TRYGG TILLSAMMANS. - en skrift om svensk krisberedskap

Transkript

1 TRYGG TILLSAMMANS - en skrift om svensk krisberedskap

2 Att förebygga, motstå och kunna hantera en kris, det är vad svensk krisberedskap handlar om. Samhället är sårbart. De digitala system som styr vår tillgång till vatten och el är exempel på ett område där ett allvarligt fel kan få stora konsekvenser. Kraftiga oväder, svåra olyckor och smittsamma sjukdomar kan orsaka problem och lamslå samhällsviktiga nervbanor såsom penga flöden, transporter och sjukvård. När hälsa, liv och grundläggande funktioner hotas såväl i Sverige som internationellt, då är det tryggt att veta att det finns en omfattande krisberedskap. VÅRFLOD 2010 Tor Larsson/Vk BEREDSKAP FÖR KRIS sid 6 Haiti 2010 sid 16 Östersjön 2003 sid 10 KBV Lars Johansson, MSB VISSTE DU ATT Genom Myndigheten för samhällsskydd och bered- pumpa över olja från läckande fartyg. De kan krisdrabbade länder runt om i världen. IT-stöd, också bogsera stora haverister till grundare akut hjälp, logistikfrågor och tidig återuppbyggnad vatten där farliga utsläpp enklare kan hanteras. efter naturkatastrofer hör till uppgifterna. Svenska vatten patrulleras med Kustbevak- 2 Kustbevakningens miljöräddningsfartyg kan skap (MSB), är Sverige närvarande i en lång rad Kommunikationssystemet Rakel ger säker radiokommunikation mellan dem som hanterar ningens flyg varje dag för att upptäcka oljespill en olycka eller kris även i situationer när andra eller andra olycksrisker som kan skada nät för mobil och fast telefoni inte fungerar. svenska kuster.

3 SVERIGE 2009 sid 12 Drago Prvulovic/Scanpix Estland 2007 sid 8 Alexander Titorenko/Sca npix Libanon 2006 sid 18 npix Johan Wingborg/Sca KRIS = när viktiga SAMHÄLLSFUNKTIONER SÄTTS UR SPEL OCH NÄR LIV, HÄLSA OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN HOTAS Samtliga Sveriges kommuner ska ha en kris- Mer information om vad som gäller vid hanteringsplan. De ska också enligt lag ha en en kris. Se t ex: särskild krislednings nämnd och regelbundet Myndigheten för samhällsskydd och öva politiker och tjänstemän i krishantering. beredskap (MSB); På finns samlad information från de aktörer i samhället som agerar vid en kris. Kustbevakningen; Trafikverket; Svenska kraftnät; 3

4 Nationella insatser Trygg och redo - beredskap för kriser i Sverige I Sverige är vi relativt förskonade från kriser. Men händelser som genom åren prövat vår krisorganisation saknas inte! Olyckor till sjöss, stormar, och IT-incidenter visar att vi måste vara redo även i ett robust samhälle som vårt. I Sverige finns en grundläggande beredskap för incidenter och olyckor hos myndigheter och andra aktörer. Kommunernas räddningstjänst, sjukvården, Kustbevakningen, SOS Alarm och polisen är nyckelaktörer. Denna beredskap ligger till grund även för kriser händelser utöver det vanliga, då många människor och stora delar av samhället drabbas. Men den ena krisen är inte den andra lik, därför är också beredskapen flexibel. Målet är alltid att rädda liv och att viktiga funktioner i samhället ska fungera även i ett krisläge. Förebyggande arbete Att förutse och förebygga är grundläggande för en bra krisberedskap. Därför görs kontinuerligt analyser av risker och sårbarhet både inom Sverige och utomlands. Det är också nödvändigt att öva inför skarpa lägen och regelbundet kontrollera att rutiner för samarbete fungerar. Samhället måste även kunna hantera nya risker som t ex avancerade angrepp på IT- och telenät. ALLAS ansvar En kris som påverkar stora delar av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter ibland också mellan länder. Ett delat ansvar ställer stora krav på samordning av åtgärder. Det allmänna bär huvudansvaret för den nationella krisberedskapen, men enskilda individer och företag har även de ett ansvar och en viktig roll i samhällets krisberedskap. Faktum är att mycket av den samhällsviktiga verksamheten i dag finns inom näringslivet. Hit hör t ex energiförsörjning och telekommunikationer. Så hanteras kriser 4 Vid en kris ligger ansvaret i första hand hos de närmast berörda; hos den kommun som drabbas samt hos den eller de verksamheter som är inblandade. Växer krisen berörs fler, kanske behövs hjälp från läns- eller riksnivå. Här är några hörnstenar i svensk krisberedskap: Ansvarsprincipen den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också i en krissituation. Närhetsprincipen en kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen under en kris bör organisationer och arbetssätt så långt som möjligt bygga på det som gäller som vid normala förhållanden. Geografiskt områdesansvar kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är ansvariga för sitt respektive geografiska område.

5 EGEN BEREDSKAP Foto: istockphoto Vi har alla ett ansvar för vår egen beredskap. Det gäller att ha insikt om att allvarliga händelser och kriser faktiskt kan uppstå. Egen beredskap gör det möjligt att bättre kunna hantera en allvarlig situation och själv klara de omedelbara behov som kan uppstå. Foto: David Norlin, MSB Snabba beslut Vid en kris krävs snabba beslut, därför har vi i Sverige korta beslutsvägar. Det ska vara klart för alla vem som har ansvaret eller rätten att ta beslut om insatser. Kommunerna har en nyckelroll, men kan också räkna med stöd från både regional- och riksnivå om det krävs. Självständiga myndigheter med mandat att vidta åtgärder är ett svenskt karaktärsdrag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvaret att utveckla samhällets krisberedskap. Under en kris ska myndigheten stödja samordningen av åtgärder och vid behov bistå med stödresurser. MSB genomför insatser både i Sverige och utomlands. Kunskapsuppbyggnad, utbildning, övning, reglering och tillsyn är viktiga verktyg. Regeringskansliet har, genom kansliet för krishantering, ansvar för omvärldsbevakning och strategisk ledning dygnet runt, årets alla dagar. På både departement och myndigheter finns alltid en särskild tjänsteman i beredskap i tjänst. Denne ska bl a larma om och samordna inledande insatser vid en kris eller katastrof. EXTRA RESURSER När samhällets vanliga förmåga inte räcker till finns i särskilda fall extra resurser att ta till, sk förstärkningsresurser. Förstärkningen kan användas vid insatser både inom och utanför Sveriges gränser. På regional och lokal nivå förstärker Försvarsmakten genom bl a Hemvärnet, Civilförsvarsförbundet och Lottakåren. Organisationer som Röda Korset och olika trossamfund är andra exempel på ideella aktörer med viktiga roller i beredskapsarbetet. Exempel på statliga förstärkningsresurser är: Svenska nationella ambulansflyget Nationella stödstyrkan (vid insatser utomlands) Konsulära snabbinsatsstyrkan (vid insatser utomlands) Förstärkningsmateriel för översvämningsskydd Förstärkningsresurser för skogsbrandsbekämpning Foto: David Norlin, MSB 5

6 Vintern 2010 går till historien som en av de mest krävande på länge. Beredskapen för översvämning i samband med snösmältningen trappas upp. Södra Sverige klarar sig bra, men norra Sverige får känna på vädrets makter. VÅRFLOD 2010 Foto: Johan Nilsson/Scanpix

7 BEREDSKAP FÖR ÖVERSVÄMNING Vårfloden kommer Foto: Tor Larsson/Vk (Scanpix) Under januari och februari år 2010 ligger ett ovanligt tjockt snötäcke över Sverige. Mitt i snökaoset höjs beredskapen för den kommande avsmältningen, en stor vårflod befaras. Regeringen ger MSB i uppdrag att redovisa beredskapen i landet. I mars utfärdar SMHI en första varning för mycket höga flöden i flera av södra Sveriges vattendrag. MSB håller en samverkanskonferens med berörda aktörer och har dialog med länsstyrelserna om behovet av förstärkningsresurser. Varje vecka publiceras en vårflodsprognos på myndighetens webbplats. Information finns även på webbportalen krisinformation.se I småländska Värnamo förbereder sig kommunen för högt vattenstånd i Lagan. I norra Sverige får flera älvar ta emot stora mängder smältvatten. Vattnet stiger och ett tjugotal vägar förstörs och stängs av i Norrbotten och Västerbotten. Tågtrafiken på Malmbanan ställs in under en period och flera kommuner uppmanar sina invånare att koka dricksvattnet. MSB och länsstyrelserna följer kontinuerligt läget med bl a samverkanskonferenser och veckovisa avrapporteringar till regeringen. Beredskapen bedöms vara god. Antalet avstängda vägar minskar successivt. Sverige andas ut. Tidiga insatser gav resultat ULRICA GRADIN, FÖRSVARSDEPARTEMENTET Regeringskansliet agerade tidigt och myndigheter, kommuner och andra arbetade bra tillsammans, konstaterar Ulrica Gradin, chef för enheten för samordning av samhällets krisberedskap vid Försvarsdepartementet. I Sverige skapar arbetet inom den nationella plattformen för naturolyckor förutsättningar för ett smidigt samarbete och väl fungerande rutiner. En bra krisberedskap bygger på framförhållning, förberedelser och samverkan, betonar Ulrica Gradin. Foto: Mona Boholm, Försvarsdepartementet FAKTA Samarbete viktigt vid översvämningar Förebyggande planering lägger grunden för en bra beredskap bostäder och verksamheter ska alltid lokaliseras med hänsyn till risken för översvämning. Ansvaret för att förebygga översvämningar i befintliga fastigheter och infrastruktur ligger till stor del på ägarna offentliga som enskilda. Vid en större översvämning har kommunens räddningstjänst ansvar för insatser och för att räddningsarbetet kommer i gång snabbt. Läns- styrelserna ska stötta kommunerna och hjälpa till att samordna insatser. MSB kan bistå med bl a kartläggning av hotade områden, expertis och barriärer som skydd mot översvämningar. MSB samordnar också arbetet med en nationell plattform där 18 myndigheter samverkar i syfte att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor. Kommuner kan ansöka om stöd från MSB för att förebygga t ex översvämningar. 7

8 Plötsligt händer det: statens webbplatser kapas och ingen vet längre vilken information som är tillförlitlig. Även näringslivet drabbas och banker tvingas stänga sin nätverksamhet. Detta är Estland våren Estland 2007 Foto: Geatan Bally/Scanpix

9 INFORMATIONSSÄKERHET Cyberattack mot samhället Foto: Alexander TitorenkoScanpix I april 2007 utsätts Estland för ett omfattande IT-angrepp. Hackers förvanskar information på en rad myndigheters och det estniska parlamentets webbplatser. Demokratin, med ekonomisk och politisk stabilitet som hörnpelare, är uppenbara måltavlor. Attackerna drabbar flera aktörer och sektorer samtidigt. Men efter några dagar har estniska myndigheter fått en lägesbild och samlat sig till försvar. Filtrering och andra skyddsåtgärder införs. Analyser visar att attackerna kommer från ett världsomspännande nät av datorer. Omvärlden larmas: Estland behöver assistans. Inom några dagar hjälper operatörer över hela världen till att filtrera onormalt stora trafikflöden riktade mot Estland. Kontaktnätet inom internationell CERT-samverkan (Computer Emergency Response Team) spelar en viktig roll för att identifiera och stoppa trafiken från angripande datorer. I mitten av maj blåses faran över. Händelsen leder till omfattande analyser av sårbarhet och beredskap för liknande angrepp i andra länder, däribland i Sverige. FAKTA Ett informationssäkert Sverige FÖREBYGGANDE ARBETE A OCH O RICHARD OEHME, MSB Händelsen i Estland visar hur skört vårt IT-baserade samhälle kan vara, konstaterar Richard Oehme, enhetschef vid MSB. I Sverige lägger vi därför stor vikt vid samhällets informationssäkerhet. Vid MSB finns flera funktioner för samordning och stöd till både förebyggande arbete och åtgärder i händelse av allvarliga incidenter. Det bidrar till att göra Sverige bättre rustat inför hot mot samhällets informationssystem. Foto: MSB IT-säkerhet är en utmaning i vårt allt mer digitala samhälle. I grunden har alla från enskilda datoranvändare till systemoperatörer ett ansvar för vardagssäkerheten. MSB analyserar regelbundet hot, sårbarhet och risker i syfte att förebygga och hantera IT-incidenter. Myndigheten stöder också förebyggande åtgärder i andra verksamheter. Sveriges IT-incidentcentrum (Sitic) gör regelbundet bedömningar av och informerar om IT-relaterade säkerhetshot. Privata aktörer äger och driver huvuddelen av den kritiska infrastrukturen, det gör deras beredskap viktig. I Sverige finns olika typer av samarbete mellan myndigheter och företag med ansvar för bl a el- och telenät samt finansiella flöden. Att snabbt organisera motåtgärder är viktigt för att begränsa följderna av en IT-attack. Internationella nätverk fyller en central funktion. Exempel på nätverk som är viktiga för Sveriges del är FIRST (Forum of Incident Response and Security Teams) och EGC (European Governmental CERTs). 9

10 Den 31 maj 2003 kolliderar det kinesiska fartyget Fu Shan Hai med kontinerfartyget Gdynia i Östersjön. Fu Shan Hai sjunker och drygt ton olja driver mot Skånes stränder. Olyckan leder till en av de största miljöoperationerna i svensk historia. Östersjön 2003 Foto: Ulf Ryd/Scanpix

11 OLYCKOR TILL SJÖSS Operation Fu Shan Hai Kustbevakningen är snabbt på plats när larmet går. Olyckan inträffar på danskt vatten och Kustbevakningen överlägger därför genast med danska myndigheter. Bogsering av fartyget till grundare vatten inleds, men måste avbrytas Fu Shan Hai sjunker vid åtta-tiden på kvällen samma dag. Fartyget slår i botten, skrovet spricker och oljan i fartygets bränsletankar börjar läcka ut. Nu börjar en intensiv aktion för att rädda känslig natur. Hjälp från omgivande länder begärs. Kustbevakningen har sex miljöfartyg i området, Danmark fyra och Tyskland två. Via spaning från flyg och fartyg rapporterar Kustbevakningen löpande om hur oljan driver. Det blir stränderna söder om Simrishamn som får ta emot den första oljan. På land mobiliserar kommunerna och försvaret kallas in. Skånes räddningstjänstförbund samordnar insatserna med stöd av regementet P7. Hundratals frivilliga ansluter. Olja skyfflas, sand rensas och stenar skrubbas. Efter bara två veckor är stränderna rena. Olyckan och räddningsinsatsen analyseras noga internationellt liksom i Sverige. Beslut tas bl a om att utöka Kustbevakningens flotta med nya miljöräddningsfartyg med större bogserkraft och bättre kapacitet för upptagning av olja. Olyckan var dramatisk THOMAS FAGÖ, KUSTBEVAKNINGEN Fu Shan Hai är ett av de absolut största fartyg som förlist i Östersjön, säger Thomas Fagö, chef för Kustbevakningens räddningstjänst under olycksdagen. Men det blev ingen katastrof, olyckan kunde hanteras inom normala räddningstjänstramar. Om en oljetanker förlist hade krisen varit ett faktum. Fu Shan Hai visar dock tydligt behovet av internationellt samarbete, rätt utrustning och snabba beslut. Foto: KBV FAKTA Samarbete ger styrka Foto: KBV Sverige har en god beredskap för olyckor och kriser till sjöss genom ett nätverk av resurser; polis, räddningstjänst och myndigheter. Försvarsmakten är en extra resurs. Kustbevakningen har ständig beredskap. Övervakning är en viktig del av det förebyggande arbetet. Kustbevakningen har 26 stationer längs hela Sveriges kust och fyra regionala ledningscentraler. Här finns alltid räddningsledare i tjänst dygnet runt, året om. Kustbevakningens flyg verkar över hela Sverige liksom internationellt. Att ett utsläpp upptäcks och att insatser snabbt kan sättas in är avgörande för ett bra resultat. Föroreningar sprids snabbt över nationsgränser, samarbete mellan länder är därför viktigt. Inom EU finns särskilda avtal och resurser för samarbete, både på land och till sjöss. Kustbevakningen kan ställa resurser till förfogande till andra länder, man har också mandat att begära resurser från andra nationer. 11

12 I april 2009 larmar världshälsoorganisationen (WHO) om hundratals influensaliknande fall i Mexiko. Viruset sprids snabbt och influensautbrottet graderas snabbt upp till full pandemi. Många länder inleder massvaccinering så även Sverige. PANDEMI 2009 Foto: Drago Prvulovic/Scanpix

13 PANDEMIBEREDSKAP KRAFTPROV: Svininfluensa I Sverige höjer ansvariga myndigheter under våren beredskapen för influensa. Målet är att undvika ett värsta scenario en överbelastad sjukvård och avbräck i samhällsviktiga funktioner. Den nationella pandemigruppen sammankallas den 28 april. Det blir många möten för att prioritera och samordna samhällets insatser därefter. Vid MSB inrättas en särskild influensagrupp. Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen börjar övervaka och rapportera om smittans spridning. Information om hur smitta kan undvikas finns bl a på I maj lanseras ett 020-nummer som allmänheten kan ringa. När WHO i juni deklarerar full pandemi aktiveras det svenska avtalet med läkemedelsbolag om vaccin till hela befolkningen. 5,5 miljoner svenskar antar under hösten och vintern erbjudandet om gratis vaccination. Riskgrupper med hälsoproblem ges förtur. I Sverige kulminerar influensan i november med drygt rapporterade sjukdomsfall under en vecka. Utbrottet av influensapandemin det första på 40 år analyseras nu noggrant. Erfarenheterna ska bättra på beredskapen inför en ny pandemi. Sverige klarade sig bra ANNIKA LINDE, SMITTSKYDDSINSTITUTET Svininfluensan visar att Sverige kan när det bränner till, säger statsepidemiolog Annika Linde. Nu blev pandemin aldrig någon kris, svininfluensan visade sig vara relativt mild. Men krisapparaten prövades ordentligt och Sverige klarade sig bra: Jämfört med många andra länder hade vi i Sverige få dödsfall, säkert mycket beroende på att vi kunde vaccinera riskgrupperna tidigt. Foto: Bertil Ericsson/Scanpix FAKTA Planering bra försäkring Foto: Monica Almeida/NY Times/Scanpix Ansvaret för att förebygga och hantera en pandemi i samhället handlar dels om sjukvård och smittspridning, dels om att samhällsviktiga funktioner kan fortsätta att fungera även vid omfattande sjukfrånvaro. I beredskapen ingår avtal med läkemedelstillverkare om vaccin till hela befolkningen. Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och landstingen är viktiga aktörer när det gäller smittskydd samt hälso- och sjukvård. Nationella pandemigruppen har en strategisk, samordnande funktion, här ingår chefer och experter vid Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsverket, MSB, mfl. Landstingen har regionala pandemiplaner som bl a behandlar sjukhusens kapacitet att ta emot ett stort antal sjuka. Att samhället kan fungera trots ett omfattande utbrott av influensa är viktigt. MSB stöder därför arbetet för att motverka avbrott i olika verksamheter vid hög sjukfrånvaro. Tillsammans med Socialstyrelsen, ansvarar MSB för samordning och hantering av pandemins konsekvenser för samhället. 13

14 internationella insatser Sverige i världen - beredskap för kriser utomlands Sverige har en hög beredskap för kriser och katastrofer utomlands. Det gäller både när många svenskar drabbas i andra länder och när enskilda nationer, FN, EU eller andra organisationer begär hjälp från Sverige. Naturkatastrofer liksom kriser som människan orsakat bidrar till oroligheter och prövar befolkningen i många delar av världen. Samtidigt reser vi svenskar som aldrig förr. Den som reser har själv huvudansvaret för att lösa problem som inträffar på resan. En särskild lag (lag om konsulära katastrofinsatser) reglerar samhällets ansvar för att bistå svenskar som drabbas av katastrof- eller krissituationer utomlands. När svenskar drabbas Att hjälpa många svenskar vid kriser och katastrofer utomlands är en stor utmaning, det visar inte minst flodvågskatastrofen i Thailand Sedan dess har beredskapen förbättrats, bl a genom förstärkt krisorganisation i Regeringskansliet, nytt ambulansflygplan och utökat samarbete inom EU. Utrikesdepartementet (UD) har huvudansvaret för att stödja krisdrabbade svenskar utomlands. Omfattande resurser kan mobiliseras för att bistå på plats och för att transportera hem svenska medborgare och personer med hemvist i Sverige. Sveriges ambassader och konsulat har en nyckelroll. Evakuering sker dock sällan och endast vid extrema situationer. ANDRA LÄNDERS BEFOLKNING Sverige bidrar även om inte svenskar är i krisens centrum. MSB är här en central aktör med mandat att besluta om och genomföra insatser utomlands. Myndigheten samverkar då löpande med Regeringskansliet, såväl inför som under insatsen. Sverige agerar vid plötsliga katastrofer, men vi finns också på plats i en rad av världens långvariga krisområden, som Somalia, Sudan och Demokratiska Republiken Kongo. Akuta insatser sker ofta i samverkan med andra länder och Sverige SVERIGE stärker STÄRKER andraandra MSB har uppdraget att hålla beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser. Stöd till utsatta länder så att deras egen förmåga att förebygga katastrofer och hantera kriser stärks blir allt viktigare. Att förebygga kriser kan handla om stöd i form av utrustning och utbildning för att höja ett lands egen sök- och räddningskapacitet efter en jordbävning. Andra exempel på förebyggande insatser är minröjning i krigshärjade länder, vattenrening och avfallshantering. Läs mer på 14

15 organisationer för humanitärt stöd. Jordbävningarna i Pakistan 2005, Haiti och Chile 2010 är några exempel på svenska krisinsatser utomlands de senaste åren. EU förstärker Samordning av internationella insatser underlättas av internationella avtal om allt från marin miljö- och sjöräddning till kärnkraftsolyckor. Inom EU har medlemsstaterna enats om att bistå varandra om ett land drabbas av en kris. En särskild solidaritetsfond har upprättats för att snabbt kunna ge bl a medlemsländerna stöd vid naturkatastrofer. Sverige fick t ex stöd för skador som uppstod i samband med stormen Gudrun Stödet avsåg bl a kostnader för räddningsinsatser och återuppbyggnad av förstörd infrastruktur. Foto: Stig Dahlén, MSB Foto: Stig Dahlén, MSB Foto: Räddningsverket Foto: Lars Hedelin Foto: Räddningsverket Foto: David Norlin, MSB Foto: Brandon Mills, MSB

16 På eftermiddagen den 12 januari 2010 drabbas Haiti av en kraftig jordbävning. Hundratusentals mister livet. Haiti behöver all hjälp landet kan få. Haiti 2010 Foto: Per Larsson, MSB

17 Krisstöd till andra länder Mission support Foto: Lars Johansson, MSB Nyheten om jordbävningen i Karibien kablas snabbt ut över världen. Vid MSB är man tidigt beredd för insats. Den 13 januari kommer en förfrågan från FN; en förutsättning för att hjälparbetet ska fungera är att hjälparbetarna har ett basläger kan Sverige bistå? Efter samråd med Sida, UD och Försvarsdepartementet beslutas om insats. Den sker i samarbete med Norge, Finland, Danmark och Estland. Nu jobbar MSB snabbt, personal rekrytras bland tränade experter runt om i Sverige. Baslägret förbereds för transport, det blir ett stort läger för 300 hjälparbetare. Totalt ska 200 ton materiel flygas över Atlanten till Haitis kaos. Samordning av transporten sker med Försvarsmakten. Den 16 januari lyfter ett första transportplan från Sverige till Port-au-Prince. Den svenska insatsstyrkan på 23 personer anländer strax därefter. Snart är insatsen igång och lägret kan börja byggas. Utöver baslägret stödjer Sverige Haiti med bl a sjukvårdspersonal, IT-experter och flyglogistiker. En lång rad svenska hjälporganisationer bidrar därtill med experter inom allt från kirurgi till socialt stöd. Tveklöst nödvändigt FREDRIK ZETHELIUS, STYRKECHEF Baslägret behövdes verkligen, menar Fredrik Zethelius, chef för den svenska insatsstyrkan på Haiti. Hundratals hjälparbetare hade varken plats att sova eller arbeta. Det var därför viktigt att snabbt resa tält och etablera rutiner för att försörja lägret med mat och vatten liksom att se till att sophanteringen fungerade. Foto: Per Larsson, MSB FAKTA Ständig beredskap gäller Även vid internationella insatser är den viktigaste uppgiften att rädda liv och lindra nöd. Ibland görs det bäst genom att backa upp andra. Insatsen på Haiti år 2010 är ett bra exempel på civil-militär samverkan och Mission support, stöd till pågående hjälparbete i syfte att skapa goda förutsättningar för hjälporganisationer att fungera och agera. God omvärldsbevakning, ständig beredskap och nära samarbete med olika FN- och EUorgan gör det möjligt att snabbt bedöma behov och tillsammans med andra parter prioritera vilken insats som gör mest nytta. Det är vanligt att Sverige ger stöd i form av arbetsplatser, bostäder och specialistkompetens för att stödja FN-personal. Via MSB skickar Sverige vid behov också sök- och räddningsstyrkor samt bistår i tidig återuppbyggnad av förstörd infrastruktur. 17

18 Den 12 juli 2006 utbryter en väpnad konflikt mellan Israel och Hizbollah. Israel utsätter Beirut och andra libanesiska städer för häftiga bombanfall. UD tar den 13 juli beslut om att evakuera alla svenskar från Libanon. Libanon 2006 Foto: Sten Andersson

19 Stöd till drabbade svenskar utomlands Uppdrag massevakuering Foto: Johan Wingborg/Scanpix I Libanon har flygplatser och vägar bombats, luftrum och territorialvatten är dessutom försatta i blockad landet är avskuret. Vid UD pågår ett febrilt arbete med att lokalisera alla svenskar och för att på diplomatiska grunder erhålla fri lejd för fartyg och bussar ut ur landet. Tjänstemän från bl a Försvarsdepartementet samt flera myndigheter bistår i arbetet. Dagliga bedömningar av säkerhetsläget görs. Den 14 juli får svenskar i Libanon ett SMS från Sverige om att evakuering förbereds. Svenska experter ur UD:s instatsstyrka och den nationella stödstyrkan flygs ner för att assistera. Färja från Beirut till Cypern och buss till Syrien blir de viktigaste vägarna ut. Inom kort efter krigets utbrott hämtas sammanlagt svenskar hem från Libanon. Ett effektivt arbete vid ambassader och konsultat, god samordning och snabba insatser för att organisera transporterna ut ur landet, är avgörande för resultatet. Totalt chartras 53 flygtransporter, tre fartyg samt ett femtontal bussar för evakueringen. Stridigheterna i Libanon varade i 34 dagar med tusentals offer och stor materiell förstörelse som följd. Ett samarbete som fungerar THORD SCHYBERG, STYRKECHEF Libanonkrisen är ett bra exempel på väl fungerande samarbete både här hemma, på plats i Libanon och på Cypern dit flera svenskar evakuerades, säger styrkechef Thord Schyberg. En annan framgångsfaktor var våra goda kontakter med civilförsvaret på Cypern som underlättade transporterna ut ur landet. Det visar i sin tur betydelsen av ett bra internationellt nätverk. Foto: Räddningsverket FAKTA Nationell stödstyrka extra resurs Enskilda har ett långtgående ansvar för sin situation vid utlandsvistelse. Men i vissa fall, när många svenskar drabbas av en kris eller katastrof utomlands, mobiliseras särskilda resurser. UD ansvarar då för ledningen och samordningen. En särskilt utbildad och övad nationell stödstyrka kan med kort varsel kallas samman av MSB och skickas till katastroflandet. I Stödstyrkan ingår experter från MSB, Rikskriminalpolisen, Socialstyrelsen samt Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan. Stödstyrkan kan vid behov förstärkas med andra resurser om så krävs, t ex utrustning för basläger samt sök- och räddningspersonal. Vid UD finns därtill en särskild snabbinsatsstyrka som kan sändas ut för att förstärka utlandsmyndigheter vid allvarliga kriser som drabbar svenska medborgare eller personer med hemvist i Sverige. I Regeringskansliet finns en särskild chefsjour för att vid behov säkra operativ ledning. En konsulär beredskapsstyrka kan kallas in för att bistå UD i arbetet med att t ex besvara inkommande samtal från anhöriga och från allmänheten. 19

20 Vad händer om centrala samhällsfunktioner sätts ur spel, och mångas liv eller hälsa hotas? I Sverige är vi relativt förskonade från den typen av samhällskriser. Men det hindrar inte att vi måste ha en beredskap för det värsta och alltid sätta säkerheten i främsta rummet. Det gör vi också. Sverige har en betryggande och robust krisberedskap där myndigheter och företag samverkar för att förebygga och hantera allvarliga händelser. Denna skrift ger en översiktlig bild av det svenska systemet för krisberedskap. Följ beredskapskedjan via ett antal händelser som inträffat de senaste åren. Foto omslag framsida: Stig Dahlén/MSB, MSB, MSB, KBV. Baksida: MSB, Stig Dahlén/MSB, Johan Eklund/MSB, Lars Johansson/MSB, Lars Johansson, MSB Stockholm Tel registrator@defence.ministry.se Text: Maria Kvarnbäck/Precis Kommunikation. Form: Kaigan TBK. Tryck: Litografia Alfaprint ex, 2010.