Träningslära, fysiologi och resultatoptimering HUR SKA MAN ANPASSA SIN TRÄNING FÖR ATT FÅ BÄSTA EFFEKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Träningslära, fysiologi och resultatoptimering HUR SKA MAN ANPASSA SIN TRÄNING FÖR ATT FÅ BÄSTA EFFEKT"

Transkript

1 Träningslära, fysilgi ch resultatptimering HUR SKA MAN ANPASSA SIN TRÄNING FÖR ATT FÅ BÄSTA EFFEKT

2 Hur allt började för mej! Fd rienterare sm blev landslagslöpare på m ch ½ marathn Utbildning möjlighet till full satsning på idrtt Idrttslärare Caching Sprtmanagement Eilitränarutbildningen Frskarstudier Idag Elitidrttskrdinatr, friskvårdskrdinatr ch egen företagare

3 Vad händer när vi tränar?

4 Uthållighetsträning TRÄNA VILA Prestatinstriangeln ÄTA

5 Viktiga tränings principer - Balans: Träna äta återhämtning - Belastning: Tid, frekvens ch intensitet - Specifikt: Du blir bra på det du tränar - Prgressivt: För att utvecklas måste belastningen öka gradvis - Variatin: Krppen anpassar sig till det man gör, viktigt med förändring ch variatin

6 Viktiga tränings principer Kntinuitet: Vad man tränar över tid är viktigare än vad man tränar vid ett speciellt pass - Kmpensatin: Krppen måste få möjlighet att bygga upp sig igen efter den belastning den utsatts för - Peridisering: Träningsbelastningen planeras i perider av hårdare ch lättare träning - Systematisk: Planering, kntrll, uppföljning, justering av träning ch tävling

7

8 Prgressin Träningens nedbrytning - träningstillstånd - aktiviteten - intensiteten - mängden Återhämtningens uppbyggnad - vila - sömn - kst ch vätska - m.fl. metder Prgressin När du tränar utsätter du krppen för belastning. Nrmalt har du en bra förmåga att successivt anpassa dig till höga belastningar (adaptatin). På samma sätt anpassar sig krppen till reducerad eller frånvar av träningsbelastning. Berende av typen ch mängden av träning i förhållande till träningstillståndet ch återhämtningen (vila, sömn, vätska, kst, m.m.) sker anpassningen till kraven lika snabbt.

9 Fysilgi

10 Andningen ch hjärtat vår mest centrala del För att vi skall kunna utföra muskelarbete krävs syre Andning Ventilatin Ventilatin = utandad luft per minut Ventilatin kan tränas Lungrnas strlek kan inte bli större men däremt kan man träna andningsdjup ch andningsfrekvens för att höja ventilatinen

11 Hjärtat vår vitkigaste muskel Uthållighet innan förpubertal ålder år är meningslöst då hjärtat inte vuxit. Under kmmande år till man vuxit färdigt växer hjärtat i strlek

12 Bldmlppet Bldmlppet består av hjärta, bldkärl ch bld Huvuduppgiften är att transprtera lika ämnen till ch från krppens lika rgan ch vävnader. 1. Syre ch kldixid mellan lungrna ch cellerna 2. Näringsämnen, salt ch vitaminer från tarmsystemet till cellerna 3. Ämnen från den vävnad där de prduceras till andra vävnader ch rgan (ex Mjölksyra) 4. Hrmner från de rgan där de prduceras till cellerna där de används (ex insulin) 5. Värme runt i krppen ch från vävnader till huden där värme avges

13 Fysilgi - bldet För att vi skall kunna utföra muskelarbete krävs det syre sm gör att muskeln mvandlar näringsämnen till mekanisk energi För att muskeln skall få syre måste vårt bld innehålla röda bldkrppar för att fästas under transprten från lungrna till den arbetande muskeln. ju större arbete dest mer syre krävs ch då ckså högre halt av röda bldkrppar

14 Fysilgi central aerb kapacitet Består av hjärta ch lungr Tar väldigt lång tid att träna upp, men tar ckså lång tid att tappa Detta är det man brukar kalla för knditin För att träna central aerb kapacitet måste man kmma över ventilatrisk tröskel 1 ca 60% av max. Hjärtats slagvlym är det sm är avgörande vid central aerb kapacitet dvs mängden bld sm pumpas ut vid varje hjärtslag.

15 Central aerb kapacitet Ventilatin ch syreupptagning Lungvlymen kan ej ökas Ytliga bldkärl tar upp syre

16 Fysilgi Lkal aerb kapacitet Består av uppbyggnad av muskelcellen samt hur syreutbytet sker i muskeln. Tar krt tid att tappa men tar samtidigt krt tid att träna upp. Vid träningsuppehåll är det den lkala aerba kapaciteten sm först påverkas ch man känner sig flåsig ch tung i krppen Bldet sm kmmer till musklerna är till 98% syresatta. Bldet sm pumpas från arbetande muskel innehåller ca 50% syre. Musklerna kan alltså inte ta upp allt syre då bland annat kapillärnät inte är tillräckligt utbyggt. Träning med krt arbete ch krt vila tränar den lkala kapaciteten

17 Lkal aerb kapacitet Kapillärerna levererar energi ch syrerikt bld samt transprterar brt mjölksyra ch restprdukter

18 Fysilgi varför träna med lika intensiteter Krppen är anpassningsbar Tränar man i en intensitet så anpassar sig musklerna till det ch då sker ingen förbättring. För att öka effekten krävs att man varierar intensitet, ex fartökningar samt fartsänkningar

19 Laktat test för ptimering av träning För att ptimera sin träning ch träna i rätt intensitet är det bra att göra ett laktat test. Man letar efter två viktiga trösklar. LT 1 distansfart LT 2 Tröskelintervaller Man använder dessa sedan för att bygga lika zner så att man tränar med rätt intensitet

20

21 Ansträngningszner Elitidrttare 6. Max 5. Slask 1. Uppvärmning Mtinär 6. Max 1. Uppvärmning 1. Uppvärmning 2. Distans 4. Tröskel 2. Distans 3. Slask 4. Tröskel 5. Slask 6. Max 5. Slask 1. Uppvärmning 2. Distans 3. Slask 4. Tröskel 5. Slask 2. Distans 6. Max 3. Slask 3. Slask 4. Tröskel

22 Vad ska träningen bestå av? För att ptimalt få ut det bästa av träningen måste man ha lika ingredienser Distans Intervall Tröskel Styrka Alternativ träning Hur mycket av varje del skall träningen bestå av?

23 Träningsinnehåll Styrka Distans Alt träning Intervall Tröskel

24 Träningspassets uppbyggnad Varför träna? Vad är det sm gör att det kmmer aktiva till våra träningar? Vad styr träningen mål, intentiner, förväntningar, etc.

25 Träningspassets uppbyggnad Vilka ingredienser vill man få in i ett träningspass? Prgressin i uppbyggnaden Variatin i träningen

26 Träningspassets uppbyggnad Uppvärmning Löpteknik Huvudpass ex intervall, distans Nedvarvning Styrka stretching

27 Uppvärmning Varför uppvärmning? Vad skall uppvärmningen bestå av? Hur länge skall man värma upp? Vilken intensitet skall man ha under övningar i uppvärmning

28 Löpteknik Varför löpteknik? Hur skall man lägga in löpteknik sm en integrerad del av träningen? Fördelar med löpteknik? Vilka lika övningar

29 Huvudpasset Om vi leker med tanken att huvudpasset är intervaller Vilken srts intervaller är mest lämpade? Intensitet? Längd på enskild intervall, längd på effektiv tid?

30 Nedvarvning Varför skall man varva ner efter genmförd huvudträning? Vad händer i krppen vid nedvarvning Integrerad nedvarvning med resterande träning Hur lång tid för nedvarvning? Vilken intensitet på nedvarvning?

31 Styrka integrerat i träningen Många väljer att integrera styrka i övrig träning Behöver löpare styrketräning? Vinster med att integrera styrka med annan srts träning, ex intervallträning Vilken srts styrka är bra för löpare? När under träningen skall man göra mmentet styrka?

32 Träning målsättning För att kunna lägga upp en träningsplanering måste man ha ett mål med sin träning Utan mål är träningen destruktiv! Har ni själva utarbetade mål med er träning? Hur arbetar ni när ni sätter upp mål? Identifiera målsättning Strukturera målsättning

33 Olika srters mål Resultatmål fkuserar på resultatet jämfört med andra. Ex) Jag har sm mål att vinna, Jag har sm mål att kmma bland de tre första Prestatinsmål Fkuserar på den egna prestatinen framför resultatet. Ex) Jag skall springa under 40min på milen. Jag skall klara 20 armhävningar Prcessmål fkus på själva prcessen Ex) Vad får jag ut av själva träningen, vad händer m jag tränar detta Effektmål Vilka är effekterna m jag börjar springa Ex) Om jag börjar springa har jag sm mål att bli snabbare, smalare eller starkare

34 Träningens prgressin Träningens prgressin, år till år Träningsperidens prgressin Träningspassets prgressin

35 Träningens prgressin år till år Löpning tar tid att adaptera finns ingen quick fix Man brukar räkna med träningsökning på 10-15% från år till år Skynda långsamt för att klara träningens påfrestningar År 1 3pass/vecka År 2 4pass/vecka År 3 5pass/vecka

36 Träningsperidens prgressin Träningsperider kan läggas upp på lika sätt Träningslättnad innebär frmtpp Utgå från målsättning när du lägger upp träningsperider Distans Intervall Alt träning Träningsperid

37 Träningspassets prgressin Uppvärmning Huvudpass Nerjgg Tilläggsträning Uppvärmning Träningspasset Huvudpass Nerjgg Tilläggspass

38 Olika träningsmetder Peridisering Blckträning Macr ch micrcykler Prgressin av träning

39 Peridisering - traditinell Grundträningsperid Tävlingsförberedande perid Tävlingsperid Vilperid

40 Peridisering med lika intensitet Olika nivåer på intensitet under lika veckr Efter 4 veckr börjar man m igen med vecka 1 Vecka1 Lugnt Vecka2 Mellanhårt Vecka3 Mellanhårt Vecka4 Hårt

41 Blckträning Genmför lika kvaliteter var för sig Först tränar man enbart distans under en perid ch nästa perid innehåller enbart intervall Gammal metd sm de flesta har slutat att arbeta efter

42 Macr ch Micrcykler Ibland lägger man upp träningen Macrcykler lång perid Ibland lägger man upp träningen i Micrcykler krt perid Träningen, nulägesanalys ch målsättningen avgör hur man lägger upp träningen

43 Grundträningsperid Här läggs grunden i hela årets träning Aerb kapacitet tränas Fkus på mängd ch styrka ch att öka hjärtats ch lungrnas kapacitet Möjlighet att lägga in ny träningsmetd

44 Upplägg av årscykel GRUNDTRÄNINGSPERIOD Löpteknik Styrka Alt träning Vila Distans Långpass Intervall Fartlek

45 Tävlingsförberedande perid Anaerb kapacitet tränas Lägre mängd ch högre intensitet Vänja krppen vid tävlingssituatin Fkus på maximal styrka Tekniska ch taktiska färdigheter slipas så att de sitter när det är dags för tävling Fkus på mental förberedelse ökar Använd tävlingar att träna vanstående på

46 Upplägg av årscykel TÄVLINGSFÖRBEREDANDE PERIOD Vila Distans Alt träning Löpteknik Intervall Styrka Långpass Fartlek

47 Tävlingsperid Fkus på tävlingar Träningen är mer av underhållande karaktär Viktigt att inte träna sig trött inför tävlingarna Aerb kapacitet underhålls Styrka sm underhållning Man kan enbart förstöra m man tränar för mycket eller för hårt

48 Upplägg av årscykel TÄVLINGSPERIOD Distans Intervall Vila Fartlek Långpass Styrka Alt träning Löpteknik

49 Vilperid Vila fysiskt men framför allt mentalt Våga släppa träningen Väldigt lätt underhållande träning Testa andra idrtter Gör saker sm man inte kan under tävlingsperiden Njut av vilan

50 Upplägg av årscykel VILOPERIOD Distans Alt träning Vila

51 Ksten sm en del av friskvård Kst är ett väl debatterat ämne sm berör många, både idrttare, mtinärer men även alla andra har åsikter m vad sm är bäst, när man skall äta vad, vad sm inte är bra, etc. Självutnämnda experter Olika dieter, str säkerhet Svart eller vitt m vilken kst sm bäst, Massmedia har str betydelse Ska alla äta på samma sätt? Tillräckligt ch rätt mat Träna för att äta eller Äta för att träna skillnad lt/aktuellt-26-sep ?start=aut&tab=2017

52 Idrttsnutritin vad är det? Idrttarens kstutmaningar Äta ch dricka tillräckligt Välja rätt srts bränsle Anpassa måltiderna över träningsdagen ch träningsåret Optimering Näringsämnen Klhydrater Fett Prtein Vatten Vitaminer Mineraler

53 Idrttarens kstutmaningar Äta ch dricka tillräckligt Energiförbrukning Vätska Om du springer ökar din energiförbrukning så många gånger sm sin hastighet i km i timmen ökar När du förlrar vätska höjs pulsen ch du drabbas lättare av mjölksyra Intensiv träning Intensiv träning ger minskad aptit

54 Idrttens kstutmaningar Välj rätt srts bränsle Klhydrater Fett Högintensiv träning kräver mer klhydrater 1g klhydrat per kil krppsvikt Hjärnan kräver klhydrater sm energikälla Dminerande vid lågintensivt arbete Energitätt dubbelt så mycket energi per gram än klhydrater Fettdepåer är inte begränsade vid träning (ca 7-18kg fettväv i krppen)

55 Idrttens kstutmaningar Välj rätt srts bränsle Prtein Prtein är inte en betydande bränslekälla utan är viktig för återhämtning Behvet av prtein är dubbelt så högt för dej sm tränar Försök få i dej 20g prtein var tredje timme under vaken tid på dygnet

56 Idrttarens kstutmaningar Anpassa måltiderna över träningsdagen ch träningsåret Uppladdningsmål Återhämtningsmål Bör intas ca 3h innan träning Prtein direkt efter träning Rikt på klhydrater ch sparsamt med fett Snabba klhydrater m träning sker snart igen Under träningen Undvik fett Berr på syftet med träningen Vildag Tillför vatten drick lite ch fta Minskat behv av klhydrater till häften Tillför klhydrater försämrar fettförbränning Tävlingsdagen Rutin sm krppen är van vid

57 Ksttillsktt Energitillsktt Sprtdryck, gel, bars Vid tillräcklig energi Vitaminer ch mineraler Nrmalt intag via daglig kst Överdsering ger inte högre effekt kan vara skadligt Prestatinshöjande tillsktt 1. Om det fungerar är det sannlikt förbjudet 2. Om det är tillåtet är det sannlikt verkningslöst 3. Det kan finnas några undantag Prf Rn Maughan

58 Träna för att äta eller äta för att träna Träna för att äta använder träningen sm ett redskap till viktbalans ch för att kunna äta vad sm helst Äta för att träna ge krppen rätt förutsättningar att tillgdgöra sig träningen på bästa sätt

59 Djungel av quickfix? När det gäller nutritin finns det en uppsjö av valda sanningar! Utgå från evidens Undvik inga näringsämnen Blanda inte ihp kst för hälsa ch kst för idrtt-prestatin Var försiktig!

60 Skadr generellt ch specifikt för löpare Akuta skadr trauman Benbrtt, slag mt krppen. Exempel krsbandsskada eller benbrtt Överbelastningsskadr Skadr sm uppkmmer av mntn belastning under längre tid Exempel löparknä, plantar Fasciit Prtectin Skydda Rest Vila Ice Kyla Cmpressin Tryck Elevatin - Högläge

61 Vanliga skadr bland löpare Löparknä Hpparknä Benhinneinflammatin Hälsprre plantar fasciit Höft Tendinpati/bursit Ftprblem (stukningar) Mrtns neurm

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Mattias Reck Träningslära för CYKEL

Mattias Reck Träningslära för CYKEL Mattias Reck Träningslära för CYKEL Marstrand 19-20/11 2016 TEAM KUNGÄLV den 24 nvember 2016 Skriven av: Mats Cambert Mattias Reck Träningslära för CYKEL Marstrand 19-20/11 2016 Krppens bränsle förbränning

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Anders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi

Anders Szalkai. 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer. Format min träningsfilosofi Anders Szalkai 32 år som löpare Vann Sthlm Mara 2001 OS/VM/EM 2.12.43 (3.08 min/km) Tränare Elit Motionärer Format min träningsfilosofi Träningsfilosofin Olika bakgrund Olika målbild Liknande upplägg Mix

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015 Träningsplan hj Tränare Hannes Assarsson Hannes@skiruncoaching.se 072-305 02 48 den 22 oktober 2015 1. Definitioner och förkortningar Arbetsekonomi Funktionell tröskel Kostnaden i energi för att utföra

Läs mer

långpass 12km där du springer i jämn fart hela tiden runt 6,00-6,30min/km

långpass 12km där du springer i jämn fart hela tiden runt 6,00-6,30min/km Träningsprogram 5km på 25 min Vecka 1. Distanslöpning lugnt ca 6,00min/km i 40min Intervaller, värm upp 10 min i lugn fart. Spring 2*3min-2min-1min, vila 1min mellan varje intervall. Jogga ner 10 min försök

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

långpass 10km där du springer i jämn fart hela tiden runt 7,00-7,30min/km

långpass 10km där du springer i jämn fart hela tiden runt 7,00-7,30min/km Träningsprogram 5km på 30 min Vecka 1. Intervaller, värm upp 10 min i lugn fart. Spring 3min-2min-1min, 1min mellan varje intervall. Jogga ner 10 min försök hålla samma fart på alla intervallerna i ca

Läs mer

TSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014

TSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014 TSM TRÄNINGSUPPLÄGG 2013-2014 UTGÅNGSPUNKT är att klara ett tidsmål på ASICS Sthlm Mara.träningsgemenskap. UTVECKLAS SOM LÖPARE!! TRÄNINGSFILOSOFIN Liknande uppbyggnad oavsett nivå Anpassat efter träningsgrund,

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

Härryda Handbollsklubb

Härryda Handbollsklubb Härryda Handbollsklubb TRÄNINGSPLANERING Uppvärmning Konditionsträning Styrketräning Stretching Vila Kosthållning För ungdom (10 15 år) För att bli en så bra handbollsspelare som möjligt krävs rätt typ

Läs mer

Västerås skidklubb Karin Spets

Västerås skidklubb Karin Spets Träningsplanering Svart grupp En liten introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Tänk på att svart grupp är åldern 13 till 14 år och att i den åldern är det viktigaste att få in en skidvana

Läs mer

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp Genomförande i stort Genomförandeperiod 12 veckor (start i mitten oktober avslut i december 2016) Periodisering i 4 st block á 6veckor. Fokus inom respektive period är följande: o 1. Anpassning, uthållighet,

Läs mer

Oskars Svärds Vasaloppsguide

Oskars Svärds Vasaloppsguide Oskars Svärds Vasaloppsguide Vill du få ut mest möjligt av den tiden du lägger ner på träning? Här kommer tips, råd och förslag på träningsupplägg från en som vet mycket om längdskidor och Vasaloppet,

Läs mer

Dina allra ba sta fem kilometer!

Dina allra ba sta fem kilometer! Dina allra ba sta fem kilometer! 5 kilometer är en perfekt löpsträcka. Det är ett mål som kan utmana såväl nybörjaren som aldrig sprungit förut som den erfarna löparen som vill ta sin löpning till en ny

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 -

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - Karlstad Stadslopp är ett arrangemang som alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Jag har under åren haft flera tuffa duster runt de 10 000 metrarna. Så det finns minst

Läs mer

Vad innebär konditionsträning?

Vad innebär konditionsträning? Med pulsen som coach Mikael Mattsson Vad innebär konditionsträning? Hur ska man träna sin kondition? 1 Konditionsträning: Inga nyheter 1958 Hur man skall få bättre kondition 1. Ryckträning (maximal fart

Läs mer

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Teorin bakom konditions- och styrketräning! Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

4x50fr 3s benspark på sidan efter var tredje armtag 4x50fr (25 knutna nävar + 25 vanligt) st1.00 50 löst. 120-150 min lugn Lidingöloppsprogram nr 1 30

4x50fr 3s benspark på sidan efter var tredje armtag 4x50fr (25 knutna nävar + 25 vanligt) st1.00 50 löst. 120-150 min lugn Lidingöloppsprogram nr 1 30 Kolumn1 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag v12 17 18 19 20 21 22 23 Fotboll löpning vidingsjö + styrka Simning Lokmilen Vidingsjö v13 24 25 26 27 28 29 30 Gym Löpning morgon v14 31 01- apr

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

Träningsprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K.

Träningsprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K. sprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K. Välkommen att Run Happy tillsammans med Club Running Sweden och Rubin McRaes träningsprogram för dig som har Lidingöloppet som mål. Det här programmet är

Läs mer

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman.

Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. Resumé av Rätt mat ger resultat, - så får du ut mer av din träning med Linda Bakkman. För en tränande individ är kosten en viktig faktor för träningsresultatet. För att ge in inblick för hur kosten kan

Läs mer

Träning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt?

Träning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt? Träning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt? MAT TIAS FOLKESSON (GIH-STUDENT 1997-99) Vad behöver vi bli bra på? Kondition (VO 2 max) Utnyttjandegrad (% av VO 2 max) (Anaerob

Läs mer

Förebygga skador vid fysisk aktivitet

Förebygga skador vid fysisk aktivitet Skaderisker Förebygga skador vid fysisk aktivitet Undvik skador när du tränar. Träning ger färre sjukdomar, mindre skador i vardagen och längre liv. Men skador under träning är vanligt och felaktig träning

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA Upplägg för träning 6 dagar i veckan. Med både konditions och styrke övningar. ÖVNINGSUPPLÄGG FÖRKLARING AV UTFÖRANDE CARDIO Cardio träningen är uppdelad i 3 delar.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Klubbträning våren 2010

Klubbträning våren 2010 Klubbträning våren 2010 Under den gångna helgen har först OL-kommittén, sedan träningsgruppen inom OL-kommittén träffats för att diskutera och planera klubbträningen i vår. Med oss hade vi de gula lapparna

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Sommarträning 2019 Tumba Handboll F/P Jocke och Lina Hildeby

Sommarträning 2019 Tumba Handboll F/P Jocke och Lina Hildeby Smmarträning 2019 Tumba Handbll F/P16 190523 Jcke ch Lina Hildeby Innehållsförteckning 1. Upplägg 1 1.1 Linje 1 1.2 Kant 1 1.3 Målvakt 1 1.4 Ni meter - Genmbrttsspelare 2 1.5 Ni meter - Skyttar 2 2. Pass

Läs mer

Dina allra ba sta tio kilometer!

Dina allra ba sta tio kilometer! Dina allra ba sta tio kilometer! 10 kilometer är en perfekt utmaning. Det är ingen kort sträcka men tillhör inte heller den längsta. 10 kilometer kan de allra flesta klara av med lite träning och utmaningen

Läs mer

Anatomi och Fysiologi

Anatomi och Fysiologi Anatomi och Fysiologi Anatomi beskriver hur kroppen är uppbyggd, och fysiologi beskriver hur den fungerar. Vet du lite om anatomi och fysiologi så förstår du varför du ska motionera, hur du ska planera

Läs mer

Träningsprogram för sluttid 2.15h på Lidingöloppet 30K.

Träningsprogram för sluttid 2.15h på Lidingöloppet 30K. sprogram för sluttid 2.15h på Lidingöloppet 30K. Välkommen att Run Happy tillsammans med SPIF, Urban Tribes, och Rubin McRaes träningsprogram för dig som har Lidingöloppet som mål. Det här programmet är

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Förbättra prestationsförmågan Det finns flera delar som bidrar till konditionen, uthållighetsförmågan.

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak

Läs mer

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Helsingbrgs Tennisklubbs ch kriterier HTK Tennis Akademi Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Inställning Mgnad Samarbetsförmåga Ptential Prcessmål Spelnivå Hur intresset för tennis är. Spntanspel ch

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling KOST OCH TRÄNING En nyckel i idrottsutveckling Förändringar KOST OCH IDROTT! Högre träningsbelastning! Kortare återhämtning! Kosten har en direkt betydelse på: 1. Direkt prestation 2. Återhämtning 3. Nästkommande

Läs mer

En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller

En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En banan ch ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En intervjustudie m idrttande ungdmars uppfattningar m kst ch dess påverkan på prestatin. Jukka Karjalainen. Institutinen för Pedaggik ch Didaktik

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra

i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra TiLLSAMMANS Är vi STArKA! 1. Vad menar vi? 2. Hur ska vi göra i vårt lag? 3.

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Träning och Tävling 2014

Träning och Tävling 2014 Träning och Tävling 2014 Dagens Program Tävlingsprogram Anmälan till tävling Tävlingar Regatta, SUC, Maraton Uttagningar Besättningar Träningsprogram För vem Tempon 1-5 = olika puls Utvecklingstrappan

Läs mer

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Träningstips: Grunder i fysisk träning Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber

Läs mer

LÄSÅR 11/12. Kl. 07 frukost Kl. 09.30 mellanmål 60-45 min innan; mellanmål (styrketräning) Kl.14.30 mellanmål 15-5 min innan och hungrig; frukt / H2O

LÄSÅR 11/12. Kl. 07 frukost Kl. 09.30 mellanmål 60-45 min innan; mellanmål (styrketräning) Kl.14.30 mellanmål 15-5 min innan och hungrig; frukt / H2O 1 IDROTTSGYMNASIET GOTLAND NIU LÄSÅR 11/12 SKADEFÖREBYGGANDE TEORI DEL 2 2 MAT- OCH TRÄNINGS TIDER SKALMANSCHEMA 3 4 >3 tim innan; huvudmåltid (uthållighet) Kl. 07 frukst 2-1 tim innan; mellanmål (uthållighet)

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Träningsprogram. Löpning van motionär 21 km på 12 veckor

Träningsprogram. Löpning van motionär 21 km på 12 veckor Träningsprogram Löpning van motionär 21 km på 12 veckor Maxims träningsprogram har utvecklats av Mette Bloch, före detta elitroddare och världsmästare. Vecka 1 Ta en promenad på minst en halvtimme (du

Läs mer

Strömstad Roddgymnasium och Svenska Roddförbundet Träningsprogram Juniorlandslaget Oscar-Mattias-Isak-Kirk Dag/tid: Aktivitet: Intensitet: Km/tid:

Strömstad Roddgymnasium och Svenska Roddförbundet Träningsprogram Juniorlandslaget Oscar-Mattias-Isak-Kirk Dag/tid: Aktivitet: Intensitet: Km/tid: Strömstad Roddgymnasium och Svenska Roddförbundet Träningsprogram Juniorlandslaget Oscar-Mattias-Isak-Kirk Dag/tid: Aktivitet: Intensitet: Km/tid: Måndag A) Innebandy B) Styrka enligt program (Reducerad

Läs mer

Planera din konditionsträning

Planera din konditionsträning Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter

Läs mer

Anatomi, hälsa och livsstil

Anatomi, hälsa och livsstil Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Idrtt ch hälsa Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: röra sig allsidigt i lika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genmföra ch värdera idrtt ch andra fysiska aktiviteter

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta

Läs mer

Anders Edfeldt, Fotbollskondition

Anders Edfeldt, Fotbollskondition Ftbllsknditin En ftbllsspelare arbetar under en lång tidsperid med varierande intensitet Den mesta tiden arbetar han/hn med låg intensitet, men ungefär en tindel av tiden är spelaren uppe i en puls högre

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99

Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99 Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99 Du ska träna minst 2-3 pass i veckan från och med v31 (28 juli). Passen tränar fyra olika områden; Uthållighet, Snabbhet, Styrka och Teknik. Kombinera gärna uthållighetspass

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg: Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Grundläggande träningsprinciper. Löpningens faktorer. Kroppens olika system. Uthållighet. Mjölksyratålighet. Syreupptagningsförmåga.

Grundläggande träningsprinciper. Löpningens faktorer. Kroppens olika system. Uthållighet. Mjölksyratålighet. Syreupptagningsförmåga. Löpning på riktigt Grundläggande träningsprinciper Den första grundläggande träningsprincipen går ut på att om kroppen utsätts för belastning reagerar den. Springer du ett varv runt Navsjön kommer pulsen

Läs mer

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori BARMARKSTRÄNING Övningar & teori Träningsprogram USLK Träningen som vi gör under sommar och höst gör vi för att bli bättre skidåkare och för att klara de stora krafterna som vi utsätts för i skidbacken.

Läs mer

Agenda. Introduktion. Effekter av uthållighetsträning på maxstyrka, hypertrofi och explosivitet. Effekter av styrketräning på uthållighet

Agenda. Introduktion. Effekter av uthållighetsträning på maxstyrka, hypertrofi och explosivitet. Effekter av styrketräning på uthållighet Kombinationsträning Vem är jag? Niklas Psilander 42 år Bor i Täby Familj: Maria, Gustav, Erik och David Forskare och lärare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition Tycker om att träna, laga

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 1: Från 5 till 10 kilometer För dig som är ny i spåret eller som har sprungit runt 5 kilometer tidigare och nu vill ta steget

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Pulsträning. av Håkan Larsson 2009-08-22

Pulsträning. av Håkan Larsson 2009-08-22 Pulsträning av Håkan Larsson 2009-08-22 Pulsträning Varför pulsklocka under träning? För att få feedback på hur hårt man tränar. Det vanligaste felet som nybörjare är nämligen inte att man springer för

Läs mer

oscar@elitesportsperformance.se Superkompensation SUPERKOMPENSATION innebär att träning medför nedbrytning och att vila medför uppbyggnad med en extra påbyggnad av kapacitet (Överkompensation) jämfört

Läs mer

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Helsingbrgs Tennisklubbs ch kriterier HTK Tennis Akademi Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Inställning Mgnad Samarbetsförmåga Ptential Prcessmål Spelnivå Hur intresset för tennis är. Spntanspel ch

Läs mer

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att

Läs mer

MAXA DIN FETTFÖRBRÄNNING INTERVALLPROGRAM

MAXA DIN FETTFÖRBRÄNNING INTERVALLPROGRAM MAXA DIN FETTFÖRBRÄNNING INTERVALLPROGRAM Maxa din fettförbränning INTERVALLPROGRAM Av: Nicolas Fiori http://maxadinfettforbranning.se Version 2.00 INTERVALL PROGRAM NYBÖRJARE TILL AVANCERAD Nybörjare

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Åldersanpassad träning

Åldersanpassad träning Kronologisk och biologisk ålder. Olika fysiska förutsättningar - muskelfibrer vi föds med Viktigt att ta vara på barns och ungdomars åldersfaser och vad de erbjuder för att lägga grunden för framtida hälsa

Läs mer

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet HSK P06-3 18-19 mars Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet Söndag 19 mars, Hässelby IP Frukost Teori Träning Campen startar kl 15 och avslutas kl 12 Rasmus

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 2: Toppa formen till din snabbaste mil För dig som är van att springa milen och som nu vill förbättra din tid. Start vecka

Läs mer

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet Kondition Ett brett begrepp Kondition är ett ganska brett begrepp. För vissa personer kanske det är att ha ett allmänt bra flås. För andra kanske det är att klara en viss sträcka på en viss tid eller att

Läs mer

Målsättningar & Kriterier

Målsättningar & Kriterier Helsingbrgs Tennisklubb www.htktennis.cm & HTKs kursverksamhet Pstadress/Besöksadress: Telefn: E-pst: Helsingbrgs Tennisklubb 042-14 71 72 kansli@htktennis.cm Filbrnavägen 11 252 76 Helsingbrg www.htktennis.cm

Läs mer

Tränar man på stressad tröskel (AT+) Borg ca 17, fixar man bara ungefär 20 min.

Tränar man på stressad tröskel (AT+) Borg ca 17, fixar man bara ungefär 20 min. Spin Giro 4 Genomförande i stort Genomförandeperiod 6 månader, 24 veckor (början november slutet april) Periodisering i 4 st block á 6veckor. Fokus inom respektive period är följande: 1. Anpassning, uthållighet,

Läs mer

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal. Programmet är till för dig som inte har konditionsidrottat på några år och målet med programmet är att du efter 12 veckor minst ska klara av att springa 5 kilometer. Några träningsvarianter att ha koll

Läs mer

Tack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok. Lycka till med er träning önskar @szacke42195

Tack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok. Lycka till med er träning önskar @szacke42195 Utvecklande träning mot halvmaran Svettisdagarna Tack för ni kom och lyssnade på mig! Mer finns i min bok Lycka till med er träning önskar @szacke42195 Träningsfilosofin Olika bakgrund Olika målbild Liknande

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag

Läs mer

Firstbeat Livsstilsanalys

Firstbeat Livsstilsanalys Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys VAD VISAR LIVSSTILSUTVÄRDERINGEN? Puls 845ms En livsstilsutvärdering hjälper dig att hantera stress, återhämta dig bättre och träna rätt. Utvärderingen

Läs mer

Norrköping 14 juni 2012

Norrköping 14 juni 2012 Norrköping 14 juni 2012 Träning inför Lidingöloppet personliga träningstankar baserade på erfarenheter och fysiologi. Norrköping 14 juni 2012 Löpträningen Mina egna erfarenheter...och lite fysiologi Min

Läs mer