Medlemskonferens

Transkript

1 Medlemskonferens Deltagare Elisabeth Martin Rikard Espling Joanna Messmer Birgitta Olsson Henrietta Ludvig Lars Tullstedt Erika Hann Disa Blomfeldt Saga Hellberg Peter Melander Hans Söderström Joel Franklin Johan Berg Nicklas Walldán Per Roald Eva Liedholm Johnsson Therese Isaksson Tyréns Stockholms byggmästareförening Byggherrarna Insallatörsföretagen Insallatörsföretagen Forsen Vasakronan Agenda 10:00 Intro Rikard + Elisabeth 10:40 Sveriges Byggindustrier Lars Tullstedt 11:10 Skolans svar på regeringens förfrågan. 11:30 Rektor Sigbritt Karlsson (INSTÄLLT) 11:40 Diskussion + 12:10 Lunch 13:00 Skolans utbildningar 14:30 Kaffe 15:00 Avslutande dialog Rikard Espling - Sammanfattning Utbildning och innehåll är en ständig fråga där alltid varit delaktig och aktiv. Efter en konferens 2012 gjordes en översyn av S-programmet. möjliggör för branschen kan ha en dialog med KTH kring utbildning. För att upprätthålla och öka söktrycket genomför en gymnasiekampanj varje vår för att få gymnasieelever att bli intresserade och söka till utbildningarna. Vid höstterminens start anordnar en mottagningsdag där alla studenterna från s utbildningar träffas för föreläsningar och studiebesök och redan tidigt lär sig vikten av att samarbeta mellan de olika inriktningarna. hjälper studenterna med inriktningsval för de studenter som ska börja årskurs 3. Ju längre fram i utbildningen desto mindre är kontakten mellan studenterna och i stället ökar kontakten mellan företagen och studenterna. är en inkörsport till branschen.

2 Lars Tullstedt Sveriges Byggindustriers (SB) nationella kansli Organiserad branschrelation behövs och SB driver detta där de finns. Kontakten med KTH är unik men man jobbar på att utöka detta på andra lärosäten. Det saknas en nationell samordning av utbildningar, det skulle behövas exempelvis för att säkerställa behovet av Lantmätare. Viss risk finns att spetskompetens försvinner för att studenterna inte är intresserade av vissa delar. Även lärartillgången är bekymmersam. Det är svårt med lärare till högskoleingenjörsprogrammen. Läget i branschen Ökningstakten av arbetande i byggindustrin har planat ut de senaste åren. Sektorn behöver ungefär personer per år pga. pensionsavgångar oavsett om branschen ökar eller minskar. Antal utrikesfödda i branschen har ökat men ligger ändå under i motsats till hur det ser ut på hela arbetsmarknaden. Byggindustrin närmar sig. Prognosen för bygginvesteringar är fortsatt ökning. Vad händer framöver? bostäder fram till 2025 behövs enligt Boverket. Den årliga ökningen är inte tillräckligt stor för att kunna nå målet. Fler bostäder kommer behöva byggas. Inom infrastrukturen råder ett stort underhållsbehov, miljonprogrammet behöver renoveras. Sedan behöver det också arbetas med energieffektivisering och klimatsäkring. Allt pekar på att det behövs fler byggare, däremot finns det inga siffror på hur många som behövs. Var finns ingenjörerna? Forskare och civilingenjörer har sedan 2005 ökat med 31 %. Arkitekter med 29 % och högskoleingenjörer/teknologie kandidater/gymnasieingenjörer med 53 %. Hela byggsektorn har ökat med 22 %. Utvecklingsfrågor En arbetsgrupp inom byggsektorn har tagit fram en kravlista avseende förväntade läranderesultat inom arbetsmiljörådet. Tips: Branschen håller på att ta fram en säkerhetsutbildning. Digitalisering och BIM Viktigt att BIM/digitala verktyg integreras i utbildningen och stödjer lärandet. Arbetsintegrerat lärande Processer för arbetsintegrerat lärande är viktigt.. Fördelar för alla parter är exempelvis praktik eller likande. Risker måste förebyggas. Joel Franklin - Skolans svar på regeringens förfrågan Regeringens frågor till lärosäten: 1. Vilka behov ser lärosätena av utökat utbildningsutbud? 2. Har lärosätena vidtagit åtgärder om dimensionering? 3. Är utbildningarna efterfrågade? 4. Hur ser lärarförsörjningen ut? 5. Vilka utbildningsinsatser avser lärosätena att genomföra?

3 6. Vilka resurstillskott krävs för dessa insatser? Svar är inskickat. Nyckelbegrepp: - Ersättning för helårsstudenter, HST - Ersättning för helårsprestation, HPR - Takbeloppet - Faktiska kostnader: löner, lokalhyror, gemensamma kostnader osv Stabil kapacitet, men nedskärningar behövs. Vidareutbildningskurser har dragits ned medan platser i program har hållits konstanta. Problemet är att KTH får lika mycket per student som andra lärosäten. Uttag av marknadshyror medför att Stockholm betalar betydligt mer än övriga landet vilket leder till en sämre ekonomisk situation. Dessutom ökar over head-kostnaderna mer än intäkterna för HST/HPR. Till 2017 har det skett en 10 % sänkning på alla KTHs större ingenjörsutbildningar. Skolans slutsatser - Söktrycket är fortsatt väldigt starkt, till Arkitektur 8 sökande per plats, till kandidat 6 per sökande plats, till Samhällsbyggnad S 2 sökande per plats och till högskoleingenjör 1,8 sökande per plats - Lärarkapaciteten är god men behöver ökas - Ersättning behöver anpassas till kostnader - Forskningsfinansiering behöver ökas i takt med ökande utbildningsfinansiering - Vidareutbildning behöver hitta sin plats igen Stödord för diskussion - Tidigare Haninge, nu på KTH Campus, högskoleingenjörsutbildningen går numera ca 6-8 miljoner minus till skillnad från tidigare ca 1-2 miljoner plus pga. ökade hyreskostnader - Uträknat är även att högskoleingenjörerna har den minsta ytan/student på KTH - Ska nya utbildningar startas upp i landet, eller ska det satsas på KTH? - Effektivisering/kostnadsöversyn - Inriktingsvalsinformation på byggteknik och design tillsammans med S-länken - Installationsteknik - Marknadsföra kandidatprogram - Marknadsföra anläggning Skolans utbildningar Per Roald Byggteknik och design 3-årig utbildning, har 5 olika inriktningar idag. Tar in ca 180 studenter varje år plus ca 40 från Flemingsberg. Inriktningar: anläggning (15%), byggproduktion (35%), konstruktion (25%), fastighetsutveckling (10%), arkitekt (15%). Flest hamnar inom byggproduktion och konstruktion. 35% sökande är kvinnor och 35% med utländsk bakgrund. Ca 10% läser vidare på masternivå. Man har idag kapacitet att kunna ta in ytterligare ca 50 studenter. Byggproduktion

4 Liknande grunduppbyggnad som Byggteknik och design. Studenterna kan välja inriktning mot anläggning eller installationsteknik. Idag ser fördelningen ut 1/3 anläggning och 2/3 installation. Praktik i åk 1 och åk 2. Alla studenter har jobb långt innan de tagit examen. Ca ¼ del av studenterna har tidigare jobbat i branschen. Väldigt få kommer direkt från gymnasiet. Eva Liedholm Johnsson Fastighet och Finans Examen teknisk kandidat. Bredare rekryteringsgrund pga. inte lika högt krav på mattematikkunskap. Stort fokus på kommersiella fastigheter. Ca 38 % kvinnliga förstahandssökande. 30 platser på programmet. Möjlighet till inriktning mot fastighet eller finans. Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling Examen teknisk kandidat. Möjlighet att ta ut mäklarexamen. Ca 54 % kvinnliga förstahandssökande. 30 platser på programmet. Möjlighet till inriktning mot fastighetsutveckling eller fastighetsförmedling. Många studenter läser vidare på masternivå. Dock lite problem med genomströmning pga. att många får jobb under studietiden. Samhällsbyggnad Tvärvetenskaplig bas. Inriktningar: Byggprojektledning, Fastighetsekonomi och Fastighetsjuridik, Geografisk IT, Husbyggnads- och anläggningsteknik Miljöteknik och hållbar infrastruktur, stadsplanering, trafikteknik. Masterprogram: Fastigheter och byggande, miljöteknik och hållbar infrastruktur, husbyggnadsoch anläggningsteknik, transport och geoinformatik, hållbar samhällsplanering och stadsutformning. Ca 2 sökande per plats och 180 platser på programmet. Ganska jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga studenter. Kandidatarbete skrivs i årskurs 3, med pass och fail som betyg. Flest väljer husbyggnads- och anläggningsteknik som inriktning, medan flest läser fastigheter och byggande på masternivå. Ca hälften av studenterna åker utomlands, vanligtvis i åk 4 eller 5. Diskussion Utveckla utbildningens innehåll - Framåt! - Praktik - Väg och vatten, civ ing - Installation: energi och miljö, el, vvs - Samverkan med maskin - Projektledning: baskunskap, entreprenad juridik, arbetsmiljö - Prio Byggvetenskap, arbetsmiljö - Byggprocessförståelse för alla, produktion/logistik saknas liksom kalkyl - Bred utbildning: Geomatik, förvalta, utveckla, stadbyggnad, grund naturvetenskaplig kunskap Utbildningsekonomi: - Nationell fråga, kolla på högskolekonferens

5 - SBU i augusti Numerär: - Det är för få som utbildas just nu, behöver ökas! i pension/år borde vara fler, Minus 10% Övrigt: - Forskningsmiljard: till utbildning? Vidare och fortbildning - Lärare: praktisk erfarenhet, utbyte, akademisering För att ta del av konferensdeltagarnas presentationer följ: