Bostadsrättsföreningar, en potentiell skattkammare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsrättsföreningar, en potentiell skattkammare"

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats i företagsekonomi Företagsekonomi C Accounting Issues Handledare: Andreas Widegren Vårterminen 2012 Bostadsrättsföreningar, en potentiell skattkammare Ett Modigliani-Miller exempel på svenska bostadsrättsmarknaden Uppsatsförfattare Eddie Persson Uppsatsförfattare Tim Rosendahl

2 Abstract Svenska bostadsrättsföreningar hade under december 2011 lån för 329 miljarder kronor. Räntekostnaderna på föreningens lån är sedan 2007 icke-avdragsgilla medan bostadsrättsmedlemmarna har avdragsrätt på sina lån. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om det finns dolda vinster att hämta genom att allokera om föreningens lån. Som utgångspunkt för undersökningen används Modigliani-Millers teorem om optimal kapitalstruktur. Genom en loglinjär regressionsanalys undersöks hur olika faktorer påverkar slutpriset på en bostadsrätt och genom en kvalitativ studie fastställs sedan olika intressenters ställningstagande till att föreningen allokerar om lånen. Utifrån det empiriska materialet lokaliseras två förfaranden som anses intressanta för fortsatt analys. I resultatet fastställs att en värdeökning sker ifall lånen allokeras om och kapitalkostnaden är lägre för medlemmen än bostadsrättsföreningen. I och med att bostadsrättsföreningar fortfarande upptar lån påvisar detta ett irrationellt beteende. Nyckelord: Modigliani-Miller, bostadsrätt, skattesköld, kapitalstruktur, Stockholm Vi till tacka vår handledare doktorand Andreas Widegren som alltid funnits tillgänglig och stöttat oss i vårt uppsatsskrivande. Vi vill även tacka boreda.se och slutpris.se som låtit oss ta del av sina databaser vilket har gjort vår studie möjlig att genomföra.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bostadsrättsföreningar Uppkomst och struktur Kapitaltillskott Kreditgivning Beskattning Teori Proposition 1: Med och utan hänsyn till skatter Proposition 2: Med och utan hänsyn till skatt Personliga skattekostnader Ytterligare forskning Teorikritik Kvantitativ data Insamling av data Avgränsningar Regressionsmodell Bortfall Metodkritik Resultat Kvalitativ data Kreditgivare HSB Skatteverket Metodkritik Tidigare mål Analys Kapitaltillskott och KamR Slutsats Källförteckning Appendix 1: Karta Appendix 2: Diagram och tabeller Appendix 3: Intervjuer... 42

4 Definitioner Skattesköld: Reduktion i skatt på grund av avdragsgilla räntor Vägd kapitalkostnad: Medelvärdet av kapitalkostnaden för eget kapital och skulder Förvärvsarbete: Lönegivande arbete som är underlag för beskattning Inkomstslaget tjänst: Den del i deklarationen där beskattningsunderlag beräknas för förvärvsarbete Inkomstslaget kapital: Den del i deklarationen där beskattningsunderlag beräknas för kapital inkomster och kostnader Skattereduktion: Medgiven minskning av skatt Strimlade lån: En äldre finansieringsmodell där föreningens fastighet ställdes som säkerhet för medlemmarnas lån Privatbostadsföretag: En bostadsrättsförening som tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar

5 1. Inledning I inledningen diskuteras problembakgrunden som övergår till syfte och frågeställning. Därefter förklaras studiens tillvägagångssätt, resultat och analys som mynnar ut i en slutsats. Det pågår en debatt att svenska banker har för höga bolånemarginaler. Istället för att beskylla bankerna för att ha höga marginaler borde bolånetagare rannsaka sig själva och undersöka möjligheten att sänka kapitalkostnaderna. Bostadsrättsföreningar i Sverige är en unik konstruktion som baseras på medlemmarnas solidariska ansvar där de inte enbart betalar räntekostnaderna på privata lån utan även på föreningens lån. I bostadsrättsföreningar är det därför möjligt att medlemmen, föreningen eller båda, belånar sig för att finansiera verksamheten. Det finns en historisk koppling mellan de rådande beskattningsreglerna och hur bostadsrättsföreningar valt att finansiera sig. Äldre föreningar finansierades oftare med större andel lån än eget kapital eftersom en viss belåningsgrad var fördelaktigt med den tidigare schablonbeskattningen. När denna beskattningsform förändrades 2007 blev det inte längre skattemässigt lönsamt för bostadsrättsföreningar att finansiera sig med skulder. Enligt Modigliani-Millers teorem bör företag finansiera sig på ett sätt som minskar skattekostnaderna till staten och därför borde det inte vara rationellt för bostadsrättsföreningar att vara belånade. Dock innehade svenska bostadsrättsföreningar under december 2011 lån för 329 miljarder kronor med en genomsnittlig räntesats på 3,94%. Eftersom dessa lån sedan beskattningsförändringen 2007 inte är avdragsgilla, sparade staten under denna månad 324 miljoner kronor i icke-avdragsgilla räntekostnader. Uppsatsen ämnar därför undersöka om det finns dolda vinster att hämta genom att allokera om bostadsrättsföreningars lån. För att undersöka om Modigliani-Millers teorem är applicerbar på svenska bostadsrättsmarknaden har en kvalitativ och en kvantitativ undersökning genomförts. Kvalitativ data har insamlats från kreditgivare, HSB och skatteverket genom intervjuer, för att undersöka olika förfarningsätt för att allokera om bostadsrättsföreningens lån. Mellan kreditgivarna och HSB råder en samlad mening att omallokering av lån bör ske via enkla förfaranden eftersom det kan och har 1

6 uppkommit juridiska problem vid mer avancerade förfaranden. Genom intervjun med skatteverket undersöktes om de uppkomna förfarandena ansågs vara skatterättsligt möjliga och ytterligare stöd inhämtades från tidigare skattemål. De olika förfarandena sammanställdes slutligen i en matris och av de fyra redovisade förfarandena valdes två ut för fortsatt bearbetning i analysen. Den kvantitativa datan sammanställdes genom en insamling från två databaser varav den ena bestod av bostadsrättsförsäljningar och den andra av årsredovisningar för aktuella bostadsrättsföreningar. Den sammanställda databasen användes sedan för att undersöka olika faktorers inverkan på slutpriset på en bostadsrätt genom en loglinjär regressionsanalys. Ur regressionsanalysen framstod månadsavgiften och föreningens skuldsättning som de viktigaste faktorerna för denna studies syfte. Därför tillämpas faktorerna, tillsammans med Modigliani-Millers teorem i analysen. Eftersom de två faktorerna är negativt korrelerade med slutpriset ökar marknadsvärdet på bostadsrätten när faktorerna minskar. I slutsatsen konstateras att ur ett ekonomiskt perspektiv finns det ingen anledning för svenska bostadsrättsföreningar att inneha lån och att svenska bostadsrättsmarknaden därför agerar irrationellt. 2

7 2. Bostadsrättsföreningar I detta avsnitt diskuteras bostadsrättsföreningar, deras uppkomst, uppbyggnad och regleringar för att ge en grundläggande förståelse för den fortsatta diskussionen. Vidare förklaras hur beskattningsreglerna skiljer sig åt mellan bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare för att visa varför det är skattemässigt lönsamt att lånen ligger hos medlemmen. 2.1 Uppkomst och struktur En bostadsrättsförening räknas som en särskild form av ekonomisk förening 1 med ändamålet att i föreningens hus, utan tidsinskränkning, upplåta lägenheter med bostadsrätt till bostadsrättsföreningsmedlemmarna (SOU 2010:90). De första bostadsföreningarna i Sverige bildades i slutet av 1800-talet i syfte att erbjuda medlemmarna bostäder till skäliga villkor. Innan 1930 erbjöd bostadsföreningar sina medlemmar lägenheter med ständig och tidsmässigt obegränsad besittningsrätt kom dock lagen om bostadsrättsföreningar, vilket slog fast att endast bostadsrättsföreningar fick upplåta nyttjanderätt utan begräsning i tiden, samt att sådan nyttjanderätt enbart fick upplåtas till föreningens medlemmar (Öhrlings PWC, 2009). År 2011 fanns det ca bostadsrättsföreningar i Sverige vilka året innan upplät ca lägenheter (Bolagsverket, 2012; Skatteverket, 2010). I Stockholms kommun återfinns drygt föreningar (Bolagsverket, 2012). En bostadsrätt är den andelsrätt i föreningen som en medlem har på grund av en lägenhetsupplåtelse (Sigbladh & Wilow, 2008). När fastigheten är nybyggd, eller när ombildning har skett från hyresrätt till bostadsrätt säljs bostadsrätten. Detta sker genom att bostadsrättsföreningen upplåter nyttjanderätt till en specifik lägenhet mot betalning av en bestämd insats (Öhrlings PWC, 2009). Bostadsrätten kan överlåtas av innehavaren genom en skriftlig överlåtelse och genom att föreningens styrelse godkänner förvärvarens blivande medlemskap i föreningen. Möjligheter finns för föreningen att vägra den blivande köparen medlemskap om t.ex. föreningen bedömer att köparen saknar betalningsförmåga för månadsavgifterna eller på annat sätt anses vara en olämplig medlem (Sigbladh & Wilow, 2008). De flesta föreningar är små med 1 En ekonomisk förening ska driva ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (LEF, 1 kap. 1 ) 3

8 begränsade ekonomiska resurser vilket ger medlemmarna möjlighet att påverka föreningens verksamhet (Skatteverket, 2010). Medlemmarnas ansvar begränsas till det kapital som de satsat i föreningen. Precis som i aktiebolag är den grundläggande principen i ekonomiska föreningar att medlemmarna inte ska ha något ytterligare ansvar för föreningens förpliktelser. Om en bostadsrättsförening går i konkurs har fastighetens panträttsinnehavare bättre rätt än bostadsrättsinnehavarna. Säljs fastigheten på exekutiv auktion utan att inbringa ett överskott till bostadsrättsinnehavarna, har de förlorat insatsen. Dock gäller fortfarande bestämmelserna om besittningsskydd och de tidigare bostadsrättsinnehavarna kan bo kvar i lägenheterna fast de sedermera är omvandlade till hyresrätter (Sigbladh & Wilow, 2008). 2.2 Kapitaltillskott En beprövad skatteplaneringsåtgärd är att föreningens lån överförs till medlemmarna så de kan göra ränteavdrag. I praktiken höjer bostadsrättsföreningen insatserna alternativt gör alla medlemmar ett extra kapitaltillskott. Tillskottet baseras på medlemmearnas andelar i bostadsrättsföreningen och föreningen använder sedan tillskottet, för att amortera lån och sänka räntekostnaderna. Medlemmarnas årsavgifter sänks därefter med det minskade räntekostnadsbeloppet. Om det finns medlemmar som inte vill eller kan göra ett kapitaltillskott, kan föreningen införa differentierade årsavgifter. Med denna metod delas årsavgiften upp i två delar beståendes av drift och underhåll, samt kapitalkostnader. De medlemmar som väljer att göra kapitaltillskottet betalar sedan enbart drifts- och underhållskostnaderna (Lundén & Bokelund Svensson, 2011). 2.3 Kreditgivning God sed och myndigheter påbjuder att kreditgivare ska kontrollera att kredittagare eller en borgensman har möjlighet att fullgöra sina skyldigheter enligt ett kreditavtal. Inför kreditbeslutet ligger det i kreditgivarens intresse att fastställa kredittagarens betalningsförmåga och betalningsvilja. Betalningsförmågan innebär förmågan att kunna betala oavsett betalningsviljan, medan betalningsviljan behandlar hur villig låntagaren är att göra betalningar i rätt tid (Sigbladh & Wilow, 2008). 4

9 Kreditriskbedömning består av bedömning eller analys av risk för och vid obestånd. Risk för obestånd behandlar risken av att kredittagaren inte kommer att leva upp till sina förpliktelser av kreditavtalet medan risken vid obestånd innebär att bedöma värdet av en för krediten lämnad säkerhet t.ex. en pant, och realisationsvärdet. Vid fastighetskreditgivning anses risken minska i takt med att amorteringar minskar kapitalskulden som fastigheten utgör säkerhet för. Genom att multiplicera risken för obestånd och risken vid obestånd erhålls den marginal som kreditgivaren måste ha för att täcka den förväntade kreditrisken, så kallade risktäckningskravet (Sigbladh & Wilow, 2008). Vid kreditgivning till ekonomiska föreningar måste kredithanteringen undersöka om bostadsrättsföreningens kreditansökan är förenlig med föreningens verksamhetsföremål och syfte, eftersom en förening inte får uppta krediter som strider mot denna princip. För att få en sakrättsligt giltig pantsättning av bostadsrätten, gäller två huvudåtgärder: pantsättningen ska ske enligt gällande avtalsrätt från bostadsrättsinnehavaren till kreditgivaren och bostadsrättsföreningen ska underrättas (denuntiation) om pantsättningen (Sigbladh & Wilow, 2008). Föreningen är därefter skyldig att föra en förteckning över respektive lägenhets pantsättning i sitt lägenhetsregister (Öhrlings PWC, 2009). Noteringen om pantsättningen är särskilt viktig eftersom pantsättningen av bostadsrätter inte noteras i något offentligt register på liknande sätt som för fastigheter (Öhrlings PWC, 2009). Vid långivning från föreningen till medlemmen ska lånebeloppet inte tas upp till beskattning om bostadsrättsföreningen på grund av medlemskapet ställer säkerhet för lånet (Skatteverket, 2010). Under 1980-talet var det en vanligt förekommande finansieringsmodell att föreningen ställde fastigheten som säkerhet när lånen fördelades bland medlemmarna, s.k strimlade lån, men det var en avancerad metod som inte används numera (SBC, 2010). 2.4 Beskattning Inkomsten av fastighetsanvändningen beskattades tidigare schablonmässigt för en bostadsrättsförening. Detta innebar att 3% av hela taxeringsvärdet skulle tas upp som inkomst av näringsverksamhet och att avdrag fick göras för räntekostnader och tomträttsavgälder. Beskattning förändrades dock 2007 i och med att många bostadsrättsföreningar drabbades hårt vid höjningar av taxeringsvärdet, eftersom de var skyldiga att betala både schablonmässigt beräknad inkomstskatt och 5

10 fastighetskatt på fastighetsinnehavet (Lodin, 2011). Detta drabbade särskilt äldre föreningar som helt eller till stor del redan amorterat av sina lån. När avdragsrätten för bostadsrättsföreningar slopades 2007 var det inte ovanligt att den del av föreningens lån som hänfördes till medlemmens egen andel övertogs av medlemmen. Låneförfarandet syftade till att medlemmen skulle få avdrag för räntan på lånet mot att månadsavgifterna till föreningen minskade. Förfarandet kunde innebära att föreningen i gengäld för medlemmens åtagande ställde säkerhet för medlemmens lån (Skatteverket, 2010). En konsekvens av att schablonbeskattningen togs bort är att bostadsrättsföreningar inte längre ska ta upp inkomster och inte heller dra av utgifter som hör till fastigheten. Detta inkluderar även de lån som finns i fastigheten och vars räntekostnader det tidigare medgavs avdrag för (Lundén & Bokelund Svensson, 2011; SKV378, 2012). Andra inkomster och utgifter än sådana som är hänförliga till fastighetsinnehavet, t.ex. ränteintäkter och kapitalvinster eller -förluster, är dock fortfarande skattepliktiga respektive avdragsgilla på samma sätt som tidigare (Lodin, 2011). En fysisk person som är medlem i ett privatbostadsföretag har rätt till avdrag på skuldräntan avseende upptagna lån för bostadsrätten. Avdraget får göras i inkomstslaget kapital och kvittas först och främst mot andra beskattningsbara vinster inom inkomstslaget, som till exempel ränteintäkter och aktieutdelning (IL, 42 kap. 1 ;IL, 41 kap. 12 ). En fysisk person får göra skattereduktion om räntekostnader för upptagna lån (ej csn) medför ett underskott i inkomstslaget kapital (IL 67 kap. 2 ). IL 67 kap. 2 2st fordrar att skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som betalas vid förvärvsarbete. Det är tillåtet att göra skattereduktion med 30 % av den del som kapitalunderskottet understiger kr och därefter får skattereduktion göras med 21 % (IL 67 kap. 10 ). 6

11 Tabell 1 Bostadsrättsmedlemmens möjlighet till skatteavdrag och -reduktion Beräkning Summa (kr) Ränteintäkter Räntekostnader Kapitalunderskott Beskattning av kapital (30 %) Underlag för skattereduktion Skattereduktion * 30 % Skattereduktion > * 21 % Total skattereduktion Inkomstskatt Slutgiltig skatt Om bostadsrättsmedlemmen har kr i ränteintäkter och kr i räntekostnader, kan ränteintäkterna kvittas mot räntekostnader i inkomstslaget kapital. Det går att se i tabell 1 att det blir 0 kr kvar till beskattning av kapital. Medlemmen har fortfarande kr i kapitalförlust vilken blir underlag för skattereduktion. Den tillåtna skattereduktionen är 30 % upp till kr och därefter 21 %. Den totala skattereduktionen kr kan sedan dras av från inkomstskatten på kr och den slutgiltiga skatten blir kr, se längst ner till höger i tabell 1. För medlemmens räntekostnader minskar skattekostnaderna med 30 % vid möjligheten till kvittning och skattereduktion upp till kr, för att sedan minska med 21 % om medlemmen betalar inkomstskatt. Enligt exemplet i tabell 1 skulle medlemmen minska skattekostnaderna med kr. Om lånen ligger hos föreningen är inte räntekostnaderna avdragsgilla och medlemmen går miste om kr. Det bör därför finnans incitament att allokera om lånen för att utnyttja ränteavdraget. Studien ämnar därför att undersöka frågan: Finns det dolda vinster att hämta att hämta genom att allokera om bostadsrättsföreningars lån? 7

12 3. Teori I teorikapitlet behandlas Modigliani-Millers teorem utan hänsyn till skatt, med skatt samt med finansiärers skattekostnader. Därefter redovisas ytterligare forskning och den diskussion som förts om Modigliani-Millers teorem. 3.1 Proposition 1: Med och utan hänsyn till skatter Ett företag har möjlighet att påverka sin kapitalstruktur. Antingen består kapitalstrukturen av eget kapital, skulder eller en fördelning mellan båda. Hur ett företag väljer att finansiera sig påverkar både kapitalkostnaden och företagets marknadsvärde (Brealey et.al., 2008). Modigliani och Miller (1958) undersökte om valet av kapitalstruktur verkligen har någon effekt och framställde två propositioner. Dessa utgår ifrån perfekta marknadsförhållanden där inga transaktionskostnader existerar och det råder fullständig konkurrens. Vidare har alla tillgång till samma information, lagen om ett pris efterföljs och ingen hänsyn tas till skatt. Detta medför även att en aktieägare har samma möjligheter att låna upp pengar som ett företag och till samma ränta. I och med att aktieägare kan låna upp och låna ut till samma ränta som företagen, påverkar inte företagens kapitalstruktur marknadsvärdet och kapitalkostnaden. Om ett företag väljer att endast finansiera sig med eget kapital kan en aktieägare välja att låna upp pengar för att sedan investera i företaget och på så vis neutraliseras företagets val av kapitalstruktur (Modigliani & Miller, 1958). Modigliani och Millers första proposition utan skatter blir således: Vu = Marknadsvärdet på ett obelånat företag Vl = Marknadsvärdet på ett belånat företag 8

13 Figur 1 Eget kapital Skulder Skatt Modigliani och Miller grundar proposition 1 på att kapitalstrukturen kan ses som ett cirkeldiagram beståendes av skulder och eget kapital, som är oberoende av fördelningen. Om storleken på diagrammet är konstant och företaget väljer att minska skulden med en krona, ökar eget kapital med samma belopp. Det var dock en del i diagrammet som Modigliani och Miller hade missat 1958 och därför gjorde de en korrektion 1963 där teorin även tog hänsyn till skatter, men där alla tidigare förutsättningar fortfarande gällde (se figur 1). Värdet på diagrammet antas fortfarande vara konstant men det finns incitament att minimera skattebiten, då denna del går till staten och inte utgör något värde för aktieägarna i företaget. Genom att öka skuldsättningsgraden till 100 % och utnyttja ränteavdraget maximalt kommer skatten till staten att bli minsta möjliga. När kassaflödet till staten minimeras ökar värdet för företagets aktieägare (Modigliani & Miller, 1963). Modigliani och Millers första proposition med skatter blir således: Justerad formel ( ) Vf = Marknadsvärdet på företaget Vu = Marknadsvärdet på ett obelånat företag Tc = Företagets skattesats D = Skulder NV = Nuvärdet 9

14 3.2 Proposition 2: Med och utan hänsyn till skatt I proposition 2 vill Modigliani och Miller påvisa hur avkastningskravet på kapitalet förändras beroende på företagets val av kapitalstruktur. Avkastningskravet på eget kapital är positivt korrelerad med skuldsättningsgraden på grund av den ökade risken för aktieägarna. Sambandet fortsätter till en punkt där ökad skuldsättningsgrad istället ökar riskkänsligheten för banken att få lånen återbetalda och räntesatsen ökar. Aktieägarna upplever däremot en avtagande risk efter denna punkt, då skuldsättningsgraden är så pass stor att en liten ökning inte gör någon skillnad. Om ingen hänsyn tas till skatter är den vägda kapitalkostnaden oberoende av kapitalstrukturen. Däremot om hänsyn tas till skatt, sjunker den vägda kapitalkostnaden (se figur 2) på grund av skatteskölden vilken kan utnyttjas vid finansiering av skulder, men inte av eget kapital (Modigliani & Miller, 1958; Modigliani & Miller, 1963). Vägda kapitalkostnaden utan skatt: ( ) ( ) Vägda kapitalkostnaden med skatt: ( ) ( ) ( ) WACC 1 = Vägda kapitalkostnaden utan skatt WACC 2 = Vägda kapitalkostnaden med skatt Rd = Avkastningskrav på skulder Tc = Företagets skatter D = Företagets skulder V = Totala tillgångar Re = Avkastningskrav på eget kapital E = Eget kapital 10

15 Figur 2 Utav den vägda kapitalkostnaden kan företagets marknadsvärde räknas ut. Marknadsvärdet baseras på framtida kassaflöden som här antas konstant och blir då en perpeutet. Formeln visar att marknadsvärdet på företaget ökar desto lägre vägd kapitalkostnad. ( ) Vl = Marknadsvärdet på ett belånat företag EBIT = Vinst innan inkomstskatt Tc = Företagets skatt WACC 2 = Vägda kapitalkostnaden med hänsyn till skatt 3.3 Personliga skattekostnader Miller introducerar även effekten av personliga skatter till det tidigare teoremet. Finansiärerna kräver högre avkastning före skatt vid skuldfinansiering för att kompensera för sina egna skattekostnader på avkastning från företaget. Om skatteförhållandena mellan eget kapital och skulder är i jämvikt, kan de extra skattekostnaderna som finansiärerna måste betala neutralisera de ränteavdrag som företaget får göra om de väljer att finansiera sig med lån och kapitalstrukturen blir då irrelevant. I jämviktsläge kan kapitalstrukturen liknas med proposition 1 där ingen hänsyn tas till skatter och vinsten av ökad skuldsättning är konstant. Ändras dock skatteförhållandena och skattesatsen på vinsten från eget kapital är lägre än 11

16 skattesatsen vid skuldfinansiering, minskar vinsten av en ökad skuldsättningsgrad och kan till och med bli negativ (Miller, 1977). Då företagets syfte är att maximera nettoinkomsten för finansiärerna är det bättre för ett företag att finansiera sig med skulder om: Tp = Personlig skatt på ränteintäkt Tpe = Personlig skatt på utdelning Tc = Företagets skattesats 3.4 Ytterligare forskning Modigliani-Millers teorem har blivit en framstående ekonomisk teori som har legat till grund för ytterligare forskning inom optimal kapitalstruktur. Flertalet forskare har bidragit till att vidareutveckla teorierna genom att praktiskt tillämpa dem i sin forskning. När skatteplanering kan ske för utdelning från företaget kommer jämviktspriserna anpassa sig till att företag är likgiltiga inför skuld, utdelning och eget kapital. När skattplanering för utdelningen inte kan ske kommer utdelning inte att tillgås eller efterfrågas i marknadsjämvikt. Vidare kommer inte utdelningen att betalas ut om marknaden är i jämvikt och det finns personliga skatteavdrag för skulder men det saknas möjlighet att skatteplanera utefter utdelning. Med en hög skuldsättningsgrad kommer företagets marknadsvärde att öka med mellan procent av förändringen på skuldens marknadsvärde (DeAngelo & Masulis, 1980). Skuldsättningsgraden och kostnaden för eget kapital påverkas av företagens och finansiärernas skattenivåer. I likhet med liknande undersökningar fastställs att kapitalstruktursbeslut är relaterade till den företagsspecifika påverkningen från företagens skattefördelar och finansiärernas skattenackdelar vid skuldfinansiering (Dhaliwal, Heitzman & Zhen Li, 2006). Ett företag i en perfekt kapitalmarknad, där de betalar inkomstskatt och konkurskostnader existerar, har en skuldkapacitet som är lägre än hundra procent skuldfinansiering och har en optimal kapitalstruktur som inkluderar lägre skuldfinansiering än skuldkapaciteten (Kim, 1978). Under förutsättningen kan en 12

17 optimal kapitalstruktur finnas även om hänsyn inte tas till konkurskostnader (Brennan & Scwartz, 1978). 3.5 Teorikritik Under perfekta kapitalmarknader hävdar Modigliani och Millers första proposition att det totala värdet för samtliga investerare inte påverkas av företagets kapitalstruktur. Investerare hamnar inte i en sämre ställning för att företaget har skulder. Det är dock sant att konkurser resulterar från att företag är belånade, men konkurser leder inte till någon större reduktion i det totala värdet. Dock tar Modigliani och Miller ingen hänsyn till de direkta och indirekta kostnader som uppstår av företagskonkurser och som påverkar värdet för investerare (Berk & Demarzo, 2007). Kraus och Litzenberger (1973) konstaterar att marknadsvärdet på företaget inte påverkas eftersom konkurskostnader inte existerar i en perfekt marknad. Miller (1977) hävdar att skattevinsterna är mycket större än konkurskostnaderna, vilket medför att konkurskostnaderna är försumbara. Till grund för detta ligger även Warners (1976) undersökning som visar att de direkta konkurskostnaderna enbart består av ca en procent av företagets totala värde, sju år innan dess konkurs. Kim (1978) menar att Miller tydligt förklarade kreditransonering i sin artikel 1962, där Miller påstår att rationella låneaktörer inte skulle låna ut pengar till företag med en skuldsättningsgrad som medför risk att lånen inte bli återbetalda. Modigliani och Miller syftade aldrig på att teorin skulle appliceras på extrema skuldsättningsgrader även om teorin pekar på att 100 % skuldsättning är den optimala kapitalstrukturen (Brealey et.al, 2008). 13

18 4. Kvantitativ data Här beskrivs hur den kvantitativa datan insamlats och bearbetats. Av datan har en loglinjär regressionsanalys genomförts som påvisar hur de undersökta variablerna påverkar slutpriset på en bostadsrätt. 4.1 Insamling av data För att kunna undersöka vilka faktorer som påverkar slutpriset på en bostadsrätt behövs data över sålda objekt. Slutpris.se har en databas över sålda bostadsrätter i Sverige baserad på sålda objekt insamlade från mäklare. Informationen som insamlades från slutpris.se var adress, slutpris, boarea, antal rum, månadsavgift, försäljningsdatum och postnummer. Variablerna som insamlades från slutpris.se kompletteras sedan med fler variabler om bostadsrättsföreningens ekonomiska ställning inhämtade från Boredas databas. Boreda har där sammanställt variabler utifrån bostadsrättsföreningars årsredovisningar om exempelvis antalet bostäder, föreningens boarea, belåning/kvm och räntekostnad. Spridningen på de insamlade variablerna redovisas i appendix 2, tabell 6. Under insamlingen av de olika variablerna har inmatningsfel minimerats genom att båda författarna varit aktiva under inmatningen och variablerna har på så vis dubbelkontrollerats. När variablerna var sammanställda, kunde även slutpris/kvm, avgift/kvm och föreningens lån/andel räknas ut. 4.2 Avgränsningar Undersökningen är avgränsad till bostadsrätter som är sålda i Stockholms innerstad under perioden 1 augusti december Årsredovisningen för 2010 ska vara upprättad senast sju månader efter räkenskapsårets slut (ÅRL, 8 kap. 3 4st; LEF, 7 kap. 4 ). Eftersom årsredovisningen reflekterar föreningens ekonomi på balansdagen, skiljer sig den redovisade ekonomin från den verkliga ju längre tid som förlöper. Den valda tidsperioden kan motiveras med att alla bostadsrättsköpare hade tillgång till den senaste årsredovisningen hos bostadsrättsföreningar som redovisar enligt kalenderår. Under den valda perioden är även reporäntan konstant fram till den 21 december då den sjunker med 0,25 procentenheter (Riksbanken, 2012). Effekten av reporäntans sänkning kan anses begränsad eftersom ett bostadsrättsköp 14

19 inte är ett spontanköp. Det sker även färre överlåtelser av bostadsrätter i slutet av december (Hemnet, 2012). Undersökningsmaterialet baseras på föreningen och dess ekonomiska variabler som kan påverka slutpriset, men även boarea, rum och stadsdel har insamlats då dessa variabler vedertaget anses påverka slutpriset. För att materialet ska vara något mer homogent har endast bostadsrättsförsäljningar beståendes av 1-4 rum undersökts. 4.3 Regressionsmodell I studien används en loglinjär regressionsmodell för att undersöka om de valda variablerna påverkade priset köparen slutligen betalade för en bostadsrätt i Stockholm. Eftersom det är påverkan på slutpriset som undersöks är slutpriset den beroende variabeln medan de andra variablerna således är oberoende. I början användes åtta oberoende variabler och sex dummyvariabler för variabeln stadsdel. För att göra det möjligt att inkludera bostadsrättens läge i regressionsanalysen delades bostadsrätterna in i olika dummyvariabler som baserats på bostadsrättens postnummer tillhörande de olika stadsdelarna: 111XX = Norrmalm, 112XX = Kungsholmen, 113XX = Vasastaden, 114XX = Östermalm, 115XX = Gärdet, 116XX - 118XX = Södermalm och 120XX = Södra Hammarbyhamnen (se Appendix 1). Av de olika stadsdelarna består urvalet av flest observationer från Södermalm och därav har Södermalm valts som referensgrupp för dummyvariablerna i kategorin stadsdel (se appendix 2, diagram 4). Dummyvariablerna har kodats till 1 om bostadsrätten ligger i den aktuella stadsdelen och 0 om den inte gör det. För att göra det möjligt att tolka dummyvariablerna, som inte är logaritmerade i regressionen, beräknas deras β koefficient om till relativ effekt enligt: ( ) För att få fram en bra regression har olika regressionsmodeller undersökts att hitta vilka variabler som är signifikanta och ökar förklaringsgraden. Slutligen användes även en stegvis regression för att undersöka vilken kombination som minitab föreslår. Utav dessa undersökningar väljs en regression där flest variabler är signifikanta och med den högsta förklaringsgraden. De variabler som valdes bort på grund av insignifikans var soliditet och föreningens boarea. 15

20 Den slutgiltiga regressionen blev: 4.4 Bortfall Den data som insamlades från slutpris.se innehöll totalt 1521 bostadsrättsförsäljningar inom målpopulationen under augusti-december Sedan datan från slutpris.se behandlats med informationen från boreda.se, återstod totalt 1063 bostadsrättsförsäljningar till regressionsanalysen. I bortfallet ingick följande observationer: bostadsrättsföreningar med ett räkenskapsår som ej motsvarade kalenderår, bostadsrättsföreningar som saknade uppgift om antalet bostäder i föreningen, ingen tillgänglig eller felaktig information på boreda.se, årsredovisningar vars redovisningsår inte var 2010, observationer som bestod av fastighetsaktiebolag, observationer som bestod av bostadsföreningar, ej sökbara adresser, dubbelt återkommande observationer samt observationer som låg utanför innerstaden (se tabell 2). Tabell 2 Redovisning av undersökningens bortfall Bortfall Återstående objekt Återstående objekt (%) Grunddata från slutpris.se Inaktuell årsredovisning ,5 Felaktig information ,7 Brutet räkenskapsår ,6 Bostadsförening ,9 Saknad variabel ,9 Fastighetsaktiebolag ,9 Dubbelt återkommande ,2 Ogiltig adress Utanför innerstaden ,9 Regressionsmaterial ,9 16

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Ordlista. Andelstal. Andrahandsuthyrning

Ordlista. Andelstal. Andrahandsuthyrning Ordlista Beskriver hur stor procentuell andel man har i föreningen och hur stor andel av årsavgifterna som lägenheten skall betala. Andelstalet visar också varje lägenhets andel av föreningens tillgångar

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag

Läs mer

Bostadsrätt från A till Ö

Bostadsrätt från A till Ö Styrelsen för Brf. Nissöga har sammanställt denna ordlista för er boende. Vi hoppas att denna ordlista kan vara ett stöd vid era bostadsrättsfrågor. Bostadsrätt från A till Ö Andelstal Beskriver hur stor

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING

FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING INTRODUKTION Kortfattat, vad är en insatshöjning? Bostadsrättsföreningens medlemmar betalar in pengar d v s höjer insatserna i proportion till de tidigare ägarandelarna

Läs mer

HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som

Läs mer

Slottsskogsnytt, Nr 6 Oktober 2008 - Specialnummer om kaptialtillskott

Slottsskogsnytt, Nr 6 Oktober 2008 - Specialnummer om kaptialtillskott Slottsskogsnytt, Nr 6 Oktober 2008 - Specialnummer om kaptialtillskott Styrelsen i Brf Slottsskogen har under flera års tid arbetat med frågan om vi ska strimla våra lån. Frågan har även dykt upp som motion

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Juni 2012 1 Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag om ändring

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO Vad är ett Investeringssparkonto? Investeringssparkontot är en schablonbeskattad sparform som är tillgänglig för privatpersoner och dödsbon från och med den

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Stockholm 2013-09-10 Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Det finns idag möjligheter för bostadsrättsföreningar att utnyttja ROT-avdraget som bostadsrättsinnehavarna har rätt till avseende

Läs mer

Bostadsrättsinnehavare riskerar kraftigt höjda månadsavgifter

Bostadsrättsinnehavare riskerar kraftigt höjda månadsavgifter Pressmeddelande 17 november 2016 Bostadsrättsinnehavare riskerar kraftigt höjda månadsavgifter Många bostadsrättföreningar sparar för lite till framtida reparationer och underhåll. Det låga sparandet ökar

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Bostadsrättsinnehavare riskerar kraftigt höjda månadsavgifter

Bostadsrättsinnehavare riskerar kraftigt höjda månadsavgifter Aktuell analys 17 november 2016 Bostadsrättsinnehavare riskerar kraftigt höjda månadsavgifter Många bostadsrättföreningar sparar för lite till framtida reparationer och underhåll. Det låga sparandet ökar

Läs mer

Din guide till att bo med bostadsrätt

Din guide till att bo med bostadsrätt Din guide till att bo med bostadsrätt Hur beskattas jag för min bostadsrätt? Vilken försäkring behöver jag? Äger jag min lägenhet? Vad är en bostadsrättsförening? Vem förvaltar föreningen? Till vad går

Läs mer

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

BRF MUSETTEN 1, GÖTEBORG

BRF MUSETTEN 1, GÖTEBORG Sida 1 / 11 BRF-ANALYS BRF MUSETTEN 1, GÖTEBORG (76969-7331) INTRODUKTION TILL BRF- ANALYSEN Den uto kade brf-analysen a r ett informationsdokument fo r spekulanter, boende, ma klare och andra intressenter

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna!

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna! Ekonomin i fokus Välkomna! Ämnen under kursen Vad är en bostadsrättsförening? Årsredovisningen Hur fungerar ekonomin? Bokslutsdispositioner: Avskrivningar och fonderingar Går det att påverka ekonomin?

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB:s Brf Rådmannen i Malmö 2006-09-01 2007-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

S T A D G A R FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN OBELISKEN 29

S T A D G A R FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN OBELISKEN 29 S T A D G A R FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN OBELISKEN 29 FIRMA, ÄNDAMÅL OCH SÄTE 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Obelisken 29. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Brf Kaprifolen i Malmö

Brf Kaprifolen i Malmö Årsredovisning för Brf Kaprifolen i Malmö Räkenskapsåret 2005-09-01-2006-12-31 Brf Kaprifolen i Malmö 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Kaprifolen i Malmö, får härmed avge årsredovisning för

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juli 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokaterna Pär Abrahamson och Mats Engstrand Advokatfirman Delphi AB Stora Nygatan 64 211 37 Malmö

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Kapitaltillskott BRF Hästhagen Sundbyberg

Kapitaltillskott BRF Hästhagen Sundbyberg Kapitaltillskott BRF Hästhagen Sundbyberg 2009-03-15 Underlag när Du pratar med banken Bostadsrättsföreningen Hästhagen Sundbyberg Org nr 716416-5347 Ursviksvägen 5 172 75 SUNDBYBERG 1 Kapitaltillskott

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Årsredovisning BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med bank. Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Har skuldsättning en positiv effekt på företagets värde? - En studie över tretton svenska industriföretag på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap

Har skuldsättning en positiv effekt på företagets värde? - En studie över tretton svenska industriföretag på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Magisteruppsats 15 hp Författare: Maria Eklöf Handledare: Sebastian Arslanogullari Höstterminen 2010 Har skuldsättning en positiv effekt på företagets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen?

Hur påverkar insatshöjningen bostadsrättsföreningen? Bostadsrättsföreningen Nazaret Insatshöjning Undertecknade, Per-Olof Blad, Carl-Gustav Melén och Tryggve Ottosson, som fått styrelsens uppdrag att redovisa konsekvenserna av en insatshöjning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt investeringssparkonto förenklad värdepappersskatt från årsskiftet Investeringssparkonto, ISK, är en ny kontoform för investerare som är tillgänglig

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Kapitalstruktur i byggmästarbildade bostadsrättsföreningar

Kapitalstruktur i byggmästarbildade bostadsrättsföreningar Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Bygg- och fastighetsekonomprogrammet VT 2014, 15 HP Kapitalstruktur i byggmästarbildade bostadsrättsföreningar En kvalitativ studie om vad som påverkar

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Belopp i kr Not 2011-01-01-2010-01-01- 2011-12-31 2010-12-31

Belopp i kr Not 2011-01-01-2010-01-01- 2011-12-31 2010-12-31 Brf Domar nr 1 1(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2011-01-01-2010-01-01- Nettoomsättning Årsavgifter och hyror 1 1 100 462 1 063 947 Övriga intäkter 2 213 - S:a Nettoomsättning 1 102 675 1 063 947 Kostnader

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:38

Regeringens skrivelse 2016/17:38 Regeringens skrivelse 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer Skr. 2016/17:38 Regeringen överlämnar denna

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 31 MARS 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 31 MARS 2007 SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ) DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 31 MARS 2007 Koncernen Intäkterna för första kvartalet uppgick till 105,8 (132,2) mkr Rörelseresultat för första kvartalet uppgick till

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(9) Brf Olofsbo stugor Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6 Om

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Investeringssparkonto (ISK)

Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto (ISK) Investeringssparkonto hos Strukturinvest Fondkommission Samla ditt sparande i strukturerade placeringar och fonder. Med ett investeringssparkonto (ISK) kan du enkelt omplacera

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO 1 FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO ska tillhandahållas Kunden innan avtal om Investeringssparkonto undertecknas. Vad är ett Investeringssparkonto?

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 7 juni 2016 KLAGANDE Nobel Biocare Holding AB, 556619-5565 Ombud: Skattejuristerna Lennart Staberg och Pär Magnus Wiséen PwC 113 97 Stockholm

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer