i åëëíóêéäëéå= g ãíä~åçë=ä å= k~íìêî êçëéåüéíéå Lisa Håhus

Transkript

1 k~íìêî êçëéåüéíéå Lisa Håhus a~íìã aåê=e~åöéë=îáç=ëâêáñíî ñäáåöf Anmälan om vattenverksamhet i Naturreservatet och Natura 2000 området Brötarna Uppgift Sökande: Förklaring Länsstyrelsen Jämtlands Län, Naturvårdsenheten Residensgränd Östersund Lisa.hahus@lansstyrelsen.se Uppgift om vilken Markägare: Naturvårdsverket rådighet som sökande Anmälan gäller Naturreservatet och Natura har för att genomföra objektet Brötarna verksamheten: Karta: Bilaga 1: översiktskarta-terrängkartan Bilaga 1:2 karta över platser för vattenprovtagning. Berört Vattenområde: Myrmarkerna på naturreservatet Brötarna, se bilaga 1 Kommun: Bergs kommun; Jämtland Berörda fastigheter: DALÅS 1:4 Uppgift om berörda: Nyttjanderättshavare: Uppgift om information till enskilda intressen samt synpunkter från dessa: Tidigare meddelande tillstånd/beslut: Länsstyrelsen Jämtlands län Jaktlaget. Kontaktperson: Arne Martinsson Adress: Kvarnfallet 545, Svenstavik Tel: 0687/13175 Informativa brev till jaktlaget, intresserade bybor och Bergs kommun och Informationskvällar Nämndesammanträde Bergs kommun Reservatsbeslut Bilaga A mçëí~çêéëë= _Éë âë~çêéëë= qéäéñçå= qéäéñ~ñ= bjéçëí= UPN=US== pqboprka= oéëáçéåëöê åç=t= MSPJNQ=SM=MM= MSPJNM=OR=VM= à~ãíä~åç]ä~åëëíóêéäëéåkëé

2 Kommande punkter förklaras mer utförande i anmälan nedan. Syfte med åtgärden: Beskrivning av anläggning/verksamhet: Beskrivning av förhållandena på platsen: Återställa hydrologin på myrmarkerna Restaureringen skall ske med plugg i dikena som finns i reservatet. Se bilaga B för Teknisk beskrivning av genomförande. Området är ett strängflarkkärr enligt VMI:s beskrivning, eller Aapamyr enligt Natura Torvdjupen varierar från 0,5-1,0 meter. Se bilaga C för den hydrologiska utredningen. Utredningen omfattar reservatet Förslag på tidpunkt för juni 2011-oktober 2014 genomförande: Beskrivning av skyddsoch skadeförebyggande åtgärder: Påverkan på rörligt friluftsliv samt växt- och djurliv: Den hydrologiska utredningen utesluter skada på allmän och enskild intressen, se bilaga C. Hänsyn kommer att beaktas mot jaktlagets jakttider. Då anmälan gäller restaurering av en utdikad myr kommer växt- och djurliv att påverkas positivt av de planerade åtgärderna. Bilaga D, klimatpåverkan En utförlig MBK bifogas inte i detta skede. Enligt 2 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar står att MKB inte behövs om åtgärder vars miljöpåverkan är utan betydelse. I detta fall skall ett reservat restaureras enligt skötselplanen. Enligt den hydrologiska utredningen kommer inga allmänna eller enskilda intressen att skadas. 2

3 SYFTE MED ÅTGÄRDERNA...4 Beskrivning av aktuellt projekt...4 SYFTE TILL PLUGGNING...4 BESKRIVNING AV ANLÄGGNING/VERKSAMHET...5 BESKRIVNING AV FÖRHÅLLANDENA PÅ PLATSEN...6 OMRÅDESBESKRIVNING:...6 OMRÅDET UTPEKAT FÖR RESTAURERING...6 BESKRIVNING AV SKYDDS OCH SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER.7 UPPGIFTER OM UTSLÄPPSKÄLLOR...7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...7 Troliga miljökonsekvenser vid genomförandet av projektet...7 Möjlighet att minska negativa miljöeffekter...7 Oundvikliga negativa miljöeffekter...8 Analys av hur det lokala och kortsiktiga utnyttjandet av miljön förhåller sig till ambitionen att långsiktigt förbättra miljön....8 Förekomst av irreversibla effekter....8 FÖRSLAG TILL SKYDDSÅTGÄRDER...8 FÖRSLAG TILL ÖVERVAKNING OCH KONTROLL AV VERKSAMHETEN.8 GENOMFÖRANDEPLAN...9 3

4 Syfte med åtgärderna Beskrivning av aktuellt projekt Länsstyrelsen Jämtlands Län har i samarbete med länsstyrelserna Östergötland, Dalarna, Kronoberg, Västernorrland, Jönköping och Skåne ansökt och fått beviljat ett Life projekt som heter Life to ad(d)mire. Detta projekt är finansierat av EU:s miljöfond Life samt av Naturvårdsverket. Projektet skall restaurera 35 Natura 2000-våtmarker under perioden Restaureringen innebär återställande av hydrologi, borttagande av vegetation samt förberedelse till slåtter på de utvalda våtmarkerna För Länsstyrelsen Jämtlands Län innebär detta projekt att 5 Natura 2000-objekt skall restaureras, bl.a. Brötarna. Syfte till pluggning Syftet till dikespluggningen är att återställa hydrologin på våtmarkerna. Då Brötarna är ett utpekat Natura 2000 område och särskilt utpekat SCI/SPA-område är förhoppningen att fågellivet, habitaten och arterna särskilt utpekade inom Natura 2000 skall gynnas av restaureringseffekterna. De skyldigheter som råder för ett Natura 2000 område är att de utpekade habitaten enligt habitatdirektivet och fågelarterna enligt fågeldirektivet inte skall minska eller byta naturtyp. Detta kan hända om dikena inte återställs. Området är utpekat att ingå i nätverket Natura 2000 enligt både fågeldirektivet och art & habitatdirektivet. I tabellerna nedan redovisas de förekomster som legat till grund för detta. På grund av sin storlek finns det brister i inventeringarna av området. Det kan därför finnas ytterligare arter som omfattas av art & habitatdirektivet i området. Resterande areal upp till totala områdets totala areal uppfyller idag inte kriterierna för någon av de naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet. Kod Naturtyp Uppskattad areal *7310 Aapamyrar 2700 ha *9010 Västlig taiga 700 ha *) = Prioriterad naturtyp Tabell 2. Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet. Kod Art 1361 Lodjur Lynx lynx *1912 Järv Gulo gulo *) = Prioriterad art Rovdjuren inventeras enligt Naturvårdsverkets föreskrifter 2004:17. Tabell 3. Fågelarter ingående i fågeldirektivet som observerats eller där spår av arten observerats i området. Kod Art A001 Smålom Gavia stellata A007 Svarthakedopping Podiceps auritus 4

5 A038 Sångsvan Cygnus cygnus A082 Blå kärrhök Circus cyaneus A098 Stenfalk Falco columbarius A104 Järpe Bonasa bonasia A108 Tjäder Tetrao urogallus A127 Trana Grus grus A140 Ljungpipare Pluvialis apricaria A151 Brushane Philomachus pugnax A166 Grönbena Tringa glareola A170 Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus A194 Silvertärna Sterna paradisaea A222 Jorduggla Asio flammeus A223 Pärluggla Aegolius funereus A236 Spillkråka Dryocopus martius A272 Blåhake Luscinia svecica A409 Orre Tetrao tetrix tetrix Om pluggningen leder till att en större del av skogsridåerna längs diken och övriga dikeskopplade skogsuppslag dör ut, kommer man att få en ökad årsavrinning och höjd medelvattenföring i vattendragen nedströms. En höjning av medelvattenföringen kommer dock inte att bli särskilt stor, som högst upp till 10 %. Extrema högvattenföringar kan förväntas minska. Eftersom en stor del av myrområdena är mycket flacka och våta kommer normala höga flöden inte att öka efter pluggning av dikena. Lågvattenföringen kommer generellt att öka på grund av minskad evapotranspiration från växter, framför allt under sommarmånaderna. Lågvattenföringen i Stockbäcken kan förväntas minska och högvattenföringen i Hemmingsån kan förväntas öka, åtminstone vad gäller normala högvattensituationer Det är framför allt de översta metrarna av torvmarken som kommer att påverkas av dämningen. På större avstånd än cirka 50 meter från dikena kommer grundvattennivån normalt att stiga mindre än någon decimeter. Undantag kan finnas där flödesvägarna är korta. Endast i dikenas omedelbara närhet (inom cirka 20 meter) kan man få en påverkan som överstiger meter. Dikenas djup har ingen större betydelse när man kommer djupare än cirka meter, så länge som man befinner sig i torven och inte når mer konduktiva material under torven Grundvattennivåerna borde vara återställda till nivåer motsvarande de som gäller för odikade förhållanden efter en normal våravsmältning Inga områden utanför reservatsgränsen kommer att påverkas av dämningarna. Stockbäcken kan få en minskning av medelvattenflödet med som mest 40 % och Hemmingsån kan få en ökning av medelvattenföringen med maximalt 20 %. Beskrivning av anläggning/verksamhet Dikena kommer att pluggas igen med risbuntar tillverkade av björkris (3 x 1 meter). Dessa plugg kommer att placeras i dikena där myrsträngarna har blivit genomgrävda. På detta vis 5

6 återställs hydrologin i flärkarna och strängarna återbyggs som naturliga vattenhinder. För att täppa till diken kan det behöva förstärkas uppströms med torv. Denna torv är fri från näringsämnen, s.k. torvströ. För mer detaljerad information om konstruktionen av pluggen se bilaga. C Beskrivning av förhållandena på platsen Områdesbeskrivning: Natura 2000-området Brötarna är beläget cirka 20 km nordväst om Svenstavik, i Bergs kommun. Området utgörs av en höjdplatå med små höjdskillnader knappt 600 m ö h. Berggrunden utgörs av Finnsäterskiffer, Flatruetskiffer, amfibolit och Långåsandsten. Jordarterna på fastmarkerna är moiga och grusiga moräner. Brötarna är ett stort och mångformigt myrkomplex som är rikt på fastmarksholmar med naturskog och med ett inslag av ett fåtal mindre tjärnar (andelen är vatten är totalt ca 10 ha). De mest skyddsvärda myrpartierna är välutbildade strängflarkkärr och blandmyrar. Mosaikblandmyr, svagt välvd mosse, topogena och soligena kärr ingår också i komplexet. På myrarna finns ett glest bestånd av martallar och torrakor. Fastmarksholmarna är beväxta med barrblandskog av skiftande ålder med små eller inga ingrepp. Tallar i åldern år torde förekomma. Fågellivet är rikt med flera vadararter och rovfåglar. Spår av varfågel har hittats i området. Inom reservatet har ett fåtal dikningar utförts, vilka påverkar en del av myren. Vissa av dikena är även under igenväxning. Tre mindre områden utmed reservatets västa och sydvästra gräns har avverkats på 1980-talet och planterats med contortatall. En del stigar och ett par särskilt upplåtna skoterleder finns i området. Området hyser en del spår av äldre tiders bränder. Hela Natura 2000-området med undantag för den sydöstra delen (Blacklötarna) är åretruntmark för renbete. Nästan hela området ingår i Våtmarksinventeringen och har fått naturvärdesklass 1 vilket betyder att området har mycket höga naturvärden. Området utpekat för restaurering Naturreservatet Brötarna har uppskattningsvis 25 km diken som grävdes på före 1924 på mark som då var Kronopark Dalåsen. De norra delarna av Naturreservatet är kraftigt utdikade. Området är ett sträng flarkkärr, dikena är grävda genom strängarna. Genom att dikena är grävda genom strängarna sänks vattennivån på flärkarna. Enligt historiska dokument från landsarkiven har information om orsak framkommit. Orsaken till dikningarna var dels för att öka arealen skogsmark, dels för att kolonisera markerna. Ingendera av dessa uppdrag gav önskat resultat. Markerna förblev för blöta för skogsbruk och intresset för att flytta ut på marken var sval. Torvdjupet är mellan 0,5-1,0 meter. Dikena är på många håll ner till mineraljorden. Dikena är mellan 0,5-1,5 meter breda. 6

7 I detta område är dikespåverkan omfattande. På flygfoton över området syns tydligt vegetationsintrång i anslutning till dikena. På kartan, bilaga 1 syns de diken som anmälan gäller. Beskrivning av skydds och skadeförebyggande åtgärder Uppgifter om utsläppskällor I naturreservatet Brötarnas akter finns inga uppgifter om omkringliggande utsläppskällor. Samrådsredogörelse Kommunen har informerats skriftligt och muntligt om kommande restaureringar. Berörda parter jaktlaget och närboende har inbjudits till en informationskväll angående restaureringsplanerna. Informationsbrev har skickats 2010 om årets händelser. Berörda handläggare på Naturvårdsenheten, Samhällsenheten: kulturmiljö och Projekt och Strategienheten: rennäring. Mijöskyddsenheten och Vattenvårdsenheten har erhållit muntlig information vid samråd. Inga invändningar har inkommit. Troliga miljökonsekvenser vid genomförandet av projektet. Bottenfaunaprover, vattenprover samt elfiske har gjorts i Hemmingsån sedan 1991 av Länsstyrelsen Jämtlands Län. Genom att inventera Hemmingsån kan negativa effekter spåras tidigt. Se bilaga 1:2, karta över platser för vattenprovtagning. Möjlighet att minska negativa miljöeffekter De negativa miljöeffekterna är i första hand de naturtillstånd som råder idag. Den sänkning av grundvattenytan som orsakats genom dikning av våtmarker medför att den omättade zonen i marken ökar, framförallt i närheten av dikena. Initialt efter dikning innebär detta att man får en ökad magasinskapacitet som kan fånga upp en stor del av nederbörden och som sedan långsamt dräneras och upprätthåller en låg avrinning över längre tid. Initialt får en dämpning av responsen mellan nederbörd och avrinning. När man sedan fått en ökad växtlighet till följd av dikningen kommer en stor del av vattnet i det utökade magasinet att gå till växternas transpiration, speciellt under växtsäsongen, detta leder till minskade lågvattenflöden och minskade vattenmagasin. Växtligheten avdunstar vatten dikena avleder vatten tillsammans försvinner ökade mängder vatten från myren. En mycket viktig faktor som påverkar den totala avrinningen från myrar är förekomsten av vegetationen. På en myr utan träd får man vanligtvis en ökad avrinning på grund av snabbare transportvägar, medan uppväxten av skog minskar den totala avrinningen till följd av ökad evapotranspiration (summan av avdunstning och växternas transpiration). Evapotranspirationen kan utgöra så mycket som % av nederbörden, och orsaka en drastisk minskning av avrinningen jämfört med icke skogbeväxta förhållanden (Lundin 1994). Den största effekten kan man vänta sig på lågvattenflödena. Möjlighet att öka de positiva miljöeffekter Den positiva hydrologiska effekten förväntas bli höjd grundvattenyta, minskade dränering av naturreservatet samt på sikt en minskad igenväxning av naturreservatets myrmarker. Ökade miljöer för fågellivet och bättre vattenkvalitet för öringen i hemmingsån. 7

8 Hemmingsån är en å som rinner igenom området. I denna å står 2 kalkdoserare som är i bruk av Länsstyrelsen Jämtlands län. Orsaken till kalkningen av Hemmingsån är de låga Ph:t i vattnet. I akter från landsarkivet kan man läsa att Hemmingsån en gång i tiden var attraktiva fiskevatten, något som idag är försvunnet. Förhoppningen är att en bieffekt av dikesrestaureringen är att vattenkvaliteten i Hemmingsån skall öka då dikena inte längre rinner ut i Hemmingsån. Andra positiva miljöeffekter är klimateffekterna. Se även Bilaga E för positiva klimateffekter. Oundvikliga negativa miljöeffekter En viss ökad risk för översvämningar i Hemmingsån kan inte uteslutas (läs mer i den hydrotekniska utredningen Kap 6, bilaga C). Den förflyttning av vattendelaren som blir följden av dämning av de diken norr om Hemmingsån som leder till Stockbäcken kommer otvivelaktigt att påverka flödena i Hemmingsån och Stockbäcken. Störst relativ påverkan får man i Stockbäcken där en minskning av medelvattenflödet maximalt skulle kunna uppgå till ca 40 % omedelbart nedströms de pluggade dikena. Sannolikt kommer dock påverkan att vara mindre än så. Detta gäller även den ökning av medelvattenföringen som beräknats till maximalt 20 % i Hemmingsån i en punkt omedelbart nedströms de pluggade dikena. Längre ner i systemet avtar den relativa betydelsen av förändringen allt eftersom nya biflöden ansluter. Analys av hur det lokala och kortsiktiga utnyttjandet av miljön förhåller sig till ambitionen att långsiktigt förbättra miljön. Reservatet är idag en myr utan spänger eller information om friluftliv. Myrens är klassad till VMI klass 1, för sin mångformighet och storlek. Den kortsiktiga utnyttjandet kan vara jakten i området. Denna kommer inte att påverkas negativt av restaureringarna. Restaureringarna skall ta hänsyn till jakttider och en god kommunikation skall föras med jaktlaget. Den långsiktiga förbättringen är förbättrade förhållanden för de arter som området är utpekat för. Förekomst av irreversibla effekter. Ökad grundvattenyta, jämnare flöden, minskad vegetation, förbättrade habitat för fågel. Förhoppningarna är förbättrad vattenkvalitet i Hemminsån. Förslag till skyddsåtgärder Vattenprovtagning och den hydrotekniska utredningens rekommendationer. Förslag till övervakning och kontroll av verksamheten Genom hydrologiska utredningens riskbedömningar skall inga oönskade effekter drabbade omkringliggande parter. Den övervakning som har påbörjats är myrmarksuppföljning enligt riktlinjer från Naturvårdsverket. Myrmarksuppföljningen skall ge svar på effekterna av förbättrad hydrologi på de restaurerade myrmarkerna i form av artsammanssättning före och efter restaureringarna genomförts, täckningsgrad i bottenskiktet och fältskiktet skall ge svar på tillbakagången av negativa arter ex. uppslag av salix, dvärgbjörk och skogsmossor. Vattenprovtagning, elfiske och bottenfaunainventeringar sedan 1991 och pågående. Flygfotografering av området har gjorts 2010, detta kommer att göras om 2015 då projektet Life to ad(d)mire avslutas. 8

9 Genomförandeplan: : ansökan till Life Vattenprovtagning- har pågått sedan 1991 Elfiske- har pågått sedan 1991 Bottenfaunainventeringar har pågått sedan 1991 kalkning av Hemmingsån har pågått sedan : inventeringar, samråd med länsstyrelsen Test av pluggmodeller vattenprovtagning elfiske bottenfaunainventeringar kalkning av Hemmingsån 2010: hydroteknisk utredning flygfoto inventering av vegetation inventering av fågel vattenprovtagning elfiske bottenfaunainventeringar kalkning av Hemmingsån samråd med länsstyrelsens berörda samråd med jaktlag och intressenter i byn : Restaurering av Brötarna vattenprovtagning elfiske bottenfaunainventeringar kalkning av Hemmingsån samråd med länsstyrelsens berörda samråd med jaktlag och intressenter i byn 2015: flygfoto inventering av vegetation inventering av fågel vattenprovtagning elfiske bottenfaunainventeringar kalkning av Hemmingsån samråd med länsstyrelsens berörda samråd med jaktlag och intressenter i byn Projektansökan för Projektet Life to ad(d)mire till EU-kommissionen är noggrant strukturerad och planerad för de planerade restaurangerna. 9

10 10