Trädplan för Vimmerby kommun

Transkript

1 Trädplan för Vimmerby kommun - En konkret plan för att säkerställa en framtida grön kommun

2 MÅL OCH SAMMANFATTNING I juli 2015 antogs gestaltningsprogrammet Vackra Vimmerby av kommunfullmäktige. Gestaltningsprogrammet togs fram för att stärka kommunens attraktionskraft som ett besöksmål året runt och för att skapa en vacker, hemtrevlig miljö för alla invånare. Programmet uttrycker Vimmerby ur ett trädgårdsperspektiv där vegetation och materialval framhäver trädgårdsstaden. I Vackra Vimmerby presenteras typsektioner, upplevelsevyer och beskrivning av materialval och utrustning. Trädplanen utgör ett komplement till gestaltningsprogrammets riktlinjer. Där programmet knyter ihop helheten fungerar trädplanen som en mer konkret handlingsplan. Målet med trädplanen är att säkerställa en framtida grön kommun; där träd tas hänsyn till och respekteras i planeringen, i byggandet och inte minst i vardagen. Minst lika viktigt som att få in träden i stadsplaneringen är att se till att de träd vi har idag mår bra och utvecklas på ett positivt sätt. Träd är inte bara vackra, de är också stadens lungor. Träden renar och syresätter vår luft, tar hand om regnvatten, svalkar både hus och asfalt, dämpar buller och skyddar oss mot oväder. Och framför allt vi mår bra av grönska, som ska kunna minska stress. Folk som bor i hyreshus nära träd mår bättre än de som bor långt från träd. Träd som trivs blir gamla och många har livslånga relationer med träden. Vi gillar grönt det är den färg som det mänskliga ögat kan urskilja flest nyanser av. Vi ska vara rädda om de träd vi har och ge dem bästa förutsättningar att växa och trivas. Trädplanen är utarbetad av Stefan Lagerqvist, stadsträdgårdsmästare och Sara Dolk, stadsarkitekt, Vimmerby kommun. 2

3 INNEHÅLL Trädplanen innehåller fyra delar: BEDÖMNING AV NULÄGET Befintliga träd Konflikter och problem Trädvård och skötsel Beskärning Biologisk mångfald NYA TRÄD Val av trädart Val av plats för trädet Växtbäddar och växtjord Trädstorlekar vid plantering Plantering Vattning Gödning Löpande skötsel av nyplanterade träd BEDÖMNING AV NULÄGET s. 4 NYA TRÄD s.10 NEDTAGNING s. 16 TRÄDREGISTER s.18 NEDTAGNING Principer för nedtagning TRÄDREGISTER Träd att använda i Vimmerby 3

4 BEDÖMNING AV NULÄGET BEFINTLIGA TRÄD KONFLIKTER OCH PROBLEM TRÄDVÅRD OCH SKÖTSEL BESKÄRNING BIOLOGISK MÅNGFALD

5 BEFINTLIGA TRÄD GATUTRÄD Gatuträdens växtmiljö definieras av att de står planterade med hårdgjorda ytor i trädets omedelbara närhet, markprofilen är väldigt påverkad samt att vatten-, närings- och lufttransporten är kraftigt begränsad. Trädet har begränsade förutsättningar att utvecklas till ett friskt vuxet träd. De flesta äldre träden i gatumiljö är hamlade och har på grund av detta fått kraftiga rötskador. De kommer att behöva bytas ut inom en snar framtid. Även de yngre träd som är planterade i gatumiljö under den senaste tio årsperioden mår dåligt och behöver förbättrande åtgärder eller bytas ut (inventering av alléer gjord 2015). De nya träden har planterats i mycket svåra lägen och har getts för dåliga förutsättningar för att få en bra och säker etablering. Det är en stor lucka i ålder mellan de äldre träden och de som är planterade under senare år. Behovet att påbörja återplantering är viktig. Dels för att få kontinuitet i planteringen av träd och dels för att skapa en jämnare åldersfördelning. TRÄDARTER Den senaste inventeringen (utförd år 2000) visar att det finns cirka 400 träd i stadsmiljöerna. Av dessa utgörs huvuddelen av tre trädarter: lönn (122 stycken), oxel (80 stycken) samt lind (69 stycken). Senare planteringar som gjorts efter inventeringen har även de utgjorts av samma trädarter. En större blandning av olika trädarter är lämplig med tanke på angrepp av olika sjukdomar och skadedjur som kan drabba träden. Exempel på detta är almsjukan som i stort slagit ut almen som träd i stadsmiljön. För biodiversiteten skulle även barrträd utgöra ett välkommet tillskott. Blommande träd bör också få en mer framträdande plats. Det största hotet mot våra stadsträd är hur vi hanterar träden från val av träd till placering, plantering och skötsel. Det finns inte så många äldre eller större träd i stadsmiljön. Därför är det viktigt att vara rädd om de kvarvarande större träden. Vid en eventuell borttagning av träd ska den bygga på ett välgrundat beslutsunderlag. PARKTRÄD Parkträdens växtmiljö definieras av att de står i större grönytor med en relativt opåverkad markprofil, där vatten-, närings- och lufttransporten fungerar. Trädet har goda förutsättningar att utvecklas till ett friskt vuxet träd. Läget ser mycket bättre ut för träden i parkerna och naturmarkerna där det finns gott om fina välmående träd. Här finns också en mycket bättre åldersfördelning. 5

6 KONFLIKTER OCH PROBLEM Träd i stadsmiljö ställs inför många utmaningar. Ett problem är brist på utrymme, både ovan och under mark. Träden har svårt att få tillgång på vatten, syre och näring. Andra problem är till exempel almsjukan, salt, påkörningsskador, avgrävda rötter och inte minst en felaktig beskärning som kan leda till ett dyrare underhåll och även stora rötskador. UTRYMMESBRIST Växtbäddarna har en för liten tilltagen rotningsbar volym och är ofta inklämda mellan gångbana och köryta. Äldre träd har ofta fått sin rotningsbara jordvolym borttagen för att ge plats åt ledningar och asfalt. Träden har dessutom fått mycket av sina rötter skadade vid olika ingrepp i marken. SYREBRIST Tillgången på syre i marken är den enskilt mest kritiska faktorn för stadsträdens välmående. Täta markbeläggningar och tät struktur i marken bidrar till syrebrist och koldioxidförgiftning av trädrötterna. Kompakterade trädgropar leder också till att vattnet blir stående vilket leder till syrebrist. VATTENBRIST Vattenbrist är ett annat problem för träden på grund av att det är hårdgjorda beläggningar runt träden. Regnvattnet leds ofta från beläggningsytorna till dagvattenledningar och inte ned i marken. Under byggtiden har marken ofta kompakterats och olika strukturer skapats vilket försvårar vattentransporten i marken. ORGANISKT MATERIAL Den hårdgjorda beläggningen runt många träd bidrar till utebliven kontinuerlig tillförsel av organiskt material. Detta leder långsiktigt till näringsbrist. Gräsytor under träden tillför inte heller så mycket organiskt material men konkurrerar med vatten och näring. SALTSKADOR Salt kan i vissa fall nå sådana koncentrationer att det blir giftigt för träden. I en kompakterad planteringsbädd har saltet svårt att transporteras bort och blir kvar. BESKÄRNINGSSKADOR Skador av felaktig beskärning är vanliga på stadsträd. En av de allvarligaste är större beskärningssnitt på huvudstam eller huvudgrenar med risk för rötskador och nedfallande grenar. Felaktig beskärning innebär även en större underhållsinsats. KONFLIKT MED LEDNINGAR, BYGGNADER OCH TRAFIK På flera ställen i staden är det stor konkurrens om utrymmet, både ovan och under mark. De vanligaste konflikterna under mark är att trädrötterna orsakar stopp i avlopps- och dräneringsledningar samt att rötterna skadas vid reparations- och underhållsarbeten. Ovan mark är det stora problemet för lite utrymme när träd planteras nära husfasader och mellan gång- och körbana. Det är viktigt att säkerställa goda siktförhållanden i trafiken. Nedhängande grenar ska inte inkräkta kravet på fri höjd 4,7 meter för gata respektive 2,5 meter för gång- och cykelbana samt hänsyn till belysning, skyltar och trafiksignaler. Även problem mot fastigheter ska tas med i beräkningen. Det kan vara problem med skugga, mossbeläggning, rötter i ledningar, löv i hängrännor och på tak. FYSISKA SKADOR Många träd står nära körbanor och har skador på stam och krona. Även gräsklippning och putsklippning orsakar ofta skador på stammarna med kraftiga rötskador som följd. Ytorna under träd används ofta som extra köryta eller uppställningsplats som i sin tur kan innebära skador på stam, krona och kompaktering av marken. Upprepade schakter kring träd innebär ständigt nya skador på rotsystemet vilket i sin tur blir inkörsport för svampangrepp. 6

7 TRÄDVÅRD OCH SKÖTSEL För att nå målet med trädplanen måste arbetet med skyddande av träd, trädvård och återplantering utvecklas. Man måste också följa utvecklingen av metoder för växtbäddar, plantering, nya trädsorter och trädvård. Många träd i gatumiljön står i för små och kompakterade växtbäddar. De kommer inte att utvecklas till fullvuxna träd. Vid nyplantering är det viktigt att ta del av kunskapen som finns från utformning av växtbädd och till val av träd och plantering. Därefter tar skötseln vid för att få trädet att utvecklas till ett för trädet arttypiskt sätt. SKYDD AV TRÄD VID MARK- OCH BYGGARBETEN Ett träds rotsystem är relativt ytligt, men väl utbrett. Rötterna är lika viktiga för trädet som stam, grenar och blad eller barr. Skador på rötter påverkar trädets vitalitet, förankring och stabilitet negativt. Skador på rötterna genom fläkning (avskavd bark på rötterna) kan ge framtida rötskador ända upp i stammen med kullblåsta träd som följd. Avgrävda rötter påverkar trädets vitalitet negativt, då trädet får svårt att bilda nya rötter. Trädet skyddas med ett 1,8 meter högt byggstaket i dropplinjen runt trädet. Innanför inhägnaden får ingen schaktning, uppläggning av material eller annan för trädet skadlig aktivitet ske såsom tankning, med mera. Om schaktning ska ske innanför trädets dropplinje får detta endast ske efter överenskommelse med gatukontorets parkansvarig. Erforderlig beskärning av träd eller rötter ska utföras eller övervakas av kommunens parkansvarig eller personal med motsvarande kompetens. Träden inom det aktuella området ska besiktigas av behörig person innan arbetena kommer igång. Besiktningen ska dokumenteras. Efter avslutat arbete görs en ny besiktning för att kontrollera så att inga nya skador uppkommit. BESIKTNING AV TRÄD Gatu- och parkträden ska fortlöpande besiktigas och protokollet sparas. Schaktning inom trädets dropplinje (zonen direkt under kronans ytterkant) får inte förekomma. Inte heller kapning av rötter med större diameter än 3 cm får förekomma inom dropplinjen. Rötter som har större diameter än 5 cm får endast kapas vid undantagsfall. Sekatör eller beskärningssåg ska användas vid rotbeskärning. Körning med tyngre maskiner inom trädets dropplinje kompakterar marken och försvårar trädets vattenupptagning och får därför inte förekomma. Körplåtar kan användas tillfälligt. Planera in körvägar innan arbetena kommer igång. 7

8 BESKÄRNING Rätt trädsort vid platsen förebygger behovet av kraftig beskärning när trädet nått vuxen ålder. Ofta syftar beskärningen till att reducera trädets volym på grund av att utrymmet är för litet. All beskärning är ett ingrepp i trädet och ökar risken att bli en inkörsport för olika sjukdomar och svampangrepp. Beskärning kan även orsaka rötskador på trädet. Det är viktigt att man har klart för sig hur trädet reagerar på beskärningen som ska utföras och att det blir ett återkommande arbete när en hårdare beskärning utförs. Man skiljer på olika beskärning: genom att avlägsna större grenar och glesa ut kronan. Detta får inte förväxlas med hamling som är större ingrepp där man kortar in kronan helt. Man får vara medveten om att ju hårdare beskärning som utförs desto kraftigare kommer trädet att växa och med detta kommer mer arbete. Övriga beskärningsformer såsom formklippning, knuthamling, hamling, spaljeklippning ska endast användas i undantagsfall. Dessa beskärningsformer är mycket arbetskrävande och är svåra att jobba med i en utsatt gatumiljö. UPPBYGGNADSBESKÄRNING Uppbyggnadsbeskärning påbörjas andra året efter plantering. Det är viktigt att beskärningen utförs så att tillväxten inte hämmas. Beskärningens syfte är att bygga upp topp och sidogrenar så att felaktiga vinklar undviks. På detta sätt undviks brott på grenar och toppskott när trädet blir vuxet. Uppbyggnadsbeskärningen innefattar även att kronan på träden klipps upp så att fri höjd erhålls där det behövs. UNDERHÅLLSBESKÄRNING Underhållsbeskärning tar vid där uppbyggnadsbeskärningen slutar. Beskärningen syftar till att öka vitaliteten och säkra trädet. Arbetet innefattar att fortlöpande ta bort grenar som växer fel och döda grenar. Större grenar än 10 cm i diameter ska endast i undantagsfall tas bort, detta på grund av att trädet har svårt att läka större skador och det kan orsaka rötskador. KRONREDUCERING Kronreducering ska egentligen inte behövas om man har valt rätt träd till platsen och utfört rätt uppbyggnads- och underhållsbeskärning. Syftet är att öka vitaliteten hos trädet 8

9 BIOLOGISK MÅNGFALD För att gynna den biologiska mångfalden bör man använda olika trädsorter, gärna mer blommande träd. Barrträd är också viktiga. På de platser det anses lämpligt kan veden från nedtagna träd få ligga kvar till fördel för diverse svampar och småkryp. Detta gäller framförallt träd som redan är angripna av svampar och dylikt. I stadsmiljöer kan det vara svårt att bibehålla döda träd, men dessa kan med fördel transporteras till naturmiljöer i närheten. Speciella träddepåer (platser där material från nedtagna träd får ligga och förmultna) bör anordnas i staden. Dit kan träd som kommunen tagit ned och som inte kan behållas på sin ursprungliga plats forslas. Gamla träd hyser en mycket större biologisk mångfald i form av insekter, lavar, med mera, än vad unga och helt nyplanterade träd gör. Träd med hålor och skador där en nedbrytningsprocess med svampar och insektslarver har påbörjats kan vara en viktig boplats och födoställe för fåglar så som hackspett och kattuggla. Träd med håligheter ska behållas så länge de inte utgör en risk för allmänheten. Det är framförallt stora, gamla, solbelysta och friväxande träd med håligheter i stammen som hyser stora antal arter av svampar och insekter. 9

10 NYA TRÄD VAL AV TRÄDART OCH PLATS VÄXTBÄDDAR OCH VÄXTJORD PLANTERING OCH TRÄDSTORLEKAR VATTNING OCH GÖDNING LÖPANDE SKÖTSEL AV NYPLANTERADE TRÄD

11 VAL AV TRÄDART OCH PLATS ATT VÄLJA TRÄDART Trädets fullvuxna storlek måste kontrolleras innan trädsort väljs. Listan på trädarter ska användas för att välja ett träd som passar till platsen. är tät, till exempel med asfalt eller betongsten, kan trädet inte andas. Försök att få in någon form av växtlighet under träden, som till exempel perenner eller lägre buskar istället för asfalt och plattor. Välj träd med rätt ståndort. Till exempel bör ett träd som klarar torra och varma miljöer användas i en väldränerad hårdgjord yta, medan det finns ett större urval av träd att använda i en öppen gräsyta. ATT VÄLJA PLATS FÖR TRÄDET För att optimera trädets tillväxt och livslängd ska trädets behov av luft, näring och vatten säkerställas. Se till att platsen är lämplig för trädet både ovan och under mark. Undvik dyra tekniska lösningar som ofta inte ger optimala förutsättningar för en god tillväxt. Det är många gånger bättre att undvika platser i hårdgjorda ytor och istället välja en plats i närheten där trädet har bättre levnadsvillkor. Det ska finnas plats för väl tilltagna växtbäddar. Sett till ett träds vatten- och näringsbehov ska en växtbädd innehålla m 3 växtjord och vara minst 2 meter bred. Genom att plantera flera träd tillsammans skapas mikroklimat. Plantera undervegetation med perenner och lägre buskar. På detta sätt stannar rötterna i växtbädden istället för att gå in i ledningar och mot husgrunder. Utrymmet ovan mark bör vara tillräckligt stort för att inte kronan ska behöva beskäras för att få plats. Kronreducering på grund av platsbrist skadar trädet och innebär ytterligare ett skötselmoment. Trädets rötter behöver andas. Om ytan ovanför rötterna 11

12 VÄXTBÄDDAR OCH VÄXTJORD Jorden i tätorterna är torrare än omgivande ytor, trots att det regnar mycket. Detta orsakas av att grundvattnet är sänkt och att luftfuktigheten är lägre på grund av att luften är varmare. I tätorterna är strukturen på jorden ofta mycket dålig. Det beror till viss del på vibrationer orsakad av trafiken på gatorna, belastning av skadliga ämnen genom trafik, uppvärmning och industri. Jorden kan därför innehålla ett skadligt stoff långt över gränsvärdena. Därtill kommer det att jorden är fattig på organisk substans och visar tendens på obalanserat mineralinnehåll. Jordarna ligger ofta åt det alkaliska hållet på grund av utfällning av betong. Jord som används till plantering ska lämnas in på analys för att få en bild av vilka förbättringar som behövs av jorden, både näring- och siktanalys. Analysresultatet ska dokumenteras. Växtbädden i hårdgjorda ytor ska innehålla minst 20 m3 rotningsbar volym och vara minst 2 meter bred. Genom att slå samman flera planteringsbäddar erhålls ett bättre mikroklimat. Vid plantering i gräsytor och liknande (där det finns rotningsbar jord inom växtzonen) ska växtbädden ha en diameter på 3 meter. Det är viktigt att fortlöpande tillföra organiskt material i växtbäddarna, detta för att det inte tillförs någon humus på naturlig väg. Växtbäddarna ska planteras med marktäckande perenner eller buskar för att hålla fukt, skugga rötterna och hålla kvar humus. För beskrivning av växtbäddarnas utformning se Mark AMA och teknisk beskrivning av växtbäddar. 12

13 PLANTERING OCH TRÄDSTORLEKAR TRÄDSTORLEKAR VID PLANTERING Vid trädplantering i gatu- och torgmiljöer ska storleken på träden vara minst 4x ompl Vid plantering i övriga miljöer kan mindre storlekar användas. PLANTERING AV TRÄD Se till att klumpen är ordentligt genomvattnad. Barrotade träd ska stå med rotpaketet i vatten över natten. Rothalsen ska stå lite över omkringliggande mark för att få avrinning från rotklumpen. Jorden under rotklumpen ska vara ordentligt packat så den inte sjunker efter ett tag och så att det finns möjlighet för överskottsvatten att rinna undan. Trädet ska vattnas ordentligt direkt efter planteringen. Detta för att all luft i hålrummen ska fyllas med jord. Trädet binds upp direkt efter plantering. Tre störar ska användas för bästa stöd. Kokosfiberrep ska användas för uppbindning, inte plastband. Stöden bör stå kvar i 2-3 år. 13

14 VATTNING OCH GÖDNING VATTNING AV TRÄD Träden ska vattnas regelbundet år 1 och 2 efter planteringen. Vattning ska ske med 14 dagars mellanrum under maj-augusti. Vid torkperioder ska träden vattnas oftare. Mängden bör ligga runt 200 liter/gång. Vid samma tillfälle kontrolleras uppbindning samt ogräs runt trädet. GÖDNING Träden ska gödslas i början av maj samt i juli. Algomin eller annat organiskt gödselmedel ska användas. Mängden anpassas efter analys samt tillverkarens anvisningar. Gödning genom mulching med lövkompost ger marken och trädet ett helt annat biologiskt liv än vanligt gödningsmedel. 14

15 LÖPANDE SKÖTSEL AV NYPLANTERADE TRÄD Vattning enligt anvisningar på föregående sida. Bevattningssäckar kan användas. Gödning enligt anvisningar på föregående sida. Ogräsrensning eller kantning ska utföras. Ytan närmast stammen, cirka 80 cm diameter, ska hållas fri från ogräs. Ytan kan även täckas med bark alternativt planteras med marktäckande perenner. Kontroll av uppbindning. Puts av döda grenar. Kontroll av skadeinsekter. Uppbyggnadsbeskärning andra året efter plantering och endast lätt beskärning. Beskärning som görs innan hämmar tillväxten på trädet. Kontinuerlig tillförsel av organiskt material gynnar trädets utveckling. 15

16 NEDTAGNING AV TRÄD PRINCIPER FÖR NEDTAGNING

17 PRINCIPER FÖR NEDTAGNING Generellt är kommunen restriktiv med att fälla träd i stadsmiljön. Det måste finnas goda skäl för en sådan åtgärd. Att löv och barr från kommunens träd blåser in på privatägd tomtmark eller att träd står i vägen för parabolantenner eller solen är inte att anse som tillräckliga skäl. Anmälan om nedtagning av träd görs till kommunens gatuavdelning. Så kallade riskträd som kan utgöra fara för person eller egendom ska efter besiktning åtgärdas. Vissa träd är speciellt utpekade och skyddade i detaljplan. För nedtagning av dessa skyddsvärda träd krävs marklov som beslutas av miljö- och byggnadsnämnden. Detta eftersom man kan se godkännandet av nedtagning av träd skyddade i detaljplanen som en ändring av nämndens tidigare beslut i detaljplanen att trädet ska bevaras. Marklov söks hos miljö- och byggnadsförvaltningen. 17

18 TRÄDREGISTER TRÄD ATT ANVÄNDA I VIMMERBY

19 TRÄD ATT ANVÄNDA I VIMMERBY Detta är ingen komplett lista över träd som är härdiga och användbara, utan listan ska ses som ett stöd vid val av trädart. Det är viktigt att följa utvecklingen på trädsidan både med tanke på nya träd samt förekomsten av växtsjukdomar. En större blandning med olika trädarter minskar känsligheten för olika sjukdomar och skadeinsekter. Listan på träd att använda i Vimmerby kommun är uppdelade i småträd, pelarformiga träd, mellanstora träd och stora träd. Detta för att kunna anpassa träden till platsen och undvika framtida problem med utrymmesbrist både ovan och under mark. Magnolia galaxy, Rosenmagnolia Klimatzonerna i kommunen varierar mellan zon 3-4 beroende på vilken tätort det gäller. Sortimentet är härdigt från zon 3-6. I första hand ska träd ur E-plantsystemet användas för att garantera friska och träd med rätt proveniens. Sorbus thuringiaca fastigiata, Rundoxel Sorbus dodong, Ullungrönn Prunus Accolade, Prydnadskörsbär 19 Corylus colurna, Turkisk trädhassel

20 MINDRE TRÄD Acer campestre Nanum, Klotnaverlönn, H 4-5m B 2-3m Z 3 Acer platanoides Globosum, Klotlönn, H 4-5m B 4-5m Z 5 Acer tataricum fk Falun E, Rysk lönn, H 4-6m B 3-5m Z 5 Acer tataricum ssp ginnala fk Uppsala E, Ginnalalönn, H 4-6m B 3-5m Amelanchier lamarckii fk Ultuna E, Prakthäggmispel, H 5-6m B 4-5m Z 5 Amelanchier laevis fk Bäcklösa E, Kopparhäggmispel, H 3-5m B 2-3m Z 5 Betula pendula Youngii, Tårbjörk, H 5-7m B 4-6m Z 6 Cornus mas, Körsbärskornell, H 4-6m B 4-6m Z 4 Crataegus x media Pauls Scarlet, Rosenhagtorn, H 5-7m B 3-5m Z4 Crataegusx x mordensis Toba, Pärlhagtorn, H 3-5m B 3-5m Z 5 Crataegus x persimilis Splendens, Sylhagtorn, H 4-6m B 4-5m Z 5 Laburnum x Wateri Vossi, Hybridgullregn, H 5-8m B 5-7m Z 3 Magnolia kobus, Japansk magnolia, H 7-8m B 6-8m Z 4 Magnolia x loebneri Leonard Messel, Hybridmagnolia, H 4-6m B 4-5m Z 3 Magnolia x loebneri Merrill, Hybridmagnolia, H 5-8m B 4-6m Z 3 Magnolia Galaxy, Rosenmagnolia, H 6-10m 3-5m B 3-4m Z 3 Malus Evereste, Prydnadsapel, H 4-5m B 4-5m Z 3 Malus x zumi Professor Sprenger, Prydnadsapel, H 4-5m B 4-5m Z 5 Malus floribunda, Rosenapel, H 5-7m B 4-5m Z 4 Malus Stenström, Purpurapel, H 4-5m B 3-4m Z 5 Malus toringo fk Göteborg E, Rönnbärsapel, H 4-6m B 4-5m Z 5 Prunus cerasus Rhexi, Fylldblommigt surkörsbär, H 6-8m B 4-6m Z 5 Prunus serrula, Glanskörsbär, H 5-7m B 5-7m Z 4 Prunus virginiana Schubert, Schuberthägg, H 8-10m B 4-6m Z 6 Prunus x eminens Umbraculifera, Klotkörsbär, H 3-5m B 2-3m Z 4 Prunus x gondouinii Schnee, Hybridkörsbär, H 4-5m B 4-5m Z 4 Prunus x schmitti, Mahognykörsbär, H 8-10m B 5-6m Z 4 Sorbus Astrid E, Prydnadsrönn, H 4-6m B 4-6m Z 4 Sorbus commixta Birgitta E, Commixta rönn, H 5-7m B 4-5m Z 5 Sorbus commixta Carmencita E, Japansk rönn, H 3-5m B 2-4m Z 6 Acer campestre Nanum, Klotnaverlönn Acer platanoides Globosum, Klotlönn Betula pendula Youngii, Tårbjörk Malus x zumi Professor Sprenger, Prydnadsapel Malus toringo fk Göteborg E, Rönnbärsapel Sorbus commixta Carmencita E, Japansk rönn 20

21 PELARFORMIGA TRÄD Acer campestre Green Column, Pelarnaverlönn, H6-8 B 2-3 Z 4 Acer platanoides Columnare, Skogslönn, H B 4-6 Z 3 Alnus glutinosa Pyramidalis, Pelaral, H 10-12m B 3-4m Z 4 Carpinus betulus Fastigiata, Pyramidavenbok, H 15-16m B 8m Z 4 Populus tremula Erecta, Pelarasp, H 15-20m B 2m Z 6 Cercidiphyllum japonicum f pendulum, Hängkatsura, H 6-8m B 4-5m Z 3 Fagus sylvatica Dawyck, Pelarbok, H 15-18m B 4-6m Z 3 Malus baccata Columnaris, Pelarbärapel, H 7-9m B 4-5m Z 5 Prunus sargentii Rancho, Smalkronigt bergkörsbär, H 8-10m B 4-6m Z 4 Quercus robur fastigiata Koster, Pelarek, H Z 4 Sorbus aucuparia Fastigiata, Pelarrönn, H 6-8m B 1m Z 5 Acer platanoides Columnare, Pelarlönn Populus tremula Erecta, Pelarasp Quercus robur fastigiata Koster, Pelarek Malus baccata Columnaris, Pelarbärapel Prunus sargentii Rancho, Smalkronigt bergkörsbär 21

22 MELLANSTORA TRÄD Acer campestre fk Uppsala E, Naverlönn, H B 8-10 Z 4 Acer negundo fk Alnarp E, Asklönn, H B 6-8 Z 5 Acer platanoides Drummondii, Vitbrokig lönn, H B 6-8 Z 4 Acer platanoides Crimson King, Rödbladig skogslönn, H B 7-9 Z 4 Acer platanoides Royal Red, Röd skogslönn, H B 6-8 Z 4 Acer pseudoplatanus Leopoldi, Vitbrokig tysklönn, H B 6-9 Z 3 Aesculus carnea Briotii, Rödbladig hästkastanj, H 12-15m B 9m Z 3 Aesculus flava, Gulblommig hästkastanj, H B 10 Z 5 Alnus incana laciniata, Flikbladig gråal, H 8-12m B 5-6m Z 5 Alnus incana fk Deje E, Gråal, H 14-18m B 6-8m Z 7 Alnus incana Aurea, Gulbladig gråal, H 10-12m B 6-8m Z 4 Betula albosinensis var septentrionalis, Kopparbjörk, H B 5-7m Z 4 Betula ermanii, Kamtjaktabjörk, H 10-15m B 6-8m Z 6 Betula utilis var jaquemontii, Himalajabjörk, H 12-15m B 6-8m Z 4 Carpinus betulus fk Stenshuvud E, Avenbok, H 15-18m B 8-10m Z 5 Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E, Katsura, H B 6-12m Z 5 Corylus colurna, Turkisk trädhassel, H 12-15m B 8-12m Z 4 Nyssa sylvatica, Nyssa, H 10-15m B 7-10m Z 3 Ostrya carpinifolia, Humlebok, H 8-15 m B 6-10m Z 4 Phellodendron amurense, Sibiriskt korkträd, H 10-15m B 10-15m Z 4 Populus simonii fastigiata, Häckpoppel, H 12-15m B 8-10m Z 4 Prunus Accolade, Prydnadskörsbär, H 5-6m B 8-9m Z 4 Prunus avium Plena, Dubbelblommigt körsbär, H 10-12m B 8-10m Z 4 Prunus maackii Honey, Näverhägg, H 8-12m B 6-8m Z 6 Prunus maackii Amber Beauty, Näverhägg, H 8-10m B 5-7m Z 6 Sorbus aria Gigantea E, Jättevitoxel, H 12-15m B 6-8m Z 5 Sorbus aria Lutescens, Vitoxel, H 9-10m B 10-12m Z 4 Sorbus austrica fk Gottsunda E, Österrikiskoxel, H 7-8m B 5-6m Z 5 Sorbus Legend E, Ullungrönn, H 8-10m B 6-8m Z 5 Sorbus incana E, Silveroxel, H 7-9m B 6-7m Z 4 Sorbus intermedia E, Oxel, H 10-15m B 6-10m Z 6 Sorbus aucuparia fk Västeråker E, Rönn, H 10-15m B4-6m Z 6 Sorbus x thuringiaca E, Rundoxel, H 5-7m B 6-7m Z 5 Tilia cordata Böhlje, Skogslind, H 18-20m B 10-12m Z 5 Tilia cordata Linn E, Skogslind, H m B 4-5m Z 5 Tilia cordata Rancho, Skogslind, H 10-12m B 5-6m Z 4 Betula utilis var jaquemontii, Himalayabjörk Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E, Katsura Aesculus flava, Gulblommig hästkastanj Acer platanoides Drummondii, Vitbrokig lönn Acer platanoides Crimson King, Skogslönn 22

23 STORA TRÄD Acer platanoides fk Ultuna E, Skogslönn, H B Z 5 Acer pseudoplatanus, Sykomorlönn, H B Z 4 Acer saccharinum, Silverlönn, H B Z 3 Aesculus hippocastanum fk Sala, Hästkastanj, H 20-25m B 10-15m Z 5 Aesculus x hemiacantha, Turbokastanj, H 18-20m B 12-15m Z 3 Alnus glutinosa fk Fyris E, Klibbal, H B 8-10m Z 4 Betula pendula fk Julita E, Vårtbjörk, H B 8-12m Z 6 Betula pendula Dalecarlica E, Ornäsbjörk, H B 8-10m Z 6 Betula pendula Tristis, Hängbjörk, H 15-20m B 6-8m Z 5 Acer pseudoplatanus, Sykomorlönn Betula pubescens, Glasbjörk, H 15-20m B 6-8m Fagus sylvatica f purpurea, Blodbok, H 18-25m B 15-20m Z 4 Fagus sylvatica Gottåsa E, Bok, H 20-25m B 18-20m Z 5 Fagus sylvatica Pendula, Hängbok, H 15-20m B 10-18m Z 4 Juglans cinerea fk Örebro E, Grå valnöt, H 10-15m B 15-20m Z 4 Juglans mandshurica fk Hammarö, Manchurisk valnöt, H 10-15m B 15-20m Z 5 Juglans nigra, Svart valnöt, H 15-20m B 8-12m Z 5 Larix kaempferi, Japansk lärk, H 15-20m B 10-15m Pinus cembra, Cembratall, H 15-20m B 6-8m Z 6 Pinus nigra, Svarttall, H 15-20m B 8-12m Z 4 Pinus sylvestris, Tall, H 15-30m B 8-12m Z 7 Populus balsamifera Elongata, Jämtlandspoppel, H 12-15m B 8-10m Z 6 Populus trichocarpa Kiruna E, Jättepoppel, H 22-30m B 10-15m Z 6 Aesculus hippocastanum, Hästkastanj Prunus avium fk Svea E, Fågelbär, H 15-20m B 10-15m Z 4 Pterocarya fraxinifolia fk Uppsala E, Kaukasisk vingnöt, H B 12-16m Z 5 Pterocarya rhoifolia fk Göteborg, Japansk vingnöt, H B 16-18m Z 5 Quercus palustris, Kärrek, H 15-20m B 8-12m Z 3 Quercus robur fk LinköpingE, Skogsek, H B 15-20m Z 4 Quercus rubra E fk Bäcklösa fk Enköping, Rödek, H 20-25m B 15-20m Z 5 Salix var Saba, Vitpil, H 22-25m B Z 4 Salix alba var sericea, Silverpil, H 15-25m B 10-20m Z 6 Tilia x europaea Kristina E, Parklind, H 20-25m B 10-15m Z 4 Tilia x europaea Pallida, Kejsarlind, H 20-30m B 12-18m Z 5 Tilia platyphyllos Örebro, Bohuslind, H 12-15m B 8-10m Z 5 Betula pendula Dalecarlica, Ornäsbjörk 23 Fagus sylvatica f purpurea, Blodbok Juglans cinerea, Grå valnöt Larix kaempferi, Japansk lärk

24