Att lägga till ett märke -en studie kring varumärkets betydelse för samarbetande tjänsteföretag inom hotellsektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lägga till ett märke -en studie kring varumärkets betydelse för samarbetande tjänsteföretag inom hotellsektorn"

Transkript

1 Att lägga till ett märke -en studie kring varumärkets betydelse för samarbetande tjänsteföretag inom hotellsektorn Författare: Johanna Ekström Furenbäck Johanna Köhnke Matilda Svensson Johansson Handledare: Leif Rytting Program: Turismekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå, HT-2007 Handelshögskolan BBS

2 Förord Denna uppsats är skriven under höstterminen 2007 vid Högskolan i Kalmar. Uppsatsarbetet är en avslutande del i kursen marknadsföring på C-nivå. Detta är även en avslutning på vår utbildning och ger oss en kandidatexamen i företagsekonomi. Det empiriska arbetet kring denna uppsats har möjliggjorts tack vare att Ann Grönqvist, Eva Brunnberg, Inger Mattsson, Malin Möller, Petra Schagerholm, Rickard Bergqvist och Riitta Östberg har ställt upp på våra intervjuer. Vi vill därför ta tillfället i akt och tacka dessa hjälpsamma människor! Vi vill även tacka Leif Rytting för att han har handlett oss genomgående under vårt uppsatsskrivande. Avslutningsvis vill vi även tacka varandra. Det har varit tio tuffa veckor fyllda av hårt arbete, men med hjälp och stöd av varandra har vi lyckats nå slutet. Johanna Ekström Furenbäck Johanna Köhnke Matilda Svensson Johansson

3 Sammanfattning av uppsatsen Titel: Att lägga till ett märke - en studie kring varumärkets betydelse för samarbetande tjänsteföretag inom hotellsektorn Inlämningsdatum: Ämne: Författare: Handledare: Kandidatuppsats inom Marknadsföring, 15 hp Johanna Ekström Furenbäck, Johanna Köhnke & Matilda Svensson Johansson Leif Rytting Nyckelord: Varumärken, service management, hotellbranschen, intern marknadsföring, marknadskommunikation och samarbeten. Problemformulering: Den centrala frågan i denna uppsats är; vilken betydelse eller funktioner dessa samarbeten har. Denna diskussion ledde oss till frågan vad dessa samarbeten betyder för varumärken? Ekvationen; varumärke + varumärke =? visar hur vi initialt föreställde oss det område vi valt att studera. Samtidigt som vi är intresserade av vad samarbeten betyder, anser vi att ekvationen även påvisar andra intressanta aspekter. Vad är funktionen av dessa samarbeten och vad betyder egentligen samarbetet för företagen och för det egna varumärket? Syfte: Vårt syfte är att analysera och utreda innebörden samt betydelsen av samarbeten mellan varumärken inom hotellsektorn. Vi urskiljer dessa innebörder och betydelser av samarbeten utifrån kopplingar till kvalitets- och miljöorienterade symboler. Metod: Undersökningsansatsen har genomförts genom kunskapsproduktprocessen. En kvalitativ ansats har vidtagits. Vi har använt oss av relevanta teorier kring ämnet och fokuserar på marknadsföring, varumärkning och samarbeten. Det empiriska underlaget är baserat på ostrukturerade intervjuer. Slutsats: Vi har förstått att varumärken har en stor betydelse för hotellbranschen. Varumärket är mer än ett märke. Det är en symbol som genomsyrar företagets värderingar, arbetet rörande den interna och externa marknadsföringen samt företagets image. Vi drar slutsatsen att en utvidgning av ett varumärke kan nås på ett effektivt sätt genom samarbeten mellan varumärken.

4 Summary Title: Add a brand - a study about cooperating brands in the hotel industry Hand in date: Course: Authors: Advisor: Graduate thesis in Marketing, 15 ECTS Johanna Ekström Furenbäck, Johanna Köhnke & Matilda Svensson Johansson Leif Rytting Key words: Branding, service management, hotel industry, internal marketing, marketing communication and collaborations. Problem: The main question for the thesis is, what importance or functions do collaborations have? Further discussion lead in to the question, which significance these collaborations means to the brands in question. Brand + Brand =? The presented equation show our initial thought around the chosen area to discuss. Consequently, as we are interested in what co-operations mean for the brands, we also believe that the equation represents interesting aspects. What are the functions with these co-operations and what do the collaborations actually mean for the companies and their brands? Purpose: The purpose with the thesis is to analyze and investigate the purpose of the co-operations between different brands within the hotel sector. We differentiate these purposes of the collaborations in regard to connections to quality- and environmental oriented symbols. Method: The study has taken a qualitative approach where the survey has been conducted through the process of knowledge. We have focused upon relevant theories around marketing, branding and collaborations and the empirical material is based upon non-structural interviews. Conclusion: We have gained an understanding of brands significance within the hotel industry. We came to realize that the brands represent more than a label. The brands are more like a symbol that stands for the organizations values and believes, represent the marketing both internal and external and also the image of the company. The conclusion is, that a brand extension can be efficient and effective by the help of collaboration between brands.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING OCH PERSPEKTIV METOD KUNSKAPSPRODUKTPROCESSEN ATT FORMULERA ETT PROBLEM EMPIRINS ROLL URVAL OCH KONTAKT MED RESPONDENTER INTERVJUER ATT SKAPA EN TEORETISK RAM SEKUNDÄR OCH PRIMÄRDATA TOLKNING/ANALYS DEDUKTION/INDUKTION RESULTAT VETENSKAPLIG MEDVETENHET RELIABILITET OCH VALIDITET PERSONLIG KRITIK TEORETISK REFERENSRAM MARKNADSFÖRING INOM TJÄNSTESEKTORN SERVICE MANAGEMENT INTERN MARKNADSFÖRING EXTERN MARKNADSFÖRING OCH MARKNADSKOMMUNIKATION VARUMÄRKE BETYDELSEN AV VARUMÄRKET VÄRDET AV ETT VARUMÄRKE IDENTITET OCH VARUMÄRKE ATT SKAPA IMAGE MED HJÄLP AV SITT VARUMÄRKE ATT SAMARBETA UTIFRÅN VARUMÄRKEN MÖJLIGHETER OCH RISKER MED SAMARBETEN MELLAN VARUMÄRKEN EMPIRI OCH TEORETISK ANALYS PRESENTATION AV RESPONDENTER MARKNADSFÖRING INOM TJÄNSTSEKTORN SERVICE MANAGEMENT INTERN MARKNADSFÖRING EXTERN MARKNADSFÖRING OCH MARKNADSKOMMUNIKATION VARUMÄRKE VÄRDET HOS ETT VARUMÄRKE IDENTITETEN HOS ETT VARUMÄRKE... 53

6 4.3.3 IMAGE UTIFRÅN VARUMÄRKET ATT BYGGA ETT SAMARBETE KRING VARUMÄRKEN MÖJLIGHETER OCH RISKER KRING SAMARBETEN MED VARUMÄRKEN DISKUSSION OCH ANALYS SERVICE MANAGEMENT ÄR VIKTIGT FÖR SAMARBETANDE VARUMÄRKEN ETT VARUMÄRKE TJÄNAR PÅ ATT SAMARBETA MED ANDRA FÖRETAGS VARUMÄRKEN VARUMÄRKEN MÅSTE UTVÄRDERA SINA SAMARBETSPARTNERS VARUMÄRKENA MÅSTE ANPASSAS VID SAMARBETEN VARUMÄRKE + VARUMÄRKE = KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE BILAGA 2 - INTERVJUER... 77

7 DISPOSITION AV UPPSATSEN Kapitel 1. I det första kapitlet presenterar vi bakgrunden till vår uppsats. Vi vill genom detta skapa ett intresse hos läsaren. För att tydliggöra vår studie diskuterar vi vårt problem, som sedan mynnar ut i tre specifika problemformuleringar och ett syfte. Då vår problemdiskussion är bred väljer vi att tydligt avgränsa oss och klargöra vårt perspektiv. Kapitel 2. I detta kapitel finner läsaren den metod vi har använt oss av vid utförandet av studien. Vi har valt att genomföra vår studie genom kunskapsproduktprocessen. Tanken med kapitel två är att skapa förståelse för vår tankegång kring uppsatsen. Metoden ger även vår uppsats trovärdighet då vi argumenterar för de val vi har gjort och eliminerar andra möjliga alternativ. Kapitel 3. Det tredje kapitlet behandlar vår teoretiska referensram vilken vi delat in i tre delar. De två första delarna ska fungera som en begreppsapparat. Detta ska ge läsaren en ökad förståelse kring områdena marknadsföring och varumärken I den tredje delen finner läsaren teori kring samarbeten mellan företag. Kapitel 4. Här finner läsaren vår insamlade empiri kopplad till tidigare presenterad teori. För att tydligt uppvisa kopplingar mellan empiri och teori är detta kapitel strukturerat som kapitel tre. Kapitel 5. I det femte kapitlet presenterar vi den analys och diskussion som ligger till grund för besvarandet av vårt problem och syfte. Vi har i detta kapitel gått ifrån vår tidigare struktur för att på ett tydligt sätt påvisa vårt eget resonemang.

8 -Inledning- 1 Inledning I detta kapitel presenterar vi bakgrunden till vår uppsats. Vi vill genom detta skapa ett intresse hos läsaren. För att tydliggöra vår studie diskuterar vi vårt problem, som sedan mynnar ut i en problemformulering och ett syfte. Då vår problemdiskussion är bred väljer vi att tydligt avgränsa oss och visa vårt perspektiv. 1.1 Bakgrund Varumärken är för många av oss en del av vårt dagliga liv. Vi stöter på dem överallt vilket leder till att vi ofta påminns om dem. Det är vår uppfattning att vi som konsumenter styrs av dessa varumärken när det kommer till val av produkter eller tjänster. Holmberg (2002) menar att vi lever i en varumärkt värld där mäktiga varumärken, symboler och tecken finns överallt. Produkters betydelser har minskat och istället har namnet, varumärket, en större betydelse för framgång. Klein (2001) påstår att ett varumärke inte längre är en logga på en produkt. Dagens varumärken kan både inge en större mening samt bidra till att hela företaget kan bli betydelsebärande. Ett varumärke kan representera en hel verksamhets arbete. Varumärket har fått en ökad roll i tjänstesektorn. Murphy (1992) menar att denna ökning beror på att branschen urskilt varumärken som ett nytt konkurrensverktyg. Författaren hävdar vidare att i tjänsteföretag representerar ofta namnet varumärket. Detta leder till att varumärket använts för att garantera den kvaliteten som företaget erbjuder. Ett tjänsteföretag bör skapa en produkt eller tjänst för att sedan kommunicera ut sitt erbjudande mot marknaden. Detta erbjudande tillsammans med stödjande kommunikation skapar grunden för företagets utvecklande av ett varumärke. Tjänsteföretag bör utveckla sin produkt för att behålla en god kvalitet och skapa goda förutsättningar för sitt varumärke. Whan et al. (1996) menar att samarbeten mellan varumärken är den ultimata formen av samverkan mellan företag.

9 -Inledning- Författaren menar att samarbeten mellan varumärken finns i olika former. Dessa kan ge en möjlighet för varumärken att tillskrivas ytterligare attribut genom kopplingen till sin samarbetspartner. Dessa tillskrivna attribut kan anta många former. I denna uppsats ligger vårt fokus på attributen som tillskrivs genom samarbeten med miljö- och kvalitetsorienterade organisationer. 1.2 Problemdiskussion Användningen av varumärken har länge varit populärt inom tillverkningssektorn. Murphy (1992) menar att detta fenomen nu även spridits till tjänstesektorn. Vi har uppmärksammat tendenser på att företag även väljer att samarbete rörande deras varumärken. Uggla (2005) förklarar att framgångsrika samarbeten mellan varumärken innebär många möjligheter för företagen. Vi har urskiljt en rad olika spännande samarbeten mellan företag inom hotellsektorn. Detta har gett många varumärken en ny innebörd och en annorlunda image. Vi började undersöka detta och iakttog att samarbeten av dessa slag är vanliga inom hotellbranschen. Vi observerade en tydlig tendens på att det bredvid hotellets egna logga dyker upp andra varumärken. Detta visar upp de samarbeten som bedrivs. Dessa nya varumärken informerar hur hotellet arbetar inom vissa områden eller vilken slags standard gästen kan förvänta sig av sin vistelse. Vi har uppmärksammat att de flesta hotell väljer att använda sig av välkända etablerade symboler vars värderingar och syfte oftast är etablerade hos kunderna. Det vi frågor oss påverkas således av det som Holmberg (2002) kallar en varumärkt värld. Vi vill undersöka denna varumärkta värld och undrar om det är ett legitimt begrepp. Vad innebär dessa varumärken och hur kommer de till? Varför bör då en uppsats av detta slag skrivas? Vi vill i vår uppsats analysera och utreda betydelsen och värdet av dessa samarbeten som blir allt större inom hotellsektorn. Vår bakgrund i hotellbranschen ger oss ett personligt intresse för ämnet vi valt att fördjupa oss i. Valet av uppsatsämne bidrar både med en akademisk samt praktisk utvidgning. Vi har genom våra intervjuer erbjudits möjligheten att få en inblick i hotellbranschen och organisationerna

10 -Inledning- på en ledningsnivå. Vi har även upptäckt att det finns en avsaknad av litteratur inom detta ämne. Därför anser vi att denna uppsats är relevant. Utifrån tidigare diskussioner har vi ställt oss tre relevanta frågor; Varför existerar samarbeten med varumärken inom hotellsektorn? Hur arbetar företag inom denna sektor med varumärkning genom samarbeten? Hur påverkas varumärken och företag av samarbeten mellan olika varumärken? Dessa frågor har hjälpt oss att bibehålla fokus under uppsatsskrivandet. De har även varit en fördel vid vår analys och diskussion kring teori och empiri. 1.3 Problemformulering Andersen (1998) menar att en problemformulering ska innehålla de frågor forskaren vill ha besvarade. Vi har valt att ställa oss tre avgörande frågor i vår problemdiskussion för att läsaren på ett tydligt sätt ska förstå vår tankegång kring ämnet. Vi har dock upptäckt att varumärken är viktiga inom hotellsektorn och har valt att fokusera på de märken som används parallellt med det egna. Den centrala frågan i denna uppsats är således; vilken betydelse eller funktioner dessa samarbeten har. Denna diskussion ledde oss till frågan vad dessa samarbeten betyder för varumärken? Varumärke + Varumärke =? Ekvationen ovan visar hur vi initialt föreställde oss det område vi valt att studera. Samtidigt som vi är intresserade av vad samarbeten betyder, anser vi att ekvationen även påvisar andra intressanta aspekter. Vad är funktionen av dessa samarbeten och vad betyder egentligen samarbetet för företagen och för det egna varumärket?

11 -Inledning- 1.4 Syfte Vårt syfte är att analysera och utreda innebörden samt betydelsen av samarbeten mellan varumärken inom hotellsektorn. Vi urskiljer dessa innebörder och betydelser av samarbeten utifrån kopplingar till kvalitets- och miljöorienterade symboler. 1.5 Avgränsning och perspektiv Vi har valt att koncentrera oss på hotellbranschen inom tjänstesektorn. Vi gör vår avgränsning till de hotellkedjor och hotell vi observerat arbetar med varumärkning genom samarbete med kvalitets- och miljöorienterade organisationer. Vi såg denna avgränsning som ett naturligt val då vi alla tre är verksamma inom hotellsektorn. Fokus har legat på ett ledningsperspektiv då vi intervjuat personer i ledande ställningar. Då vi gör en kvalitativ studie är dessa personers åsikter viktiga för vår uppsats. Även om dessa personer har en stor insikt i deras respektive verksamheter kan vi inte dra några generaliseringar. Eftersom varumärket kommuniceras ut av företaget men byggs av kunden är det oundvikligt att inkludera kundens plats i diskussionen. Detta är dock inte vårt fokus men måste beröras för att uppnå vårt syfte.

12 -Metod- 2 Metod I detta kapitel förklarar vi vår valda metod för utförandet av uppsatsen. Vi vill genom dessa förklaringar skapa förståelse för vår tankegång kring uppsatsen. Metoden ger vår uppsats trovärdighet då vi argumenterar för de val vi har gjort och eliminerar andra möjliga alternativ. Metoden har även hjälpt oss som forskare att hitta ett förhållningssätt till vårt problem. 2.1 Kunskapsproduktprocessen Att formulera ett problem Sekundär och primärdata Att skapa en teoretisk ram Analys Tolkning Empirins roll Urval och tillvägagångssätt Intervjuer Resultat Diskussion och analys Författarnas slutliga reflektioner Fig. 1 Kunskapsproduktprocessen, Andersen (1998; 22) omarbetad modell Vi ser vårt arbete med denna uppsats som en process och därför har vi valt att arbeta utifrån en modell som behandlar denna process (se fig. 1). Vid en uppsatsskrivning står författarna inför en rad beslut gällande valet av metod. Forskarens metodval är betydande då den tidigt sätter struktur på arbetet. Dessa val kommer sedan att påverka hela kunskapsproduktprocessen. Bryman och Bell (2005) menar att det är viktigt att känna till så mycket som möjligt om forskarnas egna roller i processen för att kunna bedöma kvaliteten. För att underlätta arbetet med vår uppsats valde vi således att utgå från Andersens (1998) modell av kunskapsproduktprocessen, även av Backman, (1998) och Patel (2003), kallad forskningsprocessen.

13 -Metod- Vi har omarbetat modellen för att anpassa den till vår uppsats. Andersen (1998) förklarar att arbetsgången kring ett uppsatsarbete kan se ut på olika sätt och kan därför avbildas i ett flertal modeller. Vidare menar Andersen (1998) att processen består av fyra grundläggande faktorer och kopplingarna mellan dessa. De grundläggande faktorerna är; problemformulering, att skapa en teoretisk referensram, empirins roll och resultat. Kopplingarna mellan dessa faktorer består av analys och tolkning (se figur 1). Backman (1998) menar att forskningsprocessen är den arbetsgång som författarna är verksam i under arbetet med uppsatsen. Forskningsprocessen beskriver hur forskaren går till väga när hon undersöker ett ämne/område. Processen innehåller en komplex samling av aktiviteter och ställningstagande där observationsmomentet måste föregås och efterföljas av andra rationella tankar och handlingar. Vetenskap är självkorrigerande och ständigt i förändring. Att se forskning som en process leder till viss förenkling av verkligheten. Patel (2003) menar att forskningsprocessen kan beskrivas som olika steg. Dessa steg består av identifiering av problemområde, formulering av syfte och frågeställningar, litteraturgenomgång, precisering av problemet, val av teknik för informationssamling, genomförande, bearbetning och analys samt rapportering. Vidare förklarar Patel (2003) att forskaren sällan kan gå steg för steg genom processen. Stegen överlappar istället i arbetet. Forskaren kan även behöva gå tillbaka och göra revideringar om exempelvis ny kunskap uppkommer. Då vi vill analysera och utreda ett fenomen använder vi oss av en kvalitativ undersökning. Vi vill inte göra några generaliseringar, därför är inte en kvantitativ undersökning ett alternativ. Ghauri et al. (1995) menar att metodvalet bör ha sitt utgångsläge i det som ska undersökas. Det är därför inte en fråga om vilken metod som är bäst utan vilken som är mest lämpad till varje undersökning. Ghauri et al. (1995) förklarar att en kvalitativ metod passar bäst när det är ett fenomen som undersöks. Denna metod är även lämplig när det finns begränsad kunskap om det som ska undersökas eller när forskaren vill påvisa ett visst beteende. Det slutliga resultatet beror också på den undersökningsmetod forskarna valt att använda. Ghauri et al. (1995) hävdar att i den kvalitativa studien spelar forskarens tolkning en stor roll. Den slutliga analysen påverkas av forskarens erfarenhet och expertis. Resultatet blir mer subjektivt till skillnad från det kvantitativa resultatet.

14 -Metod- Gummesson (2004) stödjer Ghauris et al. (1995) påstående om resultatet. Författaren hävdar dock att all forskning är en tolkningsprocess som har sin grund i både objektiva och subjektiva tolkningar. Det är obetydligt om den är gjord kvalitativt eller kvantitativt. Vi skriver vår uppsats ur ett management perspektiv och belyser därför Gummessons (2004) diskussion om den kvalitativa undersökningens roll i dagens forskning inom management. Författaren påstår att då tjänster och relationer är olika och unika bör det inte göras en generalisering inom detta område. En kvantitativ undersökning av en strukturerad studie genomförs av redan bestämda alternativ. Därför tas ingen hänsyn till verklighetens komplexitet. Gummesson (2004) vågar påstå att forskning inom management bör genomföras genom en kvalitativ metod och är att föredra då forskningen blir mer relevant och realistisk. Vidare framhäver Gummesson (2004) vikten av att forskaren bör känna sig nöjd och förhålla sig ärlig till de svar som erhållits. Detta är oberoende vilken metod forskaren valt att använda sig av. 2.2 Att formulera ett problem Problemformuleringen är det som, enligt Andersen (1998), styr de ämnesmässiga och metodologiska valen vi gör kring vår uppsats under arbetsprocessen. Halvorsen (1989) styrker detta och menar att problemformuleringen är kärnpunkten i forskningsprocessen. Andersen menar vidare att problemformuleringen ska innehålla de frågor som forskaren vill ha besvarade. I vår uppsats är det vår problemformulering som utgör grunden för hur vi har arbetat under uppsatsens gång och strukturerat förloppen i processen. Andersen (1998) menar att problemformuleringen är en av de svåraste delarna i ett uppsatsarbete, detta då denna formulering kräver motivation kring varför författarna arbetar som de gör. Vi har i vår uppsats försökt att motivera vårt ämnes- och metodologiska val för att ge läsaren en förståelse kring detta. För att tydliggöra vår problemformulering har vi valt att först resonera kring betydande och påverkande faktorer i en problemdiskussion. Denna problemformulering leder oss sedan fram till vårat syfte.

15 -Metod- Enligt Andersen (1998) är en problemformulering viktig då den hjälper forskarna under studiens gång. Utan att strukturera projektförloppet är det svårt att avgöra vad det är som ska undersökas. Författaren förklarar dock att arbetet kring en problemformulering inte är linjär utan kan istället ses som en cirkel inom vilken författaren rör sig fram och tillbaka mellan olika stadier. En problemformulering måste därför ständigt omformuleras under arbetets gång. Detta stärks av Backman (1998), som förklarar att en fråga som väcks hos forskarna i ett tidigt skede ofta är oprecis. Denna fråga behöver preciseras för att kunna besvaras empiriskt. Det är anledningen till varför vår problemformulering inleds genom en bred diskussion kring ämnet. Precisionen av problemet är även vad Andersen (1998) hävdar vara den svåraste delen i undersökningsförloppet. I denna uppsats har vi upplevt att det är svårt att bestämma en precis problemformulering. Detta då problemdiskussionen ändrades och fylldes på under uppsatsskrivandet. Det var först när vi genomfört våra intervjuer som vi blev säkra på vårt problem och definitionen av det. 2.3 Empirins roll Andersen (1998) förklarar att empiriska observationer är erfarenhetsbaserade kontakter med verkligheten. Då objektet i forskningen utgörs av verklighet kallas detta för empirisk vetenskap. Med empirisk, menar Backman (1998), att informationen är testbar och bygger på kontakt med verkligheten. Vår empiri bygger på de intervjuer vi har genomfört. Vi har sedan tolkat dessa intervjuer med hjälp av de teorier kring ämnet som vi presenterar i vårt teoriavsnitt. Empirin behandlar även, enligt Andersen (1998), olika typer av data. Dessa data kan antingen vara kvantitativa, det vill säga mängdbestämda eller talmässiga, eller kvalitativa som representerar en metod byggd på så kallad artbestämning. Författaren menar vidare att kvalitativ metod kännetecknas av en djupare förståelse för ett problemområde. Ett centralt inslag i denna typ av metod är att förstå ett problems komplexitet. Den kvantitativa metodens primära syfte är att orsaksförklara de problem som ligger till grund för en undersökning. Vi har i vår uppsats, som vi tidigare har diskuterat, arbetat med kvalitativ metod då det lämpat sig bäst för det som vi avser att studera. Detta har vi gjort med hjälp av intervjuer med representanter från branschen.

16 -Metod- En kvantitativ metod valdes bort då vi inte var intresserade av generella slutsatser. Starrin et al. (1991) menar att en av fördelarna med kvalitativ forskning är dess rikhet på data, det är samtidigt denna typ av forsknings största problem. Forskaren samlar helt enkelt på sig för mycket information vilket leder till en otillräcklig genomgång av materialet. Den empiri vi samlat in genom intervjuer till denna studie representerar våra primärdata. Enligt Webb (2002) är primärdata de data som insamlats för att besvara de frågor som behövs för att genomföra undersökningen. Primära data kan exempelvis vara personliga intervjuer eller telefonintervjuer. I vår uppsats har det primära materialet bestått av sex personliga intervjuer samt en telefonintervju. Halvorsen (1989) menar att det är viktigt att relatera den egna forskningen till tidigare studier inom samma område. Det är även betydande att bedöma andras forskning rörande dess design, analyser, tolkningar och slutsatser i förhållande till det egna resultatet. Detta benämner författaren som sekundärdata vilket är data som utgår från teorier (se kommande underrubrik 2. 4 Att skapa en teoretisk referensram). När befintlig sekundärdata inte lyckas ge forskaren all den information som behövs, menar Ghauri et al. (1995), att primärdata måste samlas in. Detta har varit av stor betydelse för vår uppsats då det förekommer en avsaknad av teori inom vårt ämnesområde Urval och kontakt med respondenter Patel och Davidson (1991) menar att de individer som väljs ut för att medverka i en undersökning avgörs av den valda problemformuleringen. Utifrån vår problemformulering gjorde vi vårt urval inför våra intervjuer. Vi valde att intervjua personer med ledande ställningar och god expertis inom området. Vi gör vår avgränsning till de hotellkedjor och hotell som vi vet arbetar med varumärkning genom samarbete med kvalitets- och miljöorienterade organisationer. Choice Hotels, Scandic, Mornington, och Best Western är de hotell som vi inledningsvis valde till denna studie. De organisationer vi valde är Sveriges Hotell och Restaurangföretagare, Håll Sverige Rent och Svanen. Hotellkedjorna använder sig även av andra samarbeten men det var de valda organisationerna som vi ansåg vara mest intressanta för vår studie.

17 -Metod- I ett tidigt skede av vår arbetsprocess använde vi oss av e-post för att etablera en första kontakt med våra respondenter. En mer personlig kontakt skapades sedan genom ett telefonsamtal. Fram tills datumen för intervjuerna försökte vi hålla kontinuerlig e-post- och telefonkorrespondens med respondenterna Intervjuer Empirin som insamlats till denna studie kommer således från de intervjuer vi genomfört. Ghauri et al. (1995) menar att intervjuer antingen kan vara strukturerade eller ostrukturerade. I en strukturerad intervju ställer forskaren redan förutbestämda frågor, problemet med denna intervjuform är att resultatet kan bli styrt av forskaren. I en ostrukturerad intervju är frågorna öppna, vilket leder till en mer öppen diskussion. På detta sätt kommer lättare respondenternas egna tankar, attityder och inställningar till ämnet fram. Intervjuarens roll i denna typ av situation präglas, enligt Ghauri et al. (1995), av att ställa ledande frågor kring ämnet och anteckna eller spela in intervjun för att bättre kunna förstå hur och varför. Vi har valt att använda oss av en delvis ostrukturerad metod eftersom vi ville ha öppna frågor som kunde diskuteras. På detta sätt är intervjuaren medveten om vilket ämnesområde som ska täckas in, men frågorna kan ställas i den ordning som intervjun inbjuder till. När en forskare planerar att genomföra en eller flera intervjuer måste, enligt Ghauri et al. (1995), förskaren inledningsvis ställa ett par frågor rörande sin studie. Först måste undersökningsproblemet analyseras. Efter detta måste forskaren klargöra vad det är för slags information som behövs utifrån intervjuerna. Slutligen måste det fastställas från vilka personer denna information kan tänkas komma från. Beroende på hur tydligt forskaren lyckas precisera sitt problemområde, desto enklare blir utformningen av intervjuerna. Ett tydligt problemområde hjälper även forskaren att veta vilka frågor som ska ställas för att erhålla rätt slags information från respondenterna. Ghauri et al. (1995) menar vidare att syftet med datainsamling genom intervjuer är att få viktig information från lämpliga respondenter. Vi har valt våra respondenter utifrån deras kompetens inom området. Vår förhoppning var att deras svar skulle bidra med väsentlig information för att besvara vår problemformulering och ligga väl i linje med vårt syfte.

18 -Metod- Ghauri et al. (1995) framhäver att forskaren måste vara medveten om att respondenternas svar inte alltid är ärliga, detta kan exempelvis bero på att vissa frågor kan vara känsliga för respondenten. Patel och Davidson (1991) menar att intervjuarna kan undvika detta problem genom att inledningsvis ställa neutrala frågor om området. Forskaren kan även börja intervjun med att förklara bakgrunden till studien och på så sätt får respondenterna en uppfattning om vad det är som avses att studera. Avslutningsvis bör även de sista frågorna vara neutrala för att få de extra kommentarer som respondenterna kan tänkas vilja tillägga. Upplägget på våra intervjuer var anpassat för att undvika oärliga svar. Detta gjordes genom att vi inledningsvis försökte undvika känsliga ämnen. För att undvika oärliga svar och för att skapa förtroende mellan oss och respondenten började vi varje intervju med en bakgrundbeskrivning om vår uppsats. Respondenterna fick även intervjuunderlaget skickade till sig innan intervjun och kunde på så vis komma med kommentarer och frågor på förhand. Vår tanke med detta var att respondenterna lättare skulle kunna sätta sig in i ämnet och förbereda sig med eventuellt material och information. Mötesplatsen är viktig att beakta när en kvalitativ undersökning genomförs. Repstad (1988) menar att den ultimata mötesformen görs på respondentens arena, där respondenten känner sig bekväm. Vi genomförde sex av sju intervjuer på respondenternas arbetsplats. I brist av tid hos respondenten gjordes en av intervjuerna på telefon. Nackdelen med denna intervjuform anser vi är att vi inte fick möjligheten att möta respondenten personligen. Samtliga intervjuer är inspelade på kassettband för att stödja de anteckningar som gjordes under intervjun. Det gav oss en möjlighet att återge korrekta citat och återgå till inspelningarna när vi blev osäkra på vår tolkning. Vi transkriberade inte hela intervjuerna utan valde de delar som vi ansåg vara mest betydande för vårt syfte (intervjuerna återfinns i bilaga 2). Patel och Davidson (1991) menar att det vid utformandet av intervjuer är viktigt att konstruera relevanta frågorna som inte kan missuppfattas. Vi valde därför att utforma en intervjuguide, där vi specificerade de ämnen som vi ansåg viktiga att diskutera under intervjuerna. Vår intervjuguide låg som grund för samtliga intervjuer (se bilaga 1) dock anpassads den inför varje enskild respondent..

19 -Metod- Då vi har valt en kvalitativ metod för vår studie har vi möjlighet att använda oss av frågor med det som Patel och Davidson (1991) benämner, låg grad av standardisering. Författarna menar att respondenterna på detta sätt svarar med sina egna ord och får mer utrymme för personliga tankar och attityder. Vid en kvalitativ studie kan vi som forskare således inte i förväg bestämma svaren på de frågor som vi ställer och informationen från varje enskild intervju skiljer sig åt. Patel och Davidson (1991) menar att det är en fördel om forskaren förstår det språkbruk som respondenterna använder och har en förförståelse inom området. Eftersom denna uppsats är en kandidatuppsats inom marknadsföring har vi som författare en grundläggande begreppsapparat samt kunskap inom ämnet. Vi anser att detta har bidragit med en högre grad av förståelse vid intervjuerna. Flera av våra respondenter arbetar med marknadsföring och vi har tillsammans kunnat föra diskussioner kring ämnet utan några svårigheter. 2.4 Att skapa en teoretisk ram Andersson (1998) menar att teori bygger på mer eller mindre formaliserade modeller av verkligheten. Vidare anser författaren att forskaren genom existerande teorier kan få fram lämpliga begrepp för sin kunskap, det kan även bidra till förståelse för den empiri som samlats in. Vi har i vår uppsats använt teori för att förstå och testa vår empiri Sekundär och primärdata Här följer resten av diskussionen kring sekundär och primärdata. Webb (2002) förklarar vidare kring termen sekundärdata. Denna typ av data har tagits fram av någon annan för ett annat syfte. Halvorsen (1989) delar in sekundärdata i tre olika kategorier, processdata, bokföringsdata och forskningsdata. Processdata är artiklar ur tidskrifter, dessa uppstår och publiceras kontinuerligt. Bokföringsdata är information från exempelvis företagsredovisningar eller andra offentliga register, medan forskningsdata är information som insamlats från andra genom till exempel intervjuer. Vi har valt att använda oss av processdata och forskningsdata till vår uppsats och vi har inte hämtat någon information från så kallade bokföringsdata.

20 -Metod- Den viktigaste fördelen med sekundärdata, menar Ghauri et al (1995), är tidsaspekten. Sekundära data sparar tid och pengar för forskaren och finns ofta nära till hands. Genom insamling av redan etablerad information kring ämnet skapar sig forskaren förståelse för problemet. De sekundärdata som vi använt oss av till denna uppsats består främst av litteratur kring marknadsföring med fokus på varumärken och kopplingar emellan dem. Vi har även använt oss av vetenskapliga artiklar för att stärka våra argument. 2.5 Tolkning/Analys Tidigare nämnda faktorer i Andersens (1998) modell av kunskapsproduktprocessen; problemformulering, att skapa en teoretisk referensram och empirins roll, genomsyras löpande av analys och tolkning och leder fram till resultat genom slutsatser och diskussioner. Backman (1998) menar att analysen innebär att data ges en ändamålsenlig och tolkningsbar form, så att observationsutfallet kan relateras till den ursprungliga problemställningen. Analyser och tolkningar är, enligt Andersen (1998), de processer som kopplar samman två eller flera av grundelementen, det vill säga det som behandlats i metod, teori och empiri. De analyser och tolkningar som görs ska leda fram till en slutgiltig slutsats kring det som studerats. Halvorsen (1989) skiljer mellan analys av kvantitativ och kvalitativ data. Analys av kvantitativ data handlar om att analysera och att kategorisera den insamlade informationen i syfte om att beskriva vad som upptäckts. Man söker klassifikationer och jämförelser. Analys innebär således att göra förenklingar av verkligheten. Detta är inte syftet till vår uppsats, men vi vill ändå förklara den kvantitativa ansatsens betydelse och funktion för att ytterligare motivera vårt kvalitativa metodval. Enligt Backman (1998) är målet vid en kvalitativ analys att ge överskådlighet kring det som studerats. Författaren menar vidare att en sammanställning av all information genomförs för att sedan kunna besvara studiens problemformulering. Halvorsen (1989) förklarar att analysering av kvalitativ data både är tidskrävande och omständig. Detta eftersom kvalitativ data föreligger som ostrukturerad information från exempelvis intervjuer. Kvalitativ analys är

21 -Metod- inte lika formaliserad som kvantitativ analys, vidare är den kvalitativa analysen ofta mer personlig. I en kvalitativ undersökning deltar forskaren vid både analys och insamling. Kvalitativ intervju handlar om att beskriva och analysera processer och personer. Syftet är att få ett begrepp om ett fenomen och utmaningen är att få fram respondenternas verklighetsuppfattning. Utmaningen för oss var att bestämma var vi skulle börja med vår analys. Vi ställde oss inledningsvis frågorna; Vilka iakttagelser har vi gjort av den information som vi samlat in? Vad är intressant och ligger i linje med vårt syfte? Dessa frågor ledde till preciseringen av Vad har vi sett och Vad har vi förstått? För att underlätta vår analys av resultatet valde vi att läsa in oss på ämnet tolkningslära. Starrin och Svensson (1994) diskuterar hermeneutik. Vi anser att detta är ett mycket komplext begrepp och har därför valt att fokusera på tolkning, som är en del i hermeneutiken. Huvudfokus ligger på att finna olika budskap i ett undersökningsmaterial genom tolkning av material. Tolkningen skapar sammanhang där en djupare mening kan visa sig. Inom tolkningslära spelar forskarens förförståelse av ämnet en stor roll. Det är forskarens insikt, erfarenhet och teorier som skapar de glasögon undersökaren ser igenom. Förförståelse är dock inte statisk. Den förändras oftast under tolkningsprocessens gång. Starrin och Svensson (1994) förklarar att forskaren ger sin individuella tolkning av materialet vilken grundas på de förväntningar som kan tänkas existera När vi valde att genomföra denna typ av studie hade vi inledningsvis vissa förväntningar på vad vi ansåg att vi skulle komma fram till. Om vi förlitar oss på Starrin och Svenssons (1994) argument är detta oundvikligt. Vi anser att det är dessa glasögon som påverkar vår tolkning och skapar det som är unikt med vår studie. Starrin och Svensson (1994) menar att det är viktig att undersökningsmaterialet tolkas istället för att endast beskriva materialet och presentera det. Alla tolkningar är individuella och skiljer sig åt Därför är det nödvändigt att forskaren ifrågasätter sin egen tolkning och försöker finna andra synsätt som motsäger denna. Det är viktigt att påvisa de avgränsningar som genomförts. En tydlig metod för hur tolkningar ska genomföras existerar inte, istället krävs det att forskaren besitter egenskaper som erfarenhet, kreativitet samt fantasi.

22 -Metod- Vår förhoppning är att genom diskussion och analys samt slutliga kommentarer bidrar med ny kunskap och intressera läsaren. Personligen anser vi att det har varit genom analysen som vår kunskap ökat för det område som vi studerat. Det är även där vi kunnat dra intressanta kopplingar mellan insamlad teori och empiri Deduktion/Induktion Förhållningssätten deduktion och induktion har hjälpt oss vid tolkningen av vårt material. Backman (1998) menar att när forskare initialt bestämmer vilket forskningsområde som ska behandlas kan ansatserna deduktion och induktion beaktas. Dessa begrepp handlar om hur forskaren väljer att tillmötesgå problemet. Författaren anser att induktion är när uppsatsskrivaren börjar med empirin, för att sedan koppla den med befintliga teorier och begrepp. Deduktion är när forskaren initialt utgår från teorin för att sedan kunna koppla samman den med empirin. Att arbeta deduktivt betyder att forskaren följer, det som Patel och Davidson (1991) kallar för, bevisandets väg. Författarna menar att denna väg kännetecknas av att, utifrån allmänna principer och befintliga teorier, dra slutsatser om enskilda fall och företeelser. Fördelarna med ett deduktivt förhållningssätt är att objektiviteten i forskningen stärks då utgångspunkten tas i redan befintlig teori. Detta leder till att arbetat blir mindre färgat av forskarens egna åsikter kring ämnet. Nackdelen med att arbeta deduktivt är att befintlig teori kan styra forskningen och hålla tillbaka upptäckten av ny information. I vår uppsats har vi valt att gå bort från ansatserna deduktion och induktion. Vi har fokuserat vårt metodavsnitt kring kunskapsproduktprocessen då vi anser att den är mer tydlig, specificerad och bättre anpassad för det vi valt att studera. I den valda kunskapsproduktprocessen har vi använt delar som både är induktiva och deduktiva. Detta är nödvändigt då Patel och Davidson (1991) menar att processen avspeglar verkligheten. Vi har börjat från en teoretisk grund som inneburit en deduktiv ansats. Intervjuer har dock varit ostrukturerade och vårt förhållningssätt har varit öppet vilket inneburit ett mer induktivt arbetssätt. Vi anser att begreppen induktion och deduktion är viktiga att diskutera då de ofta ligger till grund för ansatsen i en uppsats.

23 -Metod- 2.6 Resultat Andersen (1998) hävdar att resultaten och svaren är de slutsatser forskaren drar utifrån de genomförda analyserna. Svaren är med andra ord ett resultat av hela processen och omfattar både problemformuleringen, teori, empiri, analyser och tolkningar. De frågeställningar som ställdes inledningsvis ska kunna besvaras. Andersen (1998) menar vidare att om den inledande frågeställningen inte är tillräckligt precis eller korrekt formulerad, eller om de teorier som används inte är relevanta kan forskarna inte besvara sina frågor. Om detta inträffar måste forskarna göra om delar av sin teori, frågor eller empiri. Vi har inte uppfattat att detta är fallet i vår studie och anser att vi i slutskedet kunde besvara vårt problem genom den insamlade informationen. Vi har valt att dela in vårt resultat i en diskussion och analys av den insamlade empirin och teorin. Vi har delat upp detta kapitel i tre huvudrubriker. Det är vår förhoppning att detta på ett tydligare sätt ska påvisa de intressanta aspekter vi erhållit under uppsatsens gång. 2.7 Vetenskaplig medvetenhet Vi anser att valet av metod till vår uppsats har överensstämt med det vi avsåg att undersöka och har hjälpt oss att besvara vår problemformulering och vårt syfte. Andledningen till att vi valde en kvalitativ metod grundar sig på vårt syfte. Vår avsikt är inte att generalisera utan snarare att analysera och utreda innebörden samt betydelsen av samarbeten mellan varumärken inom hotellsektorn. Vi urskiljer dessa innebörder och betydelser av samarbeten utifrån kopplingar till kvalitets- och miljöorienterade symboler. Vi har valt att fokusera på företag involverade i hotellbranschen och deras samarbete med miljö- och kvalitetsorienterade organisationer. Det var deras åsikter kring ämnet som var intressanta för oss. Vi har därför riktat in oss på att intervjua personer med stor kunskap om hur företagen arbetar.

24 -Metod Reliabilitet och validitet Halvorsen (1989) förklarar att begreppen reliabilitet och validitet är viktiga inom kvantitativ forskning, men att de även kan användas vid kvalitativa undersökningar. Författaren menar vidare att det är viktigt att dessa termer genomsyrar hela studien. Validiteten i det kvalitativa fallet rör sig om att upptäcka företeelser. Forskaren vill kunna tolka och förstå innebörden av omvärlden, beskriva uppfattningar eller kulturer. Vår avsikt har varit att analysera och utreda en företeelse av samarbeten mellan företag och vi anser att vi lyckats med detta. Vi har avslutningsvis i denna uppsats dragit slutsatser utifrån vår teori och empiri och därmed anser vi att validiteten är hög. Enligt Halvorsen (1989) bör reliabiliteten vid en kvalitativ studie ses som bakgrund till det unika undersökningstillfället. Författaren menar med detta att om svaren skiljer sig åt mellan respondenterna, men intressanta synpunkter ändå diskuteras under intervjun, uppnås även här en hög reliabilitet. Detta har varit vanligt förekommande i vår studie då vi erhållit varierande svar från respondenterna. Vi anser att våra intervjuer har täckt upp det vi ville diskutera och de frågor som vi ville ha besvarade. Ökar forskarens förförståelse och kunskap kring problemområdet ökar också möjligheten till god validitet. Reliabiliteten avgörs till stor del av tolkningsaspekten. Bergström och Boréus (2000) menar att för att uppnå en hög reliabilitet med studien måste inläsningen av den relevanta texten vara grundlig. Utifrån författarnas argument förstår vi att våra förkunskaper för området kan stärka vår studie. Genom att innan ta reda på information kring företaget/organisationen har vi varit väl förberedda inför intervjuerna Personlig kritik Patel och Davidson (1991) menar att det är viktigt för forskaren att förhålla sig kritiskt till de fakta som samlats in. Även Bergström och Boréus (2000) menar att forskaren kontinuerligt måste bedöma trovärdigheten av innehållet i valda texter. Om detta kan göras på ett bra sätt är det ett tecken på god källhantering. Författarna argumenterar vidare att det valda materialet måste vara relevant i studiesyfte. Vi anser att den empiri som använts har bidragit med relevant information och möjliggjort för vidare analys. Även de sekundärdata som använts i uppsatsen anser vi vara trovärdig då den består av studentlitteratur. Ett hinder har snarare varit

25 -Metod- att hitta relevant litteratur om samarbetande varumärken inom hotellbranschen. Detta såg vi dock inte som ett problem utan som en utmaning som kompletterades med allmänna teorier kring samarbeten. Genomgående i resultatanalysen och slutdiskussionen är det vår gemensamma tolkning som framhävs. Alla tolkningar är individuella och skiljer sig åt. Som Starrin och Svensson (1994) hävdar är det nödvändigt att forskaren ifrågasätter sin egen tolkning och försöker finna andra tolkningsmöjligheter som motsäger den egna. Vi har försökt att hitta ett flertal möjligheter på hur vi kan tolka det material vi samlat in. Utifrån Starrin och Svenssons (1994) resonemang är vi medvetna om att vi endast erbjuder vår tolkning i denna studie. Andra forskare skulle med största sannolikhet få fram ett annorlunda resultat. Vi är medvetna om att vårt resultat har påverkats av de val vi har gjort under studiens gång. Vi valde inledningsvis ut de respondenter vi hade intresse av att intervjua, hade valet sett annorlunda ut hade detta säkerligen även på visats i resultatet. Vi har även haft två bortfall av intervjuer, då dessa personer inte var intresserade av att medverka i vår studie. Hade vi haft tillgång till dessa personers kunskap är det möjligt att detta skulle ha visats i vårt resultat. En av intervjuerna genomfördes på telefon. Vi är medvetna om att denna intervju inte bidrog med den personliga interaktion som de andra intervjuerna tillförde. Det är vår åsikt att vi som forskare har utvecklats under processen. Vid de första intervjuerna som genomfördes saknade vi erfarenheter från denna typ av situation. Det är vår uppfattning att de första intervjuerna gjorde oss säkrare i vår roll, vilket ledde fram till att de senare intervjuerna därför genomfördes på ett mer professionellt sätt. Vid de senare intervjuerna var vi säkrare i våra roller och kände oss mer bekväma i situationen, vi kunde därför på ett naturligare vis ställa följdfrågor och föra diskussioner.

26 -Teoretisk referensram- 3 Teoretisk referensram I detta kapitel har vi valt att dela in vår teori i tre delar. De två första delarna ska användas som en begreppsapparat för att skapa en förståelse kring marknadsföring och varumärken. Vi hoppas med hjälp av detta bidra till en bakgrund för läsaren. Detta har även gett oss författare en större förståelse för vårt problemområde och bidragit med underlag för vår analys. Den tredje delen presenterar hur organisationer kan arbeta med varumärken ur ett samarbetsperspektiv. Dessa tre delar ämnar till att besvara vårt syfte; att analysera och utreda innebörden samt betydelsen av samarbeten mellan varumärken inom hotellsektorn. Vi urskiljer dessa innebörder och betydelser av samarbeten utifrån kopplingar till kvalitetsoch miljöorienterade symboler. 3.1 Marknadsföring inom tjänstesektorn I nedanstående avsnitt beskriver vi hur marknadsföring kan bedrivas inom tjänstesektorn. Vi har valt att fokusera på service management i vilken den interna marknadsföringen har en betydande roll. Andra väsentliga begrepp som kvalitet, tjänstelandskap och interaktiv marknadsföring presenteras även nedan. Vi har även valt att presentera extern marknadsföring där vi fokuserar på olika typer av marknadskommunikation. Alla dessa delar är betydande för vår uppsats Service management Begreppet service management diskuteras av Edvardsson och Gummesson (1988). Författarna menar att då denna företeelse är komplicerad är det svårt att ge en snäv och direkt förklaring av innebörden. Service management bygger enligt författarna på att förstå vad kunderna upplever som kvalitet utifrån det företaget erbjuder. Viktigt är även att förstå hur organisationen ska arbeta för att kunna leverera den kvalitet som kunden efterfrågar. Edvardsson och Gummesson (1988) menar att organisationen själva, utifrån föregående resonemang, måste utvecklas för att styra sitt arbete för att tillgodose uppfyllandet av god kvalitet till kunderna.

27 -Teoretisk referensram- För att förstå hur kvalitet skapas för kunden är det enligt författarna centralt att även förstå hur de ska arbeta med service. Grönroos (2007) delar detta resonemang och menar att service management handlar om hur ett företag ska styras med fokus på service. Författaren diskuterar vidare att många företag har fått omdefiniera sina verksamheter för att anpassa dem till utvecklingen och den växande konkurrensen i dagens samhälle. Dagens kunder kräver mer av sin konsumtion än enbart den faktiska produkten. Företag behöver kunna erbjuda en produkt som bygger på service genom hela leveransen för att ha möjlighet att leva upp till konsumenternas efterfrågan. Normann (2000) stärker detta resonemang och förklarar att det krävs mer än en stark produkt för att kunna konkurrera om dagens kunder. För att lyckas i konkurrensen har många företag valt att fokusera på service och upplevd kvalitet för kunden. För att ett sådant fokus ska vara möjligt krävs i många fall att företagen omstrukturerar sin verksamhet. Grönroos (2007) menar att detta kan medföra en möjlighet för ledningen att arbeta utifrån ett service management perspektiv. Vidare menar författaren att organisationen måste förstå att leveransen av en service sker i processer. Detta är nödvändigt för att kunna uppnå en omstrukturering. Företaget kan inte längre arbeta statiskt utan måste se och förstå de händelseförlopp som styr kundens konsumtion. Grönroos (2007) påstår även att det är viktigt att företagen inser hur en tjänst är uppbyggd och fungerar. En tjänst är enligt Grönroos (2007) inte en enskild företeelse, utan istället en process som består av flera olika delar. Inom denna processen produceras och konsumeras flera av dessa delar samtidigt. Vidare menar författaren att kunden är medverkande i den process där konsumtionen sker. En tjänst skiljer sig från en vara genom att den till stor del bygger på opåtagliga element, medan en vara istället är en påtaglig produkt. Kvaliteten kunden upplever hos en vara är beroende av dess uppkomst och leverans. I en service är kvaliteten beroende på leveransprocessen där både kunden och leverantören medverkar. Korczynski (2002) stärker Grönroos (2007) diskussion kring tjänsters speciella struktur och tillägger att en tjänsts karaktär skiljer sig i varje utförande. Eftersom en tjänst tillverkas i interaktion mellan människor kan utgången aldrig bli exakt den samma. Då detta är fallet menar Korczynski (2002) att personalen har en viktig funktion inom service management. Betydelsen av personalens roll stärks av Normann (2002) som belyser att interaktion är en viktig del av den process som sker vid serviceleveransen. Grönroos (2007) menar att det är viktigt att utbilda sin personal så att de klarar av att hantera olika situationer som kan uppstå vid serviceleveransen.

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Den glömda marknadsföringen

Den glömda marknadsföringen Den glömda marknadsföringen - En kvalitativ studie om hur hotell marknadsför och arbetar med hållbarhet Författare: Erika Nilsson Mikaela Videfors Handledare: Miralem Helmefalk Examinator: Leif V Rytting

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Rubrik Examensarbete under arbete

Rubrik Examensarbete under arbete Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C, HT 2011 Uppsats, 15 Hp Handledare: Claes Gunnarsson Examinator: Mari-Ann Karlsson Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Författare:

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Datainsamling Hur gör man, och varför? Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad

Läs mer

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Master Thesis Proposal Uppsatsplan

Master Thesis Proposal Uppsatsplan Överblick Master Thesis Proposal Uppsatsplan Pontus Wärnestål Repetition: karakteristik delar metod i skrivandet Upplägg av ett Thesis Proposal Bedömningskriterier Karakteristik Precision Komprimering

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Skriv uppsatsens titel här

Skriv uppsatsens titel här Examensarbete i Datavetenskap (Ange vilken nivå av uppsats det gäller) Skriv uppsatsens titel här Skriv uppsatsen undertitel här Författare: Namn Namnsson Handledare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod:

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Sida 1(5) Utbildningsplan Entreprenöriellt företagande 120 högskolepoäng Entrepreneurial Business 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying

Läs mer

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (C), 30 hp Political Science Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK026G Statsvetenskap Grundnivå (C) Inriktning (namn)

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp) Betygskriterier för; Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp) Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning

Kunskap, vetenskap och forskning Kunskap, vetenskap och forskning Vad är kunskap? Vi behöver goda kunskaper för att beskriva, förklara och förutsäga händelser Viktigt att kunna göra i vardagslivet (få mening och ordning i det som sker

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Att attrahera och motivera medarbetare -Varumärket som ett strategiskt verktyg

Att attrahera och motivera medarbetare -Varumärket som ett strategiskt verktyg Att attrahera och motivera medarbetare -Varumärket som ett strategiskt verktyg Författare: Malene Di Febbraro Sandra Mattsson Handledare: Leif Rytting Program: Turismprogrammet Ämne: Marknadsföring Nivå

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Dekan för Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management from a quality perspective Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng skriven av Martin Carlswärd 2008-01-07

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

PM avseende validering av examensarbetet

PM avseende validering av examensarbetet Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Socialt arbete ledning och organisering PM avseende validering av examensarbetet Ledarens roll inom privat respektive kommunal handikappsomsorg En

Läs mer

Finns det svenskt kaffe på hotellet?

Finns det svenskt kaffe på hotellet? Institutionen för Service Management Finns det svenskt kaffe på hotellet? - en studie kring hotellgästers beslutskriterier Anjela Ekstrand Jessica Jönsson Sara Zakariasson Handledare: D-uppsats Jan E Persson

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Försättsblad Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet)

Läs mer

Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility Corporate Social Responsibility - Ses arbetet som en strategi och är det verkligen ett genuint samhällsansvar? Författare: Emelie Angberg, Handelsekonomprogrammet Emelie Evegren, Handelsekonomprogrammet

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Ekonomihögskolan

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Ekonomihögskolan Ekonomihögskolan FEKH69, Företagsekonomi: Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration: Degree Project in Financial and Management Accounting Undergraduate Level,

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Capgemini, ett globalt företag på en lokal marknad - En fallstudie av Capgemini

Capgemini, ett globalt företag på en lokal marknad - En fallstudie av Capgemini Capgemini, ett globalt företag på en lokal marknad - En fallstudie av Capgemini!"#$%&&%#'(! Kristian Belak, Marknadsföringsprogrammet Mikael Karlsson, Marknadsföringsprogrammet )%*+,'+%#'(! -.*'(/ 0123/456/&'#.1*(!

Läs mer

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg 1 (5) Modevetenskap II Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista Kursansvarig: Louise Wallenberg Kursens innehåll och syften Kursen i vetenskapligt skrivande ger dig övning

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Industriell projektledning II: Vetenskaplig skrivande - forskningsdesign och metod. Åse Linné Avd. för industriell teknik Uppsala universitet

Industriell projektledning II: Vetenskaplig skrivande - forskningsdesign och metod. Åse Linné Avd. för industriell teknik Uppsala universitet Industriell projektledning II: Vetenskaplig skrivande - forskningsdesign och metod Åse Linné Avd. för industriell teknik Uppsala universitet 1 Varför föreläsning om vetenskapligt Utgångspunkten är att

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8 REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga

Läs mer