Bostadspolitisk utredning för Västmanlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadspolitisk utredning för Västmanlands län"

Transkript

1 Bostadspolitisk utredning för Västmanlands län Näringslivsenheten 2000 Nr 4

2 Bostadspolitisk utredning för Västmanlands län

3 Förord Befolkningsutvecklingen i Västmanland har alltsedan 1970-talets början varit vikande. Denna negativa utveckling har skett under en period då med undantag av normala konjunktursvängningar industrilänets företag varit fortsatt framgångsrika. Framgången har dock förutsatt en stark strukturomvandling som inneburit att företag lagts ned och överlevande företag kraftigt rationaliserat sin produktion. Allt färre producerar allt mer. Nya verksamheter har inte tillkommit i en sådan takt att de kunnat kompensera för denna minskning av sysselsättningen. När sedan den offentliga sektorn påbörjade sin neddragning under 90-talet förvärrades situationen. År 1970 hade länet invånare. Idag (december 1999) är antalet invånare Om den negativa befolkningstrenden skall brytas måste sysselsättning och tillväxt prioriteras. Detta sker inom ramen för arbetet med länets tillväxtavtal. Ett annat alternativ att åstadkomma nödvändig befolkningstillväxt är att länets kommuner erbjuder goda bostäder och boendemiljöer som kan locka till nyinflyttning. Samtidigt finns dock i länet ett överskott på bostäder som inte alltid motsvarar de krav som idag ställs på gott boende. Mot denna bakgrund beslöt Länsstyrelsen i Västmanlands län och Västmanlands Kommunförbund att genomföra en gemensam bostadsutredning. Till ledamöter i utredningen utsågs dåvarande Landshövdingen Jan Rydh och Åke Jansson, Västmanlands kommunförbund, Göran Svedberg, Kungsörs kommun, Kjell Olsson, Fagersta kommun, Elizabeth Salomonson, Köpings kommun, Lars Luttropp, Västerås stad, Håkan Helgesson, Hallstahammars kommun samt Ulla-Britt Holmér, Sala kommun. Utredningen anlitade Lena Lundblad, SABO som utredare som tillsammans med Svetlana Jocic, Doolarie Persson och Magnus Forslund från Länsstyrelsen ansvarat för arbetet. Utredningen överlämnar härmed till Länsstyrelsen och Kommunförbundet sin utredning i förhoppning att underlaget skall utgöra en grund för fortsatta nödvändiga och konstruktiva diskussioner i länets kommuner. Tillsammans med övriga insatser som görs för länets utveckling utgör detta ett konstruktivt material i den fortsatta länsdialogen. Västmanland i februari 2000 Jan Rydh Ordförande Åke Jansson Göran Svedberg Kjell Olsson Elizabeth Salomonsson Lars Luttropp Håkan Helgesson Ulla-Britt Holmér Lena Lundblad Svetlana Jocic Doolarie Persson Magnus Forslund 1

4 Innehållsförteckning Förord 1 Sammanfattning 4 Boendet en resurs för Västmanland? 4 Faktorer som påverkar bostadsefterfrågan 4 Förändringar i hushållsinkomster, boendekostnader och värderingar 6 Bostadsmarknaden och bostadsefterfrågan 6 Hur kan denna efterfrågan mötas? 8 Slutsats Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsning Befolkning och boende vad påverkar rörligheten? Minskad omflyttning och ökad rörlighet Framtida flyttmönster Korta flyttningar Flyttmönster för olika grupper Pendling Befolknings- och arbetsmarknadsstruktur Befolkning Hushållen Hushållens disponibla inkomster Länets arbetsmarknadsstruktur Västmanlands bostadsmarknad Bostadsmarknadens struktur Boendekostnadens utveckling fram till idag Bostadsefterfrågan Det kommunala bostadsägandet Kommunernas bostadsekonomiska engagemang Faktorer som påverkar bostadsefterfrågan 65 2

5 5.1 Vilka faktorer påverkar bostadsefterfrågan? Hushållsbildningen från stora hushåll till små Befolkningsutvecklingen Hushållens disponibla inkomster Priset på boendet Förändringar i värderingar och boendepreferenser Bedömning av framtida bostadsefterfrågan i Västmanland Vår modell Länet Att utveckla och avveckla samtidigt: Utgör boendet en resurs för Västmanland? Rivning som en aktiv strategi Att bygga om och bygga nytt Checklista/metod inför ett bostadspolitiskt strategiarbete 104 Litteraturförteckning 105 Bilagor 1. Fakta om länet och kommunerna 2. Bedömning av bostadsefterfrågan i kommunerna nulägesbeskrivning och framtida utveckling 3

6 Sammanfattning Boendet en resurs för Västmanland? Det boende en kommun kan erbjuda sina nuvarande och potentiella invånare utgör en viktig resurs för kommunen för att åstadkomma befolkningstillväxt och balans. En bra boendemiljö med god tillgång till kvalitativa bostäder är vid sidan av näringsliv, utbildningsmöjligheter, kommunal service, ett väsentligt incitament för kvarboende i, och inflyttning, till kommunen. Syftet med denna utredning är att kartlägga bostadsmarknaden i Västmanland såväl ifråga om bostäder som boende. Utredningen gör vidare en bedömning av framtida bostadsefterfrågan - för olika åldersgrupper och kategorier utifrån förväntad utveckling av näringsliv, flyttmönster etc. Målet är vidare att försöka hitta potentialer hos befolkning och/eller bostäder som, rätt utvecklade, kan leda till att boendet i Västmanlands län blir en aktiv utvecklande resurs för länets kommuner. Ett resonemang förs också kring hur detta skulle kunna åstadkommas. Utredningen ger en nulägesbild av befolkningen i Västmanland utifrån bl a sysselsättning, inkomster, hushållsbildning och flyttmönster. Det boende som kan erbjudas och det boendemönster som kan urskiljas utgör en ytterligare del av denna bild.. Utredningen gör också en genomgång av de faktorer, som bedöms ha störst påverkan på bostadsefterfrågan. Faktorer som påverkar bostadsefterfrågan De faktorer som bedöms ha störst påverkan på bostadsefterfrågan och som behandlas i rapporten är: Befolkningsutvecklingen - såväl in- och utflyttning som förändringar i åldersstruktur mm Hushållens disponibla inkomster Priset på boendet Förändringar i värderingar och önskemål avseende boendeformer, -miljöer etc. Den faktor som har enskilt störst betydelse för den framtida bostadsefterfrågan är befolkningsutvecklingen. Denna påverkas framförallt av utvecklingen på arbetsmarknaden och tillgången på studieplatser på högskolan, men även av pendlingsmöjligheter till orter inom och utom länet, värderingar när det gäller boende och livsstil etc. Befolkningsutvecklingen Västmanland är ett framgångsrikt industrilän. Produktionen av industriprodukter har aldrig varit större än för närvarande. Företagen tillverkar tekniskt avancerade produkter 4

7 och lönsamheten är mycket god. En förutsättning för denna framgång har varit och är att företagen fortlöpande genomför en kraftig rationalisering av produktionen. Den ökande produktionsvolymen uppnås med allt färre antal sysselsatta. Dagens näringslivssituation i länet - med en betydligt högre andel av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin än landet i övrigt, med ett stort antal arbetstillfällen inom industrin förlorade till följd av lågkonjunkturen under 1990-talet och den allmänna strukturomvandlingen av industriföretagen, samt en relativt hög arbetslöshet (7,5 % jämfört med rikets 6,5 %) - ger ingen särskilt positiv ögonblicksbild av länet. Utbildningsnivån i länet är låg, vilket även andelen nystartade företag är. En viss ökning har skett av antalet arbetstillfällen inom vissa för regionen nya näringsgrenar såsom finansiella tjänster och företagstjänster, men ökningen har (hittills) inte kunnat kompensera för industriföretagens rationalisering. Denna grundstruktur har resulterat i en negativ befolkningsutveckling för länet som helhet och för samtliga kommuner med undantag för Västerås. Vissa kommuner har sedan årtionden tillbaka haft en negativ befolkningsutveckling, andra har fram tills för några år sedan haft en stadig befolkningstillväxt. Åter andra har haft en mer varierad utveckling. Helt klart är dock att länet idag minskar i befolkning till följd av såväl negativa flyttnetton som negativa födelsetal. Samtidigt finns det en del faktorer som talar för en mer positiv utveckling: På sikt kommer det att råda arbetskraftsbrist i Västmanland, framförallt inom vården, skolan och omsorgen. Industrin har också behov av arbetskraft, dock med annan utbildning och erfarenhet än den som finns tillgänglig i länet idag. Satsningarna på utbyggnad av tågtrafiken, i form av Mälar- och Svealandsbanorna, Tåg i Bergslagen, direkttåg Västerås Sala Uppsala etc. utökar kraftigt pendlingsmöjligheterna till och från kommunerna i länet. Kommunikationerna blir bättre, restiderna kortare såväl inom Mälardalsregionen som till andra delar av landet. Detta utökar möjligheterna att välja bostadsort utifrån en annan aspekt än att arbetsplatsen finns där. Satsningar på IT-infrastruktur möjliggör dels distansarbete i större utsträckning och dels för företag att etablera sig på orter med lägre lokal- och personalkostnader och ändå ha närhet till kunder och leverantörer. De förbättrade pendlingsmöjligheterna samt det faktum att bostadsbrist råder i Stockholms län, med höga priser på småhus och bostadsrätter som följd, gör att det finns en stor potential för Västmanland att etablera sig som ett boendelän. Mälardalens Högskola expanderar. Fler studieplatser innebär ett tillskott av studenter, vilka även rekryteras från kommuner utanför länet. Statistik visar att många väljer att bo kvar i den region de studerat, vilket gör att dessa studenter även utgör en potential efter avslutade studier. Genom de förbättrade kommunikationerna ökar även möjligheten för dessa studenter att efter avslutade studier bo kvar i länet och arbeta någon annanstans. Det finns alltså potentialer i Västmanlands omvärld som rätt utnyttjade kan innebära en mer positiv utveckling. 5

8 Förändringar i hushållsinkomster, boendekostnader och värderingar De ökningar av hushållens inkomster som man kan förvänta sig framöver genom att fler får arbete och genom att lönerna ökar, kommer att innebära en viss ökad efterfrågan på bostäder. De inkomstökningar som skett de senaste åren har dock främst avspeglat sig i en ökad efterfrågan på egnahem. I samtliga kommuner, med några undantag, har priserna på småhus stigit de senaste åren. Däremot har inkomstökningarna inte i någon större omfattning avspeglat sig i en ökad efterfrågan på hyreslägenheter. I de flesta kommuner ökar istället andelen outhyrda lägenheter. Slutsatsen är att inkomstökningar för hushållen i Västmanland främst kommer att innebära att hushållen förändrar sin boendesituation, snarare än att fler bostäder efterfrågas. När det gäller priset på boendet kan konstateras att skillnaden i boendekostnad mellan olika boendeformer är relativt marginell. I många kommuner bor man för ungefär samma kostnad i en egen villa som i en hyreslägenhet i det kommunala beståndet. Man kan ställa sig frågan om detta förhållande speglar de boendes värderingar. Om inte, kan man anta att detta är en faktor som påverkar hushållens bostadsval. De värderingar när det gäller boende och livsval som kan urskiljas i olika undersökningar visar att människor efterfrågar olika värden i sitt boende vid olika tidpunkter i livet. Ungdomar har vissa preferenser, barnfamiljer andra. Detta bör naturligtvis beaktas när boende och boendemiljöer skall utvecklas. Det finns t ex bland många barnfamiljer en önskan om villaboende och lugna uppväxtmiljöer, vilket rätt utnyttjat utgör en potential för Västmanland med sin närhet till, och goda kommunikationer med, t ex Stockholmsregionen. I detta avseende utgör även de förhållandevis låga småhuspriserna i Västmanland en positiv faktor. Bostadsmarknaden och bostadsefterfrågan Bostadsmarknadens struktur Bostadsmarknaden i Västmanland skiljer sig bara marginellt från den i riket. Andelen småhus på marknaden är något lägre och andelen bostadsrätter något högre. Den privata sektorn inom hyresrättsmarknaden är också mindre än den i riket. Samtidigt konstateras att andelen för de olika boendeformerna varierar mellan länets kommuner. Detta påverkar hushållens möjligheter att i olika kommuner hitta ett boende som motsvarar deras behov och boendevärderingar. Många kommuner har dessutom en mycket stor andel kommunalt ägda bostäder eller stora borgensåtaganden. Detta gör att dessa kommuner drabbas särskilt hårt i situationer av vikande efterfrågan på bostäder. Detta förhållande minskar också förutsättningarna för dessa kommuner att, i en situation med vikande efterfrågan på bostäder generellt, i kommunal regi investera i ett boende som motsvarar dagens efterfrågan.. 6

9 När det gäller boendemönster kan samma boendemönster ses i länet och respektive kommun som i riket. De flesta barnfamiljer (drygt 85 %) bor i småhus. De flesta av dessa bor i egnahem, men även andelen barnfamiljer i bostadsrätt och hyresrätt i form av småhus är hög. Även andelen sammanboende utan barn är hög i egna hem drygt 53 %. För ensamstående med eller utan barn utgör hyresrätt den vanligaste boendeformen. Överskott på bostäder Framförallt den negativa befolkningsutvecklingen har bidragit till att det idag råder ett stort överskott på bostäder i samtliga kommuner med undantag av Västerås, där överskottet är bostäder är betydligt mindre och det idag råder viss brist på bostäder i t ex vissa lägen. Bland de allmännyttiga bostadsföretag och de kommuner som är direkt ägare av sina bostäder är omkring lägenheter idag lediga för uthyrning. De flesta av de lägenheter som idag är outhyrda består av två eller tre rum och kök och ca 60 % av dem är färdigställda under perioden Den analys av bostadsefterfrågan som gjorts utifrån de faktorer som presenterats ovan; befolkningsutveckling, hushållens inkomster, priset på boendet och värderingsförändringar, visar att de lägenheter som idag är outhyrda kommer att så förbli i mycket stor utsträckning. Ingenting i analysen av de olika faktorerna tyder på att efterfrågan på dessa bostäder kommer att öka i någon större omfattning. Potentiella kundgrupper Däremot kan man av analysen urskilja ett antal potentiella kundgrupper: Ungdomar Äldre äldre 55+ Karriärister Länsstyrelsen har gjort en framskrivning baserad på befolkningen En framskrivning visar den framtida befolkningsutvecklingen med hänsyn tagen endast till födelse- och dödstal. Ingen hänsyn tas alltså till in- och utflyttningar, t ex. Denna framskrivning visar på att under dessa förutsättningar kommer Västmanlands befolkning att minska i samtliga kommuner. Dödstalen är högre än födelsetalen, vilket slår igenom i form av minskad befolkning. Framskrivningen visar dock också den åldersmässiga utvecklingen. Av denna framgår att antalet ungdomar i hushållsbildande ålder, år, kommer att öka något under perioden. Ökningen varierar mellan de olika kommunerna. Norberg, Heby och Skinnskatteberg är de kommuner där denna åldersgrupp kommer att öka mest, med i mellan 38 och 65 %. En analys av hushållsbildningsmönstret för ungdomar visar dock att inte alla ungdomar väljer att flytta hemifrån.. Mellan 15 och 26 % av ungdomarna flyttar i dag från sin hemkommun. Det är dock troligt att denna andel ökar i takt med att allt fler ungdomar söker högre utbildning.. 7

10 Samtidigt utgör ungdomsgruppen en potential. Många bakomliggande faktorer påverkar denna grupps flyttande, men de aktuella kommunerna bör fundera över om något kan göras som kan påverka denna grupp att återvända efter utbildning. Också för den grupp som väljer att bo kvar i sin uppväxtkommun måste bostäder erbjudas som passar efterfrågan. Intressant att notera är att det också idag finns en inflyttning av ungdomar på mellan 10 och 20 % i denna åldersgrupp. Befolkningen blir allt äldre. Andelen personer 80 år eller äldre ökar i länet med personer eller 14 %. Ökningen i de olika kommunerna varierar mellan 3 och 19 %. Störst procentuell ökning sker i Hallstahammar, Surahammar och Västerås. Många i denna åldersgrupp klarar sig i hemmet med inget eller någon form av samhälleligt stöd, men med stigande ålder ökar behovet av särskilt boende. Samtliga kommuner bör fundera över behovet av särskilda boendeformer för äldre (och andra grupper) framöver. Nyproduktion av bostäder är dyrt och det befintliga beståndet bör utnyttjas i möjligast mån om utbyggnad av antalet platser behöver ske. Att befolkningen blir äldre innebär också att andelen befolkning över 55 år ökar. Denna åldersgrupp har ofta, genom ett fullt yrkesverksamt men mindre slitsamt liv, skapat sig en bättre ekonomisk situation och fått en bättre hälsa än sina föregångare, och kan många gånger själv påverka sina sista yrkesverksamma år och sin tid som pensionär. Analysen av hur olika hushållstyper bor visar att många i denna åldersgrupp bor kvar i egnahem, trots att det egentligen skulle kunna finnas ett annat boende som bättre passade deras boendepreferenser idag. Drömmen om ett boende i villa förefaller stor hos barnfamiljer av boendemönstret att döma och genom att skapa ett annat boende för gruppen 55+ skulle fler villor komma ut på marknaden och rörligheten på bostadsmarknaden öka. Därmed skulle möjligheterna för ett annat hushåll från kommunen eller från en annan kommun att hitta sitt drömhus i kommunen öka. Industriföretagen har behov av att rekrytera kvalificerad arbetskraft, samtidigt som de också utgör första arbetsgivare åt nyutexaminerade civilingenjörer t ex. För denna grupp, samt för t ex forskare knutna till företagen, handlar det om en osäkerhet hur länge man tänkt arbeta på företaget ifråga. Denna osäkerhet, samt den osäkerhet som idag råder på villa- och bostadsrättsmarknaderna i dessa kommuner, leder till att en investering i en villa ofta inte är aktuell. Vilket boende skall denna grupp erbjudas för att lockas dels till företaget dels att bosätta sig i kommunen? Även här finns potentialer som rätt utnyttjade kan ge positiva effekter. Hur kan denna efterfrågan mötas? Det boende som finns tillgängligt idag förefaller inte tillräckligt attraktivt i sin nuvarande form för att locka hyresgäster eller nya kommunmedborgare. I den mån ombyggnad av de bostäder som idag står tomma eller utveckling av serviceutbud i de mest utsatta bostadsområdena etc. inte kan ske för att matcha den efterfrågan man ser, bör rivning övervägas för de delar av beståndet som idag står tomt. I vilken mån detta är möjligt att genomföra beror framförallt på den ekonomiska 8

11 situationen hos bostadsföretag och kommun. En rivning bör dock betraktas som ett medel att omstrukturera företagets fastighetsbestånd så att dess attraktivitet ökar. Under normala omständigheter betalar sig en rivning på 2-3 år. Därefter innebär rivningen en ren besparing i driftskostnader, fastighetsskatt mm - en besparing som ger utrymme för att skapa nya kvaliteter i befintliga bostadsområden. Bokförda värden eller andra aspekter tenderar att i alltför hög grad styra vad som skall rivas. Stor vikt läggs idag vid planeringen av en ort när den byggs upp. Lika stor vikt bör läggas vid stadsplanefrågorna även när fastigheter skall avvecklas. Det är också viktigt att låta en avveckling följas av utveckling, för att inte åstadkomma negativa spiraler som ytterligare försämrar läget i ett berört bostadsområde eller t o m i en hel kommun. Utveckling, oavsett om rivning sker eller ej, bör ske i sådan form att bostadsutbudet bättre överensstämmer med efterfrågan hos en eller flera kategorier av kommuninvånare för att öka kvarboendet och attrahera potentiella inflyttare. Det kan handla om allt från att variera servicegrad och -utbud i befintliga bostadsområden till att bygga om eller nytt för särskilda kategorier. De kommunala bostadsföretagen är avsedda att utgöra kommunernas verktyg när det gäller kommunens bostadsförsörjning. Dessa företag har dock skapats i en annan situation och för delvis andra förutsättningar än dem som råder idag. De tillkom i en tid av stor efterfrågan på bostäder och med ett bostadsfinansieringssystem som gjorde bolagen okänsliga för förändringar i omvärlden. En bred kapitalbas ansågs tidigare inte vara nödvändig, utan lånefinansiering förutsattes ske i nästan full utsträckning. Detta, samt det faktum att bostadsefterfrågan inte längre råder, har gjort att många kommunala bostadsföretag idag har en bräcklig ekonomisk situation. En enkel analys av bostadsföretagen i länet visar att detta även gäller bostadsföretagen i Västmanland, även om situationen för de flesta inte är alarmerande. Några kommuner har dock ansökt om och beviljats stöd från statens s k bostadsdelegation för att klara omstruktureringen av sina bostadsföretag/sitt bostadsbestånd. Soliditeten i de kommunala bostadsföretagen är relativt låg, mellan 6 och 10 % och i vissa företag har räntebidragsberoendet varit stort. Samtliga företag visade 1998 dock positiva resultat utan tillskott från ägaren, trots uteblivna hyresintäkter i stor omfattning. De positiva resultaten förklaras till stora delar av lägre underhållsnivåer samt den förbättrade situationen på finansmarknaden. Rörliga räntor innebär lägre räntekostnader men även en större riskexponering. Den ekonomiska situationen hos företagen, framförallt på marknader där överskott på bostäder råder, gör dock dessa till idag ekonomiskt bräckliga verktyg för utveckling i kommunen. Kostnaderna för nyproduktion för höga för marknaden? Ett begränsande faktum när det gäller ny- och ombyggnation, och därmed i många fall utveckling av marknadsmässigt svaga orter, är den höga kostnaden och de därmed följande höga boendekostnader. Idag är det inte ekonomiskt lönsamt att bygga nytt i de flesta av landets kommuner. Det är bara i storstadsregionerna och på universitets- och högskoleorterna som en sådan investering kan räknas hem ekonomiskt. 9

12 En begagnad villa kostar idag i flera av Västmanlands kommuner hälften av vad det skulle kosta att bygga en ny. De insatser som skulle behöva betalas för att finansiera en nybyggd bostadsrättslägenhet överstiger i samtliga kommuner, med undantag av Västerås i vissa lägen, det pris som betalas för redan befintliga bostadsrätter. Likaså skulle hyror och månadsavgifter för nybyggda hyresrätter och bostadsrätter behöva överstiga den gängse hyres- och avgiftsnivån i respektive kommun. Samtidigt kan det naturligtvis vara så att för rätt boende, riktat till rätt målgrupp, kan det finnas en vilja att betala mer än vad som generellt sett betalas för boendet på orten. Det finns dock en svårighet generellt sett i att ekonomiskt motivera och få lönsamhet i nyproduktion på orter med svag efterfrågan på bostäder och detta är hämmande för utvecklingen på dessa orter. Problematiken har därför uppmärksammats som en del i ett forskningsprojekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Några av slutsatserna man här kommer fram till är att: En efterfrågeanalys utgör en viktig grundsten i byggandet framöver. Man måste veta för vem man bygger och vilka behov och preferenser som skall tillgodoses. Det är viktigt att, med hänsyn till kostnaderna för att bygga, i möjligaste mån utnyttja det befintliga beståndet. Man måste gå från en planmässig bebyggelseplanering till en efterfrågebaserad sådan. Man måste bygga där människor vill bo; nära centrum, sjönära, nära marken etc., även om det innebär att mark som tidigare undantagits från bebyggelse måste tas i anspråk. Det lokala entreprenörskapet och det lokala ägandet måste utvecklas. Fokus måste flyttas från själva byggprojektet till byggprocessen som sådan. Det är viktigt att involvera samtliga inblandade parter även nyttjarna - i ett tidigt stadium av processen, som måste bygga på samverkan och gemensamma mål. Den traditionella byggherrefunktionen måste ersättas av en projektutvecklare, med uppgift att just samordna processen från efterfrågeanalys till inflyttning. Nya upplåtelseformer måste få lov att prövas; ägandelägenheter kan ge lägre driftskostnader och hårdare ekonomiskt engagemang än den traditionella bostadsrätten. Genom hyr-köps-avtal kan mindre kapitalstarka köpare förverkliga sina drömmar, genom att först hyra och sedan, om de vill, köpa, t ex ett gruppbyggt småhus. Möjliggör att eget arbete får återverkningar på pris och boendekostnader Möjliggör att kapital från ett tidigare boende kan utnyttjas på olika sätt för att få ned boendekostnaderna. Slutsats Slutsatsen för Västmanlands del är att det finns ett överutbud av bostäder i samtliga av länets kommuner, med undantag av Västerås. I vilken omfattning detta överskott kommer att bli bestående, beror på i vilken mån de bostäder som idag står tomma kan byggas om och anpassas för andra ändamål eller för att tillgodose behov hos olika kundgrupper. En satsning på olika kundgrupper kan ge positiva effekter i form av ökad rörlighet på bostadsmarknaden och en ökad inflyttning genom att boende attraktivt för olika grupper skapas. 10

13 I vilken mån större satsningar skall ske, måste bedömas efter noggrann analys av den lokala efterfrågan, de ekonomiska förutsättningarna hos såväl kunder som projekt och det risktagande satsningen innebär. I många fall utgör kommunens och det kommunala bostadsföretagets bräckliga ekonomiska situation en hämsko för kommunens agerande. Det innebär att i många fall måste eventuell nyproduktion med all sannolikhet ske via privata investerare. Kommunernas roll blir här att via planer och andra åtgärder underlätta för sådana insatser. De kommunala företagens viktigaste insats blir att i möjligaste mån anpassa det nuvarande bostadsbeståndet till den rådande bostadsefterfrågan. En sådan anpassning innebär såväl avveckling som utveckling av olika delar av bostadsbeståndet. 11

14 1. Inledning 1.1 Bakgrund Västmanlands län med dess 11 kommuner arbetar aktivt med att utveckla länet och har bland annat utarbetat ett tillväxtavtal för regional utveckling. Fokus i tillväxtavtalet är satt på att öka den ekonomiska tillväxten i länet genom ökat kunskapsinnehåll i de varor, processer och tjänster som produceras i länet. Fokus finns också på kulturella aktiviteter, som vid sidan vid tillväxtmöjligheter skapar en bra livsmiljö för medborgarna och en attraktiv miljö för företag att verka och växa i. Att kunna erbjuda ett attraktivt boende och attraktiva boendemiljöer har också identifierats som viktiga faktorer för länets utveckling. De flesta av länets elva kommuner har idag en negativ befolkningsutveckling. Samtidigt kommer signaler om att industrin i länet, den dominerande näringslivssektorn, har behov av välutbildad arbetskraft, att pensionsavgångar de närmaste åren kommer att innebära arbetskraftsbrist inom vissa sektorer av arbetsmarknaden. Länet har också ett mycket centralt läge i landet och har mycket goda förbindelser med omvärlden, framförallt med Stockholmsregionen och övriga Mälardalslän. Genom utbyggnaden av Mälar- och Svealandsbanorna kommer de dessutom att bli ännu bättre. Mälardalens högskola är också en positiv faktor. Förutsättningar för att vända den negativa trenden är sålunda relativt goda. Frågan är vilken roll boendet kan spela i en sådan utveckling. Samtidigt har befolkningsutvecklingen lett till att det i de flesta av länets kommuner idag råder stort överskott på bostäder. Frågan är också hur en lokal bostadsmarknad i balans kan skapas utifrån de förutsättningar som råder idag och kan förväntas råda framöver. För att särskilt studera problemen på bostadsmarknaden beslöt Länsstyrelsen i Västmanland län och Västmanlands Kommunförbund därför att gemensamt tillsätta en utredning. 1.2 Syfte och mål Utredningen har tre syften: 1. Skapa en bild av bostadsmarknaden både bostäder och boende och de faktorer som påverkar dessa i Västmanland generellt och i länets elva kommuner. 2. Utifrån ovanstående bild av bostadsmarknaden och de faktorer som påverkar den, göra en bedömning av bostadsefterfrågan avseende antal och inriktning, d v s utrymme, standard och boendeformer. 12

15 3. Utifrån ovanstående material komma med förslag till en bostadspolitisk strategi inom länet som skapar attraktivt boende och boendemiljöer och som syftar till att leda till balans mellan utbud och efterfrågan av bostäder. I föreliggande rapport presenteras och redogörs för den bild av bostadsmarknad och befolkning m m som fåtts fram genom uppgifter från SCB, SABO, länsstyrelsen och från respektive kommun. Ett resonemang förs också, utifrån en modell för bedömning av framtida bostadsefterfrågan, kring de faktorer som påverkar bostadsefterfrågan och den utveckling av dessa som kan bedömas. Därefter diskuteras vilka effekter dessa förändringar kan bedömas få på bostadsefterfrågan i länet och respektive kommun. Rapporten avslutas med en diskussion kring hur attraktiva boendemiljöer skall kunna utvecklas på marknadsmässigt svaga orter. När det gäller det tredje syftet en bostadspolitisk strategi för länet och respektive kommun berör detta även var det attraktiva boendet skulle kunna utvecklas i respektive kommun. Under utredningens gång har bedömningen därför gjorts att en sådan strategi bäst utformas i konkret samarbete med respektive kommun. Ställning måste därför i ett senare skede tas till hur ett sådant samarbete kan genomföras Avgränsning Några egna kvalitativa undersökningar har inte genomförts inom ramen för utredningen. Den bild av bostadsmarknaden som förmedlas är den som fås utifrån tillgänglig statistik på olika områden, utifrån sådant material respektive kommun tagit fram och utifrån generella undersökningar och rapporter som gjorts, framförallt på nationell nivå. Bostadsmarknaden och de faktorer som påverkar den är en komplex massa och det är inte alltid lätt att dra annat än generella slutsatser av de uppgifter som går att få fram på detta sätt. För att skapa sig en mer nyanserad bild bör undersökningar och mätningar genomföras på kommunnivå. Utredningen presenterar inte någon prognos av bostadsefterfrågan då en sådan i mycket stor utsträckning måste bygga på antaganden. Osäkerheten kring dessa antaganden är mycket stor, varför istället en mer resonerande modell har använts. Målet är att denna skall kunna utgöra grund för mer konkreta resonemang i respektive kommun där faktaunderlaget, lokalkännedomen och påverkansmöjligheterna är större. Det måste också tilläggas att när en sådan här utredning genomförs väcks under arbetets gång många tankar och idéer om vad som skulle kunna utredas ytterligare eller genomföras direkt. Som exempel kan nämnas att tankar förts fram om en aktiv marknadsföring av länet som ett attraktivt län för boende och som ett alternativ till bostadsbristens Storstockholm. I utredningen tas dock inte ställning till om detta är lämpligt eller möjligt. 13

16 2. Befolkning och boende vad påverkar rörligheten? Som kommer att framgå av den fortsatta framställningen handlar eventuella satsningar på det attraktiva boendet mycket om efterfrågan. Det finns idag en insikt om att behov och preferenser när det gäller boendet ser olika ut för olika människor. Därför handlar en analys av bostadsefterfrågan idag mycket om olika grupper av människor och deras behov idag och i framtiden. Sådana analyser är dock inte enkla att göra. Dels handlar det om en analys av vad de faktiskt efterfrågar, men också om omfattningen av efterfrågan. Denna fråga kompliceras av att människor byter bostadsort. Tittar man på flyttmönstren ser man att vissa grupper flyttar in, andra flyttar ut. I Västmanland och i många andra län i Sverige idag kompliceras frågan ytterligare av det faktum att utflyttningen de senaste decennierna har varit större än inflyttningen. Det gäller här att dels försöka bedöma om flyttmönstren generellt sett kommer att ändras framöver, vilka faktorer - påverkbara och icke-påverkbara - som påverkar efterfrågan, och dels om att försöka bedöma hur olika gruppers rörlighet påverkar efterfrågan. För att kunna göra detta måste man ha en bild av de flyttmönster som har påverkat utvecklingen hittills, försöka få en uppfattning om någon förändring kan förväntas ske och hur olika befolkningsgruppers flyttmönster ser ut. Möjligheterna till pendling påverkar också befolkningens flyttningsbenägenhet. Som kommer att framgå nedan har omflyttningarna minskat över tiden samtidigt som pendlingen till och från bostad och arbete har ökat. 2.1 Minskad omflyttning och ökad rörlighet 1 Industrisamhället var de långa flyttningarna samhälle. Växande industrier behövde arbetskraft. Inledningsvis rekryterades arbetarna från landsbygden runt de växande industriorterna. Efter hand fick arbetskraften hämtas från allt avlägsnare regioner, vilket ledde till att de långväga flyttningarna och den geografiska rörligheten ökade. Arbetarna var den grupp i samhället som då hade den största flyttningsbenägenheten de flyttade till regioner med expanderande industrier som sökte arbetskraft. I samband med flyttningarna bytte många personer yrke och näringsgren. Standardmodellen var att de manliga arbetarna gick från jordbruk till industri, medan kvinnorna gick från jordbruk till husligt arbete. Sedan andra världskriget har omflyttningarna gradvis minskat i omfattning. Flyttningarna över länsgräns minskade fortgående fram till början av 1980-talet. Nedgången var särskilt markant under 1970-talet. Från mitten av 1980-talet sker åter en viss ökning. År 1 Nilsson, Jan-Evert, När marknaden sviktar allmännyttiga bostadsföretag i en ny situation s 23 f. 14

17 1998 flyttade personer över länsgräns, vilket motsvarar 3 procent av Sveriges befolkning. Dagens flyttningsmönster avviker från industrisamhällets, och denna förändring i flyttningsmönster återspeglar såväl demografiska (åldersmässiga), konjunkturella som strukturella förändringar. Den demografiska aspekten är kopplad till storleken på ungdomskullarna. Då gruppen år står för huvuddelen av flyttningarna leder variationer i storleken i denna åldersgrupp till förändringar i storleken på omflyttningarna. Den kraftiga nedgången i de långväga flyttningarna från slutet av 1970-talet kan därför till en del förklaras av demografiska förhållanden. De talrika 40-talisterna hade då lämnat den mest flyttningsbenägna åldern och i stor utsträckning etablerat sig på sina nya hemorter. Uppgången i mitten av 1980-talet återspeglar på motsvarande sätt de stora barnkullarna som föddes i mitten av 1960-talet. Den demografiska aspekten talar för att storleken på omflyttningarna kommer att minska fram till omkring 2005, då perioden 1975 till 1985 kännetecknas av låga födelsetal. De höga födelsetalen under åren skulle därefter leda till ett antal år av ökande omflyttningar. Hela förändringen i storleken på omflyttningarna kan emellertid inte förklaras med demografiska faktorer. Hur starkt genomslag befolkningsdynamiken får beror bl a på den ekonomiska utvecklingen. Det finns ett tydligt samband mellan flyttningsbenägenhet och konjunkturer. Under perioder med hög ekonomisk tillväxt och stor efterfrågan på arbetskraft är flyttningsbenägenheten större än under perioder med svag tillväxt och svag efterfrågan på arbetskraft. Den påtagliga sänkningen av flyttningsbenägenheten under 1970-talet kan därför till en del förklaras av att tillväxttakten i svensk ekonomi sjönk från i genomsnitt 4,7 procent per år under 1960-talet till 2 procent per år under 1970-talet. Att konjunkturutvecklingen inte ger hela förklaringen till förändringen i flyttningsbenägenheten illustreras av att den åter ökar under 1980-talet utan att det sker någon påtaglig ökning av tillväxttakten i ekonomin. Den tredje typen av faktorer som påverkar flyttningsbenägenheten är alltså strukturella faktorer, och en av de viktiga strukturella faktorerna är ökningen av den kvinnliga förvärvsfrekvensen. År 1950 var förvärvsfrekvensen bland kvinnor endast 33 procent, en siffra som kan jämföras med männens 93 procent. Flyttningsbeslut i familjer dikterades oftast av männens arbetsmarknadssituation, men idag är situationen radikalt annorlunda. Kvinnornas förvärvsfrekvens har ökat till 74,5 procent, samtidigt som männens sjunkit till 79,1 procent. I familjer i arbetsför ålder med två vuxna är numera det normala att båda makarna arbetar. Mannens arbetssituation blir därmed inte dominerande som orsak till flyttningar. Fler hänsyn måste tas, varför beslutssituationen blivit komplexare. Samtidigt har ökade möjligheter till pendling bidragit till att utvidga den geografiska arbetsmarknad som är tillgänglig för den enskilde. En ökad tillgång till bil har spelat en viktig roll i detta sammanhang och likaså förbättrade vägar. Ökade satsningar på utbyggnad av tåg- och flygtrafik möjliggör för ett växande antal personer att pendla med tåg eller flyg till sina arbetsplatser. En reducerad flyttningsbenägenhet har sålunda gått 15

18 hand i hand med ökad rörlighet. Den geografiska kopplingen mellan bostad och arbetsplats har successivt försvagats. En annan viktig strukturell faktor är att gamla lokaliseringsfaktorer förlorat i betydelse. Tillverkningsindustrins lokalisering styrdes i stor utsträckning av tillgång till råvaror, järnväg och/eller hamn, vilket märks kraftigt i framförallt Bergslagens näringslivsstruktur. Arbetskraften mer eller mindre tvingades att flytta till de platser som var ägnade för industriproduktion. Stordriftsfördelar i produktionen innebar samtidigt att varje företag försökte koncentrera tillverkningen till ett begränsat antal enheter. Lokaliseringen för befintliga företag framstod som given. Sedan mitten av 1960-talet är det tjänstesektorn som växer. Tjänstesektorns lokalisering bestäms av andra faktorer än tillverkningsindustrins. Huvuddelen av tillväxten under och 1970-talen skedde inom den offentliga tjänsteproduktionen. Lokaliseringen av denna, liksom lokaliseringen av detaljhandel och samfärdsel, bestäms av befolkningsmönstret. Efterfrågan på daghem, skolor, äldrevård, sjukvård och andra kommunala tjänster avgörs av antalet människor i regionen. Expansionen av den offentliga tjänsteproduktionen och delar av den privata tjänsteproduktionen har på detta sätt bidragit till att stabilisera bosättningsmönstret. Tjänsteproduktionen har vuxit där befolkningen bor. Tjänsteproduktion kännetecknas av att humankapitalet är den i särklass viktigaste produktionsfaktorn. Arbetskraften inom sådan produktion har därför i många fall en avsevärt starkare förhandlingssituation gentemot arbetsgivaren än arbetare inom tillverkningsindustrin. I många typer av tjänsteproduktion är arbetsgivaren beredd att anpassa anställningsförhållanden efter den enskilde arbetstagarens krav. Det kan gälla att förlägga delar av verksamheten till den ort där en nyckelperson önskar bo eller att ge de anställda möjligheter att i viss utsträckning arbeta från hemmet. Denna utveckling har bidragit till att vissa orter som erbjuder en attraktiv boendemiljö uppvisat en stark befolkningsökningen under de senaste årtiondena. För personer med sådan kompetens blir beslut om flyttning en fråga om deras önskemål att förändra sin livssituation. Tvånget att flytta försvinner, och därmed sjunker sannolikt flyttningsbenägenheten. En studie 2 genomförd inom ramen för Regionalpolitiska utredningen visar att de allra flesta människor flyttar för att de vill flytta väldigt få känner sig tvingade av olika skäl att flytta. Miljöbyte anges som det vanligaste motivet till att man flyttar. Att flytta till släkt, att flytta ihop och flytta till annat boende samt att byta miljö, uppgavs som flyttmotiv av sammanlagt 60 % av de svarande. Endast en femtedel angav nytt arbete eller byte av arbete som motiv till sin flyttning. Studier angavs som motiv av ungefär lika många. Utvecklingen under det senaste kvartseklet har sålunda gjort huvuddelen av befolkningen allt mer stationär. Bland dessa finns dock en växande andel lättrörliga personer som dagligen eller veckovis pendlar till sina arbeten på andra orter. 2 Cerum, Umeå Universitet, Platsers betydelse om flyttningar och livsvärden 16

19 2.2 Framtida flyttmönster 3 Vad kan man då förvänta sig för mönster i flyttandet framöver? Går detta att förutse? Åsikterna går isär om vad som kommer att hända. Hittills har, när det gäller det geografiska mönstret, flyttströmmarna gått från industrioch bruksorter samt glesbefolkade kommuner i Norrlands inland till storstadsområdena, universitets- och högskoleorterna och områden med attraktiva boendemiljöer. Båstad, Leksand och Borgholm är t ex orter som idag uppfattas som attraktiva om man ser på flyttströmmarna. Detta generella flyttmönster har man kunnat se såväl under högkonjunkturperioden som under lågkonjunkturperioden , vilket gör att Nutek 4 tror att detta mönster kommer att bestå framöver. Samtidigt finns det ett antal viktiga faktorer som påverkar flyttrörelserna och som verkar i olika riktning just nu: En högre utbildningsnivå medför större omflyttning. Samtidigt innebär ett ökat antal arbetstillfällen i tjänstesektorn att arbetsplatser i större utsträckning kan flytta till människorna istället för tvärtom. Vidare kan pendling idag i många fall idag ersätta en flyttning eftersom satsningar på infrastruktur i form av utbyggd tågtrafik, bättre vägar och (IT-) kommunikation genomförts i stor utsträckning. Vilket som är det tänkbara scenariot är, som sagt, mycket svårt att säga. Faktorerna ovan verkar för tillfället på flyttningarna samtidigt som varandra. Åsikten har uttryckts att vi kanske kommer att se en mer balanserad utveckling framöver. Detta tolkas som att vi kommer att se samma flyttningsmönster - från norr till söder, från glesbygd till storstad (förort), från landsbygd till centralort - som tidigare men i en mer nyanserad omfattning till följd av just att pendling och distansarbete underlättas, människorna styr arbetsplatsernas lokalisering i större omfattning, och värderingar förändras. 2.3 Korta flyttningar De ovanstående demografiska, konjunkturella och strukturella faktorerna som påverkat flyttandet förklarar främst omflyttningarna av människor från en region till en annan. Den övervägande andelen flyttningar sker dock inom en och samma kommun. Av de 1,3 miljoner flyttningar som genomfördes under 1997, stod de inom kommunala flyttningarna för ca 63 %, flyttningarna över kommungräns för ca 21 % och över länsgräns för resterande 16%. 5 Till korta flyttningar räknas, förutom dem inom samma kommun, även de som sker inom samma lokala arbetsmarknadsregion. Dessa regioner är indelade efter de pendlingsmönster man kan se kommunerna emellan och generellt sett anser man att 3 Svenska kommunförbundet, Från glesbygd till storstad en kunskapsöversikt om flyttströmmar 4 Nutek, Regioner på väg mot år Hårman, Scheele, Rörligheten på bostadsmarknaden s 6 17

20 man kan sätta likhetstecken mellan lokal arbetsmarknad och lokal bostadsmarknad. Bedömningen görs att så är fallet i Västmanland. En flyttning inom en kommun eller mellan kommuner inom en arbetsmarknadsregion innebär ett bostadsbyte, men som regel inte byte av arbetsplats. Istället karaktäriseras dessa flyttningar av att hushållets boende bättre anpassas efter dess bostadsefterfrågan. Det kan vara förändringar i hushållets storlek, ekonomiska situation eller boendepreferenser som gör att dessa bostadsbyten äger rum. I dessa sammanhang är det bostadsmarknaden i en kommun, och inte arbetsmarknaden, som har betydelse för flyttandet. Den stora omflyttningen inom en kommun eller lokal arbetsmarknadsregion innebär att det finns mycket intern dynamik i flyttningarna inom dessa. Genom dessa flyttningar sker förändringar i tillgängligheten till olika boendeformer, bostadsstorlekar, områden etc, vilket påverkar för andra, kommunmedborgare eller potentiella sådana, att hitta en bostad i kommunen. 2.4 Flyttmönster för olika grupper 6 Befolkningen kan delas in i olika grupper efter ålder, utbildning, yrke och sysselsättningsstatus. En studie av flyttningarna relaterade till dessa faktorer visar att vissa mönster kan urskiljas: Ungdomar Ungdomar har den högsta flyttningsbenägenheten av alla grupper. Under 1995 flyttade t ex var femte kvinna och var sjunde man i åldern 21 år. Arbetslöshet och närhet till universitet/högskola är faktorer som påverkar ungdomars flyttande. Andelen utflyttare i åldersgruppen år varierar mellan länets kommuner. Högst utflyttning har Skinnskatteberg (26%), Norberg (23%) och Surahammar (22%). Samtidigt sker en relativt stor inflyttning i åldersgruppen. Inflyttningen är störst till Skinnskatteberg (20%), Västerås (15%), och Hallstahammar, Fagersta och Arboga (13 %). Störst nettoutflyttning har dock Norberg (-13%), Kungsör (-11%) och Surahammar (-10%). Västerås är enda kommunen med positivt flyttnetto i denna åldersgrupp (2 %) Ovan har redogjorts för att det finns ett samband mellan flyttandet och konjunkturen. I en högkonjunktur ökar rörlighet och i en lågkonjunktur minskar den. I Västmanland när det gäller den aktuella åldersgruppen är sambandet det motsatta, vilket framgår av nedanstående diagram. 6 Svenska kommunförbundet, Från glesbygd till storstad en kunskapsöversikt om flyttströmmar 18

21 Diagram 1 Ungdomars flyttningar relaterat till arbetslösheten i Västmanland åren arbetslösa totalt män kvinnor Källa: SCB och LAN Av diagrammet framgår att ungdomarnas flyttande ökat när arbetslösheten ökat. Det mönster som angetts ovan, att unga kvinnor är mer flyttbenägna än män, framgår också. Det finns säkert flera faktorer som förklarar detta samband mellan ungdomars flyttande och konjunkturcyklerna; ungdomar är mer lättrörliga än dem som har barn i skola, investerat i en villa t ex, och har större möjlighet att välja att studera när inga arbetstillfällen finns på hemorten Pensionärer Pensionärer har som regel en låg flyttningsbenägenhet och tenderar att allt längre bo kvar i sina bostäder. De flesta flyttningarna sker inom kommunen. Det är framförallt yngre och friskare pensionärer som flyttar över kommungräns. En studie bland pensionärer visar att de främsta flyttmotiven för denna grupp är: 1. Individuella motiv såsom förändrad hushållssituation eller en önskan om närhet till familj och släkt. 2. Särskilda boendekvaliteter 3. Närhet till kommunal och kommersiell service. Den kommunala servicen i sig verkar inte ha så stor betydelse då denna inte varierar särskilt mellan olika kommuner. Större ekonomiska skillnader mellan olika kommuner framöver bedöms däremot kunna påverka flyttandet. Däremot utgör tillgång till service, kommunikationer eller kultur klara attraktionsfaktorer för de som flyttar till centrala eller centrumnära lägen. Flyttningarna påverkas också av faktorer som ej kan påverkas; t ex det geografiska läget och var anhöriga bor. Flyttbenägenheten är större hos de pensionärer som bor i hyresrätt, är högskoleutbildade samt kvinnor. Man kan observera en nettoflyttning hos dem som är över 45 år, och därmed även pensionärerna, till attraktiva områden nära städerna. Man kan också se en 19

22 inflyttning av pensionärer till natursköna områden, t ex kommunerna runt Siljan, och till orter såsom Båstad och Borgholm. Flyttandet är lågt i denna åldersgrupp i länet. Under 1998 flyttade ungefär lika många ut från länet som in. Tittar man på de olika kommunerna varierar flyttmönstret för denna grupp. Åldersgruppen står dock för en mycket liten del av flyttningarna i varje kommun. Skinnskatteberg, Heby, Hallstahammar, Fagersta och Köping har negativa flyttnetton i denna åldersgrupp. Endast Sala och Arboga har positiva flyttströmmar när det gäller åldersgruppen över 65 år. Idag är pensionsåldern i praktiken betydligt lägre. Av dagens 60-åringar har hälften någon form av pension. Tittar man även på åldersgruppen år är flyttandet generellt sett av större omfattning. Flyttmönstret utifrån ett åldersperspektiv framgår av diagram 4 i respektive kommunbilaga Utbildningsnivå Högutbildade flyttar mer än lågutbildade, även om flyttandet hos den högutbildade gruppen minskat kraftigt de senaste åren. Högskoleutbildade personer visar dock en kraftig inflyttning till främst storstadsområdena. Lågutbildade utgör ingen homogen grupp när det gäller flyttmönster. Istället varierar flyttandet med ålder, kön och näringsgren. T ex lågutbildade kvinnor i offentlig sektor flyttar i relativt stor utsträckning till storstäderna. Däremot är industriarbetare trögrörliga vilket delvis kan förklaras av att dessa oftast är män. Få industriarbetare flyttar till storstäderna Yrke, sysselsättning och hushållstyp De som efter en utbildning gör inträde på arbetsmarknaden har en flyttningsbenägenhet som är tre gånger större än genomsnittssvensken när det gäller långväga flyttningar. När man väl är etablerad på arbetsmarknaden har hushållsbildning och hushållstyp störst betydelse för flyttbenägenheten. Högst flyttbenägenhet har i nämnd ordning: de som separerar ur ett förhållande, ensamstående personer och de som flyttar ihop. Lägst flyttbenägenhet har, inte förvånande, sammanboende par. Flyttningsbenägenheten är större om man har flyttat tidigare eller pendlat långt till sitt arbete. En annan faktor som påverkar flyttbenägenheten är hur man bor. Boende i hyresrätt flyttar oftare än villaägare. En investering i sitt boende verkar, med andra ord, hämmande på flyttbenägenheten Återflyttare Sett ur ett livscykelperspektiv flyttar en fjärdedel av alla dem som flyttar från sin uppväxtmiljö tillbaka dit. De flesta återflyttningarna sker inom ett par år efter utflyttningen och ju längre tiden går desto mindre blir benägenheten att flytta tillbaka. Den lokala och regionala identiteten spelar en stor roll för återflyttningen, vilket 20

23 kommuner borde försöka utnyttja i samband med att människor skall lockas att flytta till kommunen. 2.5 Pendling Det mönster hos olika grupper som kan ses när det gäller flyttning kan även till viss del ses när det gäller pendling. Unga pendlar mer än äldre och högutbildade mer än de med lägre utbildningsnivå. Att pendlingen ökar samtidigt som flyttandet minskar, har tolkats som att många prioriterar boendet framför närheten till arbetet. Den tid som vi i genomsnitt använder under ett dygn för förflyttningar har relativt konstant legat kring 80 minuter de senaste åren. Inom befolkningen varierar dock tiden man använder för resor, liksom även syftet med dessa. De i yrkesverksamma åldrar ligger något högre i tidsanvändning för resor, medan skolungdomar och pensionärer reser mindre. Även om tiden vi använder för resor är konstant har ressträckan ökat kraftigt de senaste 60 åren. Denna ökning kan till allra största delen förklaras av ett ökat bilinnehav. De senaste åren har dessutom möjligheterna till längre pendling ökat betydligt genom bl a satsningar på snabbtåg och bättre vägar. Även en satsning på IT-infrastruktur leder till ett förändrat pendlingsmönster. Färre men längre resor kan tänkas bli det troliga resultatet av ett ökat distansarbete, vilket möjliggörs av satsningar på bättre datakommunikation. Förändringar i pendlingsmönstren sker dock relativt långsamt. En studie över förändringar i pendlingsmönstret för olika kommuner visar att i ca hälften av kommunerna ökade pendlingen med ca 10 % över en åttaårs-period. I några kommuner ökade pendlingen med 40 % under motsvarande period och i övriga med mellan 10 och 40 %. De kommuner med den största ökningen var ytmässigt relativt små. Det fanns ett tydligt samband mellan förändringshastighet och yta, enligt denna studie. 7 Statistiken över pendlingar till och från olika kommuner är eftersläpande. I denna rapport redovisas uppgifter rörande pendlingen till och från länet samt respektive kommun fram till och med år Detta faktum, samt det faktum att pendlingsmönstret förändras relativt långsamt, gör att det idag ännu inte är möjligt att statistiskt se effekterna av de infrastruktursatsningar som genomförts. 7 Nutek, Rörlighetsmönster på framtidens arbetsmarknad s 59 f 21

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016 Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Blekinge län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten Samhällsutvecklingsenheten Västerås Hallstahammar- Surahammar Sala KAK Prognos 2008-2015 FNS Västmanlands län -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Befolkning i Västmanlands län 2015 Prognoser för länets kommuner 2009-2030

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Lokala bostadsmarknader Stockholms län

Lokala bostadsmarknader Stockholms län Lokala bostadsmarknader Stockholms län 2014 2016 Kortversion Kortversion Bostad2.indd 1 1 2018-09-19 12:17 Innehåll Inledning Inledning...2 Olika faktorer påverkar flyttningar...3 Flyttningar inom länet...4

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Västmanlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Västmanlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Västmanlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Västmanland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Befolkning i Västmanlands län 2010

Befolkning i Västmanlands län 2010 Näringslivsenheten 2003:6 Befolkning i Västmanlands län 2010 Med prognoser för varje kommun 2003-2015 Christer Carmegren 021-19 52 43 2003-03-18 christer.carmegren@u.lst.se Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET JULI 2014 INLEDNING Siffrorna t o m 2013 härrör från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas BEFPAK och bygger på kommunens nyckelkodavgränsning.

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg 2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN Behov och möjligheter Hushållens val Hur ser behoven av bostäder ut? Hur ser möjligheterna till bostäder ut? Hur förenliga är behov och möjligheter? Vi blir fler

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer