgångspunkt i Brottsbalkens kap 3, (brott mot liv och hälsa) kap 4 ( brott mot frihet och frid) och kap 6 (sexualbrott). 11

12 Med begreppet i nära relation avses i likhet med formuleringen i 4 kap 4a Brottsbalken (BrB) - Med brott i nära relationer avses brott i form av våld (fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller hot om våld) mot en person som gärningsmannen har eller har haft en nära relation till. Definitionen innefattar även andra former av fridsbrott som t.ex. ofredande. Majoriteten av dem som utsätts för ett brott i nära relationer är kvinnor och/eller barn men omfattar även brott som begås i samkönade relationer liksom brott med hedersrelaterade motiv. Hedersrelaterade brott är sådana som begås mot en person som har en nära relation till gärningsmannen/-männen eller stora delar av en familj eller släkt. Det är omöjligt att diskutera nära relationer utan att samtidigt ta begreppet närstående i beaktande. Till närstående hör makar, sambor, barn, moroch farföräldrar samt morbröder, mostrar eller motsvarande. Beträffande barn kan även person till vilken barnet har en nära och förtroendefull relation inräknas. När det gäller vuxna kan, utöver makar och sambor, även pojk- eller flickvänner i ett varaktigt förhållande samt syskon, barn och barnbarn omfattas av begreppet närstående. Begreppet närstående har emellertid inte samma innebörd som nära relation. 12

13 Brott mot barn i Skaraborg, sammanställning av anmälda brott under åren 2006 t o m 2008 enligt uppgift från Polismyndigheten, po 3 Tabell 1 beskriver anmälda brott mot barn Siffrorna har slagits samman för tre år för att undvika identifiering. Antal registrerade brott och antal ärenden beskrivs eftersom ett ärende kan innehålla fler än ett brott. Antal barn framgår inte, de är dessutom något fler än antalet ärenden eftersom det förekommer att två eller fler barn i en familj utsatts. Den andelen av ärendena uppskattas till 10 %. De anmälda brotten är av karaktären frid, frihet, våld och sexuella övergrepp. 13

14 Nedanstående tabeller visar ett annat scenario utifrån ärendemängd och brott. Tabell 2 beskriver nyckeltal, antal ärenden per 1000 inv. Tabell 3 beskriver nyckeltal, antal brott per 1000 inv. 14

15 En forskningsrapport visar att 62 % av barn som sett modern misshandlas själva utsattes för våld av fadern(eller styvfadern), ca en fjärdedel av barnen som misshandlats hade utsatts för grovt och upprepat våld (11 av 41). 77 % hade varit i samma rum när modern misshandlats. (Almqvist, Broberg) Av de barn som har besökt Barnahusen på försöksorterna är något fler flickor (56 %) än pojkar (44 %). De är mellan 0-19 år med en medianålder av 11 år. Barnen misstänks oftast ha varit utsatta för våldsbrott, företrädesvis misshandel (69 %). Det är vanligare att pojkar misstänks för att ha varit utsatta för våldsbrott än flickor. Flickor misstänks i högre grad för att ha varit utsatta för sexuella övergrepp. Sex av tio barn i de analyserade förundersökningarna har en familjerelation till den misstänkte gärningsmannen, som oftast är förälder. Det finns skillnader mellan försöksorternas storlek och socioekonomiska struktur vilket till del kan förklara olika förekomst av utsatta barn.( Lunds universitet utvärdering) Från studiebesöket på verksamheten i Borlänge framkommer att 156 ärenden aktualiserats för samråd under Under 2008 jan sept. har 175 förhör hållits på Barnahuset. Antal samråd/samordning som kommunerna i Skaraborg uppgivit i enkäten var för år 2008, 75. Troligtvis finns här ett stort mörkertal av ärenden som det borde ha varit anledning att samråda kring. Siffran bör jämföras med antalet anmälda brott till polisen som för de tre åren sammanlagt uppgick till 875 och även med antal samråd i Dalarnas Barnahus där befolkningsunderlaget, socioekonomi och antal kommuner är jämförbart. VERKSAMHET Det utbud som Barnahusen på försöksorterna erbjuder varierar, så innehållet i begreppet Barnahus är inte enhetligt. Utvärderingen lyfter att en stor andel barn som är utsatta för brott faller utanför Barnahusens verksamhet eftersom målgruppen och brottstyper definieras olika. Det finns heller inte en enhetlighet vad avser dokumentation av Barnahusens verksamhet, uppföljning och utvärdering. Sekretessbestämmelser kring förundersökning, samråd och medhörning tolkas inte enhetligt och Barnahusens relation till socialtjänsten och rättsväsendet ser olika ut. Alla professioner deltar vid medhörning på vissa Barnahus och endast polis/åklagare på andra. Socialtjänstens avvaktande med insatser för att invänta polis och åklagare kan innebära en juridifiering av arbetet. Försöksorternas arbete har präglats av etablering och uppbyggnad, 15

16 bemanning, lokaler, utrustning och att hitta former för samverkan. Någon ökad andel åtal eller förkortade utredningstider har inte kunnat påvisas. Utvärderingen kan konstatera att samverkan mellan myndigheterna har förbättrats med Barnahuset som form. Omhändertagandet av barnen som utsatts för grova brott har förbättrats, barn som bor på Barnahusorterna får komma till tals i förhör oftare och undersöks medicinskt i högre grad. Socialtjänsten på Barnahusorterna blir mer aktiva när det gäller att anmäla misstänkta brott mot barn. Andelen barn som tilldelas ett målsägandebiträde är 23 % på Barnahusorterna mot 8 % i jämförelsekommunerna. Barnahusens fysiska miljö och personalens bemötande upplevs som positivt av barn och föräldrar. De olika professionernas förståelse för varandras roller och uppgifter har ökat. Barnahuset i Borlänge har en anställd personal, samordnaren, som är anställd av Kommunalförbundet Dalarna. Åklagarmyndigheten medverkar och en åklagare förväntas delta vid varje samråd och bli förundersökningsledare för det aktuella ärendet. Utredare från polisen deltar vid varje samråd. Landstingets barn- och ungdomsmedicin medverkar vid samråd och läkare kan göra läkarundersökningar på Barnahuset. BUP medverkar vid samråd och ger konsultation till polisen. I enkäten till kommunerna i Skaraborg besvarade kommunerna frågan om de ser några situationer där ett Barnahus skulle vara ett bättre alternativ än den nuvarande samrådsordningen på följande sätt: - då vi inte har tillgång till samråd med struktur är allting bättre -det är oftast brådskande att få professionerna samlade, i Barnhus skulle det gå snabbare. Få en bättre förståelse för problematiken, lättare att konsultera, större och mer samlad kunskap -att barn och ungdomar inte behöver berätta många gånger och inför många personer - all inblandad personal kommer att få en annan erfarenhet av dessa frågor som vi inte kan få i kommunerna med relativt få ärenden. Det leder till tryggare personal som kan skapa trygghet kring barnet. -en väg in, det förekommer idag att enskilda bollas och får olika besked. Förhoppningsvis kan Barnahus snabba på processen -tydligare handläggningsrutiner och hur ärendet fortlöper vid brottsutredningen, ett mera självklart samarbete -ett standardiserat upplägg för samråd/samordning. Barnahus en arbetsform som kan utvecklas, uppföljning med statistik -all kompetens samlad under ett tak -lättare att veta vem man ska kontakta. Utsatta barn kräver trygghet och anpassad miljö. 16

17 Dessa förväntningar på ett Barnahus Skaraborg och de nationella riktlinjerna anser utredningsgruppen ska ligga till grund för att forma verksamhetens innehåll. I Skaraborg har myndigheterna en etablerad samverkan för barn som utsatts för fridskränkning och bevittnat våld mot kvinnor i nära relation. Utvägs verksamhet har successivt byggts upp sedan 1996 och har en styrgrupp med ingående chefer från våra samverkande organisationer. Med vetskap om att barn som utsatts för fridskränkning i många fall också blivit utsatta för misshandel bör ett Barnahus ha ett nära samarbete med Utvägs befintliga verksamhet. Utredningsgruppens förslag är att Barnahus Skaraborg bör bygga på den etablerade samverkan, organiseras tillsammans med Utväg, ha samma styrgrupp och helst lokaliseras i närheten av Utväg. En särskild arbetsgrupp under styrgruppen bör ha ett ansvar för att starta upp Barnahusverksamheten. Utväg består idag av myndighetssamverkan i syfte att erbjuda stöd till barn, kvinnor och män. Då Barnahus kopplas till Utväg förstärks myndighetssamverkan också med en samordning för myndigheternas utredningsarbete. Den stödverksamhet som Utväg erbjuder barn som bevittnat våld kan också erbjudas till barn som själva utsatts för övergrepp i de fall det bedöms lämpligt. Även föräldrar, kvinnor och män, kan erbjudas stöd i gruppverksamheter om det bedöms lämpligt. Socialtjänsten har ett samordningsansvar för myndighetssamverkan och samordnaren bör därför vara anställd av socialtjänsten i Skaraborg. Samordnaren ska ha uppgiften att efter uppdrag från socialtjänsten i varje kommun sammankalla till samrådsmöten med myndighetsföreträdare för konsultation och för samordning efter polisanmälan, då man gemensamt upprättar en plan för utredningsarbetet. Samordnaren ska också vara ett allmänt konsultativt stöd till myndighetsföreträdare. Barn som ska förhöras/undersökas på Barnahuset kan behöva hjälp med krisstöd och att få processen förklarad med hänsyn till ålder och mognad. Bemötandet, personalens gemensamma kompetens och lokalernas utformning är en viktig utgångspunkt för verksamhetens arbetsformer. BUP ska omgående kunna erbjuda krisbemötande av barn och föräldrar/vårdnadshavare samt ge krisbehandling, men även ge stöd till polis och åklagare med rådgivning kring förhör. Dessutom kunna bedöma behovet av eventuellt kvalificerat krisstöd. Av nationella riktlinjer framgår att Med ett gott krisbemötande menas i detta sammanhang empatiskt och gott omhändertagande. Med krisstöd avses att i 17

18 samtalsform hjälpa ett barn eller en vårdnadshavare att förstå vad barnet kan ha utsatts för, ge information om vanliga reaktioner vid kriser och att svara på praktiska frågor om vad som kommer att hända i nästa steg. I krisstöd ingår även att göra en bedömning av barnet och eventuella syskons behov av ytterligare stöd och behandling. Personal från barnpsykiatrin behöver avsättas till Barnahusverksamheten. Särskilt utsedda barnläkare utför barnmedicinsk utredning och bedömning på Barnahuset. När, var och hur den medicinska undersökningen genomförs måste bedömas utifrån ärendets art och barnets bästa. Polisens barnutredare håller förhör i Barnahusets lokaler som behöver ha utrustning för videoförhör och medhörningsrum. Åklagarens närvaro leder till snabbare handläggning genom att direktiv och beslut kan fattas i anslutning till förhöret. Samverkan i Barnahuset ger ett bättre beslutsunderlag för åklagaren och förutsättning ökar för att lagföring ska kunna ske. Barnahusets samordnare ska initiera samråd, dokumentera handlingsplan för samordning av myndigheternas arbete och följa upp aktualiserade ärenden. De samverkande myndigheterna ska säkerställa att samtlig samverkande personal har hög kompetens och mycket god erfarenhet inom området. Lokaler Arbetsplatser behövs på Barnahuset för de olika professionerna - samordnaren, handläggande socialtjänst, åklagaren, polisen, barn - och ungdomspsykiatrin och barn - och ungdomsmedicin. Polisen behöver ha arbetsrum för två poliser och videoförhörsrum /teknikrum. Därutöver erfordras ett rymligt gemensamt medhörningsrum/samrådsrum och två mindre samtalsrum samt ett väntrum för barn/tonåringar och anhöriga/ medföljande. Gemensamma personalutrymmen med kök. Barnahusets lokaler bör finnas i närheten av Utvägs verksamhet för möjlighet till samverkan mellan verksamheterna. Kommunerna i Skaraborg delar kostnaden för samordnartjänsten utifrån befolkningsunderlag. Övriga myndighetsföreträdare utser vilka tjänstemän som ska ha tjänstgöring förlagd på Barnahuset. 18

19 Ekonomi Nedanstående tabeller beskriver den gemensamma kostnaden för kommunerna samt den gemensamma kostnaden för respektive myndighet i Barnahus Skaraborg. Kostnaden för Polisen och Västra Götalandsregionens personal och utrustning av egna arbetsplatser tillkommer. Kostnaderna har tagits fram med hjälp av socialtjänsten i Skövde. Efter samråd med socialchefsgruppen rekommenderar de samordnaruppdraget till 1,5 tjänst. Total årlig kostnad Kostnad kommuner Kostnad polis Kostnad region Personalkostnader Lönekostnad samordnare Overhead kostnad 7,5% av lönesumman * Resor, övernattning samordnare Utbildning/handledning/konferenser samordnare Rekryteringskostnader Kontorsmaterial Representation och diverse Lokalkostnader Hyror Anskaffning larm Löpande larm och bevakningskostnader Städ, underhåll, sophämtning mm Möblering två kontor Möbler gemensamma ytor Datakostnader Fast årlig avgift Inköp dator Kopiator och skrivare IT telefoni Utvärdering Total kostnad Invånarantal samtliga kommuner per den 31/ Kr per invånare 4,34 * I overheadkostnad ingår kostnader för central administration och arbetsledning, i central administration ingår tex ekonomi, personal och IT funktioner Framtida kostnader Utveckling IT med sekretess mellan verksamheten och kommunerna 19

20 Tabellen beskriver fördelning av kommunernas andel i Barnahus Skaraborg utifrån SCB:s befolkningsstatistik. Kommun Inv kr/inv deb 2010 Essunga , Falköping , Grästorp , Gullspång , Götene , Hjo , Karlsborg , Lidköping , Mariestad , Skara , Skövde , Tibro , Tidaholm , Töreboda , Vara , Kommuner totalt I bilaga 2 till nationella riktlinjer framgår att vid inrättande av fler barnahus tillkommer fasta kostnader för lokal, samordnarfunktion, utbildning, dokumentation och information. Kostnader för inredning, teknik och datastöd tillkommer initialt. Utredningsgruppen föreslår att i likhet med Barnahuset Göteborg delas kostnader för lokaler i tre lika delar; Västra Götalandsregionen, Polismyndigheten och kommunerna i Skaraborg. För socialtjänsten ska kostnaden för samordnartjänst och den delade lokalkostnaden fördelas utifrån befolkningsunderlag. Övriga samverkande myndigheter står för kostnaden av respektives erforderliga utrustningar. Kostnader för gemensam utbildning, fortbildning och utvärdering tillkommer. Tid för start Utredningsgruppen bedömer att förutsättningarna för att starta upp verksamhet i Barnahus Skaraborg är rimlig till våren Förutsättningar för samverkan Från nationella riktlinjer: Styrning En väl fungerande samverkan förutsätter styrning på alla ledningsnivåer, inte minst på den övergripande politiska nivån. En viktig uppgift för de 20

21 samverkande myndigheternas ledningar är att ansvara för att samverkan sker och fungerar väl samt att låta följa upp och utvärdera verksamheten. En tydlig struktur för samverkan på ledningsnivåerna ger förutsättningar för att träffa nödvändiga överenskommelser, bl a om ansvarsfördelning, kostnader, samordnad uppföljning och utvärdering Struktur En klar struktur i form av överenskommelser om mål, målgrupp, yrkesroller, ansvars- och arbetsfördelning, samråd, samordningsfunktioner och rutiner för samverkan är nödvändig liksom tydlighet kring termer och begrepp. Samsyn Samsyn handlar om tillit mellan de inblandade myndigheterna och yrkesutövarna och om en gemensam bild av arbetet och målet för detta. Det är viktigt att de samverkande parterna upparbetar goda professionella relationer och kontinuerligt arbetar med tvärprofessionell kompetens- och metodutveckling. För att få samsyn kring termer och begrepp krävs en pågående diskussion mellan parterna. Avtal om samverkan och handläggningsrutiner Samverkan i barnahus ska bygga på avtal/överenskommelse på ledningsnivå, styrgruppsnivå och arbetsgruppsnivå. Avtal/överenskommelse på ledningsnivå mellan de samverkande parterna inom socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin samt hälso- och sjukvård är en förutsättning för effektiv och ändamålsenlig samverkan. Samverkansavtal/överenskommelse ska även upprättas mellan aktörerna på styrgrupps- och arbetsgruppsnivå. Utredningsgruppen anser att utveckling av arbetsformerna också måste ske successivt och att de ständigt omprövas under uppbyggnadsfasen. I nationella riktlinjer påtalas behov av författningsändringar och andra lagstiftningsåtgärder, se bilaga. Bilagor Bilaga 1 uppdragshandling Bilaga 2 nationella riktlinjer , delredovisning Bilaga 3 behov av författningsändringar 21

22 REFERENSLISTA Rikspolisstyrelsen m fl. Barnahus- försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn, feb 2008 Kjerstin Almqvist/ " Barn som bevittnar våld mot mamma " Anders Broberg Göteborgs stadskansli, 2004 Lunds universitet Barnahusutvärderingen, 6 delrapporter och slutrapport, 2008 Myndigheten för skolutveckling Strategi för samverkan, 2007 Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen 22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67