Förord. En studie av barn och familjerådslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. En studie av barn och familjerådslag"

Transkript

1 1

2 Förord En studie av barn och familjerådslag Sedan några år pågår ett projektsamarbete kring familjerådslag som utredningsmetod för barn och unga mellan de nordiska länderna. Projektet stöds ekonomiskt av Nordiska Ministerrådet och projektledningen finns på STAKES i Helsingfors, den finska motsvarigheten till Socialstyrelsen. Den svenska delen av projektet representeras av Familjerådslagssektionen i Botkyrka och FoU-Södertörn, motiverat av Botkyrkas långa erfarenhet av såväl familjerådslag som annat nätverksarbete. Inledningsvis var den gemensamma uppgiften i projektet att kartlägga och summera erfarenheterna av familjerådslag i Norden. De senaste åren har projektarbetet främst omfattat en gemensamt planerad undersökning av barnens och ungdomarnas röst om familjerådslag. I stor utsträckning har de, som huvudpersoner i rådslagsprocessen, saknats trots en omfattande utvärderingsverksamhet. Denna skrift redovisar den svenska delen av det nordiska projektets barnundersökning. Den svenska undersökningen har genomförts med ekonomiskt stöd från Allmänna Barnhuset och Botkyrka kommun. I denna studie av betydelsen av en familjerådslagsprocess i barnens liv har samtidigt eftersträvats en närhet till processen, eftersom också den är tämligen mörklagd i de flesta tidigare undersökningar. Rådslaget presenteras där i huvudsak i sina former. Men vad händer egentligen kring barnet eller ungdomen när beslutet om ett familjerådslag tas och rådslaget genomförs? Förhoppningsvis ger ambitionen att både höra barnen själva och att följa dem genom processen, en förståelse för deras synpunkter och deras agerande. Studien omfattar ett litet antal barn och ungdomar, av två skäl. Dels har djupet föredragits framför bredden, dels förekom det förhållandevis få rådslag under den period studien pågick. De sekvenser ur familjerådslagsprocesserna som beskrivs innehåller ett koncentrat av viktiga frågor om relationen mellan socialtjänsten och familjer med barn och ungdomar, vars vardag av och till är ordentligt kaotisk. Barnens utsagor och agerande ställs huvudsakligen mot begreppet delaktighet i alla de val och beslut som hör en rådslagsprocess till. Den vuxna världens risker att exkludera barnen, såväl fysiskt som mentalt, blir väl illustrerade med exempel, samtidigt som viljan att stödja dem att ta plats och uttrycka sig hela tiden finns parallellt. Ungdomarnas uttalanden om sina rådslagsprocesser ger närmast bilden av en klassisk friktion mellan deras livsvärld och en systemvärld som de ägnar ett minst sagt svalt intresse. När teknikaliteter som frågeställningar eller handlingsplan kommer på tal säger de att, jo då, de var kanske med och formulerade några frågor, eller, jo, det var bra frågor, och någon uttrycker det: handlingsplan, kanske morsan har den? För dem är det viktigare att få ta plats, att någon bryr sig om dem, inte minst om vad de säger och vill. Samtidigt visar beskrivningarna av rådslagsmötena att den ganska tekniska konstruktion som ett familjerådslag ser ut att vara, med sina väldefinierade faser, faktiskt ger ungdomarna svängrum och möjligheter att ställa sig i centrum för uppmärksamheten. 2

3 Men det är ett tufft arbete för socialtjänsten, såväl för samordnare som för socialsekreterare, med den prioritering man väljer att göra i Botkyrka. Den främsta målgruppen är barn och ungdomar i de svåraste krislägena. Det innebär ett utgångsläge där man från ungdomarna får höra att de är trötta på möten, att inget ändå händer, och händer det något så tar det ändå för lång tid. Trots detta, och tack vare en gemensam ambition och envishet hos professionella och de privata nätverken, genomförs familjerådslagen. Det tycks dessutom som om ungdomarna kommer ut ur dem betydligt mindre desillusionerade än tidigare. Det är nog en stor vinst inför framtiden. Rapporten vänder sig till dem som önskar spegla sin egen familjerådslagsverksamhet i en annan. Men den kan också rekommenderas till dem som inte har egen erfarenhet av rådslagsarbete men som söker efter arbetsmodeller som kan komplettera en utredningsverksamhet som blivit rutiniserad. Barnperspektivet och barnets perspektiv i familjerådslagsarbetet - ett fördjupningsseminarium En konferens på Sätra Bruk i september 2006 Som ett led i metodutvecklingen av familjerådslagsarbetet i Sverige samlades ett antal rådslagsaktiva personer från olika kommuner till ett två dagars fördjupningsseminarium på Allmänna Barnhusets konferensgård Sätra Bruk i september Seminariet motiverades av att dokumentationen av projektet En utvärdering av familjerådslag ur barnets perspektiv förelåg i manusform (denna rapport). FoU-Södertörn avvaktade med tryckningen av rapporten: kanske skulle material från seminariet motivera sin plats i rapporten när många personer med stor erfarenhet av familjerådslagsarbete var inbjudna. Så anser vi också blev fallet och valde att berika rapporten med ett referat av konferensen. Referatet återfinns som bilaga 3 i denna rapport. Studien är genomförd inom FoU-Södertörn, en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av Botkyrka, Huddinge och Södertälje. Rapportförfattaren, Eva-Marie Åkerlund, har tidigare arbetat med flera undersökningar vid enheten. De har alla handlat om att efterforska barns synpunkter på sina vardagsvillkor. Tullinge i november 2006 Eva Nyberg Forskningsledare FoU-Södertörn 3

4 Författarens förord Sedan mitten av talet har familjerådslag funnits som alternativ till den traditionella modellen för barnavårdsutredningar i Norden. Den här utvärderingen tar sitt avstamp i familjerådslag som utredningsmodell inom socialtjänsten med barnet i fokus. Mycket av den tidigare forskning som genomförts inom familjerådslagsarbetet har kretsat kring utvärderingar av praktiken och normativa modellbeskrivningar om familjerådslagets olika skeden. Mer ingående processbeskrivningar har inte genomförts i någon större utsträckning. I föreliggande undersökning ligger blickfånget på barnen och ungdomarna i familjerådslagsprocessen. Min avsikt är att och lyfta fram dem som huvudpersoner och problematisera det som händer i och kring barnet i en familjerådslagsprocess. Studien gör inte anspråk på att vara representativ. Det är viktigt att betona. Den har kommit till under en avgränsad tidsram och utgör ett kortare nedslag i sektionens arbete. Tullinge i november 2006 Eva-Marie Åkerlund 4

5 Innehåll Inledning... 7 Bakgrund 7 Barnkonventionen 8 Barnperspektiv och barns perspektiv 8 Familjerådslag Något om familjerådslagets historia 10 Implementering i Sverige 10 Familjerådslag i Botkyrka 11 Undersökningsmetod Metodologisk pluralism 14 Syfte och frågeställningar 15 Rollen som utvärderare i relation till fältet 16 Dokumentation 17 Etiska överväganden 19 Tillvägagångssätt 20 Empiriskt material 21 Teoretiska utgångspunkter Social nätverksteori 25 Socialekologisk systemteori 25 Empowerment 26 Psykodynamisk teori 26 Identitet 27 Erfarenheter och slutsatser Barnen och deras familjer 28 Ungdomarna och livet 28 Ungdomarna och nätverket 31 Ungdomarnas syn på familjerådslagets planering 34 Ungdomarna och socialtjänsten 39 Ungdomarna i det första rådslagsmötet 40 Ungdomarnas upplevelser av familjerådslaget 48 Ungdomarna i uppföljningen 50 Skolbarnen och livet 55 Skolbarnen och rådslagsmötet 59 Reflektioner Familjerådslag, identitet och kultur 61 Familjerådslag och barns delaktighet 64 5

6 Familjerådslag och empowerment 66 Referenser Bilagor Bilaga 1: Brev till familjerna med information om undersökningen 74 Bilaga 2: Lathund över kontakterna mellan utvärderare och praktiker 75 Bilaga 3:Barnperspektivet och barnets perspektiv i familjerådslagsarbetet - ett fördjupningsseminarium 76 6

7 Inledning Bakgrund I slutet av 1990-talet inleddes ett nordiskt samarbete kring utveckling av modellen för familjerådslag. År 2002 väcktes tanken om att starta ett gemensamt nordiskt familjerådslagsprojekt. Syftet med projektet skulle vara att samla in och analysera erfarenheter från de nordiska länderna. Man skulle också främja vidareutveckling och implementering av metoden. I sammanställningar från det nordiska familjerådslagsprojektet som granskat och undersökt familjerådslagsverksamhet inom de nordiska länderna har det framkommit att de vuxna i större utsträckning än barnen upplever att barnets uppfattningar och erfarenheter tagits till vara inom familjerådslagsprocessen. Ett centralt mål för det nordiska projektet blir att utreda och reflektera över hur barnets synvinkel och situation hålls i fokus under en familjerådslagsprocess. Inom projektets ram har det därför i de nordiska länderna genomförts utvärderingar om hur barn som utreds enligt familjerådslagsmodellen ser på sin vardag och framtid och hur barnet upplever familjerådslagsmodellen som metod. Denna rapport är det svenska bidraget till den nordiska utvärderingen. Sverige är ett mer mångkulturellt samhälle än övriga nordiska länder och Botkyrka, den förortskommun söder om Stockholm, som representerar den svenska delen av projektet, är en kommun med en företrädesvis ung befolkningspopulation med hög andel av invandrade människor från olika delar av världen. Forskning visar att barn med utländsk härkomst är överrepresenterade i statistiken över socialtjänstens insatser i alla åldersgrupper. Genom den praktik och utvärdering av metoden som ägt rum inom det nordiska området har intresse funnits för att undersöka metodens lämplighet för just den invandrande familjen vars barn sociala myndigheter har en oro för. Erfarenheter i det praktiska arbetet visar både på fördelar och på svårigheter att använda familjerådslag i utländska familjer. Den sociala barnavården och den enskilda socialarbetaren kan anse metoden som särskilt passande för invandrarfamiljers sätt att lösa familjeproblem. Motsatta erfarenheter är att det kan vara svårt att få invandrarfamiljer att vilja ha ett familjerådslag eftersom de är mindre benägna att på så sätt visa fram problem för släkten. Frågans belysning har inte visat på någon entydig riktning. Det finns alltså anledning att granska familjerådslagets utifrån barnets perspektiv och genom metodens speciella arbetsform särskilt granska familjerådslagets möjligheter som utredningsmetod för familjer med invandrarbakgrund. 7

8 Barnkonventionen Barndom och ungdom är elastiska begrepp. Människor bär olika föreställningar om barn och vad som är bra för dem. Dessa är kopplade till det historiska skeendet, men synen på barnet skiljer sig också mellan samhällen, olika sociala kategorier inom ett och samma samhälle och förändras hela tiden tillsammans med verkligheten (Norman, 1996). Det moderna genombrottet för barndomsfrågor sammanfaller med arbetet för FN:s barnkonvention om barns rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling 1989 (Konventionen om barns rättigheter, 1990). Konventionen vilar på 54 artikeltexter som beskriver vilka rättigheter alla barn har. Där poängteras principer om barns rätt att göra sin röst hörd och få sina synpunkter beaktade. En riktning som kan avläsas i konventionen är att barnet ses som aktör och medskapare av sig själv och sin omgivning. Barnkonventionen kom dock att problematiseras ganska omgående. Det hävdades bl.a. att föreställningar om barn måste sättas in i både ett specifikt socialt och kulturellt sammanhang för att vara gångbara. Den rannsakades för att ha en alltför snäv orientering kring en västerländsk syn på barn. Men även om forskning visar att intresset för barn odelat inte kan knytas till framväxandet av konventionen kom den att bli en vattendelare i den allmänna synen på barnet. Barnperspektiv och barns perspektiv I samband med framväxandet av barnkonventionen myntades termen barnperspektiv. Termen har sin förankring i både en visionär och en vetenskaplig kontext. I kraft av sin visionära kapacitet har begreppet fått betydelse på den politiska arenan och använts som ett verktyg för att åstadkomma politiska förändringar och skapa konsensus. Spännvidden i begreppet har gjort att det kommit att kritiserats för att vara urvattnat och bli en klyscha utan egentligt innehåll och i relation till en vetenskaplig dimension krävs en problematisering av begreppet. I en artikel av Halldén (2005), professor på Tema Barn, Linköpings universitet, diskuteras perspektivet genom dess bärkraft som både ett ideologiskt och kunskapsteoretiskt begrepp. Inbäddat i begreppet finns två huvudspår, barnperspektiv och barns perspektiv. Halldén pekar på att distinktionen mellan barnperspektiv och barns perspektiv handlar om vem som formulerar perspektivet. Begreppet skrivet i ett ord sätter fokus på ett perspektiv som syftar till att tillvarata barns villkor och verka för barns bästa eller studera kultur skapad för barn. I det sammanhanget krävs inte ovillkorligen att barnen själva kommer till tals. Den andra infallsvinkeln, barns perspektiv, innebär emellertid att barn själva bidrar med sina egna röster. Kärnfrågan för den enskilde forskaren är således att reflektera över vem som formulerar perspektivet eller alternativt skapar kulturen. 8

9 Barnperspektiv i familjerådslaget Inom nordisk familjerådslagslitteratur har Reinikainen (2003) och Andersson & Bjerkman (1999) skärskådat begreppet barnperspektiv genom familjerådslagets kontext. Författarna tar sig an paradigmet genom att diskutera hur det kan identifieras och tillvaratas av de vuxna i familjerådslagsprocessen. Bägge publikationerna poängterar begreppets mångtydighet och svårfångade kriterier. Reinikainen(a.a) skriver att innebörden i begreppet bör vara en strävan om att jämka samman två besläktade komponenter i den grundläggande idén, dels att som vuxen ha barnet i fokus, dels att betrakta situationen med barnets ögon. Andersson & Bjerkman (a.a.) kritiserar att begreppet brukar användas utifrån antingen den ena eller andra betydelsen. Jag fäste mig särskilt vid deras beskrivning av den komplexa uppgiften, att utan vuxenfilter se verkligheten genom barnets ögon, och samtidigt, utan någon illusion om objektivitet men i bästa fall från klokhet och erfarenhet, se barnet med avsikt att vilja barnets bästa. Nödvändigheten av att hålla båda perspektiven levande betonas och ytterst, konstaterar dessa författare, att barnperspektivet gestaltas när det sker en fortlöpande perspektivväxling mellan barnets perspektiv och olika vuxenperspektiv. 9

10 Familjerådslag Något om familjerådslagets historia Family Group Conference som idé och modell har sitt historiska ursprung inom den maoriska kulturen på Nya Zeeland. Enligt den maoriska traditionen utgår omsorg och skydd för ett barn inte enbart från den biologiska familjen, utan från en utvidgad krets av personer som finns runt barnet. Sedan 1987 har familjerådslagsmodellen varit en framträdande metod inom Nya Zeelands motsvarighet till den svenska socialtjänsten formaliserades arbetssättet genom att en ny en barnavårdslag introducerades, Children, young people and their Families Act (Lilja, 1996). Lagstiftningen var ett svar på ett missnöje med existerande system som fanns inom den maoriska befolkningen där både barnskyddet och arbetet med unga lagöverträdare var starkt ifrågasatt. Som central del i lagstiftningen fanns den familjerådslagsmetod som emanerade ur den maoriska kulturens sätt att handskas med och organisera skydd för barnen i klanen när så krävdes. Lagen var på så sätt både ett medel och en metod för att säkerställa barns skydd. På Nya Zeeland fordrar lagen att ett rådslag som involverar den utvidgade familjen och professionella representanter arrangeras när ett barn far illa. Barnets nätverk ska uppmuntras till ansvar för barnets värn utvidgades lagskyddet för att tydliggöra att barnets säkerhet ska ha företräde framför familjens och nätverkets önskemål. Den sociala myndigheten har alltid det sista ordet när det gäller ansvaret för barnets skydd och omsorg och det faller på myndigheten att godkänna eller förkasta den handlingsplan som den utvidgade familjen har presenterat. Implementering i Sverige Modellen familjerådslag spred sig från Nya Zeeland över världen. Mellan 1995 och 1997 ledde Svenska kommunförbundet en försöksverksamhet med utgångspunkt i den nyzeeländska modellen, Family Group Conference, eller Familjerådslag, FRS, som den svenska benämningen kom att bli (Lilja, 1998). I tio svenska kommuner påbörjades familjerådslagsprojekt. Syftet med studien var att under två år pröva metoden i Sverige och anpassa den till svenska förhållanden. Initiativet till projektet togs av Svenska Kommunförbundet och finansierades av Socialstyrelsen. Projektet syftade i sin helhet till att introducera en ny arbetsmetod i socialt barnavårdsarbete. Modellen väckte stort intresse och renderade att kommunförbundet anordnade utbildningar och föreläsningar om metoden. Det medförde att familjerådslagsmodellen introducerades i en rad andra kommuner i landet (Erkers & Nyberg, 2001). 10

11 Grundtankarna för ett familjerådslag är att: - Den utvidgade familjen, d.v.s. nätverket kring barnet, familj, släkt och övrigt nätverk bjuds in till rådslag för att hitta fungerande problemlösningar kring barnet. - Nätverket ges tillfälle till enskild överläggning utan inblandning från professionella. - Nätverkets handlingsplan godkänns av socialtjänsten om den inte bedöms riskera att barnet far illa. - Samordnarens uppgift är att arrangera familjerådslaget och att hålla i strukturen på rådslaget. (Sjöblom, 1999). Familjerådslag i Botkyrka I antologin om familjerådslag i Norden skriver Erkers (2001), chef för familjerådslagssektionen, om utvecklingen av familjerådslagsarbetet i Botkyrka. I Botkyrka kommun finns en lång tradition av nätverksarbete. Också Botkyrka sökte deltagande i Svenska kommunförbundets projekt när det startades i mitten av talet men kommunen kom inte med bland de tio försökskommunerna. Socialnämnden i kommunen beslöt då att genomföra ett parallellt försöksprojekt som startades hösten På det sättet kom två olika projekt om familjerådslag att fortgå sida vid sida i Sverige. Rådslagsprojektet i Botkyrka pågick till 2000 då det införlivades i kommunens ordinarie organisation på utredningsenheten i Botkyrka kommun. Principerna för rådslaget Ett familjerådslag syftar till att utarbeta en handlingsplan och fatta ett beslut som ska gynna den unge. Familjerådslaget utgör grunden för rådslagsprocessen. På rådslaget samlas människor som känner till, bryr sig om och kan vara till stöd och hjälp för barnets framtid. Förutsättningar för att ett familjerådslag kan erbjudas är att barnet i familjen är aktuell för utredning som fordrar insatser från sociala myndigheters sida. I Botkyrka kommun erbjuds familjerådslag först och främst till barn och unga som bedöms vara i behov av mer omfattande insatser. Inte sällan inleds familjerådslagsprocessen i samband med att en placering av barnet övervägs eller precis har genomförts (Erkers, 2001). Den som ska delta i ett familjerådslag måste vara införstådd med följande villkor: Fokus på barnet Fokus på framtiden Fokus på enighet Fokus på trygghet 11

12 Arbetsgången I sin helhet är en rådslagsprocess uppdelad i tre skeden: förberedelse, familjerådslag och uppföljning. Här nedan kommer jag att redogöra för det generella förloppet i de rådslagsprocesser som studien grundar sig på. Framställningen har inte för avsikt att täcka variationer och skillnader mellan olika rådslag utan meningen med beskrivningen är att påvisa konturerna i arbetsgången. Initierandet Det är socialsekreteraren i ett barnavårdsärende som tar initiativ till ett familjerådslag. På socialsekreterarens inrådan träffar familjen en representant från samordnargruppen som beskriver metoden. Familjen informeras om att erbjudandet omfattar deras godkännande av det syfte och de frågeställningar som längre fram kommer att ligga till grund för rådslaget. Familjen blir ombedd att gå hem och ta ställning till om de vill inleda en rådslagsprocess. Vid ett samtycke utses den samordnare som ska hålla i planeringen och genomförandet av rådslaget. Planeringen Planeringen av familjerådslaget sköts i huvudsak av en utsedd samordnare. Samordnaren träffar barn och föräldrar och berättar om metoden och går igenom vilka varje person i familjen vill bjuda in. Därefter tar samordnaren kontakt med de föreslagna personerna och bokar ett personligt möte med var och en av dessa. De inbjudna blir informerade om rådslagets intentioner och vilken roll de kommer att ha på mötet. I samordnarens uppdrag ingår också att förbereda de professionella inför rådslaget. Rådslaget Informationen Familjerådslaget inleds med att samordnaren öppnar mötet, går igenom dagordningen och berättar om vad som kommer att ske under mötet. Ordet lämnas över till deltagarna som i tur och ordning får presentera sig och beskriva sin relation till barnet. Under informationen har de professionella en framträdande roll. Socialtjänstens frontperson, barnets socialsekreterare, är alltid representerad. Under informationen är det socialsekreterarens uppgift att förtydliga vad som ligger till grund för rådslaget, ge bakgrunden till socialtjänstens kontakter med barnet och i förekommande fall berätta om vidtagna insatser. Övriga informationslämnare kan vara skolpersonal, behandlare eller andra personer som kommit i kontakt med barnet genom sitt yrke. Då och då förekommer att någon är inbjuden som expert inom ett område som rådslaget har intresse av få mer kunskap om. Det kan exempelvis röra sig om personer som har ett särskilt kunnande om psykiatriska diagnoser eller missbruksbehandling. Som avslutning i den första fasen framför socialsekreteraren socialtjänstens sammantagna bedömning. Frågeställningarna tydliggörs och överlämnas till nätverket för att ta ställning till. 12

13 Den privata överläggningen När deltagarna tagit del av informationen lämnas nätverket för enskild överläggning. Den privata överläggningen syftar till att nätverket på basis av frågeställningarna ska formulera en handlingsplan för barnets räkning. I överläggningen deltar personer som känner barn och föräldrar privat. Nätverket går igenom de aktuella frågeställningarna och diskuterar fram förslag på lösningar för barnets problem. Överläggningen sker utan inblandning från myndighetens sida. Presentationen av handlingsplanen Efter den privata överläggningen återsamlas deltagarna. Kvar brukar då vara barn, föräldrar, nätverk, samordnare och socialsekreterare. Övriga deltagare har ofta lämnat mötet efter sin information. Under presentationen går samordnaren tillsammans med nätverket igenom och skriver ner nätverkets handlingsplan. Socialsekreteraren lyssnar på framställningen utan att ställa frågor eller att göra invändningar. Socialtjänstens bedömning av handlingsplanen Nästa steg är att socialsekreteraren gör en första bedömning av planen. Under tiden får övriga deltagare tillfälle till lite avslappning och spontana samtal. Handlingsplanen stipuleras Efter att socialsekreteraren gjort den första bedömningen av handlingsplanen återsamlas deltagarna. Socialsekreteraren ger då respons på planen och ställer förtydligande frågor. De kan exempelvis röra sig om klarlägganden och konkretiseringar över hur nätverket har tänkt kring lösningar. En handlingsplan kan i sina olika delar godkännas, utvecklas mot preciseringar eller avslås av socialtjänsten. Inte sällan behöver socialsekreteraren ta med sig handlingsplanen till socialkontoret för att ett beslut enligt delegation ska fattas. Nätverkets önskemål behöver emellanåt adresseras till andra berörda utanför myndigheten, exempelvis skolan. Avslutning Rådslaget avslutas med att samordnaren går igenom vad mötet kommit fram till och vem som har ansvar för vad. En uppföljning bokas. Samordnaren avslutar mötet. Uppföljningen På uppföljningen samlas familj, nätverk och socialtjänst för att göra en översyn och eventuell bearbetning av handlingsplanen. I uppföljningen ligger den överenskomna handlingsplanen från det första rådslaget till grund för diskussionerna. 13

14 Undersökningsmetod Den övergripande frågan för den här utvärderingen är att med barnet som målgrupp undersöka familjerådslagsprocessen ur barnets perspektiv. Undersökningen syftar till att forska i barnets egna upplevelser. Det fordrar att även svårfångade kriterier kan tolkas. Av det följer att studien har sin teoretiska utgångspunkt i den kvalitativa forskningsfåran. Materialet har samlats in utan i förväg fastställda mönster och kategoriseringen av data har gjorts efteråt. Således har studien en induktiv ansats. Metodologisk pluralism Nedan ska jag redogöra för några val och ställningstaganden som kan hjälpa läsaren att förstå mina tankekonstruktioner och rama in studien i den teoretiska kontext som färgat arbetsmetoden och analysen. Inspirationskällan för studien har varit den metodologiska pluralismen. Med metodologisk pluralism menas ett mångfacetterat användande av olika vetenskapliga discipliners metoder. Såsom den beskrivs i boken, Urbanitetens omvandlingar: kultur och identitet i den postindustriella staden (Johansson & Sernhede, 2004), utgör den ett stöd i en kreativ forskningsverksamhet. Ett synsätt som influerat mig under studiens gång har varit den socialantropologiska samhällsdisciplinen. Socialantropologin studerar det sociala livets organisation och variationsrikedom med en jämförande ansats. Inriktningen utgår från att varje människa är unik och samtidigt en kulturell och social varelse. Den strävar efter att öppna portar för förståelse av både det specifika och generella i människors livsvärldar. Begrepp som sociala relationer, sociala konstruktioner, kultur och sammanhang är vitala utgångspunkter och diskuteras utifrån dess betydelse och mening (se t.ex. Norman, 1996). Inom antropologin görs ofta jämförelser för att blotta kulturmönster. Utgångspunkten är att ett fenomen först kan avtäckas när det ställs i relation till något annat. Samtidigt kan man inte bortse ifrån risken att meningsbärande betydelser faller undan för förenklingar. Jämförelsens problematik är alltså både dess styrka och dess svaghet (t.ex. Ambjörnsson, 2003, Norman, 1996). I den här studien har jag använt mig av jämförelser som ett sätt att är att beskriva bilder och motbilder. Tanken med att presentera och orientera sig kring olika empiriska nedslag är att foga dem samman till frågor om fenomen som träder fram. 14

15 Förförståelse Inom kvalitativ forskning är förförståelse ett centralt begrepp. Thomson (2002) likställer begreppet med fördomar, vilket i detta sammanhang inte har någon negativ klang. Förförståelse är helt enkelt något man förstår innan man förstår. Forskaren har alltid mer eller mindre medvetna tankemodeller som slår följe genom forskningsprocessen. För att en förståelsegrundad forskning ska bli kvalitativt god behöver undersökaren utforska sin egen förståelse för fenomenet som undersöks och ställa sig frågor om vilken kunskap hon eller han har sedan tidigare. Av betydelse för undersökningsprocessen är säkert att jag är socionom och har arbetat i socialtjänsten med barnavårdsfrågor, både myndighetsutövning och förebyggande arbete. Med andra ord är jag förhållandevis väl bekant med socialtjänstens arbetsformer, regler och tankemönster. När det gällde familjerådslagmodellen var däremot mina kunskaper ganska begränsade. Tidigare erfarenheter om ämnet sträcker sig till att ha arbetat med barnavårdsärenden under den period då modellen lanserades i Sverige. Genom utbildningar och seminarier fick jag då en inblick i metoden men den kom inte att praktiseras i någon större utsträckning på de arbetsplatser jag haft. Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen är att granska familjerådslaget utifrån barnets perspektiv och genom denna speciella arbetsform särskilt granska familjerådslagets möjligheter som utredningsmetod för barn med utländska rötter. Frågeställningarna är: - Hur beskriver barnet sin situation, under och efter ett familjerådslag? - Hur upplever barnet familjerådslagsmodellen som metod för att förändra livssituationen? - Hur realiseras barnperspektivet i familjerådslagets praxis? Undersökningsplanen Planeringen av den svenska delen av studien har sin utgångspunkt i det nordiska samarbetsprojektet. Huvuddragen för familjerådslagsarbete i de nordiska länderna är likartade men tillämpningen av metoden kan ha variationer. För att koppla den nordiska forskningsplanen till verksamheten i Botkyrka utarbetades tillsammans med Familjerådslagssektionen följande plan för den svenska delen av undersökningen: 15

16 1) Förankring av studien i den praktiska FRS-verksamheten Samordnargruppen intervjuas inför utvärderingen om sin syn på barnens roll under rådslagsprocessen. 2) Barnets roll i inbjudan till rådslaget a/ Undersökaren deltar i mötet mellan familj och samordnare och observerar kommunikationen mellan barn, förälder och samordnare. b/ Barnet intervjuas en eller två gånger under planeringsfasen. Intervjuerna handlar om vad barnet känner och tänker inför rådslaget och hur barnet beskriver sin tillvaro. 3) Barnets roll under rådslaget Undersökaren deltar i familjerådslaget och observerar kommunikationen mellan barnet och övriga deltagare. 4) Barnets erfarenheter av rådslaget och tankar om framtiden Barnet intervjuas mellan det första och det uppföljande rådslaget om sin uppfattning om det första rådslaget och eventuella förändringar i sin livssituation. 5) Barnets roll under uppföljande rådslag Undersökaren deltar i uppföljningen och observerar kommunikationen mellan barnet och övriga deltagare. Rollen som utvärderare i relation till fältet Syftet har varit att följa barnet genom rådslagsprocessen. Därutöver har ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte skett med kollegor i det nordiska samarbetsprojektet. Den kvalitativa utvärderingen medger att även svårfångade kriterier kan ligga till grund för en utvärdering. Tanken är att ta hänsyn till den undersökta verksamhetens speciella omständigheter (Karlsson, 1999). Beroende på syftet med en utvärdering rör sig utvärderaren mellan den interna och externa funktionen. Det kan vara en fördel att utvärderaren kommer utifrån och kan se på verksamheten med kritiska ögon. Men om i stället avsikten är att främja utveckling av en metod, som i det här fallet finns inom socialt arbete, brukar valet luta mot en intern utvärderare som har lättare att följa processen på nära håll. Den roll jag hade har existerat i zonen mellan den interna och externa utvärderaren. 16

17 En interaktiv undersökningsprocess I gränslandet mellan en intern och extern utvärderingen öppnar sig nya perspektiv. Där har den interaktiva studien sitt fokus. En interaktiv undersökningsprocess handlar om att undersökaren fogar in sig i en redan befintlig verksamhet och därmed får tillgång till det fenomen som ska undersökas. För att åstadkomma en närmare och mer rättvisande bild av det undersökta fenomenet skapar undersökaren tillsammans med praktikerna förutsättningar för den undersökningsmodell som utifrån rådande villkor kan göra studien mest rättvisa (Bons & Sternudd, 2004). Bilden vi har om den ensamme forskaren som sitter vid sitt skrivbord är således inte relevant här. Snarare kan en interaktiv undersökning ses som en samproduktion mellan undersökare och praktiker, i vilken de tillsammans gör upp spelreglerna och navigerar längs vägen mot materialinsamlingens genomförande. Undersökningsplanen, baserad på det nordiska samarbetsprojektet, var konstruerad utifrån en normativ verklighet. På grundval av planen gjorde samordnarna och jag upp en s.k. lathund (se bilaga 2) för att konkretisera hur, när och på vilket sätt kontakterna mellan oss skulle ske. Lathunden var en ambitiös plan som reglerade alltifrån de inledande telefonkontakterna till hypotetiska handlingsalternativ beroende på hur barn och föräldrar ställt sig till såväl rådslag som idén om att delta i en utvärdering. Jag ville att utvärderingen skulle störa familjernas vardagsliv så lite som möjligt så därför ville jag träffa barn och föräldrar samtidigt som de träffade den utsedde samordnaren första gången. Förhoppningen var också att det skulle förenkla kontaktetableringen. Samordnarna var mina ledsagare in i verksamheten. Erkers (2001) skriver i antologin om familjerådslag i Norden om hur samordnarna organiserar sitt arbete och förlägger sina arbetstider utifrån det rådslag de just då arbetar med. Vardagen för familjer är fylld av förpliktelser och entusiasmen inför kontakter med socialtjänsten skiftar. Den anledningen gör att samordningsfunktionen innefattar ett betydande mått av rörlighet och självständigt arbete. Flexibilitet blev därför en målsättning även för mig. Det visade sig ganska fort att lathunden behövde anpassas till verkligheten i just den aktuella rådslagsprocessen. En viss improvisation var nödvändig. Möten på kort varsel var svåra för mig att kunna delta i. Det gjorde att jag ibland träffade barn och förälder på egen hand. Även antalet intervjuer med barnen före rådslagen kunde variera. När jag väl etablerat kontakt med familjen blev det lättare. Fortsättningsvis var det oftast bara jag och föräldern eller ungdomen som behövde komma överens om tider. När det gällde själva rådslagen fanns en längre framförhållning vilket gjorde det lättare för mig att styra in min närvaro där. Dokumentation Materialinsamlingen har skett genom bandinspelningar och anteckningar. Intervjuerna har tagit mellan ½ -2 timmar. De flesta intervjuer har spelats in på band men några intervjuer skedde utan bandspelare. Då gjordes minnesanteckningar som skrevs ut strax efter intervjun. 17

18 En del människor tycker det är obehaglig att bli inspelade, situationen kan med ens tolkas som mer kravfylld. Hos några av ungdomarna märktes detta av. En avböjde inspelning eftersom han tyckte det skulle kännas som ett polisförhör. En annan sa efteråt att hon hade tyckt det varit jobbigt att bli inspelad och mycket riktigt blev hon mer frispråkig när bandspelaren stängts av. För de yngre barnen var bandspelaren och själva inspelningen däremot ett ganska spännande inslag. Deras intresse för inspelningen blev snarast ett hjälpmedel för att komma dem närmare. Rådslagen har varat mellan 2-6 timmar. Under den mesta av tiden gjorde jag fortlöpande minnesanteckningar. Jag ansåg det vara orealistiskt att använda bandspelare under rådslagen, dels kunde det väcka onödig uppmärksamhet, dels fanns praktikiska hinder. Därför koncentrerade jag mig på att följa och nedteckna händelseförloppet och skeendena i rummet. Jag skrev också ner citat och uttryck som jag fann vara viktiga för förståelsen av situationen. På de flesta rådslag kunde jag föra anteckningar utan reaktioner från deltagarna. Under en privat överläggning kommenterades dock mitt skrivande. För att inte ta fokus från processen lät jag under den sekvensen bli att anteckna. I stället lyssnade jag och kompletterade anteckningarna om vad jag registrerat när mötet avslutats. Den tid jag tillbringat med föräldrar och barn som varken varit formell intervjusituation eller rådslag har jag gjort anteckningar om i efterhand. Det har rört sådant som man talat om när vi befunnit oss utanför själva intervjusituationen, iakttagelser jag funnit intresseväckande och egna reflektioner i övrigt. Urval, bortfall och avgränsningar Materialinsamlingen har pågått mellan september 2004 till juni I den ursprungliga forskningsplanen ingick att studera tio rådslagsprocesser för barn med utländska rötter från sju år och uppåt. Jag kom att bli involverad i sju barns rådslagsprocesser. Att processerna blev några färre beror på att det under hösten 2004 introducerades ovanligt få rådslag på enheten. Av samma anledning kom även svenska familjer att ingå i studien. En av ungdomarna sa nej till medverkan vid den första telefonkontakten och var därför aldrig aktuell för studien. Vid ett tillfälle sa en förälder ja medan ungdomen tackade nej till att bli intervjuad. Det blev förstås ingen intervju, men jag kunde fortfarande vara med och observera under rådslaget. Om några, och i så fall hur många, familjer avböjt medverkan i samband med den första informationen från rådslagsrepresentanten vet jag inte. Tre av barnen i studien reste utomlands efter det första rådslaget. Deras uppföljningar förlades så pass långt fram i tiden att de inte var möjliga att följa under studiens tidsram. Vid två tillfällen har rådslag i olika familjer skett vid samma tidpunkt. Jag ställdes inför valet att välja vilket rådslag jag skulle närvara vid och beslöt då att observera det rådslag där jag dittills hade haft mest kontakt med barnet. Förutom det uppställda ålderskriteriet har avsikten inte varit att göra någon sortering av vilka familjer som skulle informeras om studien. Jag har själv inte handlat utifrån någon selektion och har således inte haft någon strävan efter ett representativt urval. 18

19 Etiska överväganden Information Familjerna i undersökningen har fått information om studien i flera led. I samband med att de fick den första informationen från Familjerådslagssektionen fick de en kortare information om studien. De familjer som sedan tackade ja till familjerådslag fick en skriftlig information om undersökningen och i de fall rådslaget gällde ungdomar skickades en särskild information till dem (se bilaga 1). När det första mötet mellan familj och den utsedda samordnaren ägde rum, var jag med och berättade om syfte, tillvägagångssätt och etiska ställningstaganden för studien. Anonymitet Barn och förälder upplystes om att all medverkan var anonymitetsskyddad. Jag betonade min tystnadsplikt och att undersökningen var fristående socialtjänstens handläggning och inte skulle påverka planeringen. Familjerna fick också veta att det som barnet berättade inte skulle föras vidare till föräldrar eller myndighet. Samtycke från vårdnadshavare Barnens deltagande i undersökningen har utgångspunkt i vårdnadshavarens godkännande. Dennes samtycke implicerade att jag intervjuade barnet och gjorde observationer under rådslagen. Jag strävade efter att låta föräldrar få tid att bli bekant med undersökningens syfte och med mig. Den kommunikationen skedde helst med barnet närvarande, men med fokus riktat mot den vuxne. Frivilligheten, och att medverkan när som helst kunde avbrytas, poängterades. Samtycke från ungdomarna Föräldrarna gav uttryck för att de tyckte att syftet med undersökningen var angeläget och menade att det var viktigt att lyfta fram unga människors erfarenheter. Men det var ju barnen som var huvudpersonerna i undersökningen och därför behövdes deras medgivande för att få intervjuerna till stånd. I takt med ökad ålder bestämmer barn och ungdomar alltmer över sina livsområden och det blev uppenbart att ungdomarnas deltagande var ett beslut som var deras eget. Det jag förstod vara ett huvudsakligt skäl till att låta sig bli intervjuad var att man ville vara schysst. Jag kan ställa upp, jag har inga problem att prata, som en sjuttonåring sa apropå sin medverkan. 19

20 Tillvägagångssätt Barnintervjuer Intervjuerna syftade till att ta del av barnens uppfattningar och erfarenheter om rådslagsprocessens förlopp samt att låta dem beskriva sin livsprocess, framåt och bakåt i tiden. Livslinjen som intervjuteknik kan användas vid livshistorieintervjuer. Jag använde mig av metoden vid intervjuerna med de yngre barnen. Metoden ger möjligheter att på ett åskådligt sätt konkretisera samtal (Arvidsson, 1998). I realiteten gick det till så att jag ritade upp en linje på ett papper och tecknade en bebis vid linjens början och gjorde ett streck för varje år i barnets liv. Jag bad dem berätta om sig själva och utifrån deras fria associationer styrdes samtalen in på minnen, tankar och känslor. Uppåt 12-årsåldern behärskar barn ofta abstrakt och hypotetiskt tänkande. Då kan de samtala om saker som inte anknyter till en konkret verklighet. Den intervjumetod jag använde mig av vid de första intervjuerna med ungdomarna var inspirerad av en samtalsmodell som finns beskriven i en artikel från Västerås nätverkskonferens 2003 där forskningsprofessor Tom Arnkil, Stakes i Finland (den finska motsvarigheten till Socialstyrelsen) föreläste under rubriken Att erinra sig framtiden i bekymrens gråa zon (2003). Konkret gick det till så att jag bad ungdomarna att beskriva sina föreställningar om ett positivt framtidsscenario. Frågorna till dem handlade om: Ett år har gått och saker och ting har ordnat upp sig. Hur ser det ut för dig då? Vem har hjälpt dig och vad har du gjort själv? Vad var det du oroade dig för tidigare och vad fick din oro att minska? Dessa samtal lade sedan grund för resonemang kring uppfattningar och erfarenheter som var knutna till ungdomarnas livsvillkor vid tidpunkten för intervjun och till rådslagsprocessens händelsekedja. Observationer Gestaltningen av observatörsrollen är möjlig att utforma på olika sätt. Beroende på observatörens grad av deltagande och om observatören är känd eller okänd för gruppen varierar observatörens metod. Skiljelinjen mellan deltagande/icke deltagande observation ligger inom ramen för aktivitet kontra passivitet i observatörens förhållningssätt. Syftet med observationerna har varit att undersöka interaktionen mellan barnet och omgivningen under rådslagen och betrakta barnets deltagande ur skilda aspekter. I den här undersökningen var den öppna observationen lämplig. Den bygger på att de som observeras vet om att de deltar i en studie och att undersökaren inte försöka dölja sitt syfte (Chirac & Einarsson, 1998). 20

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Innehåll Inledning - olika synsätt och utgångslägen Frånvaro-närvaro-delaktig? DEL I: En process - från dialog till delaktighet

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer