"Det kommer en ny dag även om toppen inte gal" tillträde anställts som administrativ

Transkript

1 Så här ska Sivan vi jobba klarar inom ICA 47 pallar Detaljhandel i timmen Sidan 5 Sidan 9 Utbildning Förmåner Nytt jobb inom ICA 90 Sidorna 6-7 Peter står med ena foten i framti Si< Nr 11 Torsdagen den 21ieptember Bokmässa, lastbilsmässa och arbetsmiljömässa. Varje bransch med självaktning arrangerar sin egen mässa. Och intresset från publikens sida bara ökar. Vi älskar att beskåda senaste nytt snyggt och prydligt serverat på stora utställningar. Självklart finns också ICA på plats. Både som utställare och besökare. Bok & Biblioteksmässa i Göteborg. Carola Hosang, Karl Forsell och Maria Brook trän ICA bokförlag stod i egen monter och visade höstens nyheter. Sidan 3 Lastbil 89 i Jönköping. Åke Gustavsson frän tekniska avdelningen vid HK ICA Kol i Göteborg var intresserad av avgasrenare för dieselmotorer. Sidan 9 Arbetsmiljö 89 i Jönköping. Trafiksäkerbetsrerket illustrerade det ökande antalet viltolyckor på detta drastiska sätt. Mässan besöktes bl a av ICA Eols arbetsmujögrupp. _., Sidan 4

2 2 ICA. kontakten Nr 11 Tänk på Arkimedes! O räkneliga kommentarer har fällts om ICA organisation 90. Entusiastiska såväl som kritiska samt alla tänkbara varianter därimellan. Skönt. Det här har vi väntat på länge, säger Handels och HTFs representanter inom ICA. Äntligen slipper vi den jobbiga konkurrensen mellan regionföretagen. ICA blir starkare och bättre rustat för framtiden, inte minst med tanke på den allt livligare EGdebatten, anser direktörerna på högsta nivå. En ny, spännande epok ligger framför oss. Nu kan vi arbeta mer rationellt och målinriktat, tycker DC-cheferna. Det var de positiva. Nu till de mer dämpade reaktionerna. Vad skall det bli av oss, undrar produktcheferna på huvudkontoren. Alla finns det inte jobb åt. Vilka kommer att överleva? Efter mycket om och men har vi lyckats få grepp om vårt nya datasystem. Nu skall det bli nytt igen, antagligen ett ännu mer invecklat system, och vi får börja om från början, suckar många användare, av datorerna. Vår omtyckte chef blev erbjuden en intressantare befattning och flyttar ifrån oss. Vi är en väl sammansvetsad grupp som jobbat ihop i många år. Vem blir chef nu då? Det kan aldrig bli som förr. Lika bra man ser sig om efter ett nytt jobb. Så funderar ett flertal medarbetare på både lager och kontor. Omorganisation! Bara man hör ordet så tänker man på rationaliseringar och nedskärningar. Hur länge kommer vi att ha våra jobb kvar, frågar en och annan dyster lagerexpeditör. Nej, jag tänker inte flytta från stan om det blir det enda ICA-alternativet för mig, säger konsulenten på HK bestämt. Min fru har ett bra arbete här, ungarna vill inte mista sina kompisar och alldeles nyligen har vi köpt hus. Denna förbaskade ovisshet! Man undrar och funderar och får ingen arbetsro, klagar en rad tjänstemän på huvudkontoren. Direktörerna på högsta nivå är ofta positiva, mellancheferna förväntansfulla medan alla övriga medarbetare är allt från nollställda till oroligt avvaktande. Den tålmodigaste bland de sist nämnda ser tiden an och hoppas på en hyfsad lösning, den otåligaste gnäller oavbrutet och tycker rysligt synd om sig själv. En som definitivt inte tycker synd om sig själv är Arne på ICA Eols huvudkontor i Göteborg. Han ser uppfriskande realistiskt på situationen: Jättenyttigt att hamna i den här sitsen. Jag var säker på att jag efter tjugo års anställning gjort mig oumbärlig inom företaget. Det är jag inte längre. Ingen har hört av sig och erbjudit mig någon tjusig befattning. Jag får dra den slutsatsen: så jäkla duktig är jag inte. Samtidigt tänker jag på gamle Arkimedes, han som upptäckte att människan inte är mera värd än den vattenmängd hon undantränger i sitt badkar, säger Arne och skrattar, inte det minsta bitter eller besviken. Han tänker nu söka ett nytt jobb och är övertygad om att arbetsmarknaden är full av möjligheter bara man undersöker saken närmare. "Det kommer en ny dag även om toppen inte gal" ICAEoI Nuvarande marknadsdirektör på HK i Göteborg och vice-vd Hans-Olof ölmeby har på egen begäran entledigats från sin funktion som ansvarig för marknadsavdelningen. Han kvarstår som vice-vd men kommer under hösten att ägna sin tid åt nya Partihandel AB. Som t f marknadsdirektör och medlem i ICA Eols direktion fram till årsskiftet har utsetts Owe Hougström, f n chef för försäljnings- och reklamavdelningen på HK. För att underlätta slutfasen i Fram till årsskiftet 89/90, eventuellt längre, kommer samtliga lediga jobb att utannonseras i nya Plats Journalen. Detta häfte utkommer varje vecka och delas ut till varje ICA-anställd. IC A-kontakten återkommer med sina småannonser i vanlig ordning fram på vårkanten. ICA. 90 NYTT LEDIGA BEFATTNINGAR I DEN NYA ICA-ORGANISATIONEN överföringen av DC-verksamheten i Kristianstad till DC i Växjö har beslutats att ansvaret för verksamheten i Kristianstad övergår till DC Växjö per Som platschef i Kristianstad, under DC-chefen i Växjö Egon Pelle Pettersson, fungerar Tomas Olsson fram till nedläggningen i mars Inom nuvarande DC-organisation i Växjö har följande befattningar bemannats: Lars Bernhardsson har tillträtt befattningen som lagerchef ordinarie kolonial. Stefan Svensson har tillträtt en befattning som stf lagerchef frukt och grönt. Kenneth Sagebrant har tillträtt en befattning som stf lagerchef ordinarie kolonial. Jens Karlsson kommer att tillträda befattningen som lagerchef centrallager kolonial den Marianne Nilsson har anställts som chefssekreterare til] Egon Pelle Pettersson med tillträde Lennart Persson har med tillträde anställts som administrativ chef. Gert Gustavsson, som en tid varit tf chef, har nu utsetts som permanent innehavare av tjänsten som chef för storhushållsföretaget Wickmans i Malmö. Lars Bergkvist, f n driftschef DC Helsingborg, blev från 3/9 ICA-handlare i Helsingborg. Som t f driftschef har från samma datum utsetts Kenneth Plato. ICA Invest Lars-Åke Pettersson, f n huvudproduktchef för ICA Hakon storhushåll och servicehandel, har from utsetts till verkställande direktör i det bolag som kommer att bildas för storköksverksamheten inom nuvarande Hakonområdet. Bolaget kommer att ingå i affärsområdet storhushåll/snabbgross inom ICA Invest. Det nya bolagets namnfråga är f n inte klar. BOB Industrier Johnny Granstedt har fr o m tillträtt befattningen som försäljningschef avdelning konsument. Johnny har tidigare varit ansvarig för försäljning avdelning Storhushåll & Industri. John Anders Bengtsson har fr o m övertagit ansvaret för avdelning Storhushåll och Industri, vilket innefattar försäljning och produktutveckling. Han kommer närmast från tjänsten som regionchef avdelning konsument. Köpmannatjänst Sivert Lindborg tillträder från den 1 januari 1990 som verkställande direktör för AB Köpmannatjänst i Västerås. Han är idag företagets marknadschef och efterträder Kjell Gunnarsson, som från årsskiftet tillträder som wd i det nybildade ICA Detaljhandel AB i Västerås. Sivert Lindborg har dock redan från den 1 september som t f vd övertagit det löpande ansvaret för Köpmannatjänst. Detta för att Kjell Gunnarsson ska få möjlighet att frigöra mera tid för det intensiva arbete som nu pågår med att forma den nya organisationen inför ICA 90. Håkan Bengtsson har samtidigt från den 1 september inom avdelningen Butiksprojektering på Köpmannatjänst tillträtt en befattning som assistent till avdelningschefen. Lars Bergh har utsetts till ny marknadschef. Han har de senaste åren varit säljledare på marknadsavdelningen, och efterträder vid årsskiftet Sivert Lindborg, som då formellt tillträder som företagets VD. ICA Detaljhandel AB Den finansieringsverksamhet, som idag bedrives gentemot ICA-butikerna i form av leasing, utlåning och borgensteckning, kommer att samordnas till ett administrerande bolag. Bolaget kommer att lokaliseras till Göteborg. Till vd för det rikstäckande bolaget för butiksfinansiering har Klas Brinkhoff utsetts. Klas är idag VD för ICA Eols dotterbolag för detaljhandelsfinansiering. Klas kommer även att svara för området butiksfinans inom ICA Detaljhandels huvudkontors organisation. Övriga befattningar som tillsätts inom ICA organisation 90 publiceras kontinuerligt i ICA 90 Nytt. Owe Hougström Tomas Olsson Lenaart Persson Gert Gustavsson Lars-Åke Pettersson Johnny Granstedi John Anders Bengtsson Sivert Lindborg Håkan Bengtsson

3 ICA kantakten vn Praktverket är klart! ICA-FÖRLAGET Utvecklingen inom matlagningens område går idag hastigt. Mikrovågsugnen har kommit för att stanna och rätter som för bara några år sedan betraktades som exotiska är i dag införlivade med vår husmanskost. En kokbok blir fortare omodern än förr och för att hänga med i tiden presenterar ICA-förlaget i dagarna Stora Kokboken, ett praktverk innehållande recept och färgbilder. För nio år sedan i oktober 1980 presenterade ICA-förlaget "Rutiga kokboken", som sedan dess omarbetats i etapper. Trots detta anser man nu tiden mogen att berika marknaden med ännu ett verk. Hur lång livslängd har egentligen en kokbok idag? Flera grundrecept kan i stort sett bli hur gamla som helst, svarar ICA bokförlagets marknadschef Bo Eriksson. Dock behöver kokboken i sin helhet ses över ungefär en gång vart femte år. Just nu händer det dessutom ovanligt mycket på matlagningsområdet. Mikrovågsugnarna ökar hastigt i antal och turistande svenskar tar med sig intressanta matnyheter från andra länder hem. Allt detta sammantaget har gjort att vi funnit tiden mogen att presentera ICA-förlagets Stora Kokbok. Intensivt arbete Ingenting är lämnat åt slumpen. I två år har tre personer arbetat med den redaktionella delen och i ICAs provkök har sju personer helt eller delvis varit sysselsatta med att provlaga rätterna och kontrollera näringsriktighet. Mikrovågsugnarnas utveckling har i hög grad bidragit till att aktualisera utgivandet av Stora Kokboken, berättar Ulf Lindahl, som tillsammans med Maria Rolf och Roger Carlson bildat redaktionen. Vidare har vi inte längre något särskilt kapitel för utländsk mat utan allt är integrerat. Stora Kokboken kommer att bli i två år bar redaktionen arbetat med ica-förlagets Stora Kokbok och inom kort kommer deras verk att ligga på bokhandelsdiskarna. Fr v Roger Carlson, Ulf Lindahl och Maria Rolf. lätt att hitta i och recepten finns oftast angivna för både en, trefyra eller åtta-tio personer. Vi har också flyttat samman rätter som hör ihop. Man slipper retfulla anvisningar av typen "Wienerschnitzel, se kalvkött" och några grundrecept för exempelvis köttfärssås behöver man heller inte leta efter. Uppläggningen är mycket överskådlig. I bildsviter visas ofta exakt hur man steg för steg skall bära sig åt vid tillagningen. Visuellt Den moderna människan är van vid visuell undervisning, kommenterar Ulf Lindahl. Stora Kokboken kommer redan i höst ut även på norska och till våren kommer en finsk version. Priset blir 650 kronor. Det kan tyckas litet dyrt men vid närmare eftertanke blir det inte mera än 40 öre per recept, slutar Ulf Lindahl. Text och foto: Sven Wesström Bokförlagets medarbetare passade på att diskutera nya projekt på mässan, med författare, formgivare, fotografer och tecknare. Här visar marinbiologen och tecknaren Liselotte Öhman i mitten sina arbetsprover för redaktör Karin Frank och bokförlagschefen Göran Sunehag. Christina Delin visaringa trötthetstecken där hon springer tjejer sprang ICA-milen I strålande väder genomfördes den tredje upplagan av Tjejernas ICA-mil i Västerås. Denna gång deltog alerta tjejer i alla åldrar. Leif Eriksson på Informationsservice, ICA-förlaget, som höll i trådarna för arrangemanget, säger att tävlingen blev lyckad ur såväl deltagare- som publiksynpunkt. 70 ICA-butiksanställda tjejer, från Luleå till Skara, ställde upp och från övriga ICA-företag kom cirka 80 flickor och sprang runt milbanan, rapporterar Leif. Snabbast bland IC A-anställda var Annika Häggström från ICA-förlaget, som kom in på en meriterande 60:e plats. Från ICA Hakon deltog bl a Christina Delin. Hon berättar: Det var första gången jag sprang och jag var något osäker om min kapacitet. Men tiden blev tillräckligt bra för att jag skulle kunnat deltagit i tävlingsklassen. Det skall jag göra nästa gång för det här var skojigt. Visst var det lite nervöst före starten men nar vi väl kommit iväg gick allt fint. Vädret var strålande kanske något för varmt. Nu tänker jag upprätthålla konditionen med gympa och jogging fram till nästa ICA tjejmil. Bokmässa med tryck ICA-FÖRLAGET Astrid Lindgren var där. Jan Guillou var där. Lasse Åberg och Hasse Alfredsson var där. Den omdiskuterade Jackie Collins var där. Och representanterna för ICA bokförlag var där. Självklart handlar det om årets Bok & Biblioteksmässa i Göteborg, den femte i raden och antagligen den hittills mest omskrivna. Egentligen är mässan som pågår i fyra dagar ingenting annat än en jättemanifestation för boken, förklarar Bo Eriksson, marknadschef på ICA bokförlag vid ICA-förlaget i Västerås. Här visar de nordiska förlagen hela sitt utbud med speciell betoning på höstens nyheter. Här pågår en mängd seminarier som på olika sätt har anknytning till litteraturen och hit kommer en mängd kända och (ännu) okända författare för att berätta om tanken bakom sina verk och för att signera böcker. Och publiken består av bokhandlare, bibliotekets- och fackfolk samt förstås massvis av representanter för pressen. Under lördag söndag, de båda sista dagarna, har även allmänheten tillträde till mässan. Sammanlagt kom besökare till mässan varav enbart på lördagen. Stort intresse Då var det trångt, rökigt och säkert 35 grader varmt i lokalen, berättar säljaren Karl Forsell, en av sju medarbetare från ICA bokförlag som stod i montern och pratade för sina varor. Den bok som från både konsumentens och bokhandlarens sida tilldrog sig största uppmärksamheten var inte helt oväntat vår nya stora kokbok. Den är visserligen dyr men är marknadens modernaste och enda i sitt slag. Även andra av höstens nyheter som "Din sinnliga kropp" och "Dikter att minnas" väckte stort intresse hos besökarna. över huvudtaget tycks ICA-förlagets praktiska handböcker vara mycket omtyckta. Så finns det ju också ämnen för varje smakriktning och alla åldrar. Och böckerna ser trevliga och läckra ut, summerar Karl Forsell sina intryck. Text och foto: Ingrid Rosenlund

4 4 ic* kontakten Nr 11 Arbetsmiljögriippen Dr Svante Sima på Västerås Hälsocentral AB svarar på dina frågor om arbetsskador eller andra problem. Dr Sima 'är sedan 1973 företagsläkare. Han ar specialist i invärtes medicin och belastningssjukdomar. Mina knän värker Jag har arbetat med packning i 22 år och jag går och står mycket. De senaste åren har jag haft värk i mina knän som ibland är både svullna och stela. Jag har prövat olika slags skor, men det känns ändå inte bra. Jag har inga andra ledbesvär och har aldrig skadat knäna. Är hårda golv orsaken? Finns någon behandling? Ingegerd, 52. Doktorn svarar: Dina besvär är typiska förslitningar, knäartros, som beror på ett åldrande i knälederna. Det skyddande ledbrösket minskar i höjd, ledytorna glider sämre mot varandra och ledbroskets stötdämparfunktion blir också sämre. Det ger en retning i leden med värk, svullnad och värmekånsia. Det är okänt varför knän åldras olika snabbt. Ärftlighet betyder en del. Det är vanligare bland kvinnor och bland överviktiga. Tidigare knäskador Ökar risken för knäartros. Det är oklart hur mycket en överdriven belastning av knäna betyder. Andra sjukdomar kan påminna om knäartros. Du ska därför kontakta läkare för en undersökning och röntgen och kanske artroskopi, då man kan titta in i knät genom ett litet rör. Behandling Knäet kan ej göras ungt och helt friskt. Vid stora besvär bör du låta knät vila och ev ta någon värktablett eller en kur med s k antiinflammatoriska medel. Värme kan kännas bra. Sjukgymnastik kan Undra liksom aku-punktur. Någon gång är kortisonspruta i leden bra. Besvärsfria perioder bör du träna knämusklerna genom cykling, promenader, styrketräning. Använd skor med mjuka och sviktande sulor, som är mer praktiskt än mjuka golv. Förändring av arbetet eller arbetsbyte kan bli nödvändigt, ökar besvären finns ortopedkirurgiska behandlingsmetoder. Arbetsskada eller ej? Eftersom arbetet ger ökade besvär finns ett samband. Att själva arbetet gett upphov till knäartrosen är däremot mer osäkert. Anmäl ändock dina besvär som arbetsskada om du måste sjukskriva dig en längre period. Ring eller skriv till ICAkontakten med frågor om arbetsskador. Dr Sima kommer att så långt det är möjligt besvara insända brev. Ditt namn och din signatur skall bifogas brevet, men brev som publiceras förses endast med signatur. ICAEOL Nytänkande och teknisk utveckling inom gods- och materialhantering stod högst i angelägenhetsgrad för den arbetsmiljögrupp frän ICA Eol som nyligen besökt den sjätte Elmiamässan i Jönköping. Efter en intensiv konferensdag Icflhde de resa hem med åtskilliga förbättringsförslag i bagaget. Sedan 1974 då den första Elmia-mässan hölls har intresset för vår arbetsmiljö ständigt tilltagit. Till årets mässa Arbetsmiljö 89 kom besökare för att betrakta 325 utställares produkter. Till årets besökare hörde arbetsmiljögruppen från ICA Eol, som bestod av Gudrun Wickström, Kalmar, Erne Ramnemark och Bengt Thoresson från Göteborg samt Robert Rosberg från Malmö. Koncentrerat I första hand var det den omfattande nybyggnationen av DC Växjö som påverkade vårt beslut att specialstudera godsoch materialhantering på mässan, berättar Gudrun Wickström. Arbetsmiljögruppen inom ICA Eol, som i år firar sin femårsdag, samlas en eller två gånger om året för att studera yttre och inre miljöfrågor och de största erfarenheterna brukar man samla på Elmia-mässan. Vi hade ett oerhört koncentrerat program att hålla oss till, men det finns ständigt nya ämnesområden som är värda att beakta. Sig likt Robert Rosberg, som förutom fackligt arbete också sysslar med truckförarutbildning på DC Malmö tyckte att det mesta var sig likt från föregående år och att de stora nyheterna framför allt föreföll att finnas på kontorssidan. Men visst fanns det intressanta idéer även på andra områden, påpekar han. Till exempel ett projekt man kallat "Just in time". Det går ut på att alla leveranser skall ske på bestämda dagar och på bestämda tider. Kan man få ett sådant system att fungera skulle det strax bli mycket lättare att planera jobbet och få kvalitet på det. Personligen tror jag att det är framtidens melodi. Respekt Allt handlade emellertid inte om gods- och materialhantering utan även om hantering av människor. IBM, tidigare kända för ganska hårda nypor, har åtminstone i Sverige gjort en något ovanlig arbetsmiljösatsning. Bl a tar man bort stämpelkorten. kollade läget ICA Eols arbetsmiljögrupp samlade på sig många intryck som nu skall komma till användning på hemmaplan. Fr v Bengt Thoresson, Göteborg, Eme Ramnemark, Göteborg, Robert Rosberg, Malmö och Gudrun Wickström, Kalmar. till jobbet är motiverade för arbete, förklarade IBMs personalchef. Vårt program går ut på att alltid visa respekt för individen och för att se om vi hamnar rätt gör vi en attitydundersökning vartannat år. Våra åtgärder har gett resultat så tillvida att vår personalomsättning nu endast är fem procent och sjukfrånvaron tre procent. Totalt var det ett par komprimerade arbetsdagar ICA Eols arbetsmiljögrupp fick uppleva i Jönköping. Sedan återstod bara att åka var och en till sitt för att utvärdera erfarenheterna och i tillämplig grad anpassa dem till lokala förhållanden. Text och foto: Sven Wesström Hörselskydd i alla former inspekterades av Eme Ramnemark från ICA Eol i Göteborg. Vi tror att alla som kommer En lyftapparat för kartonger intresserade Robert Rosberg från DC Malmö. ICA HAKON ICA-skolan är just nu sysselsatt med ett testprogram till en ny form av lagerutbildning. En liknande utbildning har tidigare genomförts för ICA Hakons LAGERUTBILDNING PLANERAD chaufförer. Starten sker tidigast nästa år och just nu funderar man på vilken DC som först skall få pröva den nya lagerutbildningen som bekostas av förnyelsefonden. Eftersom det är jag som håller i projektet från fackets sida är det väl inte otroligt att starten sker här i Jarna, säger Handelsordförande Hans Skagerdahl på nämnda ställe.

5 KA kontakten Nr 11 5 IC A-Detaljhandel: Vidare i högt tempo... Intervjuer: Sven Wesström Årsskiftet närmar sig med raska steg. Den tidpunkt då ICA Hakon, ICA Eol och ICA Essve övergår i ICA AB, ICA Partihandel, ICA Detaljhandel och ICA Invest. Vad kommer egentligen att hända? Överallt pågår just nu ett intensivt arbete inom de fyra huvudföretagen för att få alla pusselbitar att falla ner på sina rätta platser. ICA Detaljhandel är ett av huvudföretagen och för att få en inblick i vad som händer där och vad som kommer att hända har ICA-kontakten ställt några frågor till vd Frans- Henrik Schartau och även till hans närmaste män, regioncheferna. K: Vilket är det mest positiva resp negativa med övergången till den nya organisationen? FHS: Vi får en starkare och mer slagkraftig organisation med koncentration/renodling mot tydliga mål för respektive företag. Det känns negativt att omständigheterna tvingar oss att hantera stora frågor som berör många människor med ett så högt tempo som krävs. K: Vilken är din första åtgärd som vd för ICA Detaljhandel AB? (Sedan regionchefer och andra högre chefer tillsatts.) FHS: Min första åtgärd sedan organisationen kommit på plats är att formulera mål och ge riktlinjer så att alla medarbetare vet sin uppgift och drar åt rätt håll. Det gäller vidare för vårt nya bolag att finna enkla och bra arbetsformer, givetvis i samverkan med övriga bolag inom ICA. K: Kommer personalens löner att påverkas och i så fall hur? FHS: Detta beror givetvis helt på uppgift och roll i den nya organisationen. K: Hur kommer detaljhandeln att påverkas? FHS: En av våra viktigaste uppgifter är att hålla ett högt tempo i förnyelseprocessen. Vi siktar på ett fortsatt differentierat butiksnät, väl anpassat till de lokala marknadsförutsättningarna. K: Hur kommer handeln med specialvaror att bedrivas? FHS: Specialvaruhandeln är ett spännande och viktigt utvecklingsområde. Det gäller för oss att finna nya och effektiva former för att flytta fram ICAhandlarnas positioner när det gäller special. Dessutom sker ju en viktig ICA-utveckting inom ramen för Lindex, Gulins, Ellos samt Duka/önskebutikerna. IK: Hur kommer frågorna om kvälls- och söndagsöppet att behandlas? FHS: Vi har goda erfarenheter av kvälls- och söndagsöppet från många butiker som har de rätta förutsättningarna härför. Det är ett viktigt område och det gäller för ICA-handlaren att göra en riktig bedömning av den lokala marknadens möjligheter. IK: Hur kommer utbildningsfrågorna att behandlas? FHS: Utbildningsfrågorna har en mycket hög prioritet och kommer att tilldelas förstärkta resurser. Vi siktar på att åstadkomma en kraftfull organisation som kan ge IC A-handlarna och alla övriga ICA-företag en god service inom hela utbildningsfältet....ined bra inedarbetare Bo Berglund vd Region Nord: Jag ser framför allt tre viktiga frågor: 1. Driva viktiga detaljhandelsfrågor vidare inom region Nord. 2. Hålla bra kontakt med medarbetare och fack. 3. Bibehålla och utveckla butiksnätet samt behålla och helst öka vår nuvarande marknadsandel på 42 procent av detaljhandeln. Gösta Hedberg vd Region Mitt Min första och viktigaste åtgärd är redan på gång och består i att med kraft försöka finna de medarbetare som har de bästa förutsättningarna att göra sig själva och organisationen rättvisa. Sven Landberg vd Region Stockholm: Min personliga uppfattning är att vi som sysslar med de här frågorna skall hålla ett högt tempo och se till att vi har ett bra informationsflöde till samtliga ICA-medarbetare. Samtidigt måste vi hålla i minnet att vi också har en annan uppgift, nämligen som marknadsledare. OweKrook vd Region Väst: När vi fått rätt människor på rätt plats är det dags att ta itu med rekryteringen av köpmän och med kompetensutveckling över huvud taget. Det är tänkbart med någon form av aspirantutbildning för blivande ICA-köpmän. Lars Brättemark vd Region Öst: Det viktigaste för närvarande är att skaffa fram lämpuga medarbetare på alla huvudfunktioner i regionbolaget. Sedan skall vi gå vidare med de frågor vi gemensamt finner mest angelägna. Jan-Inge Johansson vd Region Syd: Om vi tillfälligtvis bortser från nödvändigheten av att finna lämpliga kandidater till viktiga befattningar, gäller det främst att inte tappa tempot i den ordinarie verksamheten. Vi måste oförtrutet fortsätta leta efter nya etableringsmöjligheter. KOMMER KVINNAN I KLÄM? ICA HAKON Har kvinnorna på ICA Hakon i allmänhet lägre lön för att utföra samma arbete som sina manliga kolleger? Stridens vågor går just nu höga på arbetsplatser och inom fackklubbar. Något enhetligt resultat har man dock inte kommit fram till. Åsikt står mot åsikt. Det var en artikel i Handelstjänstemännens tidning som satte fart på debatten. Där anklagades nämligen DC Järna för "en dold diskriminering, skyddad av en hemlig statistik. "Bl a hade man intervjuat klubbordföranden Bo Lund som enligt artikeln säger att "vi krävt lika lön för lika jobb, men inte fått gehör hos arbetsgivaren". Komplicerad fråga Storm i ett vattenglas, säger Bo Lund till ICA-kontakten. Visst diskuterade vi både lönefrågor och kvinnornas situation när vi hade besök av HTFtidningen, men det skedde i en positiv anda och sådana åsiktsmotsättningar som man här målar upp förekom aldrig. För övrigt är det här en mycket komplicerad fråga som man inte löser i en handvändning. Här i Järna har vi exempelvis inte så många jobb som är exakt lika. Självfallet arbetar vi inom HTF på att åstadkomma så stor rättvisa som möjligt, det gäller för såväl kvinnor som män. ICA Hakons personalchef Ivan Wikgren ansåg sig vara för litet insatt i detta speciella fall för att uttala sig. Han betonade emellertid att man inom ICA Hakon tillämpar individuell lönesättning som dock på intet sätt vänder sig mot kvinnorna. Skandalöst En som helt tar kvinnornas parti i debatten är Bo Lunds kollega i ICA-styrelsen, Kenneth Ljungberg från DC Helsingborg: Vi är skandalöst dåliga på att utnyttja den kvinnliga arbetskraften på rätt sätt, något som naturligtvis påverkar lönerna negativt. Vi lever trots allt fortfarande i ett mansdominerat samhälle och det är många attityder som behöver ändras. Titta bara på organisationsplanen för ICA 90. Där är kvinnorna minsann lätt räknade. Den övergripande frågan är hur man praktiskt skall kunna tackla de här problemen. Dåligt utnyttjade Till sist också en kvinnoröst i debatten: Sett ur min egen synvinkel har jag varken blivit förbigången eller diskriminerad, varken mänskligt eller lönemässigt, säger Ann Gentzel, ekonomiansvarig på ICA Eol Utvecklingscenter AB i Billdal utanför Göteborg. Jag tycker att tjejerna har en förmån i att de ofta själva kan bestämma om de vill arbeta heltid eller deltid medan killarna ofta förutsätts vilja' 'köra hårt.'' Det är inte bara pengar som räknas här i livet. Men nog kan jag hålla med om att den kvinnliga arbetskraften vad beträffar kvalificerat arbete är dåligt utnyttjad. Det är en betydligt högre procent duktiga killar som tas till vara än duktiga tjejer. Där finns åtskilligt mera att hämta för kvinnorna. Sven Wesström PS. Var står du själv förresten i den här viktiga jämlikhetsfrågan? Har du några synpunkter eller egna erfarenheter? I så fall, ring eller skriv till oss på ICAkontakten så skall vi se om vi inte kan få igång en debatt. DS.

6 ICA kontakten N Debatt om Nya ICA-skolan: Eols fackliga oroliga som också är HTFs representant i ICAstyrelsen. Och vi har mycket kunnigt utbildningsfolk här i Billdal som väl förstår våra syften. Vårt önskemål är nu att huvudansvaret för sektion partihandelsutbildning förläggs till Göteborg. Både för att kunna tillvarata vår personal och våra erfarenheter när det galler utbildning av DCpersonal. Alla gårdar utnyttjas Kjell Gunnarsson förstår mycket väl ambitionen man har att slå vakt om både ICAgårdens utnyttjande och att höja utbildningsnivån både inom partihandeln och alla övriga ICA företag. Jag betraktar det som en stimulerande utmaning för Nya ICA skolan att få utveckla utbildningen för huvudbolagens alla olika medarbetare. Mycket av kursbudskapet är ju också gemensamt. Som till exempel ledarutbildning, varukunskap, ICA-kunskap och färskvarukunskap. Vad beträffar kursgårdarna ser jag inga risker att de inte skall utnyttjas på det sättet som det var tänkt från början. En kraftfull IC A-beläggning på gårdarna med kurser och andra ICA-evenemang är till och med nödvändig för att göra dem lönsamma både ur ekonomisk och utbildningsmässig synpunkt. Det kostar att driva hotell- och restaurangverksamheten också. För Nya ICA-skolan blir det en stimulerande uppgift att utveckla ut- Vad vi framför allt vill ha är garantier för att ICA-gården i Göteborg skall användas på det sätt det var tänkt Däremot, fortsätter Kjell bildningen för huvudbolagens alla medarbetare, säger Kjell Gun- från början, att bland annat lagerpersonal skatt ges en bättre möjlighet titt vidareutbildning, förklarar Gösta Gunnarsson, ser jag helst att båda Lindqvist från ICA Eol. narsson. "utbildningsbenen" är baserade i Västerås för samordningens och resursutnyttjandets skull. Själva den andra för utbildning en viss oro hos de anställda på da samt kvinnor som kanske i vankurserna förläggs givetvis där det Vi är i stort sett överens, framhåller båda parter och inom partihandel och övriga 1C A- Eol. liga fall inte kommer i åtnjutande passar bäst. På ICA-gården, Hai de diskussioner som pågår mellan å ena sidan Kjell företag. konsgården eller till exempel ICAKursgården kunde byggas med av kursutbudet i lika hög grad som Gunnarsson med det övergripande ansvaret för skolans nya anläggning för färskbolagets HK får till uppgift att pengar från Förnyelsefonden och andra anställda. varuutbildning i Västerås eller på Resurser för en konkurrensutbildningen i ICA 90 och å andra sidan de anställdas förutom den gemensamma admi- ett dotterbolag med namnet ICA andra lämpliga platser i Sverige. nistrationen skapa och utveckla Eols Utvecklingscenter AB kraftig färskvaruutbildning, även fackliga representanter. Frågan gäller den slutliga ut- erforderliga resurser i form av lä- (EUC) bildades för att driva kurs- för köpmännen, skulle anskaffas Diskussionerna återupptas efformningen av ICA Utbildningar AB eller Nya ICA- rare, kursproduktion och experter gård och utbildningsverksamhet. för att på lång sikt förbättra färskter den 2 oktober. Till dess skall i olika ämnen för de båda sektioinför byggandet gjordes en över- varuutbildningen i Sverige. skolan som det nya dotterbolaget till ICA Detaljhanden fackliga interimsgruppen ha nerna. enskommelse mellan företagsleddessutom skulle kursgården del AB möjligen kommer att kallas. inhämtat synpunkter från samtlihär diskuterades även utnytt- ning och facken om gårdens syfte vara öppen för samvaro, tvärkonga distributionscentraler och dotoch utnyttjande, vilket man nu takt och andra kurser och konfejandet av de båda befintliga kursterföretag. En sak är dock alla Kjell Gunnarsson var inbjuden dogjorde för den principlösning känner behov av att slå vakt om. renser för de anställda i konöverens om: Man vill skapa en till mötet som den fackliga refe- som man på tidigare möten kom- gårdarna ICA-gården i Göteborg och Hakonsgården i Västerås. stark gemensam utbildningsrerensgruppen höll förra måndagen mit fram till. I överenskommelsen står bland cernen. surs som gagnar både detalj- och på ICA-förbundet i Stockholm. Planerna i korthet går ut på att Vi har kommit långt med att annat att dess främsta uppgift är partihandel samt övriga ICAGösta Lindqvist, representant för verksamheten ICA Utbildningar Oro för ICA-gården att driva och utveckla utbildning- skapa just den typ av utbildning företag. den fackliga förhandlingsdelega- skall organiseras i två sektioner. När det gäller ICA-gårdens en för de anställda inom ICA Eol. som är anpassad för vår personal tionen och Kjell Gunnarsson re- En för detaljhandelsutbildning framtida användande märks dock Främst med tanke på lageranställ - på en DC, hävdar Gösta Lindqvist Asta Linnaeus Alla nya rutor måste sökas Skall du söka nytt jobb? Eller söker du ditt gamla? Ja, det låter lite konstigt. Men i omorganisationens irrgångar kan den situationen faktiskt inträffa. Så här kan det gå till: En ny administrativ chef har utsetts av företag och fack. Han behöver en sekreterare. Eftersom chefens befattning är en så kallad ny ruta i organisationen blir även sekreterarens tjänst ny. Och måste således utannonseras. Chefens "gamla" sekreterare som egentligen borde vara självskriven för platsen måste alltså söka sitt eget jobb. Vem som helst kan söka jobbet men den "gamla" sekreteraren förordas av sin chef och har därmed ett betydligt försprång framför sina medsökande. Trassligt? Ja, men regeln är den att alla nya tjänstemannabefattningar skall sökas även om man innehar en liknande tjänst i den nuvarande organisationen. Tjänsterna hittar man i Platsjournalen som delas ut till alla ICA anställda varje torsdag. Det är Nils Fabiansson, tidigare personalchef på ICA Eols HK, som har till uppgift att ta fram den. Det är inget heltidsjobb än. Men visst ligger det mycket arbete bakom sammanställningen, berättar Nils Fabiansson. Gott hopp På mötet med den fackliga referensgruppen kom även platssituationen på tal. Uppfattningen var att det verkar lättare att få folk till tjänsterna i Hakon- och Essveområdet än i de södra regionerna. Vad har du för uppfattning, frågade vi Nils Fabiansson? Jag har inte märkt någon tendens att det skulle vara svårt att få tag på folk. Men det är lite för tidigt att säga än. Plats-journalen har ju inte hunnit vara ute så länge. Vad jag kanske märkt är att man är mindre flyttningsbenägen längre söderut. I den fackliga referensgruppen tyckte man sig också ha kunnat urskilja två grupper av sökande. Dels de alerta som söker direkt själva. Och dels de som arbetat länge och tycker att: Företaget vet vad jag kan. De får komma till mig. Men man måste även ha i minnet, säger Nils Fabiansson, att vid sidan av funderingarna på nytt jobb har alla fullt upp med sina gamla. En viss fördröjning i sökandet får man räkna med. De som vill, får säkert jobb på sikt. Vi har gott hopp om att kunna placera alla. För övrigt tycker jag att idén med en platsjournal för hela ICA är så god att jag mycket väl kan tänka mig en fortsättning även sedan den stora omorganisationen är genomförd. Asta Linnaeus Vilka personalförmåner vill vi ha kvar? hänger samman med att medaroch HFT-suppleant i ICA Essves betarna på de företag som ICA styrelse. övertog genom åren inte ville Asta Måbrant, Lars Enandet mista sina gamla personalrabat(ica Hakon), Bertil Bergvall ter, julfester eller familjeutflyk- % (ICA Eol), och Karl-Arne Söderter då ICA blev ny ägare. % gren (BOB Industrier) skall nu Nu när ICA får en helt ny orgöra en kartläggning på samtliga ganisation och ett flertal företag \ idag förekommande förmåner. inte tillhör sina gamla moderbo- \j Det beslutades på senaste mötet lag längre finns det anledning att ' med fackliga referensgruppen. göra en kartläggning över alla fö Nästa steg blir att vi tillrekommande anställningsförmåsammans med personaldirektörerna tittar på sammanställasta Måbrant, HTF-suppleant i ner. Sedan måste vi enas om vilningen. Ingen skall ju behöva få ICA Essves styrelse. ka personalförmåner vi vill ha det sämre än någon annan inom Inom de olika ICA-företagen kvar och vilka vi måste slopa, ICA, men det går heller inte att finns det idag en mängd varieförklarar Asta Måbrant, medlem bara plocka russinen ur kakan, rande anställningsförmåner. Det i ICAs fackliga referensgrupp säger Asta Måbrant. så i Stockholm att Parti- och Detaljhandel samt Invest i samma hus skall tillhöra olika bolag. Med tanke på hur svårt det är att nyrekrytera folk till förtroendevalda-poster vore det kanske mest praktiskt att vi jobbar ihop. Enklast och mest oby- gillar fotboll, deckare och Hans Werthén Från och med årsskiftet har Göran Nord det övergripande ansvaret för ICAs samtliga distributionscentraler. Hela sitt yrkesverksamma liv har han tillbringat hos ICA Essve och är därför tämligen okänd bland medarbetarna inom både ICA Hakon och ICA Eol. Vem är han, denne omtalade superman som skall basa över hela ICA Partihandel? För att få en bild av människan bakom Göran Nord har ICA-kontakten bett honom svara på en rad lite mer personliga frågor. Familj Är gift med Gun. Vi har två barn, 16 och 17 år gamla. Speciella egenskaper Jag är envis, jag är optimist och blir alltid entusiastisk för saker jag tror på. Hobbies Spelar tennis, jagar småvilt och motionerar. Favoritlitteratur Deckare. Har inte hunnit med något annat under senare år. Utom förstås en hel del facklitteratur. Favoritprogram på teve Sport av alla slag. Helst bollsport. Semesterdrömställe Ett idylliskt beläget torp i Östergötland där barnen är födda. Här tillbringar vi varje sommar. Reser jag utomlands så väljer 99 HK, senare administrativ chef, vice-vd och 1981 vd för ICA Essve. 22 år inom ICA. Har du aldrig känt för att pröva något annat? Aldrig. ICA är ett fascinerande företag. Här finns mängder av yrkesinriktningar, det är bara att välja. Men man måste själv ta initiativet. Synd att vi inte lyckats marknadsföra ICA som företag med intressanta utvecklingsmöjligheter. En del människor inom ICA funderar på att sluta därför att de jag Alperna där det är underbart inte blivit utsedda till en högre befattning inom den nya organisaatt vandra. tionen? Vad säger dn om det? Idoler Det är ofrånkomligt. Jag (Skrattande) Möjligen Hans Werthén, en spirituell och mång- önskade bara att de innan de tar kunnig man som också är en bra det steget hörde av sig till sin närmaste chef för att tala om vad de företagsledare. Vad har du jobbat med hittills? helst vill arbeta med. Tänker da åka land och rike Efter handelsstudentexamen var jag en kort tid anställd som kring för att bekanta dig med alla praktikant på Länsstyrelsen i Ös- nya medarbetare? Det är min avsikt. Men tiden tergötland. Genomgick sedan en 3-årig aspirantutbildning hos ICA vill tyvärr inte räcka till. Har hitessve i Linköping samtidigt som tills inte hunnit med så många jag läste företagsekonomi på uni- DC:er. Din största önskan inför framversitetet. Blev därefter kassör på DC Stockholm, senare kamrersas- tiden. Att omorganisationsprocessistent. Tillbaka till Linköping som sen avlöper som planerat. Att ICA kamrer där jag på uppdrag av HK därigenom blir konkurrenskrafgjorde en utredning om dataverk- tigt och lönsamheten för butikersamheten inom ICA Essve. Äter na blir bättre. till Stockholm som datachef på Text och foto: Ingrid Rosenlund Slavkontraktet" utan rättsligt värde råkratiskt för både företagsledning och facket. Då den fackliga interimsgruppen träffade nye chefen för ICA Utbildningar, Kjell Gunnarsson, passade Paul Karlsson, Handels representant från Hjalmar Blomqvist, på att ställa några frågor rörande det så kallade slavkontraktet. Vad är bäst? För att få litet tips och rekommendationer kommer Gösta Lindqvist från ICA Eol att ta kontakt med HTF centralt. Kontraktet är ett tio år gammalt papper som fortfarande används på sina håll av ICA köpmän. I kontraktet förbinder sig den anställde att ej sluta sin Orts- eller företagsbaserade klubbar? Hur skall vi göra med våra HTF-klubbar i storstäderna framöver, undrade Asta Måbrant från ICA Essve på senaste mötet med ICAs fackliga referensgrupp. Skall varje litet företag ha sin egen klubb? Det blir kanske Vd för ICA Partihandel tjänst inom två år efter avslutad utbildning om utbildningen bekostats av arbetsgivaren. Om den anställde trots detta av någon anledning slutar inom föreskriven tid anses han enligt kontraktet vara återbetalningsskyldig. Det här kontraktet har inget juridiskt värde, säger Kjell Gunnarsson. Jag var motståndare till det redan då det upprättades för tio år sedan. Man får alltid räkna med att någon kan komma att sluta och ta med sig kunskaperna någon annanstans, menar Kjell Gunnarsson. Under alla förhållanden så Paul Karlsson, ledamot i ICA styrelsen. gäller inte kontraktet rättsligt och både företagsledning och facket är eniga om att det ej bör användas mer.

7 p >1aini4Mi som lever i fram t ide 11 ICA-FÖRBUNDET Jobbar man med utvecklingsfrågor så lever man mycket i framtiden. Det låter spännande och är spännande men samtidigt lite farligt. Man får inte glömma bort nuet annars tappar man kontakten med verkligheten. Det säger Peter Dettmann, sedan 4 år ansvarig för utvecklingsfrågor på ICA-förbundet i Stockholm. En stor del av mitt dagliga arbete gäller framtidsprojekten. Jag diskuterar nya idéer, nya hanteringssätt, nya användningsområden för datatekniken med folk både inom ICA och kolleger och forskare i andra företag och andra länder, förklarar Perer Dettmann. fin av mina huvuduppgifter är, enkelt uttryckt, att samla in nya idéer, värdera/sortera/lagra dem och sprida dem inom ICA. Många dataprojekt Att dataprojekten utgör en betydande del av framtidsidéerna är kanske inte så förvånande. Datorernas användningsområde är ju i det närmaste obegränsat och här pågår oavbrutet en oerhört snabb utveckling. Det handlar dels om helt nya tillämpningsområden, dels om vidareutveckling av befintlig teknik, säger Peter Dettmann. Ofta går det att vidareutveckla befintlig teknik. Ett färskt exempel är ICA-kortet, som för närvarande testas i Linköping. Ett annat exempel är datakassaprojektet där jag samarbetar med Handelshögskolan i Stockholm och Chicagouniversitet. Vi försöker hitta lösningar på hur information ur datakassorna kan om- Alla användbara nyheter arkiverar jag för att kunna fungera som ett slags internkonsult, säger Peter Dettmann och visar delar av sitt material. Slutgiltiga namn Vid ICA-styrelsens sammanträde den 12-13:e september har nu de slutgiltiga namnen fastställts. Som framgår nedan innebär beslutet vissa förändringar av de hittills preliminära namnen. ICA-handlarnas organisation för samverkan: ICA-förbundet ICA-handlarnas bolag för gemensamt ägande: ICA-handlarnas AB Huvudbolag: ICA AB Peter Dettmann är pä plats när något nytt finns att hämta. sättas i bättre marknadsföring och kundservice. Samordningsärenden Även ICA-interna samordningsärenden ingår i Peter Dettmanns arbetsuppgifter. En arbetsgrupp, bestående av representanter för Ellos och övriga ICA undersöker och testar olika samordningsfördelar mellan Ellos och ICAbutikerna. Ett exempel är utlämning av Ellos-paket i ICAbutiker. Även Ellos avancerade datakunskap samt Gulins speciella erfarenheter utvecklar vi vid utvecklingen av ICA-kortet. Jag är också medlem i det administrativa utskottet, ADU, och sammankallande i ICA Nya Media-grupp som bland annat jobbar med videotex, reklamteve och receptdatorer. Vidare representerar jag ICA i olika andra sammanhang, exempelvis i Returpack som ägs av bryggerierna, förpackningsindustrin samt handeln tillsammans. Stort kontaktnät Genom att ständigt hålla sig underrättad om alla sorters användbara nyheter har Peter skapat ett brett kontaktnät. Allt jag fastnar för samlar jag och arkiverar så jag lätt kan leta fram materialet vid behov. Meningen är att man skall kunna anlita mig som ett slags internkonsult, säger Peter och pekar på en lång rad pärmar i sin bokhylla. I en stabsbefattning som denna är det särskilt viktigt att ägna mycket tid åt kontakter med den praktiska verkligheten i butik och bakomliggande led. Därför besöker jag butiker, deltar i sektionsmöten och "pryar" i butik och på DC så ofta möjligheten finns. Resultatet av mitt arbete syns egentligen sällan utåt. Jag verkar mest genom andra. Ändå vill jag påstå att jag har ICAs roligaste jobb, slutar Peter. Text ock foto: Ingrid Rosenlund ICA Partihandel AB ICA Detaljhandel AB ICA Företagen AB (tid. prel. ICA Invest) Regionbolag: ICA Norr (tid. prel. NORD) Exempel: ICA Detaljhandel Norr AB ICA Mellansverige (tid. prel. MITT) ICA Ost (tid. prel. Stockholm) ICA Väst ICA Sydost (tid. prel. ÖST) ICA Syd ICA kantakten vn TRIVSEL CONTROLLER]* ÄR FÖDD Ytterligare en funktion inom arbetslivet har nu fötts trivselcontroller. Inom ekonomin finns ju sedan tidigare controller, som dock inte skall översättas med kontroll. Ekonomicontrollerns arbete är i stället inriktat på framtida affärsutvecklande åtgärder, ta fram beslutsunderlag, se över lönsamhet etc. Dagens Industri rapporterade för någon vecka, sedan om ^^trivselcontrojjej^^sjjor. Den som först i Sverige falt denna funktion är Harriet Onneryd på konsultföretaget AU-System. Hon säger bl a så här om sin uppgift: Våra satsningar på välbefinnande skall vara så attraktiva, att personal som vi rekryterar skall välja oss framför andra arbetsplatser. Vi vill bygga upp en arbetsmiljö hos oss som har sådana kvaliteter att våra anställda trivs och också stannar kvar hos oss. Fritt fram för nytänkande Eftersom det här arbetet är nytt fanns det inga förebilder, fortsätter Harriet Onneryd. Det är fritt fram för nytänkande, men det krävs all uppbackning, förståelse och engagemang från företagsledningen. Vi lägger stor vikt vid trivselfrågor, dock utan controllers, säger Bertil Olsson. Bland åtgärder som Harriet Onneryd föreslagit och fåt,t genomfö«da,kaitjiämnas upfrfräschning av arbetslokalerna, avtal med sjukgymnast som en gång per vecka kommer och hjälpertill med förebyggande åtgärder för dem som fått nackont och huvudvärk vid bildskärmsarbete, hälsokontroller även för dem som ännu inte nått 40-årsgränsen. Utbildning finns också på programmet, t ex företagsekonomi för tekniker och för samtliga anställda en kurs i konsten att läsa en årsredovisning. Utanför arbetstiden förekommer även en hel del aktiviteter, som då är av familjekaraktär. Det blir arbetsplatsens kvalitet, både i fysisk och psy kosocial mening, som på 90-talet blir avgörande vid val av företag, förutspår trivselcontroller Harriet Onneryd. Viktigt Är trivselcontrollern något för ICA? Personaldirektör Bertil Olsson, hos ICA Eol i Göteborg: I den kommande, decentraliserade ICA-organistationen är personalfrågorna utbildning, miljö, trivsel etc av väsentlig betydelse och de kommer att lyftas fram på ett bättre sätt än vad som varit möjligt i den hittillsvarande organisationen. Även om vi inte inrättar trivselcontrollers skall vi ändå se till att personalärenden i vidare bemärkelse skall ägnas en betydande uppmärksamhet. NilsGIaveby Skicka folk på kurs i ergonomi! Varför vill ingen läsa ergonomi*? skriver tidningen Arbetsmiljö och tar upp svårigheterna att få folk till den 10-poängskurs i ergonomi som *n institution i Lund erbjuder. Beror det på att näringsliv och samhälle inte vill se vilket gigantiskt arbetsmiljöproblem belastningsskadorna utgör? Belastningsskadorna kostar samhället miljardbelopp och är den värdigaste arbetssjukdomen. 45 procent av alla yrkesskador kan hänföras till skelett, bindväv och muskler. Dessutom är dessa skador de mest smärtsamma. En bullerskada är mer ett socialt problem medan en belastningsskada hämmar fysiskt och ger smärta hela dygnet. Den här 1 O-poängskursen i ergonomi utgår från en helhetssyn på belastningsskadorna. Både fysiska, biologiska och psykosociala faktorer tas upp. Kursen syftar till att ge ökad kunskap i att bedöma skador och att argumentera för åtgärder, berättar Å ke Svenstam som är högskolelektor och studierektor vid institutionen för miljöoch energisystem vid Lunds vmversitet. De som jobbar inom företagshälsovården och även produktionsteknikerna, som planerar systemen som människorna arbetar i, behöver den här helhetssynen. Den kan de få på en sådan här kurs om bara företagen ville omprioritera och låta dessa personalgrupper anslå tid till fördjupningar i ämnet. Företagshälsovården måste utvecklas till att mer syssla med förebyggande hälsovård och mindre sjukvård, menar Åke Svenstam. Vi strävar efter att få företagen att se företagshälsovården som en produktionshöjande enhet i stallet för något som tär på företagets resurser. * Ergonomi = arbetsvetenskap, läran om människans arbetsförmåga och arbetsredskapens anpassning till människan.

8 ICA Nr 11 ICA EOL, ICA HAKON. ICA ESSVE City filter. Dieselkatalysator. Miljövänligt köldmedium. Tystgående och bränslesnåla kylaggregat. Mängder av nya apparater, maskiner och tillbehör fanns att beskåda på Elmiamässan Lastbil 89 i Jönköping för någon månad sedan. "Lastbil 89" mässan där allt kretsade kring miljöförbättringar förstås alwspännande att se dem på riktigt, säger transportansvarige Åke Gustavsson på ICA Eols huvudkontor i Göteborg. Han hade stämt träff på "Lastbil 89" med sina kolleger från ICA Hakon och ICA Essve Stig Berglund och Mats Sundkvist. Tillsammans vandrade de runt bland montrarna, tog reda på tekniska detaljer hos representanter för de olika tillverkarna och diskuterade eventuella framtida anskaffningar. fyra katalysatorer Redan i höst kommer ICA Eol att installera fyra nya dieselkatelysatorer på sina lastbilar. Genom dessa reduceras avgaserna och utsläppen av kolmonoxid, kolväten och aldehyder. Två av katalysatorerna skall också förses med avgasfilter. Det känns helt rätt och kostnadsmässigt är investeringen vettig när det rör sig om cirka kronor per bil, fortsätter Åke Gustavsson. Så småningom kommer katalysatorerna att bli standard på våra bilar. Hur effektiva de är kan vi dock inte kontrollera själva, egen mätutrustning skulle ställa sig för dyrt. Vi måste lita på tillverkaren. Dieselkatalysatorn minskar utsläppen av kolmonoxyd ocb kolväten med 60 Ull 70 procent, förklarar Kent Wiberg från Emissionsteknik (längst till böger). Intresserade lyssnare är fr v Mats Sundkvist, Stig Berglund, Åke Gustavsson ocb Nils SJööblom (Scania). Vi tanker i varje fall tala om för allmänheten att ICA jobbar för en bättre miljö. Det skall framgå på de stora reklamytorna på våra släp. Vad Mats Sundkvist, distributionschef på DC Stockholm, hoppas på är helt avgasfria bilar. Det forskas oerhört mycket på det området runtom i världen. Vi själva kan egentligen bara hjälpa till genom att testa diverse miljövänliga lösningar som de olika tillverkarna rekom- "Sysi pandor släpps lösa ICA AB Den succéartade försäljningen av den lilla plyschpandan i miljövänlig ICAkasse resulterade, som tidigare berättats, i ett bidrag på kronor till Världsnaturfonden. När pandan dök upp i butikerna utbröt en riktig "pandafeber" och lagren var slutsålda på tre dagar. Många besvikna som inte hann få någon med har undrat om ICA kommer att upprepa den här försäljningen. Jo då, var lugna! Under september släpper man lös pandor i butikerna. De kommer att kosta 20 kronor styck, varav 1:50 tillfaller Världsnaturfonden. Om alla säljs, vilket ingen betvivlar, innebär det en summa av I kronor. Storebror En nyhet i höst är' 'storebror'' Panda som är 80 centimeter hög och sitter i en vanlig ICA-kasse exemplar av storebror kommer att säljas för 189 kronor styck (normalt borde den kosta runt 300:-) och därav går 15 kronor till WWF. Det här är en verkligt rolig satsning, säger Jörgen Wennberg, och en av de många som bidragit till att Pandaförsäljningen kan genomföras. Vi tjänar inte några pengar själva på det här utan ser det i stället som ett bra sätt att rikta människors blickar till Visst är den söt, säger Maud Lindgren, sekreterare pä Praktiskt den stora miljösatsningen som Batiksarbete vid ICA-förtaget. idag pågår i våra ICA-butiker. menderar, konstaterar Mats Sundkvist. Huvudboven i miljödramat är dieselbränslet. Det finns tyvärr inga alternativ idag. Det enda jag kan göra för tillfället är att föreslå att alla bilar som DC Stockholm köper framöver skall utrustas med Volvos så kallade cityfilter samt att vi snarast möjligt också testar Scanias katalysator. Fanns det andra intressanta nyheter på mässan? Vi tittade bland annat på en container som skulle kunna underlätta varuhanteringen både för oss och butiken. Containern, som rymmer cirka 15 kubikmeter, transporteras på lastbilsflak, har även egna ben att stå på, är isolerad och kan med eget aggregat hålla en temperatur på minus 35 grader. Sådana containers, fullastade med varor, skulle kunna ställas av vid butiken vilken tid som helst på dygnet och köpmannen och hans medarbetare kunde tömma den när de får tid över. Enda problemet för närvarande är bristen på uppställningsytor. Här krävs en helt ny planering vid projekteringen av butikerna och här måste vi givetvis samarbeta med ICA Detaljhandel. El-diesel-kombination Även Stig Berglund från ICA Hakon, inom den nya organisationen utsedd till inköpschef teknik på ICA Partihandels huvudkontor i Stockholm, tycker att cityfiltret och katalysatorn var de mest användbara nyheterna på mässan. Men några perfekta lösningar för avgasproblemen är de inte. Det bäste vore att återgå till häst och vagn, skrattar han. Varför inga batteridrivna bilar då? Kanske det. De skulle säkert kunna användas i storstadsområden där avstånden är korte och där man lätt kan ladda batterierna vid behov. Men ännu saknas den energikälla som orkar driva våra tunga lastbilar. Hittills är det bara småbitar som lämpar sig för batteridrift. Vad jag däremot tror på är en kombination av el- och dieseldrift. Vem vet, det kanske presenteras något i den vägen på nästa mässa. Text och foto: Ingrid Rosenlund En "snällare" sorts freon i köldmediet för kylaggregaten gör Horst Hasselgren t b, representant för tyska Frigoblock, reklam för. Ake Gustavsson är fascinerad.

9 10 ICA, kontakten Nr 11 Marie Karlsen och Gun Jonsson hade kul på festen. Si va ii tröttnar aldrig på jobbet BOB INDUSTRIER Får vi ha den äran att presentera "Sivan". En ettåring som redan går. På räls till och med. Visserligen bara mellan två bestämda punkter men troget och utan protester. Hon är uppskattad av arbetsgivarna, blir aldrig trött och ser själv till att hon får den näring hon behöver. "Sivan" är nämligen en s k slingtruck och arbetar hos BOB Industrier i Kumla. Hos BOB sätter man en ära i att ständigt förbättra arbetsmiljön för sina anställda. På programmet står avskaffandet av så många monotona arbeten som möjligt och vissa trucktransporter hör till den kategorin. På elslingor Det är här "Sivan" kommer in i bilden tillsammans med en tvillingsyster. De inköptes för ett år sedan och har nu testats till allmän belåtenhet. Så här säger Gunnar Andersson, projekt- och produktionsingenjör hos BOB: Slingtruckarna som fått sitt namn genom att de går på elslingor nedlagda i golvet har mycket enkla arbetsuppgifter. De hämtar pallar från pallastare och flyttar dem till en transportbana som i sin tur vidarebefordrar dem till lagret. Genomsnittligt hanterar de 47 pallar i timmen, vilket motsvarar en till en och en halv truckförare. De drivs av batterier och när arbetsdagen är över ställer de sig själva för laddning. Lugnare arbetsmiljö Genom de nya truckarna har förarna blivit kvitt ett monotont Utan protester flyttar slingtrucken "Sivan" 47paltar i timmen från pauastare till transportband. jobb, men har arbetsmiljön i vidare bemärkelse blivit bättre? Definitivt, säger Gunnar Andersson. Genom att de har sina bestämda rutter har trafiken blivit lugnare. Truckarna är inte bara flitiga och tystgående, de är också ofarliga. Ja, de är försedda med avkänningsradar och stannar omedelbart om något kommer i vägen. Skulle någon råka springa på trucken utlöses ett nödstopp. Erfarenheterna under det gångna året har varit uteslutande positiva, avslutar Gunnar Andersson. Vi är väldigt nöjda och undersöker just nu om det finns förutsättningar för andra arbetsuppgifter för truckarna. Smakar det något så kostar det som bekant också något. Inklusive montage och underhållskostnader är en slingtruck modell "Sivan" en affär på ungefär en miljon kronor. Text och foto: Sven Wesström Har du hört BOB har fyllt 40! BOB INDUSTRIER Personalen på BOB Industrier i Kumla har varit på fest. Företaget har nämligen fyllt 40 år och dagen till ära bjöd man på ett rejält partaj. Det blev både båttur och ballongflygning innan det var dags för en lukullisk måltid på Aspa herrgård vid Vättern. Det var 1949 som köpmannen Frank Olof Jansson i Kumla efter vissa vedermödor kunde ta sitt livs viktigaste steg, nämligen att starta BOB Industrier. I dag har antalet anställda ökat frän nio till 340 och ungefär 200 av dessa deltog i festen. Vädret var gynnsamt när bussarna från Kumla i Askersund byttes ut mot den gamla ångbåten "Vätterns fånge" för vidare befordran till ångbåtsbryggan vid Aspa herrgård vid norra delen av Vättern. Där fanns luftballongen BOB-ICA för säkerhets skull fast förankrad så några längre turer kunde det inte bli tal om. Festdeltagarna fick i stället nöja sig med att beskåda ett antal fallskärmshoppare som plötsligt kom neddroppande från skyn. Så småningom bjöds också helstekt lamm med tillbehör och efter hand var det dags för muntrationer. Ingvar Oldsberg från TV var där för att lätta upp leksinnet och musik fanns det också tillgång till. Kort sagt det var en mycket lyckad fest som också mycket riktigt pågick till långt fram på natten. Fart ger resultat ICA EOL DC Kungälv kan idag skryta med den största omsättningen per kvadratmeter lageryta. Visserligen har försäljningen ökat och volymerna likaså men lagerytorna är oförändrade för den planerade tillbyggnaden blev aldrig av. Hur har de då burit sig åt? Först och främst, vad är det som har lett till en ökad omsättning? Det är många faktorer som spelar in, säger driftschefen Lars Eriksson. Vi tog bland annat över distributionen när DC Borås lades ner. Dessutom har även Saga-kedjans distribution slussats in i vår verksamhet. Butikerna har ökat sin omsättning och volymerna har ökat. Vi ställdes inför valet att bygga till men fattade beslutet att i stället utnyttja våra befintliga resurser maximalt. Det innebär bland annat att vi tvingades ta till halvskift. Men det som i hög grad bidragit till en höjd effektivitet är våra bonuslöner, förklarar Lars Eriksson, som också är initiativtagare till lönesystemet. Ordentlig höjning Bonuslönen blir den där extra moroten att kämpa för utöver den vanliga lönen. Man utgår från en så kallad historisk prestationslön. Det vill säga varje anställds individuella tidigare prestation. För en nyanställd krävs en provtid på 450 närvarotimmar för att man skall kunna räkna ut den historiska prestationen som dock begränsas både minimalt och maximalt. Bonusen betyder i regel en ordentlig höjning av timlönen. Men den kräver en merprestation av var och en vare sig det gäller den individuella- eller grupproduktiviteten. Chauffö- Bonnslönen är ett system som kommer både den anställde och företaget tillgodo, menar initiativtagaren Lars Eriksson. rerna på transportavdelningen samt utlastningen hör till dem vars bonus baseras på en gruppprestation medan de lageranställda beräknas individuellt. Fart med omdöme Men det är inte meningen att man skall jobba så håret står rakt ut, säger transportchefen Dan Rosenberg. I stället skall systemet stimulera till att jobba mer metodiskt och effektivt. Jag tror att bonuslönerna kan hjälpa till att höja motivationen hos de anställda och göra jobben mer attraktiva. Personalomsättningen är emellertid idag densamma som tidigare. Men utan bonussystemet hade nog omsättningen varit större med tanke på den konkurrens som vi har om arbetskraften speciellt i storstadsområdena, hävdar Dan Rosenberg. Ronny Jonsson, ordförande i Handels, tror att 35 procent av personalen skulle sluta direkt om systemet togs bort. Vi har haft det i närmare två år nu och de anställda är överlag positiva till det. Visst finns risken att en del tar i för hårt och kanske sliter onödigt mycket på sig. Men det är frivilligt. Men man kan ju själv avgöra i vilken takt man vill arbeta, tycker Ronny Jonsson. Asta Linnaeus

10 lovkontakben Nrii 11 Redaktör: Sven Wesström Hej alla läsare! Nu är det sä dags igen. Kräftornas och surströmmingarnas tid är definitivt förbi och nu väntar bara det stora ålamörkret om man nu bara skall betrakta omgivningen genom matälskarens glasögon. Men det finns ju andra värden här i livet. Pä Glappkontakten arbetar vi som vanligt med att försöka bjuda pä ett så varierat innehåll som möjligt men det är inte så lätt. En del nya idéer kommer vi att presentera under hösten, men vår vädjan till er att bidra med synpunkter och annat kvarstår naturligtvis. Tänk på Postverkets gamla slogan: "Ett brev betyder så mycket". Ett brev från er betyder mycket för oss, för att inte tala om vad det betyder för postverket. Ha en skön höst! Redaktionen Olika falla ödets lotter I journalisternas husorgan "Journalisten" läser vi om en kvinnligt journalist som anmält sin chef till JämO för att han vid upprepade tillfällen tafsat på henne. Följden blev att flickan av företagsledningen och fackklubbsordföranden "befriades från sin arbetsplikt". Chefen Mor Anna, som bor på landet tycker att hon åtminstone kan få hjälp med vedhuggningen av sin son, men denne svarar: Ånej, mor, vi sliter allt ut en generation i taget... däremot sitter kvar. Nu väntar man på JämOs dom. Underliga saker hända. Man kommer osökt att tänka på den lille gossen som kördes i säng och förundrades över livet: Konstigt det här, när morsan blir trött får jag gå och lägga mig. Viberg trillade ner i brunnen och började skrika på hjälp. En förbipasserande rusade till och frågade fånigt: Har ni trillat ner? Nej, svarade Viberg ursinnigt, jag är född här! Söt, rund och mycket läcker Liksom skönhet förekommer melon i många olika former. De finns i ett otal former allt efter smak och kassa. Kungen bland melonerna i Sverige är nätmelonen. Den odlas utom i Sverige även i Danmark och kan numera knappast sägas vara exotisk. Men den är god. Christer Axelsson, fruktoch gröntchef på DC Växjö talar sig utan svårigheter varm över den stora, runda och ljust laxfärgade frukten som är bäst på sensommaren och en bit in på hösten. - Den är söt med ett mjukt smältande fruktkött, säger Christer och blir nästan lyrisk. Den kan ätas praktiskt taget hur som helst utan någon som helst tillagning. Den framstår som kräftätarnas traditionella dessert, naturell i klyftor eller fylld med röda vinbär. Tillsammans med parmaskinka bildar den en raffinerad förrätt och i sallad är den oslagbar. Nätmelonen har fått sitt namn av att skalet är överdraget av ett ljust nät. Det mjuka fruktköttet gör att den är mycket känslig för tryck och stötar och den bör hanteras mycket var- Melon, en delikatess, säger Christer Axelsson. samt. Den bör förvaras i en temperatur på grader, exempelvis i en gammaldags svale. Egentligen finns det bara en enda nackdel med nätmelonen, nämligen priset. De finaste melonerna väger 1 1'/2 kg och man får räkna med ett pris på cirka 40:-/kg. Man kan givetvis dela på den men då försvinner en del av tjusningen. Tycker man priset är för högt finns emellertid andra fullt ätbara och mycket billigare melontyper, men till dem skall vi återkomma i ett annat sammanhang. Styckmästaren. rekommenderar; Här skall det bli billigt kött! Jag har slopat alla fördyrande mellanhänder. Tvä gubbar satt på en bänk utanför ålderdomshemmet och sprakade: B Snart ä dä höst och ingen sommar ha vi hatt. Va sa du? Jo ja sa, att snart ä dä höst och ingen sommar ha vi hatt. Va ska du med sommarhatt te, när dä snart ä höst! Biff Greta ICA-skolans köttskola har vi i flera sammanhang uppmärksammat och det ämnar vi fortsätta med. Under hösten flyttar man in i nya lokaler och det måste naturligtvis firas. Vi har därför bett ICA-skolans produktchef för färskvaror, Arnold Nilsson, att ge ett litet smakprov på vad man tänker bjuda på. Hans val blev Biff Greta och här kommer receptet: KRIS! Värt lilla försök att väcka intresset för pratbubblor slog inte särskilt väl ut. Men vi ger oss inte utan travar på i ullstrumporna. För att förenkla hela proceduren har vi den här gängen försett bilen med en pratbubbla och kammar därmed hem priset själva. Håll till godo! Gift dig inte för pengar. Det är billigare att låna dem. Skotskt ordspråk * Även ett högt torn börjar vid marken. Japanskt ordspråk Fisken som försvann i djupet var alltid stor. Turkiskt ordspråk * Varken kärlek eller hosta kan döljas. Latinskt ordspråk Det finns tre ting som ej kan döljas: Kärlek, rök och en man som rider på en kamel. Arabiskt ordspråk Det här behöver ni: 4 hg oxfilé (gärna den yttersta spetsen) 8 hg potatis 1 2 gula lökar 4 ägg 1 2 msk senap (helst fransk osötad) salt, peppar Så här gör ni; Skilj äggvitorna från gulorna och vispa ihop gulorna med senapen. Skär köttet i sockerbitsstora tärningar och låt dem ligga i senapsblandningen några minuter. Skär potatis och lök i bitar som inte får vara större än köttärningarna. Krydda efter behag och bryn sedan potatis och lök var för sig till de får en vacker ljusbrun färg. Bryn köttet hastigt så att det fortfarande är rosafärgat inuti. Lägg alltsammans var för sig på ett fat och servera med en rå äggula till varje portion. En fräsch sallad skämmer inte anrättningen. Ett gott rött vin och/eller mineralvatten är klassiska tillbehör till en så förnäm kötträtt men Arnold Nilsson anser personligen att ett glas svalt öl av lämplig styrka går minst lika bra. Efterrätt? Varför inte melon? Smaklig måltid!

11 Tidning för ICA-företogens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Asta Linnaeus, Sven Wesström, Nils Gfaveby (tekn. red.) Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förloget AB, Västerås. Tel.: 021/ ICA-konfakten utges av ICA-forlaget AB, Västerås. Apa A HolmVrp Botar. AB SaU 1989 Ormar inte iir tlet "pyton"! ICA HAKON Under några barkstycken i en stor glasbur, ett terrarium, ligger fyra meterlånga pytonormar och dåsar. I ett annat terrariumringlaren grå och en svart huggorm. Ett par leguaner kilar runt i sitt glashus. ; År det i en zoologisk institution som ICA-kontakten träffat de här ringlande och klättrande varelserna? Nej, det är hemma i lägenheten hos Stefan Gustavsson i Örebro. Stefan är varumot- Herpetologen Stefan Gustavsson är varumottagare till vardags. tagare pä DC Örebro och hans hobby är ormar och ödlor. Läran om dessa djur heter herpetologi och vill man ge Stefan ett drag av "vetenskapsman" kan man säga att han är herpetolog. Stefan jobbar, tillsammans med fyra kolleger, på lossningskajen på DC Örebro. Där tar han emot gods från lastbilar och järnvägsvagnar och placerar in på rätta platser i lagret. Importförbud När arbetsdagen är slut åker Stefan hem till bostaden och sina ormar och ödlor. Han har själv byggt terrarierna där djuren bor. Det är rejält tilltagna utrymmen. Ett par av dem når upp till taket och har golvytor om ca 2x1 meter. Väggarna ut mot åskådaren är av glas och i taken finns belysning och värmelampor. Terrariernas inredning är anpassad till den "inneboendes" levnadsmönster. Jag tycker det är en intressant hobby jag har, säger Stefan. Jag har ägnat mig åt den sedan Nu är det sedan en tid importförbud på reptiler, så vill jag öka ut min samling får jag köpa sådana djur som är födda i Sve- Stefan visar sina olika djur, plockar ut dem ur terrarierna och låter demringlarunt armarna eller, som leguanen, krypa fritt omkring på soffans ryggstöd. Den här långsmala ormen en ökenkungssnok ville högst ogärna krypa fram ur sitt gömställe. kanska kungspytonormar, I samlingen finns några afri som Den vackert tecknade kungspy tonormen försöker slingra ihop sig till en boll då den känner äg ofredad. rige. Det kan jag göra via vår riksorganisation eller hos någon av Örebroföreningens ca 100 medlemmar. Leguaner även kallas boupyton därför att de snor ihop sig till en boll när de känner fara. Vidare visar Stefan den meterlånga, vackert färgade ökenkungssnoken, vars hemvist är nordamerika. Han har även ett par svenska huggormar en gråsvart, fint tecknad hanne och en nästan helsvart hona. Det är förresten de enda giftiga ormarna hos Stefan. Leguanerna, som kryper omkring eller klättrar på träden i buren är de verkliga "urtidsvarelserna". Om man tänker sig dem uppförstorade tillräckligt vore de bra lika de utdöda dinosaurierna. Likt dinosaurierna på sin tid så är leguanerna växtåtare. Grönsaker av olika slag gillar de också. Ormarna däremot vill ha möss som föda. Ingen dyr hobby Om jag bortser från inköpen av djuren och kostnaderna för terrarierna så är det ingen dyr hobby jag håller på med, säger Stefan. En och annan veterinäravgift kan det dock bli. Jag kostade däremot på Visst påminner väl leguanen om de utdöda Jätteödlor som nu bara finns kvar som skelett? Ibland får den mig en USA-resa under våren. krypa omkring i soffan kos Stefan. Hans leguaner är dika 1 meter långa. Där studerade jag djur ute i naturen. Djur i frihet. Skallerormar och ödlor i Texas för att nämna ett par exempel. Kanske gör jag om resan, den var mycket intressant och givande. Rädd om naturen Hur är det egentligen, hör en orm när man kommer emot den? Nej, svarar Stefan, ormar är stendöva. De ser också ganska dåligt men har ett fint utvecklat luktsinne. Ormen känner mycket väl vibrationer i marken och det är nog främst det som är orsak till att en orm ringlar iväg när vi kommer i närheten. Hand i hand med Stefans djurhobby går hans intresse för en god yttre miljö. Inom vår förening är vi naturligt nog speciella iakttagare av kräldjuren och deras levnadsbetingelser i vårt län. Vi följer kontinuerligt vad som händer, för vi vill ju alla att vår miljö skall få förbli sådan, att allt liv skall kunna fortleva. Även om någon kanske tycker att ormarna kunde vara färre, slutar herpetologen Stefan leende. Text och foto: Nils Glaveby Nästa nummer utkommer 12 oktober Läs &m: Tjejerna som blev ICA-köpmän Rejäl kurs i Växjö om arbetsmiljö Test med ICA-kortet Hur gick det?