GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL"

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Borgsalen, Södravägen 9, Regionens Hus Ledamöter Ronny Löfquist (S), vice ordförande Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael Delin (S) Marianne Kierkemann (M) Erland Linjer (M) Gunnar Andersson (S) Ann-Charlott Mankell (M) Mikael Kahlin (-) Ersättare Rie Boulund (M) Christian Lidén (C) Johnny Rosenberg Bodmar (KD) Kerstin Zander (S) Gun-Britt Löfdahl (S) Birgitta Gustafsson (L) Turid Ravlo Svensson (S) Monica Hansson (C) Rose-Marie Henriksson (S) Roland Thörner (MP) Eva M Larsson (MP) Övriga Patrik Dahlqvist Jönsson, Nämndtjänsteman Rose-Marie Persson, Områdeschef Mats Emanuelsson, Controller Ingrid Kvist, Projektledare Lina Lundgren, Högskolan i Halmstad Ulrika Jörgensen (M), ordförande Angelica Eriksson, Sekreterare 1(208)

2 Kallelse/föredragningslista Justering 2017 HNH Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utse Ronny Löfquist (S) att jämte ordföranden justera protokollet. 2. Godkännande av föredragningslistan 2017 HNH Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att godkänna den utsända föredragningslistan. 3. Anmälningar av inkomna skrivelser Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att lägga anmälan av inkomna handlingar til protokollet. Anmälningar HNH Delårsrapport januari-juni 2017, Patientnämnden Halland HNH , Handlingsplan för grön tillväxt, energi och klimat HNH , Komplettering av tillväxtstrategi HNH Uppföljningsrapport 2, 2017 HNH , Sammanträdesdagar 2018 för regionstyrelsens utskott samt budgetberedningsarbetet inför 2019 HNH , Klimat och miljöpolicy för Region Halland HNH , Komplettering av tillväxtstrategi HNH , Förslag till Miljöpolicy för Region Halland med bolag 4. Trygg och effektiv utskrivning - information om arbetet i Halland HNH Ingrid Kvist 09:00 Förslag till beslut Gemensamm anämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel får information om det nya lagförslaget Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som kommer att ersätta dagens 2(208)

3 Kallelse/föredragningslista betalningsansvarslag januari 2018, psykiatrin omfattas först Regiongemensam överenskommelse och riktlinjer håller på att tas fram i samarbete mellan Hallands sjukhus, kommunerna i Halland, närsjukvården och Psykiatrin i Halland. Den nya lagstiftningen kommer att påverka alla vårdaktörer i Halland och ett omfattande arbete pågår för en god förberedelse. Målsättningen enligt betänkandet är att skapa trygghet i vårdflödet för patienter som har kontakt med hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten inför inskrivning i slutenvården, under sjukhusvistelsen och mottagandet efter sjukhusvård. 5. Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa 2018 HNH :30 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utfärda uppdrag till driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa för år 2018 uppdrag och mål för 2018 ska synkas med införandet av nya riktlinjer för trygg och effektiv utskrivning inom sluten hälso och sjukvård uppdrag och mål har hanterats i dialog med driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa Sammanfattning Uppdraget till driftnämnden baseras på Region Hallands måldokument för år 2018 som beslutades på Regionfullmäktige den 20 juni år Uppdraget kommer att revideras årligen. Gemensamma nämnden ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland. Nämnden är en beställarnämnd, medan driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa är ansvarig utförarnämnd. Gemensamma nämnden beslutar således om vad som ska tillhandahållas, medan driftnämnden ansvarar för hur detta ska ske. För att gemensamma nämnden ska kunna försäkra sig om att nå upp till målen för hjälpmedelsförsörjningen i Halland krävs en tydlig beställning till driftnämnden. Detta underlättar driftnämndens arbete och möjliggör en korrekt återrapportering till beställarnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse hjälpmedelsuppdrag till ambulans diagnostik och hälsa 2018 Hjälpmedelsuppdrag 2018 Expedieras till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 3(208)

4 Kallelse/föredragningslista Budget 2018 samt ekonomisk plan HNH Mats Emanuelsson 09:50 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anta budget för hjälpmedelsverksamheten för år Sammanfattning Samtliga intäkter som är en del av beställningen till driftnämnden redovisas under den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Intäkter från brukare och verksamheter för försäljning och hyror av hjälpmedel är intäkter som ligger under den gemensamma nämnden, eftersom dessa är intäkter på utförande som ryms inom samverkansavtalet. Budgetförslaget innehåller inspel från utföraren för att kunna möta prognostiserade volymökningar. Beslutsunderlag Budget 2018 samt ekonomisk plan Regionfullmäktige 41 - Mål och budget 2018 och ekonomisk plan Expedieras till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 7. Nämndattestant 2018 HNH :55 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utse Patrik Dahlqvist Jönsson till nämndattestant utse Rose-Marie Persson som ersättare, beslut gäller för år 2018 från och med den 17 november 2017 Sammanfattning Enligt attest- och utanordningsreglementet för regionen ska varje nämnd årligen utse en eller flera huvudattestanter samt ersättare för dessa. Nämndattestant ska fortlöpande informera nämnden om 4(208)

5 Kallelse/föredragningslista det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet gentemot budget och kompletterande beslut. Nämndattestanten kan gå in som huvudattestant i nämndövergripande frågor eller där huvudattestering rent praktiskt måste ske centralt för nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndattestant 8. Fika 10:00 9. Övergripande riktlinjer och vårdriktlinjer för hjälpmedel år 2018 HNH Lars-Gunnar Pettersson 10:10 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anta hjälpmedelsanvisningar för Region Halland gällande övergripande riktlinjer år Sammanfattning Enligt den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels reglemente fastställer nämnden årligen övergripande riktlinjer för förskrivning av samtliga hjälpmedel, inkontinens och nutrition i Halland. Underlag för riktlinjen utarbetas av hjälpmedelscentrum. Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten är att alla invånare i Halland ska erhålla hjälpmedel, inkontinens och nutrition på lika villkor. Övergripande riktlinjerna ger allmän information om samhällets hjälpmedelsförsörjning och om vilka riktlinjer och regler som gäller i Halland. Övergripande riktlinjerna ska ge vägledning åt i första hand förskrivare och övrig personal som deltar i hjälpmedelsförsörjningen, men är även avsedda som allmän informationsskrift. Vårdriktlinjerna inom hjälpmedel, inkontinens och nutrition vänder sig till professionen. Det är i huvudsak förskrivare som har användning för vårdriktlinjerna. Den beskriver bl.a. målgruppen, kriterier och mål med hjälpmedlet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse övergripande riktlinjer 2018 Övergripande riktlinjer 2018 Ändringar vårdriktlinjer resursenheten för inkontinens 2018 Vårdriktlinjer Resursenheten för inkontinens Expedieras till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 5(208)

6 Kallelse/föredragningslista Sammanträdesplanering 2018 HNH :30 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar följande sammanträdesdagar för år 2018: 16 februari 23 mars 27 april 15 juni 14 september 19 oktober 23 november 14 december Sammanfattning I enlighet med Region Hallands reglemente, samt 6 kap. 18 KL ska nämnden besluta om sammanträdestider för kommande år. Enligt förslag ligger gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels sammanträden på fredagar klockan 09:00-12:00. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse sammanträdesplanering 2018 Expedieras till Regionstyrelsen 11. Riskanalys 2018 HNH :35 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel har hanterat riskanalysen för 2018 och ger verksamheten i uppdrag att sammanställa utvalda riskområden och återkomma med förslag på internkontrollplan 2018 till nämndens sammanträde den 15 december Sammanfattning Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel arbetar med att peka ut eventuella risker inom nämndens ansvarsområde, som kommer hanteras som underlag i arbetet med internkontrollplan för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse riskanalys (208)

7 Kallelse/föredragningslista Riskanalys 2018 gnhh Expedieras till Beslut skickas ej 12. Återkoppling indikatorgruppen HNH :50 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Löpande återkopplingkring indikatorgruppens arbete. 13. Information om revidering av överenskommelse om hemsjukvård i Halland HNH :05 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Sammanfattning Lägesinformation kring pågående arbete med revidering av överenskommelsen om hemsjukvården i Halland. 14. Hemsjukvården i Halland - Laget runt HNH :15 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Återrapportering från respektive politiker samt regionens tjänsteman av överförandet den 7 april (208)

8 Kallelse/föredragningslista Presentation av slutrapport - Molliidress HNH Lina Lundgren 11:30 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Ett rörelsehjälpmedel har utvecklats av företaget Interventions AB som riktar sig till brukare som har neuromuskulära funktionsnedsättningar för användning i hemmiljö. Verktyget är en dräkt med inbyggd elektroterapi, som avser att hjälpa personer med spasticitet att få bättre rörelseomfång och funktion. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse slutrapport Molliidress SLUTRAPPORT_Mollii_datum Information till nämnden 2017 HNH :50 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Sammanfattning på sammanträdet informeras följande: Dialogmöte med driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa dialogmöte med lokal nämnd Varberg dialogmöte med lokal nämnd Kungsbacka GNHH kommunfullmäktige Kungsbacka GNHH regionfullmäktige 8(208)

9 Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa HNH (208)

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Hälsa och funktionsstöd Rose-Marie Persson Områdeschef Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa 2018 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att - utfärda uppdrag till driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa för år uppdrag och mål för 2018 ska synkas med införandet av nya riktlinjer för trygg och effektiv utskrivning inom sluten hälso och sjukvård - uppdrag och mål har hanterats i dialog med driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa Sammanfattning Uppdraget till driftnämnden baseras på Region Hallands måldokument för år 2018 som beslutades på Regionfullmäktige den 20 juni år Uppdraget kommer att revideras årligen. Gemensamma nämnden ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland. Nämnden är en beställarnämnd, medan driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa är ansvarig utförarnämnd. Gemensamma nämnden beslutar således om vad som ska tillhandahållas, medan driftnämnden ansvarar för hur detta ska ske. För att gemensamma nämnden ska kunna försäkra sig om att nå upp till målen för hjälpmedelsförsörjningen i Halland krävs en tydlig beställning till driftnämnden. Detta underlättar driftnämndens arbete och möjliggör en korrekt återrapportering till beställarnämnden. Regionkontoret Haleh Lindqvist Hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör Patrik Dahlqvist Jönsson Nämndtjänsteman 10(208)

11 Bilaga: Uppdragsbeskrivning till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa år 2018 Beslutet ska skickas till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 11(208)

12 Gemensamma nämnden för Hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Gemensamma nämnden för Hemsjukvård och hjälpmedel ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland. Nämnden är en beställarnämnd, medan driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa är ansvarig utförarnämnd. Gemensamma nämnden beslutar således om vad som ska tillhandahållas, medan driftnämnden ansvarar för hur detta ska ske. För att den gemensamma nämnden för Hemsjukvård och hjälpmedel ska kunna försäkra sig om att nå upp till målen för hjälpmedelsförsörjningen i Halland krävs en tydlig beställning till driftnämnden. Detta underlättar driftnämndens arbete och möjliggör en korrekt återrapportering till beställarnämnden. Gemensamma nämnden för Hemsjukvård och hjälpmedel är en samverkansnämnd mellan de halländska kommunerna och Region Halland. Kommunerna utgör både huvudmän i nämnden och kunder åt utföraren. Driftnämnden har ett generellt uppdrag att, då behov uppstår, genomföra utredningar och kartläggningar utifrån beställning från gemensamma nämnden. Den är även skyldig att rapportera till Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel när behoven i verksamheten förändras under året. De uppdrag som här presenteras baseras i Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel måldokument för år Måldokumentet följer de övergripande målen och strategierna inom regionen som fastställdes vid regionfullmäktiges möte den 20 juni Följer också de intentioner som beskrivs i Hälso- och sjukvårdsstrategi Dokumentet kommer att revideras årligen. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels övergripande uppdrag, uppdraget är framtaget i samverkan med driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel ska via beställning till utförare, i första hand driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa, säkerställa att Hallands invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor, med krav på ett effektivt och professionellt omhändertagande i rätt tid och med rätt vårdnivå. Nämnden ska säkerställa att förskrivna hjälpmedel håller utlovad funktion och teknisk prestanda, samt att hjälpmedlet följer patienten. Nämnden ska fastställa övergripande riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning av samtliga hjälpmedel i Halland. Nämnden ska ställa krav och fastställa riktlinjer som säkerställer att rätt kompetens, utöver yrkesutbildning, finns och som är lämplig för förskrivning av hjälpmedel. Nämnden ska beställa sådan utbildning samt andra utbildningar inom hjälpmedelsområdet. 12(208)

13 Inom vårdriktlinjernas områden fastställer nämnden utbud och tjänster för: Daglig livsföring (förutom syn- och hörseltekniska hjälpmedel) Rekreation och normal fritid Medicinska behandlingshjälpmedel Inkontinens Nämnden ska se till att tjänster och utbud tillhandahålls. Nämnden ska därför säkerställa att Region Halland tillhandahåller specialistkompetens för rådgivning vid förskrivning av hjälpmedel, inkontinensprodukter och nutritionsprodukter, teknisk kompetens samt kompetens för specialanpassningar av hyreshjälpmedel genom uppdrag till utförare. Utifrån bedömt behov av produkter och tjänster ska Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel årligen lägga en beställning till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa för utförandet av uppdraget. Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa ska ge erforderliga underlag till Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel inför beställning av uppdraget. Utförare av uppdraget inom driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa är Hjälpmedelscentrum. Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa ansvarar för Hjälpmedelscentrums drift och verksamheter såsom lokaler, personal, transporter och i förekommande fall investeringar. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels mål och uppdrag till driftnämnden Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnden att: Tillhandahålla rätt kompetens och adekvat utbildning för konsultation, teknisk kompetens och logistik. Tillhandahålla ett hjälpmedelssortiment som erbjuder möjlighet till ett aktivt liv utifrån brukarens egna förutsättningar. Ta fram underlag för riktlinjer inom hjälpmedelsförskrivning i Halland. Följa tillämpliga delar i de regiongemensamma riktlinjerna för det interna klimat- och miljöarbetet. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnden att: Bidra till hög tillgänglighet inom hjälpmedelsområdet. Via samverkan skapa dialog med kunderna gällande hjälpmedel. 13(208)

14 Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnden att: Genom omvärldsbevakning hålla sig à jour och driva utvecklingsfrågor inom hjälpmedelsområdet. Genom samverkan med andra aktörer driva frågor kring välfärdsteknik som har betydelse för att halländska brukare skall kunna leva ett aktivt liv. Delta i utveckling av hjälpmedelsfrågor på nationell nivå. Genomföra upphandlingar av hjälpmedel som täcker behovet hos invånarna på ett kostnadseffektivt sätt. Det nya arbetssättet Trygg och effektiv utskrivning som bygger på ny lagstiftning och som planeras starta under 2018 kan göra att ledtiderna behöver ändras under året. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel kommer att följa detta men tills nytt ställningstagande tas ges följande uppdrag. Säkerställa att nedanstående leverans- och ledtider hålls för god tillgänglighet och brukarnöjdhet och enligt riktlinjerna för trygg och effektiv utskrivning Högprioriterade hjälpmedel levereras inom två vardagar från det att beställningen nått HMC. Lagerhållet sortiment levereras inom fem vardagar från det att beställningen nått HMC. Beställningssortiment levereras inom femton vardagar från det att beställningen nått HMC. Avhjälpande underhåll sker inom tio vardagar från det ärendet nått HMC. 100% av hjälpmedelsbrukarna ska vara nöjda med bemötandet från HMC. 90% av hjälpmedelsbrukarna ska vara nöjda med servicen från HMC. Länets förskrivare skall vara nöjda med den utbildning som erbjuds via HMC. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnden att: Kontinuerligt följa upp att Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer resultat enligt Region Hallands uppföljningsanvisningar. Utifrån uppföljning rapportera eventuella avvikelser som behöver hanteras av Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Kontinuerligt hantera och följa upp huvudmännens avräkning. Informera Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel om förväntade effekter av avslutade upphandlingar. Ta fram underlag för betalningsmodell. 14(208)

15 Ta fram underlag för avskrivning av osäkra kundfordringar. Budget för uppdraget 2018 Budget 2018 fördelat på uppdrag, alla belopp i tkr, intäkter med negativt tecken. Hjälpmedelscentrum (drift) Hjälpmedelskostnad Inkontinens Verksamhetens intäkter Kostnader för personal och förtroendevalda Kostnader för köpt verksamhet, Övriga verksamhetskostnader Intäkter och kostnader 67 utanför Total (208)

16 Budget 2018 samt ekonomisk plan HNH (208)

17 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Hälsa och funktionsstöd Staben ambulans, diagnostik och hälsa Mats Emanuelsson Controller Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Budget 2018 samt ekonomisk plan Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anta budget för hjälpmedelsverksamheten för år Sammanfattning Samtliga intäkter som är en del av beställningen till driftnämnden redovisas under den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Intäkter från brukare och verksamheter för försäljning och hyror av hjälpmedel är intäkter som ligger under den gemensamma nämnden, eftersom dessa är intäkter på utförande som ryms inom samverkansavtalet. Budgetförslaget innehåller inspel från utföraren för att kunna möta prognostiserade volymökningar. Budget 2018 i tkr GNHH Budget 2017 Differens Budget 2018 Differens Regionbidrag Egenfinansierad del kunder URO Egenavgifter Övriga intäkter hjälpmedel Summa intäkter Köpt utförande * Summa intäkter (208)

18 Planperiod för i tkr GNHH Budget 2019 Budget 2020 Regionbidrag Egenfinansierad del kunder URO Egenavgifter Övriga intäkter hjälpmedel Summa intäkter Köpt utförande * Summa intäkter Regionkontoret Haleh Lindqvist Hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör Patrik Dahlqvist Jönsson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 18(208)

19 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160352, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Regionservice, Driftnämnden kultur och skola, Patientnämnden, Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, Kommunikationsservice, ekonomi ledning 41 Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 RS Beslut Regionfullmäktige beslutar att anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. fastställa en oförändrad debitering med 10:82 per skattekrona samt oförändrade patientavgifter för I ärendet yttrar sig i övrigt Gösta Bergenheim (M). Lise-Lotte Bensköld Olsson framför att Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag ska justeras i den del som avser den sista att-satsen. Sista att-satsen ska i det justerade förslaget ha följande lydelse. att medge Hallandstrafiken AB en genomsnittlig taxeförändring för kollektivtrafiken om högst tre (3) procent. Yrkanden I Mats Eriksson (M) yrkar bifall till regionstyrelsens budgetförslag, bilaga 1. I yrkandet instämmer Stefan Bengtsson (C), Tommy Rydfeldt (L), Elisabeth Falkhaven (MP), Niklas Mattsson (KD), Dag Hultefors (M), Lovisa Aldrin (L), Mikaela Waltersson (M), Anders Ekström (M), Stefan Edlund (MP), Kristina Karlsson (C), Christian Lidén (C), Ulrika Jörgensen (M), Ann Molander (L) och Lena Persson (L). Yrkanden II Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) yrkar bifall till Socialdemokraterna och Vänsterpartiets justerade budgetförslag, bilaga 2. I yrkandet instämmer Agnes Hulthén (V), Maud Lanne (S), Hüseyin Mirza Karagös (S), Christoffer Johansson (S), Therese Stoltz (S), Patrik Thorsson Nilsson (S) och Camilla Tilljander (V). Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 19(208)

20 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yrkanden III Thord Brynielsson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag, bilaga 3. I yrkandet instämmer Gejbert Strömdal (SD). Proposition gällande förslagen Sedan överläggningen avslutats ställer ordförande proposition mellan regionstyrelsens förslag, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets justerade förslag samt Sverigedemokraternas förslag och finner att regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs. Ordföranden meddelar att regionstyrelsens förslag är huvudförslag i huvudvoteringen. Proposition gällande motförslag i huvudvoteringen Ordförande ställer proposition mellan Socialdemokraternas och Vänsterpartiets justerade förslag och Sverigedemokraternas förslag och finner att regionfullmäktige beslutar att Socialdemokraternas och Vänsterpartiets justerade förslag ska vara motförslag i huvudvoteringen. Votering begärs och verkställs. Votering För att avgöra vilket yrkande som är motförslag i huvudvoteringen uppläses och godkänns följande voteringsproposition. Den som vill bifalla Socialdemokraternas och Vänsterpartiets justerade förslag röstar ja. Den som vill bifalla Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vid voteringen lämnas 26 ja-röster och 6 nej-röster. 36 ledamöter avstår från att rösta. 3 ledamöter är frånvarande. Se bifogad voteringslista, sidan Ordföranden tillkännager att Socialdemokraternas och Vänsterpartiets justerade förslag är motförslag i huvudvoteringen. Huvudvotering Följande voteringsproposition uppläses och godkänns. Den som vill bifalla regionstyrelsens förslag röstar ja. Den som vill bifalla Socialdemokraternas och Vänsterpartiets justerade förslag röstar nej. Vid voteringen lämnas 36 ja-röster och 26 nej-röster. 6 ledamöter avstår från att rösta. 3 ledamot är frånvarande. Se bifogad voteringslista, sidan Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 20(208)

21 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Reservation I Lise-Lotte Bensköld-Olsson, Per Stané Persson, Margit Bik, Lars Fritzon, Gun-Britt Löfdahl, Conny Carlsson, Monica Yngvesson, Christina Nilsson, Martita Johansson, Hüseyin Mirza Karagöz, Kerstin Nilsson, Kerstin Zander, Gustaf Kristensson, Patrik Thorsson Nilsson, Camilla Gustafsson, Göran Gunnarsson, Therese Stoltz, Christoffer Johansson, Anne Sjölund, Maud Lanne, Jonas Strand, Eva Borg och Catharina Berghorn, samtliga tillhörande Socialdemokraterna, Agnes Hulthén, Charlott Zsoldos, och Camilla Tilljander, samtliga tillhörande Vänsterpartiet, reserverar sig till förmån för eget förslag. Reservation II Thord Brynielsson, Gejbert Strömdahl, Tore Johansson, Georg Cserti, Erik Hellsborn och Anton Nilsson, samtliga tillhörande Sverigedemokraterna, reserverar sig till förmån för eget förslag. Ärendet Budgetförslaget innefattar en oförändrad utdebitering om 10:82 kr samt oförändrade patientavgifter för 2018 i enlighet med beslutet om patientavgifter och övriga avgifter inom hälso- och sjukvård. Beslut gällande tandvårdstaxa för 2018 behandlas i ett separat ärende i Regionfullmäktige i november Utgångspunkten i tandvårdstaxans förändring är att den ska följa förändringen i den så kallade referensprislistan. Budgetförslaget medger Hallandstrafiken en taxeförändring för kollektivtrafiken upp till 3 procent. För 2018 visar budgeten ett positivt resultat på 16 mnkr och inkluderar en kostnadsminskningstakt på 138 mnkr. Regionstyrelsen beslutar i särskilt ärende anta budgetramar för nämnder och styrelser inklusive uppdrag. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. fastställa en oförändrad debitering med 10:82 per skattekrona samt oförändrade patientavgifter för Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 21(208)

22 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Socialdemokraterna och Vänsterpartiets justerade förslag till beslut Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår regionfullmäktige besluta att fastställa skattesatsen för år 2018 till 10,82 kronor per skattekrona. anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. patientavgifter och övriga avgifter inom hälso- och sjukvård förblir oförändrade. investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. uppdra åt regionstyrelsen att besluta om resursfördelning och uppdrag för nämnder och styrelse i särskilt ärende. plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. medge Hallandstrafiken AB en genomsnittlig taxeförändring för kollektivtrafiken om högst tre (3) procent. Sverigedemokraternas förslag till beslut Sverigedemokraterna föreslår regionfullmäktige besluta att anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. regionen ska arbeta för att avskaffa de lokala nämnderna. regionen ska arbeta för att minska kulturanslaget med ca. 10 %. regionen ska arbeta för längre öppettider på minst en vårdcentral per kommun. regionen ska arbeta för ökade inköp av närodlad och svensk mat. regionen ska årligen genomföra ett mångkulturellt bokslut där invandringens kostnader och intäkter för Region Halland utreds och presenteras för regionfullmäktige. regionen ska ta kontakt med de sex halländska kummunerna, regeringen, riksdagen och berörda statliga myndigheter och kräva att asylinvandringen till Halland reduceras radikalt. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Mål och budget 2018, majoritetens förslag Mål och budget 2018, S:s och V:s förslag Mål och budget 2018, SD:s förslag Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 22(208)

23 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Vid protokollet Rebecca Steen Sekreterare Justerat Thomas Jönsson (M) Ordförande Ulrica Jörgensen (M) Ledamot Margit Bik (S) Ledamot Protokollets justering tillkännagiven på regionens anslagstavla Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 23(208)

24 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 RS Beslut Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige besluta att anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. att plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. Yrkande Gösta Bergenheim (M) med instämmande av Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) yrkar på att texten i tjänsteskrivelsen, andra stycket under ärendebeskrivningen och i Mål & Budget 2018 under punkt 10.5, andra meningen ändras från Budgetförslaget medger Hallandstrafiken en taxeförändring för kollektivtrafiken upp till 3 procent. till Budgetförslaget medger Hallandstrafiken AB en genomsnittlig taxeförändring för kollektivtrafiken om högst tre (3) procent. Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S) yrkar på Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag. Proposition Sedan överläggningarna avslutats ställer ordföranden proposition på arbetsutskottets majoritets förslag och Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag och finner att regionstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets majoritets förslag. Votering Votering begärs och ska verkställas. Följande voteringsproposition läses upp och godkänns. Den som vill bifalla arbetsutskottets majoritets förslag röstar ja. Den som vill bifalla Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag röstar nej. Vid voteringen avgavs åtta ja-röster (Mats Eriksson (M), Stefan Bengtsson (C), Dag Hultefors (M), Ulrika Jörgensen (M), GunMarie Stenström (M), Tommy Rydfeldt (L), Elisabeth Falkhaven (MP) och Niklas Mattsson (KD) och sex nejröster (Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), Per Stané Persson (S), Margit Bik (S), 24(208)

25 Therese Stoltz (S), Jonas Strand (S) och Gustaf Kristensson (S)). Thord Brynielsson (SD) avstår. Reservation Socialdemokraterna (Lise-Lotte Bensköld Olsson, Per Stané Persson, Margit Bik, Therese Stoltz, Jonas Strand och Gustaf Kristensson) reserverade sig till förmån för sitt och Vänsterpartiets förslag. Protokollsanteckning 1 Ej tjänstgörande ersättaren Agnes Hultén, V, antecknar till protokollet att hon instämmer i Socialdemokraternas reservation i ärendet. Protokollsanteckning 2 Det antecknas till protokollet att Sverigedemokraterna kommer att lämna ett eget förslag till mål och budget inför regionfullmäktiges sammanträde Ärendet Budgetförslaget innefattar en oförändrad utdebitering om 10,82 kr samt oförändrade patientavgifter för 2018 i enlighet med beslutet om patientavgifter och övriga avgifter inom hälso- och sjukvård. Beslut gällande tandvårdstaxa för 2018 behandlas i ett separat ärende i Regionfullmäktige i november Utgångspunkten i tandvårdstaxans förändring är att den ska följa förändringen i den så kallade referensprislistan. Budgetförslaget medger Hallandstrafiken en taxeförändring för kollektivtrafiken upp till 3 procent. För 2018 visar budgeten ett positivt resultat på 16 mnkr och inkluderar en kostnadsminskningstakt på 138 mnkr. Regionstyrelsen beslutar i särskilt ärende anta budgetramar för nämnder och styrelser inklusive uppdrag. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskotts majoritet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. att plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. 25(208)

26 Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Mål och budget 2018 Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 24 Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld Olsson 26(208)

27 Louise Lindstedt Budgetchef Regionkontoret Datum Diarienr Diarienummer RS Regionstyrelsen Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskotts majoritet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. att plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. Sammanfattning Budgetförslaget innefattar en oförändrad utdebitering om 10,82 kr samt oförändrade patientavgifter för 2018 i enlighet med beslutet om patientavgifter och övgriga avgifter inom hälso- och sjukvård. Beslut gällande tandvårdstaxa för 2018 behandlas i ett separat ärende i Regionfullmäktige i november Utgångspunkten i tandvårdstaxans förändring är att den ska följa förändringen i den så kallade referensprislistan. Budgetförslaget medger Hallandstrafiken en taxeförändring för kollektivtrafiken upp till 3 procent. För 2018 visar budgeten ett positivt resultat på 16 mnkr och inkluderar en kostnadsminskningstakt på 138 mnkr. Regionstyrelsen beslutar i särskilt ärende anta budgetramar för nämnder och styrelser inklusive uppdrag. Regionstyrelsen Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör 27(208)

28 Mål & Budget 2018 Datum Mål & Budget 2018 Regionfullmäktige (38) 28(208) Diarienr

29 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Innehållsförteckning 1. Halland inför Tydlig, långsiktig och föredömlig miljö- och klimatprofil...6 Beslutet om Mål och Budget i sitt sammanhang Vision...7 Tillväxtstrategin...7 Hälso- och sjukvårdsstrategin...7 Planeringsprocess Ekonomi i omvärlden Hur går det för Halland Politiska utvecklingsområden 2018 för att nå målen Mål: Hög attraktivitet Mål: stark konkurrenskraft Inriktning Uppföljningsindikatorer Inriktning Uppföljningsindikator: Mål: fler i arbete...15 Inriktning Uppföljningsindikator: Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Inriktning Uppföljningsindikator Inriktning Uppföljningsindikatorer Inriktning Uppföljningsindikatorer Inriktning Uppföljningsindikatorer Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Mål: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Mål: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Region Hallands ekonomiska situation (38) 29(208)

30 Mål & Budget 2018 Datum Historik...24 Ekonomisk bedömning Mål: budgetramen ska hållas Diarienr Utdebitering Skatteintäkter och utjämningssystem Statsbidrag för läkemedel Uppföljningsindikatorer Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Mål: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid...27 Inriktning Uppföljningsindikatorer Mål: Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Inriktning Uppföljningsindikator Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö 29 Mål: Ett sunt och hållbart arbetsliv...30 Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i Region Hallands värdegrund Finansiering Inriktning Uppföljningsindikator Skatteintäkter och generella statsbidrag...31 Känslighetsanalys...31 Resultatbudget Sammanställning nettokostnadsfördelning Fördelning av nettokostnader Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och revision...33 De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för revisionsändamål 2018 med tkr, vilket är oförändrat från Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag Anslag till övriga nämnder Regionstyrelsen Tillväxt och övrig verksamhet Anslag till Hallandstrafiken Regiongemensamma kostnader (38) 30(208)

31 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Hälso- och sjukvård...34 Eu-projekt Investeringar Balansbudget Planperiod Sammanställning nettokostnader Investeringar...38 Balansbudget (38) 31(208)

32 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Halland inför 2018 Det går bra för Halland och analyser visar att det finns potential för ytterligare utveckling. Förutsättningsskapande aktiviteter och välfärdssystemets förmåga att leverera mer träffsäkert utifrån geografin och individers olika förutsättningar är områden- som behöver utvecklas ytterligare i Halland. Nya utmaningar löses inte med enbart nya pengar utan viktigare är att utmana traditionella arbetssätt och lösningar. Välfärdssektorn behöver utvecklas för att nå resurseffektivitet, där invånarens behov alltid är i centrum. Detta kan ske genom att etablera nya gränsöverskridande processer istället för det traditionella stuprörstänkandet inom offentlig verksamhet. Invånarens väg genom livet, är en resa horisontellt tvärs igenom offentliga verksamheters stuprörsorganisationer. Framgångsfaktorn i Halland är ett funktionellt samarbete såväl inom som utom Halland. Utom Halland samarbetar regionen med närliggande regioner norrut, söderut och österut. Såsom invånare, företag och organisationer växer och rör sig så samverkar Halland. Inom Halland beslutades vid regionbildningen 2011 om en gemensam mötesform som kallas kommunberedningen. Där möts ledande politiker i samtliga kommuner och Region Halland för att skapa gemensamma mål för Hallands bästa. Därefter fattas beslut utifrån den egna organisationens förutsättningar i riktning mot Halland Bästa Livsplatsen. Den arbetsformen har bl.a. resulterat i två unika invånarfokuserade modeller i Halland, en för hemsjukvård och en för missbruk och beroende. Vi arbetar med en gemensam plan för Halland där infrastruktur, boende och kompetens står i fokus. Inkludering ska löpa som ett tema rakt igenom de fokuserade frågorna. Det går bra för Halland och det innebär att samhällsutvecklingen tydligare i fortsättningen ska utgå från de tre hållbarhetsaspekterna; Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, vilket ska genomsyra all samhällsutveckling och återfinnas i alla regionens ansvarsområden. Genom att utnyttja dimensionerna i vår planering och genomförande, bidrar också Halland till att de nationella och internationella målen uppfylls ökar även satsningarna på att digitalisera Halland. Utbyggnaden av bredband fortskrider och fler och fler initiativ tas för att digitalisera våra verksamheter. Bland annat kommer ett designlabb att skapas för att accelerera verksamheternas förmåga att ställa om till digitala arbetssätt, tjänster och invånarmöten. Regionen antog i november 2016 en ny hälso- och sjukvårdsstrategi för framtiden mot Framtidsarbetet, som ändrar vårt arbetssätt till mer flödesorienterat, är i gång 2017 och möter då den beslutade strategin vilket gör oss starka inför framtidens utmaningar. 5 (38) 32(208)

33 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Region Hallands kostnadsutveckling har varit för hög de senaste åren, vilket inte är hållbart. En välfungerande ledning och styrning samt ett gott ledarskap på alla nivåer är en förutsättning för en välfungerande verksamhet som utför uppdraget med tillgängliga resurser och inom tilldelade ekonomiska ramar. Det är av största betydelse att varje del i organisationen aktivt medverkar och tar sin del av ansvaret. Lösningen och förbättringen ligger i att ändra arbetssätt anpassat till invånarens livsprocesser och patientens process i vården Tydlig, långsiktig och föredömlig miljö- och klimatprofil Som grund för Region Hallands arbete med hållbar utveckling och tillväxt ligger de nationella miljökvalitetsmålen som antogs av riksdagen 1999 och FN s hållbarhetsmål, de 17 globala målen för hållbar utveckling, EU 2020 samt Agenda Region Halland ska som organisation aktivt medverka till att reducera klimatstörande utsläpp. Detta arbete sker i samverkan mellan olika aktörer, i olika projekt och även i Region Hallands egna verksamheter. Satsningar sker på solceller, laddinfrastruktur och elbilar. Regionen har som mål att reducera koldioxidutsläppen med 80% till 2025 i regionens egna verksamheter. Region Halland ska vara ett föredöme i klimat- och miljöarbetet. Det regionala tillväxtarbetet skall leda till en hållbar regional tillväxt och utveckling. Dagens behov skall tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Därför behöver regionen använda samhällsutmaningarna som drivkraft för innovationer. Att tillvarata den miljödrivna utvecklingen i det regionala utvecklingsarbetet är av stor vikt för att Region Halland och Halland skall lyckas. 6 (38) 33(208)

34 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Beslutet om Mål och Budget i sitt sammanhang Beslutet om Mål och Budget i Regionfullmäktige är ett årligt beslut med styrande prioriteringar för de olika nämnderna och regionstyrelsen under det kommande verksamhetsåret. Den ekonomiska budgeten beskriver förutom kommande års ekonomi dessutom en prognos för de ekonomiska förutsättningarna under en treårsperiod Vision Vår vision Halland - bästa Livsplatsen arbetades fram i bred dialog i det halländska samhället. Syftet med visionen är att skapa en gemensam bild för hur alla som bor, arbetar, vistas och bedriver verksamhet i Halland kan vara med och bidra till Hallands framgång att förverkliga den Bästa Livsplatsen Tillväxtstrategin Utifrån visionen har regionen i sitt uppdrag från staten som direktvald region, politiskt drivit arbetet med en Tillväxtstrategi som beskriver viktiga vägval för att sträva mot visionen fram till Regionfullmäktige fattade beslut om strategin 2014 och den uppdateras vid behov varje år. Under 2015 genomfördes analyser i Halland som visade på vikten av ett socialt hållbart samhälle kopplat till Hälsa och den viktiga Integrationsfrågan. Strategin uppdaterades med viktiga prioriteringar inom området. Med början 2017 kompletterades tillväxtstrategin med den tredje dimensionen för hållbar utveckling; ekologisk hållbarhet. Avsikten är att säkerställa att Region Hallands arbetssätt skapar värde och goda synergieffekter för både människor, miljö/klimat och ekonomi och att samtliga tre perspektiv beaktas samtidigt i en helhet. Målen i strategin med tillhörande mätbara indikatorer utgör också fullmäktiges mål som kan mäta resultatet i Halland av de samlade insatserna. Målen mäter inte enbart organisationen Region Halland, utan också resultatet av alla aktörers bidrag i Halland och runt Halland, i syfte att nå Halland- Bästa Livsplatsen Hälso- och sjukvårdsstrategin Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland ger en långsiktig inriktning för regionens hälso- och sjukvård och fungerar som en ledstång för styrning och ledning på hälso- och sjukvårdsområdet. Strategin utgår från ett övergripande mål för hälso- och sjukvården En hälso- och sjukvård för bättre hälsa som är nedbrutet i fem delmål. Utifrån målen definieras prioriteringsområden och prioriteringar som syftar till att nå målen. Prioriteringarna genomsyras av strategins strategiska val. Hälso- och sjukvårdsstrategin pekar ut riktningen för hur hälso- och sjukvården ska möta dagens och morgondagens utmaningar, och ändå behålla och utveckla en god kvalitet och effektivitet i arbetet med att möta nuvarande och framtida invånares behov. 7 (38) 34(208)

35 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Planeringsprocess Region Hallands planeringsprocess utgör en samlad styrning där samband mellan olika delar i samhällsutvecklingen tydliggörs för att optimera resursanvändningen. Utifrån ett analysunderlag med flera perspektiv av Hallands utveckling, ska de tillgängliga resurserna regionen har till sitt förfogande användas på bästa sätt. Det innebär att vissa slutsatser i de olika analyserna kan åtgärdas via politiska beslut i regionen. Andra utmaningar kräver samverkan mellan olika aktörer i Halland. De utmaningar som beskrivs i analysen bildar underlag för inriktningar i Mål och budget med syfte att nå de mål Regionfullmäktige satt upp. Regionstyrelsens uppdrag är att från Mål och budget genomföra resursfördelning och utarbeta uppdrag till nämnderna och den egna verksamheten. Aktiviteterna för att uppnå fullmäktiges mål sker i egen verksamhet, genom upphandlade tjänster och stöd samt tillsammans med Hallands kommuner i en gemensam årlig verksamhetsplan. En framgångsfaktor för genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin i egen verksamhet är att hitta gemensamma lösningar för hög kvalitet och flödeseffektivitet baserat på patientens process tvärsöver organisatoriska gränser. För att öka förändringstakten i genomförandet och gemensamt hantera den komplexitet vården verkar i, har Regionstyrelsen utsett en breddad politisk beredningsgrupp som ska arbeta tillsammans med Hälso- och sjukvårdsutskottet inför besluten om genomförandet av mer vård nära och flödesförändringar som påverkar uppdrag mellan nämnder. Beslut om förändringar kommer beredas i gruppen, vilket även inkluderar de ekonomiska konsekvenserna inklusive investeringar. 8 (38) 35(208)

36 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Ekonomi i omvärlden Region Halland använder sig, i likhet med andra kommuner och landsting, av Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar och prognoser när det gäller beräkningar av skatteintäkter, löneutveckling samt andra kostnader i verksamheten. Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s Ekonomirapporten maj Den svenska ekonomin har sedan finanskrisens utbrott hösten 2008 utvecklats betydligt bättre än flertalet övriga ekonomier i Europa. I flera euroländer låg BNP 2016 alltjämt under, eller obetydligt över, nivån vid finanskrisen utbrott. Utvecklingen har överlag varit svag också i övriga Europa och inte minst i våra nordiska grannländer. Att svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis starkt sedan finanskrisens utbrott beror på att den inhemska efterfrågan har utvecklats relativt väl. I synnerhet under den tre senaste åren har den inhemska efterfrågan utvecklats mycket snabbt. Utvecklingen beräknas bli mer måttlig framöver. Ökningen av kommunal konsumtion beräknas bli svagare samtidigt som de fasta investeringaran dämpas. Exporten beräknas ge ett större bidrag till BNP:s utveckling i år och nästa år. Den svenska ekonomin utvecklas dock fortsatt starkt och BNP växer i år med cirka 3 procent. Högkonjunkturen beräknas nästa år nå sin topp varefter konjunkturen långsamt återgår till balans. Det innebär att utvecklingen av sysselsättningen stagnerar 2019 och Det medför att antalet arbetade timmar på sikt utvecklas i linje med den nivå som antas vara långsiktig förenlig med inflationsmålet på 2 procent. Följden blir en svagare utveckling än normalt dessa år med årliga ökningar av BNP runt 1,5 %. I SKL:s beräkningar blir tillväxten och skatteunderlaget därmed svagare. Samtidigt växer befolkningen och behoven av kommunsektorns verksamhet i fortsatt snabb takt vilket skapar stora problem för kommuner och landsting att finansiera sin verksamhet. 9 (38) 36(208)

37 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Demografins behov ökar snabbare än skatteunderlaget Bilden visar årlig procentuell förändring av kostnader och skatteunderlag. Demografiska behov ökar snabbare än skatteunderlaget framöver i kommunsektorn. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. Det innebär att kostnaderna för välfärd ökat som en följd av förändrad befolkning, men kostnaderna har dessutom ökat utöver vad den förändrade befolkningen har föranlett. De senaste årens stora befolkningsökning har resulterat i att behoven nu ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år. Det är en ökningstakt som förväntas fortsätta under lång tid framöver. Denna ökning motsvaras inte av en lika stor tillväxt i skatteunderlaget. Det gap som uppstår fram till 2020 i kalkylen stannar inte där utan det fortsätter att växa under lång tid framöver. Det gäller därför att hitta långsiktiga lösningar. Detta kan vara möjligt med hjälp av digitalisering, ny teknik och ändrade arbetssätt. 10 (38) 37(208)

38 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Hur går det för Halland Halland ligger mitt i ett tillväxtområde i Sverige. Befolkningen växer och inflyttningen av unga familjer är stor. Likaså ökar sysselsättningen kraftigt liksom rörligheten på arbetsmarknaden. Denna positiva utveckling bedöms fortsätta. De senaste decennierna har inflyttningen till Halland varit stadigt hög med ett stabilt positivt inrikes flyttnetto. Drivkrafterna bakom Hallands attraktivitet är goda boendemiljöer kombinerat med en hög tillgänglighet till en mångfacetterad och stor arbetsmarknad. De flesta inflyttare till Halland är relativt unga familjer. Därför har länet också en naturlig folkökning i form av ett positivt födelsenetto. Halland har ett särskilt stort positivt flyttnetto bland människor som är mellan 25 och 40 år. Inte sällan har denna grupp barn, vilket ger Halland ett stort positivt flyttnetto även för 0-10 åringar. De senaste årens inflöde av asylsökande i riket och även i Halland ställer ökade krav på samhället i stort och även på hälso-och sjukvården som system. En nära samverkan kring asyl- och integrationsprocessen med övriga aktörer är av avgörande betydelse. Region Halland ska vara en aktiv part i samverkan med andra samhällsaktörer och näringslivet för att skapa goda förutsättningar för etablering och integration för nyanlända människor i Halland. Hälsan i Halland är generellt god och hallänningen lever länge. Region Halland bedriver hälso- och sjukvård med hög kvalitet med förhållandevis korta väntetider och hallänningen har ett stort förtroende för den hälso- och sjukvård som ges i Halland. Det finns dock skillnader i hälsa, medellivslängd och den vård som ges. Skillnader i hälsa ses mellan olika grupper i samhället och medellivslängden skiljer sig åt mellan olika områden i Halland och denna skillnad har ökat de senast 25 åren. Förutsättningar kring arbete, boende och ett socialt sammanhang är viktiga för människors hälsa Hälsan påverkas i hög grad av vår livsstil och det är viktigt att människor stimuleras att ta ansvar för sin hälsa. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att se riskfaktorer och ge stöd till dem som behöver för att förebygga ohälsa och sjukdom. Detta sker genom screeningprogram och genom organiserade hälsosamtal, samt vid varje kontakt med hälso- och sjukvården där det bedöms göra nytta för patientens situation. Nationella rapporter och utredningar pekar allt tydligare på sambandet mellan volym och resultat av genomförda ingrepp och behandlingar och därigenom behovet av nivåstrukturering och samarbete på regionalt, nationellt och internationellt plan. Det nationella arbetet med nivåstrukturering inom cancervården pågår och kommer, liksom utredningen om högspecialiserad vård, att ställa ökade krav på Region Halland i samverkan med omvärlden hur man organiserar hälso- och sjukvården för att möta behov av utveckling, 11 (38) 38(208)

39 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr kompetensförsörjning och en hög kvalitet i vården framöver. Inom flera områden i den halländska hälso- och sjukvården har arbetet med att samla verksamheter redan påbörjats. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökade vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Detta kräver både fokus på att bibehålla hälsan i befolkningen och öka verkningsgraden i vården samt att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. 12 (38) 39(208)

40 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Politiska utvecklingsområden 2018 för att nå målen Strategierna omfattar delmål som konkretiserar målen samt strategiska val och prioriteringar som anger hur målen ska uppnås. I Mål och budget beskrivs det både inriktning och styrande prioriteringar för ägarstyrning och utveckling. Detta sker dels genom andra och dels genom egen regi. Ägarstyrningen sker genom resursfördelning och uppdrag som beslutas av regionstyrelsen Mål: Hög attraktivitet Inriktning För Hallands fortsatta attraktivitet är god tillgänglighet inom länet och till angränsande län en nyckelfaktor. Hallands utveckling bygger på att kunna erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer och fler ska kunna resa till och från arbete och studier utan alltför stor miljöpåverkan och få livspusslet att gå ihop. Att fortsätta ha ett attraktivt kulturutbud och kreativt kulturliv inom olika konstarter är viktigt för Hallands utveckling och attraktivitet. Det är viktigt att det finns ett bra kulturutbud i hela Halland och för att detta ska kunna utvecklas mer är tillgången på bredband genom fiber viktigt. Halland, mitt i ett starkt växande Sydvästsverige, behöver planera för utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur. Detta för att klara av det ökade transportbehovet med en växande befolkning och ge goda förutsättningar för att bo och bedriva företag i hela Halland. Den starkaste befolkningsökningen har skett längs med kusten, i den norra länsdelen och omrking de större tätorterna. Det är viktigt för människor som bor på den hallänska landsbygden att kunna förlita sig på att Region Halland även planerar för en levande landsbygd. Med en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik skapas goda kommunikationsmöjligheter och hög tillgänglighet i hela länet. Hallands geografiska läge, samhällsstruktur och näringsliv ger goda förutsättningar för fortsatt god utveckling. Förutsättningarna skiljer sig inom Halland och det är viktigt att ta tillvara och utveckla de olika förutsättningar som finns i såväl södra som norra Halland, liksom utmed kusten och i inlandet. Genom att i nära samarbete med kommunerna och marknadens aktörer fortsätta driva på bredbandsutbyggnaden, enligt beslutad bredbandsstrategi för Halland, kan Region Halland förbättra möjligheterna för ökat företagande även på landsbygden. Region Hallands avtal med IP-Only innebär att alla fastigheter i Halland kommer vara erbjudna bredbandsuppkoppling år Det skapar goda förutsättningar för utveckling och attraktivitet. Region Halland ska ha stort fokus på genomförandet av bredbandsutbyggnaden och koordinera olika intressenter i Halland för bästa nytta för invånarna Uppföljningsindikatorer Flyttningsöverskott från övriga Sverige till Hallands län 13 (38) 40(208)

41 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Befolkningsökning Födelseöverskott Ökad andel förnybar energi Mål: personer per år 1% i befolkningsökning Födelseöverskott Minska koldioxidutsläppen med 10% jämfört med 2015 inom regionens egna verksamheter 5.2. Mål: stark konkurrenskraft Inriktning Näringslivet i Halland präglas av små- och medelstora företag. Det startas nya företag och företag flyttar till Halland medan andra väljer att flytta från Halland eller lägga ner sin verksamhet. Denna förändring pågår hela tiden. Det är viktigt att vara lyhörd inför näringslivets och företagarnas behov och möta behovet av stöd för etablering och utveckling av företag. God samverkan med näringslivets organisationer och de halländska kommunerna är mycket viktig. Region Halland har ansvar för tillväxt och utveckling och ska ge stöd i företagens olika faser, allt ifrån att starta företag och sedan kunna anställa den första medarbetaren till att utveckla nya verksamhetsområden, produkter och tjänster och nå nya marknader. Områdena Grön tillväxt, hälsoinnovation och destinationsutveckling har goda förutsättningar för att etablera nya företag och skapa fler arbetstillfällen och är prioriterade områden. För att utveckla Halland ska regionen samverka med andra organisationer för att ta tillvara deras kompetens och drivkraft för att utveckla Halland. Det sker genom projekt men även genom strategiska partnerskap med organsationer som verkar långsiktigt i hela Halland inom de prioriterade områdena. Dessa organisationer kan åta sig att driva och medverka till utveckling i Halland utifrån Tillväxtstrategin och erhåller en årlig basfinansiering av Region Halland enligt överenskommelse. Halland har flera utmaningar för att nå en starkare konkurrenskraft. Invånarna i Halland har högre kompetens än vad som efterfrågas i Halland. Det gör att många pendlar ut från Halland för att arbeta. Det är viktigt att stimulera arbetstillfällen i Halland som efterfrågar högre utbildningsnivå. Forskning och utveckling kopplat till näringslivets behov och utmaningar måste stimuleras och öka i Halland. Stödsystemen ska utformas så att de passar företagens förutsättningar. Högskolor, universitet och andra organisationer som arbetar med forskning och utveckling är mycket viktiga för att nå resultat som ökar företagens konkurrenskraft. Samverkan genom näringslivsråd, högskolans nätverk samt bransch- och intresseorganisationer är viktigt för att åstadkomma 14 (38) 41(208)

42 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr verklig utveckling och att innovationer förverkligas. Region Hallands egen verksamhet ska också medverka och inom olika områden tillhandahålla testmiljöer. Avkastningen av de skogar som förvaltas av skogsegendomsdelegationen skall riktas till utveckling inom grön tillväxt. Region Halland som är en stor regional aktör ska medverka till att stärka näringslivet i Halland genom att formulera offentliga upphandlingar så att lokala och små leverantörer har en realistisk möjlighet att lämna anbud och vinna upphandlingar Uppföljningsindikator: Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Andel förnybar energi Stimulera produktutveckling i fossilfria material Mål: Bland de tre bästa i Sverige Investera i förnybar energi som producerar mer än kwh/år Minst två prototyper av produkter i fossilfritt material som ersätter fossilt material utvecklas i Halland 5.3. Mål: fler i arbete Inriktning Att Hallands befolkning växer har inneburit växande lokala arbetsmarknader. Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige. År 2015 var den 81,9 procent, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter. Deltagandet på arbetsmarknaden bland befolkningen är en av regionens starkaste sidor. En förklaring till den höga förvärvsfrekvensen i Halland är den goda tillgängligheten till Göteborgs arbetsmarknad, många från företrädesvis norra Halland pendlar över länsgränsen för att arbeta. Hallänningarna har en hög och stigande utbildningsnivå hade 39 procent av hallänningarna en högskoleutbildning, vilket är en ökning med 4 procentenheter från 2012 då nivån låg på 35 procent. Det är inflyttarna som bidrar till den ökande utbildningsnivån. Den övervägande delen av dem har högskoleutbildning. Ser man till andelen som har eftergymnasial utbildning har Halland som helhet ungefär lika hög andel som riket. Det är storstadsregionerna och regioner med stora universitet som har högre genomsnittlig utbildningsnivå än Halland. Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetsgivare ska kunna fortsätta utvecklas. Därför behövs samverkansytor och 15 (38) 42(208)

43 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr metoder för att bättre förutse framtida kompetensbehov, för att bättre matcha kompetens och arbetsmarknadens behov samt för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Som en av Hallands största arbetsgivare vilar ett stort ansvar på regionen att erbjuda feriearbeten samt praktik- och traineeplatser samt att vid upphandling ta vara på möjligheten att ställa sociala krav. För att kunna göra detta bra är det viktigt att förutsättningarna finns i verksamheterna. En annan stor utmaning i Halland och Sverige är att ge nyanlända människor tillträde till arbetsmarknaden. Tidig språkundervisning anpassad efter människors utbildning, erfarenheter och tidigare yrkesliv är viktigt. Människor som kommer till Sverige bär med sig mycket kunskap och erfarenhet som är en resurs för Sverige. Validering av kunskap måste gå fortare än idag och kombineras med praktik eller arbete för att kunskapen ska tas tillvara på bästa sätt. Region Halland ska medverka till en snabbare och effektivare process än idag. Trots att Halland har högst förvärvsfrekvens i Sverige så är det alltför många människor som står utanför arbetsmarknaden. Det är viktigt att arbeta för en breddad arbetsmarknad så att människor med särskilda förutsättningar kan inkluderas och bidra till Hallands tillväxt och utveckling. Arbetsintegrerande sociala företag är ett sätt att bredda arbetsmarknaden och ge fler människor möjligheter till jobb. Näringslivets kunskap och förståelse för betydelsen att få fler människor i arbete och att mångfald på arbetsmarknaden berikar är viktig. Samordningsförbundet i Halland har en viktig roll när det gäller att få människor som står långt från arbetsmarknaden att komma närmare arbete. Region Halland som arbetsgivare och sjukvårdshuvudman ska erbjuda fler möjligheter till rehabilitering. Region Halland ska söka samarbete med andra aktörer för att, bland annat inom grön rehab, skapa hållbar rehabilitering utifrån människors behov Uppföljningsindikator: Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Hallands län Mål: Bland de tre högsta i Sverige 16 (38) 43(208)

44 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Inriktning Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Hälsan i Halland är god som helhet med en medellivslängd som ökar och också är högre än rikets. Den självskattade hälsan är också högre än rikets. Det finns dock skillnader vad gäller befolkningens hälsa, såväl geografiska som mellan olika grupper i samhället. Även vårdkonsumtionen skiljer sig åt mellan kommuner och grupper. I arbetet för en god hälsa och för att utjämna skillnader krävs aktiviteter från många olika aktörer i samhället. Arbetet behöver ske på flera olika nivåer, arenor och, inte minst, i samverkan. Utgångspunkten är i det friska hos individen, där hälso- och sjukvården är en av flera arenor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Tidig upptäckt av ohälsa och sjukdom är en vinst för både individen, hälso- och sjukvården och samhället i stort. I hälso- och sjukvården finns flera arbetssätt och verktyg som möjliggör tidig upptäckt, till exempel olika metoder för screening eller standardiserade vårdförlopp som kortar ledtiden mellan misstanke och diagnos.det sjukdomsförebyggande arbetet är också betydelsefullt ur ett individ- och samhällsperpsektiv. Region Hallands samarbete med universitet och sjukhus i Boston skapar också unika möjligheter att identifiera ökad risk för ohälsa eller sjukdom och metoder för att hantera detta ska utvecklas. Ett annat verktyg för att stärka hälso- och sjukvården som arena för detta är nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Hälso- och sjukvården ska utgå från individens perspektiv i mötet med patienten. Det är en förutsättning för att kunna behandla alla människor utifrån deras särskilda förutsättningar och behov, till exempel med avseende på ålder, kön, närstående, socioekonomi, etnisk bakgrund och sexuell läggning. Det betyder också att man i mötet med patienten måste se hela människan. God tillgänglighet och valfrihet för invånarna är grundläggande för sjukvården i Halland. Ett högkvalitativt hälso- och sjukvårdsutbud innebär att utbudet ges med hög medicinsk kvalitet och patinetens och närståendes upplever att de blivit sedda och fått vara delaktiga. Ambitionen är att sträva efter ännu bättre hälsa hos alla invånare i Halland. För att uppnå detta behöver man möta fler behov nära patienten samt optimera och skapa nya flöden genom hela hälso- och sjukvården. Den stora påverkansmöjligheten att minska skillnader i hälsa ligger inte inom hälso- och sjukvården, utan genom att påverka tidiga bestämningsfaktorer för hälsa, som levnadsvanor, literacitet, livsmiljöer och ett inkluderande samhälle. 17 (38) 44(208)

45 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Insatserna behöver riktas och det kan handla om stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer, ökad delaktighet och hälso- och sjukvårdens livsstilsstöd i patientmötet. Arbetet med att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minska ohälsa är angeläget och det arbetet behöver intensifieras. Hälsosamtal ska erbjudas invånarna i bestämda intervall. För barn och ungdomars hälsa är en bra skolmiljö viktig, såväl socialt som att få stöd att ta till sig kunskap. Region Hallands roll är att tillhandahålla hjälpmedel och tillsammans med statens stöd för glasögonbidrag är målsättningen att barn och ungdomar ska ges möjlighet att kunna få sina glasögon eller linser till en så låg självkostnad som möjligt. Region Hallands samverkan med elevhälsovården måste förbättras. Vårdkedjan ska tydliggöras och gemensamma insatser ska förbättra elevernas situation. Den ökande psykiska ohälsa och den upplevda otryggheten hos ungdomar och unga vuxna måste också mötas av samhället. Ungdomsmottagningarna är en bra verksamhet att förstärka med nya uppdrag för att möta detta. De kan både möta målgruppen i skolorna men också ha riktad verksamhet mot särskilt utsatta grupper. Arbetet måste börja tidigt och följas upp kontinueriligt under barnens skolgång. Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) möter kontinuerligt ett ökande antal vårdsökande och Region Hallands nystartade verksamhet inom Närsjukvården som tar emot barn och unga med måttlig psykisk ohälsa har fått in fler sökande än beräknat. Båda dessa faktum behöver tas hänsyn till på flera olika fronter. Särskilt måste barn i missbruksmiljöer där föräldraskapet brister uppmärksammas. Detta fordrar samarbete mellan psykiatri och kommun Uppföljningsindikator Uppföljning kommer att ske av samtliga indikatorer i verktyget Vården i siffror (Öppna jämförelser), oavsett resultat. Indikatorerna speglar både olika teman ((t.ex. hälsoläge och levnadvanor) och olika sjukdomstillstånd (t.ex. hjärtsjukdom). Uppföljningen kommer dels att ta hänsyn till hur Halland placerar sig i jämförelse med övriga regioner och landsting, och dels hur vårt resultat har utvecklats över tid. Målnivå Utgångsläge Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 18 (38) 45(208)

46 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Målnivå På målet Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/ Mål: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Inriktning Hälso- och sjukvården ska möta den enskilda individen utifrån de behov och förutsättningar individen har och leverera en hälso- och sjukvård med hög kvalitet - både medicinskt sett och ur patientens perspektiv. Patienten och de närstående ska ses som resurser i den vård och behandling som ges. Det är hos patienten och närstående som den största kunskapen om livssituationen finns. Att möta patienten utifrån ett förhållningssätt som stödjer delaktighet är avgörande för att patienten och närstående ska kunnsa vara resurser i utformingen och planeringen av vården. Då vi vet att människor med funktionsnedsättning oftare hamnar i svårigheter i mötet med vården ska särskilt fokus ligga på att förstå hur alla olika människor på bästa sätt kan bemötas. Särskilt de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver uppmärksammas i mötet med hälso- och sjukvården men också att vi tillsammans med andra har förmåga till gränsöverskridande samarbete. Av väsentlig betydelse är arbetssätt som främjar en väl koordinerad och sammanhållen häslo- och sjukvård så att patienten ska få en hälso- och sjukvård av hög kvalitet och känna sig trygg under sin resa genom hälso- och sjukvårdssystemet. Det innebär att samarbetet och samverkan mellan olika aktörer såväl aktörer i egen regi som privata och kommunala aktörer - i vårdkedjan behöver säkerställas. En viktig del i det är att skapa förutsättningar för en effektiv kommunikation mellan de aktörer som är inblandade i patientens vårdprocess, såsom exemeplvis digitala verktyg som stöttar flödet i processerna. Det är ett faktum att bristen på relevant information som följer med patienten under vårdprocessen riskerar att leda till vårdkonsumtion som skulle kunna undvikas. De äldres behov fordrar geriatrisk kompetens, detta ska beaktas de kommande åren när det gäller fortbildning och ST-tjänster. Förberedelser för att möta det nya lagförslagets intentioner gällande samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård pågår under 2017 tillsammans med kommunerna. Förändringen förväntas träda ikraft januari 2018 under förutsättning att lagförslaget beslutas samt att en överenskommelse mellan kommunerna och Region Halland är beslutad. 19 (38) 46(208)

47 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Region Hallands satsning på läkarmedverkan i hemsjukvården ska utvecklas för att kunna möta behov av vård nära patienten dygnet runt. Dagtid behövs hög kontinuitet i bemanningen och nära koppling till övriga vård- och omsorgsverksamheter, medan kvällar, nätter och helger med fördel kan utföras av en upphandlad partner Uppföljningsindikatorer Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet Strukturella variabler för sammanhållen vård vilket omfattar andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar, antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare samt antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per invånare 65 år och äldre Målnivå Utgångsläge Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät > 80% och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Målnivå På målet Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patientenkät > 90%, andel positiva svar i samtliga dimensioner > 80% samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner 5.6. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Inriktning Utgångspunkten för utvecklingen inom och av hälso- och sjukvården behöver vara att patientens flöde genom hälso- och sjukvårdssystemet och invånarnas olika kontakter med vårdens aktörer ska syfta till att öka hälsan och livskvaliteten, liksom att förebygga och minska ohälsa. Vården ska ges nära patienten genom att bland annat gå från slutenvård till olika öppna vårdformer och hemsjukvård. Ett sätt att stötta ett kvalitativt flöde är att arbeta enligt Region Hallands verksamhetsstrategi Lean, liksom att låta rätt händer göra rätt saker genom en utvecklad arbetsfördelning. Det kontinuerliga 20 (38) 47(208)

48 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr förbättringsarbetet är också mycket betydelsefullt för att möta kostnadsutvecklingstakten och möjliggöra att vi kan möta invånarnas ökade förväntningar i en föränderlig omvärld. En väl fungerade struktur för kunskapsstyrning och för ordnat införande av nya behandlingsformer likväl som utmönstrande av förlegade sådana är avgörande för att på rätt sätt kunna arbeta med ständiga förbättringar. I arbetet med ständiga förbättringar behöver också digitaliseringens möjligheter integreras, med digitala verktyg och förhållningssätt som ger förutsättningar för att flödesorientera och effektivisera hälso- och sjukvården för en bättre hälsa hos invånarna Uppföljningsindikatorer Enkätundersökning som riktar sig till medarbetare inklusive chefer för att fånga att alla arbetar mot samma mål, att det finns rätt förutsättningar för förbättringsarbete, att initiativ följs upp och att resultaten återkopplas samt att vi samverkar med patienter och andra som är med i samma patientprocess Utifrån uppföljning av verksamhetsplaneringen konkretiseras prioriteringarna på verksamhetsnivå och genomförs i tid Målnivå Utgångsläge Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet Utgår från 2017 års basvärde Målnivå På målet Utgår från 2017 års basvärde 5.7. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Inriktning Invånarna ska i större utsträckning än idag tillåtas att själva ta ansvar för sin hälsa med stöd av verktyg som gör det möjligt. Det innebär att hälso- och sjukvården kan ägna mer kraft åt att ta ansvar för de invånare som befinner sig i en situation då den egna förmågan att ta ansvar för sin hälsa är begränsad. För att möjliggöra för invånarna att ta ansvar utifrån egen förmåga behöver verktygen anpassas efter invånarnas olika behov och förväntningar. Det finns 21 (38) 48(208)

49 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr idag en flora av olika digitala verktyg som möjliggör kommunikation mellan invånare och vårdgivare, till exempel automatisk inrapportering av olika patientrelaterade värden via appar i mobiltelefonen och digitala möten via webben med olika hälso- och sjukvårdsprofessioner. Den digitala utvecklingen går snabbt inom många områden, och också på hälso- och sjukvårdsområdet. Med en öppenhet och framförhållning medför denna utveckling en stor potential att underlätta för patienterna att ta ansvar utifrån egen förmåga. En framgångsfaktor för att verkligen dra nytta av utvecklingen torde vara proaktiva politiska prioriteringar och en aktiv koordinering av olika digitala utvecklingsinitiativ. Det pågående arbetet med Framtidens vårdinformationsstöd är en viktig pusselbit i hälso- och sjukvårdens utveckling mot digitalisering och flödesorientering Uppföljningsindikatorer Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner Delaktighet och involvering, Information och kunskap Användning av digitala tjänster vilket omfattar andel hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster samt andel av patienterna i Halland som använt 1177 Vårdguiden Målnivå Utgångsläge Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät > 80%, 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa Målnivå På målet Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät > 90%, andel positiva svar i båda dimensioner > 80%, 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa. 22 (38) 49(208)

50 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Mål: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Inriktning Kostnaderna för hälso- och sjukvård uppskattas öka framöver utifrån exempelvis demografiska faktorer, förändrade förväntningar från invånare, nya läkemedel och medicinteknisk utveckling. För att möjliggöra en ekonomi i balans och samtidigt kunna möta invånarnas krav och förväntningar på en god hälso- och sjukvård behöver den kompetens och de resurser som finns tillgängliga användas på ett ändamålsenligt sätt. Därför krävs både kunskap om och förståelse för hur kompetens och resurser fördelas och utifrån det besluta om relevanta prioriteringar för styrning och ledning i rätt riktning. Prioriteringarna behöver omsättas i en effektiv styrmodell som säkerställer att kompetens och resurser används på ett sätt som stöttar den politiska inriktningen och invånarnas behov. Ett exempel på en sådan modell är produktions- och kapacitetsstyrning. Prioriteringarna, likväl som hur kompetens och resurser används, ska präglas av transparens och tydlighet så att invånarna på ett övergripande plan ska förstå vilken hälso- och sjukvård som levereras för skattemedlen, och att hälsooch sjukvårdsorganisationen är anpassad för att möta invånarens behov. Det ställer krav på en god och väl genomtänkt uppföljning, som också kan ge underlag för styrning och ledning Arbetet med att rätt kompetens ska finnas tillgänglig på rätt plats vid rätt tid för att möta invånarnas behov innebär att mer vård ska mötas i nära vårdformer och alla verksamheter inom hälso- och sjukvården ska optimera sin bemanning för att använda kompetens och resurser så effektivt som möjligt. Ersättningen till verksamheterna ska stimulera att ge mer vård nära invånarna och i öppna vårdformer Uppföljningsindikator Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Målnivå Utgångsläge Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet Inte definierad för denna indikator men för att klara målet krävs tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten Målnivå På målet Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas 23 (38) 50(208)

51 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Region Hallands ekonomiska situation 6.1. Historik I tabell 1 visas bl.a resultatutvecklingen sedan 2012 exklusive jämförelsestörande poster. Sammanställningen visar att regionen till och med 2015 inte hade en ekonomi i balans höjdes skatten med 40 öre som gav ökade skatteintäkter med 247 mnkr. Skälen till höjningen var dels förändringen i kostnadsutjämningssystemet vilket innebar kraftigt höjda avgifter för Region Halland och dels ökade kostnader i kollektivtrafiken och hemsjukvården. För 2016 har resultatet inklusive jämförelsestörande poster förbättras med 54 mnkr till 31 mnkr. Dock beror det förbättrade resultatet till största delen på ej budgeterade engångsintäkter. Arbetet med att sänka kostnadsminskningstakten genom framtidsarbetet har givit ekonomiska effekter 2016 om än inte upp till de budgeterade nivåerna. Resultatet i nämnderna 2016 visar att trots att ekonomiska effekter uppnåtts 2016 så har andra kostnader ökat utövar vad som budgeterats, vilket fick till följd att någon resultateffekt på totalen inte uppnåddes. Tabell 1 RESULTATUTVECKLING (mnkr) Årets resultat Årets resultat i förhållande till verksamh. nettokostnad Jämförelsestörande poster 1) Återbetalning premier AFA Försäkring Sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Budget Prognos ,2% -3,4% -2,5% -0,3% 0,4% 0,2% -0,8% Prognosen för Region Halland 2017 i Uppföljningsrapport 1 efter mars månad, visar på ett resultat om 76 mnkr vilket är en budgetavvikelse på -94 mnkr Ekonomisk bedömning Sverige befinner sig i en högkonjunktur med höga tillväxttal i skatteintäkterna. Under senare delen av planperioden beräknas konjunkturen plana ut vilket innebär att tillväxten i skatteunderlaget minskar. Skatteintäkterna för planperioden är dessutom svåra att prognostisera på grund av den osäkra befolkningsutvecklingen i Sverige. Framtidsarbetet kom fram till att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att få bukt med kostnadsökningstakten är en regiongemensam målbild om vad som behöver förändras, på olika nivåer, i region Hallands hälso- och sjukvårdssystem. 24 (38) 51(208)

52 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Den höga kostnadsutvecklingen har inneburit att en hög kostnadsnivå har etablerats i Region Halland samtidigt som skatteintäkterna inte räckt till att täcka dessa kostnader. Resultatbudgeten (tabell 5) för planperioden visar en budget i balans dvs kostnaderna är lika stora som intäkterna. Emellertid har i resultatbudgeten för 2018 upptagits en kostnadsminskningspost i verksamhetens nettokostnader om 138 mkr, för 2019 uppgår denna post till 238 mkr och för 2020 till 368 mkr. (se även st. 10.7) Det innebär att nettokostnadsutvecklingen ger en något lägre procentuell ökning än skatter och statsbidrag. Se tabell 3. Detta ger en ekonomi i balans under planperioden. Det förutsätter att Region Halland skyndsamt verkställer aktiviteter som minskar kostnadsnivån och kostnadsökningstakten i enlighet med budget. Tabell 2 RESULTATUTVECKLING (mnkr) Årets resultat Årets resultat i förhållande till verksamh. nettokostnad Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Budget Budget Plan Plan ,2% 0,2% 0,2% 0,2% Utdebitering Region Hallands utdebitering av skatt 2018 uppgår till 10,82 per skattekrona, vilket motsvarar 10,82% av den beskattningsbara inkomsten. Utdebiteringen är oförändrad i jämförelse med 2017 och är den fjärde lägsta i landet utifrån utdebiteringssatser för Skatteintäkter och utjämningssystem För Region Hallands del utvecklas skatteintäkter och statsbidrag bättre 2018 än , främst beroende av att budget för läkemedelsförmånen ökar Statsbidrag för läkemedel Statsbidraget för läkemedel är ökat för 2018 till 840 mnkr. Ett antagande har gjorts att bidraget kommer att räknas upp med 1,3 procent utifrån överenskommelsen för Den antagna ökningen möts av högre kostnader för läkemedel, varför anslaget till hälso- och sjukvård utökas Mål: budgetramen ska hållas I budget för 2018 och plan 2019 och 2020 är nettokostnadsandelen 99,8 %. Det innebär att budgeten är i balans dvs. kostnaderna och intäkterna är lika stora. Dock förutsätter det att det genomförs en kostnadsminskning på 138 mnkr i arbetet med genomförandet av Hälso- och sjukvårdsstrategin och framtidsarbetet. 25 (38) 52(208)

53 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Uppföljningsindikatorer Nettokostnadsandel.* Driftnämndernas resultat jämfört med budget** Tabell 3 NETTOKOSTNADSANDEL Budget Verksamhetens andel 1) Avskrivningar 1) Finansnetto 1) 2) Nettokostnadsandel 1) 2) Budget Plan Plan , , , ,7 3,4 0,4 99,8 3,6 0,6 99,9 3,8 0,8 99,8 4,0 1,0 99,7 I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. *Verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivningar och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning **Framtidsarbetet kommer innebära förändringar i hälso- och sjukvården som system. Detta medför bl.a. att uppdrag och resurser löpande kan komma att flyttas mellan nämnder under löpande verksamhetsår. Detta kan i sin tur påverka nämndernas resultat jämfört med budget. Uppkomna över- och underskott hänförliga till framtidsarbetet ska hanteras i resultathanteringen i samband med årsredovisningen. 26 (38) 53(208)

54 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Region Hallands övergripande kompetensförsörjningsmål syftar till att stödja Region Hallands gemensamma verksamhetsmål. Kompetensförsörjningsmålet har fem delmål. Inom ramen för det ordinarie uppdraget kommer vi att arbeta med samtliga delmål under verksamhetsåret. För att nå de långsiktiga målen till år 2026 behöver utvecklingsinsatserna prioriteras och fokusera på vissa av delmålen under respektive år. Detta innebär att vi väljer ut ett antal prioriteringar med följande aktiviteter och det kommer därmed att påverka vilken inriktning kompetensförsörjningsarbetet har under året Mål: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Inriktning För att kunna möta invånarnas behov på bästa sätt behöver Region Halland kontinuerligt anpassa organisationen och arbetssättet. Genom att skapa möjligheter för medarbetare att arbeta på toppen av sin kompetens kan en mer effektiv användning av våra resurser åstadkommas. Det pågående arbetet med att implementera utvecklad arbetsfördelning är en viktig del i detta arbete. Region Halland behöver också arbeta systematiskt för en effektiv användning av extern kompetens. Det innebär att all användning av extern kompetens så långt som möjligt ska präglas av framförhållning och medvetna beslut, baserade på en tydlig avvägning ur ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Inom hälso- och sjukvårdsområdet ska Region Halland arbeta mot den målsättning, om att bli oberoende av inhyrd personal, som Sveriges Kommuner och Landsting har beslutat. En väl utvecklad arbetsfördelning skapar bättre förutsättningar för oss att bli oberoende av hyrpersonal. För att kunna anpassa arbetssätt och organisation krävs det planering av verksamheten utifrån en faktabaserad förståelse av både nuvarande och framtida behov samt tillgång på kompetens. Region Halland behöver därför under 2018 etablera verktyg och processer som möjliggör såväl nulägesanalys av balans och obalans inom olika personalkategorier som simulering av framtida förändringar. Även sådan verksamhet som idag är utlagd ska innefattas av arbetet i syfte att säkerställa tillgång på kompetens vid exempelvis förändring av huvudmannaskap för en viss verksamhet Uppföljningsindikatorer Andel medarbetare som uppger att de i stor utsträckning gör arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och borde utföra för att nyttja bådas kompetens på bästa sätt. 27 (38) 54(208)

55 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi. Målnivå På väg mot målet: För första indikatorn definieras målnivåer under För måluppfyllnad för vårdgarantin: Telefontillgänglighet primärvård 91 procent, Läkarbesök primärvård 86 procent, Första besök i specialiserad vård 95 procent och Operation/Åtgärd 96 procent Målnivå På målet: För första indikatorn definieras målnivåer under För måluppfyllnad för vårdgarantin: Telefontillgänglighet primärvård 95 procent, Läkarbesök primärvård 95 procent, Första besök i specialiserad vård 95 procent och Operation/Åtgärd 96 procent 7.2. Mål: Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Inriktning En framgångsfaktor för en lyckad kompetensförsörjning är att Region Halland som arbetsgivare kan attrahera och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare som vill arbeta tillsammans mot Region Hallands vision: Halland bästa livsplatsen. Region Halland ska också vara en arbetsgivare som ser att mångfald stärker vår möjlighet att möta invånarnas behov på bästa sätt. För att lyckas med detta måste både intresset och viljan öka för att arbeta i Regionen samt påverka utbudet av den kompetens som efterfrågas. Region Halland behöver därför bli bättre på att identifiera de målgrupper som vi vill attrahera och rekrytera samt se över våra rekryteringsverktyg och erbjudanden gentemot målgrupperna. För att påverka utbudet av den kompetens som efterfrågas måste Region Halland fortsätta vårt täta samarbete med olika externa aktörer, framförallt olika utbildningsinstitutioner. 28 (38) 55(208)

56 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Uppföljningsindikator Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland och sin verksamhet Målnivå På väg mot målet: 17 procent för Region Halland 15 procent för respektive förvaltning Målnivå På målet: 27 procent för Region Halland 20 procent för respektive förvaltning 7.3. Mål: Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Inriktning Region Halland ska sträva efter att ge alla medarbetare goda förutsättningar att kontinuerligt utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov samt individuella förutsättningar. Region Halland ska arbeta aktivt för att etablera och tydliggöra karriärvägar i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare, säkra ledarförsörjning och tillgången till specialistkompetens. Under 2018 ska styrningen och uppföljningen av utbildningsuppdraget utvecklas. Antalet platser per uppdrag och utbildningarnas inriktning ska motsvara verksamheternas behov i så hög utsträckning som möjligt. För att säkerställa detta behöver alla våra utbildningsinsatser följas upp på ett ändamålsenligt sätt och ha som en tydlig målsättning att studenterna ska vilja och kunna arbeta hos oss efter avslutad utbildning Uppföljningsindikator Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst Målnivå På väg mot målet: 38 procent för Region Halland 8 procent för respektive förvaltning Målnivå På målet: 50 procent för Region Halland 15 procent för respektive förvaltning 29 (38) 56(208)

57 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Mål: Ett sunt och hållbart arbetsliv Inriktning En god arbetsmiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa medarbetare som är engagerade och motiverade och som kan och vill arbeta kvar oavsett fas i livet. Region Halland ska därför stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Insatserna ska utgå från ett regiongemensamt synsätt men anpassas efter verksamheternas olika förutsättningar och behov. För att öka medarbetarnas engagemang och motivation är en god uppföljning viktig. Uppföljningen ska ha ett tydligt fokus på att löpande kunna användas av chefer för verksamhetsnära ledning och styrning Uppföljningsindikator Nivån på frisktalet bland medarbetare Målnivå På väg mot målet: 87 procent för Region Halland 85 procent för respektive förvaltning Målnivå På målet: 92 procent för Region Halland 88 procent för respektive förvaltning 7.5. Mål: Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i Region Hallands värdegrund Inriktning En levande värdegrund är en viktig del i förståelsen för varför vi är på arbetsplatsen och vem vi är till för. Region Halland ska därför under 2018 kontinuerligt arbeta för att levandegöra värdegrunden i hela organisationen. Detta innebär att alla beslut ska utgå ifrån vad som är bäst för invånaren och vara i enlighet med värdegrunden. Värdegrunden ska vara en naturlig del av både ledar- och medarbetarskapet och bidra till kontinuerlig utveckling i det dagliga arbetet. Chefer och ledare behöver därför inbjuda till aktivt delaktiga medarbetare för att främja ett utvecklingsorienterat ledarskap samt kontinuerligt efterfråga resultat och ge återkoppling till sina medarbetare som en naturlig del av det dagliga arbetet. 30 (38) 57(208)

58 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Uppföljningsindikator Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME) Målnivå På väg mot målet: 77 för Region Halland 71för respektive förvaltning 74 för respektive delindex Målnivå På målet: 80 för Region Halland 75 för respektive förvaltning 75 för respektive delindex 8. Finansiering 8.1. Skatteintäkter och generella statsbidrag Region Hallands intäkter består till 90% av skatter och statsbidrag/utjämningsbidrag. Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar därför såväl skatteutvecklingen i Region Halland som avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats i SKL:s planeringsförutsättningar i april 2017 ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av Region Halland, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabell 2 redovisas hur ett stort antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. Ökad intäkt (+), ökad kostnad (-) Tabell 4 Känslighetsanalys Mnkr Löneökning 1 procent, inkl arbetsgiv avg Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) Förändrad utdebitering med 10 öre ) Inom hälso- och sjukvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 31 (38) 58(208)

59 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Resultatbudget Tabell 5 Budget 2017 mnkr Externa intäkter Verksamheternas kostnader Avskrivningar Totala nettokostnader Skatteintäkter Summa Utjämning Del av välfärdsmiljard utanför utjämningssystemet Statsbidrag läkemedel EU-projekt Summa skatteintäkter, utjämning och generella sta Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansnetto Resultat Budget Plan 2019 Plan Sammanställning nettokostnadsfördelning 2018 Tabell 6 Sammanställning nettokostnader ,1 0,9 69,5 0,9 Revision Anslag till övriga nämnder (Lokala nämnder och Kultur och skola) 4,9 133,0 4,9 141,2 Regionstyrelsen Tillväxt Regionstyrelsens övriga verksamhet 32,5 306,5 33,3 354,2 Anslag till Hallandstrafiken 438,4 458,0 Regiongemensamma kostnader 302,2 358, , ,1 4,0 4, , ,5 mnkr Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel Patientnämnd Hälso- och sjukvård Eu-projekt S:a nettokostnader Nettokostnaderna som fördelas på regionstyrelsen och nämnder när regionfullmäktige fastställt de ekonomiska ramarna i juni uppgår till mnkr för Vid beräkningen av de ekonomiska ramarna ingår pris- och löneuppräkning som en generell förutsättning. För de anslagsfinansierade verksamheterna 32 (38) 59(208)

60 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr budgeteras kostnaderna för löneöversynen 2018 i ett centralt anslag. Den ekonomiska potentialen av det regiongemensamma framtidsarbetet ligger centralt inom hälso- och sjukvård och hanteras i nämndernas budgetar allt eftersom de ekonomiska effekterna identifieras Fördelning av nettokostnader Nedan beskrivs förändringen av nettokostnaderna per anslagsbidningsområde från budget 2017 till budget För hälso- och sjukvårdssystemet beskrivs även förändringen något djupare i stycke Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och revision För gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden och revisionen anvisas medel enligt ovan. För gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel samt patientnämnden är anslagen indexuppräknade. De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för revisionsändamål 2018 med tkr, vilket är oförändrat från Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag Anslag till övriga nämnder Inom anslagsområdet finns bidrag avsatta till lokala nämnder samt driftnämnden Kultur och skola. För lokala nämnder är ramen indexuppräknad. För driftnämnden kultur och skola finns, förutom indexuppräkning och medel för fortsatt arbete medpågående satsningar, medel avsatta för att arbeta med inkluderande och förebyggande insatser Regionstyrelsen Tillväxt och övrig verksamhet Inom området tillväxt finns medel avsatta för regional medfinansiering EUprojekt, bidrag till ALMI samt utvecklingsmedel. Under regionstyrelsens övriga verksamhet finns medel avsatt för ambitionsökningar för arbete med kompetens, förstärkning inom miljö och klimat, digitalisering samt kostnader för överenskommelsen inom professionsmiljarden. Medel avsätts även för skapandet av ett designlabb som kommer erbjuda verksamheterna expertkompetens inom service design och hur man med hjälp av digitala verktyg och metoder kan generera värde, samt ytterligare satsning på analysplattformen för att möta verksamheternas behov av data för alla former av beslut. 33 (38) 60(208)

61 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Anslag till Hallandstrafiken För Hallandstrafiken finns medel avsatta i enlighet med kollektivtrafikplanen. Budgetförslaget medger Hallandstrafiken AB en genomsnittlig taxeförändring för kollektivtrafiken om högst tre (3) procent Regiongemensamma kostnader Inom regiongemensamma medel ryms kostnader för pensioner, premie till patientförsäkringen, förändring av personalskuld,avskrivningskostnader samt regiongemensamt anslag för lönerevision Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården förstärks med 319 mnkr och utöver pris- och löneökningar har området förstärkts med 166 mnkr. De största områdena är inom läkemedel med 109 mnkr och regionvården med 20 mnkr. Tandvården och den nära vården har förstärkts med totalt 72 mnkr beroende på fler antal invånare och avgiftsfri tandvård. Psykiatri förstärks med 9 mnkr. Budgeten 2018 har inräknat utannonserade riktade statsbidrag för Under utveckling av hälso- och sjukvård återfinns kostnadsminskningsposten på 138 mnkr. Tabell 7 Hälso- och sjukvård Den nära vården- Vårdval Halland Somatisk vård Avtal- och taxevård Valfrihetsvård Vårdval specialiserad vård Riktade statsbidrag Psykiatri Läkemedel Tandvård (inkl moms) Övrig hälso- och sjukvård Utveckling hälso- och sjukvård Budget , ,5 146,5 124,3 70,5-29,2 522,2 759,4 212,8 163,3 155, , Eu-projekt Förändring Budget , ,7 110, ,5 29,8 176,3 16,3 140,5 2,3 72,7-52,0-81,2 16,0 538,2 109,2 868,6 22,7 235,5-5,9 157,5 17,3 172,7 319, ,1 Här finns ett antagande om att Region Halland erhåller 4 mnkr årligen för att bedriva utvecklingsprojekt. Denna kostnad finns finansierad med lika stor budgeterad intäkt. 34 (38) 61(208)

62 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Investeringar Investeringsramen för 2018 uppgår till 796 mnkr. Av dessa är 369 mnkr avsedda för fastighetsinvesteringar och då främst underhållsbehov. Vad gäller infrastruktur är medel avsatt för ökat bidrag till statlig infrastruktur i Varberg. Tabell 8 Investeringsbudget, mnkr Utrustningsinvesteringar - varav reinvestering - varav nyinvesteringar Fastighetsinvesteringar Infrastrukturinvesteringar TOTALT (38) 62(208)

63 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Balansbudget 2018 Tabell utfall 2017 prognos 2018 budget Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Likvida medel Kortfristiga fordringar Summa tillgångar Kortsiktiga skulder Summa skulder och eget kapital Balansbudget, mnkr Tillgångar Skulder och eget kapital Regionkapital Avsättning till pensioner Skuld till patientförsäkring Långfristiga skulder 36 (38) 63(208)

64 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Planperiod Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer förstärkning inom hälso- och sjukvård med anledning av fler antal invånare. Inom hälso- och sjukvård återfinns en kostnadsminskningspost på 238 mnkr för 2019 och 368 mnkr för Pågående satsning gällande små barns språkutveckling återfinns inom kulturen under planperioden. En ny science park finns finansierad från 2019 inom regional utveckling Sammanställning nettokostnader Tabell 10 Sammanställning nettokostnader ,4 73,4 0,9 5,0 0,9 5,2 Anslag till övriga nämnder (Lokala nämnder och Kultur och skola) Regionstyrelsen Tillväxt 148,1 35,1 152,5 36,9 Regionstyrelsens övriga verksamhet Anslag till Hallandstrafiken 356,6 474,0 358,4 488,2 Regiongemensamma kostnader 498,0 681, , ,7 4,0 4, , ,7 mnkr Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel Patientnämnd Revision Hälso- och sjukvård Eu-projekt S:a nettokostnader 37 (38) 64(208)

65 Mål & Budget 2018 Datum Diarienr Investeringar Investeringsramen för planperioden inrymmer 648 mnkr för 2019 och 708 mnkr för För fastighetsinvesteringar är det främst underhållsbehov som är upptagna. Tabell 11 Investeringsbudget, mnkr Utrustningsinvesteringar - varav reinvestering - varav nyinvesteringar Fastighetsinvesteringar Infrastrukturinvesteringar TOTALT Balansbudget Tabell budget 2019 plan 2020 plan Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Likvida medel Kortsiktiga skulder Summa skulder och eget kapital Balansbudget, mnkr Tillgångar Kortfristiga fordringar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Regionkapital Avsättning till pensioner Skuld till patientförsäkring Långfristiga skulder 38 (38) 65(208)

66 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 66(208)

67 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Innehåll 1. Halland inför Tydlig, långsiktig och föredömlig miljö- och klimatprofil Beslutet om Mål och Budget i sitt sammanhang Visionen Tillväxtstrategin Hälso- och sjukvårdsstrategin Planeringsprocessen Ekonomi i omvärlden Hur går det för Halland års prioriterade områden Personal och kompetensförsörjning Psykisk hälsa Digitalisering Inkludering Hemsjukvården Utökad läkarmedverkan i hemsjukvården Framtidsarbetet en del i kulturförändringen Politiska utvecklingsområden 2018 för att nå målen Mål: hög attraktivitet Inriktning Uppföljningsindikator Mål: stark konkurrenskraft Inriktning Uppföljningsindikator Mål: fler i arbete Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Inriktning Uppföljningsindikator (208)

68 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 6.5. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Inriktning Uppföljningsindikator Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Mål: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Ett sunt och hållbart arbetsliv Inriktning Uppföljningsindikator Mål: Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i Region Hallands värdegrund Inriktning Uppföljningsindikator Region Hallands ekonomiska situation Historik Ekonomisk bedömning Utdebitering Skatteintäkter och utjämningssystem Statsbidrag för läkemedel (208)

69 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 8.3 Mål: budgetramen ska hållas Uppföljningsindikator Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag Känslighetsanalys Resultatbudget Sammanställning nettokostnadsfördelning Fördelning av nettokostnader Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och revision Anslag till övriga nämnder Regionstyrelsen Tillväxt och övrig verksamhet Anslag till Hallandstrafiken Regiongemensamma kostnader Hälso- och sjukvård EU-projekt Investeringar Balansbudget Planperiod Sammanställning nettokostnader Investeringar Balansbudget Beslut (208)

70 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 1. Halland inför 2018 Inom flertalet områden så går det bra för Halland men det finns utrymme och stort behov för ytterligare utveckling. Vi ser nu resultat av regeringens politik i form av en övergång till mer generella statsbidrag istället för riktade statsbidrag. Det är en utveckling som vi välkomnar. Förlossningsvård och kvinnors hälsa samt psykisk hälsa för barn och unga är två områden som särskilt lyfts från nationell nivå och som är en viktig del i kampen för en jämlik hälsa. Det regionala tillväxtarbetet ska leda till en hållbar social och regional tillväxt och utveckling. Dagens behov ska tillgodoses utan att äventyra kommande generations möjligheter. Det innebär att samhällsutvecklingen ska utgå från de tre dimensionerna för en hållbar utveckling: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet som ska genomsyra all samhällsutveckling och återfinnas i alla regionens ansvarsområden. Region Halland ska ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor vid upphandling och att företag som regionen anlitar följer svenska lagar och regler. Regionen ska bidra till sund konkurrens och införa hårdare kontroll på att samarbetspartners betalar löner, skatter och avgifter i enlighet med lagstiftning och gällande avtal. Framgången i Halland är ett funktionellt samarbete både inom och utom Halland. Samarbetet sker med närliggande regioner såväl norrut, söderut och österut. Såsom invånare, företag och organisationer växer och rör sig så samverkar även Halland. Inom Halland beslutades vid regionbildningen 2011 om en gemensam mötesform som kallas Kommunberedningen. Den består av ledande politiker från samtliga kommuner och region för att skapa gemensamma mål för Hallands bästa. Därefter fattas beslut utifrån den egna organisationens förutsättningar i riktning mot Halland Bästa Livsplatsen arbetar vi med en gemensam plan där infrastruktur, boende och kompetens står i fokus. Inkludering är ett tema som ska skära rakt genom de fokuserade frågorna påbörjar vi även arbetet med den nya Regionala utvecklingsstrategin (RUS:en) som ska börja gälla från Nya utmaningar löses inte enbart med nya pengar utan viktigare är att utmana traditionella arbetssätt och lösningar. Välfärdssektorn behöver utvecklas så att invånarens behov alltid är i centrum och att vården utvecklas mot en vård i invånarnas närhet. För invånaren finns inga förvaltningsgränser, de tar sig genom livet horisontellt. Detta sker genom gränsöverskridande processer istället för det traditionella stuprörstänket inom offentlig verksamhet. Detta kräver att även styrelser och nämnder i sitt politiska hantverk utvecklas och styr i denna riktning. Hösten 2016 antogs en ny Hälso- och sjukvårdsstrategi som tar sikte mot Arbetet med att ta fram strategin har byggt på en mängd dialoger med invånare, förtroendevalda politiker från kommun och region samt tjänstemän. Strategin fokuserar på hälsa och att förflytta vård till invånarnas närhet samt med invånarens, patientens och närståendes bästa för ögonen ökar även satsningarna på att digitalisera Halland. Utbyggnaden av bredband fortskrider och fler och fler initiativ tas för att digitalisera våra verksamheter. Bland annat kommer ett designlabb att skapas för att accelerera verksamheternas förmåga att ställa om till digitala arbetssätt, tjänster och invånarmöten. Region Halland tillsammans med Kalmar och Norrbottens landsting har fått möjlighet att delta i en pilotverksamhet för att utforma patientkontakt inom hälso- och sjukvården. Detta ska bidra till ökad samordning av vård, behandling och förebyggande insatser för patienter med flera vårdkontakter. Region Hallands kostnadsutveckling har varit för hög under allt för lång tid vilket inte är hållbart. En välfungerande ledning och styrning samt ett gott ledarskap på alla nivåer är en 5 70(208)

71 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland absolut förutsättning för att lyckas med de framtida utmaningarna. Ett starkt och tydligt politiskt ledarskap krävs för att få varje del i organisationen att aktivt medverka och ta sin del av ansvaret. Under 2017 förväntas en stor del av de nödvändiga förändringarna vara genomförda och en tydlig minskning av kostnadsutvecklingen visas. Det kräver genomförandekraft av politiska beslut. Detta är avgörande för att Region Halland ska kunna möta framtidens utmaningar i vården. 1.1 Tydlig, långsiktig och föredömlig miljö- och klimatprofil Som grund för Region Hallands arbete med hållbar utveckling och tillväxt ligger de nationella miljökvalitetsmålen som antogs av riksdagen 1999 och FNs hållbarhetsmål, de 17 globala målen för hållbar utveckling, EU 2020 samt Agenda Region Halland ska aktivt bidra till att reducera klimatstörande utsläpp. Satsningar sker på bland annat solceller, laddningsinfrastruktur för elbilar och testmiljöer för biobaserade produkter inom sjukvården. Region Halland har ett stort samhällsansvar, målet är att vara fossilfria till år För att lyckas krävs en god samverkan både inom Region Hallands verksamheter och med andra aktörer. Det regionala tillväxtarbetet ska leda till en hållbar regional tillväxt och utveckling. Dagens behov ska tillgodoses samtidigt som hela Halland arbetar för att bidra till en lösning på de stora miljöproblemen. Därför behöver regionen använda samhällsutmaningarna som drivkraft för innovationer. Att tillvarata den miljödrivna utvecklingen i det regionala utvecklingsarbetet är av stor vikt för att Region Halland och Halland skall lyckas. 2. Beslutet om Mål och Budget i sitt sammanhang Beslutet om Mål och Budget i Regionfullmäktige är ett årligt beslut med styrande prioriteringar för de olika nämnderna och regionstyrelsen under det kommande verksamhetsåret. Den ekonomiska budgeten beskriver förutom kommande års ekonomi dessutom en prognos för de ekonomiska förutsättningarna under en treårsperiod Visionen Region Hallands vision Bästa Livsplatsen arbetades fram i bred dialog i det Halländska samhället med olika aktörer som kommuner, närings- och föreningsliv under dåvarande regionförbundets ledning. Visionen med sina strategier följde med in i regionbildningen och beslutades gälla i nya Region Halland. Syftet med visionen är att skapa en gemensam bild för hur alla som bor, arbetar, vistas och bedriver verksamhet i Halland kan vara med och bidra till Hallands framgång att förverkliga den Bästa Livsplatsen Tillväxtstrategin Utifrån visionen har regionen, i sitt nya uppdrag från staten som direktvald region, politiskt drivit arbetet med en Tillväxtstrategi som beskriver viktiga vägval för att sträva mot visionen fram till Regionfullmäktige fattade beslut om strategin 2014 och den uppdateras vid 6 71(208)

72 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland behov varje år. Under 2015 genomfördes analyser i Halland som visade på vikten av ett socialt hållbart samhälle kopplat till Hälsa och den viktiga Integrationsfrågan. Strategin uppdaterades med viktiga prioriteringar inom området. Under 2017 kommer den uppdateras med ekologisk hållbarhet. Målen i strategin med tillhörande mätbara indikatorer utgör också fullmäktiges mål som kan mäta resultatet i Halland av de samlade insatserna. Målen mäter inte enbart organisationen Region Halland, utan också resultatet av alla aktörers bidrag i Halland och runt Halland, i syfte att nå Halland Bästa Livsplatsen Hälso- och sjukvårdsstrategin Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland ger en långsiktig inriktning för regionens hälso- och sjukvård och fungerar som en ledstång för styrning och ledning på hälso- och sjukvårdsområdet. Strategin utgår från ett övergripande mål för hälso- och sjukvården En hälso- och sjukvård för bättre hälsa som är nedbrutet i fem delmål. Utifrån målen definieras prioriteringsområden och prioriteringar som syftar till att nå målen. Prioriteringarna genomsyras av strategins strategiska val. Hälso- och sjukvårdsstrategin pekar ut riktningen för hur hälso- och sjukvården ska möta dagens och morgondagens utmaningar, och ändå behålla och utveckla en god kvalitet och effektivitet i arbetet med att möta nuvarande och framtida invånares behov Planeringsprocessen Region Hallands nya planeringsprocess utgör en samlad styrning där samband mellan olika delar i samhällsutvecklingen tydliggörs för att optimera resursanvändningen. Utifrån ett analysunderlag med flera perspektiv på Hallands utveckling, ska de tillgängliga resurserna regionen har till sitt förfogande, exempelvis skattemedel, användas på bästa sätt. Det innebär att vissa slutsatser i de olika analyserna kommer att åtgärdas via politiska beslut i regionen, andra utmaningar kräver samarbete mellan kommunerna i Halland, regionen och andra aktörer. Regionstyrelsens uppdrag är att från Mål och budget genomföra resursfördelning och utarbeta uppdrag till nämnderna och den egna verksamheten. Aktiviteterna för att uppnå fullmäktiges mål sker i egen verksamhet, genom upphandlat stöd eller tillsammans med Hallands kommuner i en gemensam årlig verksamhetsplan. En framgångsfaktor för genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin i egen verksamhet är att hitta gemensamma lösningar för hög kvalitet och flödeseffektivitet baserat på patientens process tvärsöver organisatoriska gränser. För att öka förändringstakten i genomförandet och gemensamt hantera den komplexitet vården verkar i, har Regionstyrelsen utsett en breddad politisk beredningsgrupp. Denna ska arbeta tillsammans med Hälso- och sjukvårdsutskottet inför besluten om genomförandet av mer vård nära och flödesförändringar som påverkar uppdrag mellan nämnder. Beslut om förändringar kommer beredas i gruppen, vilket även inkluderar de ekonomiska konsekvenserna inklusive investeringar. 7 72(208)

73 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 3. Ekonomi i omvärlden Region Halland använder sig, i likhet med andra kommuner och landsting, av Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar och prognoser när det gäller beräkningar av skatteintäkter, löneutveckling samt andra kostnader i verksamheten. Nedan följer en kort sammanfattning av SKL:s Ekonomirapporten maj Den svenska ekonomin har sedan finanskrisens utbrott hösten 2008 utvecklats betydligt bättre än flertalet övriga ekonomier i Europa. I flera euroländer låg BNP 2016 alltjämt under, eller obetydligt över, nivån vid finanskrisen utbrott. Utvecklingen har överlag varit svag också i övriga Europa och inte minst i våra nordiska grannländer. Att svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis starkt sedan finanskrisens utbrott beror på att den inhemska efterfrågan har utvecklats relativt väl. I synnerhet under de tre senaste åren har den inhemska efterfrågan utvecklats mycket snabbt. Utvecklingen beräknas bli mer måttlig framöver. Ökningen av kommunal konsumtion beräknas bli svagare samtidigt som de fasta investeringarna dämpas. Exporten beräknas ge ett större bidrag till BNP:s utveckling i år och nästa år. Den svenska ekonomin utvecklas dock fortsatt starkt och BNP växer i år med cirka 3 procent. Högkonjunkturen beräknas nästa år nå sin topp varefter konjunkturen långsamt återgår till balans. Det innebär att utvecklingen av sysselsättningen stagnerar 2019 och Det medför att antalet arbetade timmar på sikt utvecklas i linje med den nivå som antas vara långsiktig förenlig med inflationsmålet på 2 procent. Följden blir en svagare utveckling än normalt dessa år med årliga ökningar av BNP runt 1,5 %. I SKL:s beräkningar blir tillväxten och skatteunderlaget därmed svagare. Samtidigt växer befolkningen och behoven av kommunsektorns verksamhet i fortsatt snabb takt vilket skapar stora problem för kommuner och landsting att finansiera sin verksamhet. Demografins behov ökar snabbare än skatteunderlaget Bilden visar årlig procentuell förändring av kostnader och skatteunderlag. Demografiska behov ökar snabbare än skatteunderlaget framöver i kommunsektorn. 8 73(208)

74 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. Det innebär att kostnaderna för välfärd ökat som en följd av förändrad befolkning, men kostnaderna har dessutom ökat utöver vad den förändrade befolkningen har föranlett. De senaste årens stora befolkningsökning har resulterat i att behoven nu ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år. Det är en ökningstakt som förväntas fortsätta under lång tid framöver. Denna ökning motsvaras inte av en lika stor tillväxt i skatteunderlaget. Det gap som uppstår fram till 2020 i kalkylen stannar inte där utan det fortsätter att växa under lång tid framöver. Det gäller därför att hitta långsiktiga lösningar. Detta kan vara möjligt med hjälp av digitalisering, ny teknik och ändrade arbetssätt. 4. Hur går det för Halland Halland ligger mitt i ett tillväxtområde i Sverige. Befolkningen växer och inflyttningen av unga familjer är stor. Likaså ökar sysselsättningen kraftigt liksom rörligheten på arbetsmarknaden. Denna positiva utveckling bedöms att fortsätta. Skillnader i hälsa och medellivslängd mellan olika grupper har dock ökat de senaste 25 åren. Den psykiska ohälsan ökar bland framförallt unga tjejer och regionen bör arbeta förebyggande i riktade insatser mot särskilt utsatta grupper. Inflödet av asylsökande i riket och även i Halland, inte minst sedan 2015, ställer ökade krav på samhället i stort. Satsningar på vården ska sträva efter en god hälsoutveckling för alla grupper och minska hälsoklyftorna. De senaste decennierna har inflyttningen till Halland varit stadigt hög med ett stabilt positivt inrikes flyttnetto. Drivkrafterna bakom Hallands attraktivitet är goda boendemiljöer kombinerat med en hög tillgänglighet till en mångfacetterad och stor arbetsmarknad. För att ta vara på det positiva inflödet och värna om Hallands framtid behöver det byggas fler bostäder. De flesta inflyttare till Halland är relativt unga familjer. Därför har länet också en naturlig befolkningsökning i form av ett positivt födelsenetto. Halland har ett stort positivt flyttnetto bland människor som är mellan 25 och 40 år. Inte sällan har denna grupp barn, vilket ger Halland ett stort positivt flyttnetto även för 0 10 åringar. Idag känns bostadsbristen av extra mycket för Hallands unga. Svårigheter att få tag i en första bostad ökar ytterligare klyftan mellan de som kommer från resursstarka hem och övriga. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att se riskfaktorer och ge stöd till de som behöver för att förebygga ohälsa och sjukdom. Hälsosamtal sker vid varje kontakt med hälso- och sjukvården där det bedöms göra nytta för patientens situation. Efterfrågan på samtalsstöd, psykologer och kuratorer ökar bland patienter på Hallands vårdcentraler. Något som regionen behöver ta fasta på Nationella rapporter och utredningar pekar allt tydligare på sambandet mellan volym och resultat av genomförda ingrepp och behandlingar och därigenom behovet av nivåstrukturering och samarbete på regionalt, nationellt och internationellt plan. Det nationella arbetet med nivåstrukturering inom cancervården pågår och kommer, liksom utredningen om högspecialiserad vård, att ställa ökade krav på Region Halland. Här krävs samverkan med omvärlden hur man organiserar hälso- och sjukvården för att möta behov av utveckling, kompetensförsörjning och en hög kvalitet i vården framöver. Inom flera områden i den halländska hälso- och sjukvården har arbetet med koncentration av verksamheter redan påbörjats. För att Region Halland ska klara kompetensförsörjningen framöver krävs att det s.k. Framtidsarbete ger resultat. Regionens verksamhet har i dagsläget inte effektiviserats i 9 74(208)

75 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland enlighet med beräkningarna som gjorts. Uppskattade mål har inte uppnåtts och det krävs nu ett omtag och kraftsamling där det politiska ledarskapet är en central del. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Detta kräver både fokus på att bibehålla hälsan i befolkningen och öka verkningsgraden i vården samt att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Arbetsmiljön kritiseras hårt av personalen och sjukskrivningarna ökar. För att kunna möta upp nya sätt att arbeta på behöver vi inom hälsooch sjukvården öka vår förmåga att förbättra personalens arbetsmiljö, snabbare ställa om, prioritera och arbeta flexibelt. Med den demografiska utvecklingen i Halland kommer digitaliseringen vara en viktig pusselbit för att klara av framtida utmaningar. Fler lever längre och hemsjukvården behöver utvecklas för att nå människor där de finns och där vården gör nytta samtidigt som hänsyn tas till individens behov års prioriterade områden 5.1 Personal och kompetensförsörjning Regionen ska ha ett ökat fokus på arbetsmiljöfrågor för att bryta den ökande personalomsättningen och höga sjuktalen. Region Hallands medarbetare skall känna delaktighet och stimuleras i en kreativ och medskapande arbetsmiljö där varje medarbetares idéer tas tillvara. Regionen ska stimulera de medarbetare som så önskar att utveckla sin kompetens och att kunna byta mellan olika arbetsplatser. Kompetensförsörjningen är en högt prioriterad strategisk fråga. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Hallands attraktivitet som arbetsgivare. För de som kämpar med att komma tillbaka från psykiska diagnoser ska grön rehab vara ett alternativ på väg tillbaka till arbete. Samhällsutvecklingen har de senaste åren inneburit att nya synsätt på medarbetarnas ställning och roll vuxit fram. Vi behöver ersätta den traditionella synen på medarbetaren som utförare av en tjänst med en syn där medarbetaren också innehar rollen som medskapare. Det handlar också om att dagens medarbetare i allt högre grad har en önskan av att få vara med och påverka. Med synen av att medarbetaren också är en medskapare, blir deras erfarenheter en väsentlig kunskapskälla för att höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Medarbetarnas egna upplevelser och önskemål blir en viktig kunskapskälla för evidensbaserad praktik. Vi behöver bygga broar mellan verksamhet och patienter, men också mellan ledare medarbetare. Vi behöver skapa en kultur där tillit och trygghet är central. 5.2 Psykisk hälsa Den psykiska ohälsan har under flera år ökat och lagt sig på en alldeles för hög nivå. Framförallt oroande är det att den psykiska ohälsan hos unga i Halland ökar. Regionen behöver både ta sitt ansvar som arbetsgivare och som vårdgivare till den halländska invånaren. Under 2018 behöver Region Halland påbörja arbetet med riktade insatser för att hantera den stigande psykiska ohälsan. Det kan t.ex. handla om ökad kurator- eller psykolognärvaro på vårdcentralerna. För de som drabbas av psykiska sjukdomar ska psykiatrin i Halland kännetecknas av trygghet och professionalitet. Under 2018 behöver rejäla insatser och prioriteringar ske för att organisationen kring psykiatrin ska vara välfungerande. Det inkluderar arbetsmiljösatsningar och insatser för att stärka anhörigstödet samt brukarinflytandet (208)

76 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 5.3 Digitalisering 2018 måste Region Halland gå rejält från ord till handling när det gäller att påbörja digitaliseringen inom vården. Det krävs att invånartjänsterna blir fler, att fler använder dem samt att vi systematiskt provar och inför digitala lösningar för våra verksamheter. Utveckling av landsbygdskliniker är ett sätt att föra in det digitala i verksamheten. 5.4 Inkludering Arbete är det bästa sätt att bli inkluderad i samhället. Idag tar det i genomsnitt åtta år innan en nysvensk kommer in på arbetsmarknaden. Som en av de större arbetsgivarna i Halland måste Region Halland ta ett större samhällsansvar för att inkludera de grupper som står en bit ifrån arbetsmarknaden. Vi behöver fler platser för snabbspår för de med utbildning och öppna upp våra egna verksamheter för praktik, trainee, feriearbete mm. En viktig samarbetspartner för att lyckas är arbetsförmedlingen. 5.5 Hemsjukvården En väl utvecklad hemsjukvård skapar trygghet för både invånare och medarbetare i kommun och region. Gemensamma kompetensutvecklingssatsningar, ökad teknisk utveckling och ett långsiktigt partnerskap är tre viktiga områden som måste prioriteras. Genom att bygga upp en testmiljö i form av en korttidsboendeavdelning på något av våra sjukhus så löser vi två utmaningar. Vi ger möjlighet att pröva nya innovativa lösningar och vi skapar en trygg miljö i väntan på att få komma hem. 5.6 Utökad läkarmedverkan i hemsjukvården Fler invånare har behov av att få träffa en läkare i det egna hemmet. Det kan handla om infektionskänsliga, multisjuka eller palliativa patienter m.fl. I dag når vi bara en bråkdel av dessa. Därför krävs en utökad läkarmedverkan i hemmet som möter det ökade behovet. Detta måste vara en naturlig utveckling av den nära vården och ska spela en viktig roll i en uppdatering av vårdval Halland. 5.7 Framtidsarbetet en del i kulturförändringen 2018 måste framtidsarbetet bli en förstärkning av hälso- och sjukvårdsstrategin. De prioriteringar som gällt tidigare ska förstärkas ytterligare. Redan 2018 ska en reell förflyttning kunna ske från sjukhusvården ut till närsjukvården. Det innebär även att en del av resurserna ska flyttas från specialistvård till närsjukvård. För att möjliggöra detta krävs förändringskraft, uppföljning och politiskt mod att hålla i helheten och ha fokus på genomförandekraft. Region Halland har LEAN som verksamhetsidé. Förutsättningen för ett lyckat LEANimplementerande är kopplat till minskad komplexitet i organisationen. För att utföra förändring behöver det också finnas tillgång till verksamheten som behöver förändras. Därför ska vårdvalet i specialiserad vård (vårdval Halland plus) avvecklas. LEAN-arbete behöver också förankras på alla nivåer i organisationen. Det behöver finnas engagemang, kunskap och ledarskapsförmåga. Det behöver byggas långsiktigt genom att involvera medarbetarna i arbetet och möjliggöra för kompetensutveckling inom området. Då kan vi bygga en organisation där kontinuerligt förbättringsarbete är något som är inarbetat i organisationen och nya kunniga förändringsledare skapas som en del av det vardagliga arbetet (208)

77 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 6. Politiska utvecklingsområden 2018 för att nå målen 6.1. Mål: hög attraktivitet Inriktning För Hallands fortsatta attraktivitet krävs ett kraftigt ökat bostadsbyggande samt en god tillgänglighet inom länet och till angränsande län. Hallands utveckling bygger på att kunna erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer och att fler ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan och få livspusslet att gå ihop. Halland, mitt i ett starkt växande Sydvästsverige behöver planera för utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur. Detta för att klara av det ökade transportbehovet med en växande befolkning och ge goda förutsättningar för att bo och bedriva företag i hela Halland. Den starkaste befolkningsökningen har skett längs med kusten i den norra länsdelen och omkring de större tätorterna. Det är viktigt för människorna som bor på den halländska landsbygden att kunna förlita sig på att Region Halland även planerar för en levande landsbygd. Med en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik skapas goda kommunikationsmöjligheter och hög tillgänglighet i hela länet. Hallands geografiska läge, samhällsstruktur och näringsliv ger goda förutsättningar för fortsatt god utveckling. Förutsättningarna skiljer sig inom Halland och det är viktigt att ta tillvara och utveckla de olika förutsättningar som finns i såväl södra som norra Halland, liksom utmed kusten och i inlandet. Genom att driva på bredbandsutbyggnaden, enligt beslutad bredbandsstrategi för Halland, kan Region Halland förbättra möjligheterna för ökat företagande även på landsbygden. Det nationella målet att 100 % av invånarna och företagen ska ha tillgång till snabbt bredband 2025 ska Halland uppnå Uppföljningsindikatorer Flyttningsöverskott från övriga Sverige till Hallands län Befolkningsökning Födelseöverskott Bostadsbyggande Förbättrad klimatanpassning Mål: personer per år 1% i befolkningsökning Födelseöverskott Bostadsbyggande Minst 50 % av fordonen inom Region Halland ska drivas med fossilfria drivmedel 6.2. Mål: stark konkurrenskraft Inriktning Näringslivet i Halland präglas av små- och medelstora företag. Det startas nya företag och företag flyttar till Halland medan andra väljer att flytta från Halland eller lägga ner sin verksamhet. Denna förändring pågår hela tiden. Det är viktigt att vara lyhörd inför näringslivets och företagarnas behov och att möta behovet av stöd för etablering och utveckling av företag. God samverkan med näringslivets organisationer och de halländska kommunerna är mycket viktig. Region Halland har ansvar för tillväxt och utveckling och ska 12 77(208)

78 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland ge stöd i företagens olika faser, allt ifrån att starta företag och sedan kunna anställa den första medarbetaren till att utveckla nya verksamhetsområden, produkter och tjänster och nå nya marknader. Ett science park i Halland är viktigt för uppstart och utveckling av företag och produkter, därför ska Region Halland driva på för att tillsammans med Högskolan Halmstad och de halländska kommunerna starta ett science park. Områdena Grön tillväxt, hälsoinnovation och destinationsutveckling har bra förutsättningar för nya företag och fler arbetstillfällen och är prioriterade områden. Halland har flera utmaningar för att nå en starkare konkurrenskraft. Invånarna i Halland har högre kompetens än vad som efterfrågas i Halland. Det gör att många pendlar ut från Halland för att arbeta. Det är viktigt att stimulera arbetstillfällen i Halland som efterfrågar högre utbildningsnivå. Forskning och utveckling kopplat till näringslivets behov och utmaningar måste stimuleras och öka i Halland. Stödsystemen ska utformas så att de passar företagens förutsättningar. Högskolor, universitet och andra organisationer som arbetar med forskning och utveckling är mycket viktiga för att nå resultat som ökar företagens konkurrenskraft. Genom ett innovationsråd där politiken, det offentliga, näringslivet, arbetsmarknadens parter och akademin samlas skapas en plattform som aktivt tar initiativ och verkar pådrivande avseende innovations- och näringslivsutvecklingen i Halland. Region Halland ska verka för uppstart och långsiktigt stöd av arbetsintegrerade sociala företag. Region Halland som är en stor regional aktör ska medverka till att stärka näringslivet i Halland genom att formulera offentliga upphandlingar så att lokala och små leverantörer har en realistisk möjlighet att lämna anbud och vinna upphandlingar. Region Hallands egen verksamhet ska också medverka och inom olika områden tillhandahålla testmiljöer. Region Halland ska tillsammans med andra aktörer i Halland arbeta fram en mat- och livsmedelsstrategi för Halland som omfattar kedjan från primärproduktion till förädling och matens betydelse för Halland Uppföljningsindikatorer Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Andel förnybar energi Stimulera produktionsutveckling i fossilfria material Mål: Bland de tre bästa i Sverige Investera i förnybar energi som producerar mer än kwh/år Minst två prototyper av produkter i fossilfritt material som ersätter fossilt material utvecklas i Halland 6.3. Mål: fler i arbete Inriktning Att Hallands befolkning växer har inneburit växande lokala arbetsmarknader. Endast Uppsala län har haft en starkare utveckling än Halland sedan år Och faktum är att Halland har haft en starkare procentuell utveckling än Stockholms län. Inflyttning och en växande befolkning innebär en ökad lokal efterfrågan vilket skapar arbeten i Halland (208)

79 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Halland är vidare det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige. År 2014 var den 81,4 procent. Deltagandet på arbetsmarknaden bland befolkningen är en av regionens starkaste sidor. Hallänningarna har en hög och stigande utbildningsnivå hade 35 procent av hallänningarna en högskoleutbildning. Det ger en sjundeplats bland länen i Sverige. Det är inflyttarna som bidrar till den ökande utbildningsnivån. Den övervägande delen av dem har högskoleutbildning. Ser man till andelen som har eftergymnasial utbildning har Halland som helhet ungefär lika hög andel som riket. Det är storstadsregionerna och regioner med stora universitet som har högre genomsnittlig utbildningsnivå än Halland. Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetsgivare ska kunna fortsätta utvecklas. Därför behövs samverkansytor och metoder för att bättre förutse framtida kompetensbehov, för att bättre matcha kompetens och arbetsmarknadens behov samt för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Som en av Hallands största arbetsgivare vilar ett stort ansvar på Region Halland att möta och skapa vägar in i våra verksamheter även för de grupper som ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi måste kunna erbjuda feriearbeten och praktik- och traineeplatser för alla. Sysselsättningen i Halland är hög, men vissa grupper är underrepresenterade på arbetsmarknaden. För att få fler hallänningar i arbete behöver vi arbeta för en jämställd arbetsmarknad samt öka anställningsbarheten hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsintegrerade sociala företag är ett sätt att bredda arbetsmarknaden och ge fler människor möjligheter till jobb. Hög sysselsättning och mångfald på arbetsmarknaden har betydelse för Hallands utveckling, här är det viktigt med en bred förankring och samverkan med näringslivet. En ökad invandring till Sverige och Halland skapar såväl utmaningar som möjligheter. Mångfald på arbetsmarknaden ger nya nätverk, idéer och kunskap. Idag är vägen till arbete alltför lång för en stor del av de nyanlända flyktingar och nya svenskar som bor i vår region. Vårt naturbruksgymnasium och våra folkhögskolor ska i högre utsträckning än idag användas för validering och ge möjlighet till kompletterande utbildning. Region Halland ska på alla plan medverka till en snabbare och effektivare process för inkludering än idag. Snabbspår in i sjukvården ska gälla för fler yrkesgrupper än idag och detta ska vi göra i nära samarbete med arbetsförmedlingen Uppföljningsindikatorer Förvärvsfrekvensen (20 64 år) för kvinnor och män i Hallands län Genomsnittlig tid för nyanlända att komma i sysselsättning Mål: Bland de tre högsta i Sverige Korta den genomsnittliga tiden för nyanlända att komma i sysselsättning med ett år Antal feriearbeten, traineeplatser och praktikplatser ska öka med 20 % 6.4. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa 14 79(208)

80 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Inriktning Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Hälsan i Halland är god som helhet med en medellivslängd som ökar och också är högre än rikets. Den självskattade hälsan är också högre än rikets. Det finns dock skillnader vad gäller befolkningens hälsa, såväl geografiska som mellan olika grupper i samhället. Även vårdkonsumtionen skiljer sig åt mellan kommuner och grupper. I arbetet för en god hälsa och för att utjämna skillnader krävs aktiviteter från många olika aktörer i samhället. Arbetet behöver ske på flera olika nivåer, arenor och, inte minst, i samverkan. Utgångspunkten är i det friska hos individen, där hälso- och sjukvården är en av flera arenor för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Tidig upptäckt av ohälsa och sjukdom är en vinst för både individen, hälso- och sjukvården och samhället i stort. I hälso- och sjukvården finns flera arbetssätt och verktyg som möjliggör tidig upptäckt, till exempel olika metoder för screening eller standardiserade vårdförlopp som kortar ledtiden mellan misstanke och diagnos. Det sjukdomsförebyggande arbetet är också betydelsefullt ur ett individ- och samhällsperspektiv. Region Hallands samarbete med universitet och sjukhus i Boston skapar också unika möjligheter att identifiera ökad risk för ohälsa eller sjukdom och metoder för att hantera detta ska utvecklas. Ett verktyg för att stärka hälso- och sjukvården som arena för detta är nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Hälso- och sjukvården behöver utgå från individens perspektiv i mötet med patienten. Det är en förutsättning för att kunna behandla alla människor utifrån deras särskilda förutsättningar och behov, till exempel med avseende på ålder, kön, närstående, socioekonomi, etnisk bakgrund och sexuell läggning. Det betyder också att man i mötet med patienten behöver se hela människan. Ett högkvalitativt hälso- och sjukvårdsutbud innebär att utbudet ges med hög medicinsk kvalitet och att patienten och närstående upplever att de blivit sedda och fått vara delaktiga Uppföljningsindikatorer Uppföljning kommer att ske av samtliga indikatorer i verktyget Vården i siffror (Öppna jämförelser), oavsett resultat. Indikatorerna speglar både olika teman ((t.ex. hälsoläge och levnadsvanor) och olika sjukdomstillstånd (t.ex. hjärtsjukdom). Uppföljningen kommer dels att ta hänsyn till hur Halland placerar sig i jämförelse med övriga regioner och landsting, och dels hur vårt resultat har utvecklats över tid. Målnivå På väg mot målet : Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Målnivå På målet : Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/ Mål: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Inriktning Hälso- och sjukvården ska möta den enskilda individen utifrån de behov och förutsättningar individen har och leverera en hälso- och sjukvård med hög kvalitet - både medicinskt sett och ur patientens perspektiv. Patienten och hens närstående ska ses som resurser i den vård 15 80(208)

81 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland och behandling som ges. Det är hos patienten och närstående som den största kunskapen om livssituationen finns. Att möta patienten utifrån ett förhållningssätt som stödjer delaktighet är avgörande för att patienten och närstående ska kunna vara resurser i utformningen och planeringen av vården. Av väsentlig betydelse är arbetssätt som främjar en väl koordinerad och sammanhållen hälso- och sjukvård så att patienten ska få en hälso- och sjukvård av hög kvalitet och känna sig trygg under sin resa genom hälso- och sjukvårdssystemet. Det innebär att samarbetet och samverkan mellan olika aktörer, såväl aktörer i egen regi som privata och kommunala aktörer, i vårdkedjan behöver säkerställas. En viktig del i det är att skapa förutsättningar för en effektiv kommunikation mellan de aktörer som är inblandade i patientens vårdprocess, såsom exempelvis digitala verktyg som stöttar flödet i processerna. Det är ett faktum att bristen på relevant information som följer med patienten under vårdprocessen riskerar att leda till vårdkonsumtion som skulle kunna undvikas. De äldres behov fordrar geriatrisk kompetens, detta kommer vi att beakta de kommande åren när det gäller fortbildning och ST-tjänster Uppföljningsindikatorer Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet Strukturella variabler för sammanhållen vård vilket omfattar andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar, antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare samt antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per invånare 65 år och äldre Målnivå Utgångsläge Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät> 80% och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patientenkät> 90%, andel positiva svar i samtliga dimensioner> 80% samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner 6.6. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Inriktning Utgångspunkten för utvecklingen inom och av hälso- och sjukvården behöver vara att patientens flöde genom hälso- och sjukvårdssystemet och invånarnas olika kontakter med vårdens aktörer ska syfta till att öka hälsan och livskvaliteten, liksom att förebygga och minska ohälsa. Ett sätt att stötta ett kvalitativt flöde är att arbeta enligt Region Hallands verksamhetsstrategi Lean, liksom att låta rätt händer göra rätt saker genom en utvecklad arbetsfördelning. Det kontinuerliga förbättringsarbetet är också mycket betydelsefullt för att möta kostnadsutvecklingstakten och möjliggöra att vi kan möta invånarnas ökade förväntningar i en föränderlig omvärld. En väl fungerade struktur för kunskapsstyrning och för ordnat införande av nya behandlingsformer likväl som utmönstrande av förlegade sådana är avgörande för att på rätt sätt kunna arbeta med ständiga förbättringar. I arbetet med ständiga 16 81(208)

82 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland förbättringar behöver också digitaliseringens möjligheter integreras, med digitala verktyg och förhållningssätt som ger förutsättningar för att flödesorientera och effektivisera hälso- och sjukvården för en bättre hälsa hos invånarna Uppföljningsindikatorer Enkätundersökning som riktar sig till medarbetare inklusive chefer för att fånga att alla arbetar mot samma mål, att det finns rätt förutsättningar för förbättringsarbete, att initiativ följs upp och att resultaten återkopplas samt att vi samverkar med patienter och andra som är med i samma patientprocess Utifrån uppföljning av verksamhetsplaneringen konkretiseras prioriteringarna på verksamhetsnivå och genomförs i tid Målnivå Utgångsläge : Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet : Definieras under 2017 Målnivå På målet : Definieras under Mål: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Inriktning Invånarna ska i större utsträckning än idag tillåtas att själva ta ansvar för sin hälsa med stöd av verktyg som gör det möjligt. Det innebär att hälso- och sjukvården kan ägna mer kraft åt att ta ansvar för de invånare som befinner sig i en situation då den egna förmågan att ta ansvar för sin hälsa är begränsad. För att möjliggöra för invånarna att ta ansvar utifrån egen förmåga behöver verktygen anpassas efter invånarnas olika behov och förväntningar. Det finns idag en flora av olika digitala verktyg som möjliggör kommunikation mellan invånare och vårdgivare, till exempel automatisk inrapportering av olika patientrelaterade värden via appar i mobiltelefonen och digitala möten via webben med olika hälso- och sjukvårdsprofessioner. Den digitala utvecklingen går snabbt inom många områden, och också på hälso- och sjukvårdsområdet. Med en öppenhet och framförhållning medför denna utveckling en stor potential att underlätta för patienterna att ta ansvar utifrån egen förmåga. En framgångsfaktor för att verkligen dra nytta av utvecklingen torde vara proaktiva politiska prioriteringar och en aktiv koordinering av olika digitala utvecklingsinitiativ. Det pågående arbetet med Framtidens vårdinformationsstöd är en viktig pusselbit i hälso- och sjukvårdens utveckling mot digitalisering och flödesorientering Uppföljningsindikatorer Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner, Delaktighet och involvering, Information och kunskap Användning av digitala tjänster vilket omfattar andel hallänningar med inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster samt andel av patienterna i Halland som använt 1177 Vårdguiden 17 82(208)

83 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Målnivå Utgångsläge : Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet : Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät> 80%, 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa Målnivå På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät> 90%, andel positiva svar i båda dimensioner> 80%, 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa 6.8. Mål: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Inriktning Kostnaderna för hälso- och sjukvård uppskattas öka framöver utifrån exempelvis demografiska faktorer, förändrade förväntningar från invånare, nya läkemedel och medicinteknisk utveckling. För att möjliggöra en ekonomi i balans och samtidigt kunna möta invånarnas krav och förväntningar på en god hälso- och sjukvård behöver den kompetens och de resurser som finns tillgängliga användas på ett ändamålsenligt sätt. Därför krävs både kunskap om och förståelse för hur kompetens och resurser fördelas och utifrån det besluta om relevanta prioriteringar för styrning och ledning i rätt riktning. Prioriteringarna behöver omsättas i en effektiv styrmodell som säkerställer att kompetens och resurser används på ett sätt som stöttar den politiska inriktningen och invånarnas behov. Ett exempel på en sådan modell är produktions- och kapacitetsstyrning. Prioriteringarna, likväl som hur kompetens och resurser används, ska präglas av transparens och tydlighet så att invånarna på ett övergripande plan ska förstå vilken hälso- och sjukvård som levereras för skattemedlen, och att hälso- och sjukvårdsorganisationen är anpassad för att möta invånarens behov. Det ställer krav på en god och väl genomtänkt uppföljning, som också kan ge underlag för styrning och ledning. Ersättningen till verksamheterna ska stimulera att ge mer vård nära invånarna och i öppna vårdformer Uppföljningsindikator Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Målnivå Utgångsläge Utgångsläge innebär att indikatorerna vid uppföljning inte har rört sig i riktningen mot målet. Målnivå På väg mot målet : Inte definierad för denna indikator men för att klara målet krävs tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten Målnivå På målet : Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas 18 83(208)

84 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 7. Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Region Hallands övergripande kompetensförsörjningsmål syftar till att stödja Region Hallands gemensamma verksamhetsmål. Kompetensförsörjningsmålet har fem delmål. Inom ramen för det ordinarie uppdraget kommer vi att arbeta med samtliga delmål under verksamhetsåret. För att nå de långsiktiga målen till år 2026 behöver utvecklingsinsatserna prioriteras och fokusera på vissa av delmålen under respektive år. Detta innebär att vi väljer ut ett antal prioriteringar med följande aktiviteter och det kommer därmed att påverka vilken inriktning kompetensförsörjningsarbetet har under året Mål: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Inriktning För att kunna möta invånarnas behov på bästa sätt behöver Region Halland kontinuerligt anpassa organisationen och arbetssättet. Genom att skapa möjligheter för medarbetare att arbeta på toppen av sin kompetens kan en mer effektiv användning av våra resurser åstadkommas. Det pågående arbetet med att implementera utvecklad arbetsfördelning är en viktig del i detta arbete. Inom hälso- och sjukvårdsområdet ska Region Halland arbeta mot den målsättning, om att bli oberoende av inhyrd personal, som Sveriges Kommuner och Landsting har beslutat. En väl utvecklad arbetsfördelning skapar bättre förutsättningar för oss att bli oberoende av hyrpersonal. En intern personalresursenhet är ett sätt att på ett tydligt, konkret och effektivt sätt arbeta med ett av våra allra viktigaste områden, nämligen vår roll som arbetsgivare. Då kostnaderna för t.ex. bemanningssjuksköterska är 2-3 gånger högre än med egen personal kommer en satsning på en utökad personalresursenhet även kunna minska Region Hallands kostnader. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på våra resurser och kompetenser. Detta både vad gäller arbetssätt, rutiner och i fördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper men även genom att förbättra IT-stödet Uppföljningsindikatorer Andel inhyrd personal Andel medarbetare som uppger att de i stor utsträckning gör arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och borde utföra för att nyttja bådas kompetens på bästa sätt. Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi Mål: Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Inriktning En framgångsfaktor för en lyckad kompetensförsörjning är att Region Halland som arbetsgivare kan attrahera och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare som vill arbeta tillsammans mot Region Hallands vision: Halland - bästa livsplatsen. Region Halland ska också vara en arbetsgivare som ser att mångfald stärker vår möjlighet att möta invånarnas behov på bästa sätt. För att lyckas med detta måste både intresset och viljan öka för att arbeta i Region Halland samt påverka utbudet av den kompetens som efterfrågas. Region Halland behöver därför bli 19 84(208)

85 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland bättre på att identifiera de målgrupper som vi vill attrahera och rekrytera samt se över våra rekryteringsverktyg och erbjudanden gentemot målgrupperna. Det ska vara enkelt att söka jobb i Region Halland. Våra rekryteringsprocesser måste vara effektiva och moderna. Söker du arbete i Region Halland så ska du få omedelbar återkoppling. För att påverka utbudet av den kompetens som efterfrågas måste Region Halland fortsätta vårt täta samarbete med olika externa aktörer, framförallt olika utbildningsinstitutioner Uppföljningsindikatorer Varje ansökan skall bekräftas inom ett dygn. Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland och sin verksamhet Mål: Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Inriktning Region Halland ska sträva efter att ge alla medarbetare goda förutsättningar att kontinuerligt utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov samt individuella förutsättningar. Region Halland ska arbeta aktivt för att etablera och möjliggöra karriärvägar i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare, säkra ledarförsörjning och tillgången till specialistkompetens. Under 2018 ska styrningen och uppföljningen av utbildningsuppdraget utvecklas. Antalet platser per uppdrag och utbildningarnas inriktning ska motsvara verksamheternas behov i så hög utsträckning som möjligt. För att säkerställa detta behöver alla våra utbildningsinsatser följas upp på ett ändamålsenligt sätt och ha som en tydlig målsättning att studenterna ska vilja och kunna arbeta hos oss efter avslutad utbildning Uppföljningsindikatorer Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst Andelen internrekryterade chefer/ledare Mål: Ett sunt och hållbart arbetsliv Inriktning En god arbetsmiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa medarbetare som är engagerade och motiverade och som kan och vill arbeta kvar oavsett fas i livet. Region Halland ska därför stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Insatserna ska utgå från ett regiongemensamt synsätt men anpassas efter verksamheternas olika förutsättningar och behov. Vi måste fortsätta kunna erbjuda våra anställda ett hållbart arbetsliv och ta tillvara på människor och dess kompetenser på bästa sätt. En förutsättning för minskade sjukskrivningar är goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. I en god arbetsmiljö ingår att ta ett helhetsansvar i rehabiliteringen. Ett sätt kan vara att erbjuda grön rehabilitering för den som har eller är i riskzonen för stressrelaterade besvär, smärta och/eller psykisk ohälsa. Metoden bygger på forskning om naturens goda förmåga att ge återhämtning och minskad stress. Idag erbjuder Region Halland rätten till heltid, en viktig reform för att skapa jämställda förutsättningar för män och kvinnor anställda i regionen. Ska detta bli framgångsrikt så krävs att rätt förutsättningar ges för att vår personal ska orka jobba heltid. Här krävs uppföljning och tydliga mål (208)

86 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Uppföljningsindikatorer Nivån på frisktalet bland medarbetare Genomsnittlig sysselsättningsgrad 7.5. Mål: Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i Region Hallands värdegrund Inriktning En levande värdegrund är en viktig del i förståelsen för varför vi är på arbetsplatsen och vem vi är till för. Region Halland ska därför under 2018 kontinuerligt arbeta för att levandegöra värdegrunden i hela organisationen. Tydliga förväntningar på medarbetare och chefer. För att skapa goda resultat och nå målet för Region Halland som EN tydlig och attraktiv arbetsgivare är det viktigt att tydliggöra och implementera förväntningar på både medarbetare och chefer. Chefer har en nyckelroll givet att de företräder Region Halland som arbetsgivare med ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Chefsuppdraget består av två tydliga delar, att styra och leda med fokus på resultat och att engagera och motivera medarbetare. Att tillsammans med medarbetare kunna förverkliga mål och visioner inom givna ramar kräver ett gott ledarskap. Vi behöver tillvarata medarbetarnas fulla potential och kreativitet. Lean som arbetsmetod, om den används rätt, kommer att göra detta möjligt Uppföljningsindikatorer Resultat av Hållbart Medarbetarengagemang (HME) Antal inlämnade förbättringsförslag 8. Region Hallands ekonomiska situation 8.1 Historik I tabell 1 visas bl.a resultatutvecklingen sedan 2012 exklusive jämförelsestörande poster. Sammanställningen visar att regionen till och med 2015 inte hade en ekonomi i balans höjdes skatten med 40 öre som gav ökade skatteintäkter med 247 mnkr. Skälen till höjningen var dels förändringen i kostnadsutjämningssystemet vilket innebar kraftigt höjda avgifter för Region Halland och dels ökade kostnader i kollektivtrafiken och hemsjukvården. För 2016 har resultatet inklusive jämförelsestörande poster förbättras med 54 mnkr till 31 mnkr. Dock beror det förbättrade resultatet till största delen på ej budgeterade engångsintäkter. Arbetet med att sänka kostnadsminskningstakten genom framtidsarbetet har givit ekonomiska effekter 2016 om än inte upp till de budgeterade nivåerna. Resultatet i nämnderna 2016 visar att trots att ekonomiska effekter uppnåtts 2016 så har andra kostnader ökat utövar vad som budgeterats, vilket fick till följd att någon resultateffekt på totalen inte uppnåddes (208)

87 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Tabell 1 RESULTATUTVECKLING (mnkr) Årets resultat Årets resultat i förhållande till verksamh. nettokostnad Jämförelsestörande poster 1) Återbetalning premier AFA Försäkring Sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Budget Prognos ,2% -3,4% -2,5% -0,3% 0,4% 0,2% -0,8% Prognosen för Region Halland 2017 i Uppföljningsrapport 1 efter mars månad, visar på ett resultat om 76 mnkr vilket är en budgetavvikelse på -94 mnkr. 8.2 Ekonomisk bedömning Sverige befinner sig i en högkonjunktur med höga tillväxttal i skatteintäkterna. Under senare delen av planperioden beräknas konjunkturen plana ut vilket innebär att tillväxten i skatteunderlaget minskar. Skatteintäkterna för planperioden är dessutom svåra att prognostisera på grund av den osäkra befolkningsutvecklingen i Sverige. Framtidsarbetet kom fram till att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att få bukt med kostnadsökningstakten är en regiongemensam målbild om vad som behöver förändras, på olika nivåer, i Region Hallands hälso- och sjukvårdssystem. Den höga kostnadsutvecklingen har inneburit att en hög kostnadsnivå har etablerats i Region Halland samtidigt som skatteintäkterna inte räckt till att täcka dessa kostnader. Resultatbudgeten (tabell 5) för planperioden visar en budget i balans dvs kostnaderna är lika stora som intäkterna. Emellertid har i resultatbudgeten för 2018 upptagits en kostnadsminskningspost för framtidsarbetet i verksamhetens nettokostnader om 188 mkr, för 2019 uppgår denna post till 288 mkr och för 2020 till 418 mkr. (se även st. 10.7) Det innebär att nettokostnadsutvecklingen ger en något lägre procentuell ökning än skatter och statsbidrag. Se tabell 3. Detta ger en ekonomi i balans under planperioden. Det förutsätter att Region Halland skyndsamt verkställer aktiviteter som minskar kostnadsnivån och kostnadsökningstakten i enlighet med budget. Tabell 2 RESULTATUTVECKLING (mnkr) Årets resultat Årets resultat i förhållande till verksamh. nettokostnad Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Budget Budget Plan Plan ,2% 0,1% 0,1% 0,2% (208)

88 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland mnkr Kostnadsminskning i framtidsarbetet % andel av nettokostnaderna ,0% ,9% ,1% Utdebitering Region Hallands utdebitering av skatt 2018 uppgår till 10,82 per skattekrona, vilket motsvarar 10,82% av den beskattningsbara inkomsten. Utdebiteringen är oförändrad i jämförelse med 2017 och är den fjärde lägsta i landet utifrån utdebiteringssatser för (208)

89 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland Skatteintäkter och utjämningssystem För Region Hallands del utvecklas skatteintäkter och statsbidrag bättre 2018 än , främst beroende av att budget för läkemedelsförmånen ökar Statsbidrag för läkemedel Statsbidraget för läkemedel är ökat för 2018 till 840 mnkr. Ett antagande har gjorts att bidraget kommer att räknas upp med 1,3 procent utifrån överenskommelsen för Den antagna ökningen möts av högre kostnader för läkemedel, varför anslaget till hälso- och sjukvård utökas. 8.3 Mål: budgetramen ska hållas I budget för 2018 och plan 2019 och 2020 är nettokostnadsandelen 99,8 %. Det innebär att budgeten är i balans dvs. kostnaderna och intäkterna är lika stora. Dock förutsätter det att det genomförs en kostnadsminskning på 123 mnkr i arbetet med genomförandet av Hälsooch sjukvårdsstrategin och framtidsarbetet Uppföljningsindikatorer Nettokostnadsandel.* Driftnämndernas resultat jämfört med budget** Tabell 3 NETTOKOSTNADSANDEL Budget Verksamhetens andel 1) Avskrivningar 1) Finansnetto 1) 2) Nettokostnadsandel 1) 2) Budget Plan Plan , , , ,7 3,4 0,4 99,8 3,6 0,6 99,9 3,8 0,8 99,8 4,0 1,0 99,7 I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. *Verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivningar och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning **Framtidsarbetet kommer innebära förändringar i hälso- och sjukvården som system. Detta medför bl.a. att uppdrag och resurser löpande kan komma att flyttas mellan nämnder under löpande verksamhetsår. Detta kan i sin tur påverka nämndernas resultat jämfört med budget. Uppkomna över- och underskott hänförliga till framtidsarbetet ska hanteras i resultathanteringen i samband med årsredovisningen (208)

90 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 9. Finansiering 9.1 Skatteintäkter och generella statsbidrag Region Hallands intäkter består till 90% av skatter och statsbidrag/utjämningsbidrag. Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar därför såväl skatteutvecklingen i Region Halland som avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats i SKL:s planeringsförutsättningar i april 2017 ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. 9.2 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av Region Halland, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I tabell 2 redovisas hur ett stort antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. Ökad intäkt (+), ökad kostnad (-) Tabell 4 Känslighetsanalys 2018 Mnkr Löneökning 1 procent, inkl arbetsgiv avg -46 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -32 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent 10 1) Patientavgifterna höjs med 10 procent 24 Förändrad utdebitering med 10 öre Förändrad utdebitering med 10 öre 72 1) Inom hälso- och sjukvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 10.Resultatbudget Tabell 5 Budget 2017 mnkr Externa intäkter Verksamheternas kostnader Avskrivningar Budget 2018 Plan 2019 Plan Totala nettokostnader Skatteintäkter Summa Utjämning 642 Del av välfärdsmiljard utanför utjämningssystemet Statsbidrag läkemedel 709 EU-projekt 4 Summa skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Finansiella intäkter 35 Finansiella kostnader -71 Summa finansnetto Resultat (208)

91 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 11. Sammanställning nettokostnadsfördelning 2018 Tabell 6 Sammanställning nettokostnader mnkr Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel Patientnämnd Revision Anslag till övriga nämnder (Lokala nämnder och Kultur och skola) 68,1 0,9 4,9 133,0 69,5 0,9 4,9 141,2 Regionstyrelsen Tillväxt Regionstyrelsens övriga verksamhet Anslag till Hallandstrafiken 32,5 306,5 438,4 33,3 354,2 458,0 Regiongemensamma kostnader 302,2 414, , ,1 4,0 4, , ,5 Hälso- och sjukvård Eu-projekt S:a nettokostnader Nettokostnaderna som fördelas på regionstyrelsen och nämnder när regionfullmäktige fastställt de ekonomiska ramarna i april uppgår till mnkr för Vid beräkningen av de ekonomiska ramarna ingår pris- och löneuppräkning som en generell förutsättning. För de anslagsfinansierade verksamheterna budgeteras kostnaderna för löneöversynen 2018 i ett centralt anslag. Den ekonomiska potentialen av det regiongemensamma framtidsarbetet ligger centralt inom hälso- och sjukvård och hanteras i nämndernas budgetar allt eftersom de ekonomiska effekterna identifieras Fördelning av nettokostnader Nedan beskrivs förändringen av nettokostnaderna per anslagsområde från budget 2017 till budget För hälso- och sjukvårdssystemet beskrivs även förändringen något djupare i stycke Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, patientnämnd och revision För gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden och revisionen anvisas medel enligt ovan. För gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel samt patientnämnden är anslagen indexuppräknade. De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för revisionsändamål 2018 med tkr, vilket är oförändrat från Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag Anslag till övriga nämnder Inom anslagsområdet finns bidrag avsatta till lokala nämnder samt driftsnämnden Kultur och skola. För lokala nämnder är ramen indexuppräknad. För driftsnämnden kultur och skola finns, förutom indexuppräkning och medel för fortsatt arbete medpågående satsningar, medel avsatta för att arbeta med inkluderande och förebyggande insatser (208)

92 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 11.4 Regionstyrelsen Tillväxt och övrig verksamhet Inom området tillväxt finns medel avsatta för regional medfinansiering EU-projekt, bidrag till ALMI samt utvecklingsmedel. Dessa är uppräknade med index. Under regionstyrelsens övriga verksamhet finns medel avsatt för ambitionsökningar för arbete med kompetens, förstärkning inom miljö och klimat, digitalisering samt kostnader för överenskommelsen inom professionsmiljarden. Medel avsätts även för skapandet av ett designlabb som kommer erbjuda verksamheterna expertkompetens inom service design och hur man med hjälp av digitala verktyg och metoder kan generera värde, samt ytterligare satsning på analysplattformen för att möta verksamheternas behov av data för alla former av beslut Anslag till Hallandstrafiken För Hallandstrafiken finns medel avsatta i enlighet med kollektivtrafikplanen. Budgeten medger Hallandstrafiken en taxeförändring för kollektivtrafiken upp till 3 procent Regiongemensamma kostnader Inom regiongemensamma medel ryms kostnader för pensioner, premie till patientförsäkringen, förändring av personalskuld, avskrivningskostnader samt regiongemensamt anslag för nya löneavtal. Här inryms dessutom 56 mnkr i utvecklingsmedel för genomförande av strategierna. Dessa medel ska bl.a. underlätta den kommande utveckling som krävs inom hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården förstärks med 322 mnkr och utöver pris- och löneökningar har området förstärkts med 166 mnkr. De största områdena är inom läkemedel med 109 mnkr och regionvården med 20 mnkr. Budgeten 2018 har inräknat utannonserade riktade statsbidrag för Tandvården och den nära vården har förstärkts med totalt 72 mnkr beroende på fler antal invånare och avgiftsfri tandvård. Psykiatri förstärks med 9 mnkr utöver pris- och löneindex. Under utveckling av hälso- och sjukvård återfinns kostnadsminskningsposten på 138 mnkr. Tabell 7 Hälso- och sjukvård Den nära vården- Vårdval Halland Somatisk vård Avtal- och taxevård Valfrihetsvård Vårdval specialiserad vård Riktade statsbidrag Psykiatri Läkemedel Tandvård (inkl moms) Övrig hälso- och sjukvård Utveckling hälso- och sjukvård Budget , ,5 146,5 124,3 70,5-29,2 522,2 759,4 212,8 163,3 155, ,9 Förändring Budget , ,7 110, ,5 29,8 176,3 16,3 140,5 2,3 72,7-52,0-81,2 16,0 538,2 109,2 868,6 22,7 235,5-5,9 157,5-32,7 122,7 269, , (208)

93 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 11.8 EU-projekt Här finns ett antagande om att Region Halland erhåller 4 mnkr årligen för att bedriva utvecklingsprojekt. Denna kostnad finns finansierad med lika stor budgeterad intäkt. 12. Investeringar Investeringsramen för 2018 uppgår till 796 mnkr. Av dessa är 369 mnkr avsedda för fastighetsinvesteringar och då främst underhållsbehov. Vad gäller infrastruktur är medel avsatt för ökat bidrag till statlig infrastruktur i Varberg. Tabell 8 Investeringsbudget, mnkr Utrustningsinvesteringar - varav reinvestering - varav nyinvesteringar Fastighetsinvesteringar Infrastrukturinvesteringar TOTALT (208)

94 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 13.Balansbudget 2018 Tabell utfall 2017 prognos 2018 budget Omsättningstillgångar Likvida medel Kortfristiga fordringar Regionkapital Avsättning till pensioner Kortsiktiga skulder Summa skulder och eget kapital Balansbudget, mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skuld till patientförsäkring Långfristiga skulder 29 94(208)

95 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 14. Planperiod Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer förstärkning inom hälsooch sjukvård med anledning av fler antal invånare. Inom hälso- och sjukvård återfinns en kostnadsminskningspost på 238 mnkr för 2019 och 368 mnkr för Pågående satsning gällande små barns språkutveckling återfinns inom kulturen under planperioden. En ny science park finns finansierad från 2019 inom regional utveckling Sammanställning nettokostnader Tabell 10 Sammanställning nettokostnader mnkr Gemensam nämnd hemsjukvård och hjälpmedel Patientnämnd Revision Anslag till övriga nämnder (Lokala nämnder och Kultur och skola) 71,4 0,9 5,0 148,1 73,4 0,9 5,2 152,5 Regionstyrelsen Tillväxt Regionstyrelsens övriga verksamhet Anslag till Hallandstrafiken 35,1 356,6 474,0 36,9 358,4 488,2 Regiongemensamma kostnader 554,0 737, , ,7 4,0 4, , ,7 Hälso- och sjukvård Eu-projekt S:a nettokostnader 30 95(208)

96 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 14.2 Investeringar Investeringsramen för planperioden inrymmer 648 mnkr för 2019 och 708 mnkr för För fastighetsinvesteringar är det främst underhållsbehov som är upptagna. Tabell 11 Investeringsbudget, mnkr Utrustningsinvesteringar - varav reinvestering - varav nyinvesteringar Fastighetsinvesteringar Infrastrukturinvesteringar TOTALT Balansbudget Tabell budget 2019 plan 2020 plan Omsättningstillgångar Likvida medel Kortfristiga fordringar Regionkapital Avsättning till pensioner Kortsiktiga skulder Summa skulder och eget kapital Balansbudget, mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skuld till patientförsäkring Långfristiga skulder 31 96(208)

97 Mål & Budget 2018 Socialdemokraterna och Vänstern i Halland 15. Beslut Regionfullmäktige har beslutat att Fastställa skattesatsen för år 2018 till 10,82 kronor per skattekrona Anta Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för i enlighet med bilagt förslag. Patientavgifter och övriga avgifter inom hälso- och sjukvård förblir oförändrade Investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning 2018 anvisas till regionstyrelsen. Uppdra till Regionstyrelsen att besluta om resursfördelning och uppdrag för nämnder oh styrelse i särskilt ärende. Att plan för utgör grunden för 2019 års budgetprocess. Att medge Hallandstrafiken en taxeförändring för kollektivtrafiken upp till 3% 32 97(208)

98 Nämndattestant HNH (208)

99 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Regionkontoret Styrning och stöd Angelica Eriksson Nämndtjänstemansekreterare Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Nämndattestant Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att - utse Patrik Dahlqvist Jönsson till nämndattestant - utse Rose-Marie Persson som ersättare - beslutet gäller för år 2018 från och med den 17 november år 2017 Sammanfattning Enligt attest- och utanordningsreglementet för regionen ska varje nämnd årligen utse en eller flera huvudattestanter samt ersättare för dessa. Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel har ny nämndtjänsteman Patrik Dahlqvist Jönsson. Nytt beslut för nämndattestant måste därför tas för slutet av 2017, samt nytt beslut för Nämndattestant ska fortlöpande informera nämnden om det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet gentemot budget och kompletterande beslut. Nämndattestanten kan gå in som huvudattestant i nämndövergripande frågor eller där huvudattestering rent praktiskt måste ske centralt för nämnden. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Patrik Dahlqvist Jönsson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Regionstyrelsen 99(208)

100 Övergripande riktlinjer och vårdriktlinjer för hjälpmedel år HNH (208)

101 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Hälsa och funktionsstöd Rose-Marie Persson Områdeschef Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Övergripande riktlinjer för hjälpmedel år 2018 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anta hjälp-medelsanvisningar för Region Halland gällande övergripande riktlinjer år återkomma med ytterligare riktlinjer när beslut om särskild nutritionsbehandling är fattat. Sammanfattning Enligt den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels reglemente fastställer nämnden årligen övergripande riktlinjer för förskrivning av samtliga hjälpmedel och inkontinens i Halland. Underlag för riktlinjen utarbetas av hjälpmedelscentrum. Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten är att alla invånare i Halland ska erhålla hjälpmedel och inkontinens på lika villkor. Övergripande riktlinjerna ger allmän information om samhällets hjälpmedelsförsörjning och om vilka riktlinjer och regler som gäller i Halland. Övergripande riktlinjerna ska ge vägledning åt i första hand förskrivare och övrig personal som deltar i hjälpmedelsförsörjningen, men är även avsedda som allmän informationsskrift. Vårdriktlinjerna inom hjälpmedel och inkontinens vänder sig till professionen. Det är i huvudsak förskrivare som har användning för vårdriktlinjerna. Den beskriver bl.a. målgruppen, kriterier och mål med hjälpmedlet. Regionkontoret Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Patrik Dahlqvist-Jönsson Nämndtjänsteman 101(208)

102 [Skriv text] Bilaga: Övergripande riktlinjer 2018 Beslutet ska skickas till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 102(208)

103 UTKAST Övergripande riktlinjer samt vårdriktlinjer för hjälpmedel 2018 Hitta i dokumentet 1. Allmänt 2. Mål 3. Definitioner 4. Avvikelser 5. CE-märkning anpassning - specialanpassning underhåll rekonditionering reparation 6. Kundens och förskrivarens ansvar 7. Brukarens ansvar 8. Annan förskrivning 9. Lån av hjälpmedel för kortare tid 10. Brukare bosatt i ett EU/EES-land utanför Sverige inkl. Schweiz, konventionsland, övriga länder och asylsökande 11. Gränsdragningar 12. Andra bidrags och stödformer 13. Verksamheter med uppgifter inom hjälpmedelsområdet 14. Lagar, förordningar och föreskrifter av betydelse för hjälpmedelsverksamheten Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 1 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC 103(208)

104 2(31) Beslutad av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. 1. Allmänt Hjälpmedelsverksamheten vilar på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) SFS 2017:30 två kapitel 8 och 12, vilka tydliggör landstingets och kommunernas skyldighet att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Grundprincipen för hjälpmedelsverksamheten är att alla invånare i Halland ska erhålla hjälpmedel på lika villkor. Programmet Funktionshinder delaktighet och jämlikhet bygger på regionens mål samt FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens utgångspunkt är att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till delaktighet och jämlikhet inom samhällets alla områden. Landstinget Halland antog 1999 en portalparagraf som vilar på de grunder som anges i FN:s barnkonvention. Alla barn ska ges samma möjlighet att utvecklas oavsett vilka funktionshinder de har. Barnhjälpmedel ska därför kompensera funktionshindret och främja barnets individuella utveckling. De regionala hjälpmedelsanvisningarna ger allmän information om vilka riktlinjer och regler som gäller i Halland. Hjälpmedelsanvisningarna beslutas av ansvarig nämnd. Med hjälpmedelsverksamhet i hjälpmedelsanvisningarna menas samtliga enheter som hanterar hjälpmedel och livsmedel för speciella medicinska ändamål. Dessa är hjälpmedelscentrum, hörselvården, MTH Hjälpmedel (Medicinsk Teknik Halland), ortopedtekniska hjälpmedel, resursenheten för inkontinens samt resursenheten för nutrition och syncentralen. Specifika regionala övergripande riktlinjer för resursenheten för inkontinens samt resursenheten för nutrition finns framtagna. Hjälpmedelsanvisningarna ska ge vägledning åt i första hand förskrivare och övrig personal som deltar i hjälpmedelsförsörjningen, men de är också avsedda som allmän informationsskrift. International Organization for Standardisation (ISO) har utvecklat ett internationellt klassificeringssystem under beteckningen ISO 9999, utgåva 5, Assistive products for persons with disability - Classification and terminology. Denna förteckning följer ISO- 104(208)

105 3(31) standarden. Den svenska översättningen av klassificeringen och en konverteringstabell kan hämtas på SIS (Swedish Standard Institut). Produktområdena inom hjälpmedelsanvisningarna är uppbyggda efter detta klassificeringssystem. Tre nivåer finns: Produktområden med tvåsiffrig kod, produktgrupper med fyrsiffrig kod och produktundergrupper med sexsiffrig kod. 2. Mål 2.1 Övergripande mål Utifrån överenskomna budgetförutsättningar och fastställda anvisningar i Halland ska länets invånare erbjudas en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor. Över hela länet ska verksamhetens målgrupper ha tillgång till förskrivare som har kunskap om livsbetingelser för personer med funktionsnedsättning. Förskrivna hjälpmedel ska hålla utlovad funktion och teknisk prestanda. Hjälpmedel är en del av vårdkedjan. Inom ramen för gällande anvisningar ska den enskilde brukarens behov styra insatserna. Insatserna samordnas med brukaren och dennes närstående i centrum så att hälsoutvecklingen och välbefinnandet hos personer med funktionsnedsättning främjas. 2.2 Tillgänglighet Brukaren ska bemötas värdigt och professionellt. Brukaren ska följas upp kontinuerligt avseende sitt hjälpmedelsbehov. Varje person som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, om det inte är uppenbart att det inte behövs, snarast ges medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd eller sitt hjälpmedelsbehov. 2.3 Information Alla brukare ska informeras om valfrihet/vårdgaranti och eventuella väntetider. I de fall önskat hjälpmedel inte kan erbjudas ska den sökande erbjudas/informeras om lämpligt ersättningshjälpmedel. Alternativt informeras om var man kan köpa det som inte kan förskrivas kostnadsfritt. Alla brukare ska ha likvärdiga möjligheter att ta del av information och göra sig hörda. Mer information om hjälpmedel finns på 1177.se tema hjälpmedel. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 3 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

106 4(31) 2.4 Samverkan Sjukvårdshuvudmännen i Region Halland och kommunerna, har ett delat ansvar för hjälpmedel för daglig livsföring och för vård och behandling. För vissa hjälpmedel är det endast regionen som har ett ansvar. Samverkan mellan de olika sjukvårdshuvudmännens förskrivare ska fungera så att brukaren får bästa möjliga stöd när behov av hjälpmedel uppstår. Övrig personal som hanterar hjälpmedel ska ha sådan kunskap och information att det inte uppstår några oklarheter om hur hjälpmedlet ska användas och underhållas. 3. Definitioner 3.1 Funktionsnedsättning Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. 3.2 Funktionshinder Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. 3.3 Aktivitet och delaktighet Aktivitet är en persons utförande av en uppgift eller handling. Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation. 3.4 Omgivningsfaktorer Utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. 3.5 Hjälpmedel Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården. I all vård, inkl. habilitering och rehabilitering, är helhetssyn på personens behov och situation viktig. Det krävs hälsooch sjukvårdspersonal för att bedöma behovet när ett hjälpmedel ska förskrivas. Med hjälpmedel avses i anvisningarna sådan individuell utrustning och anpassning som behövs för att personen själv eller med hjälp av någon annan ska kunna: - tillgodose sitt behov av egenvård och behandling. Detta inkluderar produkter som kompenserar förlust av kroppsdel eller kroppsfunktion eller som behövs för medicinsk behandlingsinsats Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 4 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

107 5(31) - ge förutsättningar för att klara sin dagliga livsföring och tillgodose grundläggande personliga behov såsom att klä sig, äta, sköta sin personliga hygien, förflytta sig, kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och i närmiljön, orientera sig - ha möjlighet att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter - ansvaret som reglerar skolan och arbetshjälpmedel finns att läsa under 11.2 Skolan och 12.1 Arbetshjälpmedel. Medicintekniska produkter Hjälpmedel för daglig livsföring och för vård och behandling är, med några få undantag, medicintekniska produkter som är CE-märkta enligt de medicintekniska direktiven. Krav på hjälpmedel regleras av lag (LVFS 2003:11) som beskriver vad en medicinteknisk produkt är och vilka säkerhetskrav som ska uppfyllas. Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) reglerar att varor och tjänster ska vara säkra att använda. Produktansvarslagen (SFS 1992:18) reglerar förutsättningar för skadestånd när en skada inträffat. Välfärdsteknologi - Digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. - Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. - Kan användas av personen själv, en närstående, personal eller någon annan i personens närhet. - Kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden. - Ett mål med användningen av välfärdsteknik är högre kvalitet och effektivitet i vård- och omsorg på samhällsnivå. Konsumentprodukter Med konsumentprodukter menas normalt produkter som är utvecklade för konsumenter och som finns tillgängliga på konsumentmarknaden. Det kan finnas konsumentprodukter som är väl lämpade som hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. För mer information om konsumentprodukter var god se: Datatek Datateket vänder sig till barn och ungdomar med någon form av funktionsnedsättning och som befinner sig före läs- och skrivmognadsnivå och där datorn kan tillföra något i leken. Även vuxna, som inte uppnått läs- och skrivmognad eller förlorat densamma, kan komma till Datateket. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 5 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

108 6(31) 3.6 Egenansvar Om patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är hen hänvisad till att själv köpa produkten inom sitt egenansvar. Patienten ansvarar då för såväl inköp av produkten, eventuella justeringar, service och underhåll, försäkring etc. Hälso- och sjukvården har inget ansvar för den inköpta produkten. Däremot har förskrivaren en viktig roll att bistå med information, råd och rekommendationer om produkter. 3.7 Sortiment Ett hjälpmedelssortiment är i huvudsak de upphandlade produkter som är en del av vård och behandling. Om brukaren provat aktuellt sortiment och detta inte tillgodoser brukarens behov kan det i enskilda fall bli aktuellt med förskrivning utanför sortiment så kallat enskilt ärende. Förskrivaren tar kontakt med produktansvarig inom respektive hjälpmedelsverksamhet. Detta för bedömning av lämpligt hjälpmedel utanför sortiment. Vid förskrivning utanför sortiment ska förskrivaren ha fått godkännande från kostnadsansvarig inom sin verksamhet. 3.8 Sortiments-/upphandlingsgrupp Sortiments-/upphandlingsgruppens uppgift är att: - utifrån de hjälpmedelsanvisningar som tillämpas i Halland, ta fram ett väl fungerande hjälpmedelssortiment - följa utvecklingen inom respektive produktområde - ansvara för att kravspecifikationer tas fram i samband med upphandling - utvärdera hjälpmedel utifrån kravspecifikationen Planera utbildning och visning av sortimentsnyheter för förskrivare och övrig personal inom verksamheten. Arbetet ska ske i samverkan med länets förskrivare och brukarorganisationer. 3.9 Vårdplanering För brukare som efter behandling på sjukhus återvänder till sin boendemiljö och för detta är i behov av hjälpmedel, ska hjälpmedelsbehovet beaktas i den samordnade individuella vårdplaneringen. På Region Hallands intranät finns riktlinjer för samordnad vårdplanering. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 6 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

109 7(31) 3.10 Förskrivningsprocessen När ett hjälpmedel förskrivs innebär det att hjälpmedlet ska användas av en namngiven brukare, ensam eller med hjälp av någon annan, exempelvis anhörig/närstående. En god vård förutsätter att brukaren och, när det behövs, annan användare är delaktig. Efter behovsbedömningen är faserna i förskrivningsprocessen följande: - Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt - Specialanpassa vid behov initiera och utfärda anvisning - Informera - Instruera och träna - Följa upp och utvärdera funktion och nytta En namngiven hälso- och sjukvårdspersonal, förskrivaren, är ansvarig för att alla faserna i förskrivningsprocessen utförs. Det är dock möjligt att olika hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera faser i processen. För att brukaren ska få en god och säker vård måste det finnas rutiner i vårdgivarens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som tydliggör de olika personernas ansvar. Förskrivning av hjälpmedel Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen 3.11 Barn I Region Halland räknas man som barn/ungdom t.o.m. 19 år. Barn ska, så långt det är möjligt, på alla plan ges samma förutsättningar till utveckling som barn som inte har någon funktionsnedsättning. Barnet ska ges möjlighet att genomföra de aktiviteter ett barn som inte har någon funktionsnedsättning utför, således även leka Personligt förskrivet hjälpmedel Ett personligt förskrivet hjälpmedel kräver en bedömning av den enskildes förmågor och eventuellt en utprovning. Hjälpmedlet är anpassat efter den enskildes behov Grundutrustning Grundutrustning är hjälpmedel som inte förskrivs till enskild brukare utan används av flera brukare och/eller behövs för att en verksamhet ska kunna bedrivas enligt målsättning Verksamhetsutrustning Med verksamhetsutrustning menas de hjälpmedel som klassas som inventarier då man utrustar t.ex. ett särskilt boende med sängar och taklyftar. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 7 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

110 8(31) 3.15 Dubbelförskrivning av hjälpmedel Förskrivaren ska vara restriktiv med förskrivning av fler än ett hjälpmedel av samma funktion. I de fall där speciella behov gör att dubbelförskrivning kan bli aktuell, ska kostnadsansvarig chef besluta om dubbelförskrivning i dialog med förskrivaren Byte av hjälpmedel För byte av hjälpmedel krävs en ny bedömning och förskrivning. Byte av hjälpmedel ska ske om brukarens medicinska status eller behov väsentligen har förändrats. Byte ska också ske om nuvarande hjälpmedel bedöms som uttjänt av respektive hjälpmedelsverksamhet. Direktbyte mellan brukare får aldrig ske, hjälpmedlet ska alltid till respektive hjälpmedelsverksamhet för rekonditionering Vårdhygieniska vårdriktlinjer för hantering av hjälpmedel För hantering och omhändertagande av hjälpmedel finns vårdriktlinjer framtagna. Dessa finns att hämta på regionens intranät och extranät, under vårdhygien hjälpmedel. 4. Avvikelser Avvikelsehantering ska finnas inom varje verksamhetsområde. Med en avvikelse avses en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle ha kunnat medföra risk eller skada för brukaren. I detta sammanhang avses även klagomål från brukare eller förskrivare. Det är viktigt att så fort det är möjligt gå igenom vad som hänt och ta ställning till om någon åtgärd behöver vidtas. Inom tre veckor från det att avvikelserapport har kommit in ska hjälpmedelsverksamheterna ha tagit ställning till åtgärd. Syftet med avvikelsehantering är att öka kunskaperna samt undanröja risken för att händelsen upprepas. En avvikelse ska alltid kunna analyseras och följas upp och erfarenheterna av det inträffade ska återföras till verksamheten. Vid allvarligare avvikelse har respektive förvaltning skyldighet att göra en anmälan om Lex Maria på särskilt blankett till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Avvikelserapportering ska ske till närmast ansvarig chef. Avvikelserapportering sker via Region Hallands intranät och för förskrivare som inte har tillgång till intranätet görs rapporteringen på speciell blankett. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 8 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

111 9(31) 5. CE-märkning anpassning - specialanpassning underhåll rekonditionering reparation 5.1 CE-märkning Tillverkare av medicintekniska produkter är sedan den 14 juni 1998 skyldiga att CEmärka sina produkter innan de släpps ut på den europeiska (EES) marknaden om produkterna enligt definitionen är medicintekniska produkter. Grunden för märkningen återfinns i EG:s direktiv som berör det medicintekniska området och som implementeras i svensk lagstiftning genom lag (SFS 1993:584), förordning 1993:876 och Läkemedelsverkets föreskrift (2003:11) som gäller. Föreskrifterna innehåller krav som ska uppfyllas för att en medicinteknisk produkt ska få CE-märkas och släppas ut på marknaden. För medicintekniska produkter krävs: - Produkten uppfyller de väsentliga krav som återfinns i föreskriften. - Att risken för felanvändning på grund av produktens ergonomiska egenskaper och den avsedda användningsmiljön minskas i så stor utsträckning som möjligt. - Att produkten har kliniskt utvärderats. - Att produkten kontinuerligt följs upp och utvärderas utifrån dess faktiska användning. - Att märkning och de bruksanvisningar som behövs för att produkten ska kunna provas ut och användas på ett säkert sätt är på svenska. - Att tillverkaren etablerar ett fungerande system för erfarenhetsåterföring och rapportering av olyckor och tillbud. - Att tillverkaren förser produkten med ett CE-märke som tecken på att ovanstående punkter är uppfyllda och att han tar på sig ansvaret för produkten. Med CE-märket anger tillverkaren att produkten uppfyller kraven i regelverket, att den är säker och att han tar ansvar för produkten. Tillverkarens ansvar gäller bara då produkten används och underhålls på det sätt som anges i den information som medföljer produkten. Med andra ord, om en produkt används eller modifieras på ett sätt som strider mot tillverkarens anvisningar/information upphör tillverkarens ansvar. För att klargöra produktens användningsområde, prestanda och eventuella risker är det nödvändigt att tillverkaren tillhandahåller bra bruksanvisningar, märkning och annan produktinformation. Produkterna ska behålla sina egenskaper och prestanda under hela sin avsedda livslängd. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 9 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

112 10(31) 5.2 Anpassning Med anpassning menas att en produkt justeras för att passa brukaren och att detta sker inom de ramar som tillverkaren anger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som anvisas av tillverkaren eller genom justering av inställbara funktioner. 5.3 Kombination av produkter Det är alltid tillverkaren (den som svarar för CE-märkningen) som ska bedöma och deklarera hur de egna produkterna kan kombineras med andra produkter. Om man väljer produkter från flera olika tillverkare måste alla tillverkare vara överens om att produkterna passar för varandra. Det är vanligt att tillverkare har ett antal tillåtna kombinationer och att man tecknar kombinationsavtal med andra leverantörer där man kommer överens om ansvarsförhållanden. Detta görs för att möjliggöra kombinationer av produkter och för att undvika specialanpassningar. Om personal inom hjälpmedelsverksamheterna (motsvarande) sätter ihop CE-märkta produkter som inte är avsedda att kombineras med varandra så är det en specialanpassning och därmed upphör tillverkarens produktsäkerhetsansvar. Samtidigt överförs tillverkaransvaret till den förskrivare som svarar för den nya kombinationen. 5.4 Specialanpassning Då brukarens behov inte kan tillgodoses genom anpassning av befintliga produkter finns möjligheten att ta fram en produkt som specialanpassats till den aktuelle brukaren. I Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) definieras en specialanpassad produkt på följande sätt: En produkt som har tillverkats efter en läkares skriftliga anvisning för att endast användas av en viss namngiven patient och som läkaren på sitt ansvar givit speciella konstruktionsegenskaper. En anvisning får även upprättas av en annan person som genom sina yrkeskvalifikationer är behörig. Av definitionen framgår att arbetet ska baseras på en skriftlig anvisning och att produkten ska vara avsedd för endast en namngiven patient. Det framgår också att ansvaret för produktens egenskaper ligger hos den som utfärdar anvisningen. Specialanpassning tillämpas då: - Tillgängliga produkter kombineras på ett sätt som inte någon tillverkare tar ansvar för. - Gör konstruktionsmässiga ingrepp på en färdig produkt. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 10 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

113 11(31) - Konstruerar och tillverkar en ny produkt. - Använder produkten på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde. En specialanpassad produkt ska i princip uppfylla samma krav som övriga medicintekniska produkter. Det finns dock en möjlighet att utifrån medicinska skäl göra avsteg från ett eller flera väsentliga krav (LVFS 2003:11 bilaga 1). Eventuella avsteg ska dokumenteras och motiveras i den deklaration som ska upprättas för varje specialanpassad produkt. Risker ska i första hand konstrueras bort och om riskanalysen visar på kvarstående risker ska dessa vara funktionella och medicinskt försvarbara. Brukaren ska informeras om hjälpmedlets egenskaper. Detta gäller speciellt om specialanpassningen medfört ökade eller nya risker vid användningen. Förskrivaren ansvarar för att skriftligen komplettera förändringar i bruksanvisningen som ska medfölja den specialanpassade produkten. Den samlade dokumentationen ska kunna spåras från två olika utgångspunkter, dels från patientjournalen dels från det specialanpassade hjälpmedlet. För detta krävs att alla delar av dokumentationen och hjälpmedlet ges identitetsnummer som möjliggör denna spårning. Tillverkaren behöver upprätta och underhålla ett system för att bland annat kunna vidta korrigerande åtgärder på de specialanpassade produkterna. Förskrivaren ansvarar för originaldokumenten och att dessa uppfyller föreskrifternas krav, oavsett var de förvaras. Dokumentationen ska enligt LVFS 2003:11 bevaras i fem år. 5.5 Underhåll/reparation För att tillverkarens produktansvar ska gälla måste produkten användas och underhållas löpande på det sätt som tillverkaren anger. Vid reparationer och andra tekniska åtgärder ska arbetet utföras enligt tillverkarens instruktioner och delar/material som uppfyller tillverkarens specifikationer. När ett hjälpmedel skickas till hjälpmedelscentrum för reparation ska det märkas upp med avsedd reparationslapp. Vid reparation av syn- och hörseltekniska hjälpmedel samt ortopedtekniska hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel kontakta respektive verksamhet. 5.6 Beredskapsservice på hjälpmedel Vid hjälpmedelscentrum finns beredskapsservice för hjälpmedel på lördag/söndag samt helgdagar Beredskapsservicen syftar till att hjälpa brukare i akuta situationer då man inte klarar sig till första vardagen efter helgen. Felen kan ibland Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 11 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

114 12(31) åtgärdas tillfälligt för att avhjälpas efter helgen. De hjälpmedel som omfattas av beredskapen är sängar och lyftar. I de fall brukaren har ett elektriskt hjälpmedel, men även ett manuellt alternativ, hanteras felet under kommande vecka. Hjälpmedelstekniker på hjälpmedelscentrum bedömer vilken åtgärd som ska utföras. För att komma i kontakt med tjänstgörande tekniker ringer brukaren till Hallands sjukhus Halmstad, växel Beredskapsservice omfattar inte syn- och hörseltekniska hjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel eller medicintekniska behandlingshjälpmedel. 5.7 Rekonditionering Med rekonditionering menas att produkten återställs till fullgott skick inom ramen för det av tillverkaren avsedda ändamålet. Vid rekonditionering ska arbetet utföras enligt tillverkarens instruktioner och med delar/material som uppfyller tillverkarens specifikationer. 5.8 Installation och fast montering Installation av ett hjälpmedel och fast montering sker på förskrivarens uppdrag och ska göras efter tillverkarens anvisning. Förskrivaren ska inhämta ett skriftligt tillstånd från fastighetsägaren/hyresvärden före installation. Kopia skickas till hjälpmedelscentrum tillsammans med förskrivning. Hjälpmedelscentrum ser till att arbetet utförs. För installation av syn- och hörseltekniska hjälpmedel samt ortopedtekniska hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel tas kontakt med respektive verksamhet. 5.9 Nedmontering/återställning Inför nedmontering av ett fast monterat hjälpmedel ska förskrivaren kontakta hjälpmedelscentrum som ser till att arbetet blir utfört. Återställning av bostaden efter nedmontering av ett hjälpmedel är ett ansvar för fastighetsägaren. Fastighetsägaren ersätts med ett schablonbelopp på 1250 kr/rum. Innan utbetalning ska förskrivningsunderlag vara hjälpmedelscentrum tillhanda. Denna kostnad belastar respektive kunds hjälpmedelsbudget. Ovanstående gäller inte syn- och hörseltekniska hjälpmedel samt ortopedtekniska hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 12 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

115 13(31) 6. Kundens och förskrivarens ansvar 6.1 Förskrivare Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med brukaren och eventuellt anhörig/närstående mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig specifik produkt. En förskrivare utses av verksamhetschefen som också ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. En förskrivare har ansvaret för att hela förskrivningsprocessen genomförs. För förskrivningsbara inkontinenshjälpmedel och livsmedel för medicinska ändamål se vårdriktlinjer för inkontinens och nutrition. Följande yrkeskategorier har enligt Hallands regionala anvisningar förskrivningsrätt: A Au Bm D Die Hi L Lo Opt S Ssk Sp Uro Arbetsterapeut Audionom Barnmorska Distriktssköterska/kommunsköterska Dietist Hörselvårdsingenjör Läkare Logoped Optiker Sjukgymnast/Fysioterapeut Sjuksköterska Synpedagog Uroterapeut För länets förskrivare, anställda av Region Halland eller någon av de halländska kommunerna (kunderna), gäller förskrivningsrätt efter genomgången förskrivarutbildning. Förskrivare som är anställda av eller har avtal med privata vårdgivare som ingår i Vårdval Halland har förskrivningsrätt efter genomgången förskrivarutbildning. Detta gäller även övriga vårdleverantörer som har avtal med Region Halland. Förskrivningsrätten omfattar även privatpraktiserande sjukgymnaster som har vårdavtal med Region Halland. Dessa får efter genomgången förskrivarutbildning förskrivningsrätt på elektriska nervstimulatorer. Berörd chef: - ansvarar för att förskrivarna har genomgått Socialstyrelsens webbaserade förskrivarutbildning Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 13 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

116 14(31) - anmäler till respektive hjälpmedelsverksamhet de personer som ska genomgå regional förskrivarutbildning Förskrivarutbildningen ska i normalfallet genomföras inom tre månader från det att anställningen som medför förskrivningsrätt på hjälpmedel påbörjats. Under respektive vårdriktlinje beskrivs vem som har rätt att förskriva vilken produkt. 6.2 Förskrivarens ansvar Bedömning av behov och förskrivning av hjälpmedel utgör en del i ett helhetsperspektiv och ska ingå i en planering där mål, behov och intressen diskuteras med personen enligt förskrivningsprocessen. De planerade habiliterings- eller rehabiliteringsinsatserna ska dokumenteras enligt patientjournallagen, liksom behovsbedömning och förskrivning av hjälpmedel. Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att produkten är lämplig och att brukaren kan använda och hantera produkten. Hjälpmedel kan förskrivas elektroniskt eller på speciell förskrivningsblankett. Anvisningar för de olika alternativen för förskrivning finns på respektive hjälpmedelsverksamhet. Den som förskriver ett hjälpmedel ska: - ansvara för att den lämpligaste produkten utprovas och i förekommande fall bifoga erforderliga checklistor och utprovningsprotokoll till förskrivningen - förskriva utifrån det sortiment och de anvisningar som ansvarig nämnd beslutat om - väl känna till funktionen hos de hjälpmedel som förskrivs - instruera brukaren/närstående och personal både teoretiskt och praktiskt hur det förskrivna hjälpmedlet ska användas och skötas - ge brukaren möjlighet att träna med sitt hjälpmedel i den miljö det ska användas - informera om vilken service som finns och vem brukaren vänder sig till om frågor uppstår - lämna ut leverantörens skriftliga informationsmaterial på svenska - informera om det kan finnas risk för smitta hos en brukare - informera brukaren om vad som gäller vid stöld/förlust eller skadegörelse på ett hjälpmedel - i samband med att hjälpmedel lämnas ut bör brukaren skriva under en låneförbindelse varigenom denne åtar sig att återlämna hjälpmedlet då behovet inte längre föreligger. Se blankett Brukaransvar- låneförbindelse. - ge råd och stöd kring bra produkter/hjälpmedel som inte kan förskrivas samt hänvisa brukaren till tillgängliga inköpsställen. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 14 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

117 15(31) 6.3 Bedömning Förskrivaren ansvarar för att det görs en bedömning utifrån brukarens funktionsnedsättning. Förskrivaren ska också bedöma om brukarens medicinska status har förändrats så att det är olämpligt att använda ett visst hjälpmedel och vidta åtgärder så att hjälpmedlet återlämnas. Om hjälpmedlet inte längre är säkert för brukaren ska en riskbedömning genomföras. Om riskbedömningen visar att hjälpmedlet är olämpligt för brukaren beslutar förskrivaren att förskrivningen upphör och dokumenterar i patientjournalen. 6.4 Uppföljning Uppföljning och utvärdering av de förskrivna hjälpmedlen ska ske kontinuerligt efter varje förskrivning. Förskrivaren ansvarar för att hjälpmedel används på rätt sätt, byts ut vid behov, samt att brukaren informeras om sitt ansvar när det gäller skötsel, service m.m. Detta innebär att förskrivare som är behandlingsansvarig även har uppföljningsansvar för hjälpmedel som förskrivits av annan förskrivare. När en hjälpmedelsförskrivning följts upp och funktion och nytta av hjälpmedlet utvärderats är hjälpmedelsärendet att betrakta som avslutat. Beroende på brukarens situation, diagnos eller andra orsaker som föranleder ytterligare uppföljning måste en aktiv överrapportering ske till den befattningshavare som är medicinskt ansvarig för brukaren. 6.5 Egenavgifter/patientavgifter I samband med förskrivning av vissa hjälpmedel får brukaren stå för en del av kostnaden (egenavgift). Dessutom får brukaren i vissa fall betala för de förbrukningsartiklar som tillhör hjälpmedlet. Information om vilka hjälpmedel som omfattas av egenavgifter finns under respektive produktområde. Ytterligare information om egenavgifter och patientavgifter finns i Region Hallands avgiftshandbok på extranätet samt på 1177.se 6.6 Återlämning Hjälpmedlen ägs av Region Halland och hyrs ut till kunderna, som i sin tur lånar ut hjälpmedlen till brukarna. Förskrivaren ansvarar för att informera brukaren om detta. Gentemot Region Halland ansvarar kund för hjälpmedlet under hyrestiden, även för den tid då det är utlånat till brukare. Om hjälpmedlet skadas, utsätts för onormal förslitning, förstörs eller förkommer under denna tid blir kunden ersättningsskyldig. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 15 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

118 16(31) När behovet av ett förskrivet hjälpmedel upphör ska brukaren återlämna det till sin vårdcentral eller berörd hjälpmedelsverksamhet. Kund ansvarar för att hjälpmedlet återlämnas i oskadat och välvårdat skick till Region Halland. Ett hjälpmedel som bedömts som uttjänt får aldrig övertas av brukaren. Hjälpmedlet och eventuella tillbehör ska vara uppmärkta med artikelnummer och brukarens personnummer. Särskilda returlappar ska alltid användas. Dessa lappar kan rekvireras från hjälpmedelscentrum. Vid behov av hämtning av större och skrymmande hjälpmedel kontaktas respektive hjälpmedelsverksamhet. Syn- och hörseltekniska hjälpmedel återlämnas komplett till respektive verksamhet med namn och personnummer. 7. Brukarens ansvar 7.1 Brukarens ansvar för ett förskrivet hjälpmedel Region Halland äger alla hjälpmedel som förskrivs och lånas på olika sätt. Hjälpmedel som förskrivs till brukaren är ett lån med nyttjanderätt så länge behovet finns. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig. Brukaren ansvarar för att hjälpmedlen hanteras enligt de råd och instruktioner som ges i samband med förskrivning och leverans. Om brister i handhavande/skötsel kan konstateras kan beslut fattas om att återta hjälpmedlet. Brukaren bör förvissa sig om att den egna hemförsäkringen omfattar hjälpmedel eftersom denne kan bli ersättningsskyldig vid skadegörelse, förlust eller stöld. Brukarens ansvar är att: - följa de instruktioner och anvisningar som ges av förskrivaren samt hjälpmedlets bruksanvisning - hålla hjälpmedlet rent samt vårda det så att onödig förslitning undviks - själv bekosta produkter som ingår i hjälpmedlet, som förbrukas under användningen och som finns att köpa i öppen handel (t.ex. batterier för hörapparat) - ta kontakt med förskrivare eller hjälpmedelscentrum om problem med hjälpmedlet uppstår så som driftstörning eller behov av reparation - ta kontakt med förskrivare vid förändrat behov - ta kontakt med förskrivare vid tillbud/olycka - omgående återlämna hjälpmedlet väl rengjort, komplett med alla tillbehör till sin vårdcentral eller till berörd hjälpmedelsverksamhet när behovet upphört eller lånetiden gått ut Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 16 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

119 17(31) - ta kontakt med förskrivaren vid flytt utanför kommunen/länet - om det kan finnas risk för smitta ska brukaren informera mottagande enhet i samband med återlämnande av hjälpmedlet Om något inträffar som innebär att hjälpmedlet skadas eller förloras, genomförs en utredning för att ta reda på anledningen till skadan/förlusten. Vid förlust eller skada av hjälpmedel som är försäkrade står respektive hjälpmedelsverksamhet för självrisken. - Vid skada på hjälpmedel vid transport t ex flygresor görs en skadeanmälan till flygbolaget på plats. Kopia på skadeanmälan skickas till respektive hjälpmedelsverksamhet. - Vid stöld ska alltid polisanmälan göras. Kopia skickas till respektive hjälpmedelsverksamhet. Information och riktlinjer vid stöld/förlust på hjälpmedelscentrums hjälpmedel finns på Region Hallands extranät. Information om riktlinjer vid stöld/förlust eller skadegörelse för syn- och hörseltekniska hjälpmedel samt ortopedtekniska hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel finns att få på respektive verksamhet. 7.2 Överklagan Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) styr vilka skyldigheter sjukvårdshuvudmännen har när det gäller att erbjuda hjälpmedel. I denna lag finns inga formella möjligheter att överklaga ett beslut. Om brukaren inte är nöjd med det hjälpmedel som förskrivits eller med bemötandet ska brukaren i första hand vända sig till den person som förskrivit hjälpmedlet eller dennes närmaste chef. Om brukaren har synpunkter på insatserna kan han/hon även kontakta Patientnämnden i Halland på telefon , skriva till Patientnämnden, Box 517, Halmstad alternativt patientnamnden@regionhalland.se Mer information om Patientnämnden finns på 1177.se 7.3 Renovering av bostaden Om installerade och fast monterade hjälpmedel, alternativt hjälpmedel som monteras av hjälpmedelsverksamhetens personal, måste flyttas till en tillfällig bostad i samband med renovering, ska respektive kostnadsansvarig i förväg bedöma skäligheten och ge sitt medgivande till att bekosta nedmontering och installation. I annat fall bekostas detta av brukaren eller fastighetsägaren/hyresvärden. Brukaren kontaktar förskrivaren som efter godkännande från kostnadsansvarig beställer flytten. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 17 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

120 18(31) Förskrivaren tar kontakt med respektive hjälpmedelsverksamhet som ser till att arbetet blir utfört. 7.4 Flytt och byte av bostad Grundprincipen är att personliga hjälpmedel kan tas med vid flytt inom Sverige. Inom Halland: Brukaren kontaktar förskrivaren i god tid före flytt. Förskrivaren överrapporterar de aktuella hjälpmedlen och uppföljningsansvaret till en förskrivare på den nya bostadsorten. Detta är särskilt viktigt om hjälpmedlen är specialanpassade. Brukaren ansvarar för flytten av sina hjälpmedel till den nya bostaden. Kostnadsansvaret för hyreshjälpmedel övergår till den nya sjukvårdshuvudmannen, som ansvarar för att debiteringen läggs om på redan förskrivna hjälpmedel. Om installerade hjälpmedel, alternativt hjälpmedel som monterats av hjälpmedelsverksamhetens personal, ska tas med vid flytten ska brukaren kontakta förskrivaren som med godkännande från kostnadsansvarig beställer flytten av respektive hjälpmedelsverksamhet. Från Halland: Förskrivare i Halland kontaktar aktuell förskrivare i det nya länet och kommer överens om vilka hjälpmedel som brukaren behöver ta med sig och vilka som kommer förskrivas i det nya länet. Förskrivare i Halland meddelar respektive hjälpmedelsverksamhet vad som överenskommits. Respektive hjälpmedelsverksamhet i Halland skickar förfrågan till det nya länet om att ta över ansvar och kostnad. Om inte de tar över ansvar och kostnad för hjälpmedlen ska de återlämnas. Till Halland: Förskrivare från brukarens hemlandsting kontaktar förskrivare på den ort dit flytten ska ske. De kommer överens om vilka hjälpmedel som brukaren behöver ta med sig och vilka som kommer förskrivas i Halland. Därefter skickar hjälpmedelsverksamheten i brukarens hemlandsting en förfrågan till motsvarande hjälpmedelsverksamhet i Halland om de tar över ansvar och kostnad för hjälpmedlen. Flytt till annat land: Se information från Försäkringskassan, Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 18 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

121 19(31) 8. Annan förskrivning 8.1 Riksavtal Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlands-tinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget. Länk till Riksavtalet. 8.2 Brukare folkbokförd i annat län men listad på vårdcentral i Halland En brukare från annat län som listat sig på vårdcentral i Halland kan få vissa hjälpmedel förskrivna i Halland. Riksavtalet tillämpas. Se Riksavtal 8.1. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. Vid förskrivning ska Region Hallands förskrivningsblankett användas och hemlandsting/region ska anges. Förskrivning går inte att göra elektroniskt då brukaren inte är folkbokförd i Halland. Val av produkt utgår från det hjälpmedelssortiment som finns i Halland. Hyran/kostnaden för förskrivna hjälpmedel debiteras hemlandsting/region. Avhjälpande underhåll på hjälpmedel som förskrivits i Halland kan göras vid hjälpmedelsverksamheten i hemlandsting/region eller vid någon av hjälpmedelscentrums enheter i Halmstad, Varberg, eller Kungsbacka. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 19 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

122 20(31) Kontakta hjälpmedelscentrums kundtjänst på telefon: för mer information. 8.3 Tillfälligt lån av hjälpmedel Brukare från annat län på besök i Halland Tillfälligt lån gäller då en brukare från ett annat län besöker/vistas i Halland och behöver hjälpmedel utöver det som ingår i korttidslån eller behöver låna hjälpmedel mer än 14 dagar. Brukaren vänder sig till sin ordinarie förskrivare i hemkommunen eller hemlandstinget/regionen för att få ett hjälpmedel förskrivet. Val av produkt utgår från det hjälpmedelssortiment som finns i Halland. Vid tillfälliga lån av hjälpmedel krävs en förskrivning och ett debiteringsunderlag. Förskrivning: Vid förskrivning av tillfälligt lån ska Region Hallands förskrivningsblankett användas. Debiteringsunderlag Debiteringsunderlaget ska vara utfärdat av brukarens ordinarie förskrivare i hemkommunen eller hemlandstinget/regionen. Debitering sker enligt gällande prislista i Halland. Får inte brukaren kostnaden täckt via sin hemkommun eller hemlandsting/region kommer brukaren/vårdnadshavare att debiteras för kostnaden. I dessa fall ska brukare/vårdnadshavare skriva under debiteringsunderlaget. Debiteringsunderlag finns att hämta på Region Hallands extranät. Transport Hjälpmedlen kan hämtas och återlämnas på hjälpmedelscentrum i Halmstad, Varberg eller Kungsbacka. I annat fall tillkommer en transportkostnad. Vid behov av transport av hjälpmedel till och från vistelseadressen i Halland anges detta på debiteringsunderlaget och kostnaden ska vara godkänd av betalningsansvarig. Vid behov kontakta hjälpmedelscentrums kundtjänst på telefon för mer information. För syn- och hörseltekniska hjälpmedel kontaktas respektive förskrivare i länet Hallänning på besök i annat län Möjligheterna att låna hjälpmedel för kortare tid skiljer sig åt mellan olika län/kommuner. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 20 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

123 21(31) Det är brukarens ansvar att kontakta hjälpmedelsverksamheten i det län/den kommun som man ska besöka, för att få information om gällande regelverk. Därefter kontaktar brukare/vårdnadshavare sin förskrivare i Halland som gör en behovsbedömning och eventuell förskrivning. Kostnaden debiteras hemlandsting/kommun. För syn- och hörseltekniska hjälpmedel kontaktas respektive förskrivare i länet. 8.4 Valfrihet Region Halland har avtal med södra, västra regionen samt Jönköpings läns landsting om valfrihet gällande vård. Detta gäller även hjälpmedelshanteringen. För en icke hallänning som får ett hjälpmedel förskrivet, krävs en förskrivning inkl. debiteringsunderlag. För mer information kontakta Vårdgarantiservice telefon eller via 1177.se 9. Lån av hjälpmedel för kortare tid 9.1 Korttidslån Med korttidslån menas att brukare som har kortvarigt behov av hjälpmedel har möjlighet att låna hjälpmedel upptill 14 dagar. Ingen förskrivning av hjälpmedel behövs och ingen debitering sker. Lånet avser endast kortvariga behov och omfattar följande hjälpmedel under förutsättning att de finns tillgängliga. - rullstol från sittbredd 35 - rollator - toaförhöjning fristående - duschstol utan hjul Brukaren ansvarar för att de hjälpmedel som lånas används på rätt sätt eftersom utlåningen inte sker enligt sedvanliga utprovningsrutiner. Om lånetiden överskrids debiteras låntagaren för varje överskriden vecka. Vid behov av transporter debiteras enligt gällande prislista. Kontakta hjälpmedelscentrums kundtjänst på telefon för mer information. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 21 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

124 22(31) 9.2 Fritidslån För invånarna i Halland finns möjlighet att kostnadsfritt låna fritidshjälpmedel. Denna möjlighet är begränsad till vissa produkter. Hanteringen av dessa fritidshjälpmedel faller inom brukarens egenansvar och regionen har därför inget ansvar om det skulle inträffa en olycka vid användandet av hjälpmedlet. Brukaren ansvarar för att hjälpmedel som lånas används på rätt sätt eftersom utlåningen inte sker enligt sedvanliga utprovningsrutiner. Den som lånar ett fritidshjälpmedel ska informeras om egenansvaret samt skriva på en låneförbindelse. Låntagaren ska alltid kontrollera att lånet av fritidshjälpmedlet täcks av hemförsäkringen. Följande hjälpmedel finns att låna i mån av tillgång: - tandemcykel - rullstolscykel - manuell rullstol lämplig för bad och terräng Vid behov av transporter debiteras enligt gällande prislista. Kontakta hjälpmedelscentrums kundtjänst på telefon för mer information. 10. Brukare bosatt i ett EU/EES-land utanför Sverige inkl. Schweiz, konventionsland, övriga länder och asylsökande Nedanstående text är hämtad ur Region Hallands Avgiftshandbok Brukare, inkl. utlandssvensk, bosatt i ett EU/EES-land utanför Sverige inkl. Schweiz En person som uppvisar giltigt EU-kort eller giltigt provisoriskt intyg om innehav av EU-kort har vid tillfällig vistelse här rätt till sådana hjälpmedel som bedöms som nödvändiga. Det krävs då att personen med funktionsnedsättning personligen träffar en förskrivare som har förskrivningsrätt i Halland. Syftet med resan till Sverige får inte vara att få vård eller hjälpmedel. Kopia på EU-kort eller intyg ska bifogas förskrivningen. Bosatta i Norden visar inga EU-kort eller intyg. De ska uppge fullständiga personuppgifter, namn och bostadsadress inkl. land. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 22 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

125 23(31) Försäkringskassan på Gotland debiteras på sedvanligt sätt. Kopia på EU-kort eller intyg bifogas. Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte teknisk service, reservdelar eller transport av hjälpmedel som används utomlands. Giltigt intyg E 112, S2 eller S3 ger samma förmåner som ovan. Brukaren har fått intygen från bosättningslandet. Intygen berättigar till planerad vård. Vid planerad vård, utan giltiga intyg, betalar personen själv hela kostnaden för hjälpmedel Utländsk medborgare Utländsk medborgare som är folkbokförd i Sverige har samma rätt till hjälpmedel som övriga som är folkbokförda i Sverige Brukare bosatt i ett EU/EES-land utanför Sverige inkl. Schweiz, inkl. utlandssvensk, - vistelse i Sverige för arbete under högst 12 månader Person bosatt i ett EU/EES-land utanför Sverige inkl. Schweiz som arbetar i Sverige hos en svensk arbetsgivare eller egenföretagare har rätt till hjälpmedel på samma sätt som om personen vore bosatt här, d.v.s. även vid planerad vård. Av Försäkringskassan utfärdat giltigt intyg Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz eller intyg om bosättning enligt förordning 883/2004. Försäkringskassan på Gotland debiteras på sedvanligt sätt. Kopia av intyg bifogas. Familjemedlemmar (maka, make och barn under 18 år) har samma rättigheter. Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte teknisk service, reservdelar eller transport av hjälpmedel som används utomlands. Om en person som arbetar i Sverige slutar sin anställning och återvänder till sitt hemland kan Region Halland begära att hjälpmedlet lämnas tillbaka, med hänvisning till att personen inte längre har rätt till vårdförmån i Sverige. Personen kan sedan i sitt hemland begära ett nytt hjälpmedel. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 23 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

126 24(31) 10.4 Brukare, pensionärer med svensk pension bosatt i ett annat EU-land (EEG) 883/2004 De pensionärer med svensk pension som är bosatta i annat EU-land (EEG) 883/2004 (gäller inte EEG 1408/71 länderna Schweiz, Island, Norge, Liechtenstein och tredjestats-medborgare) och som reser till Sverige har rätt till all vård till vanlig patientavgift. Med begreppet all vård avses att sådana pensionärer har tillgång till akut, nödvändig och planerad vård i Sverige. Dessa personer ska visa upp ett intyg från svenska Försäkringskassan vid vårdtillfället, Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Kostnaden minus patientavgift ska på vanligt sätt debiteras Försäkringskassan på Gotland tillsammans med en kopia av intyget. Kan inte giltigt intyg visas eller att intyget är otydligt ska patienten betala vården enligt utomlänsprislistan. Finns EU kort eller provisoriskt intyg om innehav av EU-kort gäller regelverket för EUvård, se vidare under punkt Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte teknisk service, reservdelar eller transport av hjälpmedel som används utomlands Brukare bosatt i ett konventionsland inkl. utlandssvensk Brukare bosatta i vissa konventionsländer har vid tillfällig vistelse här rätt till akut vård och därmed också rätt till sådana hjälpmedel som bedöms som akuta. Det krävs då att personen med funktionsnedsättning personligen träffar en förskrivare som har förskrivningsrätt i Halland. Syftet med resan till Sverige får inte vara att få vård eller hjälpmedel. Försäkringskassan på Gotland debiteras på sedvanligt sätt. Kopia på pass eller försäkringsintyg ska bifogas. Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte teknisk service, reservdelar eller transport av hjälpmedel som används utomlands. Vid planerad vård betalar personen själv hela kostnaden för hjälpmedel. Läs mer i Avgiftshandboken under Konventionsländer - utländska medborgare och utlandssvenskar. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 24 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

127 25(31) 10.6 Utlandssvensk bosatt i övriga länder Person som uppvisar giltigt svenskt pass har vid tillfällig vistelse här rätt till sådana hjälpmedel som bedöms som akuta. Det krävs då att personen med funktionsnedsättning personligen träffar en förskrivare som har förskrivningsrätt i Halland. Syftet med resan får inte vara att få vård eller hjälpmedel. Försäkringskassan på Gotland kan inte debiteras. Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte teknisk service, reservdelar eller transport av hjälpmedel som används utomlands. Nytt för 2015 är att planerad vård i Sverige kan fås subventionerad. Kravet är att vården söks i det landsting/region som personen var folkbokförd vid utflytt från Sverige. För varje planerat övrigt tillfälle betalar patient då 6xhögsta slutenvårdsavgiften, d.v.s. 600 kr. Om person utflyttat från Sverige från annat landsting/region än Halland så får man betala full kostnad Utländsk medborgare bosatt i övriga länder Person bosatt i övriga länder betalar själv alltid kostnaden för sitt hjälpmedel. Läs mer om Bosatta i utlandet i Avgiftshandboken Asylsökande Vid akut vård har en vuxen asylsökande, fr. o m den dagen de fyller 20 år, rätt att vid behov av sjukvård som inte kan anstå få nödvändiga hjälpmedel förskrivna. Med uttrycket vård som inte kan anstå avses den vård som inte kan vänta tills den asylsökande fått uppehållstillstånd eller avvisats. Vårdgivande läkare avgör om det är akut vård eller vård som inte kan anstå. I samband med förskrivning av hjälpmedel skickas kopia på personens LMA kort till hjälpmedelscentrum. Regionservice Gemensam administrativ service debiteras på sedvanligt sätt. LMA-nr måste anges. Se Region Hallands Avgiftshandbok. Barn t o m 19 år har samma rättigheter som svenska barn. Detta innebär att hjälpmedel förskrivs efter behov oberoende av om det är akut eller planerad vård. I samband med förskrivning av hjälpmedel skickas kopia på barnets LMA kort till hjälpmedelscentrum. Regionservice Gemensam administrativ service debiteras på sedvanligt sätt. LMA-nr måste anges. Se Region Hallands Avgiftshandbok. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 25 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

128 26(31) Med asylsökande avses här: - Person som är registrerad vid någon av Migrationsverkets förläggningar. Giltigt LMA-kort (Lagen om mottagande av asylsökande) intygar att brukaren är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket. - Person som vistas på förläggning efter det att permanent uppehållstillstånd som föranleder folkbokföring beviljats, om den asylsökande inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Giltigt LMA-kort ska visas och tar då över folkbokföringen. Läs mer om asylsökande i Avgiftshandboken Personer som vistas i landet utan tillstånd Ny lag från och med Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lagen innebär att landsting och regioner är skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, det vill säga vård som inte kan anstå inkl. tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner med mera samt en hälsoundersökning. Barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inkl. regelbunden tandvård. Personer som vistas i landet utan tillstånd ska betala motsvarande vårdavgifter inkl. avgifter för läkemedel som gäller för asylsökande personer. Hälsoundersökning och vård som sker med stöd av smittskyddslagen ska vara avgiftsfri. Personer som vistas i landet utan tillstånd ska registreras på samma sätt som asylsökande. De har dock inget LMA kort, men samma avgiftstyper som för asylsökande ska användas. Län och kommun skiljer sig från asylsökande och ska vara Regionservice Gemensam administrativ service debiteras på sedvanligt sätt. Se Region Hallands Avgiftshandbok. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 26 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

129 27(31) 11. Gränsdragningar 11.1 Bostadsanpassning Kommunen ansvarar för bostadsanpassningsbidrag. Bidraget kan ges till personer med funktionsnedsättning, som bor permanent i sin bostad. Bidraget är avsett att anpassa bostadens fasta funktioner. Mer information finns på Boverkets hemsida Skolan Respektive skolhuvudman ansvarar för att tillhandahålla hjälpmedel till skolformerna: - grundskola, inkl. förskoleklass, grundsärskola och specialskola - gymnasieskola, gymnasiesärskola, riksgymnasium - högskola/universitet - statlig och kommunal vuxenutbildning De hjälpmedel som den enskilda eleven behöver för att kompensera sin funktionsnedsättning så att eleven kan delta i undervisningen kan vara: Pedagogiska hjälpmedel utmärks av: - att de är i huvudsak kunskapsbärande, eller - att de kan användas av flera elever eller - att de inte behöver omfattande individuell anpassning eller - att de utan svårigheter kan anpassas till andra brukare Läromedel är material och lärverktyg som används i en inlärningssituation. Med grundutrustning menas: - att det är sådan utrustning som behövs för att tillgodose behovet för fler än en enskild studerande - att det är sådan utrustning som inte kräver någon omfattande åtgärd - att grundutrustningen bör möjliggöra för barn/elever att kunna sitta vid ett bord, kunna använda toaletten, kunna höra etc. - att behovet av grundutrustning inom bland annat särskolan är högre än i andra skolformer För personliga och specialanpassade hjälpmedel ansvarar sjukvårdshuvudmannen. Personliga hjälpmedel utmärks av: - att de är i huvudsak kompenserande Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 27 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

130 28(31) - att de är utprovade och särskilt anpassade till brukaren, eller att de inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan, eller - att de inte kan eller kommer att kunna användas av någon annan 11.3 Staten Staten ansvarar för hjälpmedel till de elever som går på folkhögskolor och studiecirklar. Elever som går i statliga specialskolor erhåller sina personliga hjälpmedel för skolbehovet via respektive skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, som är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor, ansvarar för de statliga specialskolorna i landet. Elevens hemlän ansvarar för personliga hjälpmedel utanför skolan. 12. Andra bidrags och stödformer 12.1 Arbetshjälpmedel Arbetshjälpmedel är tekniska hjälpmedel som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att få och behålla ett arbete och som normalt inte finns att tillgå på arbetsplatsen. Det finns olika stödformer för att få en anställning och för att underlätta för en redan anställd. Arbetsförmedlingen ansvarar för anskaffning av arbetshjälpmedel under de första 12 månaderna till den som har en funktionsnedsättning och påbörjar en anställning. Därefter har arbetsgivaren och Försäkringskassan ett särskilt ansvar för att bekosta hjälpmedel. För mer information se arbetshjälpmedel och Arbetsförmedlingen, arbetshjälpmedel Bilstöd Bidrag till bil/bilstöd kan beviljas till personer som på grund av varaktig funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Ansökan om bilstöd görs genom Försäkringskassan, bilstöd Handikappersättning Ersättning till den som behöver stöd och hjälp för att klara sitt dagliga liv eller har merkostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Ersättning kan sökas från och med juli månad det år man fyller 19 år. Handikappersättningens storlek är beroende av hjälpbehov och merkostnader. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 28 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

131 29(31) Försäkringskassan handlägger ansökningar om handikappersättning. För mer information se handikappersättning Vårdbidrag Ersättning till förälder till och med juni månad det år barnet/ ungdomen fyller 19 år om barnet/ungdomen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver särskild tillsyn eller vård. Vid bedömning tas även hänsyn till merkostnader. Försäkringskassan handlägger ansökningar om vårdbidrag. För mer information se vårdbidrag. 13. Verksamheter med uppgifter inom hjälpmedelsområdet 13.1 Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Målet för DO:s arbete är ett samhälle där människors lika rättigheter och möjligheter respekteras oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om de förbud mot diskriminering och repressalier enligt diskrimineringslagen. I DOs uppdrag ingår också att sprida kunskap och information om förbuden mot diskriminering Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, (MFD) har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Myndigheten för delaktighet arbetar utifrån ett rättighetsperspektiv för att alla människor ska kunna vara fullt delaktiga i samhället, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten för delaktighet: - följer upp och analyserar utvecklingen - utvecklar kunskapsstöd och riktlinjer - följer och initierar kunskapsutveckling forskning och innovation Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 29 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

132 30(31) - stödjer aktörer i genomförandet - kommunicerar kunskap och verktyg Myndigheten för delaktighet har en samlad kunskap om arbetet och följer och utvärderar utvecklingen inom funktionshindersområdet, både nationellt och internationellt. Uppdraget styrs av mål och strategier för funktionshinderspolitiken. Dessa bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet arbetar gentemot och genom myndigheter, kommuner och landsting. Myndigheten för delaktighet är en sammanslagning av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet Tidigare text om Hjälpmedelsinstitutet borttagen Socialstyrelsen Socialstyrelsen utövar tillsyn över hur medicintekniska produkter används inom hälso- och sjukvården samt över de produkter som tillverkas inom vården och som endast ska användas i den egna verksamheten Läkemedelsverket Läkemedelsverket utövar tillsyn över medicintekniska produkter och deras tillverkare. Begreppet medicintekniska produkter innefattar produkter som används inom alla delar av hälso- och sjukvården Inspektionen för vård och omsorg IVO IVO bildades den 1 juni 2013 och är en statlig myndighet som lyder under regeringen (Socialdepartementet). IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning. I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 30 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

133 31(31) 14. Lagar, förordningar och föreskrifter av betydelse för hjälpmedelsverksamheten Hälso- och sjukvårdslagen, (HSL), SFS 2017:30 Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 Lagen om medicintekniska produkter, SFS 1993:584 Förordning om medicintekniska produkter, SFS 1993:876 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1 Medicintekniska produkter, LVFS 2003:11 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:387 Lag om färdtjänst, SFS 1997:736 Lag om riksfärdtjänst, SFS 1997:735 Lag om bostadsanpassningsbidrag, SFS 1992:1574 Skollag, SFS 2010:800 Diskrimineringslag, SFS 2008:567 Förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga SFS 2017:462 Arbetsmiljölagen, SFS 1977:1160 Förordning om statsbidrag till handikapporganisationer, SFS 2000:7 Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, SOSFS 2002:2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, SOSFS 2005:28 Lag om offentlig upphandling, (LOU), SFS 2016:1145 Förordning om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, SFS 2014:298 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2007:10 Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan, Hjälpmedelsinstitutet, 2008 Patientlagen, SFS nr: 2014:821 Riksavtal för utomläns vård, Sveriges Kommuner och Landsting Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14 Region Hallands Avgiftshandbok Konsumentprodukter som hjälpmedel, en handbok för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen Förskrivning av hjälpmedel stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Produktsäkerhetslagen SFS 2004:451 Produktansvarslagen SFS 1992:18 Delaktighet vid förskrivning av hjälpmedel, Socialstyrelsen Webbaserad förskrivarutbildning, Socialstyrelsen Rutin: Övergripande riktlinjer för hjälpmedel 2018 Sida 31 av 31 Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Publicerad: (208) Huvudförfattare: Petersson Lars-Gunnar HFS HMC

134 Övergripande riktlinjer och vårdriktlinjer för inkontinenshjälpmedel 2018 Allmänt Det har under flera år funnits en rutin för förskrivning av inkontinenshjäpmedel. Nytt för 2018 är att denna rutin har bytt namn till Övergripande riktlinje för inkontinenshjälpmedel 2018 (för ändringar se nedan) Under 2017 har arbete genomförts inom Resursenheten för inkontinens för att ta fram vårdriktlinjer enligt ISO klassificering, likt det för hjälpmedel. Syftet är att få ett enhetligt arbetssätt och struktur. Arbetet har utgått ifrån det internationella klassificeringssystemet ISO 9999 utgåva 5. Definitionerna är en direkt översättning från engelska till svenska och kan innebära att vissa beskrivningar även omfattar hjälpmedel som inte är förskrivningsbara i Halland. Se nya vårdriktlinjer för inkontinenshjälpmedel enligt ISO klassificering (bifogad fil.) Förändringar som kommer att göras inom alla vårdriktlinjer: Ändra till nytt namn Övergripande riktlinjer för inkontinenshjälpmedel 2018 i ev. hänvisningar. Uppdaterat datumet då beslut skett från Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. Införande av ISO koder inom området (se bifogad fil) Med vänliga hälsningar Birgitta Magyar Avd chef Hjälpmedelsscentrum Halland 134(208)

135 Övergripande riktlinjer för inkontinenshjälpmedel 2018 Hitta i dokumentet Mål Definition Hjälpmedel Sortiment Vem kan få? Förskrivning Förskrivning utanför sortiment Allmän handel Sortimentsansvariga Barn Vistelse i annat län Förskrivare och förskrivarens ansvar Distribution Överblivet/skadat inkontinenshjälpmedel Uppföljning Lagar, författningar och föreskrifter Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 20xx-xx-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Allmänt Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel samt om vilka regler och riktlinjer som gäller, för personal och förskrivare inom hälso- och sjukvården. Definition Inkontinens är ett symtom, klassat som sjukdom enl. WHO (Världshälsoorganisationen)1998. Inkontinens definieras enl. ICS (International Continence Society, 2002) Varje ofrivilligt läckage. Ansvarsfördelning Om brukaren blir beroende av sina hjälpmedel under längre tid eller på livstid skall det ändå lämpligen årligen utvärderas ihop med brukare eller vårdpersonal. Detta för att se hur hjälpmedlen fungerar eller om ny bedömning behöver göras, allt för att öka brukarens livskvalitet, eller eventuellt byta till mer lämpligt hjälpmedel. Förskrivning ska inte ske rutinmässigt. Region Halland och kommunerna har ansvar för inkontinenshjälpmedel, sortimentsförteckning, förskrivningsregler och distribution till brukarna. Kostnadsansvar Kostnadsansvaret för inkontinenshjälpmedel följer hälso- och sjukvårdansvaret I Halland är samtliga upphandlade inkontinenshjälpmedel, inklusive hemtransport, kostnadsfria för brukaren. Sortimentsgrupp Representanter från Region Halland, kommunerna, Regionupphandlingen samt urokonsulenterna ingår i sortimentsgrupp. 135(208)

136 Gruppen ska: diskutera nya behov och utvärdera produkter ge förslag på vilka produkter som ska ingå i sortiment fortlöpande utvärdera det befintliga sortimentet Förskrivare Sjukvårdshuvudmannen beslutar om vem eller vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen som ska fullgöra uppgiften att självständigt förskriva förbrukningsartiklar. SOSFS 2008:1 Leg. läkare Leg. sjuksköterska Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska Leg. sjukgymnast/fysioterapeut Leg. barnmorska Uroterapeut Dessa ska ha anställning inom region, kommun eller av vårdgivare som har avtal med region eller kommun och är utsedd av en vårdgivare. Förskrivarens ansvar: Ha kunskap om förskrivningsprocessen och vilket ansvar och vilka skyldigheter som följer med att förskriva hjälpmedel. Initiera utredning av patientens problem samt vid behov hänvisa till adekvat yrkeskompetens. Det är förskrivaren som ansvarar för att alla faser i processen genomförs. Om en förskrivare själv inte kan svara för processens samtliga faser, exempelvis om brukaren flyttas från sluten till öppen vård, ska ansvaret överrapporteras till den som då tar över vårdansvaret. Väl känna till funktionen hos de hjälpmedel som förskrivs. Bedöma behovet av kostnadsfria förbrukningsartiklar och tillsammans med individen prova ut vilka som är lämpligast, d v s individuell utprovning. Samråda om förskrivning med specialist i fråga om produkter som är märkta med * i sortimentslistan. Denna markering innebär att specialistkompetens är nödvändig för att kunna bedöma behov, göra utprovning samt informera individen om hantering av produkten. Verka för kostnadseffektivitet vid val, utprovning samt användandet av inkontinenshjälpmedel. Instruera och förvissa sig om att individen, närstående och vårdpersonal kan använda produkten korrekt och är informerade om hur den ska hanteras efter användning. Detta för att det fortsatta omhändertagandet ska kunna ske på ett säkert, hygieniskt och miljömässigt sätt. Tillämpa gällande bestämmelser för förskrivning och distribution. Förskrivning Behov av hjälpmedel ska utredas och lämplig behandling prövas. Förskrivning kan ske vid återkommande ofrivilligt urinläckage eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Avser även vid tömningsproblem av urinblåsa och tarm. Detta innebär att inkontinenshjälpmedel är tänkta att användas i 136(208)

137 avvaktan på utredning, under utredning, komplement till annan behandling, vid kronisk inte behandlingsbar urin- eller avföringsinkontinens eller när det på grund av patientens allmäntillstånd inte är lämpligt att starta ytterligare behandling. Val av inkontinenshjälpmedel ska ske ur det upphandlade sortimentet. Förskrivning ska så långt som möjligt ske i samråd med brukaren Med ett sortiment av inkontinenshjälpmedel avses upphandlade produkter som i Halland kan förskrivas till brukare med urin-/tarminkontinens och urinretention om de: är utredda, oftast initieras detta på vårdcentralen är i fortlöpande behov av hjälpmedel är folkbokförda i Halland. bor i ordinärt eller särskilt boende (d v s inte är inlagda för vård på sjukhus) Det finns olika typer av hjälpmedel: Absorberande produkter Bäckenorganstödjande produkter Externa uppsamlingssystem Kvarliggande katetrar Suprapubiska katetrar Tappningskatetrar Om det upphandlade sortimentet inte tillgodoser brukarens behov tar förskrivaren kontakt med urokonsulent Egenansvar Inkontinenshjälpmedel kan även köpas i dagligvaruhandel, apotek eller via Internet. I de fall patienten väljer att handla via dessa inköpsställen är det att betrakta som egenvård och patienten står för samtliga kostnader för inköpet. Barn Förskrivning av inkontinenshjälpmedel till barn kräver fördjupad kunskap om bakomliggande orsaker. Det är en bedömningsfråga vid inkontinensutredning när ett barn anses vara inkontinent. Utredning och bedömning av barnets behov ska alltid göras i samråd med barnläkare/barnuroterapeut. Föreligger ingen känd sjukdom eller handikapp förskrivs inga hjälpmedel till barn under 6 år. Barn under 3 år kan vid hormonella rubbningar, tarmsjukdomar, eller annat funktionshinder som påverkar blåsa och tarm samt efter utredning och bedömning, få inkontinensskydd förskrivna för den mängd som överstiger normalbehovet ca 5 byten/dygn. Behöver barnet exempelvis 10 blöjbyten/dygn har de möjlighet att få 5 blöjbyten förskrivet/dygn. Barn 3 år och äldre som är medicinskt sjuka eller är funktionshindrade, kan efter utredning och bedömning få inkontinensskydd förskrivna som täcker dygnsbehovet. Barn 6 år och äldre med nattenures/sängvätning som är utredda kan få förskrivet underlägg/lakansskydd, fler- eller engångs. Nattblöjor kan vid mycket speciella behov förskrivas efter barnuroterapeutens bedömning. Andra hjälpmedel t.ex. larm eller läkemedel skall prövas. Detta sker med hjälp av uroterapeut på Barnmottagning. 137(208)

138 Vistelse i annat län Vid vistelse i annat län för kortare eller längre tid, ska förskrivaren ombesörja att brukaren har den mängd inkontinenshjälpmedel med sig som kommer att användas under vistelsen. Skulle ytterligare inkontinenshjälpmedel behövas, kontaktas brukarens ordinarie förskrivare. Denne ombesörjer beställning och distribution till vistelseorten. Distribution Hjälpmedel beställs av förskrivaren från distributören via Internet. Förskrivningen ska gälla för tre månaders förbrukning i taget. Därefter görs utvärdering och en ev. ny förskrivning för ytterligare en tremånadersperiod, tillsammans med brukaren/anhörig/vårdpersonal. Förskrivaren har också ett ansvar för lagerinventering av redan befintligt material för att undvika överförskrivning. Reklamation Levererade inkontinenshjälpmedel återtas ej, annat än då varan är skadad eller på annat sätt är oanvändbar då den kommer till brukaren. Vid reklamation av vara tar brukaren/vårdtagaren kontakt med förskrivaren som i sin tur kontaktar urokonsulent. Lagar, författningar och föreskrifter Lagar, författningar och föreskrifter som reglerar utbudet och förskrivningen av produkter vid urinretention och inkontinens: SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SFS 2008:355 Patientdatalagen SOSFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm SOSFS 2007:10 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Stockholm: Socialstyrelsen SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2014:821 Nya Patientlagen 138(208)

139 Badkläder Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Bilagor Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Här ingår t.ex. kläder för vattenterapi och skyddsbyxor vid bad. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med inkontinens som ska vistas i bassäng. Kriterier Person med avföringsinkontinens som ska vistas i bassäng. Mål med hjälpmedlet Möjliggöra vistelse i bassäng. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Skyddsbyxan är tänkt att användas under egna badkläder. Inkontinensskydd bör användas vid behov. Badkläder är tvättbara och en restriktiv mängd ska förskrivas. 139(208)

140 Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Förskrivning kan ske till person vid återkommande ofrivilligt avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

141 Kvarliggande katetrar Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Bilagor Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Rör/katetrar som läggs in via buken alt urinröret och som möjliggör tömning och sköljning av urinblåsan under längre tid. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med tömningsproblem av urinblåsan där behandling med ren intermittent kateterisering inte fungerar. Kriterier Person med blåstömningssvårigheter där inget annat alternativ finns. Mål med hjälpmedlet Blåstömning. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Här avses även kvarliggande kateter med ädelmetallbeläggning samt tillbehör såsom hudvänlig fixeringstejp till kateterslang, kateterklämma, kateterventil och kateterpropp. 141(208)

142 Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Inläggning av kvarliggande kateter får endast ske efter läkarordination och ska dokumenteras. Datum för insättande, behandlingstidens längd, bytesintervall, kateterns material, Charrière, kuffvolym och innehåll ska dokumenteras. Kvarliggande kateter kan placeras suprapubiskt eller uretralt. Katetergrovlek anges i Ch (Charrière). Måttet anger kateterns yttre omkrets och säger inget om innerlumens storlek. Initiering av kateterbehandling med Tiemannkateter sker endast av urolog, urologisjuksköterska eller uroterapeut. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

143 Tappningskatetrar Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Engångskatetrar som tillfälligt läggs in via urinröret och som möjliggör tömning och sköljning av urinblåsan. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare Leg. sjuksköterska Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska Leg. sjukgymnast/fysioterapeut Leg. barnmorska Uroterapeut Målgrupp Person med urinretention eller ofullständig blåstömning. Person med urinretention eller ofullständig blåstömning som har behov av specialtappningskateter. Kriterier Person med behov av enstaka tömningar av urinblåsan eller vid Ren Intermittent Kateterisering (RIK), en behandlingsmetod för patienter med blåstömningssvårigheter. Behandlingen utförs efter läkarordination och ska journalföras. Mål med hjälpmedlet Möjliggöra tömning av urinblåsan. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. 143(208)

144 Övrigt Introduktion av ren intermittent kateterisering (RIK) ska ske av uroterapeut eller urologisjuksköterska efter läkarordination. Behövs en kateter med tiemannspets ska denna provas ut av läkare eller uroterapeut. Planerad uppföljning av RIK behandling ska finnas. Förskrivningen gäller för tre månader åt gången. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

145 Urindroppsamlare för män Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Mjuka höljen som omsluter penis och som samlar upp urin i en liten behållare. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare Leg. sjuksköterska Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska Leg. sjukgymnast/fysioterapeut Leg. barnmorska Uroterapeut Målgrupp Män med fortlöpande och okontrollerade små till stora urinläckage. Kriterier Person som har fortlöpande behov av hjälpmedel för urininkontinens som utgör ett socialt hinder och hygieniska problem. Mål med hjälpmedlet Förhindra urinläckage. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Hjälpmedlet ska anpassas till resultatet av objektiv läckagemätning och mått. Ny bedömning med läckagemätning måste genomföras om behovet förändrats. Förskrivningen sker för tre månader åt gången. 145(208)

146 Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

147 Dilatationskatetrar Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Nationell kod. Beskrivning saknas. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Utprovning Leg. läkare Leg. uroterapeut. Målgrupp Person med urinrörsförträngning. Kriterier Förträngning i urinröret som kräver dilatation. Mål med hjälpmedlet Förebygga och undvika ny förträning. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Läkarordination krävs inför behandlingsstart. Planerad uppföljning ska finnas. Förskrivning sker för tre månader åt gången. 147(208)

148 Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

149 Slutna urinuppsamlingspåsar Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Urinuppsamlingspåsar utan öppning för att tömma innehållet. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med urinretention eller ofullständig blåstömning som behandlas med kvarliggande kateter. Kriterier Person med behov av urinuppsamling vid kateterbehandling eller urindroppsamlare. Mål med hjälpmedlet Uppsamlingspåse för urin. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Påsen ska alltid vara under urinblåsans nivå. Förskrivning sker för tre månader åt gången. 149(208)

150 Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

151 Tömbara urinuppsamlingspåsar Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Urinuppsamlingspåsar med öppning för att tömma innehållet. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med urinretention eller ofullständig blåstömning som behandlas med kvarliggande kateter. Kriterier Person med behov av urinuppsamling vid kateterbehandling eller urindroppsamlare. Mål med hjälpmedlet Uppsamlingspåse för urin. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Tömbara påsar är att föredra eftersom infektionsrisken minskar med ett slutet system. Påsarna kan fästas på benet med olika typer av tygpåsar som ska vara noggrant utprovade. Påsen ska alltid vara under urinblåsans nivå. Förskrivning sker för tre månader åt gången. 151(208)

152 Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

153 Upphängnings- och fästanordning för urinuppsamlingspåsar Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Hjälpmedel för att fästa en urinuppsamlingspåse på kroppen, rullstolen, sängen etc. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med urinretention eller ofullständig blåstömning som behandlas med kvarliggande kateter. Kriterier Vara i behov av urinpåse. Mål med hjälpmedlet Upphängning eller fixering av urinuppsamlingspåse. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivning sker för tre månader åt gången. 153(208)

154 Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

155 Absorberande inkontinensskydd för barn, engångs Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Absorberande inlägg, speciellt utformade för barn. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Barn från 0 år och uppåt. Kriterier Barn med återkommande ofrivilligt urin- eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. För mer information se Inkontinenshjälpmedel Mål med hjälpmedlet Hjälpa barn som utreds eller som är under utredning med läckageproblematik. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Hjälp kan fås av barnhabiliteringen inom Region Halland som lär ut och följer upp pott/toaletträning samt stöttar barnet och dess föräldrar. När inkontinenshjälpmedel skrivs ut bör det alltid ges information om pott-/toalett träning i den mån det är möjligt för barnet. Hjälpmedlet är just ett hjälpmedel, ingen lösning. 155(208)

156 Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Görs av barnläkare, uroterapeut eller distriktssköterska i samråd med uroterapeut. Utprovning I samråd med ansvarig barnläkare, uroterapeut, sköterska på Habiliteringen eller distriktssköterska på BVC i samråd med uroterapeut. Uppföljning Sker i samråd med den ansvarige för fortlöpande utredning, eller förskrivaren. Övrigt Förskrivningen gäller för tre månader åt gången. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

157 Absorberande tvättbara inkontinensskydd för barn Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Klädesplagg i ett stycke som kan tvättas och återanvändas, liknande en pojkkalsong eller flicktrosa, med stoppning eller annat ämne som absorberar fuktighet, t.ex. från urin. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Barn från tre år och uppåt. Kriterier Barn med återkommande ofrivilligt urin eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. För mer information se Inkontinenshjälpmedel Mål med hjälpmedlet Hjälpa barn som utreds eller som är under utredning med läckageproblematik. Bidra till en bättre livssituation. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivning gäller för tre månader åt gången eller vid ytterligare behov. Vid behov av absorberande pyjamasbyxa skall endast 2 st byxor förskrivas. Är behovet större får brukaren själv köpa fler via näthandel. 157(208)

158 Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

159 Absorberande inkontinensskydd för fixering i underbyxa, engångs, för vuxna Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Absorberande inlägg som hålls på plats genom åtsittande underkläder. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med återkommande ofrivilligt urin- eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och hygieniska problem. Kriterier Ofrivilligt urin- eller avföringsläckage. Hjälpa person som utreds eller som är under utredning med läckageproblematik. Mål med hjälpmedlet Samla upp urin- och avföringsläckage. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivning gäller för tre månader åt gången. 159(208)

160 Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Ny bedömning med läckagemätning måste genomföras om behovet förändras. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

161 Absorberande allt-i-ett skydd för vuxna, engångs Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Hjälpmedel som är varianter i vuxenstorlek av barnblöjor, vanligtvis med elasticitet i midja och ben och med självhäftande flikar. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med återkommande ofrivilligt urin eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Kriterier Ofrivilligt urin- eller avföringsläckage. Hjälpa person som utreds eller som är under utredning med läckageproblematik. Mål med hjälpmedlet Samla upp urin- och avföringsläckage. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Skydd för större urin- och avföringsläckage som inte kräver fixeringsbyxa. Förskrivning gäller för tre månader åt gången. 161(208)

162 Råd i förskrivningsprocessen Uppföljning Ny bedömning med läckagemätning måste genomföras om behovet förändras. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

163 Absorberande allt-i-ett byxa för vuxna, engångs Hitta i dokumentet Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Hjälpmedel som är varianter i vuxenstorlek av barnblöjor, vanligtvis med elasticitet i midja och ben och med självhäftande flikar. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med återkommande ofrivilligt urin eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Kriterier Ofrivilligt urin- eller avföringsläckage. Hjälpa person som utreds eller som är under utredning med läckageproblematik. Personen ska själv kunna ta på och av hjälpmedlet. Hjälpmedlet ska inte användas nattetid. Mål med hjälpmedlet Samla upp urin- och avföringsläckage. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivning gäller för tre månader åt gången. 163(208)

164 Råd i förskrivningsprocessen Uppföljning Ny bedömning med läckagemätning måste genomföras om behovet förändras. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

165 Absorberande inkontinensskydd utformade för män, engångs Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Hjälpmedel för inkontinenta män, utformade för att passa runt penis och ibland pungen. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med fortlöpande behov av hjälpmedel för urinläckage vilket utgör ett socialt hinder och hygieniskt problem. Kriterier Män med urinläckage. Mål med hjälpmedlet Samla upp urinläckage. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivning gäller för tre månader åt gången. 165(208)

166 Råd i förskrivningsprocessen Uppföljning Ny bedömning med läckagemätning måste genomföras om behovet förändrats. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

167 Absorberande skydd vid avföringsinkontinens, engångs, för vuxna Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Hjälpmedel speciellt utformade för att samla upp avföring. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med återkommande ofrivilligt behov av hjälpmedel för avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och hygieniskt problem. Kriterier Ofrivilligt avföringsläckage. Mål med hjälpmedlet Antiodörfunktion. Förbättrad livskvalitet trots eventuell kvarvarande analinkontinens. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivningen gäller för tre månader åt gången. 167(208)

168 Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

169 Absorberande tvättbara inkontinensskydd för vuxna Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Klädesplagg i ett stycke som kan tvättas och återanvändas, liknande en herrkalsong eller damtrosa, med stoppning eller annat ämne som absorberar fuktighet, t.ex. från urin. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med återkommande ofrivilligt behov av hjälpmedel för urin- eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Kriterier Person med återkommande ofrivilligt urin eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Mål med hjälpmedlet Hjälpa person som utreds eller som är under utredning med läckageproblematik. Bidra till en bättre livssituation. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivning gäller för tre månader åt gången eller vid ytterligare behov. 169(208)

170 För enstaka modeller får endast en begränsad mängd absorberande skydd/år och brukare förskrivas. Vilka som avses står i beställningssystemet Guide vid de produkter det gäller. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

171 Hjälpmedel för att fixera kroppsburna produkter som absorberar urin och avföring Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Här ingår t.ex. tvättbara produkter och engångsprodukter. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med ofrivilligt urin- och avföringsinkontinens. Kriterier Ofrivilligt urin- eller avföringsläckage. Mål med hjälpmedlet Fixering av absorberande inkontinenshjälpmedel. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivningen gäller för tre månader åt gången. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

172 Icke kroppsburna skydd vid urin- och avföringsinkontinens, engångs Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Här ingår t.ex. engångsunderlägg. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Barn från sex år med nattenures/sängvätning. För mer information se Inkontinenshjälpmedel Vuxna med inkontinens. Kriterier Barn som är utredda i närsjukvården, specialistklinik eller barnläkarmottagning kan få förskrivet lakansskydd, fler- eller engång. Nattblöjor kan vid mycket speciella behov förskrivas efter barnuroterapeutens bedömning. Person med återkommande ofrivilligt urin eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Mål med hjälpmedlet Förhindra urin- eller avföringsläckage i säng eller i stol. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. 172(208)

173 Övrigt För underlägg/lakansskydd som betecknas som engångs ska en restriktiv mängd förskrivas. Förskrivningen gäller för tre månader åt gången. Andra hjälpmedel t ex larmmatta eller läkemedel kan provas upptill. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

174 Icke kroppsburna skydd vid urin- och avföringsinkontinens, tvättbara Hitta i dokumentet Förskrivare Definition Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Bilagor Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Här ingår t.ex. tvättbara underlägg. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Målgrupp Person med återkommande ofrivilligt behov av hjälpmedel för urin- eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och hygieniskt problem. Kriterier Barn som är utredda i närsjukvården, specialistklinik eller barnläkarmottagning kan få förskrivet lakansskydd, fler- eller engång. Nattblöjor kan vid mycket speciella behov förskrivas efter barnuroterapeutens bedömning. För mer information se Inkontinenshjälpmedel Person med återkommande ofrivilligt urin eller avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Mål med hjälpmedlet Förhindra urin- eller avföringsläckage i säng eller i stol. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. 174(208)

175 Övrigt Förskrivning gäller för tre månader åt gången eller vid behov. För enstaka modeller får endast en begränsad mängd absorberande skydd/år och brukare förskrivas. Vilka som avses står i beställningssystemet Guide vid de produkter det gäller. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

176 Urinstoppande hjälpmedel Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Hjälpmedel som förhindrar ofrivilligt utsläpp av urin. Här ingår t.ex. urinrörspluggar, vaginalbågar, penisklämmor och uppblåsbara ballonger för att klämma till urinröret. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Utprovning Leg. läkare. Uroterapeut. Målgrupp Person med återkommande ofrivilligt behov av hjälpmedel för urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och hygieniskt problem. Kriterier Ofrivilligt urinläckage vid anstängning. Mål med hjälpmedlet Ökad fysisk eller social aktivitet. Förbättrad livskvalitet trots eventuell kvarvarande urininkontinens. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. 176(208)

177 Övrigt Här avses kontinensbåge. Ny bedömning med läckagemätning måste genomföras om behovet förändras. Förskrivningen gäller för tre månader åt gången eller vid behov. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

178 Avföringsstoppande hjälpmedel Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Hjälpmedel som förhindrar ofrivilligt utsläpp av avföring. Här ingår t ex analtamponger och analpluggar. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Utprovning Leg. läkare. Uroterapeut. Målgrupp Person med kronisk ej behandlingsbar avföringläckage. Person med återkommande ofrivilligt avföringsläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Kriterier Ofrivilligt avföringsläckage. Mål med hjälpmedlet Ökad fysisk och/eller social aktivitet. Förbättrad livskvalitet trots eventuell kvarvarande analläckage. Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. 178(208)

179 Övrigt Här avses analpropp. Förskrivning gäller för tre månader åt gången. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

180 Lavemang Hitta i dokumentet ISO-kodsdefinition Förskrivare Målgrupp Kriterier Mål med hjälpmedlet Dubbelförskrivning av hjälpmedel Övrigt Råd i förskrivningsprocessen Uppdaterat från föregående version ISO-kodsdefinition Nationell kod. Beskrivning saknas. Beslutat av Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017-xx. Gäller även för Hallands kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivare Leg. läkare. Leg. sjuksköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som distriktssköterska. Leg. sjukgymnast/fysioterapeut. Leg. barnmorska. Uroterapeut. Utprovning Leg. läkare. Uroterapeut. Målgrupp Barn från tre år med kronisk ej behandlingsbar avföringsinkontinens eller förstoppning som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Person med kronisk ej behandlingsbar avföringsinkontinens eller förstoppning som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt hinder och är ett hygieniskt problem. Kriterier Barn med dysfunktionell tarm. Person med dysfunktionell tarm. Mål med hjälpmedlet Normaliserat eller förbättrat tarmtömningsmönster. Ökad fysisk eller social aktivitet. Förbättrad livskvalitet trots eventuell kvarvarande tarminkontinens. 180(208)

181 Dubbelförskrivning av hjälpmedel Ja. Övrigt Förskrivningen gäller för tre månader. Råd i förskrivningsprocessen Utprovning Förskrivning efter muntlig och skriftlig introduktion av teknik och utprovning. Uppdaterat från föregående version Ny vårdriktlinje (208)

182 Sammanträdesplanering HNH (208)

183 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Regionkontoret Styrning och stöd Angelica Eriksson Nämndsekreterare Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Sammanträdesplanering 2018 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar följande sammanträdesdagar för år 2018: 16 februari 23 mars 27 april 15 juni 14 september 19 oktober 23 november 14 december Sammanfattning I enlighet med Region Hallands reglemente, samt 6 kap. 18 KL ska nämnden besluta om sammanträdestider för kommande år. Enligt förslag ligger gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels sammanträden på fredagar klockan 09:00-12:00. Regionkontoret Haleh Lindqvist Hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör Patrik Dahlqvist Jönsson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Regionstyrelsen 183(208)

184 Riskanalys HNH (208)

185 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Regionkontoret Styrning och stöd Angelica Eriksson Nämndsekreterare Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Riskanalys 2018 Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel har hanterat riskanalysen för 2018 och ger verksamheten i uppdrag att sammanställa utvalda riskområden och återkomma med förslag på internkontrollplan 2018 till nämndens sammanträde den 15 december Sammanfattning Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel arbetar med att peka ut eventuella risker inom nämndens ansvarsområde, som kommer hanteras som underlag i arbetet med internkontrollplan för Regionkontoret Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Patrik Dahlqvist Jönsson Nämndtjänsteman Bilaga: Riskanalys 2018 Beslutet ska skickas till Beslut skickas ej 185(208)

186 Riskanalys (Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel) Skuggade rutor är risker som ligger till underlag för den internkontroll som gnhh har idag. Områden Risk Väsentlighet/konsekvens Förslag på åtgärder Ekonomi Avtalstrohet utifrån upphandling av avtal följer inte avtal kring upphandling tydlig information vad som gäller kring upphandling Bristande integration mellan Sesam och Agresso Nämnden blir felinformerad och riskerar att utifrån detta fatta felaktiga beslut. säkerställer att informationen är korrekt genom dialog med ADH ITsystem/informationssäkerhet Bristande integration mellan Sesam och Agresso Nämnden blir felinformerad och riskerar att utifrån detta fatta felaktiga beslut. Säkerställa att informationen är korrekt, och att problemet arbetas bort. Organisation/styrning/ledning Nämndens ledamöter och ersättare har inte förankrat besluten hos sin huvudman eller i sin partigrupp Samverkan inte förankras hos huvudmannen/partigruppen och att politiker tar på sig ansvar för delaktighet som deras huvudmannen/partigruppen inte står bakom. Beslut och information inte förankras hos huvudmännen, vilket påverkar arbetet med samverkan, som är nämndens syfte Politikerna ser en tydlig gång för gemensamma nämnden, och att en kanal för förankring upprättas hos huvudmannen. Ledamöter och ersättare skapar en plattform för hantering av samverkansfrågorna hos huvudmannen. Fattade beslut verkställs ej Nämndens beslut når inte hela vägen ut i verksamheterna Expediering av handlingar till berörda verksamheter. Rutin på att rätt befattning/instans på verksamheterna delges fattade beslut. Antagna delegationer följs inte och återrapporteras inte av delegat (Ny 2017) Bryter mot kommunallagen och överträder gnhh beslut gällande delegation. Risk för återtagande av delegationsrätt för tjänsteman. Införandet av digital möteshantering vilket inkluderar mallar för delegationsbeslut i Platina. Anmälan av delegationsbeslut sker i ärendet man fattat beslut på och anmäls direkt till mötet via systemet. Kvalitetssäkra hanteringen av delegationsbeslut. Otillräckligt beslutsunderlag Otillräckligt underlag för att gemensamma nämnden ska kunna fatta ett bra beslut i ärendet. Kvalitetssäkrande av beslutsunderlag, förankra politiska underlag med nämndtjänsteman/verksamhetsföreträdare En handling som ska diarieföras inte registreras Skrivelse försvinner Regelbunden kommunikation och avstämningar mellan nämndsansvarig tjänsteman, nämndsekreterare och Regionkontorets diarie. kommunikation och information Hur säkras kommunikation och information till berörda invånare/patienter 186(208)

187 Områden Risk Väsentlighet/konsekvens Förslag på åtgärder Patientsäkerhet Avvikelser i vårdkedjan mellan huvudmännen och Region Halland Påverkan på hemsjukvårdens kvalité arbeta fram rutiner kring hur detta ska säkras, kvalitetshöjas. hälso och sjukvårdsstrategin Verksamhetens genomförande/ kvalitet Ej fullt jämförbar data, vilket försvårar den uppföljning av kvalitet som åligger nämnden. Olika huvudmän (6 kommuner) med delvis olika verksamhets-/uppföljningssystem Fortsatt gemensamt analysarbete och fokus på de mest väsentliga indikatorerna säkra gemensam definition och mätning dessa. Mycket manuell hantering i uppföljningar av hemsjukvården idag, vilket innebär en risk. Flera indikatorer som bedöms väsentliga att följa i hemsjukvård Halland mäts manuellt i resp organisation. Initiera utvecklingsarbeten kring gemensamma system, gemensamt innehåll (struktur, koder etc) Ej möjlighet att enkelt följa vårdflöden ( hemsjukvårdspatientens väg mellan olika vårdnivåer), vilket behövs för att följa upp och planera för rätt vård på rätt vårdnivå. Olika huvudmän som utför hemsjukvård, och begränsade möjligheter att dela/jämföra data. Lagstiftning som begränsar. Med juridisk hjälp utreda möjlighet att utveckla RH-modellen till att omfatta data från annan huvudman. Trygg och säker utskrivning. Utskrivningskedjan fungerar inte ur ett invånar/patientperspektiv. Samverkan lokala och kommunala nämnder De förtroendevalda inte tar med sig frågor tillbaka till sina huvudmän Beslut och information inte förankras hos huvudmännen. Vilket påverkar arbetet med samverkan, som är nämndens syfte. Ledamöter och ersättare skapar en plattform för hantering av samverkansfrågorna hos huvudmannen. Bara ett fåtal deltagare från respektive kommun/nämnd kan delta Aktiviteten täcker inte in en tillräckligt stor bredd av deltagare vilket får konsekvenser för hur givande mötet blir. Stämma av med respektive kommun/nämnd om vilka datum som är mest passande. 187(208)

188 Presentation av slutrapport - Molliidress 15 HNH (208)

189 TJÄNSTESKRIVELSE Datum datum Diarienummer dnr Hälsa och funktionsstöd Rose-Marie Persson Områdeschef Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Presentation av slutrapport - Molliidress Förslag till beslut Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Ett rörelsehjälpmedel har utvecklats av företaget Interventions AB som riktar sig till brukare som har neuromuskulära funktionsnedsättningar för användning i hemmiljö. Verktyget är en dräkt med inbyggd elektroterapi, som avser att hjälpa personer med spasticitet att få bättre rörelseomfång och funktion. Bakgrund Projektet initierades av Region Halland, då det finns en efterfrågan bland patienter/ anhöriga att få möjlighet till att använda dräkten i sin rehabilitering. Eftersom inköp av produkten innebär en stor investering, och ett nytt angreppssätt i rehabilitering, vill man undersöka effekten av produkten. Då det finns lite forskning publicerad kring produkten, har man tillsammans med Hälsoteknikcentrum diskuterat att göra en litteraturstudie för att undersöka vilka effekter och säkerhetsaspekter som finns dokumenterat kring produkten och den teknik som används. Förvaltning Haleh Lindqvist Hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör Patrik Dahlqvist Jönsson Nämndtjänsteman Bilaga: Interventions AB Beslutet ska skickas till Ej skickas 189(208)

190 Slutrapport Mollii (208)

41 Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 RS160352

41 Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 RS160352 RS160352, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Regionservice, Driftnämnden kultur och skola, Patientnämnden,

Läs mer

Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa 2018

Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa 2018 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-11-02 HNH170005 Hälsa och funktionsstöd Rose-Marie Persson Områdeschef Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans

Läs mer

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Borgsalen Ledamöter Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael Delin (S) Marianne Kierkemann

Läs mer

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa 1(5) Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i

Läs mer

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Mötesplats Mölle samt Rådhuset, Falkenberg Ledamöter Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael

Läs mer

4 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser

4 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser 4 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser Presidiets förslag Nämnden beslutar att anteckna inkomna skrivelser till protokollet Ärendet Följande skrivelse anmäls för anteckning till protokollet: 1. Protokollsutdrag,

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Regionens hus, Södra vägen 9, Halmstad, Borgsalen, klockan 09:00-11:30 Ledamöter Ersättare Övriga Ulrika Jörgensen (M) (ordförande) Kristina Karlsson (C) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Borgsalen, klockan 09:00-12:30 Ledamöter Ersättare Övriga Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Rie Boulund (M) ersätter Ulrika Jörgensen (M) (ordförande) Kerstin Zander (S) ersätter Lise-Lotte

Läs mer

Protokoll. Sammanträdesdatum

Protokoll. Sammanträdesdatum Plats och tid Borgsalen, klockan 13:00-15:00 Ledamöter Ersättare Ulrika Jörgensen (M) (ordförande) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael Delin (S) Erland Linjer (M) (Varbergs kommun) Gunnar

Läs mer

29 Svar på motion om anställningsgaranti på vård- och omsorgsprogrammet RS160371

29 Svar på motion om anställningsgaranti på vård- och omsorgsprogrammet RS160371 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2018-02-14 29 Svar på motion om anställningsgaranti på vård- och RS160371 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden Halland

Hjälpmedelsnämnden Halland Föredragningslista Sammanträdesdatum Hjälpmedelsnämnden Halland Tid: Torsdag den 18 april 2013 kl 9:00 12:00, mötet avslutas med gemensam lunch. Under eftermiddagen kommer nämndens ledamöter ges möjlighet

Läs mer

156 Ändring av fullmäktiges arbetsordning RS140163

156 Ändring av fullmäktiges arbetsordning RS140163 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-02 RS140163, regionfullmäktige, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

175 Redovisning av pågående motioner november 2017

175 Redovisning av pågående motioner november 2017 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-11-08 175 Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att

Läs mer

Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315

Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315 Protokoll Sammanträdesdatum 2017-11-29 Regionfullmäktige 85 Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315 Beslut Regionfullmäktige beslutar att I ärendet yttrar sig Mats Eriksson (M). Ärendet

Läs mer

DRIFTNÄMNDEN AMBULANS, DIAGNOSTIK OCH HÄLSA

DRIFTNÄMNDEN AMBULANS, DIAGNOSTIK OCH HÄLSA DRIFTNÄMNDEN AMBULANS, DIAGNOSTIK OCH HÄLSA Tid: kl. 09:00-14:00 Plats: Konf rum Barken-Briggen i Kattegatt, Hallands sjukhus Halmstad Ledamöter Ersättare Övriga 1(9) 1. Justering Ej föredragning av utse

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Borgsalen, klockan 09:00-12:00 Ledamöter Ersättare Övriga Ulrika Jörgensen (M) (ordförande) Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Mikael Delin (S) Gun-Britt Löfdahl (S) ersätter Lise-Lotte

Läs mer

35 Svar på motion om Landsbygdsklinik i Hallands inland RS170203

35 Svar på motion om Landsbygdsklinik i Hallands inland RS170203 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2018-02-14 35 Svar på motion om Landsbygdsklinik i Hallands inland RS170203 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta

Läs mer

14. Friare val av hjälpmedel

14. Friare val av hjälpmedel 14. Friare val av hjälpmedel Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-05-27 114 Friare val av hjälpmedel RS130230 Beslut Regionstyrelsen beslutar att, under förutsättning att samtliga

Läs mer

GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL

GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL Kallelse/föredragningslista 2017-04-21 GEMENSAM NÄMND FÖR HEMSJUKVÅRD OCH HJÄLPMEDEL Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Borgsalen Ledamöter Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S)

Läs mer

Landstingsstyrelsen 106-110

Landstingsstyrelsen 106-110 Protokoll Sammanträdesdatum 2007-06-11 Landstingsstyrelsen 106-110 Tid: Måndagen den 11 juni 2007, kl 08:30-08:55 Plats: Rådhuset, Halmstad Ledamöter Mats Eriksson (m) Gun Marie Stenström (m) Dan Skantz

Läs mer

82 Fördelning av medel ur Stiftelsen Varbergs sjukhus samfond RS160331

82 Fördelning av medel ur Stiftelsen Varbergs sjukhus samfond RS160331 Hälso- och sjukvårdsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-06-07 RS160331, Driftnämnden Hallands sjukhus, Åke Bengtsson (ekonomi ledning) 82 Fördelning av medel ur Stiftelsen Varbergs sjukhus

Läs mer

Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober oktober 2018

Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober oktober 2018 Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober 2014-14 oktober 2018 Ledamöter Ersättare Valkrets 1 Halmstad - Laholm Per Stané Persson (S), Halmstad Carl Fredrik Graf (M), Halmstad Margit

Läs mer

5 Uppföljning 1 HNH160004

5 Uppföljning 1 HNH160004 5 Uppföljning 1 HNH160004 Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: - fastställa upprättad uppföljningsrapport - överlämna fastställd uppföljningsrapport till regionstyrelsen

Läs mer

7 Politisk beredningsgrupp RS170377

7 Politisk beredningsgrupp RS170377 7 Politisk beredningsgrupp RS170377 Ärendet För att koordinera och gemensamt kunna bereda frågor som rör genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin samt för att möta behovet av en systemförändring

Läs mer

Varbergsnämnden 69 81

Varbergsnämnden 69 81 Protokoll Sammanträdesdatum 2013-12-03 Varbergsnämnden 69 81 Tid: Tisdag 3 december 2013, kl 15:00 18:00 Plats Nämndsrummet, Birger Svenssons väg 32, Varberg Ledamöter Karl-Gunnar Svensson (KD) ordförande

Läs mer

Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober oktober 2022

Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober oktober 2022 Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober 2018-14 oktober 2022 Ledamöter Ersättare Valkrets 1 Halmstad - Laholm Per Stané Persson (S), Halmstad Mikaela Waltersson (M), Kvibille Tommy

Läs mer

REGIONSTYRELSEN. Kallelse/föredragningslista Tid: kl. 09:00. Plats: Borgsalen

REGIONSTYRELSEN. Kallelse/föredragningslista Tid: kl. 09:00. Plats: Borgsalen REGIONSTYRELSEN Tid: kl. 09:00 Plats: Borgsalen Ledamöter Stefan Bengtsson (C), 1:e vice ordförande Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), 2:e vice ordförande Dag Hultefors (M) Ulrika Jörgensen (M) GunMarie Stenström

Läs mer

Förteckning över ledamöter och ersättare i Regionfullmäktige

Förteckning över ledamöter och ersättare i Regionfullmäktige Förteckning över ledamöter och ersättare i Regionfullmäktige Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober 2014-14 oktober 2018 Ledamöter Ersättare Valkrets 1 Halmstad - Laholm Per Stané

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Protokoll Sammanträdesdatum 2017-08-29 Regionstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Borgsalen, klockan 13:30-16:00 Ledamöter Övriga Mats Eriksson (M) (ordförande) Stefan Bengtsson (C) (vice ordförande)

Läs mer

13 Redovisning av pågående motioner juni 2016

13 Redovisning av pågående motioner juni 2016 13 Redovisning av pågående motioner juni 2016 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2016-06-01 106 Redovisning av pågående motioner juni 2016 RS160315 Beslut Regionstyrelsen beslutar

Läs mer

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Föredragningslista Sammanträdesdatum 2016-11-29 Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Tid: Tisdagen den 29 november 2016 klockan 09.00-14.00 Plats: Konferensrum Athena, Kvinnohälsovården, Brogatan

Läs mer

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Konferensrum Direktionsrummet, Hallands sjukhus Varberg Ledamöter Mikael Kahlin (-) Annsofi Aurell (M) Lovisa Ljungberg (C) Elisabeth

Läs mer

Svar på motion till regionfullmäktige om Landsbygdsklinik i Hallands inland

Svar på motion till regionfullmäktige om Landsbygdsklinik i Hallands inland TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-01-10 RS170203 Regionkontoret Regional hälso- och sjukvårdssamverkan Magnus Lundblad Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsen Svar på motion till regionfullmäktige

Läs mer

97 Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS150113

97 Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS150113 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-05-27 RS150113, Regionfullmäktige, Cathrin Nordander Tovstedt (avd för styrning och uppföljning), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden

Läs mer

Driftnämnden Halmstad

Driftnämnden Halmstad Protokoll Sammanträdesdatum 2011-07-29 Driftnämnden Halmstad Tid: Fredagen den 29 juli 2011 klockan 11.00-12.00 Plats: Konferensrum Berget, Norrebo, våning 3, Hallands sjukhus Halmstad Ledamöter: Mikaela

Läs mer

Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland

Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland Protokoll Sammanträdesdatum 2008-12-09 Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland Tid: Tisdagen den 9 december 2008 klockan 12.30-16.00 Plats: Konferensrum Berget, Norrebo,

Läs mer

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Kallelse Sammanträdesdatum 2015-11-13 Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Tid Fredagen den 13 november 2015, kl. 08:45 ca 12:00 08:45 kaffe och fralla 09:00 sammanträde startar 10:00 Lars-Gunnar

Läs mer

Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober 2014-14 oktober 2018

Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober 2014-14 oktober 2018 Ledamöter och ersättare i regionfullmäktige för tiden 15 oktober 2014-14 oktober 2018 Ledamöter Ersättare Valkrets 1 Halmstad - Laholm Per Persson (S), Halmstad Carl Fredrik Graf (M), Halmstad Margit Bik

Läs mer

t... 3, -.9&M... .) U ti 'L.'13. i a... Protokoll Lokala nämnden Kungsbacka Anslag/Bevis Sammanträdesdatum

t... 3, -.9&M... .) U ti 'L.'13. i a... Protokoll Lokala nämnden Kungsbacka Anslag/Bevis Sammanträdesdatum BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland Protokoll Plats och tid Ledamöter Övriga Paragrafer Utses att justera Hotell Gottskär, Landstormsvägen 31, Onsala, klockan 09:00-15:45 Christian Johansson (M) (ordförande)

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden Halland

Hjälpmedelsnämnden Halland Föredragningslista Sammanträdesdatum Hjälpmedelsnämnden Halland Tid: Torsdag den 29 november 2012 kl 9.00 12.00 Plats: Skårs gård, Fjärås mellan Varberg och Kungsbacka Se nedanstående länk, karta bifogas,

Läs mer

Regionstyrelsen. Protokoll Sammanträdesdatum Tid Torsdag 12 februari 2015, kl 11:00 12:00. Grand Hotell, Falkenberg.

Regionstyrelsen. Protokoll Sammanträdesdatum Tid Torsdag 12 februari 2015, kl 11:00 12:00. Grand Hotell, Falkenberg. Protokoll Sammanträdesdatum 2015-02-12 Regionstyrelsen 38 53 Tid Torsdag 12 februari 2015, kl 11:00 12:00 Plats Grand Hotell, Falkenberg Ledamöter Mats Eriksson (M) Stefan Bengtsson (C) Lise-Lotte Bensköld-Olsson

Läs mer

Årsredovisning 2014 för hjälpmedelsnämnden (HNH)

Årsredovisning 2014 för hjälpmedelsnämnden (HNH) 1(6) Datum Diarienummer Regionkontoret 2015-02-26 HNH140001 Caroline Johansson, nämndtjänsteman Kansliavdelningen 035-179652 Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Årsredovisning 2014 för hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Anteckningar Kommunberedningen

Anteckningar Kommunberedningen Kommunberedningen 2016-08-24 Lokal: Laholms teater, Laholms kommun Tid: 13.30-16.30 1 Regional utveckling 2 Regional samverkan, 7 partners 3 Kommunal samverkan, 6 partners Närvarande Politiker Mats Eriksson

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland

Hjälpmedelsnämnden i Värmland LK/152888 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Reglemente Sekretariatet 2 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna-Lena Wingqvist Fullmäktige 2019-01-01 Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Vuxenskolan, Falkenberg, klockan 13: 15-15:30

Protokoll Sammanträdesdatum Vuxenskolan, Falkenberg, klockan 13: 15-15:30 BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland Protokoll Plats och tid Ledamöter Övriga Paragrafer Utses att justera Vuxenskolan, Falkenberg, klockan 13: 15-15:30 Niclas Erlandsson (L) (ordförande) 69-70, 72-79 Catharina

Läs mer

Driftnämnden Psykiatri 41-53

Driftnämnden Psykiatri 41-53 Protokoll Sammanträdesdatum 2017-05-02 Driftnämnden Psykiatri 41-53 Tid: Tisdag 2 maj kl. 09:30 13:00 Plats: Sjukhuset, Varberg Ledamöter Svein Henriksen(MP) Göran Gunnarsson (S) Bengt Kjellgren (M) Axel

Läs mer

Varbergsnämnden 29 39

Varbergsnämnden 29 39 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-05-10 Varbergsnämnden 29 39 Tid: Tisdag 10 maj 2011, kl 14:00 17:45 Plats: Konferensrummet 2:a vån, Vårdcentralen Västra Vall, Varberg Ledamöter Karl-Gunnar Svensson (KD)

Läs mer

Regionfullmäktige. Protokoll. Anslag/Bevis. Sammanträdesdatum

Regionfullmäktige. Protokoll. Anslag/Bevis. Sammanträdesdatum Plats och tid Hallands sjukhus Halmstad onsdag 27 april 2016, kl 10:00-12:00, 13:00-14:30, 14:50-16:25 torsdag 28 april 2016, kl 10:00-12:15 Ledamöter Se bifogad närvarolista, sidan 2-3 Paragrafer 1 20

Läs mer

Annonsering av regionfullmäktiges sammanträden RS170696

Annonsering av regionfullmäktiges sammanträden RS170696 2017-11-29 Regionfullmäktige 77 Annonsering av regionfullmäktiges sammanträden RS170696 Beslut Regionfullmäktige beslutar att Region Hallands fysiska officiella anslagstavla ska ersättas med en ny webbaserad

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN VARBERG

LOKALA NÄMNDEN VARBERG LOKALA NÄMNDEN VARBERG Tid: kl. 09:00 Plats: Nämndsrummet, Birger Svenssons väg 34 A i Varberg Ledamöter Anne Sjölund (S), vice ordförande Margareta Bernås (L) Christoffer Johansson (S) Karolina Mårtensson

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande) Gun Svensson (C) Inger Svensson (M) Susan:

Protokoll Sammanträdesdatum Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande) Gun Svensson (C) Inger Svensson (M) Susan: Plats och tid Ledamöter Övriga Paragrafer Utses att justera Sammanträdesrum 83 (Kommunhus B, östra långgatan 18) Varberg, klockan 09:00 Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande)

Läs mer

17 Yttrande över motion om Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett RS160223

17 Yttrande över motion om Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett RS160223 17 Yttrande över motion om Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett RS160223 Ärendet och yrkade om att utreda möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk

Läs mer

Robert Eriksson Avd.chef HMC, 59

Robert Eriksson Avd.chef HMC, 59 Protokoll Sammanträdesdatum 2007-11-23 Hjälpmedelsnämnden Halland 56-65 Tid: Fredag den 23 november 2007 kl 9:00-15:00 Plats: Konferensrummet Fjärilen, Vårdcentralen i Hyltebruk Ledamöter Bengt Eliasson

Läs mer

Protokoll. Landstingsfullmäktiges sammanträde. 17 september 2007 i Halmstad

Protokoll. Landstingsfullmäktiges sammanträde. 17 september 2007 i Halmstad Protokoll Landstingsfullmäktiges sammanträde 17 september 2007 i Halmstad Innehållsförteckning vid landstingsfullmäktiges sammanträde på Länssjukhuset i Halmstad, måndagen den 17 september 2007. Ärenden

Läs mer

Driftnämnden Närsjukvård 1-17

Driftnämnden Närsjukvård 1-17 Protokoll Sammanträdesdatum 2016-01-28 Driftnämnden Närsjukvård 1-17 Tid: Torsdag 28 januari kl. 14:00 17:00 Plats: Vårdcentralen Oskarström Ledamöter Tommy Rydfeldt (L) Kerstin Zander (S) Lars Püss (M)

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 43 53

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 43 53 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-04-18 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 43 53 Tid Måndagen den 18 april 2011, kl 09:00 12:00 Plats Regionens hus - Södra vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen Ledamöter

Läs mer

Nittebo 1:89 Hyltebruk, upprustning samt förbättring av entréfunktion, bårhuset, vårdenhet (VE) Hyltebruk

Nittebo 1:89 Hyltebruk, upprustning samt förbättring av entréfunktion, bårhuset, vårdenhet (VE) Hyltebruk TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-04-20 RS180371 Regionkontoret Ekonomi Louise Lindstedt Ekonomidirektör Regionstyrelsen Nittebo 1:89 Hyltebruk, upprustning samt förbättring av entréfunktion, bårhuset,

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden

Hjälpmedelsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2006-11-22 Hjälpmedelsnämnden 32 -- 40 Tid: Onsdagen den 22 november 2006 kl 9.00-12:00 Plats: Lilla Böslid, Hushållningssällskapet Närvarande Kristina Karlsson (c) Lars-Göran

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Borgsalen, klockan 09:00-10:45 Ledamöter Ersättare Övriga Mikaela Waltersson (M) (ordförande) Stefan Bengtsson (C) (1:e vice ordförande) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) (2:e vice ordförande)

Läs mer

Driftnämnden Hallands sjukhus

Driftnämnden Hallands sjukhus Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-05-17 Driftnämnden Hallands sjukhus Tid: Onsdagen den 17 maj 2017 klockan 10.00-16.00 Plats: Konferensrum Kattegatt/Barken-Briggen, Hallands sjukhus Halmstad 1

Läs mer

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH)

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) 5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) Ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut rörande ny politisk organisation gavs regionstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Föredragningslista Sammanträdesdatum 2016-06-21 Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Tid: Tisdagen den 21 juni 2016 klockan 09.00-14.00 Plats: Habiliteringen, konferensrum Fladen, Hallands sjukhus

Läs mer

Driftnämnden Psykiatrin Halland 54-63

Driftnämnden Psykiatrin Halland 54-63 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-08-31 Driftnämnden Psykiatrin Halland 54-63 Tid: Onsdagen den 31 augusti 2011, kl 09:00-16:00 Plats: Konferensrum hjälpmedelscentralen, Kistingevägen 2, Halmstad Ledamöter

Läs mer

Driftnämnden Halmstad

Driftnämnden Halmstad Protokoll Sammanträdesdatum 2011-05-25 Driftnämnden Halmstad Tid: Onsdagen den 25 maj 2011 klockan 09.00-12.00 Plats: Konferensrum Berget, Norrebo, våning 3, Hallands sjukhus Halmstad Ledamöter: Mikaela

Läs mer

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-05-05 Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Tid: Tisdagen den 5 maj 2015 klockan 09.00-14.00 Plats: Konferensrum Showroom, Hjälpmedelscentrum, Kistingevägen

Läs mer

Fastställa den reviderade mål- och budgetprocessen

Fastställa den reviderade mål- och budgetprocessen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Louise Lindstedt Budgetchef Datum Diarienummer 2015-08-11 RS140458 Regionstyrelsen Regionövergripande Mål- och budgetprocess Förslag till Beslut Regionstyrelsen beslutar

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunfullmäktige 2010 11 29 180 427 Kommunstyrelsen 2010 11 15 210 510 2010 10 18 31 4 Dnr 10.361 04 novkf15 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2011 2013 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-11-30. Vi träffas kl 11:30 på Vandrarhemmet och äter jultallrik innan sammanträdet

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-11-30. Vi träffas kl 11:30 på Vandrarhemmet och äter jultallrik innan sammanträdet Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-11-30 Laholmsnämnden Tid: Måndag 30 november 2015, kl 13:00 Plats: Laholms vandrarhem.. Vi träffas kl 11:30 på Vandrarhemmet och äter jultallrik innan sammanträdet..

Läs mer

Lokala nämnden Varberg

Lokala nämnden Varberg Lokala nämnden Varberg Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Kommunhus B, lokal B3, Östra Långgatan 18, Varberg Ledamöter Göran Gunnarsson (S), vice ordförande Madelene Thomsen (M) Peter Sjöholm (M) Helén Andersson

Läs mer

Regionstyrelsen 1-25

Regionstyrelsen 1-25 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 1-25 Tid: 2018-01-30, kl 09:00-14:45 Plats: Regionens hus, sal A 8 Motion - Hur ska framtidens sjukvård ges i Region Jönköpings län? Diarienummer: RJL 2016/3444 Beslut

Läs mer

Varbergsnämnden 59 67

Varbergsnämnden 59 67 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-09-20 Varbergsnämnden 59 67 Tid: Tisdag 20 september 2011, kl. 14:00 18:00 Plats: Varbergsnämndens sammanträdesrum, Birger Svenssons väg 32 Ledamöter Karl-Gunnar Svensson

Läs mer

säkerställa att förskrivna hjälpmedel håller utlovad funktion och teknisk prestanda, samt att hjälpmedel följer patienten.

säkerställa att förskrivna hjälpmedel håller utlovad funktion och teknisk prestanda, samt att hjälpmedel följer patienten. 1 Nämndens uppgifter regleras i detta reglemente samt enligt Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd 2001-04-02 och Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2018 mellan huvudmännen. 2 Nämnden

Läs mer

Driftnämnden Psykiatri 15-27

Driftnämnden Psykiatri 15-27 Protokoll Sammanträdesdatum 2017-03-01 Driftnämnden Psykiatri 15-27 Tid: Onsdag 1 mars kl. 10:00 16:00 Plats: Sjukhuset, Varberg Ledamöter Svein Henriksen(MP) Göran Gunnarsson (S) Karl-Gunnar Svensson

Läs mer

Protokoll 1 (12) Se nästa sida. Annika Nilsson, sekreterare Marcus Willman, kommundirektör. Pierre Esbjörnsson (S) Jörgen Sjöslätt (C) Anslag/bevis

Protokoll 1 (12) Se nästa sida. Annika Nilsson, sekreterare Marcus Willman, kommundirektör. Pierre Esbjörnsson (S) Jörgen Sjöslätt (C) Anslag/bevis Protokoll 1 (12) Plats och tid Nils/Holger, kommunhuset i Skurup, 2016-11-16, kl. 18.00 18.15 Beslutande Övriga närvarande Se nästa sida. Annika Nilsson, sekreterare Marcus Willman, kommundirektör Justerade

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-05-31 Hyltenämnden Tid: Onsdag 31 maj 2017, kl 13:00 16:00 Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte Verksamhetsutvecklare inom socialt

Läs mer

Reglemente för gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel

Reglemente för gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Reglemente för gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Utöver vad som följer av författning gäller detta reglemente och mellan huvudmännen ingångna samverkansavtal för nämnden. Region Halland är

Läs mer

108 Ansvarsfrihet och årsredovisning 2017 för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden RS180403

108 Ansvarsfrihet och årsredovisning 2017 för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden RS180403 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2018-05-30 108 Ansvarsfrihet och årsredovisning 2017 för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden RS180403 Beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Inriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510

Inriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510 Protokoll Sammanträdesdatum 2017-10-24 Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 171 Inriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510 Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Driftnämnden Närsjukvård 56-64

Driftnämnden Närsjukvård 56-64 Protokoll Sammanträdesdatum 2013-09-25 Driftnämnden Närsjukvård 56-64 Tid: Onsdag 25 september kl. 13:30 15:00 Plats: Vårdcentralen Nyhem, Halmstad Ledamöter Tommy Rydfeldt (FP) Kerstin Zander (S) Franklin

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 49 54 Datum 2018-11-06 1 (4) Protokoll från regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde Tid: 2018-11-06 kl. 13.00 14.20 Plats: Rum 114, Rådhus Skåne, Kristianstad

Läs mer

Sammanträdesrum Åbrinken, Närsjukvården Falkenberg, Urmakaregatan 2 (ingång D).

Sammanträdesrum Åbrinken, Närsjukvården Falkenberg, Urmakaregatan 2 (ingång D). Föredragningslista Sammanträdesdatum 2013-11-28 Hjälpmedelsnämnden Halland Tid Torsdagen den 28 november 2013, kl. 09:00 12:00 Plats Sammanträdesrum Åbrinken, Närsjukvården Falkenberg, Urmakaregatan 2

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden 28-38

Hjälpmedelsnämnden 28-38 Protokoll Sammanträdesdatum 2004-11-24 Hjälpmedelsnämnden 28-38 Tid: Onsdagen den 24 november 2004 kl 13-17 Plats: Konferensrummet Sälen, Landstingets kansli, Södra vägen, Halmstad Ledamöter Kristina Karlsson

Läs mer

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-03-10 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Tid Måndagen den 10 mars 2014, kl. 09:00 Plats Regionens hus Södra Vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen 1 Justering

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum

Föredragningslista Sammanträdesdatum Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-05-02 Driftnämnden Psykiatri Tid: Tisdag 2 maj kl. 09:30 13:00 Plats: Sjukhuset, Varberg ( Balgö ) Beslutsärenden 1 Justering Nämnden beslutar utse Göran Gunnarsson

Läs mer

Driftnämnden för Psykiatri Halland

Driftnämnden för Psykiatri Halland Driftnämnden för Psykiatri Halland Tid: Plats: Kallade: Övriga: Tisdagen den 9 juni 2015, kl. 09.30-16.00. Lunch ingår. Konferensrum i entréplan på Vuxenpsykiatriska mottagningen i Halmstad, Bergsgatan

Läs mer

9 Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 RS160352

9 Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 RS160352 9 Mål och budget 2018 och ekonomisk plan för 2019 och 2020 RS160352 Ärendet Budgetförslaget innefattar en oförändrad utdebitering om 10,82 kr samt oförändrade patientavgifter för 2018 i enlighet med beslutet

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden

Hjälpmedelsnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2005-11-23 Hjälpmedelsnämnden 39 -- 47 Tid: Onsdagen den 23 november 2005 kl 13.30-16.45 Plats: Konferensrum Åbrinken, Vårdcentralen, Falkenberg Ledamöter Kristina Karlsson

Läs mer

REGIONSTYRELSEN. Kallelse/föredragningslista Tid: kl. 09:00. Plats: Borgsalen

REGIONSTYRELSEN. Kallelse/föredragningslista Tid: kl. 09:00. Plats: Borgsalen REGIONSTYRELSEN Tid: kl. 09:00 Plats: Borgsalen Ledamöter Stefan Bengtsson (C), 1:e vice ordförande Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), 2:e vice ordförande Dag Hultefors (M) Ulrika Jörgensen (M) GunMarie Stenström

Läs mer

Tid Onsdag 11 februari kl 08:30 torsdag 12 februari 12:00. Regionstyrelsen utser Lise-Lotte Bensköld-Olsson att jämte ordföranden justera protokollet.

Tid Onsdag 11 februari kl 08:30 torsdag 12 februari 12:00. Regionstyrelsen utser Lise-Lotte Bensköld-Olsson att jämte ordföranden justera protokollet. Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-02-11 Regionstyrelsen Tid Onsdag 11 februari kl 08:30 torsdag 12 februari 12:00 Plats Grand Hotel, Hotellgatan 1, Falkenberg 1 Justering Regionstyrelsen utser

Läs mer

Datum Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne

Datum Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne Regionstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2014-06-05 1 (2) 84 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2014-2025 Diarienummer 1202805 Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige

Läs mer

Länssjukvårdsnämnden 19-28

Länssjukvårdsnämnden 19-28 Protokoll Sammanträdesdatum 2006-03-29 Länssjukvårdsnämnden 19-28 Tid: Onsdagen den 29 mars, kl 09.00-15.15 (föredragning, information) kl 11.40-11.50 (beslut) Plats: Sjukhusledningens konferensrum, Sjukhuset

Läs mer

34 Svar på motion om Korttidsboende i samverkan mellan kommun och region RS170273

34 Svar på motion om Korttidsboende i samverkan mellan kommun och region RS170273 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2018-02-14 34 Svar på motion om Korttidsboende i samverkan mellan kommun och region RS170273 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Ledamöter Margareta Bengtsson (M) ordförande, 80-82, Inbjudna Michael Borg äldreapotekare, 83

Protokoll Sammanträdesdatum Ledamöter Margareta Bengtsson (M) ordförande, 80-82, Inbjudna Michael Borg äldreapotekare, 83 Protokoll Sammanträdesdatum 2009-10-26 Laholmsnämnden 76-88 Tid: Måndag 26 oktober 2009, kl. 08:30-16:45 Plats: Sammanträdesrummet Fataburen, Landstingskontoret, Södra vägen 9, Halmstad Ledamöter Margareta

Läs mer

Halmstadsnämnden 1-11

Halmstadsnämnden 1-11 Protokoll Sammanträdesdatum 2009-01-21 Halmstadsnämnden 1-11 Tid: Onsdag 21 januari 2009, kl. 09:00-13:35 Plats: Sammanträdesrummet Sälen, Landstingskontoret, Södra vägen, Halmstad Ledamöter Christina

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Varbergsnämnden 69-83

Varbergsnämnden 69-83 Protokoll Sammanträdesdatum 2007-12-04 Varbergsnämnden 69-83 Tid: Tisdag 4 december kl 12:45-18:00 Plats: Munkagårdsgymnasiet, Tvååker Ledamöterna Karl-Gunnar Svensson (kd) Inger Johansson (s) Kerstin

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Ärendelista. Kommunstyrelsen Sid nr

Sammanträdesprotokoll. Ärendelista. Kommunstyrelsen Sid nr Kommunstyrelsen 2008-06-16 Ärendelista Sid nr Justering...3 479 Mål och resursplan för 2009 med plan för ekonomin 2010-2011...4 480 Korrigering av tidigare beslut: Ansvar för elit- och evenemangsarenor

Läs mer

Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer

Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer 1(1) Noteringar från hjälpmedelsnämndens (HNH) möte med Region Hallands revisorer Tid: Kl. 13-15 Plats: Böcklingen, Regionens hus Närvarande: Kristina Karlsson, ordf. HNH Rose-Marie Henriksson, vice ordf.

Läs mer