RAPPORT 2011 maj. Alumnundersökning

Transkript

1 RAPPORT 2011 maj Sammanställning av enkätundersökning av utexaminerade studenter som tagit dietistexamen Institutionen för kostvetenskap 1

2 Bakgrund och metod Samtliga utbildningsorter som ger dietistprogrammen får ofta frågor som rör studenternas anställningsbarhet i stil med Hur många av era utexaminerade studenter får jobb?. Detta är en intressant fråga för såväl de studenter som väljer att studera till dietist som för de institutioner som ger utbildningen. Det är dock en svår fråga att idag besvara eftersom det inte görs någon systematisk uppföljning över vad våra studenter tar vägen efter sin utbildning. Vi vet att det idag examineras ca 90 studenter per år i Sverige och att det i Dietisternas riksförbund (DRF) finns drygt 1000 medlemmar, men inom vilken tid och omfattning de nyutexaminerade dietisterna får jobb och inom vilka områden de arbetar vet vi inte säkert. En alumnundersökning genomfördes i Göteborg 2006 där viss information om detta ges, dock saknas en översikt nationellt. I samband med dietistprogrammens årliga möte i Umeå 2009 beslutade man därför att de tre utbildningsorterna Göteborg, Umeå och Uppsala under 2010 skulle genomföra en gemensam alumnundersökning. Denna enkätundersökning planerades innefatta alla studenter som tagit sin dietistexamen under 2000-talet. Förutom frågor rörande studenternas arbetssituation inkluderades även frågor rörande utbildningen. Även om kursoch programvärderingar görs kontinuerligt vid respektive program är det intressant att se hur studenterna med ett arbetslivsperspektiv ser tillbaks på sin utbildning. Examensordningen som ligger till grund för dietistexamen och därmed utbildningen har används som underlag vid framtagandet av frågorna rörande utbildningen i enkäten. Detta för att ta reda på i vilken utsträckning de olika lärandemålen i examensordningen uppfyllts. Dietistyrket och utbildningen utvecklas ständigt. Under år 2006 erhöll dietister legitimationsrätt av Socialstyrelsen och år 2008 införde regeringen en ny högskoleförordning, vilket ytterligare gör en alumnundersökning intressant i dagsläget. Enkäten som togs fram i samarbete med de tre utbildningsorterna inkluderade totalt 38 frågor, varav de 2 första handlar om nuvarande arbetssituation, därefter 5 frågor om utbildningen och avslutningsvis 8 frågor om alumnernas bakgrund (ålder, gymnasieutbildning, etc.). Från institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet skickades det totalt ut 277 enkäter varav 158 svar erhölls (70 %). Detta efter att en påminnelse också hade skickats ut. De 30 % som ej svarade inkluderar även brev som kommit i retur med posten pga. felaktiga adressuppgifter. Utskicket av enkäter baserades på uppgifter i UPPDOK och avsåg inkludera de som tagit sin dietistexamen år Vid bearbetning av resultaten visade sig att fyra stycken angivet att de tagit sin dietistexamen och fem stycket 2010, vilka ändå har valts att inkluderas i rapporten. Alumn kommer av latinets alumnus som betyder lärljunge eller skyddsling. Idag används ordet synonymt med tidigare student. Vid de flesta universitet finns idag alumnnätverk för de som tidigare studerat vid universitetet. Uppsala universitets alumnnätverk kan man läsa mer om via 2

3 Enkäternas resultat har manuellt förts in och bearbetats i Excel. Kontinuerliga variabler redovisas som medelvärden, standardavvikelse (SD) och i vissa fall även range (min-max). Kategorievariabler redovisas som %. Vissa av frågorna med öppna svar har i efterhand grupperats och kategoriserats. Flertalet frågor om utbildningen inkluderade en rangordnad svarskala som numrerades 1-5. Dessa svar redovisas som median. Frågor med öppna svar, exempelvis där möjlighet till kommentarer har givits, redovisas som typiska textcitat. Resultat Bakgrund Den genomsnittliga åldern av de som besvarat enkäten var 35 år (SD 7, range år) och majoriten var kvinnor 9 %. Dietistexamen togs i genomsnitt år 2006 (SD 3, range ). Nästan hälften (7 %) av dessa studenter angav att även de tagit ut en magisterexamen, en examen de i genomsnitt erhållit år 2006 (SD 3, ). Majoriteten av dietistprogramstudenterna angav att de på gymnasiet gått samhällsvetenskaplig linje. För övrigt är det en relativt blandad bakgrund gällande gymnasielinje (Tabell 1). Tabell 1. Gymnasieutbildning (n=158) % Samhäll 3 Natur 15 Livsmedel/restaurang 8 Ekonomi 7 Omvårdnad 3 Övrigt* 23 Ej angett 1 *Övrigt: internationellt, europa, jordbruk, utländskt, yrkesdans, social, konsumtion, estetisk etc. 3

4 Tjugoåttaprocent av de svarande har angett att de även har en annan utbildning förutom sin dietistexamen. Vad denna utbildning består i varierar mycket: kock, massör, KBT-steg 1, undersköterska, barnsköterska, journalist, fritispedagog, personlig tränare, frisöt etc. Tio procent anger även att de har en annan akademiskexamen, där det flesta angivet en kostekonomexamen. Majoriteten (97 %) har angivit att de tagit ut sin dietistlegitimation hos Socialstyrelsen. Arbetssituation de som för närvarande arbetar som dietist På frågan när alumnstudenterna fått sitt första arbete efter dietistexamen anges i genomsnitt efter 2 månader (SD, range 0-1). Sjuttiofyraprocent (117/158) av dessa anger att detta var ett jobb som dietist. Av de 23 % som angett att det första jobbet efter examen inte varit dietistjobb har fått sitt första jobb som dietist i genomsnitt efter 9 månader (SD 5, range 1-19). Av dessa är det 60 % som anger att de idag arbetar som dietist. Den sammanlagda tiden som dessa anger att de har jobbat som dietist är i genomsnitt 2,5 år. På frågan, om hur de som för närvarande arbetar som dietist, har fått sitt jobb svarar majoriteten via kontakter och annonser, därefter kommer via praktiken och arbetsförmedlingen (Tabell 2). Tabell 2. Har fått mitt dietistjobb genom (N=158) % Kontakt 27 Annons 23 Praktik 16 Arbetsförmedling 13 Annat sätt 1 Ej angett * 20 *De flesta av dessa är de som inte avsett svara på frågan eftersom de inte för närvarande har jobb som dietist

5 Av de som angett att de för närvarande har jobb som dietist är den vanligaste arbetsgivaren landstinget, där efter kommer företag/privat och kommun. En liten grupp anger andra arbetsgivare exempelvis universitet (Tabell 3). Tabell 3. Min arbetsgivare är (n=158) % Landsting 7 Företag/privat 22 Kommun 9 Annat t.ex. universitet Ej angett* 18 *De flesta av dessa är de som inte avsett svara på frågan eftersom de inte för närvarande har jobb som dietist Majoriteten av de som har ett dietistjobb har en tillsvidareanställning, en mindre grupp anger att det har ett vikariat och några att de har en projektanställning (Tabell ). Tabell. Typ av anställning (N=158) % (n=158) % (n=133)# Tillsvidareanställning Vikariat Projekt 12 1 Övriga (ej svara ngt av ovan) 16* *De flesta av dessa är de som inte avsett svara på frågan eftersom de inte för närvarande har jobb som dietist. # Den procentuella andelen räknat enbart utifrån de som angivit en typ av anställning. 5

6 Tjänstens omfattning för de som jobbar som dietist beskrivs av de flesta 70 % (86/123) omfatta heltid (100 % tjänstgöring), för några 11 % (1/123) utgörs dessa heltider av två deltider (exempelvis 60 % tjänst + 0 % tjänst). En mindre andel 30 % (37/123) av de som är yrkesverskamma som dietister jobbar enbart deltid, och majoriteten av dessa har en tjänst mellan 75-95%, medan några enbart jobbar 30-50%. I genomsnitt innebär detta att de som har angett att de jobbar som dietist har en tjänsteomfattning i tid på 92 %. Den genomsnittliga siffran för hur stor omfattning de önskar jobba visar även den 92 %. Den verkliga arbetstiden och den önskade stämmer för de allra flesta väl överens, även om någon enstaka individ önskar något mindre omfattning och någon tvärtom större än vad de i dag jobbar. Den vanligaste arbetsuppgiften som anges är kostbehandling (Tabell 5). Tabell 5. Hudsaklig arbetsuppgift % (n=158) Kostbehandling 55 Utbildning 8 Menyplanering Forskning 3 Informatör 3 Ledare 3 Säljare/produktspecialist 2 Ej angett* 22 *De flesta av dessa är de som inte avsett svara på frågan eftersom de inte för närvarande har jobb som dietist Kostbehandling inkluderar här beskrivningar som kostrådgivning, patientarbete, nutritionsbehandling, nutritionsrådgivning, nutritionsbedömning och åtgärd, kliniskt arbete med individuella patienter och/eller grupper. Den näst vanligaste arbetsuppgiften som anges är utbildning, vilket beskrivits som utbildning eller liknande exempelvis undervisa, 6

7 studiesamordnare och föreläsa. En mindre andel av de svarande har angett huvudsaklig arbetsuppgift vara menyplanering, vilket inkluderar även beskrivningar som att utforma recept och matsedlar för specialkoster. En liten andel har angett forskning, informatör, ledarskap eller säljare som huvudsakligt arbetsuppgift. Forskning har beskrivits som antingen uppdrag i forskningsarbete/vetenskaplig studie eller eget doktorandarbete. Informatör har inkluderat beskrivningar såsom information och arbete med kundservice. Ledare beskrivs vanligtvis som projektledarskap. Säljare beskrivs vanligtvis som produktspecialist. Arbetssituation - de som för närvarande inte arbetar som dietist Totalt är det 30 st (30/158 = 19 %) som angivit att de för närvarande inte har jobb som dietist. Exempel på andra jobb som här anges: doktorandarbete, föräldraledighet, konsult, busschaufför, lärare, husfru, kassabiträde, byggnadsingenjör och säljare. På frågan om dessa aktivt valt annat yrke än dietist är det en majoritet (73 %) som svarar ja (n=22). Varför det gjort detta aktiva val av annat yrke beskrivs på en rad olika sätt. Det kan utkristalliseras två grupper i dessa beskrivande svar, där en grupp anger anledningar som inkluderar mer av en negativ klang, där de har tröttnat och/eller upplever de hamnat fel: Tröttnade på vården, hierarkin där + omorganisation till med enformiga diagnoser, Svårt att få dietistjobb. Dålig lön, Dietist var inte rätt yrke för mig, Valde att söka mig till en arbetsplats som inte var sjukhus/vårdcentral. Tröttnade på kostrådgivning. Dålig lön Den andra typen av svar står för en mer positiv klang där drivande ambitioner lett dem vidare i karriären eller att de har erbjudits andra mer lockande arbeten: Vill hellre arbeta med forskning eller på företag än med kliniskt arbete, Vidare utveckling utmaning, Blev headhuntad och kunde inte motstå. Brinner mer för detta jobb. Önskade flytta till annan ort På frågan om dietistkompetensen är till nytta för detta andra jobb svarar ca hälften ja (53 %) och hälften nej/eller har ingen åsikt (7 %). De som idag anger att de arbetar med annat yrke än dietist beskriver ca hälften (53 %) att de tidigare arbetat som dietist. I genomsnitt anger de att de tidigare haft 0,7 dietisttjänster (range 0-5). På frågan om det varit projektanställningar svarar 5 stycken ja. Tio stycken anger att detta dietistjobb varit en heltidstjänst och 5 st att det varit en deltidstjänst på 25-90%. Resterande har inte angivit någon uppgift om detta. Tolv stycken 8 % (12/158) anger att de är arbetssökande som söker/har sökt jobb som dietist. Tre av dessa har redan jobb som dietist. Av de som har annat jobb är de 56 % som anger att de söker/sökt jobb som dietist. Endast två stycken (2/12 = 17 %) anger de kan tänka sig flytta för att få jobb som dietist. 7

8 Tolv stycken (12/158 = 8 %) anger att de studerar. Av de som studerar anger 67 % (8/12 st) att läser univeritets/högskolekurser på avancerad nivå. De övriga anger att de läser andra kurser/program för att komplettera sin dietistutbildning (exempel som ges är magisterutbildning eller kurs i kost & idrott). De som angivit att de studerar har även angivit att de för närvarande har jobb som dietist. Om utbildningen Den andra delen av enkäten inkluderade frågor om utbildningen. På första frågan, om man anser att studier vid dietistprogrammet borde haft mindre eller mer inslag av olika undervisnings- och arbetsformer, bedömdes majoriteten av undervisningsformer vara lagom omfattande (Tabell 6). Diskussionsseminarium och praktiska moment, utmärker sig något och är något som de flesta tycker de kunde haft lite mer av. Tabell 6. Undervisnings och arbetsform. Borde haft mer/mindre av följande Skala = Betydligt mer 5 = Betydligt mindre Median (n=158) Lärarledd undervisning 3 Självständiga arbeten 3 Seminarier för att diskutera och ventilera problemställningar 2 Praktiska moment 2 Skriftliga rapporter 3 Muntliga presentationer 3 På frågan om hur väl dietistutbildningen har varit förberedande avseende de färdigheter som beskrivs i examensordningen för dietistexamen beskrivs i Tabell 7. Överlag har majoriteten av färdigheterna bedömts med en :a (median), på en skala 1-5. Den färdighet man anser vara mest förberedd för efter utbildningen är ett professionellt förhållningsätt, vilket ges något högre värde än de övriga färdigheterna,,5 (median). Att känna till relevanta lagar och författningar, att lära sig utvärdera verksamhet och att använda IT i information/kommunikation är tre moment som får något lägre bedömning än de övriga färdigheterna, en 3:a som motsvarar varken eller (Tabell 7). 8

9 Tabell 7. SLUTLIG VERSION Hur väl har dietistutbildningen förberett dig avseende följande färdigheter Skala = Mkt dåligt 5 = Mkt bra Median (n=158) Självständigt lösa problem Tillämpa kunskaper från ditt huvudämne Tänka och diskutera kritiskt Tillämpa ett professionellt förhållningsätt,5 Initiera och tillämpa nya metoder Göra skriftliga rapporter Göra muntliga presentationer/informera/undervisa Bedöma, behandla och utvärdera kost och nutritionsrelaterade problem Känna till relevanta lagar och författningar 3 Utvärdera verksamhet 3 Använda IT för information/kommunikation 3 Arbeta i team/samarbeta med andra Analysera ur ett mångfaldsperspektiv och med helhetssyn på människan Följa forskning och kunskapsutveckling inom det område som utbildningen avser Identifiera och analysera etiska problem 9

10 På frågan hur man bedömer dietistutbildningen vad beträffar olika moment såsom undervisning, ämnesinnehåll och uppsats/examensarbete bedöms det överlag som ganska bra, vilket motsvaras av en :a på en skala 1-5 (Tabell 8). När det gäller arbetsmiljö och administrativservice ges något lägre omdöme, i median en 3:a. När det gäller praktiken får den genomgående ett mycket gott omdöme, med en median på maximala 5 av 5. Tabell 8. Hur bedömer du din dietistutbildning vad beträffar Följande moment Skala = Mkt dåligt 5 = Mkt bra Median (n=158) Undervisning Ämnesinnehåll Studiemiljö 3 Uppsatsarbete/examensarbete Den administrativa servicen 3 Läromedel, t.ex. kurslitteratur Praktik 5 I en sammanfattande fråga kring utbildningen tillfrågas de f.d. studenterna hur man sammantaget ser på utbildningen. På skalan 1-5 (mkt missnöjd - mycket nöjd) är de flesta ganska nöjda, vilket motsvaras av en :a (median). En avslutande fråga om utbildningen ger möjlighet till fritt formulerade kommentarer kring vad man tycker var bra med respektive det som saknats i utbildningen - sett i ett arbetslivsperspektiv. Här ges både ris och ros över utbildningen, se citat nedan. Det som anges som bra är exempelvis: Bredden, stor kunskap, vetenskaplig förankring, tänka kritiskt, teoretiska moment, aktuellt forskning, fysiologi, dietetik och sjukdomslära, bra att psykologi ingick, mkt nöjd, motsvarar behov för leg dietist (fortbildning inom specialistområde behövs sedan), bra ångrar ingenting, lärde oss visa framfötterna, det mesta väl genomtänkt Det som man beskriver som saknat/ önskar mer av: Patientfall, koppling till dietisternas verkliga arbete, praktik även tidigare under utbildningen, samarbete med andra hälso och sjukvårdsyrken, samtalsövningar, förändringsarbete, auskultation och praktik, vårdens organisation, journaldokumentation, enteral och parenteralnutrition, nutritionsdiagnoser, nutritionsstödsprodukter, hälsokostpreparat, kommundietisters arbete, praktiska övningar i kostrådgivning 10

11 Här nämns även sådant som de anser utbildningen kunnat minska på/som har upplevts vara onödigt. Det flest nämner är: För mycket fokus på matlagnings och livsmedelsteknologi, för mkt av kost B Framtiden På en av enkätens avslutande frågor, hur man bedömer den nuvarande och respektive den framtida arbetsmarknaden för personer med dietistutbildning, bedöms den nuvarande situationen som ganska dålig, median 2 (skala 1-5, mkt dålig till mkt bra), medan den framtida bedöms något mer hopfull om än enbart med en 3:a varken bra eller dålig (median, skala 1-5). Majoriteten (83 %) anger att de önskar läsa kurser på avancerad nivå. De flesta önskar att dessa kurser ges som distanskurser med enstaka studieträffar (51 %), en relativt stor andel kan även tänka sig läsa på kvartsfart (27 %) eller distans helt webbbaserat (26 %), en mindre andel anger att de vill läsa avancerade kurser på halvfart (19 %) eller helfart (9 %). De ämnesområden som man anger att man önskar läsa avancerade kurser inom varierar (Tabell 9). Flest önskar läsa kurser inom området pedagogik och samtalsmetodik, exempelvis nämns här motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi. Tabell 9. Inom följande områden önskar man läsa avancerade kurser: % (n=115) Pedagogik & samtalsmetodik Enteral /parenteral/klinisk nutrition Pediatrik/barnobesitas Diabetes Idrottsnutrition Geriatrik Ätstörningar Allergier/födoämnesöverkänslighet Massmedia/media & kost Palliativ vård Vet ej/ej angett

12 Sammanfattning och slutats De som gått dietistprogrammet består av en klar majoritet kvinnor. Det vanligaste är att man läst samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, även om en stor variation finns. Nästan hälften av alumnstudenterna har läst det tidigare fyraåriga dietistprogrammet och därmed valt att även ta en magisterexamen. Så gott som alla (97 %) anger att de har tagit ut sin dietistlegitimation hos Socialstyrelsen. En majoritet av de utexaminerade studenterna har efter relativt kort tid (genomsnitt 2 månader) efter sin examen fått jobb som dietist (7 %). De flesta som är yrkesverskamma som dietister arbetar för närvarande inom landstinget och den huvudsakliga arbetsuppgiften för majoriteten är kostbehandling. Kontakter, annonser och praktik är de som de flesta anger vara vägen via de erhållit sitt jobb. De flesta arbetar heltid, varav några har en kombination av flera deltider. Den verkliga tjänstgöringstiden stämmer för de flesta väl överens med den omfattning de önskar arbetar. Ungefär sjuttioprocent som har anställning anger att de har en tillsvidaretjänstgöring. Ungefär en tredjedel anger att de har vikariat eller projektanställning. Även om det dagsaktuella läget ser relativt bra ut på arbetsfronten är det många som saknar en tillsvidareanställning och därmed längre tid av trygghet i sin anställning. Majoriteten ser den nuvarande arbetsmarknaden för dietister som ganska dålig, men bedömer framtidsutsikterna något ljusare och bedömer dessa som varken bra eller dålig. Nitton procent av de svarande anger att de för närvarande inte arbetar som dietist. Dessa anger istället en rad andra yrken som de arbetar med. Anledningarna till annat yrkesval är varierande. En majoritet anger att de aktivt valt bort dietistyrket, ca hälften anger att de tröttnad på dietistyrket, hälsosjukvården och dålig lön. Den andra hälften anger istället att de aktivt valt gå vidare i sin karriär för att utvecklas eller blivit erbjudna mer lockande alternativ. Tio procent av de svarande anger att de är arbetssökande och söker eller har sökt jobb som dietist, några av dessa har redan jobb som dietist. Enbart några få av är redo att flytta för en dietisttjänst. När man ser tillbaks på sin dietistutbildning ur ett arbetslivsperspektiv är man generellt sett ganska nöjd. De flesta färdigheter bedömts ha tränats i lagom omfattning under utbildningen. Diskussionsseminarium och praktik är något man dock ser det kunde varit mer av. Undervisning, innehåll och kursmaterial bedöms som en :a på en skala av max 5. När det gäller arbetsmiljö och administrativservice får dessa inslag ett något lägre omdöme (en 3:a). I fria kommentarer kring vad som varit bra respektive vad man saknat i utbildningen anger flera den vetenskapliga förankringen, att tänka kritiskt och den breda kunskapen som positivt. De som flera önskar mer av är patientfall, enteral- och parenteral nutrition, journaldokumentation, samtalsmetodik och förankring i dietistens verkliga liv, dvs. mer praktik. Flera nämner att omfattningen av matlagnings/livsmedelstekonologi känns onödigt stor och kan minskas. 12