Datum Ert datum

Transkript

1 I l andstinget ~ DAlARNA CENTRA L FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten. Gu nilla Apell LANDSTINGSDIREKTÖRE NS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT 15/11 Datum Beteckn:ngld,anenf LD11/ (1) Ert datum Er bet eckning Riktlinjer "Mot våld i nära relationer" Beslut Skäl Riktlinjer samt handlingsplan mot våld i nära relationer fasts tälles och gäller Hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna, fr.o.rn , Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra och att genom föra hälso- och sjukvå rdens ansva rsområde mot våld i nära relationer. Detta för ett förbättrat omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relationer och den krets av personer som närmast påverkas av våldet. ~~C& Karin Stikå- Mjöberg Landstingsdirektör Postadress Box FALUN Besöksadre ss Vasagatan 27 Falun Telefon Telefa x E-pos t: Iands tinget.da larna@lldal'lrlla.sc Pos tg iro

2 I Landstinget DAlARNA Gunilla Lillhager, kura tor oc h arbe tste rapienhet Gunilla Apell, hälso- och sjukvårdsenheten RIKTLINJE VALD I NÄRA RELATIONER Datum Beteckningld iarienr LD11/ (6) Riktlinjer samt handlingsplan till Hälso- och sjukvården Mat våld i nära relationer Dokum entet vänder sig till all personal inom den patientnära verksa mheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra och att genomföra hälso- och sjukvårdens ansvarsområde mot vå ld i nära relationer. Detta för ett förb ättrat omhände rtagande av patienter utsatta för våld i nära relationer och den krets av personer som närm ast påverk as av våldet. InnehålJsförteckning: 1. Bakgrund Sid 2 2. Hälso- och sj ukvårdens uppdrag och ansvar Den patientnära verksamhetens ansvar Ansvar för vårdgivaren för ge nomföra nde av riktlinjerna 4 3. Stöd i arbetet 4 4. Aktuella lagar 5 Referen s 6 Postadress Box FALU N Bes öksadress Vasagatan 27 Falun Telefon Telefax E p ost: lands!inget. da larn a@ lldulunl;l.sc Postgiro

3 LANDSTINGET DALARNA (6) 1. Bakgrund Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som framförallt drabbar kvinr.or och barn och som får såväl sociala, ekonomiska, psykiska som hälsornässiga konsekvenser. Att minska våldet i nära relationer är inte bara en viktig samhällsfråga, det är också en barnrättsfrågcl, en kvinnofråga och en HBT-fråga. Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser, åldersgrupper och etniska grupper. Olika myndigheter/organisationer i samhället har olika uppdrag och ansvarsområtlen kring våld i nära relationer. Ett gemensamt uppdrag är att samverka med varandra för att den vålds utsatta ska få rätt stöd och skydd. Samverkanii Dalarna Ett regionalt nätverk mot våld i nära relationer, prostitution och människohandel har startat i Dalarna under år Deltagare är representanter från Länsstyrelsen, Landstinget, Region Dalarna, Kommunrepresentanter, Migrationsverket, Aklagarkammaren, Polismyndigheten, Högskolan, Barnahus, Kriminalvården, Kvinnojourverksamhet samt Brottsofferjouren. Länsstyrelsen är sammankallande. Enligt Socialtjänstlagen har "kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän 1. Etn regional handlingsplan för socialtjänsten i Dalarnas län 2 har arbetats fram till grund för den lokala samverkansgruppen där landstinget än representerade. Förekomst i Dalarna Brottsstatistiken visar att under år 2010 anmäldes 70 fall av grov kvinnofridskrankning i Dalarnas län. Det anmäldes 540 fall av misshandel av kvinna dän offret var bekant med förövaren (i nära relation 300 fall) och 441 anmälda fall av misshandel av män där offret var bekant med förövaren (i nära relation 77 fall). Det anmäldes 103 fall av misshandel mot barn 0-6 är och 329 mot barn 7-14 år. I Dalarna år 2010 anmäldes 471 sexualbrott. Fullbordad våldtäkt anmäldes vid!56 fall av flickor och vid 7 fall av pojkar under 15 år. För kvinnor 15 år:och uppåt anmäldes 126 fall och för män 15 år och uppåt 2 fall av fullbordad våldtäkt (BRAs statistik 2011). Utöver detta finns det ett stort mörkertal som framkommer vid flertal studier. 1 Socialtjänstlagen 2 kap Våld i nära relationer - att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade realtioner

4 LANDSTINGET DALARNA (6) 2. Hälso- och sjukvårdens uppdrag och ansvar 2.1 Den patientnära verksamhetens ansvar Uppdraget för att våldsutsatta kvinnor, barn och män får ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagandet innebär: - att upptäcka, identifiera våld, fråga om våld Personal i den patientnära verksamheten har en nyckelfunktion när det gäller att upptäcka och identifiera våldet. - att ge ett gott bemötande Den våldsutsatte känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att känna tillit och våga berätta om våldet. - att dokumentera Läkarundersökning och en korrekt dokumentation är verktyg både i arbetet med den våldsutsattas upprättelseprocess samt som underlag till den rättsliga prövningen. - att behandla Efter det akuta omhändertagandet påbörjas det psykosociala behandlingsarbetet på kuratorsenhet inom specialistsjukvården eller inom primärvården, vid psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller på beroendemottagning. - att samverka och hänvisa Kunskap om vart man vänder sig och när andra instanser tar vid. Den våldsutsatte ska ge sitt samtycke och får i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas. - att vid misstanke om att barn/ungdom är utsatt för våld eller upplevt våld ska anmälan till Socialtjänsten göras. Hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldighet att anmäla till Socialtjänsten. För vidare information se vårdprogram "Omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relationer", och vid våld mot barn "Kunskapsunderlag: Vid misstänkta fall av barn som far iiia,, &epslanguage=sv

5 LANDSTINGET DALARNA (6) 2.2 Ansvar för vårdgivaren för genomförande av riktlinjerna: - att kompetenshöjande insatserges för att agera och fråga om våld, för att rätt diagnos och att korrekta åtgärder givs. - att lasaretthar den utrustning som krävs för att utföra en fullständig undersöknlng med infektionsprovtagning och spårsäkring. - att det finns tillgänglighet för medicinsk vård, psykosocialt omhändertagande och förstahandsåtgärder i brottsutredningen hela dygnet. - att rutinerärt kända när andra instanseri samhället tar vid för att förstärka insatserför den våldsutsatte. 3. Stöd i ar.betet Arbetsgivaren ansvarar för att personalen har behövlig kompetens och utbildning. Etllövergripande nätverk inom Landstinget Dalarna stödjer arbetetkring lhälso- och sjukvårdens ansvar inom området våld i nära relationer med: - att ett vårdprogram tas fram för stöd i att våga se och känna igen tecken. - att erbjuda kunskapsspridning och kompetenshöjande insatserför personal. - erbjuda information och material på Navet och Internet. - att en uppföljning och dokumentation av verksamheternas arbete med riktlinjerna sker. Landstinget Dalarna är representerade i Länsgruppen, och i de lokala samverkansråden för området samverkan våld i nära relationer för att: - genomföra gemensamma utbildningsinsatser. - stärka kunskap kring de samverkande parternas uppdrag/uppgifter och förmedla kontakter för att ge korrekt bemötande och omhändertagande. - verka för ett förebyggande arbete i länet med skydds- och stödåtgärder för de våldsutsatta i nära relationer. 4. Aktuella lagar Hä/so- och sjukvårds/agen (1982:763) Utdrag: 2 Måletför hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för helal befolkningen. 2a Hälso- ocn sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. [~etta innebäratt den skall särskilt 1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behovav trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,

6 LANDSTINGET DALARNA (6) 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 2b Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Offentlighet och Sekretesslagen ( 2009:400) Utdrag 25 kap 1 ''Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men". Sjukvårdspersonal har möjlighet (men ej skyldighet) att lämna uppgifter till polis- eller åklagarmyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, vid misstanke om brott för vilket straffet är minst 1 års fängelse (10 kap 23 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400». Exempel på brott som ger minst 1 års fängelse är mord, dråp, våldtäkt, grovt koppleri, kvinnofridskränkning eller grov misshandel. En upprepad misshandel är ett exempel på vad lagen bedömer vara grov misshandel. När barn under arton år utsätts för brott innebärande våld, hot, tvång, brott med sexuell anknytning eller brott mot lagen mot könsstympning av kvinnor ( 3-4 och 6 kap i Brottsbalken) hindrar inte sekretessen att polis eller åklagare informeras - oavsett allvarlighetsgrad. (10 kap 21 Offentlighets- och sekretesslagen). I första hand skall brottsoffret stödjas och informeras, så att brottsoffret gör en polisanmälan. Vår skyldighet är i första hand att ge vård. Om brottsoffret inte förmår att lämna en anmälan, får sjukvårdpersonal informera polis eller åklagare utan att brottsoffret lämnat sitt samtycke, i övrigt se ovan. Detta innebär en rättighet - men inte en skyldighet - för hälso- och sjukvårdspersonalen och det innebär således inte ett brott mot tystnadsplikten. Då misshandel och våldtäkt faller under allmänt åtal kan åklagare välja att föra ärendet vidare trots att den våldsutsatte väljer att inte medverka i utredningen. Det är inte ett brott att hålla sig undan ett avvisningsbeslut, patientsekretessen omfattar således även de "gömda flyktingarna". Endast svar på frågan "befinner sig NN i samma byggnad som du?" får besvaras av hälso- och sjukvårdspersonal. All annan personlig information omfattas av patientsekretessen.

7 LANDSTINGET DALARNA (6) Referens till aktuella dokument: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Antologi. Red: Anna Berglund. Nationellt centrum för kvinnofrid:201 O. Uppsala. Mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål och prostitution i Dalarna. Länsstrategi:2011. Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. Handbok. Nationellt centrum för kvinnofrid:2009. Uppsala. Omhändertagande av kvinnor utsattaför våld i nära relationer. Vårdprogram.' Nationellt centrum för kvinnofrid. Landstinget i Uppsala län: Våld i nära relationer -att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelatemt våld och våld i samkönade relationer Regionalt handlingsprogram för socialtjänsten i Dalarnas län:2010. Vid frågor kontakta: Gunilla Lillhager, Kuratorsenheten. Agneta Göransson, Akutsjukvården. Ann-Christin Ftunkvist, Primärvården. Carl Widman, IHabiliteringen. Gunilla Lindberg, Kvinnokliniken. Karin suneström. Kuratorsenheten. Lena Z Lundin, Öronkliniken. Stefan Thunqströrn, Vuxenpsykiatrin. Gunilla Apell, Hälso- och sjukvårdsenheten.