Skolmästarkonst. Lärare och skolinspektörer. O. E. L. Dahm. Antydningar för. Nyutgåva av en tidig svensk handbok i pedagogik tryckt i Kalmar 1846

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolmästarkonst. Lärare och skolinspektörer. O. E. L. Dahm. Antydningar för. Nyutgåva av en tidig svensk handbok i pedagogik tryckt i Kalmar 1846"

Transkript

1 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Skolmästarkonst Antydningar för Lärare och skolinspektörer af O. E. L. Dahm Nyutgåva av en tidig svensk handbok i pedagogik tryckt i Kalmar 1846 FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA

2 O. E. L. DAHM SKOLMÄSTARKONST

3 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXVI 1996 VOLYM 181 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM MINNEN OCH DOKUMENT VIII Skolmästarkonst Antydningar för Lärare och skolinspektörer af O. E. L. Dahm Nyutgåva av en tidig svensk handbok i pedagogik tryckt i Kalmar 1846

4 FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Redaktör: Docent Stig G Nordström Adress: Box 2056, Uppsala Telefon: Fax: Postgiro: 5 80 O l 9 Medlemsavgift 150 kr (fr o m 1996) Tidigare utgivna volymer kan beställas och i mån av tillgång expedieras från ovanstående adress. Utgivningen av denna volym i föreningens årsboksserie sker i samarbete med Lärarutbildningen vid Högskolan i Kalmar Föreningen för svensk undervisningshistoria ISBN ISSN Reprocentralen HSC Uppsala 1995 Inledning Lärarrollen i framtidens skola- hur blir den? I debatter om skola och lärare inför ett nytt sekelskifte talas inte sällan om behovet av en ny lärarroll I ett modernt informationssamhälle kan inte läraren förlita sig på yrkets sekellånga tradition och position, det gäller att skapa en ny yrkesroll i samspel med andra aktörer i utbildningslandskapet - ett landskap som genomgått och genomgår snabba och radikala förändringar. Varför väljer man att bli lärare? Vilken är lärarens uppgift i samhället? Vad behöver en lärare kunna? Hur skall en lärare bete sig? Frågor om lärarrollen har ställts och besvarats på olika sätt under skilda epoker och i olika kulturer. Hur definierades då lärarens uppgift och kunskapsbehov när läramtbildningen i Sverige genom 1842 års folkskolestadga blev en "nationell angelägenhet"? Hur realiserades statsmakternas intentioner på regional och lokal nivå när domkapitlen i Sveriges stiftstäder enligt femte paragrafen i folkskolestadgan hade att "bereda tillfälle för dem, som wilja egna sig åt folk-lärare-kallet, att i ett seminarium erhålla undervisning och öfning i de till detta kall hörande ämnen". Dahms Skolmästarkonst ger oss möjlighet att rekonstruera hur lärarens verklighet såg ut för 150 år sedan och hur föreståndaren för ett av de nya seminarierna tolkade samhällets krav och förväntningar på den nya folkskolans lärare. "Hvad man led brist på vid den nya läroinrättningen var lämpliga läroböcker; men för denna brist sökte vår outv

5 tröttlige lärare bot" skriver en av de allra första lärarstuderandena vid Kalmar folkskoleseminarium, Daniel Nyström, i sina seminarieminnen, tidigare publicerade i ÅSU) Han berättar hur läroböcker bl.a. i geografi och pedagogik successivt kom till och ibland "utdelades arkvis från boktryckeri et". Någon lärobok i pedagogik fanns ej heller att tillgå, hvadan man i detta ämne hade att göra skriftliga anteckningar under pågående lektion. Här var planen till Dahms skolmästarekonst, som likväl ej utkom i tryck förr än 1846, utstakad. I föreståndarens redogörelse "över den undervisningsplan, som blifvit följd vid skollärarseminarium i Kalmar år 1843" skriver Dahm själv: Pedagogik är icke något föreskrifvet läroämne, men tycks mig vara fullt ut så angeläget, som något annat, hvarföre det ock blifvit af mig föredragit l timma i veckan, dels efter skrifvet kollegium, dels efter Oldbergs Handbok. ~nförsta svenska handboken i pedagogik, Praktisk Handbol. i Pedagogik och Metodik för Swenska folkundervisnbj gen skrevs och utgavs redan 1843 av Anders Old berg, föreståndare vid folkskoleseminariet i Uppsala. Enligt utbiliningshistorikern Åke :sling kan Dahms SkolmästarkOI 1st "i mycket ses som en direkt polemik till vad Oldberg anfört".2 I motsats till Oldberg är Dahm skeptisk till detaljerade anvisningar. Han använder avsiktligt ordet antydningar "hur man bör underwisa, om det mål, man bör bemöda sig att hinna, och om de misstag och fel en skolmästare bör rätta hos sig sjelf och sina barn." Isling konstaterar att Dahms handledning ter sig mest modern av 1800-talets läroplansdokument när det gäller själva dispositionen. Dahm skiljer på mål och metoder på liknande sätt som sker i vår tids läroplaner. I Skolmästarkonst ges utförliga beskrivningar även av kunskapsämnen såsom geo- VI grafi och historia, med angivande av ändamål, kursinnehåll, metodiska anvisningar och förslag om läroböcker. En senare Kalmarpedagog och Dahmforskare, rektor Carl Ernst Göransson, menar att Dahm är onödigt blygsam när han i förordet uppger att Skolmästarkonst inte är något självständigt arbete utan författad efter A Ludewigs "Der Schulmeister". Dahms egen hand märks ideligen. Han talar till den unge svenske seminaristen, som skall ut, kanske på landsbygden, för att börja sin fostrargärning. Därför råder han till att iaktta klok hänsyn till folks misstänksamhet mot det nya och till att gå fram försiktigt och steg för steg. Genom sina råd och före ~krifter karaktär!serar Dahm f.ö. sig själv som pedagog; han är mgen enkelspång skolfux, han visar förståelse för skilda åsikter och metoder, dessas olika användbarhet alltefter stadium, skolans resurser, elevernas individuella läggning, deras antal etc. Han framhåller kraftigt betydelsen av lärarens eget sätt att vara såsom föredöme för eleverna och vikten av att han vinnlägger si-?. <?m ett glatt och Jämnt lynne, en hjärtlig umgängeston mot laijungarna och manhet om deras hälsa och trivsel allt b~te~knande just för Dah~1.s egen lär~rpersonlighet. Undervtsnmgen skall vara grundhg men ocksa ges med liv och friskhet.3 Skolmästarkonst innehåller "många goda och kloka uttalanden, som alltjämnt tål att begrunda" var det sammanfattande omdömet av Kalmarläroverkets rektor år Vem var då författaren till denna skrift? Oscar Elis Leonard Dahm föddes 1812 och växte upp i ett prästhem i Resby, Arby församling, nära Kalmar. Han var 30 år när han den 16 november 1842 som en av tre sökande utsågs till föreståndare för det nyinrättade Kalmarseminariet Dahm hade då i flera år varit lärare vid apologistskolan i Kalmar och hade just återvänt från en pedagogisk studieresa till Tyskland, Schweiz, Frankrike och Italien. Vid 17 års ålder hade han blivit student i Upp- VII

6 sala och hade sex år senare avlagt magisterexamen, motsvarande dagens doktorsexamen.4 Dahm hade stor betydelse för utvecklingen av skolväsendet i Kalmar. Vi ger återigen ordet till hans elev Daniel Nyström som senare blev en av Kalmars förste lärare: Dahms energiska åtgärder arrangerade saken så, att folkskolan, som hon numera skulle kallas, genast skulle öfvertagas af seminariebildade lärare. Redan innan årets s l ut hade också Dahm för ändamålet utarbetat ett reglemente, som vann Domkapitlets stadfästelse-- Dahm ingick i Styrelsen öfver Kalmar stads folkskola, där han i sju år förde protokoll och mellan 1844 och 1859 skötte kassaförvaltarskapet Under folkskolans krisperiod under 1850-talet var Dahm en av dess försvarare. När många hävdade att skolfrågan skulle få vila i ro en tid hävdade Dahm att skolan är en sådan institution i samhället att den bör utvecklas för jämnan. Han tilltrodde folkskolan stora uppgifter: Hvarföre skola vi påstå, att folkskolan ej kan undervisa i annat än litet innanläsning, religion, läsa och skrifva? - Wi få ej i kortsynt välmening söka genom thearier för skolan göra något oändligt litet af det, som kan blifva stort: ej säga till upplyslingens unga örn, att han skall hoppa på tufvorna, utan tvertom uppmana honom att sträfva allt högre och högre på sina med hvmje dag allt starkare blifvande vingar. Han bränner vingarna säkert lika sent, som den naturliga örnen, då han sträfvar emot solen; ty ljuset skadar ingendera; de vinna blott en mera vidgad utsigt. Trots att Dahm var seminarieföreståndare under endast ett år ( ) anses han ha haft stort inflytande på utvecklingen. En av hans senare efterträdare, rektor Hjalmar Nilsson, har betecknat honom som "det största namnet i seminariets historia".5 Efter året som seminarieföreståndare återgick Dahm till lärdomsskolan, där han aktivt medverkade till en samman- VIII slagning av apologistenheten, lärdomsskolan och gymnasiet till ett Elementarläroverk Han var läroverkets förste rektor men måste efter några år lämna chefskapet. Konservativa krafter var rädda för att Dahm. som var en ivrig företrädare för realämnenas likaberättigande, skulle underminera de klassiska ämnena. Dahm kvarstod hela sin livstid som lärare vid läroverket. "En banbrytarpedagos ödesdrama i Kalmar för hundra år sedan" lyder titeln på Göranssons beskrivning av hans "sällsamma befordringshistoria".6 Dahms utbildningsintresse omfattade alla skolformer. Han arbetade bl.a. för upprättande av teknisk skola. Tvärt emot mångas uppfattning under denna tid ansåg han det vara statens skyldighet att också sörja för den kvinnliga ungdomens uppfostran och donerade i sitt testamente även medel till den flickskola för fattiga flickor som stadens fruntimmer startat, "Bernhardinaskolan". Som medlem i skolutskottet vid 1873 års riksdag kämpade han för att latinet inte skulle vara tvångsämne och för rättighet för realstudenter att avlägga universitetsexamina. Dahm upprättade ett folkbibliotek i sitt hus vid Lilla Torget och anordnade en bildningscirkel tillsammans med Kalmar stads Arbetarförening. Liksom en annan framstående folkbildare vid denna tid, Olof Eneroth, såg Dahm parallellitet mellan folkbildning och fruktodling, vilket framgår av bevarad brevväxling dem emellan.7 Dahm hade själv en stor körsbärsodling på sin lantegendom Stensberg. Biodling var ett annat intresse, som också finns dokumenterat i en bok om biet, dess natur och vård. Dahms intresse för natur kom också fram i återkommande riksdagsmotioner om småfåglars fridlysning. Förutom Skolmästarkonst, skrev Dahm läroböcker i historia och geografi och gav ut en atlas för folkskolor. Sär- IX

7 skilt geografiböckerna trycktes i många upplagor och användes in på 1900-talet, långt efter fölfattarens död. Som en av 1800-talets mest produktiva läroboksfölfattare påverkade Dahm under decennier elever och lärare vid folkskolor, seminarier och elementarläroverk. Den "arbets- och tempoordning" som gällde vid Kalmar folkskola och som tryckts sist i Skolmästarkonst kan behöva en kommentar. Efter att ha tagit del av Dahms liberala uppfostringsmetoder blir en nutida läsare ganska förvånad över detta egendomliga exercisreglemente, som i minsta detalj beskriver hur barnen skulle drillas i och ur skolbänkarna. Arbetsordningen bör nog ses mera som exempel på den tidens ordning än som ett uttryck för Dahms egen pedagogik. Man får komma ihåg att det var växelundervisningsmetoden som vid den tiden föreskrevs i skolstadgan. I den tidens stora klasser fanns behov av monitörer, dvs mer försigkomna elever, som hjälp i undervisningen. I Skolmästarkonst framhåller Dahm att "monitö1 s systemet bör alltid betraktas som nödhjelp". Dahm var politiskt aktiv i riksdag, landsting och i stadsfullmäktige. Även om skolan var hans stora intresse så ägnade han sig åt allt som kunde främja samhällets utveckling, han arbetade bl.a. aktivt för sjukvårdens utveckling och tog initiativet till bildandet av ångfartygsbolaget "Kalmarsund" och var en av initiavtagarna till utveckling av den allmänna gatubelysningen i sin hemstad. Dahm karaktäriseras som reformivrare och hänbrytare på många områden slutade rektor Dahm sina dagar, 71 år gammal. Både i riksdag och i landsting hade han då gjort sig känd som en av vårt lands större skolmän. I sin hemstad hade han vari t med att utveckla utbildningssystemet på alla nivåer. Han var också en god företrädare för lärarprofessiox nen. Såhär beskrev Daniel Nyström sin lärare och Kalmarseminariets förste föreståndare: Driftig och outtröttlig var han i sitt lärarekall och skötte detta under det muntraste lynne. Glad och språksam var han deremellan och vid besök, som han gerna mottog. På det hjertligaste log han jemväl åt det omedvetet fadda och platta, men på ett sätt, deri ej den minsta skymt af hån kunde skönjas, hvadan den det gällde neppeligen kunde känna sig sårad. Uti allt hans umgänge med sina lärjungar syntes tydligen, att han på förhand väl satt sig in uti hvad som komma skulle, ty han visade ett nästan obegränsadt öfverseende med enfalden. Och sådant var också af nöden; ty: Förestä11om oss dessa enfaldiga naturbarn, dessa bonddrängar-lekmannapredikanter, som icke kände andra böcker än sin katekes, psalmbok och bibel jemte några postillor och andaktsböcker, troende allt övrigt vara synd att läsa; som ända hittills ej haft en aning om, huru en skolbok såg ut;-- Dagens lärarstuderande kan le åt Nyströms beskrivning av den tidens blivande lärare och deras brist på boklig kunskap. I dag finns helt andra förutsättningar för kunskapsinhämtning och inlärande. Men frågan om hur man skapar en bra lärare-elev relation har samma aktualitet som för 150 år sedan. Denna nyutgåva av en av våra allra första pedagogiska handböcker erbjuder dagens aktörer på lärarubildningens scen ett 150-årigt perspektiv på den ständiga frågan om lärarroll och lärarens uppgift i samhället och ger goda förutsättningar att reflektera över vad som är föränderligt respektive beständigt i lärarprofessionen. Nytrycket är emellertid av speciellt värde för lärarutbildningen i Kalmar där de frågor som restes inledningsvis är ledfyrar i ett projekt om Kalmarpedagoger i tid och rum (KaPe). Intentionen är att levandegöra utbildningens rika kulturarv och med hjälp av detta knyta nordiska och internationella kontakter. De lärarstuderande har möjlighet att delta i en forskande-lärande process om lärarroll, lärar- XI

8 relationer och lärarens kunskapssyn i ett tre-årigt projekt, där det första året fått arbetsnamnet O.E.L. Dahms år. Projektledningen är tacksam för att Föreningen för Svensk Undervisningshistoria prioriterat nyutgåvan av Skolmästarkonst så att den- 150 år efter att den första gången utkom från tycket - ånyo blir tillgänglig för lärarstuderande och lärarutbildare. Kalmar i november 1995 Inga Elgqvist-Saltzman Noter l. Självbiografiskt omramade tidsbilder från seminarie- och folkskolestridernas första tid. I: År'lböcker i Svensk Undervisningshistar IJ Vol III, Åke Isling, Det pedagogiska arvet. Kampen för och emot en demokratisk skola 2. Sober förlag C.E. Göransson, Rektor Dahm, en märklig föregångsman. I: Vid Kalmarsund och Fyris, Kulturbilder Kalmar nations skriftserie Minnesskrift över Välgöraren Oscar Dahm, av Olle Gustafsson; utgiven av Dahmska Fonden och Dahmska Stiftelsen å stensberg Rostads Elevförbunds årsskrift C.E. Göransson, En banbrytarpedagogs ödesdrama i Kalmar för hundra år sedan. Barometern 18, 19 och 21 juni Jfr B.R. Hall, Eneroths pedagogiska tanke-miljö. Årsbö'cker i svensk undervisningshistoria Lund XII Innehåll Hvad Skolmästarkonst är skolmästaren. skolmästaren och hans kall skolmästarekallets obehag och glädje Nödvändigheten af en värdig förberedelse Den examinerade seminaristen såsom sökande till en skolsyssla skolmästarens rättigheter skolmästarens skyldigheter skolmästaren såsom medlem af en församling skolmästaren i förhållande till enskilda församlingsmedlemmar skolmästaren såsom uppfostrare och lärare Allmän metodik. Allmänna undervisningsreglar Det afbrutna lärosättet { Det oafbrutna eller akroamatiska Läroton Läromaner Serskildt Methodik I. Religion II. Biblisk Historia II L Innanläsning IV. Modersmålet V. Historia VI. Geografi VII. Geometri VIII. Räknekonst IX. Naturlära X. Naturalhistoria XI. Skrifkonst A. Kateketiska B. Heuristiska C. Examinatonska XIII

9 XII. Sång XII I. Gymnastik XIV. Trädgårdsskötsel XV. Examen i Folkskolan Skoldiskiplin. Huru kan skolmästaren grunda och upprätthålla en god diskiplin? I. Genom förståndiga lagar II. Genom ett riktigt användande av diskiplinarmedlen Belöningar A. Hvad skall skolmästaren belöna? B. Huru skall skolmästaren förhålla sig, då han belönas? C. H vilka belöningar böra väljas, och vilka förkastas? straff A. B. Hvad skall skolmästaren bestraffa? Huru skall skolmästaren förhålla sig, då han straff ar? c. Hvilka straff böraväljas, och hvilka förkastas? III Genom lärarens personlighet IV. Genom begagnande af förmän, föräldrar och barn De ; skolan oftast förekommande f el och deras bestraffning. Huru skall skolmästaren behandla förseelser, som ske utom skolan? Skolans nödvändiga enhet Skolans inrättning Skolmästaren i Söndagskolan skolmästaren och de nykomne barnen skolmästaren och Presten Skolmästaren och skolstyrelsens öfrige ledarn. skolmästaren och barnens föräldrar S kolmästarens bisysselsättningar Om inspektionen öfver fo1kskolan Arbets- och tempo-ordning l SKOLMAS'.f ARI\.ONST. ANTYDNINGAR F ÖB. Lärare och Skolinspektörer AP KOLLEGA, KALMAR. ROS AUG. WBSTIN. l XIV

10 P1 ö{ver allt, bf}ullfen det goda, och om nligot biittre mognar hos eder sjelfva, så sätten det i sanni?l!j och kärlek till del, som jag i sn nui,ng och kärlek {örsiikte gifva eder, oclt förkasten iitminstone icke det hela a{ mitl Hfs st1 ii{vanden silmm en sak, den der 'l'f:dan vore afgjord odt icke,behijfv~:r turgo~z vidare pröf'ning. Den är sannerligen ämm 1'(!ke af.q,jm d oclt behlj{ver helt siikm ligen t"ll allvarlig pröfning, och flet icke f'ijr min ellm min b öm skull. P E s T A L o z z I. J;war tå nlimr fom fig later mt)fit tl)cfia fäijrt \uiue, at cbole=orbnfng lit ten flett od) rilt!ltl ting. j)onom fmarail, ~t tl)t'l' Om må \\lilt'<t {)uru tl)it fan,, ~ifme( mo(te (]lurt' Od) en bt'l'enna, efjttru ringa t!jetta dr, få är tlj& lifmel ganffa ml>fit alf n6benne, ttttbarn ocb ungbomen i tucbt od' lof{itla fon!1ir mö få!cbc6 instruerat Odl ldrb ll.l!hba, '!hcrföre lftt! man!åbant icte {)I:'Uet fi>radlta, ejfter ingen till tbet 1om!)ö! gre lir, utan genom tbefi,t ringa (tijd'er romma fan. ~~1urentiu6 \.Petri. F ö r o r d. Pedagogiken hw i Sverige ännu icke hunnit upparbeta sir! till vetenskap. Att den skallldnna dertill" iir dock både säke~ t ock "nödvändigt, ty det" som /.t os cm dra f'olk är en ordnad vetenskap" kan icke liiuye förblij'va out1 edt lws en civiliserad natiou:~ så vida dess blldning '[j skall,f/å tillbaka., JJ1åtte dmföre någon svensk sirolm an snart fö1 etaga sig:~ att" lånande allt kvad ädelt oclt ffodt är i ulllindningens peclaffo[jislut forskningar, utarbeta at OSS en Vetensftapli[j pcdago(jlkj lämpad ejtt r svenska bruk ock förhållarult'u. Det iir {ör att brinr1a folksiwlans arbete i nå,qorhtrda ordnad form" som jag.ut,qifver denna.lilla bok" ln?ilken lwf'vudsaklitjen är f'ihfattad/ ~>jte1~ A. LvnEwras "ber E:cbufmd~er," 1ned rådfrä,qmtde af' å;tskill~qa andra tr1ska pedar;ogers arbpten. /)en är iiumad till lnltråd ~~id undervi.~ niar;en på folkliirareseminariej na. I(jm den dm:jemte fja.fjjw niitjon 1-nlan anställd skolman:~ så är det mir; an,qeniimt. Till uuddkande af vidl!fflir;hpt har jarl f!i citn at miua källor. Detta, kan ock i ett arbt~te.mdaut som detta vara onodigtj ty e ndast sanningen tir 'tli!jtith icke personen" som framställer den.

11 Emedan ja,q of~a tollear andras mfaren- 1 1 het., ltade jag iutnstr:e b 01' dt s aga.. "vi": d e t h a- de då., som vanlitjt., betydt: "jag oclt de~ jag beal'betat;" men stilen blir der~[jf:rnom tyngre., iin nyttigt är, niir man gifver rad..fag lutr kanske stuni{om talat i jö1 mycket bestämda ordalag; _. min meninri bli1 -derigenom åtminstoize icke mindre begriplig. Stilen iir någongång!tärd: det kommer deraf., att jag {ö1 sökt vara så km t som möjligt. Hvad Skolmästarkonst är. SKOLMÄSTARKONST eller PEDAGoGIK *) är elen vetenskap, som framställer de reglor en läraa e och uppfostrare bör följa, då han uppfostrar och undervisar. Skolmästarkonstens högsta uppgift är att, genom utveckling af hva1je barns individuella anlag, medelst konst kunna bt inga hva1je menniska till en fullkomlighet, hvars högsta grad är lik det oskuldstillstånd, hvilket våra fö sta föräldrar egde. 1\'lålet kan ej uppnås; men man mas te söka närma sig det. Kunskaper äro endast medel till forståndets skärpande och till förvärfvande af den ställning i samhället, som är gynnande för menniskans moraliska fullkomning. All god undervisning maste således afse hade hjertat och förståndet. Förståndet skall reda och förklara hjertats känslor; hjertat vä1 ma farståndets begrepp. ~ ) Af g1 ekiska ordet 7taz8ayooyza barnanppfosh an.

12 SKOL'\ \ST.-\llEN. 7 S R O 1~ ~~ A S 'f A R E N *). liolm~istni'cn och hma~ liuil. s kolmästare iit' hvnr och en, som offentlig t ellc enskildt åtagit sig (ltt unde visn de unga. Ilnns kall är alltid intlytelsel'ikt, och derfi.), e högst. vigtigt. Den offentlige Hir;:nens verkningskl-ets är större 1 han:o. inflyta11cle följaktligen stöne och h;ws kajl för stat~n vigtlgat e tin privatlännens; iinskönt clenne ~rdnnr es kall för honom enskilrlt..,').l < J ~ hrgh;nar mpd llil ol'llr. l "skofnliislrlj't;" öfvr. J alll, ~indock j ag \'el at t del i miingas inbillning lir gammnlmodigt orh missljudande. i\i en j <1g illlser det vara rlitl och!jetyd elsefullt, emedan <.!et utt rycker just precist det, som en skolmiislare hö1 \"<Ha: en miistare i ocll fiir sin skola, liksom m ~ii<jren, hilrlhn".''aren, smeden 111. fl. iir i sin, erl<sl il il..l <1g inser "" ej, hvarfiire ordet skol-liirarc skalf Yara lömiinhirc >ch n 1ckrare, i synnerhet som rlet il f de fl es!a organ er nllalas s~so m sko-uirare. Spri'd<riktigare lir det ej heller, emedan, om man helr< ktar s<jkcn friin etyiijologisk synpu nkt och nöcll ii ndigt, iii hihehi'llla ordet HirHre, man d?1 hon! e siig n har n a l i iran~. Li'ltom oss derför lala som Yi'Jra fii1ler. Det iir barn sligt all fik a Pft er nya titlar; t~ ti teln skall ej ge anseende i'il pcr.~l lll l' ll, ulan pnsonen i1t ti teln. Om en skollll ii slaj e LltPr b ila sig till or.h med prost ocl1 professor, hlir k111 iindi1 icke <~nnal :in skolmiistme. Behi'diPn derför edert ga111la nan1n, skol m i i s lar< ~! men hemöd en Pd cr att Yara sf11lana mii n, al l ll<lmih ~ l "skolmiislare," < 11\"lr ' ~~~ -' t n<lnlnes, 111 a ' 1 ;Ila som el t ii del! och iirligt. 11 'JIIlJL lll ~ l ll iihlt frii n ett iidelt oeh iirligt yrke. och!'öl' deu1, son1 al' hono n1 lwmlledas, llliistc f'ga :-;amma vigt. \Visserlig.en f;ir iekc ens deu Lirare, hvars inflytnnde ii t som mest utbredt, inbilla sig a tt. sarnh iiilets hela viil hvilm pil honolll, oeh att intet annat st<ind i samhället ii r s;i vigtigt som hans; me11 vigtigt bli1 det dock <.~lltid att i kraft af ~ilt embete kunna utöfva ett sa :-;tott inflyta nde pa hela geuel'ationet s moraliska lif, att ieke sällan den riktuing, som menniskans fö rst;i nd od1 hj1~1 t a skall taga för hela lifvet, bestiinunes af hot tom: n;\got vigtigt blir det alltid att ega infly tande pii sil m;\ijga fam ilj et s hu~liga trcfnad, att kunna bi dl'a ga till spridnnde af gläclje eller sorg i sa mringa h us. Det ligget derföl'e mnkt upp<i, att skolmästa1 en noga UeSi llll <lr hvilket förtroende SOIII b!ifvit h l)llo IH lemnadt af fam iljen, af samhiillet oeh af kyrkan. Familjen anföt tt'ot' h onom sina s må medlemnhll', med den fordran, ~~ t t han skall handleda dem s <i, att dp a llt Ill er och lll et skola kunna bidraga tih dess sedliga utveckling, inre tt elnn d och yttl e bestånd. Sanlhället anförtror honom sina sma medborgare, mej den fo1 dran, att han sknll handleda dem sa, att de eu gri ng med utbildade fömlögenhetej' ma kunna i sin lll<tn bid aga till dess bo gcdiga och rnot n liska full komning. Ky t kan anföt t ot honom sina smil nl edlemnl<ll', med den foi'(jr an, alt hall g"e li Olll )ära och eftel'(!örne skall ha t1dletla dem sa, ;1tt. de m<t k.utjjhl blifva medl em uw af den osynliga Guds kyt ka hiit i titlen, och saliga i eu komtuande evighet. \re den lärare, som n;lgousin glölllm er detta. \Ve

13 s skolmästaren. SKO LMÄ 8'1' ARBN, 9 den, som glömme, att lw.u ~uiste uppfostra barnen till sedlighet och kr1sthg dygd. \Ve den, som glömmer, att den mo1 aliska bildniugen betyder mera än kunsk~per. Hans synd är stor infor Gud. Om han ofverser med fel, som hos barnet lätt kunnat häfvas; Om han genom o rättvisa och hårdhet väcke1' hittel'llet i barnasjälen; Om han genom sitt exempel, inom eller utom skolan, gifver anledning till synd: om han leder sina skolbam fram pä brottets b1 eda v ä o- bättre vore honom att en sten vore bu n- b'. den om hans hals och han nedsänkt i hafvets djup. Han är föraktlig såsom menniska och en styggelse inför Gud; ty han är en föra1 gelseklippa för dessa små, som stä så näm Jesu faderslljerta. Stora fordringar måste en lärare alltid hafva på sig sjelf: höga och ädla åsigter måste han alltid hafva om sitt kall; ty eljest. nerisjunker l1an lätt till ett uselt legohjou, som, fnt sänkt i andlig försoffning, förlorar formagan att sjelf värmas till 11it ocp drift, och följaktligen blir oskicklig att tända någon moralisk eld hos sina skolbarn. Men derföre far han ej inbilla sig, att det ät han, som bestämmer hvad som skrifves på historiens blad, att det är han ensam, som vattnar samhällets firmste hjertrötter, att staten står i en obetald tacksamhctsföj bindelse till honom för hans osparda möda: idel halfsanna, dimmiga fraser, som låta väl, men ej gifva läraren något klart begrepp om sin ställning, utan endast uppfylla honom med in- hilluingar, pmlanteri och missnöje. Ansprii.ks Wsare, f(), stajhligare måste lät aren tänka. Han halle derföre sitt kall l) mr ett mbete, hvarmed han fö1 värfvar sitt dngliga h öd, som väl har hi)g betydelse i samhället, men inför Gud i eke l ngre än manget annat äl'ligt y ke; 2) för en plats, som är vida svarat e att upp(ylla, än mangen annan Ufve1 och undea honom och att det derför icke är en smasak att kunna ' fylla den sa, att man gö rlen ära; 3) för ett yrke, h~~rs. ändam<il endast i vissa detaljer kan full~ stm1<hgt uppnas; men med. h vilket hög tanka om egen förtjenst lättare förena1 sig, än med många andt a; För ett yrke ändtligen, som visserligen 'fo drar sin man, men änrla lemnar många stund e öfriga, hvilka läraren utan samvetsqval kan egna at vederqvickelse och at skötand~t af enskildta värf. \Välmeningen pratar: all tid och alla krafter maste egnas at lrirarekallet, och först nä för detta icke mera aterstar att göra, ma man tänka pa sig sjelf och sin hvila; men lättsinnet föder inconsequenser, sa att mången, som tror på sanningen af ofv~nstaend.e, likväl anser sitt embete för en tung borda, hv1jken man bör söka taga sa lätt som möjligt, och skyr derföt ofta ej det minsta att förditta de vigtigaste skolsaker endast pro forma. Derföre, fö1 att slippa rlessa eländiga motsägelser mejlan 1anke och handling, lcit.om oss medgifva, att skolläraren, liksom hvarje annan menniska, måste le f va brule fih sig sjelf och för sitt kall: att han har rättighet att ujuta af

14 10 SKO LM:\ S'l'AUEN lifvet:;; glii lje, men att han hufvudsakligen hnr. söka denna ujntniug i ett h oget ntöfvamle af siua embetspligtm. Dem1ed komma vi till. ett tyflligt. och riktigt begrepp om wir suilln111g. Klazyomålen öfvc1 statens och barnens otack~ saml1et miiste upphöra; ty så Hinge vi icke gjort me1'a än vår pligt kl-äfver, s11 Hinge kl~nna vi billigtvis ei fordra 11ngon extm Veflet gajining af tacksamhet. l\led seende ögon ingat läraren i sitt kall; han ser dess svät ighetet, tless fnrrlelm. \Vill han njuta de sednat e, sa måste han tala de fö t a. Ingen tubbas. H var och en stiget fl'itt: jag vill! \Virl detta nja g vill" bör han ock sta, som en mnu, oeh bemöda sig att nu a hvad han skall vam, mer! hjet ta och med själ, och icke till hälfteu. Då kan han hoppas Guds välsignelse öfver sitt m bete, och märka deu hade i den själaft id han käuuet efter ät lig vet ksamhet, och i de framsteg han se1 hos sina barn. Hans räkning med samhället är cla allticl uppgj.:mv Han vet, att han är dess tjenare, ej välgörare; men ocksa att haus arbete ej far vara ett liknöjdt legohjons. Skolmästarekallets obeha~ och ;;lädje. skolmästaren får liksom hvar och en annan känna både s01 g och glädje. Han njuter i allmänhet ringa vedergiillning för mycken möda; }1ans kall blit ofta käljan till bittra bekymmet och (ljup au ger; medför alltid mycken omtanka' SKOLMÄS'fARF:N. skat pf. tnr1e1 och manga misstydningar, ofta mest, när det. är minst fiirtjent: men han far ock njuta det ljufva ni\jet att ega en stilla men ()el'fö e ieke mindre iuflylelsel'ik verksamhet. Honom fönmnas, näsfan mera än nagon annan, att skada fl'llktet'ihl af siu vtwksamhet fbiu rlet as första knoppning till det as sk()uastc mognad. flau helli1ws genom (len vmma tacksamhet, som goda barns lyckliga förählrar hembiil a at den trogue deltagaren i deras omsorgel', och som bnl'llen of t a sj elfva h eva ra in pit sena äldet domen. Alla ädlare skola ock viuigt et känna vät det af hans stilla verksamhet. Men vid fa embeten het o det sa mycket pa den som sklitet det, om det skall bl'inga Jwnom glädje ehet s01 g. Nit, dug1ighet och allvarlig mildhet gör glädje. Liknöjdhet, oskick1ighet och ohejdad hetta gö sorg. Ynglingen böt också aldrig egna sig åt cletta kah, om hau ej känner sann böjelse derför; ty då hanrl1ar han vanhederligt och syndigt. Drifves han dertill endast aflättja, af äregil'ighet ellet af begä till inkomsterna, da ät han ett otjenligt skollät areämne, och fam är, att han ahll ig blir annat, än en usel dagsverkare. Ädlare maste hans bevekelsegi'under vara. LärarekaHet miiste synas houom önskansvii dt fli1 rlet gagn, han det kan göra. Endast da, niit haus samvete säger honom detta, kan han hoppas att a1 betet skall b1ifva Jwnom en Jjutlig hörda, och gdimelsen eu siillsynt gäst. Det tillhör honom de föt at.t städse hedja Gud, att han ville Il

15 12 SKOT.MÄSTARRN. med sin heliga anda uppviit ma hans hjerta och upplysa hans förstånd, så att han bad e ma känna ocl1 för st;l de pligter, som åtfölja hans kall, och förläna honom kraft att dem alltid iakttaga. Nödvändigbeten o.f en värdi;; f"orberedelse. Af det redan sagda fal1e1 af sig sjelft, att ett sådant kall icke kan åtagas så utan förberedelse, som man anlägger en i1y klädnad. Skolläraren far icke vara så oförberedd, att han först. i embetet läa er känna det, som foroms att värdigt kunna bekläda det. Han måste vid anträdet till sitt kall redan ega en viss mognad, ett visst förräd afpraktiska och t.heoretiska kunskapea i ya ket, om han skall kunna sköta det till egen glädje och barnens gagn. Att blott ega allmän bildning ät lika litet nog för skolmannen, som för låkaa en. Qvacksalveri vid behandlingen af själens utbildning och sjukdomar är vida farligaa e för det allmänna, än qvacksalvel'i, användt pa kl'oppen. Dock tyckes man hos oss länge hafva fö1 bisett denna sanning, ända derhän, att lärare funnits, som icke känt ett ord af den vetenskap, hva1 s bud de dagligen varit förbundne att tillämpa. -l\iången h'ot, att det gatt väl ända. Derom vill jag också icke hät strida, utan blott anmärka, att man just ej så noga kan se ett fel, utan att känna det rätta. Har en duglig man nu blifvit en oklanderlig lärare, sedan han några år praktisel'at och gjort män- SKOLMÄSTAREN. 13 ga misstag, sit ii1 det säke1 t att samma man skulle pä ko1 tare tid och utan så dyrköpt erfal enhet hlifvit en skickligare lärare, om han forut.haft den theoretiska och praktiska biluninoför Y ket, som varit jemngod med den, so1~ forflras af en djurläkare i hans sak. Nej, tidi?'t må~ te l?raren börja bildas. för sitt yrke, hhfva fortroltg med dess pligter, fröjder och sorger, studera menniskohjerfat den jordmån i hvilken ban skall sä, de ~atten~kott han måste afskäm, de sär han måste hela; med ett ord, han måste känna den planta, hvars harmoniska utbildning han skall befordra; I1an måste känna de medel, som förgångna generationer brukat, för att kunna nå detta mål, på det att han må kunna börja, der de slutat, och möjlio'en i någon ringa mån bidraga dertill, att bans v~teu~ skap må rycka framät ett fjät genom hans åtgärd. Men Skolmästaren måste äfven vara förhe ~edd i andra afseenden. Kunskaper äro honom 1cke nog. Hela Jmns lif måste ha varit honom en förberedelse till hans kall. Han far icke l1~fva- varit en utsväfvande, liderlig yngling, med forsvagade kropps- och för~tändskrafter och befläckadt rykte; ty skolmästaren behöfver full kraft ~ör att. med energi kunna sköta sin tjenst, och for att 1cke snart blifva utnött och för~ vandlad till en slö, nnyttio- löninsamlare han h l "f o '.e 10.ver ett ohefläckadt rykte, åtminstone så till vula, att icke hans uppförande väckt all-

16 14 SKOLMAS'fAREN. miint uppseende och varit eller ii1 ett fiiremaf fö1 allmiinhetens dittvisa tndel. Skijut tala1 tlt>ll nordiska sagan om den moraliska!'enhetens makt, cl;:l hon berättar om Tialdel", oskuftlerrs gud, att l1ans. renlwt. var Asarnes fastaste viinr, och att alla mörk ets makter ej förmädde skn~ fla tlem föl'!', än de sje1fya i öfvermod och o förstanrl flödat Balder. Sn iir det äfven med menniskan ~ hon är stark i samma man Iwn är god, och blir svagare ju tljupare lwn falle i sedligt l1änseende. Skolmästaren -i synnel'l1et behöfver denna moraliska oförvitlighet, för ntt upprätthålla sitt anseende hos ~torn och smil; ty har han det ej, skall allt hans inflytande gl'llndas på riset, då kan lmn Jrvm ken gagna sasom uppfostrare eller lärare. Illa iir det sitletles, om hans lefnad före int1 ädet i skolmiistmekallet varit utsväfvande; men bätt1 ar han sig, da är det åtminstone en möjlighet att han kau gagna pa en f1 emmande ort; fo tfar deremot hans lastbarhet, fol tfar hall att äfven sasom skolmästat e befläcka sig med oredlighet, triitgirighet, fylleri, okyskhet och dylikt, (la iir det eu bland skolsty1 elsemns tydligaste pligte1, att skilja en ~adan fö1 aktlig menni~ka fl'im tjeusten elle1 ge- 110m stiindig meddelad 'permission sätta honom ur stanll att skada säsom eml>etsman. - l\la skolmästare-elev, som vederbö1, besinua detta, och i tid 1lraga sig fn1n ett y1 ke, der mo1 alisk uselhet alltid mnste ådraga honom ekonomiskt el~nde, s<1 vida hans fönlliill göra sin enklaste skyldighet. SKO L:\1.~ S'f A REN. Den cxn,mincrarle Seminzu isten!il~t!ilona!!!ijk:uulc till en skolsys.!!la. Hau förued1 e sig aldl'ig till nägot uselt tig~ ge i, som netlsiitte hans liirarev.änlio'het men o ' pocke ~j heller pa sin fö1 tjenst, utan vise geuonl sitt jemna ansp akslösa viiscnde, att han är värdig det f01 troende Lan sök'er. Den 1 aka, ädiga vägen tir den biista till allt. Derför hö1 eu skolmästa1 ekandidat allt.id ~ky att J:o. Försiika att,qenom mutor vlrma sin be {oi dran. Detta ä1 vanhede ligt och syndigt., och kallas efte1 A p. Gem. 8: 18. ff. Sbmmi. 2:o. ET~juda s~q att aftriida vissa.,.sysslan åtfoljaude~ lömj'iirmåner. Detta är o1 ätt, emednn det dömmer honom till fattigdom, 1Iva1 igenom han öfverho})as med 11iiringsbesymme1', sa att hall ej kan egna hela sin haft at sin tjeust. Det är dessutom en o iittvisa mot ]~ans medsökaude till sysslan, oeh mot hans eftertt ä<l;u e..'j:o. Lofva.'flfta sl.'f med en person, som står i något närmaj'f! (ödu'illande till de makte,qande~ fö1 att del'igenom vinna beflh'dnw. Han har da vauligeu endast tvit val: antingen att hålla sitt ord, och bli olycklig t gift, elle~ lhyta t l et som en skmk. 4:o. Utsprida f'iirkleult:qa 1'!fklf>Jt om slna med~ sökmule och upphöja sig sjelf pä de1 as yktes bekostuad; att k1 ypa fö1 11agou mäktig sockeuvatrou o. s. v. Detta ä1 alltid vanhederligt, och meclfö ofta en motsatt ve1 ka11 mot den, man asyftat. Ingen biil aktni11~_ för eu.s.:)d:'" n:>n.

17 16 SKOLMXI':iTAREN. Deremot vhlje Semirwrist, d;l hau söker befordran, alltid den v~ig, pil hvilken l~an med heder kan vandra. Han skrifve sin ans()kan så väl ocj1 så felfri som möjligt; söke genom ett reflli&t kristli(l"t ocl1 enkelt uppföramle att skaffa b' o ' sig ett go<lt rykte om sig; aflägge sina prof sa väl som möjligt; med få ord: bemöc1e si~ orra att vara sildan, som lwns snmvete säger honom, att han bör vara. Då kan han vänta Guds och -menniskors hjelp. skolmästarens rättigheter.. Han har rättigheter: a) Till aktning i samhället, så länge Jwn nitiskt uppfyller de skyldigheter, han åtagit sig. Han pocke dock ej på denna aktning, utan förelyse alltid genom anspråkslöshet, och vise derigenom, att han är aktning vär d. h) Att ej utan laga skäl skiljas från sin tjenst. c) Att uppbära sin lagliga lön till faststäl<lt helopp och beskaffenhet. d) Att ostörd föt-rätta sin tjenst, och att,för sina åtgärder såsom emhetsman endast ansvara inföt siua Jagliga förmän. Skolmiistarens skyl di r;; heter. Utom de pligter, som honom i alimiin lag åläggas, och hvilka han kan tvingas att upp..; fylla, har han serskild t följande att iakttaga: SKOLMASTARF.N Han skall i allmänl1et H>t a en fullkomligt t;ulelft i, nykte1 ocl1 ättskaffens vande], föt valta sitt kall mecl den strängaste samvetsgnmnhet och tr ohet, ocl1 söka på allt kristligt sätt att gijra.det hedradt. 2.. Alltid både i inre och yttre måtto visa vördnacl för religionen. 3. Älska sitt fädernesland, hafva aktning föt lagarna och Konungen, och visa villig lydnad för allt bvad laglig öfvm het lagligen befaller. 4. Alchig missbi'uka sina rättigheter, eller shka tillskansa sig rättigheter, som han ej lagligen eger. 5. Han skall sjelf vat a otillgänglig för mutor och bestickningar, och icke fljerfvas bruka något sådant till ernående af sina afsigter. SkoJmih!Jta.ren såsom medlem n.f en församlin;;;. Det gagn en skolmästare kan göt a bel'or ganska mycket af det förhällande, hvari han står till den församling, i hvilken han tjenstgör. 1. skolmilstaren Mr alltid söka att stå i ett goclt {örltållande till sina socknehoer. Han vise det föt e ahhig ni\got högmod öfvet sina.... inga; kunskaper eller öfve1 sin syssla; ta le aldrig i l1ög ton, elle1 vise sin lilla myndighet; utan var e alltid höflig och vänlig, inlåte sig gema, när hans tjenst till;lter, i samtal, både föt att fa och gifva goda t'å{l. 1\lot socknens heltskap

18 18 vise hnu sig höllig, meu nldl'ig kryp;11uh ; ty kl'ypet i väcket aldl'ig vfil'i'ilja, utan hlolt. fn akt. 2. Skolmiisl({l'f'll bör likväl un(h. il:rt j'ör stor fijrtt oli,qltet ntf!d.~in a soclmeboer. H i t r ii kum jag: när han rumlnr om med räa, obildade och utsväfvamle grannar, i el eras sällskap drifver omkl'ing i gilf(lama, besöket ma~ knadm och ki'ogar m. m., och gör dem flitigt hesked i glaset, uppt.t äder säsom deras lustigmakare, late1 (h ifva _spektakel med sig, iulätel' sig i spel ocll {lobhel med dem, eller deltager i oaustiimligt. gyckel. l alla dessa fall ät det 'ej att tänkapa ~ägon aktning hns fö1 samlingen. \Visse ligen kan eu och <lllll<lll af h<.his stallbi ödel' i det ytt1 e H:.rhlifva 1wns vänner, emedan de älska hans tmkte1 ing och hans skämt; men i sitt hjea ta skola de hysa samma förakt för honom, som de mrständigaa e visa oheslöjadt. :J. Skolrniistaren Mr undvika lu:m;je slam af t!.'jellnfftla 'i fråtla om hans inlwmstp.r. \Visset liooen eooet han e1 rätt att afsta nägot af sin lön, t) o J emedan detta vore att bortskänka iifven siu efterträdares iukomste1 ; men han vaa e icke snlilaktig vid des& emottagande; han föa e icke alltid sina inkomster och dea as l'inghet. pa tuugan; ban söke aldrig nagou inkomst pa illldms bekostnad; infinne sig icke med klagoviso1 vid b öllop, bamdop och amh a glada tilltållen, föa att suylta sig till nagot. l\ien tredskas några daliga sockenhom att till honom utg~a a hvad. dc skula, sa kan iugen förnuftig mis_stycka, Olll SKOL:MAS'l'AREN. han, niir vänliga pnulinnelse ej hjeipn, anlitnr lagens hjelp..men i allmänhet verkar!mus o t>gennytta, att milngn gifva lwnom mera iiu fle skola, Scl att han äfven kan f;j syn)iga hhis Jlcl tlcn nktuing han sig förviil{vat. 4. Skolmiistarf'n alrtp sit!.att flå omkriufj nud sqvaller oc/t. förtal. H;m blande sig alchig o pilkallacl i fami1jsnke1. Har l1an mot sin vilja h1ifvit inblanclatl i sådant, sa söke 1mn samvetsgnmnt att ställa saken till l'iitta; men han bth tiga Jtted hvall han cle om vet. Att vid sådaua tillfc:illen vi1ja bä1 a kappan på bilda axhll', ä1 oklokt: man bryter då vanligen med alla. 5. Skolmä.stm en yttre sig icke obetänksamt öfver personer eller öfver seder och bruk i socknen. I hvarje sockeu gifves det tadelvär~a medlemmm, och ofta är det de inflytelsel'ikaste, som förtjena mesta tadlet. Att berömma dem vore orätt. Att tadla dem tillkomme ej skolmästaren; ty han är ej deras lära e. Genom sådan opakailad dom gagnar han intet; men kan skada mycket, emedau han väcke1 bitterhet hos den tadlade, och ogillande af allt föj' st.andigt folk. - Gamla löjliga seder och lu uk gt)re han icke till förernål föt sitt tadel och spott, utan söke blott undet stundom vid samtal att på ett fint sätt visa det as Wjlighet eller syndighet; men genom sitt inilytande pli ungdomen, och genom sitt eget exempel, kan han gö1 a mycket ti11 utt otande af gamla daliga vanor. 6. S!wlmiistaren ~ i)ke i alla (ör/ulllaudett att upprättllålla sin 'Viirdigltet. Uudvike dock all

19 20 SKOLM;\ STAREN. styfhet och bonddryghet. Han glörnme ahhig, att han är skolmiistare, och ingen ting <mnnt. En strängt sedlig vandel och ett fromt sinne bidrager dock mest till vät flighetens uppehållande, i detta som i alla andra stnud. 7. Skolmiistar~n de/e gtmut ljuf't oclt ledt med sin socken. \Vid allmänna olyckor bö han visa, att bans större bildning bar gjort honom mera angelägen om allmänt väl, och ahh ig sky någon möda föt att gagna sin nästa. Den råe hjelper sin nästa för betalning. Den bildade och kt istne af ömhet och pligtkänsla. SJiohnästn.reu i förhållande till enskildta församlings-medlemmar. 1. JJ1ot dem, som kafva inflytande i fö rsamlingen bör ha.n vara höflig och tjenstaktig, öf verse med deras svagheter och bära aktning för de1 as ställning.; emeflan de eljest kunna lägga många hinder i vägen för hans verksamhet; men aldrig får han blifva krypande och aldm minst far han för fadrens skull anvisa barnen en högre plats i skolan än de förtjena, eller lemna deras fel ostraffade. Sådant är o1 ätt, föraktligt, och ådrager honom slutligen samvetsqval och mångfaldiga olägenheter. fl. På un,qdomen_, som redan utgått ur skolan, söke han att bibehålla sitt inflvtanrle så länge som möjligt. 1\Ianga fel 'kun;la derigenom förekommas. Han bibej1iille derflire så Hin- ge som möi1i 0 o-t. l\litn2.'a felsteil" kunna derio-e- J,._, n. o nom förekommas. Han bibeh:llte derföre sa länge, som passanile iir, fl et förtj oliga du, och vänje banten att hiimta n\d hos sin gamle liirare. Hat skolmiistareu förstätt alt i skolan skaffa sig deras f{)l'fi'o JHJe, sa kan han iifven länge hibehillla detta, O{;h,]et igenorn upplifva dera~ shme till kitrlek för det goda ocll sanna. :J. 1Jl o t ltjelpbehö(t ande och.yuka böl' han visa, att han kiinuer och följer den k1 istliga ktidekens bud led sina granna1" måste lutn lefva i frid. \Viil säger ett ordsprak: ~~den bäste kan ej lefva i frid, om ej hans elaka. g1 a n n e viu; " men om man sjelf ej ger anledning till strid, ej är kin~ig ellet.småaktig och gerna visar sig tjenstaktjg med det man kan, så blir sådan fl'idsamhet aldrig obelönt. Förakta ej den felande och olycklige; ty fö1 åkt kommer af hijo'mod oclt vac.. k er vre( l e ech hämnd. o ' skolmästaren såso:tn uppfostrare och lära:t& 1.\lan har rätt att fordra mycket at eu uppfostrare och lärare, och hall måste fordra myc.. ket af sig sjeif, och aldrig kan skolmästaren vara, hvad han borde vm a, om han ej i alla afseenden, vid a1ia tillfä11en och på alla ställen b.emö(lm sig att uppfylla det..man måste näm.. hgen fordra: 21

20 SKOL:\JÄWrAREN. 1. Ohycklad kiirldc till,unr;d~meu oclt till sitt Y' ke. Skolmiist:ll'en mast e als k a ha men, dedöre att cle äro barn. De as lekm, d~.. ~ s barnslighet, dems allt rml:ste göt a houon~ IIOJe, och han bör ingenstih1es trifvas hiittre Uu 1 kt et: sen af sina bam. Han måste bland dem hafva 15i 11 gliidje, sin ta öst och s in lefnausnj ut ni ng. Om han än eljest är en duglig man, men saknar denna kärlek, så hör han aldl'ig egna sig rat detta ya ke, ty han blir del'i ald ig annat än en dagsver kskal'l. Han måste hafva aktning,och käa lek för sitt yrke, anse det för sitt högsta m~u och ära att hlifva en duglig skolmästa1 e, och alltid söka hålla den önskan liflig och innerlio- bos sig, att allt IUera kunna na 8itt ya kes mål, 0 det: att med Guds nåd bilda sina lätjungar till goda medborgaa e på jorden och saliga 1 himmelen. ;i En (ö1 delaktig persrml~rthet. Detta ät visserligen en gåfva af Gud, som skolmästmen ej kan med den bästa vilja gifva sig sjelf; men den, som i hög grad saknm den, borde aldrig eo"na o si o O' åt skolmästarekallet. l\lycket kan ock förvärfvas. Hans kroppsbildning bör vara fri från alla lyten, som kunna göra honom till föremäl för lä1j ungarnes spe, eller hind m hans rörlighet i skolrummet. Han far icke vara löj- 110" i sitt sätt att vara, utan alltid hemöda sig 0 ~1 en enkel värdighet. Han far icke stamma, ]mck~ elle~ gnälla, icke hålla ett evigt hm klan <le, snyftande, snusande och spottande; icke lmf- SKOLMAS'l'ARf:N. va vanan att vå dslöst v äka sig på stolar och bänkar vid undervisningen; icke ständigt skrat~ ta och gdna elle gö a grimacer; icke ständigt hajula och käta; icke allti(l upptl'iida med miss~ nöj(l min och af förargelse rynkad panna: allt s:lthmt visar rahet, dumhet. eller elakhet; han skall deremot alltid vma he1te Ufve1 sina rö else och athäfvot och hem(}(la sig om hehag liga mane1. Skolmästal'en f:1r ahh ig visa sig oansliimligt utsty ~l i skolan. Han skall alda ig'uppt äda med hatten pä hufvudet, tobakspipan i munnen, i nattrock eller me(l smutsiga ocl1 tra~ siga kittder elle nagon löj1ig utstyrsel.. Han skall {]es einot alltid vam t enlig, anständig och enkel. Ske det anno lunda, sa väcker det fi>rmgelse och löje, han kan ej ve ka, hvad hnn eljest kunnat, och föregär sina bam med ett,jåligt ex e m p el.,"j. Ett gladt~ jrmmt lpme. Undervisningen hör visse ligen vau1 allvadig; men {lenna allvarlighet f<1r aldrig urm ta till ta äkighet. Hvad barnet finnet tn1kigt, gö det ej utan tvang, och hvail det göt med tväug, göa det illa. T akigt allvn maste således undvikas; men iinuu mt m snäsighet och kna ighet. S<ldant viicke~ ett hat, som kan var a lifvet igenom. Jag vet exempel dtn pa. Skolmfbtaa e11 mäste visa en öppen, iidio' o' maulio o o-liidtio Jaet o o i allmiinhet, men strfiu~t ~ alh a, näa ' det heh_ihs..tu gliidt.igare, förtj oligm e han kau vaa a med uaj'ilen,, ju mem hau kall UilJ'nHl dem tiil sig, jn StÖI'I'e infl_yfajld!.~ nll' 2'" )

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Anvisningar När människor får församlingens uppdrag att som förtroendevalda eller som anställda

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg 6 8 Äldre melodi Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg Hulteberg, Värmland Der satt två käm par i som mar kväll fram för sin bo ning i nor dan fjäll stall brö der vo ro de fö ga räd da i jern

Läs mer

BALLERINA. Prima. look

BALLERINA. Prima. look b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.

DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. /> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna LUCIASÅNGEN Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva Då i vårt mörka hus Stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och  lägger ut  sidor på I nternet. Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet. För at t flyt t a filerna behövs et t program, et t så kallat " filt ransport program".

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

SOL LJUS HEALING. Solar Light Empowernment. Anna-Lena Vikström

SOL LJUS HEALING. Solar Light Empowernment. Anna-Lena Vikström SOL LJUS HEALING Solar Light Empowernment Free manual En komplett distanskurs med övningar varje vecka (Årets sommargåva från Anna-Lena Vikström 2015) En healing som får dig att uppleva solens och naturens

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender

ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48. Älska era fiender ÄLSKA ERA FIENDER 7 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (23 FEBRUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 5:38-48 Älska era fiender Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er:

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist Pilgrimsfärd en musikör ext musik: Lasse ahlberg fritt efter eoffrey Chausers Canterbury ales i svensk översättning av ritt Hallqvist Kör kluster ndas in alla tar sin ton så att det blir ett kluster av

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

ALL LOV PRIS OCH TACKSAMHET TILLKOMMER ALLAH SWT

ALL LOV PRIS OCH TACKSAMHET TILLKOMMER ALLAH SWT KHOTBA FREDAG 4 / 7 2014 Alhamdulillah al lazi farada aleyna Ramadan, wa ja3alaho rahmatan lill muslim, wa salat wa salam ala rasolihi al karim, wa ala alihi wa sahbihi ajma3in wa ba3d. BISMILAH AL RAHMAN

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats 2 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

TIDIGA ENHETs SROLETANKAR

TIDIGA ENHETs SROLETANKAR ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen Ink. d. 26 Sept. 1853 [Ankomstdatum på Consistoriet] Stormägtigste, Allernådigste Konung! 1853 den 5 Okt. anm. för Kongl. Maj t i Statsrådet. Exped. Nåd. Bref till Consistm i Hernösand och handbref

Läs mer

1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) "Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett LANDSTINGSSTYRELSENS YTTRANDE

1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett LANDSTINGSSTYRELSENS YTTRANDE I ~ Landstinget l) DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN Arbetsutskottet BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2011-04-04 1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) "Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett

Läs mer

SKOLRESA. På Gotland!

SKOLRESA. På Gotland! 2016 * SKOLRESA På Gotld! Skolpkt I pktt igå följd: Båt t/, luch/middg v på övft. Butf Viby Hm-KippbyViby Hm. Logi i um/tugo md hlpio. Fi té hl vitl till Kippby Somm- & Vttld. Eklt pivät fö hl kl! Miigolf

Läs mer

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering Föläig Stäghtig j.lg.stig E täg btå tt tl tc Stäg i ht om objt l Stig E täg it modifi ft tt d h pt! Stig - l : ch[] - cot : it + lgth(): it + chat(it): ch + idxof(ch): it E täg h: Ett äd och lägd Ett tl

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer