Skogsgårdens lönsamhetsrapport SPECIALRAPPORT OKTOBER 2017

Transkript

1 Skogsgårdens lönsamhetsrapport SPECIALRAPPORT OKTOBER 217

2 Skogsgårdens lönsamhetsrapport Skogsgårdens lönsamhetsrapport är en rapport från LRF Konsult som grundar sig på svenska skogsgårdars balans- och resultatrapporter. Fokus har lagts på hur lönsamheten sett ut, både historiskt och med en djupdykning på 216. Lönsamheten presenteras i form av skogsnetto, vilket är skogliga inkomster minus skogliga utgifter. I denna rapport beaktas även vilka inkomster och utgifter som kommer från skogen, hur belåningen sett ut och vidare i ett historiskt perspektiv, även vad gäller lönsamhet kontra timmer- och skogsmarkspriser samt hur belåningen förändrats med räntan. Skog som företag Att äga skog innebär också att vara företagare. Som skogsägare är det ändå inte säkert att man tar alla beslut efter strikta ekonomiska faktorer. Varje enskild skogsägare har egna preferenser och idéer till varför och hur de vill bruka sin skog. Enligt Skogsbarometern 216 anser hela 4 procent att känslan av att äga skog är mest betydande i sitt skogsägande, därefter kommer den långsiktiga investeringen samt rekreation och jakt. Tidsaspekten är mycket väsentlig för skogsägaren, det är långt mellan investeringens kostnader och intäkter, att producera virke tar tid. Lägg då även till de beslut man tidigt måste fatta med stor osäkerhet vad gäller virkespriser, framtida lagstiftning och skogens utveckling, så förstår man att det företagande som skogsägaren bedriver kan vara komplext. SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Medelskogsnettot för hela riket är 99 9 kronor under ,8 procent av de totala skogsintäkterna återinvesteras i medeltal i skogsvård 216. Skogsgårdarna i norra Sverige har en betydligt lägre belåningsgrad än mitt och syd. Skogsgårdar i norr har en högre andel av de totala intäkterna från skogen än skogsgårdarna i resten av landet. Belåningen hos skogsägarna sett till hela riket har ökat cirka 45 procent mellan åren Den ökade belåningen har troligtvis lett till köp av ytterligare mark. Medelskogsmarkspriserna för hela riket har fortsatt att öka trots att både medelskogsnettot och timmerpriserna har sjunkit sedan år 215. VAD VI MENAR MED SKOGSNETTO Skogsnettot ska bland annat räcka till övriga kostnader för skogen som räntor, skogsbilvägar, reparationer, underhåll och inte att glömma det egna arbetet. + Intäkter från skogen Kostnader för skogen = Skogsnetto Av Sveriges skogsägare så har de flesta förvärvat sin skogsfastighet från föräldrar eller syskon, men andelen som köper på den öppna marknaden ökar samtidigt som lönsamheten blir allt viktigare. Det finns ett ökat intresse att köpa mer skog för dem som redan äger skog, men även för dem som ser skogen som en långsiktig säker kapitalplacering. Tron på lönsamheten i privatskogsbruket de närmaste tre åren är positiv, där 54 procent tror på god lönsamhet framöver. Andelen som bor på sina fastigheter blir färre, så kallade distansskogsägare ökar. (Källa: Skogsbarometern 216) Olika skogsägare har olika mål I allt företagande bör man ha ett mål för sin verksamhet. För vissa är målet att försörja sig själva och sin familj på den verksamhet som bedrivs. Andra företagare bygger snabbt upp ett företag för att sedan sälja det. Även för skogsägaren gäller det att formulera ett mål med sitt ägande. Är det ett försörjningsföretag kräver det sina åtgärder, kanske tillköp av mark, kanske en kompletterande verksamhet med anknytning till skogsbruket. Skogsägandet kan också vara en ren kapitalplacering där målet är volym och värdetillväxt. Ägaren själv är då oftast mer passiv i sin företagarroll. Mellan dessa ytterligheter finns mängder med intressen och alternativ i sitt brukande av skogen. Några exempel på mål vanliga för skogsägaren följer nedan. Oftast har man inte bara ett av dessa mål utan en kombination. Långsiktig lönsamhet och direktavkastning Målet är att sköta skogen så att den ger ett jämnt inkomstflöde över tiden eller att den på sikt skall ge avkastning, till exempel istället för pension eller som komplement till pension. Säker kapitalplacering Skogsfastigheter har länge uppvisat en god och stabil värdetillväxt. Målet här är ofta att sköta skogen på ett sådant sätt att fastigheten bli attraktiv på den öppna marknaden. Exempel kan vara att man genom skogliga åtgärder som till exempel gödsling ökar tillväxten på fastigheten. Andra metoder kan vara att genom styrd avverkning jämna ut åldersfördelningen samt att bygga upp stora virkesförråd. Självverksamhet och arbetsinkomst Målet här är att helt och hållet kunna leva av sitt Skogsbruk. Inkomster från skogen skall därför ligga till grund för både sjukpenning och pension. SKOGSGÅRDENS LÖNSAMHETSRAPPORT SEPTEMBER 217 2

3 Rekreation och jakt Målet är att förädla rekreationsvärdena på fastigheten. Det kan handla om att bruka skogen på ett sätt så att viltet trivs och jakten blir bra samt att fastigheten utgör en trevlig plats att vistas på. Långsiktigt ägande i familjen Detta mål handlar om att bevara och föra vidare fastigheten till kommande generationer. Detta mål kräver ofta lång planering och god framförhållning. NORR Urvalet i rapporten Urvalet av skogsgårdar till rapporten har gjorts med hjälp av LRF Konsults samlade statistik och data. De företag som vi har valt att klassa som skogsgård är enskilda näringsverksamheter där andelen skogsintäkter under den senaste 1 års perioden överstiger 67 procent av de totala intäkterna. I rapporten analyseras år 216, period respektive Från urvalet har grupperingar gjorts för att det ska vara samma företag som ingår i analysen för respektive period. Samtliga data som presenteras avser skogsgårdarnas medelvärde. MITT Regionsindelning I denna rapport har Sverige delats in i, och, för att kunna göra vissa jämförelser och påvisa skillnader och likheter. I ingår länen botten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. I ingår Gävleborg, Dalarna, Värmland, Västmanland, Uppsala, Stockholm, Södermanland, Örebro. och Gotland. I ingår Östergötland, Västergötland, Jönköping, Halland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Se karta. SYD SKOGSGÅRDENS LÖNSAMHETSRAPPORT SEPTEMBER 217 3

4 Skogsgårdens lönsamhet 216 Omsättning, inkomster, kostnader och skogsnetto för regionerna 216 Enligt LRF Konsults Skogsbarometer 216, anser 52 procent av skogsägarna att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god. Fler än hälften vill investera i mer skog än de redan har, då de anser det vara en god långsiktig placering. Men hur ser lönsamheten egentligen ut i siffror för Sveriges skogsgårdar under 216? Vilket skogsnetto har de? Hur mycket av skogsintäkterna återinvesteras i skogsvård och återplantering? Hur mycket skulder finns? Det är några av de saker du kommer att få svar på i denna djupdykning för 216. Siffrorna som presenteras har ursprung i skogsgårdarnas balans- och resultatrapporter. Skogsnetto Skogsnettot beräknas genom att subtrahera utgifter för skogen från inkomster från skogen. Medelskogsnetto för hela är 99 9 kronor, lägst är det i med 82 6 kronor. och är jämna med respektive 115 kronor. har högst inkomster men även högst kostnader för skogen, vilket gör att skogsnettot för ligger väldigt lika som skogsnettot för. Skog 18 på rot dominerar på intäktssidan 16 Det absolut vanligaste sättet att sälja sitt virke 216 är på rot, 14 dvs genom avverkningsuppdrag, leveransrotköp eller rotpost. 12 Medel för är att kronor (82 procent) av de totala 1 skogsintäkterna kommer från skog såld på rot. har (9 procent) från skog såld på rot, har krokronor 4 nor (84 procent) och har lägst andel på kronor (75 2 procent). har högst övriga intäkter på sin skog jämfört med de -2andra regionerna, exempel på detta kan vara jaktarrenden. -4 Intäkterna för leveransvirke, där skogsägaren själv avverkar och levererar virket pendlar mellan 7 6 (8 procent) kronor i till Kostnader skog Omsättning Inkomster skog 2 7 kronor (15 procent) i för medelskogsägaren. Skogsnetto Fördelningen av skogliga inkomster Omsättning, inkomster, kostnader och skogsnetto för regionerna 216 Skog på rot Leveransvirke Ved/flis/energiskog Övriga intäkter skog IBelåning Skogsbarometern kan vi också se att det är även större andel 216, långfristiga skulder av skogsägarna i som säljer sitt virke som leveransvirke. De 6 sydliga skogsägarna ägnar även fler dagar per år att arbeta i sin skog Omsättning Inkomster skog Kostnader skog Skogsnetto Fördelningen av skogliga inkomster 216 Högst kostnader för skogen totalt sett har man haft i om 12 kronor, i var kostnaderna mindre än hälften, kronor. hade kostnader om 18 3 kronor och 1 medel för blir 16 4 kronor. 8Totala skogsintäkter följer samma struktur där hade högst med kronor, kronor och med 6 lägst om 92 9 kronor. Medel för blir kronor. 4 Hur mycket återinvesteras i skogsvård? Medeltalet för hur stor del av de totala intäkterna från skogen 3 som Sveriges skogsgårdar återinvesterar i skogsvård är 4,8 pro2 cent (5 6 kronor) av den totala intäkten från skogen. Skogs1 vård avser i detta fall markberedning, plantering och röjning. De kostnader som är medräknade är betalda kostnader och inte det egna arbetet, vilket kan skilja sig väldigt mycket beroende på intresse, kunskap, ålder, närheten till fastigheten mm. Pengar insatta på skogskonto ,8 % Skog på rot Leveransvirke Ved/flis/energiskog Övriga intäkter skog 4 2 Belåning 216, långfristiga skulder SKOGSGÅRDENS LÖNSAMHETSRAPPORT SEPTEMBER 217 4

5 De svenska skogsgårdarna 216 är mest självverksamma vad gäller hjälpplantering, nästan 8 procent av skogsägarna utförde det själva. Därefter följer röjning som 54 procent utfört själva och plantering utförde 33 procent. Markberedning är den skogsvårdsåtgärd som endast 9 procent utför själva. Detta betyder att kostnaden för skogsvård och hur mycket som återinvesteras egentligen är högre i verkligheten, men eftersom kostnaden för eget arbete aldrig får tas med så saknas det i resultatrapporten. (Källa: Skogsstyrelsen) Kostnader för skogsvård i Sverige 216 är i medeltal kronor/hektar för markberedning, kronor/hektar för plantering och 2 53 kronor/hektar för röjning. (Källa: Skogsstyrelsen) Drygt 7 procent lägre belåning i norr Belåningen varierar över landet där utmärker sig med sina lägre långfristiga skulder, med ett medel på kronor. Det är mindre än en tredjedel av skuldsättningen för och, med respektive 5 7 kronor. Medelbelåning för är kronor. Belåning 216, långfristiga skulder Skogskontot är viktigt för skogsgården Syftet med skogskonto är att kunna dela upp skogsinkomster under flera år, för att årligen kunna jämna ut resultaten. Genom skogskontoinsättning finns möjligheter till ett mer rationellt skogsbruk genom större avverkningar. De pengar som finns på skogskonton är pengar som kommer att antingen återinvesteras i företaget eller skattas fram under en tioårsperiod. Skogskonto används frekvent av landets skogsgårdar, eftersom det är ett viktigt verktyg för möjligheten till att återinvestera, förbättra, utjämna inkomster mellan åren samt möjlighet till att bruka sin skog mer rationellt. SKOGSGÅRDENS LÖNSAMHETSRAPPORT SEPTEMBER 217 5

6 Skogsgårdens lönsamhets - utveckling Nu vet vi hur lönsamheten för den typiska skogsgården såg ut under 216, men hur ser det ut om vi blickar tillbaka de senaste fem åren? Varierar skogsnettot något? Hur stor del av skogsgårdens totala omsättning kommer från skogen? Är skogsgårdarna mer belånade idag än för fem år sedan? Nedan presenteras medelvärden för alla skogsgårdar hos LRF Konsult under perioden Siffrorna är grupperade i tre regioner,, och. Data avser samma skogsgårdar under perioden och fördelar sig representativt mellan regionerna. Det är nominella medelvärdet för samtliga skogsgårdar i urvalet som redovisas. talet visar hur stor del av medelföretagets totala intäkter som kommer från skogen. Andelen intäkter från skogen skiljer sig mellan regionerna. Skogsgårdar i har generellt en högre andel av den totala omsättningen från skogen, mellan 92 och 94 procent under perioden I och har andelen skogsintäkter varierat mellan 87 och 9 procent. Belåningens utveckling Medelskogsgårdens långfristiga skulder har sedan 212 ökat över hela riket fram till 216, cirka 4 procent i och och cirka 3 procent i. Belåningen har varit lägre i under hela perioden. Utveckling skogsnetto Långfristiga skulder Medelskogsnettot har varierat en del under åren, men har ständigt varit lägre i. Skillnaden mellan och har minskat under de senaste två åren och har förhållit sig relativt jämt med varandra under perioden. Skogsnettot i har ökat sedan 214. Återhämtningen från diagrammets startår 212 går lite trögare i, medan och är tillbaka på liknande, om än lite högre skogsnetto 216. Skogsintäkt/Omsättning Skulder/Skogsnetto Större delen av skogsgårdens tillgångar utgörs ofta av mark som inte är bokförd till marknadsvärdet. Därför redovisas skuldkvoten genom nyckeltalet skulder/skogsnetto som visar på hur stor belåning medelskogsgården har i förhållande till skogsnettot. Ju högre skuldkvoten är desto större är företagets ekonomiska risk. Nyckeltalet visar på att skogsgårdar i norr har en lägre skuldkvot och därmed bör ha bättre förutsättningar att klara av exempelvis stigande räntor. SKOGSGÅRDENS LÖNSAMHETSRAPPORT SEPTEMBER 217 6

7 Skogsgårdens lönsamhetsutveckling Hittills har vi fått läsa om hur skogsgårdens lönsamhet sett ut med djupdykning under 216 samt under de senaste fem åren. Data avser exakt samma skogsgårdar under alla tio åren. Samtliga diagram och siffror är medeltal för hela landet. Någon kontroll av var skogsgårdarna är belägna i landet har ej gjorts. Alla siffror är i nominella värden. Här jämförs skogsnettot med skogsmarkspriser och virkespriser över tid. Har skogsnettot påverkats av virkespriser och skogsmarkspriser? Hur har räntorna påverkat skogsgårdens belåning och vad har lånade kapitalet troligtvis använts till? Skogsnetto kontra timmerpriser och skogsmarkspriser Skogsnetto Timmerpriser m 3 fub Skogsmarkspriser kr/m 3 sk Skogsnettot hos skogsgårdarna ligger idag på en lägre nivå än år 27. Samtidigt ligger timmerpriser och skogsmarkspriser på en högre nivå än 27. En förklaring till detta kan vara att avverkningskostnaderna har ökat de senaste åren. Vi ser att skogsmarksprisernas utveckling har följt timmerprisernas utveckling fram till år 215, då vi kan utläsa en nedgång i timmerpriserna medan skogsmarkspriserna visar en uppåtgående kurva. När det gäller skogsmarkspriserna har marknaden inte heller tagit hänsyn till den lägre dirketavkastningen i form av skogsnetto. Detta beror troligtvis på att vi de senaste åren haft låga räntenivåer samt att skogsfastigheters värdeökning historiskt sett varit mycket god. Långfristiga skulder kontra räntenivåer riket Långfristiga skulder Snitt bolåneräntan Långfristiga skulder kontra avskrivningar riket Långfristiga skulder Källa bolåneräntor: I takt med att räntorna i landet har sjunkit har skogsgårdens belåning ökat. Skogsgårdarna har kunnat låna mera till ett lägre pris, det tror vi har gjort att efterfrågan ökat för att köpa mer mark, vilket drivit på både skogsmarkspriserna i landet och skogsgårdarnas belåning. Diagrammet utgår från år 27 där 1=1 procent, siffrorna på y-axeln visar förändringen. Snitt bolåneräntan I takt med att belåningen har ökat har avskrivningarna minskat. Detta tyder på att belåningen ej har använts till investeringar i skogsgården som till exempel maskiner, inventarier, rörelsebyggnader eller skogsbilvägar och andra markanläggningar. Då lån för privat konsumtion ej är med i bokföringen bör detta tyda på att belåningen har använts för tillköp av mark. Arbetsgruppen för Skogsgårdens lönsamhetsrapport 217 har bestått av Linnea Åkerlund, Jacob Mörner och Johan Sundby. Samtliga från LRF Konsult. LRF Konsult är Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag med över 75 kunder. Vi erbjuder branschspecifika tjänster inom ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. Med cirka 1 4 medarbetare på drygt 13 orter finns vi alltid nära dig. På hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret