Davids son och Guds son

Transkript

1 Davids son och Guds son För att vi skall förstå Josefs roll, krävs att vi granskar närmare vilken betydelse David hade i det messianska tänkandet. I julevangeliet står de välbekanta orden:»josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade barn«(luk. 2:4 f.). En påminnelse om kung David får vi även i berättelsen om herdarna vid Betlehem. Han hade nämligen själv varit herde i just denna trakt (1 Sam. 16:11). Jesus föddes i samma enkla och pastorala miljö som sin stamfader. Även Paulus nämner i Romarbrevet 1:3 att Jesus»till sin mänskliga härkomst var av Davids ätt«(jfr Apg. 13:23). Stora löften var förbundna med härstamningen från David. Enligt den uttolkning samtiden gjorde av Skriften skulle Messias vara av Davids ätt och komma från Betlehem (Matt. 2:4 6, Joh. 7:42). När människor kallade Jesus för»davids son«, kunde det därför vara liktydigt med Messias (Matt. 12:23, Mark. 12:35). Man tänkte på profetian i 2 Sam. 7:12 14, där Herren säger till David:»Och då dina dagar är till ända och du vilar hos dina fäder skall jag låta en ättling till dig, en som du själv har avlat, efterträda dig, och jag skall trygga hans kungavälde. Han skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall befästa hans kungatron för all framtid. Jag skall vara hans fader och han skall vara min son.«gud säger också:»ditt hus davids son och guds son 77

2 och ditt kungavälde skall bestå inför mig i all framtid, och din tron skall aldrig vackla«(2 Sam. 7:16). En av de viktigaste gammaltestamentliga profetiorna i det här sammanhanget finns i Jesaja 7:14 och den riktas till Davids ätt. Profetian citeras i Matt. 1:23 och anspelningar görs även i Luk. 1:31 och Upp. 12:5. Den hebreiska texten lyder i svensk översättning:»den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El.«Den grekiska översättningen i Septuaginta, som användes på Nya testamentets tid, har här ordet parthénos, som betyder»ogift kvinna«,»jungfru«. Texten lyder i svensk översättning:»jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel.«Det är osäkert hur utsagan uppfattades i profetens samtid och vem den troddes handla om. Varken den hebreiska eller den grekiska texten talar nödvändigtvis om jungfrufödsel, d.v.s. att den unga kvinna som skall bli havande förblir sexuellt orörd. Matteus har dock gjort denna tolkning av ordet parthénos, och för honom blir det en avgörande sak. Enligt honom syftar utsagan på Maria. Den davidiska ättelinjen förs vidare, men inte på vanligt sätt utan genom ett under, vilket sker för att profetens förutsägelse såsom Matteus tolkar den skall uppfyllas: En jungfru i den kungliga familjen blir havande. Det är i ljuset av detta Josef förstår sin roll som bärare av traditionen från David, och han följer uppmaningen att föra hem Maria som hustru, trots att han själv inte avlat det barn hon bär på. 44 Eftersom Maria är trolovad med Josef av Davids ätt, räknas barnet ändå som hans son och därmed också som Davidsättling. Lukas berättar att ängeln vid bebådelsen sade till henne:»han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut«(luk. 1:32 f.). Orden om David visar att Josef betraktades som fadern redan innan barnet var fött (jfr Luk. 1:69). Samtidigt Bartolomé Esteban Murillo ( ), Herdarnas tillbedjan. Eremitaget, S:t Petersburg Foto: Scala, Florens. 78 davids son och guds son davids son och guds son 79

3 Herdarna i julnatten. Änglarna syns inte för betraktaren, men herdarnas uttrycksfulla gester visar att de ser något alldeles särskilt. Dopfunt i Gerum på Gotland, tillskriven Majestatis, 1100-talets slut eller 1200-talets början. Foto: Per Stobaeus. säger ängeln att barnet skall kallas»guds son«(luk. 1:35). Hur skall man förstå detta? Att Jesus är Guds son är en huvudpunkt i den kristna bekännelsen.»om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud«, står det i 1 Joh. 4:15. Men vad innebär egentligen denna trosbekännelse? Svaret är inte enkelt. En bakgrund till texter som exempelvis Rom. 8:32 (»Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla...«) är den svåra berättelsen om hur Abraham på Guds befallning gick för att offra sin son Isak på ett altare (1 Mos 22). I sista stund hindrades han av en ängel. I Nya testamentet är det Guds son som offras, eller snarare frambär sig själv som ett offer. När Gud kallar Jesus sin»älskade son«(mark. 1:11) är det en parallell till Abrahams förhållande till Isak (1 Mos. 22:2). Själva titeln»guds son«har olika innebörd i olika sammanhang i Bibeln. Jag vill här anknyta till exegeten Otfried Hofius distinktion mellan det messianska begreppet»guds son«, som framför allt hör hemma i Gamla testamentets hist oriska och poetiska böcker, och det metafysiska begreppet»guds son«, som är yngre. 45 Båda kan tillämpas på Jesus. Först något om det messianska begreppet:»guds son«var en gammaltestamentlig kungatitel (Ps. 2:7), och i Nya testamentet är det en titel på Messias (Matt. 26:63). Begreppen Davids son och Guds son har därmed samma innebörd. Messias är en i raden av kungar med dessa titlar, om än den främste.»guds son«är Guds representant inför folket.»guds avbild«(d.v.s. människan såsom Guds representant inför skapelsen) är ett närliggande begrepp. Jesus är följaktligen inte unik i detta avseende, men han är större än sina föregångare. Att en kung benämns Guds son betyder att han är adopterad av Gud, och han har alltså samtidigt en mänsklig far. Som exempel härpå kan nämnas 1 Krön. 28:6, där Gud säger till David:»Det är din son Salomo som skall bygga mitt hus och mina förgårdar, ty honom har jag utvalt till min son och jag skall vara hans fader.«överfört på Jesus betyder detta att han har en himmelsk fader och en jordisk. I många fall när Jesus kallas»guds son«betyder det alltså helt enkelt att han är Messias, Israels kung. Under förhören före Jesu avrättning blev detta en brännande fråga: Gjorde mannen anspråk på att vara kung? Vid korset erkändes han som kung av en romersk officer och en rövare, medan de flesta förnekade det, enligt evangeliernas berättelser. 80 davids son och guds son davids son och guds son 81

4 Som kung överträffar Jesus sina föregångare och anfäder David och Salomo. Genom honom kan alla kristna kallas kungar och Guds söner och döttrar (2 Kor. 6:18, 1 Pet. 2:9). Han är den»förstfödde bland många bröder«(rom. 8:29). I sin vishet överglänser Jesus Salomo (Matt. 1:6 f., 6:29, 12:42). 46 Jesus säger själv i Mark. 12:35 (med paralleller) att Messias, som kallas Davids son, egentligen är herre över David. Vad är då det unika med Jesus? Vi får gå till det metafysiska begreppet»guds son«för att finna ett svar. Detta begrepp hör hemma i vishetslitteraturen och möter t.ex. i Ordspråksboken 8:30, där Visheten benämns Guds barn. Visheten är liksom Ordet en gudomlig egenskap som personifierats, en s.k. hypostas. Den grekisk-judiske filosofen Filon (ca 25 f. Kr 40 e.kr.) kallar i sin skrift De agricultura 49 Guds ord för Guds son. Som exempel på det metafysiska begreppet»guds son«i Nya testamentet kan anföras 1 Joh. 5:20:»Vi lever i den Sanne, i hans son Jesus Kristus. Han är den sanne guden och det eviga livet.«i Joh. 1:18 står det:»ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.«här råder identitet mellan Gud och Guds son. Guds son är preexistent eller med trosbekännelsens ord»född av Fadern före all tid«. Detta framgår särskilt tydligt i Hebreerbrevets inledning och i Joh. 8:58, där Jesus säger:»jag är och jag var innan Abraham blev till.«namnet Immanuel,»Gud med oss«, pekar i samma riktning. Det förekommer i den nämnda profetian i Jesaja 7:14 och blir hos Matteus ett namn på Jesus. Han, som framträder som Guds avbild (2 Kor. 4:4, Kol. 1:15, Heb. 1:3) och Guds son på jorden, visar sig vara Gud själv. Namnet Immanuel i Matteus Herdarna i Betlehem. Glasmålning från 1300-talet i Lye, Gotland. Foto: Per Stobaeus. Herdarna i julnatten. Portal från 1300-talet i Martebo, Gotland. Den ene herden bär en säckpipa som ser ut som ett får. Foto: Per Stobaeus. 82 davids son och guds son davids son och guds son 83

5 Paolo di Giovanni Fei (ca ), Herdarnas tillbedjan, ca Tempera på träpannå. Foto: Lindenau Museum, Altenburg, Tyskland. Bildarchiv Foto, Marburg. The Bridgeman Art Library. evangeliets början korresponderar med Jesu ord i evangeliets slut:»jag är med er alla dagar till tidens slut«(matt. 28:20). En liknande utsaga finns i Lukasevangeliet. När ängeln Gabriel i Luk. 1:33 säger till Maria att barnet»skall härska över Jakobs hus för evigt«, är detta en anspelning på Mika 4:7, där uttrycket används om Gud själv:»herren skall vara deras konung på Sions berg nu och för evigt.«på ett par ställen i evangelierna bekräftar Jesus att han är Messias med orden»det är jag«(mark. 14:62, Joh. 4:26) men genom dessa ord, som anspelar på gudsnamnet»jag är«(2 Mos. 3:14), gör han samtidigt anspråk på att vara oändligt mycket större än en jordisk kung. Jesu identitet är emellertid oftast dold, eftersom han talar om sig själv och Gud som två olika personer. Jesus förenade djupaste ödmjukhet med oerhörda anspråk. Det är inte underligt att många hade svårt att förstå honom, förargade sig över honom, tog anstöt och betraktade honom som en hädare. Endast Gud har rätt att tala om sig själv såsom han gjorde. Ingen kung, präst eller profet vare sig förr eller senare är därför jämbördig med honom. I den tidiga kristendomen fanns mycket olika uppfattningar om Kristi natur. Vissa läror som så småningom utdömdes som kätterska har bevarats inom islam. Där betraktas läran om Jesu gudom som stridande mot monoteismen. Enligt Koranen är Jesus en profet och blott en människa (43:59), låt vara en ovanlig sådan. Jesus föddes av en jungfru (3:42, 21:91) och hade därmed ingen far. Josef nämns ej i Koranen. Jesus skapades av Gud på samma sätt som Adam (3:59). Koranen förkastar tanken att Gud avlat en son och att denna son är ett gudaväsen. Begreppet Guds son, som alltså ogillas, förutsätts här syfta på ett biologiskt förhållande mellan far och son. Uppenbarligen fanns det vid tiden för Koranens tillkomst kristna grupper som uppfattade förhållandet så. Men som vi sett har detta begrepp i Bibeln en överförd betydelse och skall förstås som en bild. Att Gud kallas»fader«i Bibeln är också en bild. Det finns därför egentligen inget att invända när Koranen frågar, med udden riktad mot de kristna:»huru skulle väl himlarnas och jordens skapare kunna hava barn, då han ej har någon maka?«(6:101, Zettersténs översättning). Vad innebär jungfrufödelsen enligt Nya testamentet? Det står klart att den är avgörande för förståelsen av Jesu person. I Lukas skildring av Jesu och Johannes Döparens barndom är det framför allt jungfrufödelsen som skiljer dessa två släktingar åt. I övrigt framhäver Lukas likheterna. Senare i evangeliet markerar han dock skillnaden mellan de två, när han citerar Johannes ord om Jesus:»Det kommer en som är starkare än 84 davids son och guds son davids son och guds son 85

6 jag, och jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar«(luk. 3:16). I samtiden var det inte självklart att Jesus var större än Johannes, och evangelisterna har därför haft anledning att visa att Jesus var unik. 47 Jesus avlades inte i någon biologisk mening, vare sig av en mänsklig eller av en gudomlig far. Guds son var inte frukten av ett slags äktenskap mellan Gud och en jordisk kvinna. Varken den messianska eller den metafysiska innebörden av begreppet Guds son talar för detta. I det förra fallet är sonen adopterad av Gud och i det senare är sonen»född«före all tid. I Bibeln förekommer visserligen Guds äktenskap som en bild i Gamla testamentet är Israel Guds brud och i Nya testamentet är kyrkan Kristi brud men denna bild är inte tillämplig här, ty i berättelsen om Jesu födelse framgår det ju redan från början att Maria är trolovad med Josef. Ängelns budskap att barnet blivit till genom helig ande och inte genom en man blir just det som lugnar Josef och övertygar honom om att han kan ta Maria till hustru (Matt. 1:20). När ängeln i Luk. 1:35 säger till Maria att helig ande skall komma över henne och att barnet därför skall kallas Guds son, anspelar detta på att Messias skall vara fylld av Guds ande liksom hans förfader David (Jes. 11, 1 Sam. 16:13). I berättelsen om dopet i Luk. 3:22 utpekas Jesus som Guds son, när Anden visar sig över honom i skepnad av en duva. Samme författare skriver att»jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft«(apg. 10:38). Namnen Messias och Kristus betyder»den smorde«. Talet om Anden i samband med bebådelsen leder även tankarna till den gammaltestamentliga skapelseberättelsen. 48 Människan Jesus kommer till på ett sätt som erinrar om Adams skapelse. En jämförelse kan också göras med Eva. Liksom Eva skapades ur Adams revben, skapades Jesus i jungfrun Marias moderliv. Jesus är Gud och människa. Den nämnda äktenskapsmetaforen i Bibeln används av Jesus själv när han liknar sig vid en brudgum, vilket visar att det råder identitet mellan Gamla Francesco di Simone Ferruci ( ), Herdarnas tillbedjan, terracotta. Foto: National Gallery of Art, Washington. 86 davids son och guds son davids son och guds son 87

7 Rembrandt ( ), Herdarnas tillbedjan. Josef bär skägg och är äldre än Maria. Han har alltså kvar sina traditionella attribut, men samtidigt skildrar konstnären händelsen på ett nytt och realistiskt sätt. Det är två fattiga människor som avbildas. Foto: bpk Bayerische Staatsgemäldesammlungen. testamentets Gud och Jesus. Denna identitet förklarar varför Jesus inte avlades av en mänsklig far. Ingenstans i evangelierna antyds att skälet skulle vara att en sådan börd är renare än den barnalstring som sker på vanligt sätt. Jungfrufödelsen har därför inget att göra med sexualmoral utan med något helt annat, nämligen Kristi preexistens. Kristus fanns redan till. Gud själv steg ner och lät sig födas som människa av en kvinna utan någon mans medverkan. 49 Som människa kom Jesus till genom en nyskapelse. Vad beträffar nyskapelsen kan man jämföra med den pånyttfödelse som beskrivs i Nya testamentet. Liksom alla människor delar Adams synd, kan de genom Jesus Kristus födas på nytt och få del i hans rättfärdighet och bli Guds barn. De är enligt Johannes 1:13»födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud«. I Joh. 3:8 står det att de är födda av anden och i 1 Petrusbrevet 1:23 att de är födda genom den sådd som är Guds ord, d.v.s. Jesus själv. De får därmed del i Jesu födelse till världen. De blir delaktiga av något nytt.»var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud«står det i 1 Joh. 5:1. Paulus säger i Rom. 8:29:»Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder.«de pånyttfödda är också liksom Kristus delaktiga av Guds Ande. Skillnaden mellan honom och dem är att Anden utgår från honom (Joh. 20:22). På flera ställen i Nya testamentet återkommer tanken att Guds barn genom Jesus har ett nära och förtroligt förhållande till Fadern i himlen. I Joh. 20:17 säger den uppståndne Jesus till kvinnorna vid graven:»gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.«Paulus skriver i Rom. 8:15 att Guds barn är Kristi medarvingar:»ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: Abba! Fader! «Att Jesus är både Gud och människa betyder inte att han 88 davids son och guds son davids son och guds son 89

8 90 davids son och guds son davids son och guds son 91

9 föregående uppslag Triptyk föreställande bebådelsen. Denna andaktsbild är utförd av Robert Campin (ca ) och hans medhjälpare i Tournai omkring I mitten avbildas ett rum i ett förmöget borgerligt hem. Ängeln Gabriel har just anlänt till Maria, som sitter djupt försjunken i en andaktsbok och ännu inte har märkt honom. På bordet står en vit lilja som en symbol för hennes jungfrudom. Genom det runda fönstret kommer Jesusbarnet flygande in. Ljuset på bordet slocknar till tecken på att den gudomliga naturen döljs när Gud blir människa. Till höger sitter Josef i sin verkstad. Han har tillverkat ett par musfällor. Konstnären anspelar här på Augustinus liknelse att Jesu kors var som en musfälla för djävulen. Till vänster betraktar triptykens donatorer händelsen. New York, Metropolitan Museum of Art. The Cloisters Collection, Inv The Metropolitan Museum of Art. Foto: Art Resource / Scala, Florence. Hitda-Codex, som är ett evangeliarium framställt i Tyskland omkring år 1000, innehåller en avbildning av hur Josef frambär Jesus i Jerusalems tempel. Den gamle Symeon tar emot barnet. Bakom Josef står Maria med två offerduvor i famnen. I de medeltida framställningarna av detta motiv brukar det vara Josef som håller duvorna, men här är rollerna ombytta. Hs 1640, fol. 23. Foto: Universitäts- und Landesbibliothek Darmstadt. är en halvgud. Han kan inte räknas till den kategori av antika hjältar som enligt myten hade en gud och en jordisk kvinna till föräldrar. En sådan var Alexander den store, vars mor Olympias kort innan hon för första gången delade säng med Filip II skall ha blivit befruktad av Zeus genom en blixt, enligt en historia som återges av den grekiske författaren Plutarchos. En mer närliggande parallell inom den judiska traditionen har utpekats. Filon skriver i De Cherubim att det är otänkbart att Abraham hade ett vanligt äktenskapligt samliv med sin åldriga hustru Sara, eftersom hon var dygden själv. Den son som föddes åt Abraham kom till när Gud var ensam med henne. Gud väntade till dess hon var gammal och ofruktsam och hade blivit som en jungfru på nytt. Ty endast en jungfru hövdes Gud. 50 För Filon är alltså Sara och inte sonen Isak den centrala personen, vilket gör att jämförelsen med Jesu födelse haltar. Jesus var sann Gud men också sann människa, med allt vad det innebar av mänskliga villkor. Till det senare hörde att han uppfostrades av en mänsklig far. Josef framställs som en nyckel person av både Matteus och Lukas. Han är inte Jesu köttslige far, men i egenskap av Davidsättling blir han en länk mellan Jesus och viktiga anfäder. Gud upprepar det han gjorde med fäderna, fast denna gång på ett mycket större sätt. Löftena har gått i fullbordan. Det är en paradox att släktförhållandet spelar en så stor roll, trots att Jesu släktband egentligen inte är biologiskt. Men sådan är Jesu mänsklighet. Han är en nyskapelse och ändå människa som vi,»född av en kvinna«(gal. 4:4), och de mänskliga villkoren inbegriper nationell eller etnisk identitet och släkthistoria. Både mänsklighetens stamfar Adam och judarnas stamfar Abraham återfinns i Jesu släkttavla. Vad betydde Jesu kungliga härstamning för honom själv? Det hörde med till inkarnationen att Guds son skulle födas in i ett särskilt folk, i en särskild tid och i ett särskilt hörn av 92 davids son och guds son davids son och guds son 93

10 världen. Det judiska folket hade under hela sin historia varit Guds folk mer än andra folk, även sådana som var mäktigare och kunde uppvisa märkligare kulturella och vetenskapliga framsteg. Hos judarna hade kunskapen om den sanne Guden bevarats trognare än hos andra. Jesus blev i viss mån den nye judakung av den gamla ätten som folket hade hoppats på, en sådan kung som de gamla goda kungarna hade varit. Han bejakade detta under sitt intåg i Jerusalem, som iscensattes i anslutning till profetian i Sakarja 9, där den rättfärdige fredskungen väljer att rida på en åsna och inte på en stridshingst men ändå når världsherravälde. Han bejakade sina rötter i den judiska historien, vars kungar hade spelat en avgörande roll på Frambärandet i templet. I famnen bär Josef de duvor som skall offras. I enlighet med det traditionella sättet att avbilda denna händelse är det en överstepräst som mottar Jesus. Han har en huvudbonad som liknar en biskopsmössa. Dopfunt från 1100-talets slut i Gumlösa, Skåne. Foto: Per Stobaeus. Frambärandet i templet. Glasmålning från talet i Rone, Gotland. Foto: Per Stobaeus. 94 davids son och guds son davids son och guds son 95

11 Frambärandet i templet, ikon av mästare i Moskvaskolan, 1500-talet. Josef och Maria möts vid templet av Symeon och Hanna. NMI 86. Foto: Erik Cornelius, Nationalmuseum, Stockholm. gott och ont. Bland judarna hade man under många generationer förvaltat traditionen om Guds löften, vilkas fullbordan Jesus nu själv blev. Upptakten till berättelsen om Jesus i evangelierna kan med fog betraktas som rojalistisk och nationalistisk. Rubriken till Matteusevangeliets inledning är skriven i denna anda:»släkttavla för Jesus Kristus, son av David, som var son av Abraham.«Den judiska nationalismen är urgammal och utgör på sätt och vis prototypen till europeisk nationalism. Den har yttrat sig på olika sätt under olika tider, men i de nytestamentliga texterna handlar det inte om ett herrefolks nationalism utan om en förtryckt nations frihetslängtan. Lukas skriver om profetissan Hanna, som efter att ha sett Jesus frambäras i templet»talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse«(luk. 2:38). Man längtade efter den Messias som de heliga skrifterna talade om. Dessa skrifter var heliga även för Jesus. I Matteus berättelse om hans födelse och barndom står det att alltsammans skedde för att Skriften skulle uppfyllas. Men man bör komma ihåg att nationalismen och rojalismen omvandlades på ett genomgripande sätt av Jesus till universalism. Som jag nämnt tidigare fjärmade han sig från omgivningens upptagenhet av David och Salomo, när han påpekade att det fanns något som var större än dessa kungar. I sin egen verksamhet riktade sig Jesus visserligen främst till judarna, men han sände ut sina lärjungar till alla folk. Och han betonade starkt att hans rike inte var av denna världen. Det var inte längre fråga om ett jordiskt rike. Jesu kungarike och Guds rike smälte samman. Fröet till denna universalism fanns redan i Gamla testamentet, låt vara att riket där ofta beskrevs i jordiska termer. Enligt Mika 5 skall härskaren från Betlehem, fredens herre, bli ärad över hela jorden. I Jesaja 11:10 står det:»den dagen skall folken söka sig till Jishajs rot«och i Psaltaren 97:1:»Herren är nu konung! Må jorden jubla, de fjärran kusterna glädja sig.«i Matteusevangeliet är de vise 96 davids son och guds son davids son och guds son 97

12 männen de första representanterna för dessa främmande folk som hyllar Jesus. Symeons lovsång i Lukas 2:29 32 uttrycker på liknande sätt att profetiorna har gått i fullbordan: Herre, nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som du har lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel. Sammanfattningsvis kan följande sägas: Profetiorna om Davids ättlingen handlar om att Israels guldålder skall återskapas. Men Jesu uppdrag sträcker sig längre än så och berör hela mänskligheten. Det handlar om att återställa paradiset. 98 davids son och guds son