VÄXELVIS PÅ MODERSMÅL OCH SVENSKA
|
|
- Göran Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄXELVIS PÅ MODERSMÅL OCH SVENSKA Språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga barn och ungdomar svensk version
2 Mitt språk växer Barnet som tilltalas på sitt modersmål hör många ord. De flesta orden känner han igen och vet vad de står för. Han förstår att mormor och morfar finns i lägenheten, trots att han inte ser dem. Han blir glad för att han ska få glass. Och han lär sig hur man formulerar en uppmaning, hur man gör ett påstående och hur man konstruerar en fråga på modersmålet. Det är på det här sättet vi lär oss de grammatiska reglerna när vi är barn. Barnet lyssnar, upprepar och kan snart konstruera egna meningar och uttrycka sina tankar och önskningar. Denna kunskap kan barnet översätta till svenska språkets villkor, när det har lärt sig de svenska orden och behöver bilda motsvarande grammatiska konstruktioner på svenska. * * Ali Hassan, kom in vi ska äta nu! Maten är klar och morfar och mormor har kommit. Vill du ha glass till efterrätt? VÄXELVIS PÅ MODERSMÅL OCH SVENSKA Beställningsnummer U06:139 isbn Liber Distribution, Stockholm Telefon Fax Text: Mai Beijer Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Illustrationer: Burhan Misirli Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna 2006 Myndigheten för skolutveckling
3 Vi kan lära oss många språk I Sverige på 2000-talet talar vi många språk. Allt fler barn växer upp i flerspråkiga familjer. I förskolor och skolor möts ofta barn och vuxna med flera språk. Hur väl förskolan och skolan tar tillvara barns och ungdomars flerspråkighet har en avgörande betydelse för deras identitets- och kunskapsutveckling. Vi kan lära oss ett nytt språk utan att det sker på bekostnad av ett annat språk. De flerspråkiga elevernas kunskaper i sina modersmål ska inte ställas mot kunskaper i majoritetsspråket svenska. Tvärtom språk föder språk! De begrepp som vi har ord för på ett språk, kan vi ta med oss till ett nytt språk så snart vi lärt oss vad de heter på det nya språket. Att endast behöva översätta ett känt begrepp är avgjort enklare, jämfört med om vi måste skaffa oss ny kunskap, när de förklaringar som vi får ges med ord som vi inte känner till. Det är vi vuxna föräldrar, lärare, forskare, opinionsbildare och beslutsfattare som avgör vilka möjligheter de flerspråkiga barnen och ungdomarna får för att utveckla kunskap med stöd av och växelvis på sina olika språk. Syftet med denna broschyr är att visa hur förskolan och skolan i Sverige vill stödja de flerspråkiga barnen och ungdomarna att utveckla sina språk och erövra ny kunskap. Information om var man får tag på de material som nämns i broschyren finns i Länkar och litteratur på sista sidan. } }} }}}}}}}}}}}}}}} } } Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. Språk ger } } oss självkänsla. Språk bär kunskaper och är grunden i mötet med } andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma, } } formulera frågor och lösa problem. Flera språk ger fler möjligheter! } } } } }} }}}}}}}}}}}}}}} 3
4 Utan lapp för ena ögat Det är svårt att bedöma avstånd om man måste sparka boll med lapp för ena ögat. Med två friska ögon ser vi inte dubbelt utan tredimensionellt! Det här liknar situationen för det flerspråkiga barnet. Att få använda sina båda språk ger fler dimensioner och fördjupade möjligheter att utveckla kunskap. Men flerspråkiga barn har det inte alltid så lätt i den svenska skolan. Även om många klarar sig väl, finns andra som inte når kunskapsmålen. Det finns flera samverkande orsaker till detta. En är att undervisningen i och på modersmål har minskat i alla skolformer under de senaste åren. I många kommuner upphörde modersmålsstödet i förskolan helt. Dessa nerdragningar byggde inte på pedagogiska avväganden, inom förskolan visste man av erfarenhet att tidiga insatser för språk- och identitetsstöd är särskilt viktiga i de lägre åldrarna. Men kommunerna behövde spara pengar. Flertalet kommuner har schemalagt större delen av skolans modersmålsundervisning till sen eftermiddag. Detta bidrar till att färre elever väljer att läsa sitt modersmål. När modersmålsundervisningen sker då andra lärare och elever har gått för dagen, går skolan miste om den flerkulturella kompetens som modersmålslärarna har. Detta medför i sin tur, att kunskapen om de flerkulturella elevernas situation minskar och de svenskspråkiga lärarna har sämre förutsättningar att möta dessa elevers behov. Nerdragningarna under denna period bland elevhälsans personal kuratorer, skolsköterskor, psykologer drabbade särskilt hårt de elever som varit utsatta för trauman eller som lever med den otrygghet det innebär att inte veta om man ska få stanna i Sverige. På många håll har dessa elever inte kunnat få det stöd som de behöver för att kunna gå vidare i sin kunskapsutveckling. 4
5 Skolan ska bli bättre Regeringen har beslutat att satsa extra resurser för att hjälpa kommuner och skolor att bli bättre på att möta de flerspråkiga elevernas skilda behov. Alla elever har rätt till likvärdiga förutsättningar för att nå kunskapsmålen i grundskolan och att fullfölja studier i gymnasieskolan. Myndigheten för skolutveckling har på regeringens uppdrag utarbetat en plan för hur dessa pengar ska användas för olika stödinsatser: R Rektorer och andra beslutsfattare erbjuds utbildning i frågor som rör flerspråkighet, förhållningssätt vid kulturmöten och samverkan mellan skola och hem. R Svenskspråkiga lärare som undervisar flerspråkiga elever i olika ämnen får utbildning för att bli bättre på att undervisa elever som har svenska som sitt andra språk. R Modersmålslärare erbjuds utbildning för att bli bättre på att ge studiehandledning i olika ämnen och så att de kan undervisa på modersmål eller svenska i olika ämnen. R Kommunerna får ekonomiskt stöd för att anställa extra resurspersoner på skolor med stora behov av mer personal. R Kommunerna får stöd för att utveckla metoder för att bli bättre på att ta tillvara föräldrarnas erfarenheter och för att öka deras möjligheter att stödja sina barn i deras identitets- och kunskapsutveckling. R Kommunerna får stöd för att utveckla undervisningen för de elever som kommer till Sverige under de senare åren i grundskolan eller under gymnasieåren. R Flerspråkiga elever ska uppmuntras så att de kan och vill fortsätta sina studier efter gymnasieskolan. Merparten av de pengar som regeringen har avsatt för dessa insatser fördelas av myndigheten till de drygt 30 kommuner där avståndet mellan skolans mål och verkligheten är som längst. Hur dessa pengar används avgör kommunerna i dialog med myndigheten. Utbildning för modersmålslärare, insatser för att stärka föräldrasamverkan, utveckling av undervisningen för sent anlända elever och satsningen för att öka de flerspråkiga elevernas intresse för studier på högskolan omfattar alla kommuner. På de följande sidorna presenteras närmare motiven för dessa insatser. 5
6 På vilket språk hjälper jag mitt barn bäst? Vem har lurat den här mamman att tala svenska med sitt barn, trots att hennes språkkunskaper i svenska är begränsade till enstaka ord? Hon vill ju så väl men det som händer är att barnets språkutveckling försenas. Barnet lär sig färre ord och vet inte hur man bildar meningar. Detta försvårar allvarligt barnets fortsatta kunskapsutveckling. Föräldrar som undrar vilket språk de ska tala med sitt barn, vad de ska göra om det finns olika språk i familjen, om barnet ska ha modersmålsstöd i förskolan, om det ska delta i modersmålsundervisning i skolan och hur de kan stödja barnets språkutveckling i svenska hittar svar på sina frågor i häftet Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer. Materialet finns på svenska + 16 andra språk och bygger på erfarenheter från ett stort antal flerspråkiga familjer. Det har utarbetats av Språkforskningsinstitutet i Rinkeby och är utgivet i samarbete med Myndigheten från skolutveckling. 6
7 Förskolan och de flerspråkiga barnen I förskolans läroplan som ligger till grund för verksamheten står, Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. En del bibliotek har barnböcker och ljudinspelningar även på andra språk än svenska som man kan låna hem. Myndigheten håller på att undersöka vilka material som lämpar sig särskilt väl för flerspråkig verksamhet i förskolan och högläsning i hemmen. Information om sådana material kommer under hösten 2006 att finnas på Myndigheten för skolutvecklings webbplats Tema Modersmål ( Språk- och identitetsutvecklingen går hand i hand. Alla barn har glädje av att möta olika språk och få inblick i olika kulturer. Flickan som har sina rötter även i en annan kultur än den svenska känner stolthet när hon får höra en berättelse från sitt ursprungsland, som också de andra barnen tycker är spännande. Och sedan får hon ta med sig boken hem och familjen kan lyssna på berättelsen som finns inspelad på hennes modersmål! 7
8 Flera språk i förskolan ger fler möjligheter Komma till tals. Flerspråkiga barn i förskolan är ett kommentarmaterial från Myndigheten för skolutveckling. Här redovisas tankar kring hur förskolan ska bemöta de flerspråkiga barnen och stödja deras olika språk. Språket lyfter bedömning av barns språkutveckling Det kan vara svårt att avgöra hur mycket svenska ett flerspråkigt barn kan. Barn har lätt att ta till sig uttal, och detta kan medföra att föräldrar och lärare överskattar barnets språkkunskaper. Barnet pratar utan brytning, men är barnets språk verkligen lika utvecklat som hos de jämnåriga som har svenska som modersmål? Ett annat barn pratar väldigt lite. Hemma tror föräldrarna att det beror på att barnet inte kan sitt modersmål så bra, men de antar att det talar bra svenska. I förskolan tror personalen det motsatta att barnet inte kan svenska, men att det i stället är bra på sitt modersmål. Det finns metoder för att ta reda på var i språkutvecklingsprocessen ett flerspråkigt barn befinner sig. Med stöd av diagnosmaterialet Språket lyfter, Diagnosmaterial i svenska, svenska som andraspråk och modersmål för åren före skolår 6, kan sådana bedömningar göras parallellt på svenska och barnets modersmål. 8
9 Far- och morföräldrar kan ha en aktiv roll Språk är mer än ord och grammatiska regler. Det omfattar även tankar, värderingar, sätt att se på världen och inhämta sådan kunskap som förmedlas via språket. Hur barnen möter ny kunskap under sina tidiga år påverkar deras lärande och får stora konsekvenser för dem när de kommer till skolan. Morfars stolthet är hans koloniträdgård. Han har lärt Mina namnen på alla trädgårdsredskapen och hur man gräver, planterar och vattnar för att det ska växa. Av morfar har Mina också lärt sig att det tar tid innan de första nya bladen spricker upp ur jorden. De pratar om att man måste ha tålamod och inte ge upp. Att växa tar tid! 9
10 Berätta en saga! Berätta den en gång till! Barn tycker om att lyssna till berättelser. Många barn tycker särskilt mycket om att lyssna på berättelser om dem själva, om när de var riktigt små. Andra viktiga berättelser handlar om när mamma och pappa var barn och vad de då gjorde. Hur de lekte och vad de gjorde för bus. Att få samtala en stund i lugn och ro och själv berätta kan vara ett bra sätt för barnet att bearbeta det som hänt under dagen. Barn som får lyssna till mor- och farföräldrarnas berättelser och sagor från deras barndom är lyckligt lottade. Att få del av den muntliga traditionen i familjen är betydelsefullt för barnets identitetsutveckling. Barn gillar också att vuxna läser för dem. Det råder stor brist på böcker på olika språk i Sverige även om en del bibliotek försöker köpa in sådana. Ibland fungerar läsningen på modersmål ändå, genom att den vuxna snabböversätter texten medan man tillsammans tittar på bilderna i en svenskspråkig bok. Men barn kan vara väldigt noga med att sagan ska vara likadan varje gång, dag efter dag. Då gäller det att komma ihåg vad man har sagt! Mammas berättelser är spännande och farliga. Men de slutar alltid lyckligt! 10
11 Goda kunskaper i svenska som andraspråk Många flerspråkiga elever har goda kunskaper i svenska, för en del är det deras starkaste språk. Andra kommer i kontakt med det svenska språket först i förskolan eller skolan. Erfarenheter från skolan i Sverige visar att det brukar ta 1 2 år för nyanlända elever att nå en sådan nivå i svenska så att de kan kommunicera med kamrater och i någon utsträckning följa med i undervisningen. Det brukar ta 5 6 år innan man kan svenska lika bra som de elever som har svenska som sitt modersmål. Undantag finns. Högmotiverade elever med goda kunskaper i sitt modersmål och kanske även andra språk lär sig svenska snabbare. Elever som kommer från krigsområden eller som varit utsatta för andra traumatiska händelser kan periodvis ha extra svårt att lära sig något nytt. Goda kunskaper i svenska är en nyckel till skolframgång i Sverige. För att kunna studera vidare på ett nationellt program i gymnasieskolan behöver eleven uppnå minst betyget Godkänt för skolår 9 antingen i svenska eller svenska som andraspråk. Ett bra sätt att förbättra sina svenskkunskaper är att läsa böcker. Bibliotekarien ger gärna råd om böcker som motsvarar barnens och elevernas intressen. Nationellt centrum för svenska som andraspråk och sfi Nationellt centrum arbetar på uppdrag av regeringen. Ansvarsområdet omfattar verksamhet från förskola till svenska för vuxna invandrare, sfi. Några viktiga områden är: R Sprida kunskap om den inlärningsprocess som det innebär att lära sig ett andraspråk R Stödja språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Nationellt centrum anordnar seminarier och konferenser, ger ut böcker och svarar för personliga kontakter. Mer information finns på deras hemsida 11
12 Målmedveten modersmålsundervisning Riksdagen har beslutat att alla elever som har ett annat modersmål än svenska ska kunna studera sitt modersmål i grund- och gymnasieskolan. Här följer Sverige FN:s Barnkonvention, Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden (Artikel 29). Ämnet är frivilligt och eleverna ska ha grundläggande kunskaper i språket. Kommunerna är skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning enligt de villkor som regleras i grundskole- och gymnasieförordningen. Det finns nationella kursplaner och betygen i modersmål har samma meritvärde när eleven söker till gymnasium och högskola som betygen i andra ämnen. Varför ska man läsa modersmål i skolan? R Kunskaper i modersmål och om ursprungskulturer ger förutsättningar för att utveckla en positiv flerkulturell identitet som innebär delaktighet både i det mångkulturella samhälle där eleven bor och i ursprungskulturen. R Språkkunskaper är nyckeln till kommunikation. Modersmålet möjliggör nära kontakter inom familjen och med släkt som bor i andra länder. I en alltmer internationaliserad värld är kunskaper i flera språk en resurs både för den enskilda och för Sverige. Undervisningen syftar till att hjälpa eleven att uppnå en språkfärdighet i modersmålet som gör det möjligt att använda det även som vuxen vid fortsatta studier och i yrkesliv i Sverige eller i andra länder. R Språk är verktyg för kunskapsutveckling. Om eleven får använda sina olika språk i skolan, får eleven ökade möjligheter att skaffa sig nya kunskaper i olika ämnen. Internationella biblioteket Internationella biblioteket i Stockholm har cirka böcker på mer än 100 språk. Här finns även DVD- och videofilmer från olika länder och cd-skivor med musik från hela världen. Besök deras webbplats på arabiska, engelska, kinesiska, persiska, ryska, spanska och svenska. Har du lånekort på Stockholms stadsbibliotek kan du själv låna böcker på Internationella Biblioteket som ligger nära Odenplan. Bor du på annan plats kan du beställa böcker därifrån genom biblioteket på din hemort. 12
13 Tema Modersmål Internet innebär radikalt förbättrade förutsättningar för att utveckla språkkunskaper. På myndighetens webbplats Tema Modersmål arbetar nära 100 lärare i 30-talet språk med att hitta länkar med texter, bilder och ljud som barnen och eleverna kan använda för sin språkutveckling. För flera av dessa språk finns även interaktiva möjligheter för kontakter mellan lärare, elever och föräldrar. 13
14 Nyanlända elever vill läsa engelska * Engelska är ett så kallat kärnämne i den svenska skolan. Detta innebär att eleven måste ha minst betyget godkänt i engelska skolår 9 för att kunna studera vidare på ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna börjar läsa engelska skolår 1 eller 2. Vid internationella jämförelser ligger svenska elever i topp när det gäller färdigheter i engelska bland de elever som inte har engelska som sitt modersmål. De elever som kommer till skolan i Sverige senare kan ha med sig kunskaper i engelska. Somliga har det som modersmål, andra har haft det som skolspråk eller lärt sig en del på informell väg, medan ytterligare andra inte alls har kommit i kontakt med engelska. De allra flesta nyanlända elever är motiverade att lära sig engelska. Detta gäller särskilt ungdomar som är osäkra på om de kommer att få stanna i Sverige. Engelska är ett obligatoriskt ämne som även de elever som inte har varit med från starten har rätt att läsa. De flesta eleverna har kapacitet att börja med svenska och engelska parallellt. Ibland kan det till och med vara så att språken stöttar varandra, t.ex. att eleven känner igen svenskans grammatiska strukturer från engelskan, eller att ord på svenska liknar engelska ord. Om skolan trots allt bedömer att det skulle vara bäst för eleven att avvakta med engelskan ska detta beslutas i samråd med föräldrarna. Eleven och föräldrarna måste då ha klart för sig hur ett sådant bortval kommer att påverka elevens möjligheter att fortsätta på gymnasiet. Nya möjligheter R Myndigheten för skolutveckling ger under ekonomiskt stimulansbidrag till skolor som erbjuder ämnesundervisning på modersmål samtidigt som dessa lärare får möjlighet att komplettera sin utbildning för att kunna undervisa i olika ämnen på modersmål. R De flesta flerspråkiga eleverna kommer även fortsättningsvis få merparten av undervisningen i olika ämnen på svenska. Därför satsar myndigheten också på att stimulera kommunerna att erbjuda sina svenskspråkiga ämneslärare kompetensutveckling. Målet är att dessa ska utveckla sin undervisning så att den bättre svarar mot de förutsättningar som de elever har som har svenska som sitt andra språk. * Har jag som är en svensk tusenfoting bara hundra fötter på engelska? 14
15 Bygga vidare på det eleven kan i matematik Ett annat kärnämne är matematik. Många nyanlända elever har goda kunskaper i matematik, men särskilt för dem som kommer till svensk skola under senare delen av grundskolan och i gymnasieskolan kommer det att dröja flera år innan de har sådana svenskkunskaper, att de förstår texterna i matematikläroböckerna och kan redogöra på svenska hur de löser sina matematikuppgifter. Idag får de flesta nyanlända elever vänta med matematiken så länge de undervisas i förberedelseklass eller på gymnasieskolans introduktionskurser för invandrarelever (IVIK). Ibland tilldelas de enkla (barnsliga!) sifferuppgifter som inte kräver språkkunskaper i svenska. Andra elever sitter med på svenskspråkiga matematiklektioner utan att kunna ta till sig undervisningen. Det är inte ovanligt att dessa elever känner sig missförstådda och i värsta fall tappar de intresset även för att lära sig svenska. För dessa elever är det avgjort en fördel om de kan få fortsätta att utveckla sina kunskaper i matematik på sitt modersmål eller tidigare undervisningsspråk parallellt med att de lär sig svenska. Det finns inga formella hinder mot undervisning på annat språk än svenska och betygen från sådan undervisning har samma giltighet som de från den svenskspråkiga undervisningen. 15
16 Hur går det för mitt barn? Kan vi hjälpas åt? Hur gick det? Föräldrasamtal i förskolan Förskolan inbjuder föräldrar till samtal om barnets utveckling, hur barnet fungerar tillsammans med kamrater och hur långt det har hunnit i sin språk- och kunskapsutveckling. Föräldrar har rätt att få information om hur förskolan arbetar med att stödja det flerspråkiga barnets dubbla identitets- och språkutveckling. Förskolepersonalen kan beskriva hur familjen kan stödja språkutvecklingen i hemmet. Utvecklingssamtal i grundskolan Skolan ska varje termin kalla elever och föräldrar till utvecklingssamtal. Syftet med dessa samtal är: R att eleven och föräldrarna ska få information om eleven lär sig det den ska, vad som är lätt och svårt. Samtalet ska även behandla elevens övriga skolsituation, hur eleven fungerar tillsammans med kamrater och vuxna och i olika grupper. R att skolan ta vara på föräldrarna erfarenheter och möjligheter att bidra till sina barns kunskapsutveckling. Ett aktivt deltagande från föräldrarnas sida gör det möjligt för dem att ställa krav på nödvändiga insatser från skolans sida. R att lärare, elev och föräldrar ska komma överens om vad eleven ska lära sig och träna på till nästa tillfälle och vilka insatser som är aktuella från skolans sida. Man kan komma överens om på vilket sätt hemmet kan bidra i arbetet. Individuella utvecklingsplaner (IUP) I samband med utvecklingssamtalen ska läraren tillsammans med eleven och föräldrarna skriva ned en individuell utvecklingsplan, IUP. R En IUP ska innehålla ett begränsat antal inlärningsmål som eleven kan uppnå till nästa utvecklingssamtal, då man kommer överens om en ny IUP. R En IUP för de yngre barnen tar främst fasta på de grundläggande färdigheterna som att läsa, skriva och räkna. Med stigande ålder kommer fokus att ligga på kunskapsutvecklingen i olika ämnen. Genom dessa utvecklingsplaner följer skolan och hemmen kontinuerligt upp varje elevs kunskapsutveckling. Avsikten med de insatser som man kommer överens om är att fler elever ska nå kunskapsmålen i skolan. Mer information finns i Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen. Rätt till tolk Om läraren inte kan göra sig förstådd på svenska, ska skolan se till att det finns tolk vid dessa samtal. Eleven ska aldrig användas som tolk vid skolans kontakter med hemmen. 16
17 Betyg och skriftligt omdöme I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan finns riktlinjer för hur läraren ska sätta betyg. Det finns nationellt utarbetade kriterier för vilka kunskaper som krävs för att eleven ska få ett visst betyg. För betyg i grundskolan ska användas beteckningarna: R Godkänd (G) En elev som inte når målen för olika ämnen i grundskolan har rätt att få ett skriftligt omdöme om kunskapsutvecklingen i det eller de aktuella ämnena. Av detta omdöme ska också framgå vilka stödåtgärder som skolan vidtagit. R I gymnasieskolan används även betyget Icke godkänd (IG) R Väl godkänd (VG) R Mycket väl godkänd (MVG) 17
18 Länkar och litteratur Länkar på Myndigheten för skolutvecklings hemsida MÅNGFALD OCH LIKVÄRDIGHET Under denna rubrik finns bland annat följande webbplatser: Nyanlända En resurs för skolor och andra som arbetar med nyanlända barn och ungdomar. Idéskola för mångfald Ett nätverk av förskolor och skolor som vill utveckla idéer om hur man kan arbeta framgångsrikt med mångfaldsfrågor. Regeringsuppdrag Länk bl.a. till Myndighetens Mångfaldsplan Bättre resultat och minskade skillnader planering för mångfaldsarbetet. Utvecklingsdialoger Innehåller t.ex. lista med de 30-tal kommuner som får del av det riktade stödet i form av dialoger under Lexin lexikon online (albanska, arabiska, bosniska, engelska, finska, grekiska, kroatiska, serbiska, spanska, turkiska samt Svenska ord, med inspelat uttal) Lexin Bild innehåller cirka substantiv (med bild, text och ljud på svenska, översättning till flera språk pågår) Lexin Film innehåller 370 verb (kort filmsekvens med svenskt ljud) KUNSKAP OCH BEDÖMNING Under denna rubrik finns bland annat följande webbplatser: Bedömning och betyg Individuella utvecklingsplaner Läs och skriv Matematik, naturvetenskap och teknik Skolbibliotek Språk Tema Modersmål En resurs för alla som arbetar inom barnomsorg och skola. Omfattar: språkrum för cirka 30 språk, basfakta om undervisningen, nyheter, debatt, länkar till forskningsrapporter, inbjudningar till kurser och konferenser m.m. Även länkar till: 18
19 BÖCKER OCH BROSCHYRER Dessa rapporter och broschyrer kan läsas, laddas ner eller köpas via Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer (28 sidor). Finns på svenska+ albanska, arabiska, bosniska, engelska, finska, nordkurdiska, romani arli och lovara, persiska, polska, ryska, somaliska, spanska, tigrinska, thailändska och turkiska. Här får föräldrar svar på sina frågor om hur de ska förhålla sig till språken i den egna familjen och hur de kan stödja sina barns språk- och kunskapsutveckling. Komma till tals Flerspråkiga barn i förskolan, 2004 (Litet format, 60 sidor). Syftet med detta material är att bidra till ökad kunskap om hur små barns flerspråkighet kan stödjas och stimuleras. Vid sidan av eller mitt i? 2005 (70 sidor) Ett material för kommuner och skolor som identifierar faktorer för framgångsrikt arbete med sent anlända elever och lyfter fram frågeställningar att fundera vidare kring i den egna verksamheten. MATERIAL FRÅN SKOLVERKET Materialen kan läsas, laddas ner från eller köpas via KURSPLANER OCH BETYGSKRITERIER I GRUND- OCH GYMNASIESKOLAN Flera språk fler möjligheter, 2002 (304 sidor). På uppdrag från regeringen kartlade Skolverket modersmålsstöd i förskola och modersmålsundervisning. Denna rapport innehåller även bilagorna: Attityder till modersmålsundervisning och integration, Översikt över svensk forskning om modersmålsundervisning, Tre decenniers modersmål om modersmålsstödet i förskolan Flera språk fler möjligheter, 2003 (16 sidor). Kortversion av ovanstående rapport. Finns även på engelska. Språket lyfter lärarhandledning, 2002 (27 sidor). Diagnosmaterial i svenska, svenska som andraspråk och modersmål före skolår 6. Språket lyfter observationsschema, 2002 (3 sidor). Kan användas oberoende av språk. Allmänna råd och kommentarer Den Individuella utvecklingsplanen, Skolverkets råd och kommentarer för arbetet med att upprätta individuella utvecklingsplaner för alla elever.
20 Sverige behöver flerspråkiga personer Rösta på! Flera språk ger fler möjligheter! Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. Språk ger oss självkänsla. Språk bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma, formulera frågor och lösa problem.
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merFör barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk
Läs merTVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merKVALITETSREDOVISNING för år 2007
1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merAugusti Tyresö kommun
Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merGrundskolan och fritidshem
Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem
Läs merNyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk
Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska
Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid
Läs merSpråkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor
Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.
Läs merFlerspråkiga barn i förskolan
Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag
Läs merRiktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun
för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Riktlinjer för modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Inledning
Läs merModersmål, Unikum och måluppfyllelse
Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merMottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever
Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merTusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.
Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merFör unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola
Läs merTvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merVälkommen till skolan!
Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun
Dnr 43-2017:6001 Österåkers kommun för förskola efter tillsyn i Österåkers kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merBilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Läs merInstruktioner till skolan
Instruktioner till skolan Detta bildspel är ett stöd för er i mötet med nyanlända elevers vårdnadshavare på ett föräldramöte eller välkomstmöte. Bildspelet innehåller 27 bilder med ett innehåll som nyanlända
Läs mertror. påverka mer än du Du kan Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux.
Du kan påverka mer än du tror. 106 20 Stockholm tel: 08 723 32 00, fax: 08 24 44 20 www.skolverket.se Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux. Vad vill du ha ut av skolan? Hur vill du arbeta?
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merArbetsplan för nyanlända elever
Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.
Läs merHANDLINGSPLAN. Mottagande av barn som inte har svenska som modersmål. För Skinnskattebergs kommuns förskolor
HANDLINGSPLAN Mottagande av barn som inte har svenska som modersmål För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning Sida Inledning... 3 Bakgrund... 3 Barnkonventionen... 3 Ur Lpfö-98/2010...
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända elever,
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merFörskoleklassen är till för ditt barn
Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690
Läs merSpråk- och kunskapsutveckling
Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz
Läs merFlerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar
Läs merRegeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm
Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever
Läs merModersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning
Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Jenny Jonsson 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andra språk B B Programnamn Handledare: Helena Wistrand Examinator:
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs mer11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:
Bakgrund Regeringsuppdrag Forskningsresultat Departementsskrivelse med förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merKunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år
Beslutad i Utbildningsnämnden 2019-04-17 Beslutad i Kommunstyrelsen 2019-05-28 Kunskapsstegen Sökprocess Informationskompet ens Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9 0 5 år F årskurs 5 BVC Lånekort
Läs merRevidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass
Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0240 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merSvenska som andraspråk
Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt
Läs merDialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer på BoU
Handläggare Datum Annelie Olsson 2017-11-13 0480-45 30 27 Katarina Sandberg 0480-45 30 03 Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer 2017-12-13 på BoU Syfte Fördjupa kunskapen om vardagsarbetet
Läs merKan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige
Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Flerspråkig webbtillgänglighet Vägledningen för flerspråkig information
Läs merNyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland
Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.
Läs merNationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merNyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se
Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2017:5931 Utbildningsservice i Västerås AB Org.nr. 556670-8615 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Västerås Internationella Skola & Förskola i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069,
Läs merModersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen
Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,
Läs merLidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter
Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merElever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Läs merDistansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten
Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.
Läs merGrundsärskolan är till för ditt barn
Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403
Läs merBLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG
BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG SOM LÄRARE BLIR MAN ALDRIG FULLÄRD I BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING UTAN DET ÄR FRÅGOR SOM STÄNDIGT MÅSTE VÄNDAS OCH VRIDAS PÅ. VAD ÄR EN RÄTTVIS OCH LIKVÄRDIG
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merMål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för
Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige
Läs merKvalitetsredovisning ht vt 2011
Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011 Järfälla språkcentrum Undervisning i modersmål samt studiehandledning på modersmål Grundskolan årskurs 1 till och med årskurs 9. Ansvarig för kvalitetsredovisningen:
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merUppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet
Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merModersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12
1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan
Läs merInformation om språkval - stödmaterial
Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler för skola och förskola Brämhults kommundel Fastställt av: Kommundelsnämnden Brämhult Datum: 25 mars 2010 Reviderad den: För revidering ansvarar: Verksamhetschef
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs meri skolan och i fritidshemmet
KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav
Läs mer