Mauritz Stillers Herr Arnes pengar. Vinterballad i fem akter (1919)

Transkript

1 Mauritz Stillers Herr Arnes pengar. Vinterballad i fem akter (1919) Läs Selma Lagerlöfs roman Herr Arnes penningar och diskutera den först så att ni har den aktuell när ni ser filmen. Uppgifter till romanen finner ni här. En filmatisering kan aldrig bli exakt som boken, eftersom det är så olika medier med olika uttryckssätt. En filmatiserad roman visar också hur en person, regissören, har uppfattat romanen. Vid en överföring till filmmediet kan en del gå förlorat medan annat kan tillföra berättelsen. Men själva berättandet är gemensamt för boken och filmen. Det är bara det att berättandet sker på olika vis. Vad tycker ni har gått förlorat och vad tycker ni har tillfört upplevelsen av Herr Arnes penningar vid filmatiseringen? Vad är det som filmmediet kan framställa som inte texten kan framställa? Romanen Herr Arnes penningar har den fattige fiskaren Torarin som huvudkaraktär och börjar med att han kommer resande i släde med sin hund Grim. Mauritz Stiller valde att i filmen istället ge den historiska bakgrunden med Kung Johans krig och låta tittarna stifta bekantskap med de tre mördarna och tjuvarna och hur de rymmer från fängelset. Vilken skillnad i anslaget är det mellan roman och film? Romanens Elsalill uppfattas som stark när hon morskt säger att hon vill hämnas på Herr Arnes och hennes fostersysters mördare. Samtidigt står det att hon tänker: Jag tycker, att alla de äro lyckliga som ha något att längta till. Men jag äger ingenting i världen att eftertråna. Detta citat kan också läsas på en textplatta i filmen. Hur uppfattar du Elsalill i filmen jämfört med i romanen? Lägg märke till hur Stiller har arbetat med snö, is och mörka klippor i effektfulla mönster för att förstärka filmens stämning. Är det några speciella scener som du fastnat för? Hur har Stiller arbetat med kameravinklar och kamerarörelser? Vad får det för effekt på tittaren? Romanen innehåller mycket dialog. Hur har Stiller överfört dialogen till stumfilm? Blir det någon skillnad? 1

2 Victor Sjöströms Körkarlen (1921) Körkarlen är en av de mest kända svenska filmerna någonsin. I centrum för handlingen står den egoistiska alkoholisten David Holm och hans relation till Edit, en ung slumsyster från Frälsningsarmén, döende i tuberkulos. Mest omtalad har filmen Körkarlen blivit för sina dubbelexponeringar och tidsförflyttningar. De är också själva förutsättningen för gestaltandet av filmens och romanens tematik att i dödens ögonblick se konsekvenserna av sitt eget handlande och få tillfälle till ånger. Precis som Lagerlöf i romanen har Sjöström alltså utifrån olika BERÄTTELSENIVÅER och förflyttningar mellan olika berättare skapat en INTRIG och inte som i flertalet tidigare filmer i filmhistorien omgestaltat en komplext berättad romanintrig till en kronologiskt rak historia. Dubbelexponeringarna har också sin förlaga i Lagerlöfs roman. Läs gärna kapitlen II-IV och jämför med scenerna i filmen. Tekniken att växla mellan olika berättare är vanlig hos Lagerlöf. Just i Körkarlen passar den ovanligt väl då denna teknik också blir en del av romanens tematik. Det är andras berättande om David och hans närstående som får David att kunna se sig själv utifrån och därmed förvandlas från en självupptagen alkoholist till en empatisk medmänniska. I Körkarlen använder sig Lagerlöf dels av en allvetande berättare som står utanför berättelsen, dels av personer i berättelsen som får återberättare centrala partier. Fundera över hur filmen gestaltar berättandet. Hur många olika berättelser finns det i filmen? Hur visas de olika berättelsenivåerna visuellt? Fundera över romanens och filmens slut. Vad är det som händer och vad är budskapet? Slutet inbjuder till olika slags tolkningar av hela skeendet i romanen och filmen. Diskutera vad det är som egentligen har hänt. Vad betyder syster Edit för David Holm? Vad är förutsättningarna för att familjen Holm ska bli lycklig? Filmen och romanen ger delvis olika svar på det. Fundera också över vad som egentligen hände på kyrkogården i filmens inledning. Dog David Holm på kyrkogården eller blev han medvetslös? Har det någon betydelse för tolkningen av romanen och av filmen om han dog eller blev medvetslös? Även skådespeleriet i filmen är intressant att studera. Victor Sjöström spelar själv David Holm. Hilda Borgström, som spelar fru Holm var också en mycket känd skådespelare vid denna tid. Fundera över hur de kan ha hämtat inspiration till sina gestaltningar från Lagerlöfs beskrivningar. 2

3 Lämpliga scener att studera kan vara den scen i början av filmen när fru Holm kommer till Edits sjuksäng samt scenen kort därefter när David Holm har sönder den rock som syster Edit under natten har lagat åt honom. I romanen återfinns scenerna i kapitel I och V. Mauritz Stillers Gösta Berlings saga 1 2 (1924) Filmen är svår att se gemensamt i sin helhet då den är över tre timmar lång och episodiskt berättad, men det kan vara intressant att jämföra romanens prolog och tre första kapitel med hur filmen börjar fram till avsnittet med Ebba Dohna (cirka 25 minuter in i filmen). Stillers gestaltning av avsnittet Prästen blev omdiskuterat och Lagerlöf själv avskydde hans sätt att framställa scenen. Hur skulle du själv göra film av prologen i romanen? Fundera över hur Lagerlöf i dessa avsnitt själv använder sig av en scenisk-dramatisk och protofilmisk gestaltning (d v s filmisk före filmens genombrott: romanen skrevs ju i slutet av 1800-talet). Exempel på en pedagogisk närläsning av prologen finns här. Fundera också gärna över hur Stiller använder sig av en berättarröst i de inledande filmtexterna. Jämför eventuellt också med hur Bengt Lagerkvists TV-serie från 1986 börjar. Man kan då särskilt fundera över hur replikväxlingarna och miljöbeskrivningarna känns igen från Lagerlöfs scenisk-dramatiska framställning med mycket dialoger. Greta Garbo fick sitt genombrott i Mauritz Stillers Gösta Berlings saga. Hon var då 19 år och året därefter, 1925, reste båda till Hollywood. Där blev Greta Garbo en stor stjärna. I Gösta Berlings saga spelar hon Elisabet Dohna. En uppgift att göra enskilt eller i grupp är att se hela filmen och då särskilt studera hur Garbo gestaltar Elisabet Dohna och vilket underlag för gestaltningen som Lagerlöfs skildring ger. Läs då prologen och därefter särskilt kapitlen Gösta Berling, poeten, Unga grevinnan, Ebba Dohna, Livets stigar, Botgöring, Järnet från Ekeby, Barnets mor, Nygårdsflickan, Skogstorpet och Margareta Celsing, (kapitel 10, 12, 15, 16, 17, 30, 32, 35, 36). Även gestaltningarna av Marianne och majorskan går att följa på liknande sätt. Marianne skildras i kapitel 6, 7, 9, 17 och majorskan i kapitel 2, 3, 7, 10, 36. Marianne spelas av Jenny Hasselquist, som var känd balettdansös och filmskådespelerska. Majorskan spelas i filmen av Gerda Lundequist som var en av dåtidens största skådespelerskor. Lars Hansson, som spelar Gösta, var också en mycket framgångsrik filmskådespelare. 3

4 Bille Augusts Jerusalem (1996) Idén att skiva en roman om hur ett trettiotal invånare i den lilla byn Nås i Dalarna utvandrade till Jerusalem fick Lagerlöf från en tidningsnotis om de verkliga Jerusalemfararna, som utvandrat tillsammans med sin religiösa ledare år år senare gjorde Bille August en påkostad långfilm baserad på romanen. Filmen är nära tre timmar lång och bäst lämpad för grupparbete eller enskilt arbete i kombination med läsning av hela eller delar av romanen. Romanen Jerusalem, som utkom i två delar 1901 och 1902 blev Lagerlöfs stora litterära och ekonomiska genombrott. Första delen ger en realistisk beskrivning av livet på landsbygden i Sverige i slutet av 1800-talet. I centrum för handlingen står dels det unga kärleksparet Gertrud och Ingmar och de förvecklingar som för dem ifrån varandra, dels den splittring i byn som en väckelsepredikant orsakar. Första kapitlet finns inte med i filmen (?) men berättar om Ingmars far och mor. Det kan läsas för sig som en egen berättelse med en psykologiskt inträngande inre monologteknik och omstörtande moraliska dilemman, och ger en bakgrund till Ingmarssläktens anseende i bygden. Genomgående i romanen och filmen kan man därefter ställa sig frågan hur Ingmars barn Karin och Lill-Ingmar försöker upprätthålla släktens goda anseende och själva ställs inför svåra moraliska prövningar, inte minst prövningen om de ska stanna kvar i sitt hemland eller ansluta sig till den religiösa sekten och resa med den till Jerusalem. Filmen inleds med en kort text som ger fakta kring hur många svenskar som i slutet av 1800-talet utvandrade till Jerusalem. Ta reda på mer om hur just utvandringen från Nås år 1896 gick till. I boken Bron mellan Nås och Jerusalem: om Nåsböndernas utvandring till Jerusalem i verklighet och dikt. Lagerlöfstudier 1996, red. Vivi Edström m. fl. finns fakta om utvandringen och även brev från utvandrarna till sina släktingar och vänner i Nås. Höjdpunkter i romanens första del är kapitlen Auktionen och Avresan. Dessa skildras också i filmen. Läs kapitlen och fundera därefter över hur Ingmars moraliska prövning gestaltas i filmen och hur utvandrarnas smärtsamma farväl till hembygd, familj och vänner åskådliggörs i filmen. Vilka är vinsterna i Lagerlöfs litterära gestaltning och vilka är vinsterna i filmens gestaltning? 4

5 I romanens andra del skildras hur livet gestaltas för dem som utvandrat till Palestina och hur livet förändras för Ingmarssläkten och andra kvarvarande i Dalarna. Flera av utvandrarna blir sjuka och dör. Även Gertrud insjuknar och i kapitlet Paradisbrunnen skildras hur en berättelse blir det som gör henne frisk. Fundera över hur denna berättelse och mötet som sker mellan Gertrud och Gabriel i själva berättandet gestaltas i filmen. På uppmaning av sin hustru reser Ingmar till Jerusalem för att hjälpa Gertrud. Hans ankomst till huset där utvandrarna bor skildras i kapitlet Ingmar Ingmarsson. Här beskrivs kort men detaljerat hur utvandrarna känslomässigt reagerar på Ingmars närvaro. Jämför med hur skildringen i filmen fångar in de känslomässiga reaktionerna. Medan Ingmar är i Jerusalem föder hans fru Barbro ett barn och försöker sedan gömma undan barnet. Händelseförloppet har tydliga paralleller till den historia som berättas i Ingmarssönerna inledningen till romanens första del. Läs de två sista kapitlen i romanens andra del, som handlar om barnet och om hur Ingmar och Barbro försonas. Jämför med upplösningen på kärleksdramat i filmen och fundera över hur den skiljer sig från romanens och vilka likheter som finns. 5