Internat 5 Tema: Litteraturförmedling i teori och praktik 8 9 maj 2008, Åsa folkhögskola

Transkript

1 Internat 5 Tema: Litteraturförmedling i teori och praktik 8 9 maj 2008, Åsa folkhögskola Berättarkurs Levande litteratur i skolan. Muntligt berättande i fyra grundskolor i Upplands Väsby Alf Engström

2 BERÄTTARKURS Varför berätta? Det är lustfyllt och magiskt. Det skapar gemenskap, koncentration, närvaro, fantasi. Det ger möjlighet för lyssnaren att mana fram egna bilder och fantasier. Berättandet handlar om att ge glimtar av livet - berättarens såväl som lyssnarens. Berättaren bär allt i sagan inom sig: glädjen, spänningen, överraskningarna. Berättaren är både sig själv och personerna i sagan och använder bl a rösten som gestaltningsmedel. Det är kreativt, berikande och stimulerande att få berätta. Vad ska man berätta? Välj bara det du själv tycker om att berätta. Det som talar till ditt hjärta. Du kan berätta något ur Livet, folksagor, myter, sägner, fria fantasier. Det är viktigt att du är dig själv när du berättar försök inte imitera någon annan berättare. Inlärning Det finns olika sätt att lära in berättelser/ sagor. Ett sätt är att först läsa sagan, och sedan filma den för din inre syn. D v s skapa egna inre bilder av sagan, del för del, och sedan pröva att berätta den på ditt eget sätt. Ett annat sätt är att kopiera sagan, läsa den och stryka för med färgpenna, och dela in sagan i avsnitt efter handlingen. Samt skriva stolpar på ett A4- papper. Läsa sagan några gånger, och försöka lära sig vissa uttryck och formuleringar. Detta är ett mera textorienterat sätt att lära sig sagor. Hur du än lär in en ny saga, så är det viktigt att du gör historien till din egen. Ta gärna med uttryck, ordvändningar, nån ramsa eller sång, och sök gärna hitta berättelsens speciella språkkaraktär men försök inte lära dig texten utantill. Då blir det inte berättande utan uppläsning. Det är bra om du kan berätta din nya saga flera gånger under kort tid. Rummet Rummet ska stödja berättelsen, berättaren och lyssnarna. Avlägsna distraherande bild- och ljudintryck. Dämpa belysningen/ mörklägg. Ett ljus eller en lykta framför berättaren hjälper alla att koncentrera sig. Berättaren bör kunna se alla lyssnarna. Ögonkontakt Berättaren bör under sagans gång låta blicken vila några gånger hos var och en av lyssnarna men flacka inte för mycket med blicken Ögonkontakten är viktig för att förstärka varje lyssnares upplevelse av att sagan berättas just för honom/ henne.

3 Språket Språket måste hänga ihop och passa till berättelsen. Modeord och slanguttryck passar t ex inte i en folksaga. Måla med orden låt språket bära berättelsen. ( De som är mera bildorienterade berättare anser att det är bilderna som skall bära berättelsen.) Svåra ord kan man antingen byta ut, eller direkt ge synonymer till i berättelsen. Rösten Tala tydligt svälj inte slutet av meningarna. Tänk på tempot i berättelsen. Variera tempot, och betona det som är viktigt i berättelsen genom att sakta tempot. Rytmisera berättelsen. Använd olika röstvolym från viskningar till rop. Gör gärna en kort paus i samband med att något viktigt händer i berättelsen. Om det faller sig naturligt för dig kan du använda olika röster för att ge extra karaktär åt olika personer i berättelsen. En del sagor innehåller sånger eller verser sjung gärna. Dramatisera Det finns olika uppfattningar om hur mycket berättaren själv skall synas och höras när han/ hon berättar t ex en folksaga. En del menar att berättaren skall hålla sig tillbaka så mycket som möjligt, och att sagan i sig skall få tala. För en del berättare passar det utmärkt. Andra har en mera dramatisk berättarstil, som naturligtvis anpassas efter berättelsens karaktär. Berättarens ansikte kan med små skiftningar spegla förändringarna i en folksaga och uttrycka förvåning, sorg, glädje, oro o s v. Gester och rörelser förstärker också innehållet i en berättelse. Se till att du sitter (eller står) så att du kan röra dig ledigt om du skulle vilja. Framför allt: var dig själv! Bjud på dig själv. Lyssnarna skall kunna märka att du faktiskt tycker om att berätta just den här historien. Att du vill dela med dig. Inledning Tänd sagoljuset och låt det värma oss och lysa oss till fantasins land. Bra att börja sinnligt. T ex med eld, vatten eller något föremål. En vacker tygpåse kan innehålla föremål med anknytning till dina sagor. T ex snäcka, kastanj, sten, träbit, glaskula, gammal nyckel, litet trädjur, tygbit Starta berättarstunden med utvald klassisk musik. Eller spela själv på flöjt, trumma eller annat instrument. Inled med en ramsa/ nonsensramsa ( t ex Det hoppar en hare) Avslutning Avsluta med samma ramsa som inledde eller någon annan. Låt något barn blåsa ut ljuset och uppmana alla att vara alldeles stilla tills sagoröken försvunnit. Uppmana barnen att rita och måla sin upplevelse av sagan eller att befästa och bearbeta den på annat sätt, t ex genom lek eller dramatisering.

4 Levande litteratur i skolan - Muntligt berättande av sagor, myter och dramatik på några grundskolor i Upplands-Väsby kommun Smedsgärdsskolan, Hasselskolan, Björkvallaskolan och Väsbyskolan. Målsättning: att utveckla barnens fantasi och kreativitet i text och bild att utveckla barnens språk vad gäller ordförråd, stavning, ordförståelse och språkkänsla att låta barnen ta del av vårt västerländska kulturarv att ge barnen kulturupplevelser att med utgångspunkt från berättelserna ge barnen möjligheter att samtala kring och skriva om livsfrågor, moraliska frågor, rätt och fel, sanning och lögn m m Några positiva effekter av Levande litteratur i skolan: Förstärker lärarens eget arbete med läsning, språk och bild Tränar barnen i koncentration och lyssnande Hjälper barnen att skapa egna inre bilder och utvecklar deras fantasi Ökad språklig medvetenhet Alla barn blir sedda. Även svaga elevers texter och bilder lyfts fram, t ex vid högläsning inför klassen Barnens självkänsla förstärks Barnen kan känna glädje och stolthet över sina kunskaper i t ex nordisk och grekisk mytologi Barnen kan lära sina föräldrar Bra samarbetsträning, t ex arbetena kring Grimmsagor, Mumindalen och Asken Yggdrasil Tränar barnens kritiska tänkande och seende Grimmsagorna Träning i att skriva stödord och uppsatser utifrån dessa Känslor av alla slag lyfts fram i berättandet Barnen får uppleva glädjen i att skriva, skaffa sig kunskaper och använda sin fantasi. Utvecklande för barn med annat modersmål Skapar intresse för sagor och läsning Skolår 1 Hösten Folksagor Berättar om nordiska sagoväsen: troll, jättar, Skogsrået, Näcken och Bäckahästen, Maran, Valulven, älvor, häxor m m. Berättar några sagor: Jätten och ekorren, Stadsmusikanterna i Bremen, Robert och flodhästarna. Barnen målar bilder och/ eller skriver fortsättningar. Skolår 1 Våren Folksagor Berättar sagorna Bergtagen, Jättens hjärta och Abiyoyo. Barnen målar bilder och / eller skriver fortsättningar.

5 Skolår 2 Hösten Folksagor Berättar sagorna Mästerkatten i stövlar, Snövit och Trollkarlens lärling. Barnen målar bilder och / eller skriver fortsättningar. Dramatiseringar. Skolår 2 Våren H C Andersen Berättar om H C Andersens liv och sagor. Barnen skriver en egen liten berättelse om författaren. Berättar Dummerjöns, Den fula ankungen, De vilda svanarna och Elddonet. Barnen målar bilder och/ eller skriver fortsättningar. Läraren högläser andra sagor, t ex Den lilla sjöjungfrun, Flickan med svavelstickorna, Svinaherden, Kejsarens nya kläder, Prinsessan på ärten. Skolår 3 Hösten Folksagor Berättar sagorna Lilla Rosa och Långa Leda, Vasilisa den sköna och häxan Baba-Jaga och Det lilla odjuret. Barnen målar bilder och/ eller skriver en fortsättning. Skolår 3 Våren Nordiska gudar Berättar om Skapelsen, Asken Yggdrasil och de nordiska gudarna. Barnen väljer vars sin gud, tar reda på uppgifter om denne, skriver om guden och målar en bild. Tillsammans gör hela klassen ett landskap kring världsträdet med gudar, jättar, odjur och föremål. Berättar Fenrisulven, Tor i brudklänning, Iduns äpplen, Balders död och Ragnarök. Barnen läser själv historierna om Sleipners födelse, Hur Tor fick sin hammare, Tor hos Utgårds-Loke m fl. Skolår 3 Våren Spökhistorier Berättar några av spökhistorierna Svansen, Det långa repet, Guldbenet, Gröna handen, Ringen, Fasters lever, Jakten på kyrkogården, De dödas julotta, Prästens nya häst Skolår 4 Hösten Muminvärlden Berättar om Muminvärlden och de olika figurerna. Barnen väljer vars sin gestalt och skriver en egen berättelse om honom/henne, samt gör illustrationer till sin saga det blir som en liten bok från varje barn. Hela klassen gör tillsammans ett stort Muminlandskap. Högläser Hur gick det sen?, Vem ska trösta Knyttet, Det osynliga barnet, och ett avsnitt ur Trollkarlens hatt. Barnen skriver egna brev om ensamhet och rädsla, och gör bilder av Det osynliga barnen. Skolår 4 Våren Långa folksagor Berättar om sagor och sägner. Berättar Pinkel, Kung Lindorm, Kalevala, Sagan om Eldfågeln. Barnen målar bilder, skriver fortsättningar eller egna sagor, gör dramatiseringar. Skolår 5 Hösten Grimmsagor och bildanalys Berättar om folksagans historia och uppbyggnad, Bröderna Grimm och att illustrera sagor. Klassen delas in i 5-6 grupper och varje grupp får en bunt böcker med olika varianter av samma saga: Rödluvan, Hans och Greta, Askungen, Snövit, Törnrosa,

6 Stadsmusikanterna i Bremen och Mästerkatten i stövlar. Barnen studerar och jämför bilder och texter i de olika böckerna, samt redovisar i grupp inför klassen. Berättar Grodkungen, Tusenskinn, Trumslagaren och Järn-Hans. Skolår 5 Våren Grekisk mytologi Berättar om 15 grekiska gudar och gudinnor. Eleverna väljer vars sin gud, forskar kring guden och skriver en egen presentation, samt gör en bild av guden. Berättar Iliaden (Eris äpple, Ifigenias offer, Striden vid Troja) och Odysseén (Kyklopen, Kirke, Besöket i Hades, Sirenerna, Skylla och Karybdis, Helios oxar, Nausika, Hemkomsten). Eleverna skriver fortsättningar och målar. Skolår 6 Hösten Stora författare Berättar om Molières, Strindbergs och Shakespeares liv och verk. Eleverna skriver stödord, och därefter egna författarpresentationer. Berättar Hamlet och Romeo och Julia. Eleverna målar bilder som en lång serie. Årskurs 6 Våren Spökhistorier Berättar spökhistorier, t ex Klon (Aphanden), Den enögda grevinnan (Sofie Soop), Myren, Varulven, Havsfrun, Systrarnas gravöl, Häxkatten. Årskurs 7 Hösten Nordisk mytologi Repetition och fördjupning av arbetet i årskurs 3 Årskurs 7 Våren Klassiker Berättar Gullivers resa till Lilleputt, Skattkammarön, Oliver Twist, Rikki-tikkitavi, Ringaren i Notre-Dame Årskurs 8 Hösten Grekisk mytologi Repetition och fördjupning av arbetet i årskurs 5. Berättar myterna om Midas, Orfeus, Ikaros, Orestien och Kung Oidipus. Årskurs 8 Våren Folksagor Berättar om nordisk folktro och om folksagans historia och form. Eleverna skriver egna folksagor och travestier på folksagor. Berättar Järn-Hans, Eldfågeln, Prinsessan och getabocken ( ur Tusen och en natt), Snövit, samt läser Kolsvart och de sju punkarna. Skolår 9 Våren Mytiska gestalter Berättar Stormen (Shakespeare), Medea, Don Juan(Mozart/da Ponte) Faust och Peer Gynt. Eleverna bearbetar stoffet, skriver referat och reflektioner kring gestalterna. Alf Engström Muntlig berättare