Effektmå l åv 1:1 på Kulturåmå gymnåsium

Transkript

1 Effektmå l åv 1:1 på Kulturåmå gymnåsium

2 Förord På Kulturama gymnasium vill vi ge alla våra ungdomar förutsättningar för att bli aktiva och kreativa producenter med framtidstro, genom att erbjuda dem kompetent vägledning i en modern, stimulerande lärmiljö. Genom att våga välja egna vägar mot en skola designad för framtidens elever hoppas vi kunna förbättra och utveckla lärmiljön i vår skola, och därmed ge våra ungdomar bästa möjliga förutsättningar att nå framgång och uppnå sina mål och drömmar i livet. 1:1-projektet är ett av stegen i den riktningen. Per Magnus Byström, rektor Kulturama gymnasium 2

3 Förord... 2 Inledning... 4 Vision... 4 Bakgrund och förutsättningar... 5 En blick mot omvärlden... 5 IKT i skolan ett nationellt kunskapsuppdrag... 7 Syfte... 8 Mål... 8 Projektets målgrupp... 8 Tidplan... 8 Organisation... 9 Uppföljning och utvärdering... 9 Kompetensutveckling Dokumentation Villkor och ekonomi Utrustning och teknik Referenser

4 Inledning Skolans uppdrag är omfattande och utbildningens innehåll beskrivs dels i Läroplan för gymnasieskola 2011 dels i ett antal lagar och förordningar. Av dessa är vissa bindande, ej tolkningsbara föreskrifter, medan andra beskrivs i mer övergripande termer som ska tolkas och genomföras. När detta utbildningsuppdrag ska omsättas i praktiken på Kulturama gymnasium behövs väl fungerande och stimulerande lärmiljöer. Detta förutsätter såväl en professionell, kompetent lärarkår och skolledning, som tillgång till ett brett utbud av verktyg för lärande. Vi är skyldiga att erbjuda alla våra elever en skolmiljö där lärprocesser stöds av många olika verktyg för att på bästa sätt möta elevernas förutsättningar och tillgodose deras behov. IKT, med datorn i fokus, är ett av dessa verktyg för lärande som bidrar till lärmiljöns mångfald. Det är dock inte maskinen i sig som är det viktiga, utan de möjligheter den erbjuder. Möjligheter att hämta, samla, formulera, analysera och konkretisera information och fakta, som en del av kunskapsbildandet och lärandet. Nu går vi vidare med Kulturamas utveckling när det gäller IKT och lärande genom att starta ett projekt på Kulturama gymnasium där varje elev disponerar en egen dator. Hur denna investering ska genomföras, vilka förväntningar som finns på projektets resultat, dess finansiering, uppföljning och utvärdering beskrivs på följande sidor. Vision Vår vision är en skola som med engagemang och entusiasm tar sig an uppgiften att erbjuda alla ungdomar i vår skola en relevant utbildning. En skola för framtiden som ger våra ungdomar bästa möjliga förutsättningar för att leva i ett samhälle i utveckling. En skola som främjar kreativitet, framtidstro och hållbar kunskapsutveckling. En konkurrenskraftig skola som sätter fokus på lärande i ett livslångt perspektiv. Vi som arbetar med utbildning inom Kulturamaskolorna ansvarar för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar till lärande och kunskaper. Kunskaper som ska omsättas i någon form av yrkesarbete om 5-10 år. Kunskaper som måste vara konkurrenskraftiga och användbara i en allt mer globaliserad värld och som stärker varje individs möjligheter för personlig utveckling och ett livslångt lärande. Därför vill vi göra en investering i vår skolas lärmiljöer genom att kraftfullt förstärka elevernas tillgång till IKT som lärande verktyg. Vi menar att den digitala utvecklingen i samhället och omvärlden i stort måste avspegla sig i skolan. De lärmiljöer vi skapar i skolan som inkluderar IKT får därför inte ses som en exklusivitet utan som en naturlig följd av samhällsutvecklingen, vilken skolan är en del av. Integrationen av IKT i utbildningen bör ses som viktigt och angeläget dels ur ett samhällsperspektiv men även ur ett elev- och lärarperspektiv. Den samhälleliga utvecklingsprocessen när det gäller IKT har nått en nivå där vårt beroende av IKT som en integrerad och central funktion av offentlig och privat verksamhet inte går att tänka eller välja bort. Tekniken i det digitala samhället visar sig i många olika former och på många olika områden. Teknologin har påverkat människors vanor och levnadsmönster, sätt att tänka och agera. Nya yrken och utbildningar har skapats i dess väg. Utvecklingen med att hitta nya, användarvänligare och mer kostnadseffektiva användningsområden för IKT pågår oförtrutet, i offentlig såväl som privat sektor." Tekniken påverkar/förändrar skolans spelregler genom att erbjuda en stor variation av möjligheter att arbeta med och i kontakt med omvärlden. Det skapas nya arenor, samtals- och mötesplatser i 4

5 klassrummen vilket bidrar till att flytta fokus och förskjuta perspektivet i skolan från undervisning till elevens eget lärande. Detta visar oss att lärande i allra högsta grad förutsätter aktivitet hos eleven. Lärande kan inte förmedlas utan är en process hos varje individ. IKT kan därmed inte ses som en genväg till lärande utan istället som ännu ett redskap för att hantera lärande och omvärlden. Det gäller också att ta tillvara den innovativa kraft som IKT innebär för att främja entreprenörskap i skolan eftersom gymnasieskolan har ett nationellt uppdrag att främja entreprenörskap. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. ur Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Skolan får inte längre framstå som en digital analfabet för de ungdomar som går där och som är uppväxta i den digitala världen. Då går skolans trovärdighet förlorad. Bakgrund och förutsättningar Kulturamaskolornas ledning arbetar på olika sätt med att stödja utvecklingen av lärmiljön med syfte att öka måluppfyllelsen för alla elever. Sedan ett antal år tillbaka har IKT varit ett av flera prioriterade områden vilket bland annat har inneburit att: extra investeringar för att utöka antalet personaldatorer har gjorts under de senaste tre åren vilket lett fram till att samtliga lärare har en personlig bärbar dator den trådlösa bredbandsaccessen har byggts ut och täcker stora delar av skollokalerna en gemensam digital lärplattform för personal, elever och vårdnadshavare i alla Kulturamaskolor har införts kompensatoriska hjälpmedelsprogram har provats ut och använts sedan 2005 (bl a StavaRex, SpellRight, ClaroRead, Gustavas ordböcker) och vi har skollicenser för dessa samt en uppbyggd kompetens hos den specialpedagogiska personalen IT-pedagog har verkat som pedagogisk resurs för verksamheten sedan hösten 2010 IT-riktlinjer för skolan har tagits fram ett stort arbete med att utveckla Kulturamaskolornas externa webbplats pågår en större genomgång av den pedagogiska personalens utbildningsbehov är genomförd förberedelserna inför 1:1 har pågått sedan HT2010 och under VT2011 genomfördes ett antal aktiviter bl a ett upphandlingsförfarande och studiebesök hos andra skolor i syfte att göra ett införande HT2011. Beslut togs dock av skolans huvudman Medborgarskolan Stockholmsregionen att vänta med införandet ett år mot bakgrund av erfarenheterna som gjorts i samband med implementeringen av 1:1 på Påhlmans gymnasium/textila gymnasiet VT 2012 beslöt huvudmannen att skjuta ytterligare ett år på införandet. 1:1 är en ny fas i denna utvecklingsstrategi som innebär att Kulturama gymnasium ser det som ett självklart och naturligt steg att nu gå in i (tar ännu ett steg närmre) den digitala omvärlden. Det innebär att ett aktivt, medvetet och målinriktat arbete, både med avseende på ekonomiska och 5

6 praktiska förutsättningar som på pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling för personalen, ligger till grund för projektet. En blick mot omvärlden Digital kompetens anses numera vara lika viktig som de tidigare definierade baskunskaperna skriva, läsa och räkna och det finns många exempel på hur man ser på begreppet digital kompetens i vår omvärld. I december 2006 antog Europaparlamentet och Europarådet sina rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa ska ses som en referensram för medlemsländerna. Det huvudsakliga syftet med referensramen är att: - Kartlägga och fastställa de nyckelkompetenser som är nödvändiga för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social sammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle, - Stödja medlemsstaterna i arbetet med att se till att ungdomar efter grundutbildningen har utvecklat nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet, och vilka utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet, och att vuxna kan utveckla och uppdatera sina nyckelkompetenser under hela livet - Tillhandahålla ett europeiskt referensredskap för beslutsfattare, utbildningsanordnare, arbetsgivare och inlärarna själva, för att underlätta satsningar på nationell och europeisk nivå mot gemensamt överenskomna mål - Tillhandahålla en ram för ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå både inom arbetsprogrammet Utbildning 2010 och inom gemenskapens utbildningsprogram. Dokumentet omfattar följande åtta nyckelkompetenser: 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära (inlärning) 6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Flera av dessa är intressanta för 1:1-projektet men det som ligger allra närmast till hands är Digital kompetens som definieras enligt följande: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet 6

7 Ur EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION om nyckelkompetenser för livslångt lärande, 2006 IKT i skolan ett nationellt kunskapsuppdrag Sedan den nya gymnasieskolan sjösattes hösten 2011 har ett antal förtydliganden tillkommit i författningarna och som därmed är tvingande för oss. I Läroplanen för nya gymnasieskolan framkommer bl a; Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. ur Estetiska programmets Examensmål framgår bl a; Kreativitet, nyfikenhet, kommunikation, samspel samt förmåga till eget skapande och framförande ska vara centralt i utbildningen. Att ta ansvar för sitt arbete, hantera och värdera stora mängder information, belysa frågor ur olika perspektiv, hantera digitala verktyg och medier samt ha möjlighet att bredda och specialisera sitt kunnande ska finnas med i utbildningen som förberedelse för konstnärliga och vetenskapliga högskolestudier. Vidare framkommer ur samma examensmål att; Inriktningen Estetik och media (ur vilken Kulturama gymnasiums profilutbildningar Filmare, Fotograf och Musikproducent är utformade) ska ge fördjupade kunskaper i digitala medier ur ett estetiskt perspektiv. Den ska utveckla elevernas förmåga att kommunicera med digitala verktyg. Ljud, bilder och berättande står i centrum. Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala uttryck ur olika perspektiv samt möta, använda och skapa digitala produkter. Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på något digitalt medium. Riktlinjer från UNESCO (Salamanca-deklarationen) samt Specialpedagogiska skolmyndigheten avseende inkludering och åtgärder för elever i behov av särskilt stöd är också bindande och så här skriver bl a SPSM i skriften It i lärandet - för att nå målen Allt fler studier pekar på att en hög tillgänglighet och en aktiv it-användning påverkar elevers skolresultat på ett positivt sätt. Om skillnaden i it-kompetens mellan kommuner och mellan skolor blir alltför stor riskeras likvärdigheten och den digitala kompetensen kommer då att variera beroende på vilken skola eleven går i och vilka pedagoger eleven möter. Tidsenliga och tillgängliga it-verktyg är nödvändiga för alla elever, men för elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd är det extra värdefullt, eftersom lärmiljön kan anpassas efter varje elevs behov. Genom att skolan erbjuder olika verktyg i lärandet görs undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla. It kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven och it kan vara en förutsättning för att kunna ta del av och vara 7

8 delaktig i skolarbetet. Skolans ansvar att se till att varje elev har tidsenliga lärverktyg poängteras i skolans styrdokument. Därtill kommer också att Kulturamaskolorna har i sin femåriga plan för införandet av Estetiska Lärprocesser (ELP) och Teching for Understanding (TfU) formulerat följande målbeskrivning där 1:1-satsningen kommer bli en viktig förutsättning för måluppfyllelsen. Kulturama har en lång tradition av att vara en utbildningsinstitution inom konst och estetik. I visionen för Kulturama har ett av målen varit att Kulturama ska ligga i framkant i arbetet avseende Estetiska lärprocesser. I och med ledningens arbete med Kulturamas skolplan sätts fokus på arbetet med estetiska lärprocesser under denna femårsperiod. Kulturamas främsta mål är att utveckla och utbilda våra elever inom samtliga skolformer. Elevernas LÄRPROCESS sätts i fokus och är övergripande i Kulturamas balanserade styrkort. Inom begreppet lärprocess återfinns även Estetiska lärprocesser. Ett livslångt lärande bistår människan genom livets alla faser. Forskning visar på den avsevärda nyttan av att alla elever som får arbeta med alla sina sinnen på ett för individen utvecklande sätt gagnar det livslånga lärandet! Syfte Investeringen i en dator per elev syftar främst till att förändra och utveckla elevernas lärmiljö och ge alla oavsett kön och samhällsklass likvärdiga möjligheter att använda IKT som ett redskap i lärandet. Därmed ges varje elev bättre förutsättningar för måluppfyllelse i sina studier och för sitt livslånga lärande. Genom att kraftigt öka tillgängligheten till IKT som redskap i lärandet vill vi också utveckla elevens arbetsmiljö mot att i större utsträckning motsvara vad som väntar i ett framtida yrkesliv. Vi vill på så vis ytterligare stärka elevens kompetens och framtida konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Mål Projektet 1:1 har som mål att skolan utvecklar arbetsformer och metoder för att öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt att öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Under projekttiden kommer skolan att arbeta med lokala delmål för sina respektive verksamheter utifrån de ovan givna målen. De lokala målen kan omfatta såväl individuella mål för elever och pedagoger som mer övergripande mål gällande exempelvis arbetsformer och metoder. Projektets målgrupp Projektet riktar sig från höstterminen 2013 till samtliga elever på Kulturama gymnasium Dessutom omfattas de cirka 70 pedagoger och lärare som arbetar med dessa elever. Tidplan Projektet sträcker sig över en treårsperiod med start i september Följande hållpunkter är planerade så här långt: utrullning av de 200 första datorerna Utvärdering av den första vågens utrullning, datum ej beslutat av styrgruppen Utrullning av andra vågens datorer, datum ej beslutat av styrgruppen Utvärdering av den första vågens utrullning, datum ej beslutat av styrgruppen 8

9 Organisation Styrgruppsmedlemmar Britt Axelsson-Flink, ekonomichef Medborgarskolan Stockholmsregionen Anders Svensson, IT-strateg Medborgarskolan Stockholmsregionen Jonas Asplund, IT-driftschef Medborgarskolan Stockholmsregionen Helena Tydén, skolchef Kulturamaskolorna Jonas Felixon, förstelärare/ikt-pedagog Påhlmans gymnasium, projektledare Styrgruppen är beslutande i alla övergripande frågor om 1:1-projektet inom Medborgarskolan Stockholmsregionens verksamheter och protokoll förs vid varje möte. Regional projektgrupp Jonas Felixon, förstelärare/ikt-pedagog Påhlmans gymnasium, projektledare Niklas Sköldmark, IT-driftstekniker Medborgarskolan Stockholmsregionen Per Magnus Byström, rektor Kulturama gymnasium Hammarby sjöstad och Odenplan Pedagogisk styrgrupp (lokalt) I vardagen leds det pedagogiska utvecklingsprojektet 1:1 av rektor Per Magnus Byström tillsammans med sin styrgrupp. Uppföljning och utvärdering Arbetet kommer att ske i samarbete med såväl pedagoger och elever som vårdnadshavare och kommer att fortgå kontinuerligt under projekttiden. En delrapport kommer att presenteras i anslutning till varje läsårsslut. Beslut om projektets målsättning, resultatmått och mätmetoder kommer att föras in i Kulturamaskolornas Balanserade Styrkort. Uppföljning och utvärdering kommer att följa SAMR-modellen som är utvecklad av Dr. Ruben Puentedura och är en modell som ska hjälpa skolledare, lärare och elever att se vad de kan göra för att få ut så mycket som möjligt av användandet av dator i undervisningen. SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyrstegs-modell för att titta på och förstå användning av teknik i lärandet. De fyra stegen innebär (kortfattat): Ersättande (Substitution): Datorer används för processer som var möjliga innan de infördes. Effektivisering (Augmentation): Datorer används för processer som var möjliga innan men de förenklar och förbättrar resultat. Modifiering (Modification): Lärare börjar utforma lärprocesserna annorlunda på grund av att eleverna har datorer. Motivationen och lärandet ökar. Omdefiniering (Redefinition): Lärare ger eleverna helt nya typer av uppgifter och når högre motivation och högre lärande. 9

10 Utöver detta följer regionledning och styrelse upp projektet inom ramarna för det ordinarie kvalitetsarbetet. Kompetensutveckling Den största delen av utvecklingsarbetet i 1:1-projektet kommer att göras av skolans pedagoger. Under projekttiden kommer de därför att erbjudas kompetensutveckling och stöd i arbetet, bland annat av skolledningen och skolans IT-pedagog. Det kommer också att anordnas ett antal workshops för skolornas pedagoger och skolledare i samarbete med Tänk Om. Dokumentation Projektet ska dokumenteras och fortlöpande presenteras på Kulturamas webbplats. Projektledare och IT-pedagog ansvarar tillsammans för uppdatering och utveckling av webbplatsen. På denna ska skolenheten ges stort utrymme att presentera vad som händer i projektet. Där ska också information om projektet finnas tillgänglig för elever, vårdnadshavare, pedagoger och andra intresserade. Villkor och ekonomi Investeringen i personliga datorer till elever görs från höstterminen De datorer som ska disponeras av elever leasas över en treårsperiod vilket innebär att man alltid kan erbjuda elever i åk 1 en ny dator som de sedan disponerar för sitt skolarbete fram till slutet av åk 3 då eleven återlämnar den. Det finns även möjlighet att låta de elever och vårdnadshavare som vill, köpa dator för det aktuella restvärdet vid tidpunkten för återlämnandet. Detta blir då en affär mellan leasingbolaget och eleven/vårdnadshavaren. Varje elev och vårdnadshavare ska bekräfta att de tagit del av de regler och villkor som gäller för att en dator ska delas ut. Detta bekräftas via ett undertecknat dokument som eleven lämnar till skolan vid utlämnandet. All utrustning förs in i en databas. Där noteras sedan vem som ansvarar för vilken dator. Där finns också utrymme för att kontinuerligt föra noteringar om eventuella problem med dator och i vilken utsträckning den har behövt service av tekniker. Projektgruppen har, tillsammans med IT-supporten (de som lokalt ansvarar för tekniksupport på skolan), tillgång till databasen. 10

11 Utrustning och teknik Skolan har valt följande modell: 11-tums Mac Book Air med (128 GB HD, 1,3 GHz Dual-Core i5-processor och 4 GB internminne). Datorerna levereras av Ricoh som enligt avtal är Medborgarskolan i Stockholms leverantör av hårdvara. R Då datortätheten i Kulturamahuset ökar markant kommer ett utökat kommunikationsnätverk för 1:1- projektet att skapas. Det primära nätverket blir trådlöst, vilket är helt nödvändigt av praktiska skäl. Ansvarig för nätverken är huvudmannen Medborgarskolan Stockholmsregionens IT-enhet. Referenser Skollag (2010:800) Gymnasieförordning (2010:2039) Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program Förordning (SKOLFS 2010:261) om ämnesplaner för gymnasiegemensamma ämnen Ämnesplaner och kurser, Skolverket 2012, NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE En Europeisk Referensram, 2006, It i lärandet - för att nå målen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011, Riktlinjer för inkludering, UNESCO, SAMR-Model, Ruben R. Puentedura, Måldokument ELP och TfU, Kulturama, 2011, Teaching for Understanding with Technology, Lisa Breit & Kristi Rennebohm Franz, 2005, Jossey-Bass publishing, 11

12 12