Innehållsförteckning (rev mars 2013)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning (rev mars 2013)"

Transkript

1 Innehållsförteckning (rev mars 2013) 1. INLEDNING Befogenhet att utfärda riktlinjer IFO: s inriktning Kvalitet Riktlinjernas syfte och tillämpning Utgångspunkter för arbetet Lagstiftning kap. 2 socialtjänstlagen kap. 1 socialtjänstlagen kap. 2 socialtjänstlagen kap. 3 socialtjänstlagen Lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning Barnperspektiv På ledningsnivå: På handläggarnivå: Anmälningsskyldigheten 14 Kap 1 SoL Barn som bevittnat våld Jämställdhet ANVISNINGAR FÖR HANDLÄGGNINGEN Allmänt Allmänt om uppdraget Hjälp till självförsörjning Verksamhetsbeskrivning Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Beslut som löper över flera månader Kontroller Identitet och vistelse Inkomster Inkomstberäkning Inkomster som i sin helhet reducerar försörjningsstödet: Inkomster som delvis reducerar försörjningsstödet: Inkomster som inte reducerar försörjningsstödet: SFI-bonus Arbetsinkomst för skolungdomar Barns inkomster och tillgångar Barn och ungdomars tillgångar på bank etc Vårdnad / umgänge / boende / underhållsstöd Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna Undantag från skyldigheten att utnyttja socialförsäkringsförmåner Inkomster från tidigare månader - nybesök Kronofogdens förbehållsbelopp Överskjutande inkomst från tidigare månader - löpande Tillgångar

2 Bil Fastighet/bostadsrätt Bankmedel, aktier, obligationer Pensionssparande Utgifter Avdrag vid ogiltig frånvaro från praktik / sysselsättning Avslagsbeslut/överklagande/yttrande Till Förvaltningsrätten skickas: Nödprövning och akut bistånd Sökanden har haft tillräckliga inkomster Personer som tillfälligt vistas i kommunen Nya ärenden Telefonmottagningen Muntlig ansökan/avslag Information Bekräftelse på mottagen information Förhandsgranskning Akutbesök Nybesök/grundutredning/rutin Löpande handläggning gäller alla ärenden Dödsboanmälan Rutiner löpande ekonomiskt bistånd Ansökan Nöd Förmedlingsärenden Rutin Utredningar till Socialutskottet En utredning bör innefatta följande; Framställan/fullmakt Överlämning till Beroendesektionen Anmälan till Familjegruppen Socialnämndens anmälningsskyldighet i frågor som rör god man, förvaltare Sekretess Vad skall en anmälan om god man och förvaltare innehålla: Registrering i datasystemet Noggrannhet vid handläggningen Dokumentation (SOSFS 2006:5, 4 kap. ) Minnesanteckningar Förebygga felaktiga utbetalningar Korrekta registreringar Hushåll Försörjningshinder och ändamål Avslutning av ärende Ordning i akten / aktskåp det måste vara lätt att hitta för kollegor Vid överlämning till ny handläggare Rensning av akt Rensas vid avslutat ärende / överlämning till registret Sparas Utlämnande av allmän handling Offentlighetsprincipen:

3 2.43 Riktlinjer för återkrav och återsökning av ekonomiskt bistånd Återsökning (FRAMSTÄLLAN) hos försäkringskassan enligt Lagen om allmän försäkring (AFL) Formella krav vid återsökning enligt AFL Återkrav enligt SoL Förskott på förmån - Återkrav enligt 9 kap. 2, 1 st, SoL Handläggning - förskott på förmån eller ersättning Återkrav enligt 9 kap. 2 2st, SoL Handläggning bistånd enligt 4 kap. 2 SoL med villkor om återbetalning Felaktig utbetalning - Återkrav enligt 9 kap. 1 SoL Handläggning - felaktigt utbetalt bistånd Ersättningstalan enl 9 kap 3 SoL Kraveftergift enl 9 kap 4 SoL Anmälan vid misstänkt bidragsbrott Utredning före anmälan Anmälan vid misstänkt bidragsbrott Vad en brottsanmälan bör innehålla Skadestånd Expediering av polisanmälan Skyddade personuppgifter Underlag och ansökan om skyddade personuppgifter Rätt till omprövning Skyddade personuppgifter via spärrmarkering/sekretessmarkering Kvarskrivning Skyddets omfattning Postförmedling Begränsningar för den enskilde som har skydd med stöd av spärr/sekretessmarkering eller kvarskrivning Namnbyte Fingerade personuppgifter Råd att ge till personer som lever i situationer med risk för våld HUSHÅLLSTYPER / OLIKA GRUPPERS RÄTT TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD Sammanboende med hushållsgemenskap Gifta men ej sammanboende Regler om föräldrars underhållsskyldighet regleras i 7 kap 1 Föräldrabalken Avhopp från gymnasiestudier Unga vuxna som varit placerade i familjehem barn och unga 0 20 år Ungdom under 25 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Unga vuxna som studerar på grundskole- eller gymnasienivå Vad krävs för att få det högre bidraget? Gymnasiestuderande ungdom Gymnasiestuderande ungdomar i eget boende Ungdomar under 21 år som går i skolan Gifta ungdomar/ungdomar som fått barn, föräldrar försörjningsansvar Underårig som bildat familj Relationsvåld Våld i nära relationer / Hänsyn till brottsoffer Bosättningskommunens ansvar (socialstyrelsens handbok juni 2011)

4 3.12 Två-årsregeln vid tillfälligt uppehållstillstånd Föräldralediga Sammanfattat om socialtjänstens möjligheter att ställa krav Högsta förvaltningsdomstolens (f d Regeringsrättens) avgöranden / slutsatser SoL 4 kap SoL 4 kap Att stå till arbetsmarknadens förfogande Kammarrätten Handläggning av bistånd till arbetslösa Hur bör vi handlägga ärendena Vid aktualisering Unga Arbetslösa Arbetslösa med otillräcklig föräldrapenning Kommunalt vårdnadsbidrag Arbetslösa med otillräcklig A-kassa/Alfakassa Arbetslösa med sociala och medicinska problem Unga med funktionsnedsättning Aktivitetsersättning Ersättningsnivåer Hur bedöms rätten till aktivitetsersättning? Under tiden med aktivitetsersättning Jobbgaranti för ungdomar en sammanfattning Utvecklingsersättning (u-ersättning) U-ersättning och ersättningsnivåer Aktivitetsstöd (a-stöd) A-stöd och ersättningsnivåer Sjukpenninggrundande inkomst Frånvaro och sjukdom Vård av barn Ledighet vid enskild angelägenhet Närvarokontroller Sjukskrivna Hur bör vi handlägga ärendena Försörjningsstöd till icke arbetsföra Personer med drog- eller alkoholproblematik Handläggning Personer med psykisk ohälsa Studerande Vuxenstuderande Yrkesvux Kurslitteratur Studerande under studieuppehåll Personer 65 år och äldre Företagare eller personer med fria yrken Inskrivna för kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård Hyreskostnad Fotboja- Intensivövervakning med elektronisk kontroll Kontraktsvård Samhällstjänst Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten

5 3.39 Utländska medborgare Definitioner Asylsökande Bevisperson Massflykting Tillståndssökande Dokument som visar utlännings status Tillfälligt LMA-kort för utlänning i Sverige Bevis om mottagen ansökan om uppehållstillstånd Beslut om tidsbegränsade uppehållstillstånd Nya ärenden Med uppehållstillstånd Utan uppehållstillstånd Asylsökande EU-medborgare Allmän orientering Registrering och ansökan om uppehållskort Yrkesverksamma personer dvs. arbetstagare och egna företagare Egen företagare Arbetssökande Icke yrkesverksamma personer EU-medborgares rätt till bistånd Utredning och beslut gällande EU-medborgare Akut nödsituation Kammarrättsdomar avseende uppehållsrätt Värnpliktiga FÖRSÖRJNINGSSTÖD Riksnorm Följande poster ingår i normen: Förhöjning av normen Uteätartillägg Pensionärer Skolmåltider Merkostnader för särskild kost vid vissa sjukdomar Merkostnad vid umgänge med barn Behov av särskilda kläder eller skor Arbetskläder Begravning Vid brott, skadegörelse eller brand Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig kostnad Socialt kontrakt Bostadsanvisningsgruppen (BAG) Bistånd i bostadsfrågan Bostadsnorm F d Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) Mål nr Hyresrätt Byte till dyrare bostad (Se aktuella rättsfall) Boendekostnader

6 4.4.1 Högsta godtagbara boendekostnad exkl hushållsel Hushållsel Uppvärmning inkl varmvatten exkl hushållsel Elavtal Fast elpris Elpriset är bestämt för viss tidsperiod Rörligt elpris Bostadsrättsinnehavare/villaägare Kammarrätten i Stockholm , mål nr Beräkningsgrunder Oskäligt hög boendekostnad Skäligt rådrum Hemförsäkring Boendekostnad vid dubbelt boende Vid skilsmässa Boendekostnad vid vandrarhemsboende, hotellboende, husvagn m.m Andrahandsboende Inneboenderum - För sökande som ej bedöms ingå i hushållsgemenskap Delad lägenhet Vuxet hemmaboende barn eller förälder boende hos barn - Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna Hushåll endast med barn över 18 år Hushåll med barn både under och över 18 år Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna Ungdom över 25 år kvarboende hos föräldrar Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Förälder boende hos barn Övriga boendeformer Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Studie- och arbetsresor Ej arbetsrelaterade resor Försörjningsstöd vid vistelse på institution eller i kriminalvård Boendekostnad vid institutionsvistelse/behandlingshem/fängelse Fickpengar Kläder och skor Kostnader i samband med egen bostad Egenavgift vid vård och behandling Egenavgift vid stöd - / omvårdnadsboende Avgift vid sjukhusvård Utlandsvistelse BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT Särskilt förebyggande och rehabiliterande insatser till barn och ungdomar Avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Läkarvård Alternativmedicin Medicin Månadsbaserat högkostnadsskydd Psykoterapikostnader mm

7 5.9 Tandvård Förebyggande tandvård Akut tandvård Omfattande tandvård Behandling av spelberoende, etc Glasögon eller kontaktlinser Glasögon till barn Hemutrustning, se även separat hemutrustningslista Allmänt Spis, kyl, frys, tvättmaskin/torktumlare och diskmaskin Telefon Depositionsavgift telefon Skilsmässa/separation Umgängesbarn Spädbarnsutrustning Cykel Bilbarnstol Reparationskostnader avseende bil Reparationskostnader avseende boende Flyttkostnader Ansvarig kommun Arbetsmarknadsskäl Återvandring Magasineringskostnad Resor Till och från sjukvård sjukresor i Halland Vad utgår reseersättning för? Besöksresor När reseersättning ej är tillämplig? Den enskilde betalar alltid en viss del själv Resa med egen bil Sjukresebil och sjukresetaxi Intyg krävs för att få resa med sjukresebil och sjukresetaxi Sjukresa med taxi via apotek Hur får jag ut min reseersättning? Högkostnadsskydd för sjukresor frikort Egenavgift vid färdtjänstresor Rekreationsresor För besök av närstående inom landet Umgängesresor Resor till och från skola Returresa till hemkommun/hemland Resa till begravning Återföreningsresor Juridiska kostnader och pass/id m.m Advokatkostnader Rättshjälp Rättshjälpsavgiften Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 till advokatkostnader kan utgå till: Uppehållstillstånd, medborgarskap och pass/id

8 5.26 Skulder Hyresskulder Värme-, vatten- och el skulder Äldre- och handikappomsorgsskuld samt barnomsorgsskuld Skuld till a-kassa och/eller fackförening Kvarstående skatt och bostadsbidragsskuld Begravningskostnad

9 1. INLEDNING 1.1 Befogenhet att utfärda riktlinjer Socialnämnden har på uppdrag av Kommunstyrelsen i Falkenberg befogenhet att utfärda riktlinjer som är styrande för nämndens verksamhet. Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för handläggningen av ekonomiskt bistånd. I dokumentet används begreppet socialtjänst som sammanfattning. 1.2 IFO: s inriktning Kvalitet Av 3 kap. 3 SoL framgår att socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att socialtjänsten har en skyldighet att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Till stöd för kvalitetsarbetet har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd om kvalitetssystem inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (SOSFS 2000:15). I dessa sägs bl.a. att som exempel på god kvalitet kan nämnas att den enskilde anser sig bli bemött med respekt, att den enskilde får och anser sig få tillräcklig information om verksamhetens innehåll så att han eller hon kan ta till vara sina rättigheter och att verksamheten även på annat sätt bedrivs så att den enskildes rättssäkerhet garanteras, att den enskilde anser att insatserna utformas efter hans eller hennes behov och så långt som möjligt i samråd, att insatserna utformas så att de inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes och gruppers egna resurser, och att barnperspektivet särskilt beaktas i verksamheten. En förutsättning för god kvalitet är att innehållet i verksamheten och resultaten kontinuerligt dokumenteras, utvärderas och utvecklas. Ett kvalitetssystem behöver därför innehålla rutiner för egenkontroll. En sådan uppföljning bör dels handla om hur verksamheten uppfyller lagens krav och intentioner, dels vilka effekter den har för den enskildes livssituation. Den bör bl.a. omfatta uppföljning av verksamhetens resultat, kompetens, förhållningssätt och metoder samt internt och externt samarbete. Ett viktigt underlag i uppföljningen är hur verksamheten bedöms av den enskilde och andra berörda. Därför behövs rutiner och metoder för att inhämta synpunkter från brukare och andra intressenter. Förslag och klagomål från brukare är en viktig informationskälla för att kunna åtgärda brister och identifiera områden som kan behöva förbättras. En praktisk förutsättning för att kunna följa och analysera den egna verksamhetens omfattning och resultat kan t.ex. vara att det finns stöd i form av ett statistiksystem. När det gäller arbetet med ekonomiskt bistånd domineras verksamheten av att utreda och fatta beslut. En del i att utveckla och förbättra kvaliteten kan vara att beskriva, analysera och utvärdera utredningsarbetet. Hur ser den egna arbetsprocessen ut? På vilket sätt medverkar den enskilde till utredningen och hur noteras hans eller hennes synpunkter och eventuella klagomål? Hur dokumenteras arbetet? Arbetet ska bedrivas rättssäkert och med tro på människans resurser, utveckla den enskildes egna resurser för att bli självförsörjande. Finns det någon särskild metodik? Utreds orsaken till att den enskilde inte kan försörja sig själv, hans eller hennes 9

10 hinder och resurser? Hur ska den enskilde nå självförsörjning? Hur ofta träffar handläggaren den enskilde? Finns det en arbetsplan som handläggaren och den enskilde gemensamt har formulerat? Finns det en överenskommelse mellan handläggaren och den enskilde om hur målen i arbetsplanen ska följas upp? Konkreta kvalitetsindikatorer är t.ex. om hjälpen är lätt tillgänglig. Avgörande för väntetid vid nybesök är hur angeläget behovet är men väntetiden bör ej överstiga två veckor. Andra kvalitetsindikatorer är om utredningen och handläggningen genomförs snabbt och effektivt samt om beviljat ekonomiskt bistånd betalas ut på utsatt tid. Handläggning och beslut ska präglas av respekt för den enskilde. Det ska finnas personal tillgänglig för att svara på frågor eller göra en akut bedömning. Lättillgänglig information om villkor och förutsättningar ska tillhandahållas. Det kan även vara att den enskilde har möjlighet att byta socialsekreterare om han eller hon är missnöjd. Individ & Familjeomsorg ska ge människor i utsatta situationer - efter vars och ens behov och förmåga - råd, stöd, vård- och behandlingsinsatser, så att de utvecklas och tar vara på sina resurser för att leva ett självständigt liv. Arbetet ska bedrivas enligt gällande lagstiftning och evidensbaserad praktik. Stödet ska vara individuellt anpassat och ska ges i ett så tidigt skede som möjligt, för att minska risken för att oönskade situationer uppstår och undvika omfattande och ingripande åtgärder för den enskilde. Samordning ska ske av stöd så att den enskilde inte behöver ha fler kontakter än vad som behövs. Stödet till den enskilde ska i första hand kunna ges i den enskildes närmiljö. En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. En person är aktuell hos förvaltningen. Hur förvaltningen internt organiserar sitt arbete ska inte ha någon betydelse för den enskilde. Bemötandet inom Individ & Familjeomsorg ska präglas av uppmärksamhet och intresse där varje enskild individ blir sedd. Samverkan ska ske med andra myndigheter, samhällsorgan och ideella organisationer i Falkenberg så att kommunens samlade resurser tas tillvara. Individ & Familjeomsorg ska arbeta för barns och ungdomars bästa enligt FN:s barnkonvention. Föräldrar ska stödjas i att tillsammans ta ansvar för sina barns och ungdomars utveckling under hela uppväxten. Individ & Familjeomsorg ska stödja barn, kvinnor och män som lever i nära relationer där det förekommer våld. Missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel ska motverkas genom förebyggande arbete. Enskilda ska stödjas till att ta tillvara sina egna resurser och möjligheter så att de kan leva ett självständigt liv med egen försörjning. Försörjningsstöd ska vara av tillfällig karaktär och enskilda som hamnat i skuldfällan ska få hjälp att ta kontroll över sin ekonomi. Individ & Familjeomsorg ska genom samverkan och dialog på en övergripande nivå, bidra med kunskap och konsekvensbeskrivningar i samhällsplaneringen. Nämnden ska rapportera till Kommunstyrelsen om ogynnsam samhällsutveckling. En ansvarsfull policy ska tillämpas vad gäller tillstånd att servera alkoholdrycker. Aktiva tillsynsbesök ska genomföras. Delegationsordning: socialsekreterare - gäller hela dokumentet - om inget annat anges 1.3 Riktlinjernas syfte och tillämpning Syftet med riktlinjerna är likabehandling när det gäller såväl bidragsnivå och förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd, som insatser som ska erbjudas från socialtjänstens sida. Riktlinjerna ska samtidigt ge stöd och vägledning för arbetet. Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om sakliga skäl föreligger motiverar detta avsteg från riktlinjerna. Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation med hela kommunen 10

11 som jämförelseunderlag. Även de krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar. Rättsliga utslag i domstol beaktas fortlöpande. 1.4 Utgångspunkter för arbetet I ett juridiskt perspektiv bör man skilja på begreppen: förutsättningar för bistånd, medverkan i utredningen och villkor för bistånd. Förutsättningarna är något som socialtjänsten utreder. Om dessa inte är uppfyllda, t.ex. inte är anmäld på arbetsförmedlingen eller står till arbetsmarknadens förfogande, kan ansökan avslås. Medverkan i utredningen är något som krävs och som följer av beslut under handläggningen från socialsekreterare. Om klienten inte medverkar, t.ex. genom att inte medverka i utredning om arbetsförmågan, kan ansökan avslås. Villkor för bistånd är något som normalt saknar lagstöd. Enda undantaget är anvisande av plats i praktik eller kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 socialtjänstlagen. Vid uteblivande från anvisad verksamhet kan försörjningsstöd nedsättas eller vägras. Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose sitt behov och att det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom lönearbete, inte genom ekonomiskt bistånd. Arbete gör den enskilde delaktig i samhället och gör att individen bidrar till samhället vilket stärker självkänslan. Därför ska den som är arbetslös och söker bidrag erbjudas ett strukturerat stöd i att söka arbete för att på så sätt uppnå egen försörjning. Det är detta som menas med att biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna inom ramen för riksnormen finns angivet i lagen. Vad som kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen anges i Socialtjänstlagen och dess förarbeten. Det gäller såväl kostnader inom försörjningsstödets ram som övrigt ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt. Bidrag utöver norm ska utges restriktivt. 1.5 Lagstiftning De lagar som främst reglerar verksamheten är socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL), offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och kommunallagen (KL). Dessutom omfattas regler i en rad andra lagar som äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, föräldrabalken (FB), lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om allmän försäkring (AFL) m.fl. Verksamheten regleras även genom kommunens övriga riktlinjer och styrdokument. Det är inte möjligt att i dessa riktlinjer beskriva alla olika sorters situationer eller behov som kan tänkas uppstå. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande situationer och behov. I övrigt får en individuell prövning göras. Undantag kan alltid göras i akuta situationer eller för situationer när någon riskerar att hamna i nöd. Vägledning kan även inhämtas från Socialstyrelsens Allmänna Råd och Socialstyrelsens Handbok för ekonomiskt bistånd - Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden inom den kommunala socialtjänsten. Vägledning kan också erhållas från prejudicerande domar som exempelvis kan sökas i någon rättsdatabas på internet. 11

12 kap. 2 socialtjänstlagen När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år kap. 1 socialtjänstlagen Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I 1 anges fyra viktiga fundament i biståndsbegreppet: 1. Försörjningsstödet, som består av två delar. Dels riksnormen, som årligen fastställs av regeringen och som är lika för alla kommuner i landet. Dels utgiftsposter som varierar individuellt; boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 2. Begreppet livsföring i övrigt avser alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Här ingår ekonomiskt bistånd utöver riksnormen, men också bistånd i form av vård, behandling, hemtjänst, särskilt boende för äldre och funktionshindrade m.m. 3. Skälig levnadsnivå är ett centralt begrepp som beskriver den nivå på levnadsstandard som lagen garanterar. Man kan säga att skälig levnadsnivå är en minimistandard. Kommunen har dock rätt att lägga sig på en högre nivå i enskilda ärenden. 4. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. (Bergstrand 2001, Den nya socialtjänstlagen, s.28) kap. 2 socialtjänstlagen Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Paragrafen ger socialnämnden lagstöd för att ge bistånd utöver rätten till bistånd. Vilka insatser som skall ingå här kan kommunen själv avgöra. Lagens förarbeten ger ingen vägledning för en tolkning. Det måste rimligen handla om sådant bistånd som inte omfattas av 1, dvs bistånd utöver skälig levnadsnivå kap. 3 socialtjänstlagen Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift. 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt punkt 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Socialnämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnader till en högre nivå. Socialnämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta Lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare 2010:538 (Träder ikraft I: ) 5 Sfi-bonus innebär att nyanlända invandrare folkbokförda 1 juli 2010 som slutfört vissa kurser inom sfi kan bli beviljade en bonus. Bonusen ska inte beaktas vid ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4:1 socialtjänstlagen. (Se skolverket sfi-bonus) 12

13 1.6 Barnperspektiv År 1998 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen som syftar till att stärka barnens ställning i lagen. En av dessa bestämmelser, 1 kap. 2 SoL, svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och lyder: När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. I 3 kap. 5 SoL finns en bestämmelse om att när en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Med åtgärder avses närmast insatser på individnivå, dvs. utredningsinsatser och stöd- och behandlingsinsatser. Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. I samband med sådana beslut behöver olika förslag till lösningar analyseras och vägas mot varandra. Syftet är att uppmärksamma hur beslutet påverkar barnet. I förarbetena till socialtjänstlagen påpekas att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, ska barnets bästa alltid beaktas, utredas och redovisas. Regeringen anser också att vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Det handlar både om att se en situation utifrån barnets synvinkel, med barnets ögon, och att som vuxen se barnet och lyssna på barnets synpunkter Barnens situation ska uppmärksammas särskilt i alla utredningar där de på något sätt är berörda. Barnperspektivet innebär alltså att barnens situation ska uppmärksammas också när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. I utredningar om ekonomiskt bistånd är det föräldrarnas situation, ekonomiskt eller i övrigt, som utreds. Man kan säga att dessa utredningar traditionellt har ett tydligt vuxenperspektiv. En utredning bör dock kunna uppmärksamma även eventuella barn i familjen. Handläggaren ska alltså ha både ett vuxenperspektiv och ett barnperspektiv. För att underlätta arbetet med dubbla perspektiv kan det behövas nya tänkesätt och rutiner när det gäller utredning, dokumentation etc. Barnperspektivet får dock aldrig innebära att barnet uppmärksammas eller utreds mot föräldrarnas vilja utan att det finns tecken på att barnets situation kräver en särskild utredning. Denna bör i så fall hanteras som en egen utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. Hur stor vikt som ska läggas vid barnens situation måste bedömas från fall till fall. Situationen behöver inte automatiskt innebära att eventuellt tillkommande ansökningar måste beviljas. Det viktigaste är att göra barnet synligt i utredningen. I andra fall kan barnperspektivet innebära att familjen ska beviljas extra ekonomiskt bistånd för något som barnet behöver för sitt liv och sin utveckling. Socialtjänsten ska dokumentera hur barnens intressen beaktats, vilka överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet, oavsett om bedömningen resulterar i att ekonomiskt bistånd beviljas eller inte. Detta ska säkra att barnperspektivet tillgodoses. I sitt slutbetänkande, Socialtjänst i utveckling, framhåller Socialtjänstutredningen vikten av att barns behov utreds när det gäller familjer med ett långvarigt bidragsmottagande. Man skriver: Detta synsätt innebär inte en mer generös behovsbedömning för barnfamiljer med långvarigt socialbidragsberoende. Men med en individuell behovsbedömning som grund för rätten till socialbidrag bör man ta särskild hänsyn till vad barnets bästa kräver i sådana situationer där de kan anses mer utsatta än vad som kan anses vara normalt för andra barn. I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5) ges exempel på hur barnperspektivet kan tillämpas i utredningar om ekonomiskt bistånd. Där sägs att Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bl.a. om det är en förutsättning för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter, om det är en förutsättning för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon, Ett tredje exempel handlar om de överväganden som bör göras vid bedömningen av skälig boendekostnad: Socialnämnden bör vid bedömningen ta hänsyn till ett barns behov av utrymme även hos den förälder där barnet enbart vistas under umgängestid. Att tillämpa ett barnperspektiv skulle 13

14 också kunna innebära att barnfamiljer som har långvarigt behov av ekonomiskt bistånd får del av särskilda satsningar som syftar till att hjälpa föräldrarna att komma igång med ett arbete och därmed bli självförsörjande. Att ha ett barnperspektiv i socialt arbete handlar följaktligen inte bara om pengar utan rymmer en mängd andra aspekter. I socialtjänstens uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med särskilt fokus på familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. I den officiella statistiken brukar 10 månader eller längre räknas som långvarigt, men det förekommer också flera andra sätt att definiera detta begrepp. Att fokusera på barnen i familjer med långvarigt försörjningsstöd handlar inte på något sätt om att föräldrar med knapp ekonomi skulle vara sämre som föräldrar. Däremot är de föräldrar som lever under svårare omständigheter. Vi måste bli bättre på att se behov och informera om de ekonomiska rättigheter och det ekonomiska ansvar man har som förälder. Det är viktigt att inte glömma att en stark positiv faktor för barnen är om föräldrarna får ett arbete och en fast inkomst. (Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen och Länsstyrelserna 2003, sid. 34) Barn som växer upp i familjer som mottagit ekonomiskt bistånd löper tre gånger högre risk än andra att få ekonomiskt bistånd i vuxen ålder. Barn i familjer med låg status löper dessutom genomgående större risker än andra barn. Familjens ekonomi och yrkesstatus är tunga faktorer och påverkar allt från till exempel dödlighet och längdtillväxt till psykosociala problem och skolsvårigheter. Barnperspektiv kan betyda två saker. Att se något ur barnets synvinkel med barnets ögon eller att de vuxna har barnet i sin synvinkel och dess behov i fokus. Socialtjänsten behöver innefatta båda betydelserna även om principen att ha barnet i fokus måste vara överordnad. Nedanstående skrivningar om vad som behövs för att ha ett barnperspektiv i handläggningen av ekonomiskt bistånd är direkt hämtade ur Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen och Länsstyrelserna På ledningsnivå: 1. I kommunens riktlinjer för ekonomiskt bistånd ange hur barnperspektivet ska tillgodoses och följa upp riktlinjerna. 2. Ha en delegation som gör det möjligt för handläggarna att bevilja familjen ekonomiskt bistånd till riksnorm/-försörjningsstöd till en högre nivå och/eller ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt. 3. Sörja för att personalen har kompetens att arbeta utifrån ett barnperspektiv. 4. Sörja för att stöd, hjälpmedel och rutiner utvecklas i arbetet för att uppmärksamma barnen och för att dokumentera barnperspektivet På handläggarnivå: 1. Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. 2. Vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med en tydlig koppling till den ekonomiska situationen. 3. Vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. 4. Vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov. 5. Bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov. 6. Upprätta arbetsplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår som en del. 14

15 7. Bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex. boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster. 8. Dokumentera hur barnets behov beaktats, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Att en utredning ska ha ett barnperspektiv betyder inte att man ska göra en barnavårdsutredning. Det måste finnas en tydlig koppling till familjens ekonomiska villkor och hur dessa påverkar barnet. Vid handläggning av ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten ta reda på både om det finns hemmavarande barn och om det finns andra barn som berörs. När en familj tillfälligt ansöker om bistånd behövs det oftast inte göras någon särskild bedömning av barnens situation, om det inte redan från början bedöms vara så att biståndsbehovet riskerar att bli långvarigt. Att beakta barnets behov ska ske i samarbete med föräldrarna. Det bör alltid dokumenteras i utredningen om familjen har kontakt med någon annan enhet inom socialtjänsten. Det kan vara svårt att bedöma vad som bör finnas i ett barns hem. Familjens egna val och prioriteringar måste respekteras. Trots detta är det viktigt att ha en öppen dialog med familjen de kanske inte alls upplever det som en prioritering utan i stället som att det inte finns medel trots att barnen har behov. Om familjen saknar något av följande finns det skäl att fråga hur de själva tänker om detta. Barnet bör ha en egen sovplats med ordentlig och bekväm madrass. Familjen bör ha sänglinne och handdukar Barnet bör ha möjlighet och utrymme att leka. Familjen bör ha en trivsam plats att äta på, oavsett om familjen väljer att använda bord eller matta eller liknande. Familjen bör ha fullgoda husgeråd som grytor, stekpannor, tallrikar, bestick, slevar, glas och muggar/koppar. Om det framkommer skäl till att en familj bör beviljas ekonomiskt bistånd till något av ovanstående så kan detta efter genomförd barnkonsekvensanalys, beviljas mot uppvisande av kvitto, för att säkerställa att biståndet går till barnets behov. 1.7 Anmälningsskyldigheten 14 Kap 1 SoL Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även de som är anställda hos sådana myndigheter. Som anställd inom Individ & familjeomsorg har vi informationsskyldighet till berörd enhet. Sexuella övergrepp och misshandel av barn är enligt socialstyrelsens bedömning undantagslöst sådana situationer där det inträffade eller misstanke härom kan innebära att nämnden behöver ingripa till den underåriges skydd. Detta innebär att det i praktiken föreligger en absolut anmälningsskyldighet i sådana fall. Anmälan om missförhållanden (barn som far illa) (14 kap. 1 SoL) Alla anställda inom Socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla/delge information skriftligt Familjegruppens Mottagning om man får kännedom om något som kan innebära att ett barn eller ungdom far illa. Det är inte bara när man vet att någon far illa, utan det gäller också om man har en grundad anledning att misstänka detta. Vi lämnar över den information vi vet det är sedan Familjegruppens ansvar att utreda vilken grund som finns för uppgifterna i anmälan och vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Sekretess Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter. Det integritetsskydd som sekretessen syftar till får ge vika för barns behov av skydd. 15

16 1.8 Barn som bevittnat våld Enligt 5 kap. 11 tredje stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Socialnämnden bör i verksamhet som rör barn som bevittnat våld se till att de metoder som används för att ge ett barn stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om barns behov och vad som ger bäst resultat. Om föräldrarna till ett barn eller till en skolungdom år inte fullgör sin underhållsskyldighet och om nämnden inte kan förmå dem till det, bör socialnämnden överväga att ge ekonomiskt bistånd direkt till barnet eller skolungdomen utifrån ålder och mognad. Om ett barn eller en skolungdom år på egen hand ansöker om ekonomiskt bistånd, bör nämnden vid behovsbedömningen överväga att bortse från föräldrarnas underhållsskyldighet i de fall: - barnet eller skolungdomen är utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller - barnet eller skolungdomen har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna. Att utan medgivande från vårdnadshavaren bistå ett barn ekonomiskt bör vara en åtgärd som endast bör användas i undantagsfall. 1.9 Jämställdhet Det är självklart att kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. I socialtjänstens mål i 1 kapitlet 1 socialtjänstlagen föreskrivs att socialtjänsten på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor. Män och kvinnor ska likställas och ha samma levnadsvillkor. Jämställdhetsperspektivet ska därmed ligga till grund vid varje bedömning av bistånd och en målmedveten strävan att motverka all särbehandling mellan könen måste finnas inom varje socialtjänstverksamhet. 16

17 2. ANVISNINGAR FÖR HANDLÄGGNINGEN 2.1 Allmänt I detta avsnitt anges riktlinjer för ärendehandläggning. Avsnittet innehåller definitioner av begrepp, regler för dokumentation och registrering i datasystem, kontroller som ska utföras, hantering av inkomster och utgifter i olika situationer samt riktlinjer för handläggning av återkrav och misstänkt bidragsbrott. Mer utförlig vägledning om ramarna för ärendehandläggning och dokumentation kan erhållas från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom social-tjänsten, Allmänt om uppdraget Arbetet med ekonomiskt bistånd är ett tredelat uppdrag Stödja människor i att finna vägar till självförsörjning. Stödja människor till att leva ett självständigt liv. Pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden. 2.3 Hjälp till självförsörjning Arbetslinjen ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov stöttas för att klara detta. Arbetslinjen innebär att individens förmågor sätts i fokus, snarare än oförmågor. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Därför blir verksamhetens främsta uppgift att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. Enskilda kan inte välja att leva på bidrag framför att ta ett arbete. Den som inte kan arbeta ska erbjudas arbetsträning eller kompetenshöjande insats i rehabiliterande syfte eller motiveras till att ansöka om sjukersättning. Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och återinträde på arbetsmarknaden. Krav på deltagande i en viss aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga samt att socialsekretaren tillsammans med sökanden har upprättat en planering. De insatser som ska erbjudas är beroende av vilket hinder för självförsörjning den enskilde har. Förutsättningar ska skapas för den enskildes inflytande och delaktighet i planeringen där fokus ska ligga på att undanröja försörjningshindret och på den snabbaste vägen till egen försörjning. Detta innebär att individen kan få välja bort en önskad insats till förmån för ett enkelt arbete. Arbetssättet ska vara strukturerat och en planering ska alltid göras där det framgår vilka krav på motprestationer socialtjänsten ställer för att försörjningsstöd ska kunna utgå. Planeringen ska regelbundet följas upp och insatsens resultat ska utvärderas. Planen ska justeras utifrån resultat och framgång. Nya insatser kan då beslutas. Försörjningsstöd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. 2.4 Verksamhetsbeskrivning Stöd- och försörjningsenheten arbetar med försörjningsstöd och bistånd i annan form. All kontakt med enheten sker frivilligt. Utifrån kommunens yttersta ansvar och våra breda samhällsorienterade kunskaper vägleder vi kommunens invånare mot ett självständigt liv. Vi erbjuder individuell planering och målsättning för individer och familjer. 17

18 Enheten arbetar med en stor målgrupp. Förutom variationer i individers problematik, bakgrund och mål ska vi dessutom alltid se situationen ur barnens perspektiv. Vi måste ha en ständig beredskap för att möta olika sorters livssituationer och problematik av mångskiftande karaktär. För att kunna fullfölja vårt rådgivande ansvar krävs att vi har goda kunskaper om samhällets struktur och uppbyggnad. Handläggare på enheten behöver dessutom goda kunskaper i krishantering, bemötande, motivationsarbete m.m. Vår ambition är att alltid se till hela människan och att flexibelt vägleda mot lösningar. Vi utgår från individen och familjen i våra prövningar. Enheten skall verka för att alla får en meningsfull sysselsättning som alternativ till passivt bidragstagande. Genom ekonomiskt bistånd ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Med rehabiliteringsinsatser kan den enskilde ges möjlighet till ny arbetsförmåga. Av mottagningsteamet erhålls information, rådgivning och nybesök. Med nybesök menas det första besöket för sökande som inte varit aktuell på tre månader eller aldrig tidigare varit aktuell för försörjningsstöd. En fördjupad grundutredning görs. En grupp socialsekreterare handlägger löpande ärenden där det finns behov av försörjningsstöd under en längre period, mer än tre månader. Enheten har ärendediskussion en gång per vecka enligt uppgjort schema. Vid dessa tillfällen förs metoddiskussioner med handläggarbeslut, ärenden där beslut skall fattas som inte ansvarig handläggare har delegation på tas upp för genomgång, utskottsärende och principiella frågor i ärendehandläggningen. Enhetschefens och verksamhetsledarens delegation är mer omfattande än handläggarnas. Socialutskottet. SU, har sammanträde var fjortonde dag. Vid dessa möten kan ansvarig handläggare presentera biståndstagares ansökningar, vilka enligt delegation SU endast kan besluta i, t.ex. ekonomiskt bistånd i form av omfattande tandvård och resor. 2.5 Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd De allra flesta som har behov av försörjningsstöd saknar ett arbete. Den som sökt arbete på ett strukturerat sätt under en tid utan att få något arbete bör erbjudas insatser genom kommunen för att öka möjligheterna att få arbete, om det ej finns pågående insats med Arbetsförmedlingen. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska den sökande stå till arbetsmarknadens förfogande vilket innebär att den enskilde är inskriven på arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete, deltar i arbetssökarverksamhet, svenskundervisning eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad arbetsplan. För att socialtjänsten ska ställa andra krav än de som ställs på arbetslösa ska problematiken vara allvarlig och omfattande. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska dessa personer medverka till planering i syfte att bli arbetsföra eller medverka till att få annan ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet. För att arbetsoförmåga ska godkännas vid sjukdom ska en person ha ett relevant läkarutlåtande som styrker oförmåga att arbeta eller delta i aktiviteter. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska personen medverka till behandling och rehabilitering i syfte att bli arbetsför. Vid långvarig eller kronisk sjukdom krävs medverkan till att ansöka om ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet. 2.6 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättsäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras. Följande frågeställningar ska utredas: Är förutsättningarna för bistånd uppfyllda? En bedömning ska göras av om den sökande kan anses uppfylla de krav som kan ställas på henne eller honom i syfte att uppnå självförsörjning. Kan behovet av bistånd tillgodoses på annat sätt? 18

19 Annat sätt kan exempelvis vara genom annan parts försörjningsskyldighet, genom inkomster eller tillgångar, genom socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän såsom Försäkringskassan, Regionen, Migrationsverket eller Kriminalvården. Vilket bistånd ska beviljas? Utöver riksnormen som fastställs av regeringen ska med utgångspunkt från lagen och kommunens riktlinjer en bedömning göras av vilket behov som föreligger, och vad som är en skälig levnadsnivå för den enskilde. 2.7 Beslut som löper över flera månader Ibland är det nödvändigt att fatta beslut som sträcker sig över flera månader, exempelvis gällande en omfattande tandvårdsbehandling. Rätten till ekonomiskt bistånd prövas månad för månad och när beslut fattas som gäller flera månader måste en omprövningsklausul ingå. Beslutet kan annars inte omprövas under perioden, t.ex. om omständigheterna som beslutet grundar sig på ändras. En sådan ändring skulle innebära att myndigheten ändrar ett för den enskilde gynnande beslut till hans eller hennes nackdel, vilket inte är tillåtet enligt förvaltningslagen (FL 27 ). Följande omprövningsklausul ska läggas till alla beslut som sträcker sig över mer än en månad: Vid väsentligt ändrade förhållanden av biståndsbehovet kan beslutet komma att omprövas. 2.8 Kontroller Alla kontroller som görs och kontakter som tas i samband med en biståndsansökan ska ske med den sökandes samtycke. Om den sökande inte lämnar sitt godkännande måste socialtjänsten ta ställning till om beslutsunderlaget är tillräckligt eller inte. Om inte, kan beslut om att avslå ansökan fattas med hänvisning till att den sökande inte medverkar i utredningen. Utgångspunkten är att den sökande ska visa att han eller hon har rätt till bistånd och ett stort ansvar kan läggas på den sökande att själv styrka sina uppgifter. Utredningen i samband med nybesöket är central För att motverka felaktiga utbetalningar ska de uppgifter som den sökande lämnar i sin ansökan alltid kontrolleras. Godkännande av olika kontroller sker i huvudsak genom att den sökande undertecknat biståndsansökan. Klienten skall inkomma med de handlingar som begärts, tillsammans med de uppgifter som inhämtats genom de kontroller som görs. Detta utgör grunden för den ekonomiska utredningen. Eventuella olika tillgångar och värdet av dessa framgår inte längre av specifikationen till inkomstdeklarationen. Det framgår dock om det finns inkomster av kapital vilket indikerar att det finns bankmedel, aktier eller fonder. Eventuella ränteutgifter kan indikera innehav av bostadsrätt. Fastighetsinnehav framgår om den sökande var ägare till fastigheten den 1 januari inkomståret. Specifikationen till inkomstdeklarationen ska uppvisas vid nybesök och därefter årligen. Saknas denna finns uppgifterna hos skatteverket. För att kontrollera om det finns eller har funnits kontanta tillgångar, aktier eller dylikt ska den sökande visa aktuella kontoutdrag från bank eller utdrag från värdepapperscentralen. För att kunna utreda eventuella tillgångar i utlandet tas kontakt med svenska ambassaden/konsulatet i respektive land. Realiserbara tillgångar i form av bankmedel, aktier eller andra värdepapper ska användas för den sökandes försörjning innan han eller hon har rätt till bistånd. Bil, båt, fastighet, tomter, dyrbara konsteller samlarföremål skall avyttras direkt. Eventuella tillgångar framgår av deklaration/kontrolluppgift eller hemförsäkringsbrev. I vissa fall kan andra kontroller än de som godkänts på ansökningsblanketten behöva göras. Sådana kontroller ska godkännas av den sökande. Följande ska alltid kontrolleras: 19

20 Identitet Medborgarskap och uppehållstillstånd respektive uppehållsrätt Uppgifter om boende och vistelse Uppgifter om folkbokföring Vårdnadshavare för barn boende i hushållet Inkomster Tillgångar Arbetssökande Motorfordon Företagsverksamhet Försäkringskassan ev ersättningar Särskild noggrannhet är av vikt när ungdomar år söker bistånd för egen del men kan omfattas av föräldrarnas försörjningsskyldighet Identitet och vistelse Personuppgifter och uppgifter om boende kontrolleras i alla nya ärenden. Som legitimation godtas pass, körkort, eller ID-kort från bank. Boende och vistelsetillhörighet kontrolleras genom folkbokföring, hyreskontrakt och aktuell hyresavi. Om det inte är möjligt att kontrollera en persons boende eller vistelsetillhörighet på annat sätt ska hembesök göras. Huvudregeln är att hembesök bör göras om den sökande har andrahandskontrakt som inte är godkänt av fastighetsägaren eller är inneboende. Om den sökande inte är folkbokförd på den adress som anges i ansökan, men uppger sig vara stadigvarande bosatt där, ska han eller hon uppmanas ändra folkbokföringsadress. Vid bedömning av den sökandes kommuntillhörighet ska utgångspunkten vara vistelsebegreppet. Löpande kontroll av att sökande som inte deltar i arbetssökarverksamhet vistas i kommunen ska göras genom personlig kontakt. Det är även viktigt att kontrollera vistelsen för barn och ungdomar som uppges ingå i hushållet. Gymnasiestuderande ungdomar ska särskilt uppmärksammas för att avhopp från skolan snarast möjligt ska upptäcka. Dessa ungdomar ska omgående hänvisas till relevant instans Inkomster Vid nybesök ska kontoöversikt och kontoutdrag med aktuell kontoställning samt senaste tre månadernas transaktioner uppvisas liksom specifikationen till senaste preliminära deklarationen. Inkomster från arbetsgivare eller arbetslöshetsförsäkring ska styrkas genom uppvisande av besked där alla uppgifter om tillägg och avdrag redovisas. Vid alla ansökningar ska kontroll hos Försäkringskassan göras om eventuellt utbetalade försäkringsförmåner. I förekommande fall ska även kontroll göras av om ansökan om tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning sjukersättning eller allmän pension gjorts samt om extra försäkringsförmåner utgår, t.ex. AGS (avtalsgruppsjukförsäkring), AFA, AMF (arbetsmarknadsförsäkring) eller STP/ITP (särskild tilläggspension/övriga avtalspensioner). 2.9 Inkomstberäkning Behov av försörjningsstöd beräknas i normalfallet så att normen läggs ihop med godkända tilläggsbelopp för hyra, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor och avgift för A-kassa eller fackföreningsavgift. På så sätt erhålls hushållets totala norm. Från denna avräknas hushållets alla inkomster månaden innan ansökningsmånaden. Mellanskillnaden utgör hushållets behov av försörjningsstöd. 20

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Bra att veta om ekonomiskt bistånd

Bra att veta om ekonomiskt bistånd Bra att veta om ekonomiskt bistånd Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand eget

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Laholms kommun Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-onsdag 10-16, torsdag 10-17 och fredag 10-15. Lunchstängt

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Om du inte har någon inkomst eller tillgångar till din försörjning kan du ansöka om försörjningsstöd.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Information och ansökan om ekonomiskt bistånd

Information och ansökan om ekonomiskt bistånd Information och ansökan om ekonomiskt bistånd Du har tid för nybesök...dagen den... /... kl... hos... Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 Läs igenom denna information och fyll i ansökan innan du kommer på

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av Behov av tolk Språk Försörjningsstöd enligt riksnorm och skäliga kostnader Tidsperiod Övrigt ekonomiskt bistånd Ange vad Uppgifter som styrker inkomster och utgifter Tag med: Inkomstspecification, senaste

Läs mer

Ekonomiskt bistånd - Riktlinjer för ärendehandläggning

Ekonomiskt bistånd - Riktlinjer för ärendehandläggning Ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ärendehandläggning Dokumenttyp Dokumentnamn Gäller från datum Riktlinjer Ekonomiskt bistånd - Riktlinjer för ärendehandläggning 2012-09-20 148 Dnr SN 40 / 2011 Beslutat

Läs mer

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas.

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Biståndets uppgift är att träda in tillfälligtvis eller vid korta perioder

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Handläggning av ekonomiskt bistånd

Handläggning av ekonomiskt bistånd RIKTLINJER för Handläggning av ekonomiskt bistånd Antagen av socialnämnden 2014-03-20 Socialkontoret RIKTLINJER för... 1 Handläggning av ekonomiskt bistånd... 1 1.1 Riktlinjernas syfte och tillämpning...

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Artikelnummer 2006-114-25 Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill ha utförligare information, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller

Läs mer

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun 1 Riktlinjer för introduktionsersättning fr o m 1 januari 2011 Enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR BERGS KOMMUN 1 (3) EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR Alla invånare i Bergs kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Det innebär att de som vistas i Bergs kommun och som inte kan försörja sig och

Läs mer

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 1999 Socialbidrag till omfattande tandvård En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 2 1999-05-21 502-5420-1999 FÖRORD I denna rapport presenteras en undersökning av avslagsbeslut

Läs mer

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN Komplement till Socialstyrelsens riktlinjer och JP socialnet Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Arbetsmarknadsnämnden Postadress:

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer ekonomiskt bistånd. Innehållsförteckning 1(100)

Riktlinjer ekonomiskt bistånd. Innehållsförteckning 1(100) Riktlinjer ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 1 RIKTLINJERNAS SYFTE OCH TILLÄMPNING... 6 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET... 6 1.2 BARNPERSPEKTIV... 7 1.3 KVINNOFRIDSPERSPEKTIV

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND Staben RIKTLINJER ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE S O C I A L T J Ä N S T F Ö R V A L T N I N G E N 2007-10-01 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 1. INLEDNING... 5 Riktlinjernas syfte och tillämpning...

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

Handläggning av ekonomiskt bistånd. Riktlinjer. Beslutade av kommunfullmäktige 2014-05-05

Handläggning av ekonomiskt bistånd. Riktlinjer. Beslutade av kommunfullmäktige 2014-05-05 Handläggning av ekonomiskt bistånd Riktlinjer Beslutade av kommunfullmäktige 2014-05-05 Innehållsförteckning 1. Allmänt om uppdraget 7 Inledning 7 Allmänna utgångspunkter 7 Socialtjänstlagen 8 Socialstyrelsens

Läs mer

1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd. Styrdokument

1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd. Styrdokument 1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd Styrdokument 2(20) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-12-02 Dokumentansvarig 1:e socialsekreterare, IFO Anita Eklund Reviderad

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen Birgit Kallerhult Till socialnämnden Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd till hemutrustning, spädbarnsutrustning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 1 Februari 2006 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT BISTÅND 1. ALLMÄNT OM EKONOMISKT BISTÅND sid 1.1 Socialtjänstlagen 4 1.2 Individuell behovsprövning..6 1.3 Samordning med annat bistånd..6 1.4

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer Töreboda kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173

EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer Töreboda kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173 EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer Töreboda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173 Ansvarig för uppdatering Enhetschef för Individ- och familjeomsorg EKONOMISKT BISTÅND Innehållsförteckning ALLMÄNT

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2013-11-25

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2013-11-25 Arbetsmarknads- och familjenämnden 1 (68) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen 2013-11-25 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2013-11-25 Eskilstuna kommun 2 (68) Eskilstuna kommun 3 (68) Riktlinjer för

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Riktlinjer Ekonomiskt bistånd

Riktlinjer Ekonomiskt bistånd 1 (43) Riktlinjer Ekonomiskt bistånd Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2013-11-26, 87 OXL200 v 1.0 2006-11-13 2 (43) Inledning 5 Lagstiftning mm 5 Syfte 5 Barnperspektiv 6 Hot och våld i nära relation

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Arbetsmarknads- och familjenämnden 1 (61) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning 1 Inledning 6 Utgångspunkter

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Navigeringskarta. Info. Göra. Göra. START Socialbidrag. Info om socialbidrag. Process. Regler

Navigeringskarta. Info. Göra. Göra. START Socialbidrag. Info om socialbidrag. Process. Regler Navigeringskarta Info Göra Info om socialbidrag Regler Process Göra Start Initiera ansökan om socialbidrag Kräver inloggning av sökande och eventuell medsökande Hushåll? 1 Ge fullmakt! 2 Starta ansökan!

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen DATUM UTSKRIFT 2015-01-13 SIDA 1/7 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT TAXOR OCH AVGIFTER GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG MONIKA FERNLUND GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) K. 11 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND I LOMMA KOMMUN Socialtjänstens mål Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453). I portalparagrafen 1 kap 1 kan

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd

Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd 2011-08-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2011/214 Social- och äldrenämnden Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden beslutar att anta de reviderade riktlinjerna

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 19 november 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Andreas Victor Storgatan 30 831 30 Östersund MOTPART Socialnämnden i Östersunds kommun 831 82 Östersund ÖVERKLAGAT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt.

Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt. Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt. 1 Innehåll 4 kap. Rätten till bistånd Socialtjänstlag (2001:453)... 4 Riksnorm... 4 Skäliga

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

RIKTLINJER. försörjningsstöd. för. Gäller från 2015-01-01. Beslutad av socialnämnden 2014-11-27

RIKTLINJER. försörjningsstöd. för. Gäller från 2015-01-01. Beslutad av socialnämnden 2014-11-27 RIKTLINJER för försörjningsstöd Gäller från 2015-01-01 Beslutad av socialnämnden 2014-11-27 INNEHÅLL sida INNNEHÅLLSFÖRTECKNING 2-4 1 INLEDNING 5 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET 5 1.2 BARNPERSPEKTIV 5 1.3

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer