De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå"

Transkript

1 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och utvecklingsmöjligheter

2 Innehåll 4 Sammanfattning 14 Så läser du rapporten 18 Betesdrift 22 Biodling 26 Energi 33 Entreprenad 38 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor 41 Får och lamm 44 Getter 47 Gris 51 Gårdsbutik 55 Gäss, ankor och kalkon 58 Hälsa 63 Hästar 68 Höns kycklingar 72 Höns äggproduktion 80 Mjölk 84 Nötkött 88 Oljeväxter 92 Potatis 95 Pälsdjur 98 Skogsbruk 103 Sockerbetor 106 Spannmål 110 Struts 113 Trädgård 118 Träförädling 122 Turism 126 Uthyrning 130 Vall 133 Vattenbruk 137 Vilt i hägn 75 Lokal livsmedelsförädling Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 17 år i rad och vid ingången av 2014 hade LRF medlemmar. Gemensamt för de flesta medlemmar är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Merparten av de lantbrukskooperativa företagen, som till exempel Arla och Lantmännen, är medlemmar i LRF. LRFs medlemmar driver nästan företag med i genomsnitt 3,4 verksamheter per gård. Det gör LRF till Sveriges största småföretagarorganisation.

3 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå Rapporten du håller i din hand handlar om affärsmöjligheter för de gröna näringarna. Det är verksamheter med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas. Det kan till exempel vara mjölk- och nötköttsproduktion, entreprenad, trädgård, växtodling, turism och skogsbruk. Listan kan göras lång, närmare bestämt 63 punkter lång. Så många verksamheter räknar vi nämligen med att vi har inom de gröna näringarna, inom totalt drygt 30 branscher. Rapporten beskriver lönsamhet, framtidstro och investeringsvilja på den enskilda gården. Vi har tittat på nuläge när det gäller omsättning, antal sysselsatta och tillväxtmöjligheter. Detta ger en unik helhetsbild. Vi har även lyft blicken och tittat framåt, på utvecklings möjligheterna för alla verksamheter. En sak är säker: det finns gott om framtidstro därute! Rapporten är tänkt att vara en kunskapsbank för alla er som har intresse av och vill lära er mer om oss i de gröna näringarna. Den ger förhoppningsvis också inspiration till företagare som är sugna på att utveckla sin verksamhet. Jag tror att vi inom de gröna näringarna är länken mellan land och stad, mellan dagens och framtidens samhälle. Ju fler som ser det sambandet, desto starkare blir vi. Jag kan i alla fall inte komma på någon annan näring som skapar både biologisk och samhälls ekonomisk tillväxt. Som skapar tillväxt på riktigt. Helena Jonsson, Förbundsordförande LRF

4 Sammanfattning Sammanfattning Företagen inom de gröna näringarna är till antalet landets i särklass största småföretagargrupp med cirka företag verksamma inom ett 30-tal branscher. De gröna näringarna omsätter mer än 80 miljarder kronor på gårdsnivå och står för fler än heltidstjänster. Även om vissa verksam heter backar så ser fram - tiden ljus ut, tack vare nya initiativ och idéer som ökar utvecklingsmöjligheterna inom de gröna näringarna. Den här rapporten är en samlad redovisning av alla verksamheter som dessa företag bedriver. Rapporten håller sig strikt till gårdsnivån och berör alltså inte omfattningen av verksamheter i föregående och efterföljande led. Som underlag för beräkning och omsättning tillkommer även gårds baserade företag och skogsfastigheter utanför LRF. 81 miljarder kronor i bruttointäkter Även om de flesta företagen är små omsätter de sammanlagt 81 miljarder kronor (se tabell 1 sidan 8). I detta belopp har bruttointäkterna från skogsbruket i all enskilt ägd skog, som utgör 50 procent av den svenska skogsmarken, tagits med. Så här fördelas den samlade omsättningen i följande huvudgrupper: Omsättning fördelad på ett antal verksamhetsområden Intäktsområde Mdr kronor Mdr kronor Jordbruksverksamheter 37,0 - varav mjölkproduktion 10,2 - varav övrig animalieproduktion 12,6 - varav växtodling, trädgård mm 14,2 EU-ersättningar 9,9 Skogsbruk 18,3 Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk 15,8 Summa 81,0 När vi håller oss till gårdsnivån får skogsbruket en blygsammare roll än vad vi är vana vid. Skogsnäringen utgör landets viktigaste exportnäring med en total omsättning på över 200 miljarder kronor per år. Huvuddelen av denna omsättning uppstår dock i efterföljande led, i skogsindustrin. Jordbruksverksamheternas intäkter kan, som framgår av tabellen, delas in i tre ganska jämnstora delar mjölkproduktion, övrig animalieproduktion (nöt, grisar, får, getter och fjäderfä) och växtodling (spannmål, oljeväxter, potatis, sockerbetor, vall för avsalu, övriga grödor och trädgårdsväxter) årsverken I Jordbruksverkets senaste strukturundersökning 1) 2010 redovisas totalt sysselsatta, av vilka är kvinnor, motsvarande 40 procent. De flesta arbetar deltid så antalet årsverken enligt samma undersökning uppgick till , av vilka var kvinnor, eller 28 procent. Kvinnorna arbetar allstå i högre grad deltid än männen. 1) Totalundersökning av jordbruksföretag med mer än 5 hektar jordbruksmark som genomförs vart tredje år. 4 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

5 Sammanfattning För att få ett jämförbart mått redovisar vi i denna rapport antalet jobb i respektive verksamhet omräknat till årsverken som motsvarar antalet sysselsatta på heltid. Här finns på branschnivå ingen offentlig statistik eller några exakta uppgifter att tillgå. Det antal årsverken som redovisas för olika verksamheter utgörs av beräkningar. Antalet årsverken utgör därmed en kvalificerad beräkning, men genom att använda samma mått på sysselsättningseffekt, det vill säga årsverken, kan jämförelser mellan olika verksamheter göras. (se tabell 1 sid. 8). Med de reservationer som måste göras för osäkerheter i beräkningarna resulterar rapporten i en sammanlagd sysselsättningseffekt motsvarande drygt årsverken (heltidsjobb). En grov uppdelning av dessa jobb kan göras enligt följande: Antal årsverken fördelade på verksamhetsområden Intäktsområde årsverken årsverken Jordbruksverksamheter varav mjölkproduktion varav övrig animalieproduktion varav växtodling, trädgård mm Skogsbruk Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk Summa FLEST företag med skogsbruk, vall och SPANNMÅL Uppgifterna i rapporten gör det möjligt att rangordna verksamheterna inom de gröna näringarna på gårdsnivå utifrån ett antal olika parametrar. Nedan redovisas rankinglistor utifrån antal företag, omsättning och antal årsverken per bransch, med reservation för de osäkerheter som finns i materialet. När det gäller antal företag verksamma i olika branscher ligger skogsbruk i en klass för sig med nära företag. Därefter kommer företag med vallodling, spannmål och betesdrift. Notera att flera andra verksamheter hästar, entreprenad, energi, uthyrning och turism återfinns på topp 15-listan. Antal företag inom olika branscher, 15 i topp 1 Skogsbruk Vall Spannmål Betesdrift Häst Nötkött Entreprenad Får och lamm Energi Uthyrning Oljeväxter Turism Mjölk Höns ägg Potatis Källa: Jordbruksverket och LRFs Medlems- och Marknadsregister LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

6 Sammanfattning StöRST omsättning inom skogsbruk, mjölk och entreprenad Sett till bruttointäkter toppar skogsbruket med drygt 18 miljarder, följt av mjölken med drygt 10 miljarder kronor och entreprenad med 8 miljarder kronor. Därefter kommer trädgård, spannmål för avsalu och nötkött i spannet 4 5 miljarder kronor. Störst omsättning, 15 i topp, miljoner kronor 1 Skogsbruk Mjölk Entreprenad Trädgård Spannmål (för avsalu) Nötkött Gris Potatis Vall (för avsalu) Höns ägg Höns kycklingar Häst Energi Träförädling Uthyrning Entreprenad står för hälften av omsättningen inom gruppen andra verksamheter. Med en samlad omsättning på 8 miljarder kronor och årsverken är Sveriges bönder sammantaget en mycket stor entreprenadaktör. FLEST årsverken inom hästar, skogsbruk, mjölk och entreprenad Sett till sysselsättningseffekt är det hästar, skogsbruk och mjölk som toppar, medan entre prenad tar fjärdeplatsen som en betydande jobbskapande verksamhet inom de gröna näringarna. Trädgård kommer på femte plats medan vallen, som bidrar med grovfoder för mjölkkor, köttdjur och hästar, återfinns på sjätte plats. Flest antal årsverken, 15 i topp 1 Häst Skogsbruk Mjölk 1) Entreprenad Trädgård Vall 2) Nötkött 1) Spannmål Energi Turism Gris Uthyrning Potatis Träförädling Får och lamm ) Exklusive produktion av grovfoder (vall) 2) Både för avsalu och för gårdens behov 6 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

7 Sammanfattning Att skogsbruk och mjölk ligger högt när det gäller både omsättning och antalet årsverken är inte någon överraskning. Dessa verksamheter utgör något av stommen i de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå. Att hästverksamheter toppar listan är kanske mer överraskande med tanke på att omsättningen är betydligt lägre än inom skog och mjölk. Detta beror på att den statistik som tagits fram av Jordbruksverket avser hela hästverksamheten. Tidigare har det endast funnits uppgifter baserade på medlemmar hos LRF. Entreprenadverksamheten har nästan lika stor betydelse som mjölkproduktionen, både när det gäller omsättning och jobb. Även trädgård är en stor verksamhet som omsätter över 4,5 miljarder kronor och beräknas bidra med cirka årsverken. Branschen har dessutom mycket stark tillväxt. Kvinnor viktigare än vad statistiken visar En överväldigande majoritet av företagen på gårdsnivå drivs som enskild firma, där endast en person kan registreras. Av tradition innebär detta att nästan alla familjeföretag är registrerade på mannen. Det är bakgrunden till den officiella statistik som säger att endast 16 procent av företagarna inom de gröna näringarna är kvinnor. Det kan jämföras med att i genomsnitt var fjärde företagare i landet är en kvinna. Detta innebär dock inte att kvinnor verksamma inom de gröna näringarna inte är med och fattar beslut om företagen. Drygt LRF-medlemmar har svarat på frågan om vilka som sitter i företagets operativa ledning, det vill säga vilka som är med och tar strategiska beslut kring företaget på kort och lång sikt. 38 procent anger att det finns en kvinna i den operativa ledningen, antingen själv eller tillsammans med en man, 9 procent av företagen har endast en kvinna i ledningen. Sedan LRF började ställa frågan 2009 har andelen varit konstant. Kvinnorna spelar alltså en mycket större roll för företag inom de gröna näringarna än vad som framgår av offentlig statistik. I Jordbruksverkets rapport från 2011 Manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av svenska jordbruksföretag framgår det att andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruket gick från 30 procent 1999 till över 40 procent I likhet med data som LRF tagit fram visar den rapporten att det finns både en kvinna och en man i var tredje företagsledning och endast en kvinna i var tionde. Andelen företag med kvinnor i ledningen har ökat betydligt bara de senaste tre åren. Kvinnors företagande skiljer sig mycket åt mellan olika verksamheter. I LRFs undersökningar Grönt entreprenörskap 2011 och 2013 var verksamheter inom häst och småskaligt livsmedelsföretagande mest jämställt. Runt hälften av företagen hade delat ledarskap och mellan procent hade enbart en kvinna i ledningen. Entreprenadverksamheterna var väldigt mansdominerade, över 80 procent av företagen hade endast en man i ledningen och runt 15 procent hade delat ledarskap. Inom trädgårdsnäringen hade 40 procent delat ledarskap medan 13 procent drevs av enbart kvinnor och 46 procent av enbart män. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

8 Sammanfattning Tabell 1. ANTAL företag, omsättning och sysselsättning på branschnivå i bokstavsordning Branscher/näringar Antal företag 3) Omsättning, mkr Årsverken Betesdrift 1) Biodling Egen livsmedelsförädling, del av lokal förädling Energi Entreprenad Fröer, ärter samt industrigrödor Får och lamm Getter Gris Gårdsbutik Gäss, ankor och kalkon 204 Hälsa Häst Höns kycklingar Höns ägg Mjölk Nötkött Oljeväxter Potatis Pälsdjur Skogsbruk Sockerbetor Spannmål 2) Struts Trädgård Träförädling Turism Uthyrning Vall 2) Vattenbruk Vilt i hägn Summa Gårdsstöd Miljöersättningar Övriga ersättningar Summa Jordbruksverksamheter varav mjölkproduktion varav övrig animalieproduktion varav växtodling etc EU-ersättningar (2012) Skogsbruk Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk Summa ) En del av intäkterna för betesdrift utgörs av EU-ersättningar. Övriga intäkter från betesdriften uppstår vid försäljning av mjölk, nötkött etc. 2) intäkterna avser endast extern försäljning utanför gården. Intäkterna för egen användning uppstår vid försäljning av mjölk, nötkött etc. 3) För jordbruksverksamheterna är uppgifterna hämtade från Jordbruksverket och för övriga verksamheter från LRFs Medlems- och Marknadsregister (MMR) 8 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

9 Sammanfattning FRAMTidsutsikTER Varje avsnitt i rapporten avslutas med att verksamheten ifråga placeras in i ett diagram baserat på kvoten mellan antalet bedrivna verksamheter och antalet utvecklingsbara verksamheter som LRFs medlemmar rapporterat in till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling och nyetablering. Underlaget för beräkning av kvoten framgår av nedanstående tabell. TABELL 2. ANTAL inrapporterade bedrivna och utvecklingsbara näringsverksamheter hösten 2013, branschnivå LRF-medlemmarnas näringsverksamheter Antal bedrivna verksamheter hösten 2013 Antal utvecklingsbara verksamheter hösten 2013 Kvot: Antal utvecklingsbara/antal bedrivna verksamheter Hälsa ,35 Gårdsbutik ,35 Gäss, ankor, kalkon ,28 Struts ,27 Vilt i hägn hjort, mufflon, vildsvin ,23 Turism ,20 Vattenbruk (t ex fisk- och kräftodling) ,15 Egen livsmedelsförädling ,98 Biodling ,95 Trädgård ,85 Getter ,83 Träförädling ,82 Pälsdjur ,76 Energi ,71 Höns ägg ,60 Höns kycklingar ,57 Övriga djur ,56 Övriga tjänster ,53 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor ,52 Hästar ,50 Uthyrning ,40 Får-/lammproduktion ,38 Grisproduktion ,38 Entreprenad ,38 Mjölkproduktion ,37 Potatis ,36 Nötköttsproduktion ,27 Betesdrift ,24 Skogsbruk ,22 Oljeväxter ,20 Vall ,19 Spannmål ,17 Sockerbetor ,16 Summa ,37 Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

10 Sammanfattning Diagrammen som avslutar respektive avsnitt är indelade i tre sektorer med namnen Liten andel nystartare (kvot < 0,5), Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) och Stor andel nystartare (kvot > 1,0). De olika branschernas placering illustreras i nedanstående diagram med antal bedrivna verksamheter på den vertikala axeln och antalet utvecklingsbara verksamheter på den horisontella axeln. Då antalet verksamheter varierar stort mellan de olika branscherna presenteras resultatet i tre diagram. Som framgår av diagrammen så återfinns samtliga branscher utom Energi med ett stort antal verksamheter i sektorn Liten andel nystartare (kvot < 0,5) vilket ligger i sakens natur. Dessa verksamheter kan betraktas som mogna där en stor del av utvecklingen handlar om storleksrationalisering. Även om kvoten är låg är antalet utvecklingsbara verksamheter dock stort beroende på det stora antalet bedrivna verksamheter. Energi har högre andel nystartare (kvot = 0,71) I branscher med ett mellanstort antal verksamheter sticker Turism ut som den enda bransch som hamnar i sektorn Stor andel nystartare (kvot > 1,0). Biodling, Trädgård, Ägg och Träförädling har också höga kvoter men hamnar i sektorn Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0). I branscher med ett litet antal verksamheter återfinns huvuddelen av de branscher som hamnar i sektorn Stor andel nystartare (kvot >1,0). 10 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

11 Sammanfattning 1. branscher med stort antal verksamheter (> verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

12 Sammanfattning 2. branscher med mellanstort antal verksamheter ( verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) 12 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

13 Sammanfattning 3. branscher med ett litet antal verksamheter (< verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

14 INLEDNING Så läser du rapporten Med de gröna näringarna avses verksamheter med bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. I enlighet med denna definition driver lantbrukarna en lång rad verksamheter på sina gårdar i genomsnitt 3,4 verksamheter per gård. I företag med mer än 100 hektar åker är snittet 5,9. Många är alltså kombinationsföretagare med intäkter från jordbruk, skogsbruk och andra verksamheter. De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå visar ekonomi och sysselsättning inom företagen i de gröna näringarna och ger en bild av framtidsförutsättningarna. Bakgrund De jordbruks- och skogsbruksanknutna verksamheterna är väl kända via offentlig statistik som bland annat publiceras i Skogsstatistisk och Jordbruksstatistisk Årsbok. För att även ge en bild av de övriga verksamheternas omfattning (till exempel entreprenad, energi, turism och häst) har LRF tidigare publicerat tre rapporter med namnet De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och framtid publicerades den första rapporten som har följts upp 2010, 2012 och nu Att lantbruksföretagen både bedriver jordbruksanknutna och andra verksamheter är numera allmänt känt och accepterat och en viktig utgångspunkt för LRFs vision: Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Det finns därför ett behov av att ge en helhetsbild av alla verksamheter på gårdsnivå som har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Rapportnamnet De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå, kan tyckas långt men det är viktigt att hålla fast vid begreppet de gröna näringarna och samtidigt markera att syftet är att fånga verksamheternas omfattning på gårdsnivå. Rapporten tar alltså inte upp föregående och efterföljande led, varken produktion av insatsvaror eller förädling inom skogsoch livsmedelsindustri. En viktig utgångspunkt för redovisningen utgör de uppgifter om näringsverksamheter på den egna gården/företaget som LRFs medlemmar sedan 2002 rapporterar in till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Den rapporteringen omfattar för närvarande ett 30-tal branscher med 63 olika näringsverksamheter, av vilka 32 utgörs av verksamheter som inte fångas upp av officiell lantbruksstatistik. Hösten 2013 hade nästan företag, lantbruks- och landsbygdsmedlemmar, rapporterat in sammanlagt bedrivna verksamheter vilket ger ett genomsnitt på 3,4 verksamheter per gård. Av dessa utgjordes nästan , eller 17 procent, av skogsbruk, knappt , eller 51 procent av verksamheter som finns beskrivna i den offentliga jordbruksstatistiken och , motsvarande 32 procent, av andra verksamheter inom de gröna näringarna. I företag med mer än 100 hektar brukad åker är snittet 5,9 verksamheter per företag. Rapporteringen till MMR gäller även verksamheter som medlemmarna ser som utvecklingsbara inom 3 5 år. Dessa ger indikationer på tillväxtmöjligheter inom olika verksamhetsområden. 14 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

15 INLEDNING Syfte och användningsområden Rapporten är tänkt som ett uppslagsverk som bland annat ska: Bidra till att synliggöra alla gröna näringar och visa på den stora bredd som kännetecknar verksamheterna på gårdsnivå. Med olika anpassningar utgöra underlag för intern kommunikation mot medlemmar och medarbetare och för extern kommunikation mot myndigheter, politiker, media, skolor och allmänhet. Via bland annat regionala företagarcoacher och projektledare fungera som inspirationskälla som visar olika utvecklingsmöjligheter på gårdsnivå. Fungera som underlag och verktyg i utvecklingsarbetet vid bland annat utformningen av projektansökningar och uppdatering av hemsidan. Struktur och metod Rapporten omfattar de 63 olika näringsverksamheter som upptas i den enkät som utgör underlag för rapporteringen till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Verksamheterna är fördelade på 31 branscher och redovisas i bokstavsordning. Rapporten beskriver dels nuläget för varje bransch vad gäller antalet verksamheter per företag samt omsättning och sysselsättning, dels utvecklingsmöjligheter under rubrikerna marknadsanalys och medlemmarnas framtidssyn. Det sistnämnda redovisar antalet utvecklingsbara verksamheter som medlemmarna rapporterat till MMR. Varje avsnitt avslutas med ett diagram som visar relationen mellan antalet utvecklingsbara och antalet bedrivna verksamheter som medlemmarna rapporterat till MMR. Diagrammet är indelat i sektorerna Liten andel nystartare, Medelstor andel nystartare respektive Stor andel nystartare. Om andelen utvecklingsbara verksamheter är hög hamnar verksamheten i den sistnämnda gruppen, vilket bör vara en indikation på goda tillväxtmöjligheter. Uppgifterna i rapporten baseras på officiell statistik när sådan finns att tillgå. Andra viktiga källor utgörs av MMR och enkäter som gjorts bland medlemmar med olika produktionsinriktningar samt uppgifter från branschorganisationer. För vissa kapitel skiljer sig källor och metod från tidigare rapporter så jämförelser kan inte göras rakt av. Rapporten avser att visa den totala omfattningen av olika branscher på gårdsnivå, alltså inte enbart det som genereras av LRFs medlemmar, även om mycket av beräkningsunderlaget utgår från medlemmarnas företag. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

16 INLEDNING 1. NULÄGE Redovisningen av nuläget inleds med ett diagram som visar antal bedrivna verksamheter och/eller antal företag som bedriver verksamheten. För jordbruksverksamheter redovisas senast kända uppgifter från Jordbruksverket om antalet företag 2013 med jämförelser från 2009 och När det gäller övriga verksamheter redovisas antalet bedrivna verksamheter, respektive företag som rapporterats till MMR 2013, jämfört med år 2009 och Dessa siffror ger en bild av de rapporterande medlemmarnas/företagens verksamheter vid ett givet tillfälle. Antalet ska inte tas som en absolut sanning. Det verkliga antalet bedrivna verksamheter är i de flesta fall högre eftersom cirka 25 procent av medlemmarna inte rapporterat sina verksamheter till MMR. Dessutom är inte alla som är verksamma i de olika branscherna medlemmar i LRF. Här redovisas även en del allmänna uppgifter om verksamheterna som kan vara intressanta för att ge en bra bild av desamma. I några enstaka fall används andra källor. 1.1 OmsättniNG Verksamhetens omsättning redovisas utifrån offentlig statistik eller, när sådan inte finns att tillgå, genom uppgifter från enkäter eller genom någon form av beräkning. Omsättningen i jordbruksverksamheter gäller för år 2013 (preliminära) och är hämtade från Jordbruksverkets pris- och skördestatistik alternativt EAA som anger jordbruksföretagens bruttointäkter. EAA står för Economic Accounts for Agriculture och beräknas enligt regler som fastställs av EUs statistikmyndighet Eurostat. I omsättningen på totalnivå ingår EU-ersättningar som utbetalas direkt till företagarna, dels gårdsstöd och investeringsstöd, dels flera olika miljöersättningar. De största miljöersättningarna utgår för skötsel av betesmark, för ekologisk produktion, extensiv vallodling och åtgärder för att minska växtnäringsläckage. För flera verksamheter baseras uppgifterna om omsättning på enkäter som genomförts under de senaste åren, bland annat LRF-rapporterna Grönt Entreprenörskap som publicerades 2011 och Beräkningarna utgår i en del fall från de uppgifter om antal som lämnats till MMR och en bedömd genomsnittlig omsättning per bedriven verksamhet. För att få med lantbrukare som inte är medlemmar i LRF, samt den fjärdedel av LRFs rörelsedrivande medlemmarna som ännu inte rapporterat sin verksamhet, har uppgifterna i MMR i vissa fall multiplicerats med 1, SySSELSÄTTNing Här redovisas en bedömning av antalet sysselsatta i respektive verksamhet uttryckt som antalet årsverken (årsverke = sysselsatt på heltid). Bedömningen av antalet årsverken görs i de flesta fall utifrån omsättning per sysselsatt för respektive verksamhet. Som vägledning används Basfakta för verksamhetsnivå enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2007, SCB. Då lantbruksföretagen i huvudsak använder befintliga resurser för utveckling av nya affärer sätts dock omsättning per sysselsatt i de flesta fall lägre än i SNI-statistiken. Denna metod ger siffror på sysselsättning konverterad till heltidsjobb/årsverken. I de fall beräkningen görs utifrån arbetade timmar har ett årsverke satts till timmar. Observera att bedömningen av sysselsättningseffekten endast gäller på gårdsnivå. De verksamheter som här berörs generar i varierande grad ytterligare sysselsättning i samhället i både föregående och efterföljande led. 16 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

17 INLEDNING 2. UTVEckliNGSMöjliGHETER 2.1 MarkNADSANALys Här görs en bedömning av marknadsutvecklingen för verksamheten i fråga. Den tas fram med hjälp av LRFs experter, företrädare för branschorganisationer, aktuella trender, enkäter och andra interna och externa källor SWOT Nytt för 2014 års version är SWOT-analysen. Här bedöms verksamhetens styrkor och svagheter utifrån branschens interna perspektiv samt möjligheter i och hot från omvärlden. Analysen har gjorts av branschexperter. SWOT är en engelsk förkortning och står för strengths, weaknesses, opportunities and threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Här redovisas i tabellform antalet utvecklingsbara verksamheter som medlemmarna 2013 rapporterat till MMR jämfört med motsvarande antal 2009 och Varje avsnitt avslutas med att verksamheten i fråga placeras in i ett diagram baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Diagrammet är indelat i tre sektorer med namnen Liten andel nystartare, Medelstor andel nystartare och Stor andel nystartare enligt följande: Liten andel nystartare Kvot < 0,5 Medelstor andel nystartare Kvot 0,5 1,0 Stor andel nystartare Kvot > 1,0 Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter är mindre än hälften av antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns mogna verksamheter som Mjölk, Nötkött och Spannmål. Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter ligger mellan hälften av och lika med antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns verksamheter med god marknadspotential som Energi, Trädgård och Träförädling. Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter överstiger antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns verksamheter där intresset för etablering är mycket stort som Hälsa, Turism och Gårdsbutik. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

18 GRIS Betesdrift [EGNA djur, andras djur] Att det svenska landskapet hålls öppet är viktigt för många. En förutsättning för öppna landskap och biologisk mångfald är betande djur företag har bete för andras djur som verksamhet och det är en möjlighet för företag som slutat med egna djur. Det är en verksamhet som växer men samtidigt minskar den totala betesproduktionen. Med betesdrift menas användning av permanenta betesmarker, eller betesvallar, för att ge foder till nötkreatur, får, hästar, getter eller andra djur som förutsättning för produktion av mjölk, kött, skinn och ull, för hästhållning och av miljöskäl. Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik fanns 2013 totalt hektar betesmark om man inkluderar skogs-, fäbod- och alvarbete. 1. NULÄGE Vid betesdrift med egna djur utgör EU-ersättningarna för skötseln av betesmarken en del av intäkterna. Betesdrift för andras inhyrda djur kan ge direkta intäkter vars storlek beror på den egna arbetsinsatsen. Dessa intäkter bidrar till det egna företagets omsättning. Fortsatt ökning av antalet rapporterade bedrivna verksamheter inom Betesdrift andras djur beror sannolikt på att tillhandahållande av betesmark för andras djur är en växande verksamhet som en följd av att många gårdar avvecklar sin egen djurhållning. Antalet företag som bedriver betesdrift i sin verksamhet minskar sedan 2011, vilket rimmar med den minskande arealen betesmarker i Sverige. 18 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

19 BETESDRIFT Antal näringsverksamheter/företag inom betesdrift som rapporterats till LRF Betesdrift, andras djur Betesdrift, egnadjur Antal verksamheter Antal företag Antal Källa: LRFs Medlems och Marknadsregister, MMR Under en 10-årsperiod har antalet hektar betesmarker enligt Jordbruksverkets statistik minskat med nästan Möjlig orsak till detta är troligen osäkra och otydliga regelverk för betesskötsel. En ny period av regler för landskapsvård är också på väg att införas och ramarna för detta ännu är osäkra. Förändringen av betesmarksarealerna under Alvarbete Fäbodbete Skogsbete 0 Betesmark Källa: Jordbruksverket 1.1 OMSÄTTNING De flesta betesmarker ger rätt till ett gårdsstöd motsvarande kronor per hektar och år. Utöver detta har de flesta betesmarker miljöersättningar, där grundstödet idag är kronor per hektar och ersättningen till marker med särskilda värden kronor per hektar. För marker med särskilda värden, som inte godkänns för gårdsstöd enligt den nya betesmarksdefinitionen, utgör miljöersättningen istället kronor per hektar som kompensation. För alvarbeten är miljöersättningen kronor, för skogsbete kronor och för fäbodbete 900 kronor per hektar och år. Intäkterna från betesdriften uppstår genom lantbruksföretagens försäljning av mjölk och kött samt som ersättning för skötsel av betesmark och EU-ersättning. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

20 BETESDRIFT Ersättningarnas fördelning mellan djurägare och markägare (i de fall det är olika företag) varierar från 0 till 100 procent åt båda hållen. Fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar för betesdjuren och skötseln av marken, liksom konkurrensen om mark, är avgörande för hur EU-ersättningarna fördelas. 1.2 SYSSELSÄTTNING Sysselsättningseffekten kopplad till betande djur vävs in under avsnitten mjölk, nöt- respektive lammkött. 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Det finns en stark önskan från samhället att betesmarkerna bevaras och sköts. Betesmarkerna har stor betydelse för att bevara biologisk mångfald, kulturspår och ett vackert, levande landskap. De fungerar också som kolsänkor och är alltså positiva ur klimatsynpunkt. Dessvärre har betesmarkarealen minskat de senaste åren. Men varje betesmark är ur ett bevarandeperspektiv unik beroende på natur- och kulturvärden, belägenhet och betydelse för landskapsbilden. Reglerna om antalet tillåtna träd på betesmarker för att ge rätt till gårdsstöd har under senare år skapat stor oro och mycket extra arbete för lantbrukarna. Med ett fortsatt gott konsumentförtroende och en fortsatt politisk vilja att bevara betesmarkerna bör betesdriften kunna vara oförändrad eller växa, om än svagt. EUs gemensamma jordbrukspolitik står under en reform och det kan därför bli förändringar av definitionen av stödberättigande betesmark. Detta i kombination med att villkor och stödnivåer för flera olika ersättningsformer kommer att ändras är en stor osäkerhetsfaktor SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Landskapsvård viktig för en levande landsbygd + Tillgång till outnyttjade betesmarker + Stor betydelse för att bevara biologisk mångfald Svagheter - Antalet betesdjur minskar - Dålig lönsamhet i affären landskapsvård - Dålig arrondering och otillräcklig tillgång på betesmark i anslutning till gården externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Tillgång på outnyttjad betesmark + Hopp om mer flexibel betesdefinition + Effektiv betesdrift kan ge kostnadseffektivt foder hot - Osäkra uppgifter om kommande regelverk - Nuvarande betesmarksdefinition snäv - idisslande betesdjur anklagas ofta för att vara klimatbovar 20 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

21 BETESDRIFT 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Betesdrift andras djur Betesdrift egna djur Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Av rapporterade utvecklingsbara verksamheter är det som ännu inte är igång. Hälften av de verksamheter som inte är igång gäller betesdrift av andras djur, vilket troligen beror på att medlemmar som kommer att avveckla sin egen djurhållning ser tillhandahållande av bete för andras djur som en möjlighet framöver. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Betesdrift egna djur Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Betesdrift andras djur Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

22 GRIS Biodling Efterfrågan på svensk honung ökar och tillväxtpotentialen är stor. En stor inkomstmöjlighet för svenska biodlare är också pollinering där försök med utplacerade bisamhällen i rapsodlingar visar stor skördeökning. Med biodling menas hållande av bisamhällen. Biodling bedrivs för honungsproduktion, för pollinering och som hobby. 1. NULÄGE Antal bedrivna näringsverksamheter/företag inom biodling som rapporterats till LRF Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Biodlare Antal Drygt av LRFs medlemmar har angett att de har biodling, de utgör endast cirka 10 procent av det uppskattade antalet biodlare i landet. Sveriges Biodlares Riksförbund, Biodlarna, som har cirka medlemmar och Biodlingsföretagarna, BF, organiserar cirka medlemmar. De flesta företagare som bedriver biodling gör det i kombination med annan näringsverksamhet, det är därför antalet medlemmar i SBR är så många gånger fler. Biodling är en intressant verksamhet, som i omfattning kan bedrivas i mindre skala med ett fåtal bisamhällen till att vara en fullvärdig inkomstkälla baserat på flera hundra bisamhällen. 22 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

23 BIODLING Honungen är den främsta intäktskällan som kan säljas kommersiellt, men det finns även andra produkter som går att få från biodling. För den enskilde biodlaren är oftast dessa intäkter avgörande för om verksamheten långsiktigt ska kunna bedrivas men många biodlare har biodlingen som en trevlig hobby och är inte beroende av intäkter. Nationalekonomiskt skapar honungen sysselsättning men det pollinerande värdet är det som betyder mest ur ett över gripande perspektiv och uppgår till minst 10 gånger värdet av honungen. Fler och fler bi odlare engagerar sig i biodlingen utifrån ett miljöengagemang där biodlingen blir en betydelsefull miljöindikator. Från att ha varit en utpräglad så kallad gubbsysselsättning så är sedan flera år kvinnorna på stark framfart. I nuläget är 75 procent av Biodlarnas medlemmar män men av de nya medlemmarna är nästan hälften kvinnor. Rubriker om bidöd och binas förutsättningar att utföra sitt värdefulla arbete för hela den biologiska mångfalden har satt strålkastarljuset på hur det står till i vår natur. Någon klart definierad bidöd är svårt att konstatera och den rubriksättningen handlar inte bara om våra tama honungsbin, utan om alla vilda bin, humlor och andra pollinerande insekter. Einstein deklarerade en gång i tiden att utan bina så är mänskligheten utplånad inom 4-5 år. 1.1 OMSÄTTNING Det produceras cirka ton honung i Sverige, mycket av svensk honungsproduktion säljs dock direkt till vänner och bekanta och kommer aldrig ut på den öppna marknaden. Den exakta volymen är därför svår att uppskatta. Producerad honung såld i bulk ger i dags läget en intäkt på minst 37 kronor per kilo. Honung tappad på burk och såld till lokal butik, arbetskamrater och bekanta, kan ha ett försäljningspris på runt 100 kronor per kilo inklusive moms. Sorthonung, smaksatt honung eller honung som en komponent i andra produkter kan ge en betydligt större intäkt. Värdet av den totala svenska honungsproduktionen, beräknat utifrån att 80 procent säljs i bulk, är alltså: x 0,8 x x 0,2 x = kronor Förutom intäkter från honungen kan biodlarna tjäna pengar på pollinering. Det mest utvecklade samarbetet mellan biodlare och fruktodlare finns i Kiviksområdet, där pollineringstjänster är en stor inkomstkälla för biodlarna. Fruktodlarna betalar runt 500 kronor plus moms per bisamhälle och pollineringstillfälle, men priserna kan variera beroende på lokala förutsättningar. Med detta som bakgrund uppskattas biodlingen omsätta minst ett par hundra miljoner kronor per år. 200 miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Det finns inte någon officiell statistik över sysselsättningen. Biodlarna uppskattar att det finns ett 100-tal biodlare som bedriver biodling på heltid, eller i alla fall näst intill heltid. Färre än tio av dessa har anställda under säsongen. Antalet deltidsföretagare är betydligt fler och kan uppskattas till cirka Under förutsättning att deltidsföretagarna ägnar i genomsnitt 20 procent av sin tid åt biodlingen får vi följande sysselsättningseffekt omräknad till heltidsjobb: x 0,20 = årsverken LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

24 BIODLING 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Den totala konsumtionen av honung i Sverige beräknas till cirka ton. Av dessa kommer ton från Sverige, vilket innebär att importen är lika stor som den inhemska produktionen. Produktionen skulle alltså behöva fördubblas för att klara den svenska marknadens nuvarande behov. Efterfrågan kan dock komma att öka, beroende på i vilken utsträckning honung i framtiden kommer att användas i bland annat matlagning. Svenska biodlare kan inte prismässigt konkurrera med importhonung. Den svenska biodlingens marknadsmöjligheter ligger därför i att med hjälp av ursprungsmärkning och olika kvaliteter och smaker ta ut ett högre pris än importerade produkter. Tillväxtpotentialen är mycket stor. På marknaden sker en stark utveckling, där lokalproducerade produkter ökar i popularitet. En stark trend är också produktutveckling. Allt fler ägnar sig åt sorthonung och smaksatt honung, som ger ett högre pris än vanlig honung. Inom småskalig livsmedelsförädling av bär, saft och sylt byter flera företag ut det vita sockret mot honung. En del av dessa blir själva biodlare. Marknadspotentialen för biodling är stor, men det förutsätter att biodlarna utvecklar produkter och försäljningskanaler. Dagligvaruhandeln ställer allt högre kvalitetskrav såväl på produkter som på leverantörer och man fordrar allt större kvantiteter från en och samma leverantör. För den som kan utveckla efter frågade produkter och lyckas sälja dem på ett effektivt sätt finns en stor potential i framtiden. Möjligheterna till ökande biodling med inriktning mot pollinering är stora. Med nuvarande odlingsarealer är pollineringens ekonomiska betydelse störst för äpplen, oljeväxter och jordgubbar. Till jordgubbar och tomatodlingar används till största delen humlor. Lokalt kan pollinering av andra grödor ge bi-, frö-, bär- och fruktodlare en ömsesidig nytta. Försök har visat på skördeökning i raps, vid utplacering av bisamhällen genomfördes för första gången sedan 1980-talet pollineringsförsök på raps i Sverige. Det är alltså en relativt ny företeelse att sälja pollinering i Sverige och marknaden kommer säkert att mogna de närmaste åren. Utbildningsverksamhet och utvecklingsgrupper för dem som vill omvandla sina biodlingar till företag finns på flera håll i landet. Det har aldrig funnits så bra utbildningsmaterial och annat stöd för den som vill starta eller utveckla sin biodling som det finns nu. Det finns även en yrkeshögskoleutbildning inom biodling SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Närodlat + Miljöprofil + Går att utöka sin verksamhet långsamt Svagheter - Ojämn prissättning på honungen, biodlaren tar för lite betalt för sitt arbete - Ojämna skördar mellan olika år - Relativt höga initiala kostnader innan man når lönsamhet externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Utnyttja andra delar än bara honungen + Matlagningstrend med honung + Pollineringsuppdrag hot - Sjukdomar - Ökad import - Gifter i omgivningar och odlingslandskapet 24 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

25 BIODLING 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Biodling Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Drygt av LRFs medlemmar har angett att de kan tänka sig att utveckla biodling. Knappt 800 av dem har idag ingen biodling så det finns alltså ett stort intresse utanför de redan etablerade biodlarna. Biodlingen är ett utmärkt komplement till annan verksamhet och stöder på ett bra sätt annan gårdsförsäljning. Beroende på geografisk placering kan biodling ge ett välkommet bidrag i närområdet vad avser pollineringen av olika grödor, frukt och bär. Fruktodlare anses ha ett stort intresse för att ha bisamhällen i närheten av sina fruktodlingar. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

26 Egen livsmedelsförädling Energi [Färdig värme, förädling, vattenkraft, vindkraft, energiråvara från skog och åker] Sverige har unika möjligheter att ställa om till ett mer hållbart energisystem, här finns goda tillgångar på förnybar energi och hög industriell kompetens. Vi har också kommit längst med energiomställning inom EU och använder över 50 procent förnybar energi. Omställningen fortsätter dock i lägre takt i brist på högre mål och långsiktiga spelregler. Nästan svenska bönder är entreprenörer inom förnybar energi och intresset ökar trots vikande priser på flera marknader. Värderingen av efterfrågan på förnybar energi och energitjänster på närmarknaderna upplevs vara den största utmaningen för affärsutveckling bland medlemmarna. Den svenska slutanvändningen av energi uppgick 2013 till 388 terrawattimmar, TWh. Av detta svarar bioenergi för 131 TWh medan 130,7 TWh utgjordes av fossil energi. Fossil energi är helt dominerande inom transportsektorn. Sveriges totala beroende av fossila drivmedel är hela 87 procent. Slutlig inhemsk energianvändning 2013 fördelad på energislag *) Värmepumpar 1,2% TWh Procent Bioenergi 130,2 33,6% Vattenkraft 55,2 14,2% Kärnkraft 57,8 14,9% Vindkraft 9,0 2,3% Värmepumpar 4,8 1,2% Fossil energi 131,0 33,8% Totalt 388,0 100% Fossil energi 33,8% Kärnkraft 14,9% Bioenergi 33,6% Vindkraft 2,3% Vattenkraft 14,2% *) Slutlig inhemsk energianvändning 2013 fördelad på energislag. Med slutlig energianvändning avses nyttiggjord energi i alla samhällssektorer: industri, bostäder, service, jordbruk, trafik osv. Omvandlings- och distributionsförluster har räknats bort. Källa: Svebios beräkning är baserad på Energimyndighetens prognoser. 26 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

27 ENERGI Den sektor som bidrar mest till den höga andelen förnybar energi är värmesektorn i form av biomassa följt av värmepumpar. Produktion av el ger näst största bidraget till andelen förnybar energi med vattenkraften som främsta källa, följt av biomassebaserad el och vindkraft. Bioenergin används främst för processvärme i industri och för bostadsuppvärmning. Familjeskogsbruket förfogar över ungefär hälften av skogsarealen i Sverige och står för cirka 60 procent av skogsavverkningarna som är basen för biobränslena. Rena trädbränslen uppgick till 21 TWh i fjärrvärmesektorn samt ytterligare 12 TWh för uppvärmning av bostadshus, totalt 33 TWh. Sverige har unika förutsättningar att ställa om till ett mer hållbart energisystem. Vi har goda tillgångar av förnybar energi och hög industriell kompetens. Redan 2012 uppnåddes målsättningen 50 procent förnybar energi år LRF menar att målet bör höjas till 70 procent för att utveckla den hållbara energiproduktionen ytterligare. Den stora utmaningen som kvarstår är att ställa om transportsektorn som i mycket hög grad domineras av fossil energi. För att möjliggöra denna omställning krävs långsiktiga och goda villkor för investeringar och utveckling av nya biobaserade fordonsbränslen samt för de gröna näringarna som leverantör av biomassa. I den fortsatta texten berörs endast gårdsnära omställning till förnybar energi, arbete med energieffektivisering och intäkter från förnybar energi. 1. NULÄGE Antalet inrapporterade företag med energiverksamhet bland LRFs medlemmar ökade med 450 stycken mellan 2011 och Samtidigt ökade antalet energiverksamheter med 501 stycken. År 2011 bedrev drygt av LRFs medlemmar någon form av energiföretagande. Det sammanlagda antalet verksamheter var drygt När siffrorna för 2013 summeras visar det sig att antalet företag ökat till nästan och antalet verksamheter till drygt Att antalet verksamheter är större än antalet företag beror på att många företag bedriver flera energiverksamheter. Räknat i volymer är energiverksamheten i företag inom de gröna näringarna mestadels relaterade till skogsbruk, där nästan hälften av trädet i slutändan blir till energi. Affärer med separata intäkter är betydligt mindre, men ökande. Ökningarna återfinns främst inom vindkraft och bioenergi. År 2013 adderades vattenkraft till undersökningen. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

28 energi Antal bedrivna näringsverksamheter/företag inom energi som rapporterats till LRF Färdig värme Förädling ved, flis, pellets, biogas Vattenkraft Vindkraft Energiråvara från skogen Energiråvara från åkern Antal verksamheter Antal företag Antal Källa: LRFs Medlems-och Marknadsregister, MMR Energianvändning på gården På samma sätt som industrin använder energiråvara för att driva sina egna processer kan även småföretagarna utnyttja sina resurser. Många företag i de gröna näringarna har även unika möjligheter att ställa om sin egen energianvändning till förnybart som biogas, sol, vind, vatten och bioenergi. Att bli mer självförsörjande kan innebära trygghet och kostnadskontroll. Under senare år förefaller de flesta lantbruksföretag ha fasat ut en stor del av sin fossilanvändning för värme. I allt större utsträckning riktas därför uppmärksamheten mot elproduktion. Energiproduktion för egen förbrukning på lantbruksföretag, andel % % 48% % 20 18% 12% 10 7% 6% 3% 3% 2% 2% 1% 1% 1% 4% 0 Ved Värmepunp Flis Spannmål för uppvärmning Halm Vindkraft Solvärme Pellets Solel Salix Biogas Vattenkraft Annat Ingen produktion för eget bruk Källa: Landja, Spara och tjäna på energi, enkät 2013, sid LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

29 energi Hösten 2013 genomfördes på uppdrag av LRF en undersökning som kartlade nuläget för företagarnas planer och åtgärder för omställning till förnybar energi och energieffektivisering. Det finns ett mycket stort intresse för frågorna och mindre skillnader mellan olika branscher. Det finns redan idag en stor produktion av energi för egen förbrukning vilket har påskyndat näringens omställning till förnybar energi. Intresset för energieffektivisering är i sin linda, men 8 av 10 vill mäta dieselförbrukning, 6 av 10 vill mäta el och 9 av 10 vill mäta sin kväveanvändning. Företagarna uppger att de saknar verktyg för mätning av diesel- och elanvändningen. Greppa Näringens aktiviteter gör avtryck och 83 procent uttalar sig positivt till sparsam körning, 62 procent säger sig behöva mer kunskap. Mest intresserade av energifrågor är yngre LRF-medlemmar med större arealer jord/skog, som inte är ekoodlare men nötköttsproducenter. 1.1 OMSÄTTNING 2011 publicerades rapporten Grönt entreprenörskap. Den bygger på en enkät som företag med energiverksamhet på gården besvarade. I genomsnitt omsatte företagen med energiverksamhet kronor. Här ingår även energi för eget bruk. Ser man till företag som endast har energiproduktion till försäljning är omsättningen betydligt högre. Genomsnittet multipliceras därefter med antal företag som till LRFs medlems- och marknadsregister, MMR, rapporterat att man bedriver energiverksamhet. Antalet företag multipliceras med 1,25 för att fånga upp lantbruksföretag som inte är medlemmar och medlemsföretag som inte rapporterat sina verksamheter till MMR. 1,25 x x = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING I den energienkät som genomfördes 2009 kunde omsättningen per sysselsatt beräknas till cirka kronor. Dividerar man den totala omsättningen miljoner kronor med blir den totala sysselsättningen knappt årsverken / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Kunder köper energi i förädlad form för att till exempel köra bil, värma fastigheter eller driva elektrisk utrustning. Om man räknar med ett genomsnittligt pris på drivmedel, el och värme på 50 öre per KWh, exklusive skatter, innebär det att den svenska energianvändningen på cirka 400 TWh är värd 200 miljarder kronor per år. Leverantörer av råvara får mindre betalt och en stor del av försäljningspriset hamnar i förädlingsledet. Det intressanta är att två av tre slutprodukter el och värme kan produceras småskaligt, till exempel solel, vindkraft eller närvärme. Affärsmöjligheterna för energientreprenörerna är med andra ord många. För fordonsbränsle finns teknik för biodiesel och biogasproduktion men produktionsekonomin är en stor utmaning. Leverans av energiråvara ger än så länge inga stora intäkter för företagen och för att bioenergiföretagarna ska kunna öka sin omsättning krävs att de förädlar sin råvara ytterligare. Till exempel ger färdig värme 3-5 gånger mer betalt än skogsflis fritt värmeverket. Vidareförädling är emellertid förenat med kostnader och risker men det är affärsutveckling som genererar tillväxt, energisäkerhet och sysselsättning på landsbygden. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

30 energi Priset på energi Prisutvecklingen på energi, massaved och livsmedelsråvaror är viktiga faktorer som påverkar ökningstakten för leveranserna av förnybar bioenergi från de gröna näringarna. Hur stor del av denna starkt växande marknad som kommer att ge nya intäkter på gårdsnivå beror på en rad faktorer som förändringar i EUs jordbrukspolitik, prisutvecklingen på olja och el och företagarnas entreprenörsanda. Den förnybara energin har under de senaste åren haft en prismässig motvind för företagarna. Mycket beror på den lågkonjunktur som omvärlden befinner sig i och som resulterat i minskad efterfrågan på energi och därmed lägre priser. Detta har skapat en osäkerhet kring hur framtiden kommer att se ut för energiföretagandet. Därtill kommer ett svagare politiskt intresse för klimatfrågorna som tidigare drivit på efterfrågan av klimatsmart energi. Samtidigt finns indikationer på att arbetet med effektivisering bland företag och offentliga verksamheter fortgår mera systematiskt än tidigare. Privatkonsumenter av energi omsätter sin vision och sina värderingar om ett hållbart samhälle i smarta energival. Därför är omvärldsanalyser baserade på globala händelser inte hela sanningen utan måste kompletteras med ett närperspektiv. Frågan blir då vilken marknad som finns i närområdet? Värmeverk som letar närproducerad energiråvara, företag eller andra verksamheter som vill ställa om sin energianvändning, elbolag som vill säkra försörjningen av förnybar el kan vara svaret på den frågan. Småskalighet och förnybar energi kan tillföra värden, men bonden som energileverantör är inte en självklar aktör. Nedan redovisas några tillväxtområden för energi på gårdsnivå. Vindkraft Antalet nya vindprojekt var under 2013 få och de som byggts är oftast projekt som sedan tidigare varit beslutade. Efter att den stabila prisstegringen på el brutits 2011 är osäkerheten idag stor. Ett rekordstort elöverskott i Sverige, nya förbindelser till Litauen och Tyskland, etablering av en gemensam elmarknad med Norge och en översyn av elcertifikatsystemet verkar i olika riktningar på framtida priser. Solceller Produktion av el från solceller har blivit allt intressantare till följd av sjunkande systempriser och ett stort intresse gör att antalet solceller växer snabbt. Under 2013 installerades 19 MW solceller mot 8,3 MW Vissa stöd har utgått för tekniken som för många i första hand handlar om att tillgodose det egna elbehovet. Solelkalkylen är oftast sämre än för vindkraft om det inte finns en tydlig kund som är intresserad av just solel. Biogas Utvecklingen för el och värme från biogas har många likheter med vindkraften till följd av fallande elpriser. Däremot är de oftast gårdsbaserade, med större inslag av egenförsörjning och därmed något mindre priskänsligt. För förädlad gas till fordonsbränsle finns en obruten pristrend som skuggat andra fordonsbränslen för att på senare tid överstiga de fossila prisledarna bensin och diesel. Biogasens konkurrenskraft gentemot fossil- och naturgas har förbättrats något och kan fortsätta att göra det på grund av höjda skatter för fossilgas. Även införandet av ett så kallat gödselgasstöd kan påverka positivt då nuvarande förslag gynnar produktion av fordonsgas. 30 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

31 energi Bioenergi Energi från skogsbränsle är den i särklass största verksamhetsgrenen inom energi i de gröna näringarna. Man kan nästan tala om två marknader, dels för de stora användarna i form av biokraftverken med över 100 MW effekt i sina pannor, dels en där fjärrvärmeverken och de lokala närvärmeverken har effekter på 0,3-10 MW. Det är på den småskaliga marknaden som enskilda skogsägare oftast gör sina direkta affärer mot användaren, genom att leverera bränsle direkt eller via en virkeshandlare. Under 2013 sjönk priset på träflis efter flera års uppgång på grund av god tillgång på avfall och returträ. Mera utförlig marknadsinformation om de förnybara energimarknaderna gers ut i skriften LRF och energi SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Närproducerad energi för en lokal marknad + Samarbete ger volym och riskspridning + Starkt entreprenörskap Svagheter - Brister i affärsmannaskap - Nya och föränderliga marknader - Kapitalbindning för större projekt externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Energiomställning i företag och offentlig verksamhet + Energisäkerhet är en allt viktigare fråga + Jobb på landsbygden hot - Bristande trovärdighet för bonden som energileverantör - Målen för förnybar energi är uppnådda - Acceptansfrågor för energianläggningar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

32 energi 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Av medlemmarna inrapporterat antal utvecklingsbara näringsverksamheter Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Färdig värme Förädling (ved, flis, pellets, biogas) Vattenkraft NA NA Vindkraft Energiråvara från skogen Energiråvara från åkern Summa Källa: MMR Antalet av LRFs medlemmar inrapporterade utvecklingsbara energiverksamheter har minskat under perioden Särskilt stor är minskningen de senaste två åren. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Energiråvara från skogen Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Energiråvara från åkern Förädling Vindkraft Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. Vattenkraft Färdig värme Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 32 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

33 GRIS Entreprenad [ANLÄGGNiNG, skog, snöröjning, övrigt, maskinring/farmartjänst] Fler och fler lantbrukare ägnar sig åt entreprenad och både antalet företag och tjänster har ökat mycket de senaste åren. Idag är entreprenad en av de största näringsverksamheterna på gårdsnivå och har stora möjligheter att växa ytterligare. Entreprenadverksamheten på landsbygden är lantbrukare som säljer maskin- eller andra tjänster till exempelvis kollegor, privatpersoner, företag och offentliga institutioner. En del av verksamheten bedrivs genom Farmartjänst, Maskinringarna eller Maskinstationerna men de flesta av LRFs medlemmar säljer entreprenadtjänster direkt till kund. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

34 ENTREPRENAD 1. NULÄGE Antalet entreprenadföretag bland LRFs medlemmar var år 2013 och de bedrev sammanlagt verksamheteter. Antal bedrivna näringsverksamheter/företag inom entreprenad som rapporterats till LRF Anläggning Skog Snöröjning Övrigt entreprenad Farmartjänst/ Maskinring Antal verksamheter Antal företag Källa: LRFs Medlems-och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade företag med entreprenadverksamhet bland LRFs medlemmar ökade med drygt 1600 från 2009 till Under de två följande åren minskade antalet företagare marginellt. Det totala antalet entreprenadverksamheter ökade mellan 2009 och 2011 för att 2013 lägga sig på en nivå strax under verksamheter. Mellan 2011 och 2013 ökade antalet verksamheter inom övrig entreprenad och skogsentreprenad medan antalet verksamheter inom anläggning, snöröjning och farmartjänst/maskinring minskade något. Övrig entreprenad kan vara transport, skötsel av olika slag, projektering av vatten och avlopp och bygg. 1.1 OMSÄTTNING 2011 publicerades rapporten Grönt entreprenörskap som bygger på en enkät som gjordes bland företag med entreprenadverksamhet på gården. I genomsnitt omsatte företagen med entreprenadverksamhet kronor. Genomsnittsomsättningen multipliceras därefter med antal företag som till LRFs medlemsoch marknadsregister, MMR, rapporterat att man bedriver entreprenad. Antalet företag multipliceras med 1,25 för att fånga upp lantbruksföretag som inte är medlemmar och medlemsföretag som inte rapporterat sina verksamheter till MMR. 1,25 x x = miljoner kronor 34 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

35 ENTREPRENAD Omsättningen genom samverkan uppgick till totalt 600 miljoner kronor för landets 90 farmartjänster och 534 miljoner kronor för 17 maskinringar år SYSSELSÄTTNING Till LRFs medlemsregister har nästan lantbruksföretag rapporterat att man bedriver entreprenad i någon form. Många företag har en entreprenadverksamhet som är säsongsberoende, exempelvis snöröjning eller rundbalspressning. Svensk Markservice, tidigare dotterbolag till LRF, uppger 2012 en omsättning på drygt en miljon kronor per sysselsatt. Vi räknar här med kronor per heltidssysselsatt, vilket ger följande antal årsverken: / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Framtiden ser ljus ut för entreprenadföretag. Det pågår en strukturomvandling i näringslivet generellt där alltfler företag fokuserar på sin kärnverksamhet och istället anlitar underleverantörer för det som ligger utanför den. Det gynnar entreprenadföretagen. Allt fler europeiska entreprenadföretag tar anbud på den svenska marknaden, något som förutspås öka, det oroar en del i branschen. Gränser mellan länder suddas ut och det blir viktigare att hålla koll på omvärlden. Den offentliga sektorn är en viktig kund för entreprenadföretagen. Den totala volymen för drift och anläggning av yttre miljö är cirka 25 miljarder per år. Många kommuner har gått från att köpa en helhetslösning från en större aktör till att driva delar av verksamheten själv och köpa in vissa tjänster från mindre entreprenörer, det gynnar entreprenadföretagen på landsbygden. Landets infrastruktur är eftersatt sedan lång tid. Oavsett regering kräver detta stora satsningar i en nära framtid, något som kan innebära stora affärsmöjligheter för entreprenadföretag på landsbygden. De cirka enskilda avlopp som i olika omfattning behöver byggas om i Sverige har blivit en nisch för flera entreprenadföretag, både som projektörer, markentreprenörer och leverantörer av anläggningar. Efterfrågan av kompetens inom områdena projektering och anläggande av små avlopp är stort och en viktig förutsättning för att klara den förväntade åtgärds- och utbyggnadstakten. Även investeringar i det svenska kommunala vatten- och avloppsnätet är eftersatta och Svenskt Vatten beräknar behoven av investeringar till 3,5 miljard per år. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

36 ENTREPRENAD Efter några års kraftig nedgång börjar byggandet av småhus öka igen vilket ökar efterfrågan på bland annat markentreprenad. Skogsentreprenörer har det fortsatt tufft, dels på grund av överetablering i branschen och dels för att flera företag använder utländsk arbetskraft och betalar lägre löner vilket leder till prisdumpning. Snöröjning är fortfarande en stor del av verksamheten men är mer osäker på grund av exempelvis årets milda vinter. Många företag har dock fasta avtal och är inte beroende av väderlek. Entreprenadföretag på landsbygden har stor kompetens, är små och flexibla och kostnadseffektiva. När de större entreprenadbolagen går mot större uppdrag över hela landet har en lokal marknad brett ut sig som passar lantbruksföretagaren med både kommunen och privatpersoner som uppdragsgivare. Tjänsteutvecklingen som pågått de senaste åren kommer med största sannolikhet att fortsätta SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Stort fortsatt intresse för utveckling + Flexibla företag + Innovativa Svagheter - Överetablering inom vissa områden - Liten minskning av antalet företag externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Strukturomvandling + Lokal och privat marknad + Vatten och avlopp, enskilda och allmänna hot - Kommuner driver i egen regi - Utländska aktörer ökar - Stora aktörer 36 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

37 ENTREPRENAD 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Av medlemmarna inrapporterat antal utvecklingsbara näringsverksamheter Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Entreprenad anläggning Entreprenad skog Entreprenad snöröjning Entreprenad övrigt Farmartjänst/Maskinring Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antal rapporterade utvecklingsbara entreprenadverksamheter har sedan 2007 ökat från till , eller med 11 procent. Antalet har dock minskat något sedan Av dessa utvecklingsbara verksamheter är det hela som inte har kommit igång, vilket indikerar att fler funderar på att etablera entreprenadverksamhet. Framtidstron är stark inom entreprenadnäringen. Många företag vill utveckla sin verksamhet främst inom anläggning och grönyteskötsel. De yngre företagarna vill främst utveckla genom ökad samverkan med andra lantbruksföretag. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Snöröjning Övrigt Skog Anläggning Farmartjänst/Maskinring Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

38 GRIS Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor Många gårdar med djur vill bryta beroendet av importerad soja. Det har gett resultat för svenska proteingrödor, det märks inte minst när det gäller odlingen av åkerböna som mer än fördubblats de senaste fem åren. 1. NULÄGE Antal företag med övriga grödor som rapporterats till LRF Övriga grödor 620 0Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antal inrapporterade företag med odling av övriga grödor har sedan 2009 minskat från 775 till 620. Inom den gruppen finns bland annat fröodling, ärter, åkerbönor och industrigrödor. Dessa grödor tros utgöra huvuddelen av övriga grödor. 38 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

39 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor 1.1 OmsättniNG De omsättningsuppgifter som finns utgörs av följande tre poster i EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket): Gröda Areal Omsättning mkr 2013 Fröodling Ärter och åkerböna ) 64 Bruna bönor Summa ) Inkluderar även konservärtor Intäkterna för dessa grödor uppgick 2013 till sammantaget 180 miljoner kronor. 180 miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Agriwise motsvarar det genomsnittliga arbetsmåttet för ärter, åkerböna och fröodling 4 timmar per hektar. Med utgångspunkt av totalarealen 2013 och timmar per årsverke genererar odlingen av fröer, ärter, åkerböna och andra industrigrödor sammanlagt 134 årsverken. 130 årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Det råder ett ökande intresse för alternativa proteingrödor, inte minst märks detta på odlingen av åkerböna som sedan 2009 har mer än fördubblats till närmare hektar. Särskilt intressant blir odlingen av åkerböna för djurgårdar som ett led att bryta beroendet av importerad soja. Ett växande konsumentintresse kopplat till miljö- och hälsofrågor har inneburit att vegetabiliska proteinkällor hamnat mer i fokus. I ett marknadsperspektiv innebär detta att specialodling av olika typer av bönor och ärtor kan vara ett intressant segment framöver SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Positiv inverkan på växtföljden + Odling av åkerböna har förutsättning att minska behovet av importerad soja Svagheter - Väderkänsliga grödor - Konsumentmarknaden för bönor är relativt outvecklad externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökat konsumentintresse för bönor skapar marknadsutrymme hot - Tillgången på svenska bönor är begränsad vilket innebär en risk för att importen vinner andelar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

40 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Övriga grödor Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter med odling av övriga grödor har minskat något i förhållande till 2011, huvuddelen av de utvecklingsbara verksamheterna är ännu ej i drift. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 800 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 800 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 40 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

41 GRIS Får och lamm Efter en tid av positiv utveckling har trenden brutits och svensk fårnäring minskar. Dålig lönsamhet, nya regler för landskapsvård och fler rovdjursangrepp gör framtiden osäker för uppfödarna. Samtidigt ökar efterfrågan på produkter från får och lamm och där finns en möjlighet för svenska lammföretagare att ta marknadsandelar. 1. NULÄGE Fårnäringen i Sverige är relativt småskalig. Snittet på 32 vuxna djur per gård betyder att lammproduktionen i huvudsak bedrivs som deltidsjordbruk alternativt tillsammans med andra verksamheter kopplade till jordbruk. Under 2012 bröts den positiva trenden och svensk lammproduktion minskade både i djur och i antal företag. Nu finns företag med får jämfört med år 2011, det innebär en minskning med 6 procent. Vid djurräkningen i juni 2013 fanns i Sverige får och lamm av vilka drygt hälften var lamm. Det är en minskning sedan 2011 med ungefär djur, mestadels lamm. Från 1995 och fram till 2010 har den genomsnittliga besättningsstorleken ökat från 20 till 31 tackor. Sedan dess har ökningen i besättningsstorlek stagnerat något. Även antalet förprövade stallplatser minskade under Under året förprövades för knappt får/getter, vilket är en minskning med över en femtedel jämfört med föregående år. Antal företag med får och lamm Får- och lammföretag Antal Källa: Jordbruksverket LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

42 FÅR OCH LAMM 1.1 OMSÄTTNING Enligt EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) uppgick lantbruksföretagens intäkter från produktion av får och lamm till 211 miljoner kronor 2013, det är en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Anna Törnfelt vid LRF Konsult Visby räknar man med att ett årsverke motsvarar minst 250 tackor. Utifrån detta skulle landets cirka tackor och baggar motsvara cirka årsverken. Ersättningen per timme är dock låg vilket förklarar att fårskötseln i huvudsak sker i kombination med annan verksamhet /250 = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Konsumtionen av lamm- och fårkött ökar. Sedan 2004 har den ökat från 1 kilo till ca 1,6 kilo per person och år. Den totala konsumtionen uppgår till ton, den svenska produktionen svarar för cirka 31 procent och uppgick 2013 till ton. Den svenska produktionen har minskat sedan 2011 med 178 ton eller 3,5 procent. Resultatet blir att en större andel av lammköttet vi äter är importerat, i synnerhet från Nya Zeeland och Irland. Den stora efterfrågan på lammkött ger näringen möjlighet att ta en större andel av marknaden. En av förklaringarna till varför produktionen minskar är att lönsamheten är fortsatt svag i näringen i kombination med osäkerheter vad gäller framtida regelverk och ett ökande rovdjurstryck. Den tidigare ökningen av får och besättningar kan bero på att en del gårdar ersatte nötkreatur med får som betesdjur då mjölkproduktionen lades ned. Många lammproducenter väljer att ta ansvar för hela kedjan direkt till kund som ett led i att försöka förbättra lönsamheten. Det är möjligt eftersom antalet småskaliga slakterier ökar vilket ger fler möjlighet att sälja kött direkt till konsument. Många fårgårdar ser även affärsmöjligheter i efterfrågan på mjölk (ostprodukter), skinn och ull. En lägesrapport som Jordbruksverket genomförde 2012 bland jordbruksföretag med får visade att det främsta skälet att bedriva fårskötsel är att hålla landskapet öppet. De företagare som planerade att öka sin verksamhet ville göra det för att förbättra verksamhetens lönsamhet. Det nya landsbygdsprogrammets utformning med djurvälfärdsersättning för får kan stimulera och effektivisera produktionen. 42 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

43 FÅR OCH LAMM SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Produktion som kan startas med relativt låg investering + Sund produktion med friska djur + Bra avelsmaterial Svagheter - Svag lönsamhet - Ofta felaktig uppfattning hos nybörjare att får är lättskötta externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Stor efterfrågan på kött och produkter + Trendigt med lamm + Intresset för närproducerat och hantverk hot - Stort beroende av ersättningar för landskapsvård - Oklart med kommande regelverk - Rovdjurstrycket 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Får och lamm Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet LRF-medlemmar som kan tänka sig att utveckla får- och lammverksamhet inom fem år från 2009 till 2013 minskar, detta stämmer väl överens med de två senaste årens minskning av svensk lammproduktion. Närmare hälften av företagen som vill utveckla får- och lammproduktion bedriver inte denna typ av verksamhet idag. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

44 GRIS Getter I Sverige finns det relativt få getföretagare, knappt 250, som tillsammans har getter. De flesta företagarna förädlar själva sin råvara. Det finns en efterfrågan på getost både i Sverige och utlandet och utvecklingscentret Eldrimner har som mål att det ska finnas 10 gånger så många getgårdar 2017 jämfört med idag. Till avelsregistret hos Svenska Fåravelsförbundet för svensk lantras har inrapporterats cirka getter. De flesta finns på ett 50-tal yrkesbesättningar. 1. NULÄGE Antal getföretagare som rapporterats till LRF Getföretag Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade bedrivna getverksamheter är stabilt och har sedan 2009 minskat marginellt från 254 till 247, en viss ökning har dock skett från OMSÄTTNING Den svenska lantrasen har kanske världens högsta avkasting med i genomsnitt liter mjölk per år. Råvarupriset ligger på cirka 10 kronor per liter djur x liter x 10 kronor per liter ger en sammanlagd omsättning på 35 miljoner kronor. De stora intäkterna ligger dock i tillverkning av ostar i ett högprissegment. Detta förädlingsvärde redovisas under Lokal livsmedelsförädling. 35 miljoner kronor 44 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

45 GETTER 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Tor Norrman vid Skärvångens bymejeri motsvarar skötsel av 100 getter ett årsverke. Av detta följer att getter motsvarar 3 500/100 = 35 årsverken. Till detta kommer jobb inom vidareförädling som redovisas under Lokal livsmedelsförädling och försäljning av livsmedel. 35 årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Någon egentlig marknad för getmjölksråvara finns inte då nästan all getmjölk förädlas på den egna gården och därmed i denna rapport synliggörs under Lokal förädling och försäljning av livsmedel. Intresset från små specialiserade mejerier att köpa getmjölk ökar dock. Ett fåtal leverantörer av getmjölk har etablerats under de senaste åren. Med samma frekvens getgårdar i förhållande till antal invånare som i medelhavsländerna skulle vi ha cirka getgårdar i Sverige och marknad för getost finns både i Sverige och utomlands. Enligt det nationella utvecklingscentret Eldrimner är målet att öka antalet getgårdar tiofalt till Rätt anpassad utbildning anges som den absolut viktigaste frågan för att detta ska bli verklighet. Ambitionerna ligger i linje med regeringens vilja att utveckla den småskaliga livsmedelsförädlingen och stärka Sverige som matland. Trenden med stigande investeringstakt inom getnäringen bröts under 2013 och föll kraftigt vilket illustreras av antalet förprövade stallplatser för getter. Antal ansökningar om förprövning av stallplatser för getter Förprövningar get Källa: Jordbruksverket SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Högavkastande avelsmaterial + Låg initial investering + God kunskap inom egen förädling Svagheter - Nischproduktion känslig för ekonomiska cykler - Om inte råvaran förädlas i egen regi finns begränsad avsättning på marknaden externt PERSPEktiv MöjLIgheter + För den marknadsorienterade finns goda möjligheter till egen förädling av råvaran + Nischproduktionen innebär uppenbara synergier med turismnäringen hot - Huvuddelen av getproducenterna har någon typ av livsmedelsförädling - Relativt små volymer och krav på leveranssäkerhet kan begränsa utbudet av lönsamma försäljningskanaler LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

46 GETTER 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Getter Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade utvecklingsbara verksamheter för getter har minskat marginellet sedan Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 300 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 300 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 46 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

47 GRIS Gris Grisproduktionen i Sverige har minskat med 15 procent under 2000-talet, trots ökad efterfrågan på griskött. Svenskarna är dock beredda att betala för svenskt kött, det är främst det griskött som blir industriråvara som utsätts för hård konkurrens från import. Början av 2014 visar dock en positiv utveckling för svenskt griskött, inte minst efter en diskussion om antibiotikaanvändning och djurvälfärd, där Sverige ligger mycket bra till. Griskött är den volymmässigt största animaliska födan och utgör basen för en lång rad förädlade produkter. En del företag är specialiserade på uppfödning av smågrisar medan andra köper dem för att föda upp dem till slakt. De flesta av dessa företag har mellangårdsavtal som innebär att uppfödare av smågrisar och slaktsvin samarbetar. Ungefär 35 procent av gårdarna har så kallad integrerad produktion där grisarna finns från födsel till slakt. 1. NULÄGE Antal företag med grisproduktion Grisföretag Antal Källa: Jordbruksverket Medelstorleken på grisgårdarna är cirka 150 suggor i suggbesättningarna och 700 platser i slaktgrisbesättningarna. Det går i genomsnitt 3,5 slaktgrisar per plats och år. Storleksrationaliseringen går fort och i dag står 20 procent av gårdarna för 80 procent av produktionen. Minskningen av antalet grisföretagare är en naturlig följd av strukturrationalisering men minskningen av antalet slaktade grisar per år är en faktisk produktionsminskning. I Sverige producerades 2,55 miljoner slaktgrisar 2013, det innebär att produktionen minskat med 15 procent under 2000-talet. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

48 GRIS 1.1 OMSÄTTNING Enligt Jordbruksverkets slakt- och prisstatistik för 2013 uppgick produktionsvärdet av griskött till miljoner kronor, en minskning med 400 miljoner kronor jämfört med kg x 16,38 kr/kg = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Det genomsnittliga arbetskraftsbehovet ligger på cirka 14 timmar per sugga och år och cirka 15 minuter per slaktgris, även om variationen mellan företagen är stor beroende på stallutformning och moderniseringsgrad suggor, 2,55 miljoner slaktgrisar och timmar per årsverke ger följande sysselsättningseffekt: x 14 timmar/1 600 timmar = årsverken x 0,25 timmar/1 600 timmar = 398 årsverken = Med dessa förutsättningar uppgår grisproduktionens sysselsättningseffekt till knappt årsverken. Till detta kommer sysselsättning i föregående och efterföljande led som inte tas upp här årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Grisproduktionen i Sverige minskar trots en ökad efterfrågan på griskött. Den ökade konsumtionen och den minskande svenska produktionen möts av importerat kött. Idag står det importerade grisköttet för 40 procent av den svenska konsumtionen. Inledningen av 2014 visar en positiv produktionsutveckling för svenskt griskött samtidigt som importtillväxten avmattats Konsumtion Produktion Import Källa: LRF Kött Det har i många år arbetats målinriktat med förebyggande hälsovård inom svensk grisproduktion. Det har lett till att Sverige är det land som förbrukar minst antibiotika inom EU, räknat i antibiotikaförsäljning per kilo levande vikt. Till skillnad från Danmark där närmare 90 procent av grisarna är bärare av multiresistenta bakterier är detta inte ett problem i Sverige. Multiresistenta bakterier leder i förlängningen till problem inom humanmedicinen, då många antibiotikapreparat inte kan användas på grund av antibiotikaresistens. Många EU- 48 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

49 GRIS länder måste ta krafttag för att minska antibiotikaanvändningen inom animalieproduktionen vilket kommer att ge Sverige konkurrensfördelar då dessa kostnader redan tagits i näringen. Grisdirektivet, som implementerats i sin helhet från och med januari 2013, har hittills inneburit en ökad suggslakt inom EU. Många grisproducenter är inte villiga att ta kostnaderna för att uppfylla direktivet och väljer istället att avveckla sin produktion. Sverige är det enda land som fullt ut följer de regler som finns i direktivet, bland annat rörande svanskupering, lösgående dräktiga suggor och tillgång till strömedel. Med andra ord bär redan den svenska produktionen kostnader som är kopplade till direktivet vilket ger en konkurrensfördel då andra producentländer behöver anpassa sina produktionssystem. Svenska konsumenter har stort förtroende för svenskt griskött. Salmonellafriheten placerar det svenska grisköttet i en särställning och konsumenterna känner sig trygga med uppfödningsmetoderna, grisarna är uppfödda med knorr på svansen och har tillgång till strö att sysselsätta sig med. Dessutom får de svenska suggorna gå lösa vid grisning och får därmed möjlighet att utöva sitt bobyggnadsbeteende. Tillväxtmöjligheterna inom svensk grisproduktion är goda men styrs i hög grad av prisutvecklingen på marknaden. Den svenska grisnäringen behöver få avkastning på de investeringar som gjorts i djurvälfärd. Ett nyväckt konsumentintresse kopplat till antibiotikaresistens och djurvälfärsfrågor gör att svensk grisproduktion är väl positionerat på både den svenska marknaden och exportmarknaden. Begränsningar för produktionstillväxten är en svag investeringstakt inom näringen som riskerar att hämma konkurrenskraften inom svensk köttindustri SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Fodereffektiva grisar + Låg antibiotikaanvändning + Rätt positionerad på marknaden utifrån djurvälfärd och hälsoaspekter Svagheter - Svag lönsamhet - Stort investeringsunderskott i branschen gör den svenska grisproduktionen extra känslig för låga prisnivåer externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Konsumentintresse kopplat till djurvälfärd + Produktutveckling, exempelvis rapsgris- och unggriskonceptet + Satsning på nya marknader hot - För låg investeringstakt för att bibehålla produktionsvolymer - Försämrad konkurrenskraft i svensk köttindustri - Dålig efterlevnad av grisdirektivet bland konkurrentländer LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

50 GRIS 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Grisproduktion slaktsvin Grisproduktion smågrisar Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR LRFs medlemmar rapporterade 2013 in 978 verksamheter inom grisproduktion. Antalet inrapporterade utvecklingsbara grisverksamheter har sedan 2009 minskat från 624 till 374 vilket understryker den pressade lönsamheten i branschen. Noterbart är att det är en förhållandevis hög andel utvecklingsbara verksamheter inom slaktgrisproduktion som inte är en del av den nuvarande driftsinriktningen vilket indikerar ett visst intresse för nyetablering. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 600 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Grisproduktion smågrisar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Grisproduktion slaktsvin Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 600 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 50 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

51 GRIS Gårdsbutik Antalet gårdsbutiker har minskat sedan 2009 men trenden med närproducerat väntas öka. Det ger gårdsbutikerna goda framtidsutsikter. Att starta och driva en gårdsbutik är ofta en stor investering, det får flera lokala producenter att gå ihop och sälja sina produkter i samma butik. Med gårdsbutik menas ett försäljningsställe som ingår i företagets verksamhet och oftast är lokaliserad till en lantbruksfastighet. Det är en försäljningskanal för kunder som vill köpa produkter med tydligt ursprung i en bondenära miljö. Gårdsbutiker kan vara allt från en enkel försäljningslokal med självbetjäning, där kunden själv hämtar sin säck med potatis och betalar i en låda, till exklusiva butiker med stort sortiment av varor, mat och andra produkter som kläder, tillbehör till hästverksamhet, lokalproducerade hantverk och presentartiklar. Fyra av tio företag som själva förädlar livsmedel, säljer sina produkter via egen gårdsbutik. 1. NULÄGE Antal bedrivna näringsverksamheter/företag med gårdsbutik som rapporterats till LRF 774 Gårdsbutik Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade bedrivna gårdsbutiker fortsätter att minska bland LRFs medlemmar. 1.1 OmsättniNG I en enkät om lokal livsmedelsförädling 2012 undersöktes gårdsbutiker där företagen bland annat fick ange omsättning i sin verksamhet. Spridningen är stor, från några tiotusentals kronor till mer än 5 miljoner kronor per butik. Den högre siffran gäller 6 procent av gårdsbutikerna. En enkel räkneoperation pekar på en omsättning på i genomsnitt kronor per företag. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

52 GÅRDSBUTIK Detta genomsnitt multipliceras därefter med antal företag som till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR, rapporterat att man bedriver gårdsbutik. Antalet företag multipliceras med 1,25 för att fånga upp lantbruksföretag som inte är medlemmar och medlemsföretag som inte rapporterat sina verksamheter till MMR. 1,25 x 774 x = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Öppettiderna för gårdsbutikerna varierar mellan några veckor på sommaren till hela året. En genomsnittlig butik kan ha öppet 20 veckor per år och då tre dagar per vecka. Öppettiden samt tiden för förberedelse uppskattas till 8 timmar per dag. 20 veckor x 3 dagar x 8 timmar x 1,25 x 774 = timmar. Ett årsverke på timmar ger en total sysselsättning på 290 årsverken / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Den svenska livsmedelsmarknaden är värd cirka 204 miljarder kronor i konsumentledet. Gårdsbutikerna svarar än så länge bara för någon promille av den samlade livsmedelsförsäljningen. Det stora antalet gårdsbutiker hänger ihop med den allmänna trenden för närproducerat och intresset för mat och upplevelser. Gårdsbutikerna kombineras ofta med egen livsmedelsförädling på gården eller caféverksamhet, detta i mysiga gamla byggnader i en vacker natur. Produktsortimentet domineras inom kategorin grönsaker och följs av kött, kategorin Annat utgörs huvudsakligen av saft, sylt och marmelad. Livsmedelskategori, % Grönsaker Annat Kött Honung Ägg Bröd/bakverk Mejerivaror Drycker Chark Frukt Spannmål Färdiglagat/catering 3% 7% 13% 23% 22% 18% 17% 17% 17% 43% 48% 48% Procent Källa: LRF Gårdsbutikens läge är viktigt för möjligheten att få ett tillräckligt stort antal kunder att hitta till butiken. Framgångsrika gårdsbutiker arbetar med tydliga koncept och gärna med lantligt tema som är genomtänkt och genomsyrar hela verksamheten. En framgångsfaktor kan vara att flera lokala producenter samverkar så att du kan köpa både spettekaka, lokalproducerad äppelmust, grönsaker, sylt och goda ostar i samma gårdsbutik. Förutom den positiva kundaspekten av ett kompletterande sortiment i butiken kan en sådan utveckling vara mycket betydelsefull för bondenära matföretagare som av olika anledningar inte kan eller vill driva egen gårdsbutik. 52 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

53 GÅRDSBUTIK Trenderna närproducerat och landsbygdsturism bedöms fortsätta vilket innebär ekonomiska möjligheter för gårdsbutiker. Detta ligger i linje med trender som ursprung och genuinitet. Inte minst finns synergieffekter mellan gårdsbutiker och landsbygdsturism. Konsumenterna kommer sannolikt att efterfråga unika affärskoncept där även upplevelsen har stor betydelse för valet av butik. Att starta och driva en gårdsbutik är oftast en stor investering och ställer höga krav på företagsledaren i fråga om kunskap om atmosfär/affärsmiljö, tilltalande produktsortiment, affärslokalens utformning, lagar och regler från myndigheter, målgrupp, marknadsföring och försäljning. Enligt undersökningen Grönt entreprenörskap 2011 uppger var tionde företagare att de inom det närmsta året kommer göra en väsentlig investering i en försäljningslokal. De största hindren mot att vilja investera anser man vara olika affärsmässiga skäl samt egen ålder. Cirka 10 procent anser att regler och tillstånd hindrar investeringar i gårdsbutik SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Lokalproducerat sortiment + Direktkontakt med konsumenten Svagheter - Geografiskt läge begränsar kundunderlag - Svårigheter att ta rätt betalt för sina produkter externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökat intresse för ursprung och genuinitet + Kompletterande försäljningskanaler, exempelvis internethandel + Utveckla gemensamma butikskoncept hot - Krångliga lagar och regler begränsar expansion - Samma utbud i många butiker LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

54 GÅRDSBUTIK 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Av medlemmarna inrapporterat antal utvecklingsbara näringsverksamheter Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Gårdsbutik Källa: MMR Antalet inrapporterade utvecklingsbara gårdsbutiker är stabilt under perioden En stor majoritet har ännu inte påbörjat sådan verksamhet vilket innebär en stor potential för nyetablering. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 54 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

55 GRIS Gäss, ankor och kalkon Konsumtionen av fågel har fördubblats i Sverige de senaste åren, den största ökningen står kyckling för men gäss, ankor och kalkon har också blivit mer populära. Antalet företag minskar dock kraftigt. 1. NULÄGE Antal företag med gäss, ankor och kalkon som rapporterats till LRF Företag med gäss, ankor och kalkon 204 0Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet, till LRF inrapporterade, företag med uppfödning av gäss, ankor eller kalkon har sedan 2009 minskat kraftigt från 304 till 204. Så sent som 2007 fanns det närmare 500 företag med gäss, ankor eller kalkoner. Då produktionen är låg i Sverige och fördelad på ett fåtal producenter bör man betrakta många av dessa som producenter på hobbynivå. Under 2013 producerades totalt ton svenskt fågelkött (kyckling, höns, kalkon, tuppar/ moderdjur, gås och anka) vilket är en ökning från ton I Sverige slaktades cirka gäss 2013 och det mesta går direkt till storhushåll och restauranger. Enligt Jordbruksverkets statistik från 2013 uppgick den totala slakten av anka till drygt djur, kalkonuppfödningen låg på cirka djur. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

56 Gäss, ankor och kalkon 1.1 OMSÄTTNING I den så kallade EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) finns ingen separat redovisning av dessa djurslag utan de ingår under fjäderfä, vars omsättning i detta material redovisas under rubriken Höns kycklingar. 1.2 SYSSELSÄTTNING Även sysselsättningseffekten redovisas under Höns kycklingar. 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Konsumtionen av fågel har fördubblats i Sverige under de senaste 20 åren. Ökningen under 2013 var hela 7,5 procent och konsumtionen landar på 20,2 kilo per person. Sverige ligger dock under snittet i EU som ligger på 23,3 kilo (2011). Den huvudsakliga konsumtionen består av kyckling. Gås, anka och kalkon står för ca 1,5 2 procent. Antalet producenter och den svenska produktionen av gäss och anka har minskat kraftigt under de senaste åren. Sannolikheten att konsumtionen av den här typen av fågel kommer öka i dagsläget är liten. Den kräver mer styckade, färdiga lösningar för den moderna konsumenten. I restaurangsegmentet finns större möjlighet men det genererar än så länge endast en mycket liten volym. Utevistelse med risk för fågelsjukdomar gör produktionen svår då gås och anka mer eller mindre kräver utevistelse. Kraven är inte lika höga i andra länder, varken på djurvälfärd eller smittskydd. Bristen på kontroll vid införsel av dessa produkter slår ut den inhemska produktionen SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Intresse för nyetablering Svagheter - Inga lösningar för den moderna konsumenten - Känsligt för sjukdomar externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökad konsumtion av fågel + Restaurangsegmentet + Ökad kännedom om varumärket Svensk Fågel hot - Importen ökar - Höga produktionskostnader - Svag internationell konkurrenskraft 56 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

57 Gäss, ankor och kalkon 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Gäss, ankor, kalkon Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet utvecklingsbara verksamheter har minskat sedan 2009, 227 av de 261 som vill utveckla denna verksamhet bedrivs inte idag Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 300 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 300 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

58 HÄLSA Hälsa [Grön omsorg och Grön rehabilitering] Många företagare ser grön omsorg och grön rehabilitering som en möjlig utveckling på gården. Med växande kundgrupper finns det nya möjligheter, trots att det ofta handlar om komplexa och utdragna beslutsprocesser. Vård- och omsorg är en växande bransch där fler och fler landsbygdsföretag startar verksamheter. Gårdarna, och dess omgivningar, erbjuder möjligheter som oftast inte kan skapas i de traditionella vård- och omsorgsgivarnas eget utförande. Djur, natur och stora ytor skapar miljöer som stimulerar fysiskt och psykiskt välmående, vilket forskning inom miljöpsykologi från till exempel Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp visar. Flera länder i Europa bedriver framgångsrikt vård och omsorg på gårdar i lantlig miljö under samlingsnamnet Green care, där Sverige idag är en förebild som lockar till många studiebesök. 1. NULÄGE Grön omsorg handlar främst om att kombinera omsorgsverksamhet med gårdens resurser för personer som av olika skäl berörs av Socialtjänstlagen, SoL, och Lagen om stöd och service, LSS. Den vanligaste formen är daglig verksamhet för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Områden som växer snabbt är korttidsvistelse utanför det egna hemmet, bostad med särskild service för barn och ungdomar samt enskild verksamhet med personlig assistans. Läger i olika former blir vanligare och fler avtal kring gården som pedagogisk resurs skrivs med skolor runt om i landet. Omsorgsansvaret ligger hos kommunerna som enligt lag är skyldiga att erbjuda stöd och service utifrån den enskilda individens behov. Grön rehabilitering är en definition av rehabiliterande åtgärder med gröna förtecken. Rehabilitering är ett samlat begrepp för åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att få tillbaka arbetsförmågan. Försäkringskassan ansvarar för samordningen av de olika åtgärderna inom sjukvården, landstinget, kommunen och arbetsförmedlingen. 58 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

59 HÄLSA Antal bedrivna näringsverksamheter/företag inom hälsa som rapporterats till LRF Hälsa grön omsorg Hälsa rehabilitering Antal verksamheter Antal företag Antal Källa: LRFs medlems- och marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade bedrivna hälsoverksamheter har de senaste fyra åren ökat något, från 220 till 280. Dessa verksamheter bedrivs av 217 unika företag av vilka flera är av mycket liten omfattning. Grön omsorg, den snabbast växande företagsformen inom hälsa, är nästan uteslutande upphandlad av kommunerna som har avtal med tydliga kundgrupper. Personer som arbetar med företagsutveckling inom grön omsorg anser att det finns betydligt fler gårdar som bedriver grön omsorg, men antigen har de inte rapporterat verksamheten till LRF eller så är de inte medlemmar i LRF. En undersökning gjordes av LRF 2012 av alla företag som registrerat att de driver företag inom hälsa. När det gäller företag som rapporterat grön rehabilitering visar LRFs undersökning att de flesta bedriver hälsorelaterade verksamheter som inte kan klassas som rehabili tering enligt rådande regelverk. 1.1 OMSÄTTNING 280 bedrivna hälsoverksamheter har rapporterats till LRFs Medlems- och marknadsregister, MMR, men det finns låg kunskap om vilka intäkter verksamheterna genererar. Marknaden för grön rehabilitering är ytterst liten, främst beroende på de specifika utbildningskrav som ställs för att registreras i vårdregistret och därmed kunna få finansiering och avtal med kund. Intäkterna gäller framför allt grön omsorg i form av daglig verksamhet. Ett exempel på ett företag som bedriver grön omsorg enligt Lagen om valfrihetsystem, LOV, är att ha sex brukare inskrivna 200 dagar per år. Kommunen betalar 690 kronor per dag och brukare. Det ger en omsättning på kronor per år. Utgår man från det exemplet omsätter LRFs medlemmar med grön omsorg totalt kronor. Detta är lågt räknat då avtal genom LOV idag är den ovanligaste företagsformen som också ger lägst ersättning. Antalet företag multipliceras med 1,25 för att fånga upp lantbruksföretag som inte är medlemmar och medlemsföretag som inte rapporterat sina verksamheter till MMR. 6 x 200 x 690 x 137 x 1,25 = miljoner kronor LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

60 HÄLSA 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt SCBs undersökning Företagens ekonomi omsatte hem med särskild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem ,3 miljarder kronor. Omsättningen per heltidsanställd var kronor. Räknar man med samma omsättning per sysselsatt i grön omsorg ger det drygt 200 heltidsjobb / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS I en nationell marknadsundersökning, som genomfördes på uppdrag av LRF med 104 slumpmässigt utvalda kommuner, svarade 52 procent att det vore intressant att anlita privata entreprenörer inom grön omsorg för gruppen funktionshindrade. För målgrupper inom barn och ungdomar samt kriminalitet och missbruk låg siffran på liknande nivåer, 46 respektive 47 procent. Undersökningen visar att det finns en god potential i att utveckla omsorgsverksamhet inom konceptet grön omsorg. Kommunerna har ett ökat behov av omsorg för samtliga målgrupper som undersöktes och i många kommuner utförs redan idag delar av verksamheten av andra huvudmän än kommunen. Kommuner med färre än invånare utför generellt sett mer av omsorgen i kommunal regi, jämfört med större kommuner. De visar också mindre intresse än större kommuner för att anlita entreprenörer inom grön omsorg även om de har ett ökande behov av omsorg för målgrupperna under kommande år. Norrlandskommuner uppvisar delvis samma mönster som mindre kommuner jämfört med övriga regioner. Skattesänkningar innebär åtstramningar i offentliga sektorn vilket i sin tur kan påverka möjligheterna för privata entreprenörer inom vård och omsorg. Å andra sidan är till exempel personer med funktionsnedsättningar en grupp med ökande behov där kommunerna också strävar efter att erbjuda omsorgsverksamhet som uppnår mångfald vad gäller aktiviteter. Omsorg De senaste åren har LRF drivit ett antal projekt med inriktning på att utbilda blivande företagare inom grön omsorg vilket har gjort att fler företagare har kunnat komma igång med verksamheter inom området. I projekten har också potentiella kunder informerats vilket, tillsammans med ett stort genomslag i media, lett till en ökad kännedom om möjligheterna med konceptet. Störst möjligheter för de gröna näringarna finns inom den dagliga verksamheten som kommunerna enligt lag är skyldiga att erbjuda utifrån den enskilda individens behov. Snabbt växande är efterfrågan av olika boendeformer utanför det egna hemmet och enskild verksamhet med personlig assistans. Dag-, helg- och sommarläger är på frammarsch och vi ser fler avtal med skolor där gården fungerar som en pedagogisk resurs. 60 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

61 HÄLSA Rehabilitering I grön rehabilitering används till exempel gårdens djur och miljöer i arbetet. Sjukvården ansvarar för medicinsk behandling och rehabilitering. Arbetsförmedlingen har tillsammans med arbetsgivaren ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna och kommunen för de sociala insatserna. Försäkringskassan har ansvar för samordningen av dessa olika åtgärder. Det krävs evidensbaserade behandlingar för att kunna få finansiering, vilket innebär att utföraren antingen själv måste uppfylla utbildningskraven eller hyra in kompetensen i företaget. En annan möjlighet är att gården med dess djur och omgivningar upphandlas av vårdgivaren och att företagaren då fungerar som handledare. Arbetsförmedlingar i hela landet gör upphandlingar av så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering, där det handlar om att träna upp deltagarnas förmågor genom att delta i olika lättare aktiviteter. Här ställs inte krav på evidens och avtalen passar väl för många landsbygdsföretagare. Forskning Naturen och att vistas ute har positiva effekter på hälsan. Det pekar flera forskningsrapporter på. De förbättrade hälsoeffekterna är bland annat att skelettet stärks, muskulatur och rörlighet ökar, övervikt minskar, sömnkvaliteten förbättras, depression och ångest motverkas samt att socialt liv främjas. En studie från Norge visar att kontakter med djur minskar depressioner och att autistiska barn och vuxnas sociala respons ökar när de har tillgång till exempelvis en hund. Den visar också att arbete med djur på gård ger större social trygghet, ökad livskvalitet och leder till en positiv personlig utveckling. Detta har lett till att djur börjat användas även inom traditionell vård, social omsorg och rehabilitering SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Stort intresse bland LRFs medlemmar att starta grön omsorg/grön rehab + Stark evidens kring djur och naturs främjande för hälsan + Nöjda kunder och slutkunder i bedrivna verksamheter Svagheter - Företagarna har låg kunskap kring vad som krävs för att bedriva dessa former av verksamheter - Få företagare har en tydlig produkt när de vänder sig till potentiella kunder - Långa avstånd mellan gårdarna och eventuella kunder externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökat behov av omsorgstjänster och rehabiliteringsinsatser i kundgrupperna + Regeringen vill stimulera småföretagande och privata aktörer inom vård och omsorg + Fler kommuner ansluter sig till Lagen om valfrihetssystem, LOV hot - Skattesänkningar innebär åtstramningar i offentliga sektorn - Okunskap kring och motstånd mot privata aktörer inom vård och omsorg inom vissa kommuner - Potentiella kunder har låg kännedom om koncepten LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

62 HÄLSA 2.2 MEDLEMMARNAS FRAMTIDSSYN Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Hälsa grön omsorg Hälsa grön rehabilitering Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Det finns fler än 900 medlemmar hos LRF som har angett att de kan utveckla en verksamhet inom grön hälsa. Drygt 800 av dem bedriver inte någon sådan verksamhet idag vilket borde innebära att det finns ett stort intresse av att utveckla företagande inom hälsoområdet. Att så få kommit igång kan till stor del bero på en kunskapsbrist bland företagarna kring vilka verksamhetsformer som är möjliga, vilka kundgrupper som kan komma ifråga och vilka krav som ställs. Genomförda projekt visar att det finns ett mycket tydligt behov av utbildningar riktade mot företagare som vill komma igång med grön omsorg och grön rehabilitering då processen ofta är både komplex och tidskrävande. Undersökningar pekar på ett ökat behov av omsorgstjänster i samhället vilket gör att landsbygdsföretag har förutsättningar att etablera sig med olika koncept inom grön omsorg, och med rätt kompetens, även inom grön rehabilitering. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 600 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. grön omsorg grön rehabilitering 600 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 62 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

63 GRIS Häst Antalet hästföretagare har minskat de senaste åren, den främsta orsaken tros vara sämre lönsamhet. Trots det är hästnäringen det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla och intresset för hästar ökar och branschen har stor potential att bli större. Det gör att många verksamheter med unik profil växer fram, till exempel nischade ridskolor där eleverna kan tävla på hög nivå utan att ha egen häst. 1. NULÄGE Enligt den senaste beräkningen 2010 finns det hästar i Sverige, av dem finns i lantbruksföretag. Brukshästarna har ökat de senaste åren och efterfrågan på att utföra tjänster med hästar i skog och inom trädgård ökar. Även tävlingshästar och hobbyhästar spelar stor roll för lantbruksföretagen som både säljer foder och bedriver hästverksamhet av olika slag. Hästen är ett bra betesdjur som gör att stora delar av Sveriges betesmark hålls öppna. En häst kräver ungefär ett hektar mark för foderproduktion och bete, därför bidrar hästarna med lika många hektar öppet odlingslandskap som antalet hästar. För att kunna bedriva sitt hästintresse flyttar många människor till landet och bidrar genom detta till en bra infrastruktur på landsbygden. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

64 HÄST Antal bedrivna näringsverksamheter/företag inom häst som rapporterats till LRF Avel och uppfödning Rid- och körutbildningar Stallplatsuthyrning Trav Antal verksamheter Antal företag Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet LRF-medlemmar som har rapporterat att de bedriver någon typ av hästverksamhet har minskat de senaste åren var de jämfört med fyra år tidigare. De är främst inom trav, utbildning samt avel och uppfödning som minskningen skett, verksamheter som har haft det svårt med lönsamheten de senaste åren. Det är svårt att säga om det är LRF som tappat medlemmar med hästverksamhet eller om det är en allmän nedgång av hästföretag. Rapporten Hästhållningen i Sverige, Jordbruksverket, rapport 2012:1, beräknar att det finns hästar i landet. Det statistiska meddelandet JO24SMI1101, Hästar och anläggningar med häst år 2010, visar att det finns cirka hästplatser vilket i stort motsvarar antalet hästhållare. Cirka 30 procent av hästhållarna bedriver näringsverksamhet med häst vilket motsvarar cirka hästhållare. Enligt rapporten finns 20 procent av alla hästar, cirka , hos hästhållare som driver näringsverksamhet med häst. Att det endast finns knappt inrapporterade hästföretag bland LRFs medlemmar tyder på att det är en betydligt lägre anslutningsgrad där jämfört med andra verksamheter inom de gröna näringarna. Enligt rapporten finns runt 500 ridskolor och turridningsföretag med sammanlagt hästar, det ger ett snitt på drygt 30 hästar per företag. Cirka hästar finns i träning hos A-tränare inom trav och galopp och nästan 50 procent av hästhållarna med näringsverksamhet ägnar sig åt avel och uppfödning, vilket blir nästan företag. 35 procent, eller företag, av hästhållarna bedriver inackordering. Många företag bedriver flera hästverksamheter i kombination. Över 50 procent av företagen bedriver sin näringsverksamhet med häst i kombination med annan icke hästrelaterad näringsverksamhet. I Sverige finns cirka 30 hästraser och antalet nya raser ökar. Avelsarbetet inom många raser har gett Sverige unika fördelar med bra avelsmaterial. Spel på hästar är en viktig inkomstkälla för hästuppfödare inom trav och galopp, en del av spelets pengar går tillbaka även till annan hästsport och ungdomssatsningar. Många hästar finns numera i närheten av städer och tätorter, detta har lett till en del konflikter med markägare men också med annat friluftsliv. 64 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

65 HÄST 1.1 OMSÄTTNING Den totala hästnäringen omsätter knappt 50 miljarder kronor, drygt hälften utgörs av spel. Närmare 3 miljarder kronor beräknas gå till lantbrukssektorn och nästan 1,5 miljarder utgörs av intäkter för försäljning av foder och redovisas under Vall för avsalu. Av de 1,5 miljarder som beräknas gå till lantbrukssektorn ska omsättningen inom hästturism, som redovisas under avsnittet turism, dras av. Omsättningen inom hästturism beräknas uppgå till 65 miljoner kronor. Den enkät som låg till grund för rapporten Grönt entreprenörskap, 2011, riktades bland annat till LRF-företag med hästverksamhet på gården. Företagen fick ange omsättningen i sin verksamhet inom ett av åtta intervaller. I genomsnitt omsatte företagen kronor att jämföras med i motsvarande enkät För hästnäringen som helhet var den genomsnittliga omsättningen kronor. Skillnaderna i omsättningen visar att LRFmedlemmar med hästföretag bedriver mer omfattande verksamheter miljoner 65 miljoner = miljoner miljoner kronor 1.2 SySSELSÄTTNing Enligt rapporten Hästhållning i Sverige sysselsätter näringsverksamhet med häst personer. Då många arbetar deltid beräknas detta motsvara årsarbeten personer har sysselsättning inom ridskolor och turridningsföretag, vilket med samma deltidsmått bör motsvara cirka årsverken. Enligt samma rapport sysselsätts personer hos A- tränarna, vilket då motsvarar cirka 750 årsarbeten årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Hästen bör ses som en naturlig och viktig del av såväl landsbygdsutveckling som samhällsutveckling. Både tillgång på mark och tillgänglighet är mycket viktigt för en livskraftig hästnäring och för att hästföretag ska kunna växa, oavsett inriktning. Branschen har stor potential att bli större men står inför flera politiska utmaningar. Sedan många år tillbaka är Aktiebolaget Trav & Galopp, ATG, huvudfinansiär för hästnäringens utveckling genom framförallt finansiering av utbildning och hästforskning samt andra insatser. Då ATGs överskott minskat de senaste åren, bland annat på grund av ökad internationell konkurrens på spelmarknaden, har anslaget till hästnäringen minskat. För tillfället har staten täckt upp men i dagsläget finns det ingen långsiktig lösning. Skattereglerna för hästföretagare är komplexa och sätter käppar i hjulet för många företag. Kravet på intäkter i ett företag vars strategi är att sälja en utbildad häst, vilket tar flera år, bromsar utvecklingen. Hästnäringen agerar via påverkansarbete inför EUs budget med syfte att stärka näringens roll i jordbrukspolitiken. Ytterligare en politisk fråga för hästnäringen är konsumentköplagen där ett hästköp likställs med köp av till exempel en eltandborste. Att som företagare sälja en häst till en privatperson innebär stora risker och lagen behöver förändras för att både skydda konsument och främja svensk avel och hästutbildning. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

66 HÄST Lönsamheten i hästnäringen varierar mellan olika inriktningar och företag. Antalet uppfödare har minskat på grund av dålig lönsamhet och därmed har också betäckningssiffrorna minskat. Flera anser att det på sikt kommer att leda till brist på hästar och menar att det är läge att satsa. Priserna på hästar har generellt sjunkit, bland annat på grund av det höga antalet hästar samt en omfattande import till låga priser. Det är faktorer som också innebär möjligheter för de som utbildar och tävlar hästar för att sedan sälja dem. I samband med att antalet hästar femfaldigats de senaste 40 åren har efterfrågan på bland annat foder, stallplatser, hovslagare och veterinärer ökat. Hästnäringen är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Trender skapar många affärsmöjligheter och efterfrågan på specialprodukter ökar och där finns en konsumentmålgrupp som ofta är beredd att betala mer för det den vill ha. Marknaden vill också ha nya typer av tjänster i samband med att intresset för hästen ökar. Verksamheter med unik profil växer fram, exempelvis nischade ridskolor som erbjuder välutbildade hästar och där eleverna också får möjlighet att tävla på högre nivå utan att själva äga en häst. Verksamheter där hästen är ett redskap i vård och omsorg, med exempelvis en kommun som kund, är på stark frammarsch. Även körentreprenörer, det vill säga kuskar som kör arbetshästar, växer sakta på den offentliga marknaden. Det är ett yrke som är på väg tillbaka med anledning av att exempelvis kommunen anlitar hästföretag för att klippa gräsmattor, hämta sopor samt utföra viss skogsröjning. Intresset för hästar ökar generellt, det märks inte minst genom ökad exponering i exempelvis TV och tidningar, flera ridskolor, framförallt nischade, upplever ett ökat tryck och trav och galoppsport är de största publiksporterna efter fotboll. I samband med att näringen attraherar andra grupper uppstår nya sätt att använda hästen och därmed skapas annorlunda behov och affärsmöjligheter. Inom teknik och miljö finns stor potential. Fortfarande är många stallar omoderna och ineffektiva och det öppnar möjligheter för nya innovationer. Hästgödsel har potential att bli lönsam bioenergi, exempelvis pellets och biogas och nu växer flera företag fram SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Företagare med stark drivkraft och passion + Stort antal hästar i Sverige + Intresse för uthyrning av stallplatser Svagheter - Vikande lönsamhet - Låg investeringsvilja - Många hobbyverksamheter externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Generellt ökat intresse + Potential innovation av produkter och tjänster + Nischade verksamheter hot - Komplexa skatteregler - Osäker finansiering av utbildning, forskning - Konsumentköplagen 66 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

67 HÄST 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Hästar avel & uppfödning Hästar rid- och körutbildningar Hästar stallplatsuthyrning Hästar trav Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Det är betydligt färre företag som kan tänka sig att utveckla hästverksamhet 2013 jämfört med Jämfört med andra verksamheter så är det en större andel av de som kan tänka sig att utveckla som redan har någon hästverksamhet, med undantag för stallplatsuthyrning där de flesta som kan tänka sig detta inte redan gör det. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Avel & uppfödning Stallplatsuthyrning Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Trav Rid- och körutbildningar Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

68 GRIS Höns kycklingar Svensk kycklingproduktion ökar och importökningen har stannat av. Men näringen är fortsatt pressad av höga produktionskostnader och konkurrens från andra länder. Marknadsmöjligheterna ligger främst i större konsumtion och att fler väljer svensk kyckling. 1. NULÄGE Antal företag med slaktkycklingar Kycklingsföretag Källa: Jordbruksverket 183 0Antal Nästan all primärproduktion bedrivs av de cirka 120 uppfödare som är medlemmar i branschorganisationen Svensk Fågel. Branschorganisationens medlemmar svarar för 98 procent av all matfågelproduktion i landet producerades totalt 83 miljoner kycklingar avsedda som matfågel, det motsvarar ton kyckling och en ökning på 7,2 procent jämfört med föregående år. Uppfödning och produktion bedrivs i spannmålsregioner. Branschorganisationen Svensk Fågel har en kollektiv försäkring villkorat att stallarna har en biosäkerhet samt uppfyller krav i kontrollprogram som omfattar djurhälsa, djurvälfärd och smittskydd. Förutsättningen för programmets funktion är att slakteriet är anslutet till programmet för att kunna följa upp och justera beställning av kyckling från kläckeriet. I Svensk Fågels program finns villkoret att ansluta sig till ett salmonellakontrollprogram eftersom branschen inte erhåller någon statlig salmonellaersättning. 68 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

69 Höns kycklingar Beläggningen i stallarna är en viktig ekonomisk faktor vid byggnation av stallar. Grundkravet i svenska kycklingstallar är 20 kilo per kvadratmeter vid slakttidpunkt. Villkoren som ställs i programmet hos Svensk Fågels medlemmar för att uppnå en beläggning som ligger cirka 20 procent lägre än i EU, är mycket tuffare och mer långtgående. Det är med andra ord inga lättnader för bonden - inte heller jämfört med om man har minimikraven i Sverige, som tillåter max 20 kilo. Vid en högre beläggning i stallarna villkoras bland annat krav på god fothälsa eller andra krav eller kontrollpunkter som kontrolleras kontinuerligt. För kycklingbönderna i Svensk Fågel betyder programmet betydligt mer investeringar, kostsammare upp födning och skötsel samt krav på åtgärder och uppföljning. 1.1 OMSÄTTNING Enligt EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) uppgick lantbruksföretagens totala intäkter för fjäderfä till 1469 miljoner kronor år Enligt rapporten Uppföljning av LRFs Energi- och livsmedelsstrategier ökade värdet med nästan 6 procent mellan 2012 och Omsättningen 2013 skattas enligt nedan till miljoner kronor x 1,06= miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING En analys som gjorts vid ett större kycklingföretag i Sörmland pekar på en genomsnittlig omsättning på 10 miljoner kronor per årsverke. De totala intäkterna i uppfödningen genererar därmed 150 årsverken. 160 årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Svensk kycklingproduktion ökar. Enligt Jordbruksverkets siffror ökade den totala konsumtionen av fågel i Sverige med 7,5 procent. Produktionen av svensk fågel ökade med 7,2 procent och kycklingproduktionen hamnade på närmare ton. Samtidigt har ökningen av importen avstannat. År 2012 steg importen av fågelkött med 13,5 procent jämfört med årets ökning på 5,2 procent. För att kunna möta importen och de höga produktionskostnaderna jämfört med konkurrerande länder behöver konkurrenskraften i näringen stärkas. Regeringen har tillsatt en utredning kring konkurrenskraften i svenskt lantbruk som ska vara klar Marknadsmöjligheterna ligger i fortsatt ökad konsumtion och förmåga att konkurrera med uppfödare i andra länder samt att konsumenterna prioriterar den svenska kycklingens mervärden och höga kvalitet. Branschorganisationen Svensk Fågel har under året arbetat offensivt med marknadsföring vilket har resulterat i att kännedomen om det blågula varumärket har sexdubblats. Detta, tillsammans med medlemsföretagens utveckling och förädling av bekväma och anpassade konsumentvänliga produkter, har gjort att försäljningen av svensk kyckling utvecklats mycket positivt. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

70 Höns kycklingar Branschen har genomfört benchmarking i hela värdekedjan. Branschens utredning pekar på att det finns betydande skillnader i produktivitet, enhetskostnader och priser i varje led mellan Sverige och Danmark till det senares fördel. De största skillnaderna mellan Sverige och Danmark beräknat i kronor finns inom uppfödningen och slakteriverksamheten. Kycklingföretagen i Sverige befinner sig i olika lägen gällande utmaningarna som ska hanteras på företagsnivå. Gemensamma förbättringsområden finns dock som rör utnyttjande av kapaciteten i olika led. Vidare finns det behov att strukturera om i avelsledet som rör uppfödning och produktion. Även på fodersidan pekar branschens utredning på en rad åtgärder, till exempel fodertillverkning, GMO-merkostnaden, sojahanteringens merkostnad (salmonella), frakter och foderkvalitet. Men det finns också en hel del att göra på lagstiftningsområdet. Här måste myndigheter och politiker ta sitt ansvar och se över de punkter som branschen tidigare pekat på för modernisering och regelförenkling av lagstiftning. Endast då kan den gröna näringen vara en framtidsbransch som visar vägen mot en hållbar livsmedelsproduktion. Det orimliga i myndigheternas höga krav på svenska livsmedelsproducenter samtidigt som den offentliga sektorn, som är en av de största uppköparna av importerad mat, lever under helt olika förutsättningar har diskuterats de senaste åren. Det har börjat röra på sig även inom kommun och landsting vilket öppnar för affärsmöjligheter. En inhemsk livsmedelsproduktion spås bli allt viktigare med större konkurrens om mat och en orolig omvärld. En annan aspekt med importerade livsmedel är hotet mot folkhälsan när det gäller köttproduktion med högt användande av antibiotika i många länder, något som forskarna bedömer orsaka antibiotikaresistens. Det ger svenska producenter möjlighet att öka försäljningen i Sverige men också att öka exporten på sikt. Det senare kräver att politiker tecknar bilaterala avtal med länder som till exempel Kina för utökade exportmöjligheter, i synnerhet när det handlar om styckdetaljer som är mindre attraktiva för de svenska och europeiska konsumenterna, exempelvis kycklingfötter. 70 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

71 Höns kycklingar SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Intresse för nyetablering + Framgångsrik marknadsföringskampanj + Många vill utveckla befintliga verksamheter + Djurhälsa Svagheter - Produktivitet - Enhetskostnader - Frakt externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökad konsumtion + Importökningen har stannat av + Ökad kännedom om varumärke + Exportmöjligheter av hög djurhälsa + Stor efterfrågan på svensk ekologisk kyckling hot - Importen ökar - Höga produktionskostnader - Svag internationell konkurrenskraft 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Kycklingproduktion Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade utvecklingsbara verksamheter med slaktkycklingar ligger på en stabil nivå. 280 av de 376 som vill utveckla kycklingproduktion bedrivs inte idag, vilket indikerar expansion i branschen. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 750 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 750 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

72 GRIS Höns ägg Äggproduktionen i Sverige ökar och 2013 fanns höns på över gårdar, en ökning med 800 sedan Efterfrågan på ekologiska ägg ökar men producenter med inredda burar har det besvärligt eftersom flera butiker slutat att sälja ägg från dessa gårdar. 1. NULÄGE Antal företag med värphöns Äggproducenter Antal Källa: Jordbruksverket Enligt Jordbruksverkets djurräkning vid årsskiftet 2013/2014 fanns det höns som var 20 veckor eller äldre, fördelat på 365 företag. Det är en ökning med djur sedan Enligt Jordbruksverket fanns 2013 hönor på gårdar vilket är en betydande ökning. En stor del av dessa gårdar har hönor endast för husbehov. Branschorganisationen Svenska Ägg anger att det finns cirka 300 producenter med fler än 350 höns. Medelbesättnigen 2013 ligger på ungefär höns. Besättningarna blir alltså allt större precis som trenden ser ut inom övriga lantbruket. Fördelningen av antal höns i olika produktionsformer januari 2014 var 62,3 procent frigående höns inomhus, 0,8 procent frigående höns utomhus, 25 procent höns i inredd bur och 11,9 procent höns i ekologisk produktion. 72 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

73 Höns ägg 1.1 OMSÄTTNING Enligt EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) uppgick lantbruksföretagens samlade intäkter från äggproduktionen 2012 till miljoner kronor. Enligt rapporten Uppföljning av LRFs Energi- och livsmedelsstrategier sjönk produktionsvärdet med 7,5 procent mellan 2012 och Omsättningen 2013 skattas enligt nedan till miljoner kronor x 0, miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Roland Käll vid Gimranäs AB motsvarar hönor ett heltidsarbete med 40 timmars arbetsvecka. Dagens nära 7 miljoner höns genererar därmed 350 årsverken. Alla anläggningar är dock inte lika effektiva så den siffran kan höjas till åtminstone årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Både den svenska produktionen och totalförbrukningen av ägg ökade med knappt sex procent under I Sverige konsumerar vi i snitt 222 ägg per person och år. Andelen svenskproducerade ägg av den totala konsumtionen uppgick till 92,6 procent och totalproduktionen låg 2013 på ton. Lönsamheten för landets äggproducenter är idag, trots ökad efterfrågan, ganska dålig på grund av höga foderpriser och låga avräkningspriser. Importen trycker på i takt med att fler av våra grannländer blir salmonellafria. Exempelvis är Finland också salmonellafritt och har ett överskott som de gärna vill exportera till Sverige. Exporten från Sverige ökade 2013 eftersom det fanns ett visst överskott av ägg i Sverige. Den produktionsgren som har det svårast är de med inredda burar. Flera butikskedjor har beslutat att sluta sälja dessa ägg vilket naturligtvis drabbar producenterna hårt. Efterfrågan sjunker, avräkningspriserna går ner och producenternas lönsamhet faller. En del bygger om till frigående produktion medan andra får stå med tomma stallar. Efterfrågan på ekologiska ägg ökar och våren 2014 var det en bristvara. Det pågår om- och nybyggnation för ekologisk äggproduktion och man tror på balans i slutet av Intresset för konventionella frigående höns ute ökar också men expansionen har hittills gått långsamt. Konventionella frigående utehöns ska ha tillgång till utevistelse året om vilket kan vara lite besvärligt i vårt klimat. Med anledning av utvecklingen är man orolig för att det ska bli överskott av ägg från frigående höns inomhus som är den största produktionsgrenen idag. Just nu råder balans men om det blir fler frigående inomhus och även fler ekologiska finns risk för överetablering. De senaste årens växande trend med lokalproducerad mat har gjort att allt fler äggproducenter säljer ägg i egen gårdsbutik och i den lokala livsmedelsbutiken. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

74 Höns ägg SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Intresse för nyetablering + Intresse för utveckling av befintliga företag Svagheter - Tufft för produktionsformen inredd bur - Risk för överetablering externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Exporten ökar + Efterfrågan ökar på ekologiska ägg + Ökad hälsomedvetenhet och nya dieter hot - Höga foderpriser - Obalans överskott/underskott - Handeln slutar sälja ägg från inredd bur 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Höns äggproduktion Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR av LRFs medlemmar hade 2013 rapporterat in till medlemsregistret att de hade någon form av äggproduktion. Antalet inrapporterade utvecklingsbara verksamheter med äggproduktion har sedan 2009 ökat från 652 till 718 vilket indikerar en fortsatt expansion av näringen. Notera att 529 av dessa 718 verksamheter ännu inte kommit igång. Det finns alltså ett potentiellt intresse för nyetablering i branschen. Det har varit några tuffa år som bland annat beror på överetablering och import. Inom den ekologiska produktionen finns en ljusning. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 74 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

75 BIODLING GRIS Lokal livsmedelsförädling Fler och fler svenskar vill ha närodlade och ursprungsmärkta varor, både hemma och på krogen. Antalet företag som sysslar med lokal livsmedelsför ädling ökar också, utmaningen är att hitta effektiva lönsamma vägar till kunderna. Med lokal livsmedelsförädling menas att man producerar och/eller vidareförädlar egna och/ eller andras gårdsnära råvaror till produkter som säljs via handeln, till restauranger eller direkt till konsumenter, till exempel i egen gårdsbutik. Produktionen sker dels inom ramen för jordbruksföretag och kallas då egen livsmedelsförädling, dels av fristående företag med lokala råvaror. 1. NULÄGE Antal företag med egen livsmedlesförädling som rapporterats till LRF Egen livsmedelsförädling Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade bedrivna verksamheter med egen livsmedelsförädling har sedan 2009 ökat från 848 till 1002, en ökning med 18 procent. Här finns en stor variation i verksamheternas omfattning, allt från en liten kompletterande verksamhet till vidareförädling som huvudsyssla. Vanligast är att förädlingen sker med råvara från egen produktion av till exempel kött eller mjölk. Under hösten 2013 kontaktade LRF alla Sveriges 291 kommuner för att undersöka den lokala livsmedelsförsäljningen och förädlingen i varje kommun. Ett övergripande syfte var att uppskatta antalet företag som befinner sig i segmentet lokal livsmedelsförädling. Listor inkom från sammanlagt 163 kommuner. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

76 LOKAL livsmedelsförädling I de 163 kommunerna identifierades företag, av vilka analyseras i rapporten. Utifrån resultatet av undersökningen uppskattar LRF att det totala antalet företag av detta slag i Sverige är mellan och Sajten Gårdsnära, en webbtjänst som hjälper konsumenter att hitta närproducerad mat och dryck i Sverige, har för närvarande företag i sitt register vilket ger stöd för LRFs uppskattning. I samband med bearbetningen av inkommen data indelades företagen efter olika typer av livsmedelsproduktion och förädling. För att förbättra överskådligheten har vissa kategorier slagits ihop. Den lokala livsmedelsförädlingen spänner över ett brett produktområde men tyngdpunkten ligger i försäljning och förädling av kött och charkprodukter. Andra stora produktkategorier är rökt fisk, förädling av frukt och grönt samt mejeriprodukter. Andel lokala livsmedelsförädlare efter produktionsinriktning, % Slakt, styck & chark Rökeri Sylt, saft, konfektyr, grönsaksförädling Mejeri Bageri och pastatillverkning Vintillverkning, mälteri, sprittillverkning, musteri, bryggeri Biodling Kvarn Oljepressning Äggproduktion 1% 2% 3% 7% 10% 11% 14% 15% 17% 22% Källa: LRF Procent Gårdsbutiken är en utmärkande del i företagens försäljningsstrategier, därefter försäljning via butiksled och egna butiker. Med egna butiker avses butiker som inte är belägna i anslutning till gården men som drivs i egen regi. Val av försäljningskanaler bland lokal livsmedelsförädlare, %. Gårdsbutik Butiksled Egen butik Café & Restaurang Köttlådor Torghandel Säljer till restaurang & storhushåll Webbutik Grossistföretag Säljer till grossist 3% 3% 5% 8% 8% 12% 14% 14% 18% 35% Källa: LRF Procent Mer än hälften av företagen sköter försäljningen via en huvudsaklig kanal. Över trettio procent kombinerar två olika kanaler och resterande tjugo procent diversifierar sin försäljningsstrategi ytterligare. Mellan 15 och 20 procent av företagen kombinerar gårdsbutik med köttlådor eller café och restaurangverksamhet. Cirka 12 procent av företagen med gårdsbutik bedriver också försäljning via butiksled. 76 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

77 LOKAL LIVSMEDELSFÖRÄDLING Den geografiska spridningen visar att Skånes, Gotlands respektive Västra Götalands län representerar flest antal företag med lokal livsmedelsförädling. Andel lokala livsmedelsförädlare per län, %. Skåne län Gotlands län Västra Götalands län Jämtlands län Västmanlands län Dalarnas län Östergötlands län Hallands län Jönköpings län Gävleborgs län Uppsala län Stockholms län Värmlands län Kalmar län Västernorrland län Norrbottens län Södermanlands län Kronobergs län Örebro län Blekinge län Västerbottens län Källa: LRF OMSÄTTNING I den enkät som låg till grund för rapporten Grönt entreprenörskap, som publicerades i slutet av 2011, svarade 232 företag som driver egen livsmedelsförädling. Företagen fick ange omsättningen i sin verksamhet inom ett av åtta intervaller. En enkel räkneoperation ger en omsättning på i genomsnitt kronor per företag. Detta genomsnitt multipliceras där efter med det totala antalet företag inom lokal livsmedelsförädling, cirka företag som sammanlagt omsätter miljoner kronor. För att beräkna omsättningen på gårdsnivå multipliceras antalet företag som till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR, rapporterat att man bedriver egen livsmedelsförädling/-produktion. En faktor 1,25 inkluderas för att fånga upp lantbruksföretag som inte är medlemmar och medlemsföretag som inte rapporterat sina verksamheter till MMR. 1,25 x x = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Basfakta för verksamhetsnivå som publiceras av SCB 2012, är omsättningen i livsmedelsindustrin 3,2 miljoner kronor per anställd. I de småskaliga livsmedelsföretagen med delvis hantverksmässig produktion är omsättningen per sysselsatt betydligt lägre och sätts här till 1 miljon kronor. Antal sysselsatta idag: / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Den svenska livsmedelsindustrin omsätter drygt 148 miljarder kronor och sysselsätter personer. De största delbranscherna är: bageri, slakt, chark, mejeri, frukt och grönsakskonservindustrin. Livsmedelsindustrin utgörs av cirka företag. Med undantag av ett 20-tal stora företag med mer än 500 anställda domineras livsmedelsindustrin av små- och medelstora företag. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

78 LOKAL livsmedelsförädling Efterfrågan på närproducerade livsmedel ökar. Stora aktörer inom handeln söker samarbete med små producenter och satsar på att öka antalet närproducerade varor i sitt sortiment. Handelns intresse för närproducerat grundar sig på ökad efterfrågan från konsumenterna. Den efterfrågan beror i sin tur mycket på medias fokus på debatten om livsmedel, ursprung, spårbarhet och matens betydelse för hälsan. Detta påverkar konsumenternas val och efterfrågan. Även småskaliga livsmedelsproducenter måste klara vissa minimivolymer om de är intresserade av att finnas med hos stora aktörer, som dessa ställer krav på gott affärsmannaskap, produktsäkerhet, leveranssäkerhet och att producenten bygger sitt varumärke. Utvecklingen har visat att det även i lågkonjunktur finns en växande marknad för närproducerade produkter. I dag finns det en global trend med miljömedvetenhet och konsumenter vill ha både ekologiskt och närproducerat. Att marknaden har en fortsatt tillväxtpotential är hoppfullt. Det finns goda möjligheter för småskaliga livsmedelsproducenter med en affärsidé som bygger på kännedom om tillgång och efterfrågan. Här är det viktigt att ha en tydlig roll som säljare och utveckla hållbara koncept för långsiktiga lönsamma affärer. Att mat har blivit en del av människors livsstil gör att det finns flera olika målgrupper att vända sig mot konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger. Samtidigt som efterfrågan på närodlade och ursprungsmärkta varor ökar bland konsumenter gäller det att hitta effektiva och lönsamma vägar till kunden. Det handlar om logistik och om butiksnätverk och/eller restauranggrossister. Egen eller andras gårdsbutiker är en annan möjlig försäljningskanal, men för större volymer krävs nätverk och logistik som kan garantera såväl volymer som leveranssäkerhet. Producenten måste förstå marknadens uppbyggnad för att kunna skapa bästa möjliga affärsrelation. För en liten livsmedelstillverkare finns det tre olika distributionsvägar för att nå slutkonsumenten: Sälja direkt till konsument. Det kan handla om gårds- eller fabriksförsäljning, att delta på marknader eller sälja sina produkter på Internet. Det kan även vara en kombinationsverksamhet med till exempel eget café eller restaurang. Sälja via butiker. Det kan vara dagligvaruhandel eller specialbutiker. För små producenter sker oftast försäljningen direkt till butikerna. För dem som klarar att leverera lite större volymer blir det ofta aktuellt att distribuera varorna via grossist. I Sverige finns det några få stora grossister som dominerar. Att bygga upp långsiktiga affärsrelationer är en förutsättning för att bli trovärdig och kunna utveckla sitt företag och dess affärer. Sälja direkt till storköksmarknaden som restauranger, skolkök, sjukhuskök och daghem. De flesta restauranger köper in direkt men det gör även privata daghem och skolor. För kommuner och landsting sker inköpen genom stora centrala upphandlingar. På storköksmarknaden finns det även en hel del specialiserade och regionala grossistföretag som är fristående och oberoende. Ett antal företag för näthandel med lokal- och regionalproducerad mat har startats den senaste tiden. Det återstår att se om de kan utvecklas till livskraftiga företag och utgöra en ny försäljningskanal för små livsmedelsföretagare. Som framgår ovan är de flesta livsmedelsföretagen små. Att bedriva livsmedelsförädling i liten skala har lång tradition vilket bör öka möjligheterna för lantbruksföretag att ta detta steg. 78 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

79 lokal livsmedelsförädling 1.1. SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Står för äkta mat + Högre upp i värdekedjan Svagheter - Relativa småskaligheten skapar problem med leveranssäkerhet - Logistiklösningar är främst anpassade till större företag - Stor variation i affärsmässighet externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Stark miljö- och hälsotrend + Ökad efterfrågan på närproducerat hot - Krångliga lagar och regler begränsar expansion 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Av medlemmarna inrapporterat antal utvecklingsbara näringsverksamheter Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Egen livsmedelsförädling Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antal rapporterade utvecklingsbara verksamheter med egen livsmedelsförädling har sedan 2007 ökat från 703 till 985, eller med 40 procent. Det tyder på ett starkt ökat intresse bland medlemmarna. Av dessa 985 är det hela 683 som ännu inte påbörjat sådan verksamhet. Här finns en stor potential för nyetablering. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

80 GRIS Mjölk Konsumtionen av dryckesmjölk, grädde och ost ökar i Sverige och även avräkningspriset till mjölkbönderna ökade under 2013 och början av Däremot fortsätter antalet mjölkföretag att minska. Ur ett globalt perspektiv ser det dock bra ut för mjölkföretagen med ökad efterfrågan. Det är främst i Kina, men även andra länder i Asien och Afrika, som mjölkkonsumtionen ökar. 1. NULÄGE Antal mjölkföretag Mjölkföretag Källa: Jordbruksverket Antal Jordbruksverkets statistik visar att antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Under perioden har i snitt 377 mjölkföretag per år lagts ned. För 2013 har minskningen av antalet företag avtagit något och landar på 300 företag. År 2013 fanns det mjölkkor i Sverige, det ger ett genomsnitt på 74 kor per mjölkföretag och det är en ökning med 7 djur sedan OMSÄTTNING Utifrån Jordbruksverkets sammanställning över mjölkpriser respektive volymer för 2013 uppgår mjölkgårdarnas samlade intäkter till miljoner kronor. Detta kan jämföras med siffror från 2012 tagna ur EEA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) då värdet uppgick till miljoner kronor milj kg x 3,54 kr/kg = miljoner kronor 80 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

81 MJÖLK 1.2 SYSSELSÄTTNING De kalkyler som används inom mjölkproduktionen pekar på ett genomsnittligt arbetskraftsbehov på timmar per mjölkko och år. Gårdar med robot respektive karusellmjölkning ligger lägre samtidigt som mindre rationella gårdar ligger högre. Till detta kommer arbetsåtgången för produktion av grovfoder på timmar per hektar. Denna sysselsättningseffekt redovisas under vallproduktion. En uppskattning motsvarande 40 timmar per ko innebär att mjölkkor sammantaget skapar 13,8 miljoner arbetstimmar. Beräknat på en årsarbetstid på timmar per år motsvarar mjölkproduktionen årsverken på gårdsnivå x 40/1 600 = årsverken 2. UTVEckliNGSMöjliGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Den svenska mjölkinvägningen uppgick under 2013 till miljoner kilo. Det är den högsta siffran sedan 2009 och 0,6 procent mer mjölk än under En stabilisering av invägningsnivån skedde under våren och början av sommaren Sedan slutet av juli 2013 har invägningen legat stadigt över 2012 års nivå. Under andra halvåret 2013 var mjölkinvägningen 1,6 procent högre än året innan. Under de första fem månaderna 2014 ökade invägningen med tre procent. Konsumtionen av dryckesmjölk, grädde och ost ökade under 2013 medan konsumtionen av syrade produkter och smör minskade. Vi drack 89 liter konsumtionsmjölk per person och konsumerade 36 kilo syrade produkter. Konsumtionen av ost uppgick till 19,8 kilo person, medan vi använde 9,4 kilo grädde. Den totala konsumtionen av mejeriprodukter ligger stabilt på en nivå som motsvarar cirka 340 kilo mjölkråvara per person och år. Kvotåret 2012/13 utnyttjade Sverige cirka 78 procent av den nationella mjölkkvoten, kvoten uppgick till totalt ton. Mjölkkvoten innebär alltså inte någon produktionsbegränsning för den svenska mjölkinvägningen. Importen av förädlade mejeriprodukter fortsätter att öka. Sverige importerade under 2013 nästan ton syrade produkter och ton hårdost. Importen står till exempel för 43 procent av yoghurtkonsumtionen och 52 procent av hårdostkonsumtionen. Ekonomin i mjölkföretagen förstärktes under 2013 tack vare stigande avräkningspris. Avräkningspriset har under 2013 ökat stadigt till följd av den globalt starka efterfrågan på mejeriprodukter. Kraftfoderpriserna sjönk några procent under senare delen av 2013 men ligger fortfarande kvar på en hög nivå. De internationella priserna på mejeriprodukter har under 2013 i genomsnitt legat 25 procent högre än under I december 2013 nådde FAOs prisindex för mejeriprodukter sin högsta nivå sedan rekordnoteringen i november Under 2014 har dock priserna på de stora auktionerna gått ner. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

82 MJÖLK Världen behöver producera lika mycket mat de kommande 40 åren som vi har gjort de senaste åren. Samtidigt har den globala mjölkproduktionen svårt att öka i samma takt som efterfrågan stiger. Under de senaste tio åren har världens mjölkproduktion ökat med i genomsnitt 2,3 procent per år. Pressad lönsamhet och sämre väderförutsättningar har periodvis dämpat tillväxttakten för den globala mjölkproduktionen. Kina är motorn för den globala efterfrågan på mejeriprodukter, en växande medelklass med ökat ekonomiskt välstånd efterfrågar allt mer mejeriprodukter. Samtidigt som den inhemska kinesiska mjölkproduktionen har problem att växa blir landet mer beroende av mejeriprodukter från omvärlden, framför allt importerar Kina stora mängder mjölkpulver. Under 2013 importerade landet drygt ton mjölkpulver, vilket är en ökning med 49 procent jämfört med Men även om Kinas efterfrågan skulle mattas av finns andra asiatiska länder som kraftigt förväntas öka sin efterfrågan på mejeriprodukter. Nederländska Rabobank har gjort en bedömning för sex växande ekonomier i Asien. Det handlar om Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam. Konsumtionen av mejeriprodukter förväntas i dessa länder öka med 2,4 procent per år fram till Även många länder i Afrika har en snabb ekonomisk tillväxt. Med snabb ekonomisk utveckling följer precis som i Asien en ökad efterfrågan på mejeriprodukter. Enligt Internationella Valutafondens, IMF, prognos fram till 2015 finns sju afrikanska länder med på listan över de tio snabbast växande ekonomierna i världen: Etiopien, Moçambique, Tanzania, Kongo, Ghana, Zambia och Nigeria SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + God djurhälsa + Hög mjölkavkastning + Låg antibiotikaanvändning + Bra förutsättningar för vallproduktion Svagheter - Högt kostnadsläge - Åldersstruktur - Svårt med ägarskifte externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökad global efterfrågan + God tillgång på mark och vatten + Hållbar produktion + Klimatsmart mat + Levande landsbygd/jobbskapande hot - Ökat globalt utbud pressar priserna - Höga kraftfoderpriser - Nationella regler och lagkrav 82 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

83 MJÖLK 2.2 MEDLEMMARNAS FRAMTIDSSYN Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Mjölkproduktion Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR av LRFs medlemmar anger att de kan tänka sig att utveckla mjölkproduktionen. Antalet inrapporterade utvecklingsbara verksamheter med mjölkproduktion har en vikande trend. Bland dessa finns dock 204 verksamheter som ännu inte kommit igång vilket ger förhoppningar om en viss nyetablering. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

84 GRIS Nötkött [Dikor, slaktnöt] Svensk nötköttsproduktion har minskat under flera år. Mellan 2010 och 2013 minskade antalet kor med , detta är en oroande utveckling för ett djurslag som bidrar till att hålla vårt landskap öppet. Trots att vi äter mer nötkött så minskar den svenska produktionen. 1. NULÄGE Alla gårdar som har kor är på ett eller annat sätt inblandade i produktion av nötkött. Kalvar från mjölkande kor föds upp på mjölkgårdar eller säljs för uppfödning på nötköttsgårdar. Dikor kallas de kor som föder kalv och ger di under cirka 6 månader där kalven sedan avvänjs och föds upp vidare. Med slaktnöt avses uppfödning av kalvar, av antingen mjölkras eller dikalvar, till ungtjur, stut eller kviga till slakt. Nötköttsproduktionen är sedan 2007 uppdelad i dikor och slaktnöt. Vid djurräkningen i juni 2013 fanns mjölkkor, kor för uppfödning av kalvar (dikor) och sammantaget nötkreatur. Efter hand som mjölkproduktionen per ko har ökat har antalet mjölkkor minskat. För att täcka efterfrågan på nötkött och landskapsskötsel har antalet dikor ökat stadigt, men ett trendbrott sågs mellan 2010 och 2011 då antalet dikor och dikobesättningar minskade och har sedan dess fortsatt att minska. I juni 2013 fanns dikobesättningar med i genomsnitt 17 dikor. Antalet förprövade stallplatser för dikor sjönk med 23 procent mot föregående år till platser. För ungnöt förprövades stallplatser vilket är tämligen oförändrat mot föregående år. Av dikorna är cirka avelsdjur anslutna till officiell kontroll av de olika köttraserna Charolais, Hereford, Simmental, Highland Cattle, Limousin, Aberdeen Angus och Blond d Aquitaine samt några ytterligare raser. Resten av dikorna är korsningar där man kombinerat bra egenskaper från olika raser. 84 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

85 NÖTKÖTT Nötköttsföretagen verkar på två marknader; nötkött och landskapsskötsel som är en samhällstjänst som betalas med offentliga medel. Nötköttsföretagen skapar förutsättningar för bevarande av natur- och kulturvärden, för levande landsbygd, god boendemiljö, service, turism och rekreation. Utan ett tillräckligt antal betesdjur blir det till exempel omöjligt att klara det politiskt beslutade miljökvalitetsmålet om ett rikt odlingslandskap. Där ingår bland annat som ett delmål att befintliga permanenta betesmarker som finns i landet ska skötas så att natur- och kulturvärden bevaras och förstärks. Antal företag med nötköttsproduktion Företag med dikor Företag med nötkreatur, inklusive mjölkföretag Företag med nötköttsproduktion exklusive mjölkföretag Antal Källa: Jordbruksverket 1.1 OMSÄTTNING Enligt Jordbruksverkets volym- och prisstatistik för 2013 uppgick produktionsvärdet av nötkött till miljoner kronor. Utgår man från att det i landet finns företag som levererar nöt till slakt ger det en omsättning på cirka kronor per företag. Spänn vidden mellan företagen är dock mycket stor miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Arbetsåtgången för produktion av ungnöt till slakt, djurskötsel inklusive foderodling, varierar stort mellan olika företag beroende på produktionstyp, besättningsstorlek och produktionssystem för djurskötsel respektive foderodling. Dikor kräver mer arbetstid per år än ungdjuren. Enligt en arbetstidsberäkning som rapporterats i kraftsamlingsprojektet Referensgårdar nötkött 2011, skattades arbetsåtgången för djurskötsel och foderodling för stutar, ungtjurar, slaktkvigor, mellankalvar och dikor till 8,8 miljoner timmar. Beräkningen baseras på antalet djur av olika kategorier enligt husdjurs- och slaktstatistiken. Sedan 2011 har slakten av antalet slaktade nötkreatur minskat med 8 procent. Tillämpas motsvarande procentuell förändring för arbetsåtgången ger det totalt 8,1 miljoner timmar för Med dessa förutsättningar motsvarar sysselsättningen i nötköttsproduktionen 8,1 miljoner/1 600 = årsverken årsverken LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

86 NÖTKÖTT 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Den totala konsumtionen av nötkött i Sverige uppgick 2013 till ton medan den svenska produktionen uppgick till cirka ton, det motsvarar en inhemsk marknadsandel på cirka 50 procent. Andelen svenskproducerat nötkött av vår konsumtion sjunker trots att produktionen ökat något under 2013 eftersom vi ökat vår förbrukning av nötkött. Nötköttskonsumtionen har ökat under de senaste åren från i snitt 17,0 kilo per person 1990 till 26,0 kilo per person 2013, mätt i köttråvara. Det betyder att vi förbrukade 26 kilo kött med ben per person, inte att vi åt denna mängd. Den ökande konsumtionen är en följd av starkt konsumentförtroende och sänkta priser genom ett stort importtryck. När konsumenterna vänjer sig vid att köpa importkött ökar behovet av en stark marknadsföring av det svenska nötköttets mervärden, där en prisvärd ätkvalitet måste ingå. Införandet av ett kontrollsystem för att mäta marmoreringsgrad i nötkött är ett led att profilera kvalitetsegenskaper i svenskt nötkött. Nötköttsproduktionen är arealberoende och möjligheterna att få tillgång till mark för bete och foderodling spelar en avgörande roll för möjligheterna att bedriva en rationell produktion. Konkurrensen om mark är oftast mindre i skogs- och mellanbygder, men där är å andra sidan arronderingen svårare. Det finns ett starkt samhällsintresse för att upprätthålla betesmarker och ett öppet levande landskap. De politiska styrmedlen för betesproduktion består av såväl miljöersättningar som regelverk. För att nå ett önskvärt betesmarksutnyttjande måste såväl ersättningsnivåer som regler vara förtroendeingivande och näringen för därför en kontinuerlig dialog med myndigheterna. Agri Benchmark (2012) visade på ett tydligt sätt att framförallt dikoproduktionen, men även ungnötsproduktionen, är stödberoende produktionsgrenar. Utan EU-ersättningarna, inklusive gårdsstödet, finns inte lönsamhet i uppfödningen SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Behov av betande djur + Håller betesmarker öppna och bidrar till biologisk mångfald + Starkt konsumentförtroende Svagheter - Dålig lönsamhet - Kraftigt minskande produktion - Få investeringar i nya stallplatser externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökad konsumtion både i Sverige och världen + Intresset för närproducerat ökar + Konsumenters ökade intresse av matkvalitet hot - Jordbrukspolitiken - Konkurrens från importtryck - Markbrist vid expandering 86 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

87 NÖTKÖTT 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Nötköttsproduktion dikor Nötköttsproduktion slaktnöt Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Av LRFs medlemmar med nötköttsproduktion angav fler att de trodde på dikoproduktionen som utvecklingsbar verksamhet då frågan ställdes 2013 jämfört med tidigare. Mellan 2011 och 2013 är ökningen dock mycket liten. Inga uppgifter finns från före 2013 vad gäller ungnötsuppfödarna. Här visar dock beräkningar inför kommande regelverk inom den gemensamma jordbrukspolitiken att särskilt svenska ungnötsuppfödare är en grupp som kommer att förlora mycket av stöden när gårdsstödet utjämnas. Det föreslagna Nötstödet kommer inte att kompensera de producenter som tappar hög andel av sitt gårdsstöd. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Dikor Slaktkött Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

88 GRIS NÖTKÖTT Oljeväxter I Sverige är rapsoljan viktig i många hushåll och på kontinenten satsas stort på rapsolja som motorbränsle. Vid oljeutvinningen får man också rapsmjöl som är ett intressant proteinfoder. Antalet företag med oljeväxtodling har ökat stadigt sedan Med oljeväxter menas främst odling av raps och rybs. Rapsfröet innehåller mellan 40 och 50 procent olja. Det som återstår efter att oljan utvunnits är ett högvärdigt, proteinrikt foder för i första hand nötkreatur och grisar. Denna vara har blivit mer intressant när efterfrågan på inhemsk proteinfoder ökar. Rapsoljan är en populär och hälsosam matolja med mycket låg halt mättat fett, cirka 6 procent, och hög halt av de två essentiella fettsyrorna omega 3, 10 procent, och omega 6, 20 procent. Rapsolja används även som råvara för att framställa biodiesel, ett drivmedel som avger procent mindre växthusgaser jämfört med användning av fossil diesel. Men även om rapsoljan är en mycket bra råvara för biodiesel är den inte lösningen på vare sig energikrisen eller ökningen av växthusgaser. För att ersätta endast 5 procent av den fossila dieseln i Sverige med biodiesel från rapsolja skulle det krävas runt hektar raps, eller den dubbla svenska oljeväxtarealen av i dag. Rapsoljans huvudsakliga användningsområde kommer med all sannolikhet även fortsättningsvis vara som livsmedel. 88 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

89 OLJEVÄXTER 1. NULÄGE Antal företag med oljeväxtodling Företag med oljeväxter Antal Källa: Jordbruksverket Antalet företag med oljeväxtodling har enligt Jordbruksverket ökat mellan 2009 och 2013 från till Den svenska oljeväxtarealen har stigit kraftigt under 2000-talet och är nu cirka hektar. I takt med ett allt bättre sortmaterial för höstraps har andelen höstoljeväxter ökat, från knappt 50 procent för 10 år sedan till närmare 60 procent under Höstraps odlas från Skåne till Mälardalen med enstaka odlingar även i Dalarna och Gästrikland. Våroljeväxtarealen är koncentrerad till Öster- och Västergötland upp till Mälardalen. Utvecklingen av oljeväxtarealen Oljeväxt Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Oljelin Totalt Källa: Jordbruksverket 1.1 OMSÄTTNING Enligt EAA kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) uppgick det totala värdet av oljeväxtodlingen till miljoner kronor under miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Agriwise är arbetsmåttet i bidragskalkylen 3,8 4,0 timmar per hektar vid gårdsstorleken 70 hektar. Vid odling av 200 hektar eller mera är arbetsmåttet något lägre, eller 3,0 till 3,2 timmar per hektar. Ett genomsnitt på 3,6 timmar per hektar multiplicerat med 2013 års odling på drygt hektar motsvarar då cirka arbetstimmar. Ett genomsnittligt årsverke om timmar gör att oljeväxtodlingen genererar en sysselsättningseffekt på 294 årsverken x 3,6/ = årsverken LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

90 OLJEVÄXTER 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS I stort sett hela den svenska rapsskörden förbrukas inom landet. Endast en mindre del blir biodiesel trots att det finns kapacitet för produktion av nästan ton biodiesel fördelat på två fabriker. Men den större av dessa, i Stenungsund, producerar biodiesel på importerad rapsolja. Inom EU har rapsarealen stigit kraftigt de senaste åren och EU är, tack vare högavkastande höstraps, med sina drygt 20 miljoner ton världens största producent av rapsfrö. Internationellt är annars sojabönan den viktigaste oljeväxten trots att den innehåller endast drygt 20 procent olja och resten högvärdigt proteinfoder. För att komplettera bilden ska givetvis oljepalmen nämnas där druvklasarna innehåller hela 80 procent olja och utgör en viktig råvara på världens marknader för vegetabilisk olja. Palmoljan har däremot inte samma positiva sammansättning av fettsyror som sojaolja och framför allt inte jämfört med rapsolja. Marknadsmöjligheterna ligger i en prisnivå som både ger bred efterfrågan (bland annat lönsam produktion av rapsmetylester, RME, för motorbränsle) och lönsamhet i odlingen. Odling av oljeväxter kräver en fungerande växtföljd varför de inte kan odlas på hur stora arealer som helst. Den optimala arealen anses ligga vid hektar. Efterfrågan på raps till både foder, energi och livsmedel kommer att fortsätta öka. Vi ser en tydlig tendens till ökat intresse för rapsoljan som livsmedel. Rapsoljan har blivit trendig bland kockar och konsumenter, något som olivoljan varit under flera år. Prisbilden ser fortsatt positiv ut, mycket tack vare den internationellt stora efterfrågan på biodiesel. I flera länder i EU, men även i Nord- och Sydamerika, ökar användningen av biodiesel med bland annat rapsolja och sojaolja som råvara. Rapspriset förväntas blir fortsatt konkurrenskraftigt jämfört med spannmålspriset och att den svenska oljeväxtarealen fortsätter att stiga, kanske upp emot hektar inom en femårsperiod SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Stark prisbild + Högt förädlingsvärde Svagheter - Växtföljdsrelaterade odlingsbegränsningar externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Efterfrågan på inhemskt proteinfoder + Marknad för förnybar energi + Ökad efterfrågan från kockar och hushåll hot - Växtsjukdomar - Energipolitiska begränsningar 90 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

91 OLJEVÄXTER 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Oljeväxter Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR 2013 hade företag rapporterat till LRFs medlemsregister att de odlade oljeväxter. 787 LRF-medlemmar angav att de kunde utveckla verksamhet med oljeväxter inom fem år, en minskning från år Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

92 GRIS Potatis 95 procent av den potatis vi äter i Sverige är svensk. Konsumtionen är stabil och den ökning som skett de senaste åren har varit av processad råvara. Den svenska potatisbranschen genomgår dock en strukturomvandling med färre företag som odlar samma volym och tjänar lite bättre. 1. NULÄGE Matpotatis odlades 2013 på hektar framförallt i Skåne, Västergötland, Halland och Östergötland. Därutöver odlades hektar stärkelsepotatis, främst i Skåne, Blekinge och Kalmar. Antal företag med potatisodling Potatisodlare Antal Källa: Jordbruksverket År 2013 fanns enligt Jordbruksverket företag med potatisodling vilket är en minskning med nästan 800 företag på två år. Av företagen odlade matpotatis medan 386 odlade potatis till stärkelse. 1.1 OMSÄTTNING Enligt EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) uppgick lantbruksföretagens samlade intäkter från potatisproduktionen 2012 till miljoner kronor. Enligt den preliminära EAA-kalkylen för 2013 ökade värdet av produktionen med 6,7 procent till miljoner kronor. Värdeökningen består uteslutande av ökade priser medan volymen var närmast oförändrad x 1,067= miljoner kronor 92 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

93 POTATIS 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt branschen låg omsättningen 2008 per anställd vid normal skörd på cirka 1 miljon kronor per årsverke. Korrigerat för prisutveckling och rationalisering inom näringen bedömer vi omsättningen per anställt till 1,2 miljon kronor års skörd ger därmed en sysselsättningseffekt motsvarande årsverken. 1942/1,2 = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Konsumtionen av potatis är stabil och de svenska odlarna har en inhemsk marknadsandel på 95 procent av matpotatisen. Enligt branschens bedömning behöver vi i Sverige öka effektiviteten och skördenivåerna i odlingen för att på sikt klara konkurrensen mot övriga EU-länder. Kyllagerkapaciteten ökar för att möta intresse hos konsumenterna av mogen potatis fram till mitten av juli. Samtidigt kommer färskpotatispremiären allt tidigare och man har högre avkastande sorter, men färskpotatisen har svårt att konkurrera om marknaden innan vi närmar oss midsommar. Produkten behöver förbättras och utvecklas ytterligare i konsumentled med till exempel ökad differentiering på förpackningssidan. All odling av industripotatis sker på kontrakt. Industripotatisodlarna odlar på 450 hektar och står för procent av matpotatisen till färdigmatsindustrin. För odling av stärkelsepotatis krävs att man äger andelar i stärkelseindustrin. Tuffast är konkurrensen för industripotatis både som livsmedel och stärkelse. Konsumtionen av processade potatisprodukter ökar hela tiden och den svenska odlingen behöver ta marknadsandelar. Den svenska produktionen är beroende av vad som händer på världsmarknaden och de handelshinder som bland annat Ryssland har satt upp påverkar den svenska branschen genom att exportmöjligheterna minskar och det blir ökade volymer europeisk potatis på den svenska marknaden. Svensk konsumtion, produktion och handel med potatis tals ton Andel av konsumtionen, % Produktion 806,1 95 % Import 52,8 6 % Export 9,4 1 % Konsumtion 849,4 100 % LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

94 POTATIS SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Hög kompetens hos odlarna + Lågt skadetryck + Nyttig produkt Svagheter - Dåligt organiserade - Problem med utsäde - Låg förädlingsgrad externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Stor efterfrågan på processad produkt möjlighet till produktdifferentiering + Hälsomedvetna kunder + Närproducerat hot - Internationell konkurrens - Import av förädlade produkter - Låg status på råvara 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Potatisodling Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR av LRFs medlemmar hade 2013 rapporterat in till medlemsregistret att de odlar potatis. Antalet som angett att de kan tänka sig att utveckla potatisodling har sedan 2009 minskat från 963 till 688. Hälften odlar inte potatis idag, vilket tyder på att det finns ett ganska stort intresse för potatisodling. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 94 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

95 GRIS Pälsdjur Efterfrågan på päls i världen har aldrig varit större än nu, det senaste decenniet har såväl pris som världsproduktion tredubblats. Kvalitetsmässigt ligger Sverige i yttersta världstopp och svenska minkuppfödare får därför mellan 20 och 30 procent mer betalt för sina produkter än sina europeiska grannar exporterade Sverige minkskinn för en miljard kronor. 1. NULÄGE Antal pälsdjursföretag som rapporterats till LRF Pälsdjursuppfödare Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antal LRF-medlemmar som uppger att de har pälsdjur har minskat sedan Enligt Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund finns det dock endast runt 75 större företag. Den svenska pälsdjursuppfödningen domineras helt av mink och är koncentrerad till västra Blekinge, östra Skåne, Skaraborgstrakten och mellersta Småland och näringen är av stor ekonomisk betydelse för dessa områden. Cirka hälften av produktionen finns på Listerlandet i Blekinge. De senaste decennierna har det skett en koncentration av produktionen så att antalet lantbruk har blivit färre men större produktionen är emellertid densamma, ungefär 1,2 miljoner skinn per år. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

96 PÄLSDJUR 1.1 OMSÄTTNING 2013 exporterade svenska minkbönder för strax under 1 miljard kronor. Produkterna säljs främst via auktionsförfarande till internationella agenter (uppköpare). Dessa auktioner äger vanligtvis rum i Köpenhamn, Helsingfors, Seattle och Toronto. Det mesta av skinnen säljs till Kina och Sydkorea miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Sysselsättningen varierar från två anställda på de minsta upp till 25 årsanställda på den största gården. Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund, SPR, bedömer den totala sysselsättningseffekten på gårdsnivå till 250 årsverken vilket motsvarar i genomsnitt knappt 3 årsverken per företag. 250 årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Varje år produceras 1,2 miljoner minkskinn i Sverige. De säljs på auktioner till uppköpare från hela världen. Efterfrågan är för närvarande större än den någonsin varit tidigare, och framför allt på svenska och skandinaviska skinn, som tack vare god djuromsorg och stort kunnande håller högst kvalitet i världen. Kvaliteten gör att svenska minkbönder får procent mer betalt för sina skinn än andra länder, och eftersom efterfrågan vida överstiger den svenska produktionen föreligger det ingen inbördes konkurrenssituation mellan de svenska minkbönderna. Istället hjälps man åt och samarbetar för att behålla Sveriges världsledande position. Sverige skulle med lätthet kunna ha dubbelt så många minkbönder utan att det skulle påverka lönsamheten. För närvarande är det asiatiska uppköpare, främst från Kina, Sydkorea och Ryssland, som betalar bäst, och därför går de flesta skinnen på export. Eftersom skinnkvaliteten är helt beroende av djurvälfärden, är minknäringen en bransch där lantbrukaren verkligen får betalt för de svenska mervärdena. Näringen fick också nya föreskrifter 2012 så att den som startar minklantbruk i dag vet precis vilka förutsättningar som gäller. Förmodligen kommer inte föreskrifterna att ändras igen inom överskådlig tid. Näringen växer för närvarande starkare än den gjort på över tjugo år och det är både helt nya minkbönder och lantbrukare från andra branscher som börjar med mink för att sprida risker och öka lönsamheten i det befintliga lantbruket. Den som startar ett nytt lantbruk i dag, behöver inte investera i dyra foder- och pälsningsutrustningar. Kårandan är god och hjälpsamheten hög hos svenska minkbönder, och nybörjaren får både råd och praktisk hjälp, samtidigt som man kan köpa foder från centralkök och även köpa in pälsningstjänsten. Svensk Mink erbjuder också kurser och utbildningar och sammanför nystartade minkbönder både med rutinerade lantbrukare och andra i samma situation. Svensk Mink bistår även med den hjälp och den formalia som är förknippad med en uppstart. 96 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

97 PÄLSDJUR SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + God lönsamhet + Stark efterfrågan + Hög djurvälfärd, mervärdet syns tydligt Svagheter - Priserna är omvärldsberoende - Svårt få tag på foder i vissa delar av landet - Beroende av kalla och tidiga vintrar i Asien externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Hög kvalitet sett i globalt perspektiv, bra betalt + Lämpligt att kombinera med annat lantbruk + Många nya marknader för päls, efterfrågan ökar hot - Politisk osäkerhet historiskt - Snabbt ökande världsproduktion - Sjukdomar 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Pälsdjursuppfödning Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Bland LRFs medlemmar finns det 120 som kan tänka sig att utveckla sitt företag genom pälsdjursuppfödning. Av dem är det nästan 90 som idag inte har några pälsdjur. Intresset för minklantbruk har ökat dramatiskt under senare år och många lantbrukare som kämpar mot dålig lönsamhet utökar eller funderar på att utöka sin verksamhet med minklantbruk. Minklantbruk passar utmärkt att kombinera med exempelvis växtodling, då de arbetsintensiva perioderna inte sammanfaller. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 200 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 200 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

98 GRIS Skogsbruk 2013 blev året då den internationella efterfrågan på sågade trävaror och massa återhämtade sig efter prisfallen under För skogsägarna resulterade det i stigande timmerpriser medan massavedspriserna endast påverkades marginellt. Trädbränsle betalades dock sämre till följd av en mild vinter samt ökad konkurrens från avfall och flis. 1. NULÄGE Det finns 28,3 miljoner hektar skogsmark i Sverige (69 procent av landarealen) med ett totalt virkesförråd på 3,3 miljarder skogskubikmeter. 22,5 miljoner hektar är produktiv skogsmark och drygt hälften ägs av enskilda personer. Den produktiva skogsmarkens fördelning på olika ägargrupper, 2011 Övriga allmänna 1% Statliga aktiebolag 14% Staten 4% Övriga privata 6% Enskilda ägare 50% Privata aktiebolag 25% Källa: Skatteverkets fastighetstaxeringsregister, bearbetat av Skogsstyrelsen Den familjeägda skogen omfattar cirka 11,6 miljoner hektar. Enligt Skogsstyrelsen finns det skogsägare, av vilka 38 procent är kvinnor. Antalet brukningsenheter ägda av fysiska personer uppgår till drygt Medelfastigheten är 51 hektar men de flesta fastigheterna återfinns i storleksklassen 6-20 hektar. Antalet brukningsenheter är stabilt och minskar endast med några hundra årligen till följd av sammanslagningar av enheter. 98 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

99 Skogsbruk De senaste åren har 60 procent av den avverkade volymen kommit från familjeskogsbruket. Det beror på att den enskilt ägda skogen dominerar i det bördigare södra Sverige medan bolagens och statens skogar i huvudsak finns i norra Sverige. Skogar ägda av enskilda ägare har högre bonitet, det vill säga bördighet, samt större virkesreserv än genomsnittet 149 kubikmeter per hektar jämfört med genomsnittet för Sverige som är 134 kubikmeter per hektar, enligt statistik från SLU. Sambandet jord och skog är fortfarande mycket starkt. Till nästan alla fastigheter med åkermark finns också skog. Antalet fastigheter med enbart åkermark är litet medan det däremot finns ett stort antal fastigheter med enbart skogsmark. Utöver skogsbruk är många gårdar med skog bas för andra betydande verksamheter som entreprenad, träförädling, energi och turism vilket redovisas under dessa rubriker i rapporten. 1.1 OMSÄTTNING Senast tillgängliga officiella statistik gäller år Då uppgick bruttovärdet för avverkningarna till 30,5 miljarder kronor. Avverkningskostnaderna var 9,1 miljarder kronor varför, nettot stannade vid 21,4 miljarder kronor. Genom att tillväxten per hektar är högre i södra Sverige är också avverkningarna större där, så trots att arealen är 50 procent bör bruttovärdet i familjeskogsbruket, som är vanligare i södra Sverige, räknas som 60 procent av 30,5 miljarder eller miljoner kronor. Bruttovärdet miljoner kronor ger en genomsnittlig intäkt på kronor fördelat på samtliga skogsägare. Om värdet i stället fördelas på brukningsenheter blir den genomsnittliga årliga intäkten drygt kronor. 30,5 x 0,6 = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Skogsstyrelsen var personer sysselsatta i skogsbruket Antalet arbetstimmar var år 2012 cirka 27,3 miljoner av vilka 10,6 miljoner eller 39 procent fanns i det enskilda skogsbruket. 10,6 miljoner arbetstimmar om timmar per år motsvarar årsverken. Det är framförallt inom röjning, plantering och övrig avverkning (till exempel upparbetning och terrängtransport av vindfällen) som självverksamheten är hög, procent. När det gäller slutavverkning, gallring och markberedning är självverksamheten låg, 3-16 procent, och i dessa fall sker mycket av arbetet med hjälp av entreprenörer. Entreprenörer uppskattas av Skogsstyrelsen stå för 14,7 miljoner arbetstimmar De anlitas av alla typer av skogsägare men åtminstone en tredjedel av deras tid torde gälla familjeskogsbruket, vilket motsvarar årsverken. 27,3 miljoner x 0,39 / ,7 miljoner x 0,33 / = årsverken LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

100 Skogsbruk 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Fördelningen mellan familjeskogsbruket och övriga ägare som staten, bolagen och kyrkan, är sedan lång tid tillbaka stabil varför andelen enskild ägd skog under överskådlig tid kan antas ligga kvar vid 50 procent av den produktiva skogsmarken motsvarande 11,6 miljoner hektar. Möjligheterna till tillväxt framöver ligger därför i förändringar i efterfrågan och pris på olika sortiment från skogen samt i åtgärder som ökar den årliga tillväxten. Det skulle på sikt möjliggöra ett ökat årligt uttag från skogen. För skogsägaren kommer 70 procent av intäkten från försäljning av timmer. Bruttovärdet per kubikmeter, i priser justerade med KPI, har haft en negativ utveckling under en längre tid. Det har dock kompenserats med ökad produktivitet och därmed lägre kostnader i avverkningsarbetet vilket resulterat i relativt goda netton i slutändan. Nu kan man dock se att trenden har brutits vad gäller ökande produktivitet. Mycket fokus från företag och forskning ägnas åt att förbättra produktiviteten. Skogsstyrelsens statistik över leveransvirkespriser för fjärde kvartalet 2013 visar på en viss prisuppgång jämfört med föregående kvartal, men för helåret 2013 sjönk priserna jämfört med Tillväxtmöjligheterna inom skogsbruket beror således inte bara på pris och efterfrågan. Alla förutsägelser visar på en långsiktigt ökad efterfrågan och därmed ökande priser men detta får inte ätas upp av högre kostnader för då finns inte skäl nog för skogsägaren att också öka uttaget från sin fastighet. Den totala omsättningen inom skogsbruket varierar ganska mycket per år, därför är det lämpligt att titta på medelvärden. De senaste åtta åren har nettovärdet ökat med 2 procent årligen och det finns ingen orsak att tro att den blir lägre då vi utgår från ett värde som inte beror på någon högkonjunktur. Sverige har redan uppnått EUs 2020-mål vad gäller bioenergins andel av energikonsumtionen, men övriga länder har en bit kvar. Det skulle kunna leda till ökad efterfrågan på trädbränsle, men i Sverige kommer dock även avfall in som en konkurrent till trädbränslet. Priserna på trädbränsle har därför mattats något. Energimyndigheten samlar prisstatistik om skogsbränsle och även här syns en svag nedgång i priserna under slutet av Skogstillgångarna i Sverige utgör basen för den svenska skogsindustrin. Skogsindustrin är en viktig bransch och dess andel av den svenska varuexportens värde uppgick 2013 till 11 procent. Exportvärdet för skogsindustriprodukter minskade med två procent under 2013 till 120 miljarder kronor. Det är en betydligt mindre tillbakagång än genomsnittet av varuexportgrenarna. Värdet av Sveriges varuexport under 2013 var miljarder kronor, en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 80 procent, av de sågade trävarorna exporteras över 70 procent. Sverige var 2011 väldens tredje största exportör av sågade barrträvaror, världens fjärde största exportör av papper samt världens femte största exportör av pappersmassa. Den inhemska marknaden är också viktig. Pappersproduktionen, och exporten, minskade med fem procent under 2013, det beror till största delen på nedläggning av tidningspappersmaskiner. Under föregående år har flera åtgärder vidtagits av de svenska företagen för att kompensera nedgången i efterfrågan på 100 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

101 Skogsbruk grafiska papper. Det handlar dels om omställning till produkter med högre tillväxt, till exempel förpackningsmaterial, men också om utveckling av nya biobaserade produkter. Det senare är dock en process som ger resultat först på längre sikt. Vad gäller massaproduktionen har den ökat något medan exporten minskade Priset på blekt barrsulfatmassa har höjts flera gånger sedan slutet av Efterfrågan på sågade barrträvaror har varit svag, men marknadsläget har förbättrats vilket innebär att produktionen ökar. Svenska sågverk är dock fortsatt högt beroende av efterfrågan från utomeuropeiska marknader. Förra året blev ett genombrott för svensk export till Kina, den blev nästan tre gånger så stor och det finns goda möjligheter till ytterligare ökning. Den svenska hemmamarknaden visar betydligt blygsammare tillväxt. Trävarupriserna har haft en positiv utveckling den senaste tiden och därtill har kronan försvagats något även om den fortfarande är stark i ett historiskt perspektiv. Det finns flera faktorer som talar för långsiktigt ökad efterfrågan på råvaror från skogen. Det gäller inte minst träets överlägsna klimategenskaper som byggnadsmaterial samt kraftigt ökad efterfrågan på bioenergi för ersättning av klimatstörande fossila bränslen. Detta talar sammantaget för en prisutveckling som gör det lönsamt att ta ut mer biomassa från skogen, det vill säga inte bara timmer och massaved utan alla former av energived som grenar, toppar och klenträd. Det finns en diskussion på europanivå där träets klimatnytta ifrågasätts. Beroende på vilket tids- och rumsperspektiv som antas går det att komma fram till vad som helst. Växande skog tar upp koldioxid och bidrar på så sätt till att mildra klimatförändringarna. Det mesta av koldioxiden lagras in i träden i form av cellulosa och andra kolhaltiga substanser. Hur mycket koldioxid som en skog kan fånga beror till stor del på trädens tillväxt, och tillväxten påverkas av hur skogen sköts. I det praktiska skogsbruket finns följaktligen goda möjligheter och stort ansvar att genom skötsel påverka och öka inbindningen av koldioxid. Det finns en fördel med att träråvara ersätter fossila och resurskrävande råvaror. Genom att använda träråvara kan den totala minskningen av koldioxidutsläppen bli flera gånger större än om skogen bara får stå som ett kollager. En sammanhållen politik där förnybara råvaror gynnas, behövs för ett hållbart samhälle med minsta möjliga klimatbelastning SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Kontinuerlig tillväxt, som överstiger avverkningsnivåerna + Förnybar råvara som kan återanvändas och återvinnas + Stor kunskap/hög kompetens inom landet Svagheter - Långa avstånd med långa transporter - Svårigheter att ställa om produktion på grund av redan gjorda investeringar i industrin - Minskad produktivitet i skogsbruket externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Biobaserad samhällsekonomi + Högre EU-mål om bioenergianvändning + Utveckling av nya biobaserade produkter hot - Lobby mot skogsbruk på EU-nivå; träd är inte bioenergi utan något som ska bevaras - Stuprörspolitik - Lågkonjunkturen består LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

102 SKOGSBRUK 2.2 MEDLEMMARNAS FRAMTIDSSYN Antalet LRF-medlemmar som rapporterat in att de kan tänka sig utveckla skogsverksamhet har minskat under perioden LRF medlemmar är dock inte en bra mätare på skogsbrukets tillväxtmöjligheter, särskilt då utveckling på de internationella marknaderna för skogsråvara samt forskning och utveckling på sikt avgör efterfrågan på skogsråvara. Av medlemmarna inrapporterat antal utvecklingsbara näringsverksamheter Antal 2009 Antal Bedrivs ej idag Skogsbruk Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 102 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

103 GRIS Sockerbetor Skörden av sockerbetor har ökat med i genomsnitt 2 procent per år mellan 1995 och 2013 och ambitionen är att den ska fortsätta öka. Det behövs för att kunna konkurrera på den europeiska sockermarknaden som avregleras NULÄGE I Sverige odlas cirka hektar av odlare. Ungefär 97 procent av arealen ligger i Skåne. Genomsnittsodlaren har 18 hektar sockerbetor, motsvarande cirka procent av dennes totalareal åkermark. Antal företag med sockerbetsodling Företag med sockerbetor Antal Källa: Jordbruksverket Antalet företag som odlar sockerbetor har sedan 2009 minskat från till till följd av strukturomvandling med allt större arealer. 1.1 OmsättniNG Betodlingen är en viktig hörnpelare för gårdsekonomin. Enligt Jordbruksverkets pris- och skördestatistik uppgick intäkterna från sockerbetsodlingen 2013 till 535 miljoner kronor. 535 miljoner kronor LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

104 SOCKERBETOR 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Agriwise är arbetsmåttet i bidragskalkylen 13,4 timmar per hektar års odling på hektar motsvarar arbetstimmar. Detta dividerat med en genomsnittlig årsarbetstid om timmar ger sockerbetsodlingen en sysselsättningseffekt motsvarande 330 årsverken x 13,4 / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Samtliga betor går till Örtofta Sockerbruk som ägs av Nordic Sugar, NS. Detta bolag är ett dotterbolag till Nordzucker AG, ett odlarägt sockerföretag i norra Tyskland. NS har sockerbruk i Danmark, Sverige, Litauen och Finland. Nordzucker är det näst största sockerföretaget i EU. Nordic Sugars verksamhet i Sverige omfattar Örtofta sockerbruk, raffinaderiet vid Arlövs sockerbruk och Fibrexfabriken utanför Ystad. Antalet fast anställda i Sverige uppgår till cirka 340. Till detta kommer cirka 120 säsongsanställda. Den svenska per capitaförbrukningen av socker uppgår till cirka 40 kg. Denna siffra har i princip varit konstant de senaste 50 åren. Med dagens befolkningsmängd betyder detta en totalförbrukning på ungefär ton. De svenska producenternas landskvot är ton, vilket motsvarar 80 procent av förbrukningen. Sockret inom Nordic Sugar marknadsförs under varumärket DanSukker och man gör olika specialprodukter i länderna. Det innebär att vissa produkter som marknadsförs i Sverige kommer från andra NS-länder och tvärtom. Den svenska produktionen av socker har som ett medeltal för de senaste fem åren uppgått till ton, det vill säga i princip detsamma som landets totalförbrukning. Volymer över kvoten får enligt nuvarande marknadsordning inte användas som konsumtionssocker i EU. Det vanligaste användningsområdet är så kallat industrisocker. Sockret används då som en energikälla i processer där slutprodukten är något annat än socker. Exempel på sådana är tillverkning av enzymer för foderindustrin, läkemedel och etanol. För NS sker den största avsättningen av industrisocker till enzymtillverkare, som till största delen finns i Danmark. Från och med 2017 försvinner kvotsystemet. Detta innebär att det inte blir någon skillnad på kvot- och industrisocker, utan allt socker klassas som samma typ. Det är fritt fram för varje land att producera hur mycket socker som helst och att exportera hur mycket som helst. I nuvarande kvotsystem begränsar WTO-åtaganden exporten från EU. Den får i normal fallet bara uppgå till 1,4 miljoner ton. Det kommer att bli en ökad konkurrens inom Europa när det gäller sockerproduktion. En hög och stabil avkastning för betan kommer att spela en avgörande roll för sockernäringens konkurrenskraft. Sverige ligger i dagsläget i mittskiktet i EU då det gäller hektarskördar. Under senare år har den svenska avkastningen ökat väsentligt. Denna utvecklingstakt får inte avstanna utan helst växlas upp ännu mer. Investeringar på gårdsnivå i form av dränering, rätt kalk- och växtnäringstillstånd samt ny teknik är exempel på nödvändiga åtgärder. 104 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

105 Sockerbetor SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Tydlig ägare till sockerindustrin + Nordic Sugar har stark marknadsposition och fabrik i toppklass + Långsiktiga odlare Svagheter - Endast en köpare av betorna - Sockerskörd inte i europeisk toppklass - Litet sockerland externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökad världskonsumtion av socker + Klimatförändringen kan medföra högre sockerskördar i Sverige + Fortsatt ökade hektarskördar hot - Ökad konkurrens inom EU - Isoglukos kan ta en större del av EUs sötningsmarknad - Ytterligare nationella restriktioner för växtskyddsmedel 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Sockerbetor Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet LRF-medlemmar som rapporterat att de vill utveckla sockerbetsodling har sedan 2009 minskat från 477 till 326. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

106 GRIS Spannmål [För avsalu och för gårdens behov] Svenska spannmålsodlare verkar på en internationell marknad och det ökade behovet av livsmedel och energi i världen talar för ökad odling i Sverige. Sedan den kraftiga prishöjningen 2007 har priset för spannmål stabiliserats på en högre nivå. Med spannmål menas olika sädesslag som vete, korn, havre och råg. De odlas antingen för att användas som djurfoder eller som råvara för tillverkning av bröd, pasta, malt och många andra vegetabiliska livsmedel. Närmare hälften av den spannmål som odlas i Sverige går till djurfoder. 1. NULÄGE Spannmålsföretag Antal Antal företag med spannmålsodling Källa: Jordbruksverket Antalet företag med spannmålsodling har under perioden minskat från till , dock har arealen per företag ökat till följd av strukturrationalisering LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

107 SPANNMÅL Den samlade spannmålsarealen uppgick 2013 till cirka hektar, vilket utgör 38 procent av landets samlade åkerareal på 2,6 miljoner hektar. Odlingen fördelades enligt följande sädesslag: 2013 års spannmål fördelad på areal Sädesslag Areal, ha Areal, % Vete % Korn % Havre % Övriga % Summa spannmål % Källa: Jordbruksverket Arealen träda uppgick till hektar under 2013 vilket innebär en ökning med hektar från 2009 års nivåer. Den totala spannmålsproduktionen uppgick 2013 till 4,9 miljoner ton vilket var 3 procent lägre än föregående år. 1.1 OMSÄTTNING Enligt EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) uppgick det totala värdet av spannmålsodlingen till miljoner 2013, av vilka spannmål till ett värde av kronor användes till foder på den egna gården och resten, miljoner kronor, utgjorde intäkter för spannmål för avsalu miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Agriwise är arbetsmåttet i bidragskalkylen för höstvete 5,7 timmar per hektar vid gårdsstorleken 70 hektar men sjunker till 3,6 timmar vid odling av 200 hektar eller mer. Arbetsmåttet för odling av korn är i stort sett detsamma där man räknar med ett genomsnittligt arbetsmått på 5 timmar per hektar. För att undvika dubbelräkning anger omsättningssiffran ovan endast intäkter från spannmål för avsalu. Intäkterna från användning av spannmål på den egna gården uppstår vid försäljning av mjölk, kött och andra animalier och redovisas under dessa poster. Sysselsättningseffekten beräknas däremot på hela spannmålsodlingen års odling om hektar ger, med ett genomsnittligt arbetsmått om 5 timmar per hektar, totalt 4,92 miljoner arbetstimmar. Detta dividerat med en genomsnittlig arbetstid om timmar ger spannmålsodlingen en sysselsättningseffekt som motsvarar knappt årsverken, av vilka årsverken genereras av spannmålsodling för avsalu x 5 / = årsverken LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

108 SPANNMÅL 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Sverige är nettoexportör av spannmål. Den totala exporten av spannmål uppgår för de senaste åren till knappt en miljon ton. Tar man hänsyn till den genomsnittliga importen uppgår nettoexporten till cirka ton. I huvudsak är det korn och vete som exporteras men det sker också en stigande export av havre riktad till USA. Spannmålen brukar beskrivas som oljan i det globala livsmedelsmaskineriet. Spannmålsmarknaden är internationell varför de svenska lantbruksföretagens marknadsmöjligheter avgörs av förmågan att hävda sig i den internationella konkurrensen. Det ökade behovet av livsmedel och energi i världen talar för ökad odling i Sverige framöver. Konsumtionen i Asien, driven av en stark tillväxt inom animalieproduktionen, avgör till stor del balansen på världsmarknaden och påverkar de svenska priserna samt viljan att odla SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Hög kunskapsnivå bland spannmålsodlare + Lättransporterad och lättexporterad vara + God miljö- och kvalitetssäkring Svagheter - Förhållandevis höga produktionskostnader externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Klimatanpassad odling med högre skörd + Specialprodukter hälsoaspekter och ekologisk produktion, betoning av till exempel havrens hälsoeffekter hot - Plötsliga och oförutsägbara förändringar inom handels- och jordbrukspolitiken (WTO, EU) - Sämre konkurrenskraft för den industri som förädlar spannmål 108 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

109 SPANNMÅL 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Spannmålsodling är en mogen bransch där tillväxtmöjligheterna ytterst begränsas av den åkerareal som finns. Antalet inrapporterade utvecklingsbara verksamheter blir därmed lågt i förhållande till det totala antalet spannmålsföretag i LRFs medlemsregister. Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Spannmål för avsalu Spannmål för gårdens behov Summa Källa: LRFs Medlems och Marknadsregister, MMR 2013 hade totalt företag rapporterat in till LRFs medlemsregister, MMR, att de odlade spannmål för eget behov, alternativt till försäljning. Antalet inrapporterade utvecklingsbara spannmålsverksamheter har sedan 2009 minskat från till Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) för avsalu Stor andel nystartare (kvot > 1,0) för gårdens behov Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

110 GRIS Struts Strutsuppfödning bland LRFs medlemmar minskar men näringen i stort ökar i långsam takt. De flesta driver uppfödning på hobbynivå och det tar ofta mellan fem och tio år innan verksamheten kommersialiseras. 1. NULÄGE Antal medlemmar som rapporterat in att de har strutsar har minskat från 99 till 74 de senaste fyra åren. Enligt Svenska Strutsföreningen finns cirka 10 gårdar i Sverige som driver kommersiell strutsuppfödning medan de flesta har uppfödning på hobbynivå. Totalt finns runt 200 hönor och ett 50-tal tuppar. Varje höna lägger 40 till 60 ägg per säsong som resulterar i överlevande kycklingar vid 3 månaders ålder. Antal bedrivna strutsföretag som rapporterats till LRF Strutsföretag Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR 110 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

111 STRUTS 1.1 OmsättniNG Enligt Svenska Strutsföreningen slaktas djur per år till ett värde av cirka kronor per djur. Räknat på djur blir det 3,5 miljoner kronor. Värdet av förädling till kött- och andra produkter redovisas under Lokal livsmedelsförädling och Gårdsbutiker x = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Kycklingarna som kläcks är känsliga den första tiden och kräver tillsyn flera gånger varje dag under sommaren medan arbetsinsatsen minskar under resten av året. Totala antalet årsverken uppskattas till årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Strutsen introducerades i Sverige på 1990-talet. För att få driva strutsuppfödning krävs både utbildning och certifiering. En kurs hålls varje år med cirka tio deltagare, av dessa brukar en till två starta kommersiell verksamhet i blygsam skala. De som startar hobbyverksamhet som sedan blir kommersiell brukar ofta ta mellan fem och tio år på sig. De flesta strutsuppfödningar bedrivs fortfarande på hobbynivå. Det finns idag 10 företag som driver verksamhet i kommersiellt syfte. För att nå lönsamhet i verksamheten krävs oftast att man har hela kedjan från foderproduktion, avel, uppfödning och slakt samt försäljning själv. Cirka 90 procent av strutsköttet säljs i egna gårdsbutiker. Man säljer också i liten skala till hotell och restaurang samt förädlade produkter till dagligvaruhandeln. Strutsköttet konkurrerar med fina detaljer från nöt och strutsfilé kostar cirka 400 kronor kilot i konsumentledet. Det finns potential i förädling av produkter som exempelvis tvålar, charkuterier och skinn men för att nå volym krävs mer marknadsföring och fler säljkanaler. Om man tittar internationellt är strutsskinn mycket attraktiva och säljs för mellan kronor SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Intresse för nyetablering finns Svagheter - De flesta verksamheter bedrivs på hobbynivå externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Produktutveckling, förädling hot - Liten del av marknaden LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

112 STRUTS 2.2 MEDLEMMARNAS FRAMTIDSSYN Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Struts Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Av LRFs medlemmar är det runt 100 som kan tänka sig att utveckla sitt företag med struts. Av dessa är det cirka 80 som inte har strutsar idag. Det är alltså fler som kan tänka sig börja med strutsar än som idag redan är verksamma. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 100 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 100 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 112 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

113 GRIS Trädgård [FRUkt, bär, grönsaker, plantskole- och prydnadsväxter] Trädgårdsnäringen är intensiv och omsätter förhållandevis mycket pengar och skapar många jobb. Den svenska trädgårdsnäringen utvecklas positivt med stabil eller uppåtgående produktion både räknat i ton och kronor. Näringen står dock inför en ökande strukturomvandling med färre och större företag som följd. Trädgårdsnäringen innefattar yrkesodling av frukt, bär, grönsaker, plantskole- och prydnadsväxter. Odlingen sker beroende på växtslag och säsong både på friland och i växthus. 1. NULÄGE Antal näringsverksamheter/företag inom trädgård som rapporterats till LRF Frukt & bär Grönsaker Plantskoleväxter Prydnadsväxter i växthus Antal verksamheter Antal företag Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

114 TRÄDGÅRD Jordbruksverket publicerar data över antalet företag i trädgårdsnäringen men har inga data publicerade sedan 2011 varför MMR används istället. Överrensstämmelsen mellan MMR och Jordbruksverket var 2011 mycket god. LRFs medlemmar rapporterade under 2013 in verksamheter bedrivna i företag, det är en minskning under de senaste fyra åren. Antalet verksamheter med grönsaksodling minskade medan antalet verksamheter med plantskoleväxter ökade under perioden Fruktodling Fruktodlingen domineras av äpplen men innefattar även päron, körsbär och plommon odlades äpplen på hektar, en minskning med åtta procent sedan Värdet av produktionen av äpplen 2013 var drygt 254 miljoner kronor. Värdet av den totala fruktodlingen var 307 miljoner kronor, en ökning med 30 procent sedan Nyplantering av äppelträd ökade väsentligt under 2012 och Nyplanteringen avser nya sorter som kan lagras längre och förlänga säsongen med svenska äpplen i butikerna. Trädgårdsodlingen är intensiv och omsätter förhållandevis mycket pengar och skapar betydande sysselsättning. Värdet av den svenska trädgårdsproduktionen ökar och väntas öka ännu mer. Bärodling Bärodling på friland, i tunnel och i växthus domineras av jordgubbar men innefattar också hallon och svarta vinbär. Nypon, vindruvor och blåbär odlas i liten skala odlades jordgubbar på hektar, en arealökning med 16 procent sedan Värdet av bärodlingen uppgick 2013 till knappt 506 miljoner kronor vilket var en kraftig ökning sedan Grönsaker på friland Frilandsgrönsaker är de arealmässigt största trädgårdsgrödorna. En betydande odling av grönsaker går till förädlingsindustrin, som till exempel ärtor, vitkål och morötter. 9 procent av frilandsodlingen är ekologisk. De dominerande produkterna är morötter, isbergssallat och lök odlades dessa tre grönsaker på hektar och värdet 2013 uppgick till drygt 691 miljoner kronor. Det totala värdet på odling av grönsaker på friland var miljoner kronor, en ökning med 59 procent sedan Sverige är så gott som självförsörjande på morötter. 90 procent av alla morötter som konsumeras i landet kommer från svenska odlingar. Under den svenska odlingssäsongen är vi även självförsörjande på till exempel isbergssallat och blomkål. Grönsaker i växthus Tomater, gurka, sallat och kryddväxter i kruka är produkter som odlas i växthus. Grönsaker i växthus odlades 2013 på 1,14 miljoner kvadratmeter. 90 procent av den svenska tomatarealen har förnybar energi som huvudsaklig värmekälla. Under april oktober äter svenska konsumenter enbart svensk gurka medan tomaterna under den svenska odlingssäsongen utsätts för en stark konkurrens från import. Närmare 3 procent av växthusodlingen är ekologisk. Plantskoleväxter Odling av plantskoleväxter bedrivs både som frilands- och containerodling. Plantskolorna har de senaste åren haft en mycket positiv utveckling. Drygt hälften av produktionen säljs via växtbutiker eller motsvarande till privatpersoner. Resterande del säljs till offentlig miljö, som kommuner, och till trädgårdsanläggningar. Inom plantskolenäringen produktutvecklar man löpande och anpassar sortimenten till slutkundernas behov, till exempel finns färdiga häckar 114 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

115 TRÄDGÅRD att plantera. De svenska plantskolorna profilerar sig mot importen genom att satsa på växtmaterial anpassat för det svenska klimatet. Det materialet säljs under benämningen E-planta var värdet på produktionen av plantskoleväxter 793 miljoner kronor, en ökning med 163 miljoner sedan år Prydnadsväxter i växthus Prydnadsväxter innefattar krukväxter, lökblommor, utplanteringsväxter, sticklingar och småplantor samt snittblommor odlades prydnadsväxter i växthus till ett värde av drygt en miljard kronor, vilket är detsamma som De svenska tulpanodlarna har lyckats bra med att marknadsföra att svenskodlade tulpaner har längre hållbarhet och är mera klimatsmarta. Tulpanerna drivs fram i växthus som till stor utsträckning värms med biobränsle. Utmärkande för Sverige är den omfattande odlingen av utplanteringsväxter som sker i ett stort antal företag under våren. Sortimentet är ständigt ökande liksom användningsområdena. Stora mängder går till offentliga planteringar hos exempelvis kommuner och kyrkogårdsförvaltningar. 1.1 OMSÄTTNING Enligt Trädgårdsundersökningen, JO 28 SM 1401, omsatte näringen 2013 totalt miljoner kronor av vilka miljoner avser frilandsodling och miljoner avser växthusodling miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt Jordbruksverket var personer sysselsatta inom trädgårdsproduktionen Av dessa var familjemedlemmar. Tillsammans arbetade de 11,6 miljoner timmar vilket motsvarar årsarbeten för Enligt Jordbruksverkets rapport Skörd av trädgårdsväxter 2013, JO37SM1401, motsvarar såväl 2013 års odlade yta/areal som skördar 2011 års yta/areal och skördar. Därför antas samma arbetskraftsbehov 2013 som miljoner / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Utöver den svenska produktionen på drygt 4,6 miljarder kronor importerades frukt och grönsaker för drygt 16,6 miljarder kronor Till detta kommer import av prydnadsväxter, snittblommor och plantskoleväxter. Importen av prydnadsväxter var 2012 värd drygt 2 miljarder kronor, där plantskoleväxternas värde var 1,3 miljard kronor. Totalmarknaden i Sverige uppgår därmed till drygt 23 miljarder kronor. Den svenska produktionen av ätbara trädgårdsprodukter motsvarar cirka 10 procent av det totala marknadsvärdet för frukt och grönsaker. Det finns en stor utvecklingspotental för att öka den svenska produktionen av frukt och grönsaker. Man ska dock komma ihåg att svenska frukter, bär och grönsaker inte kan produceras året runt utan bara under den svenska växtsäsongen. Det sker också en stor import av produkter som inte kan odlas i landet. Det finns möjligheter att ta marknadsandelar för den svenska produktionen genom den utveckling som nu sker av nya odlingsmetoder som förlänger odlingssäsongen och även lagringsmetoder som bidrar till en längre försäljningsperiod av till exempel svenska äpplen. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

116 TRÄDGÅRD Ett ökande intresse för närodlat skapar utvecklingsmöjligheter för den svenska trädgårdsproduktionen. Nya produkter kommer fram, exempelvis sallat och salladsblad av olika slag, så kallade baby leafs, som används för att variera salladens färg, form och smak. Sparrisodling för leverans till närområdet växer fram på allt fler platser. Efterfrågan på svensk frukt är betydligt större än vad den svenska odlingen producerar i dag, detta trots att nyplantering görs, därför behövs det fler som vill satsa på fruktodling. Medan värdet för många traditionella lantbruksgrödor sjunker visar den svenska trädgårdsproduktionen en motsatt trend. Värdet av den svenska trädgårdsproduktionen ökar och väntas öka ännu mer var det sammanlagda värdet för trädgårdssektorn cirka 2,7 miljarder kronor, 2013 var värdet nästan 4,6 miljarder kronor. En tillväxt förutspås i alla trädgårdens sektorer: grönsaker, frukt och bär samt plantskole- och prydnadsväxter. Den sneda åldersfördelningen kan vara en fara för den svenska trädgårdsnäringen. Tre fjärdedelar av de svenska trädgårdsföretagarna var 50 år eller äldre 2012, enligt undersökningen Grönt entreprenörskap 2013, och 22 procent var 65 år eller äldre. Trädgårdsnäringen behöver således fler unga företagare som vill satsa på trädgårdsproduktion SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Hög kompetens 2.2 MEDLEMMARNAS + Korta transporter (jämfört framtidssyn med import) + Lågt skadetryck Svagheter - Svårt att rekrytera arbetskraft - Låg förädlingsgrad - Åldrande företagare externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Kundlojalitet + Ökat intresse för lokalt producerat + Anpassning av sortiment till slutkund hot - Konkurrens på EU-nivå - Avsaknad av forskningspengar 116 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

117 TRÄDGÅRD Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Trädgård frukt & bär Trädgård grönsaker Trädgård plantskoleväxter Trädgård prydnadsväxter i växthus Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet LRF-medlemmar som rappoterat att de kan tänka sig att utveckla verksamhet inom trädgård inom fem år har sedan 2009 minskat marginellt till Av dessa har 71 procent ännu inte startats, vilket tyder på stort intresse för nyetablering inom branschen. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Grönsaker Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Prydnadsväxter i växthus Plantskoleväxter Frukt och bär Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

118 GRIS Träförädling [Snickeri, sågverk, övrigt] Antalet företag som sysslar med småskalig träförädling minskar något och det spås en brist på duktiga hantverkare. Men medvetna konsumenter som ställer stora krav på design och kvalitet öppnar marknadsmöjligheter för de som vill nischa sig inom träförädling. Träförädling i lantbruksföretagen baseras på virke från den egna fastigheten, på virke som köps in lokalt eller virke som legobearbetas. Listan över varor, tjänster och produkter träföretagen erbjuder kan göras lång. Sågning och hyvling står för en stor del av den småskaliga träförädlingen men många arbetar också med att ta fram specialprodukter. 1. NULÄGE Antal bedrivna näringsverksamheter/företag som rapporterats till LRF Snickeri Sågverk Övrigt Antal verksamheter Antal företag Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR 118 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

119 Träförädling Antalet rapporterade verksamheter med träförädling har minskat med närmare 200 sedan Antalet företag är däremot detsamma som 2009, nästan De största inriktningarna snickeri och sågverk har minskat något medan kategorin övrigt har ökat. Möjligen kan man tänka sig att det handlar om nischade företag med specialprodukter. 1.1 OMSÄTTNING Sommaren 2008 genomförde LRF, i samarbete med Sveriges Småsågares Riksförbund, en undersökning riktad till LRF-medlemmar som rapporterat att de bedriver någon form av träförädling eller ser det som utvecklingsbart samt till medlemmarna i Småsågarnas Riksförbund. Beräkningar i undersökningen resulterade i omsättning på i genomsnitt kronor per företag. Korrigerat för inflation motsvarar det kronor per företag. Detta genomsnitt multipliceras därefter med det antal företag som rapporterat till LRFs medlems- och marknadsregister, MMR, att man bedriver verksamheten. Antalet företag multipliceras med 1,25 för att fånga upp lantbruksföretag som inte är medlemmar och medlemsföretag som inte rapporterat sina verksamheter till MMR. 1,25 x x = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Nettoomsättningen i industri för trä- och trävaror uppgår till 2,5-3 miljoner per anställd. Tittar man enbart på övrig trävaruindustri är omsättningen per anställd 1,4 miljoner kronor per år. Då den träförädling som bedrivs i lantbruksföretagen är småskalig och mer hantverksmässig bör omsättningen kunna reduceras till per årsverke miljoner kronor i omsättning ger då en sysselsättningseffekt som motsvarar knappt heltidsjobb / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Träbranschen i Sverige, det vill säga sågverk, hyvlerier, skivindustri, trähus, snickerier, träförpackningsmaterial och övrig trävaruindustri, hade 2012 ett produktionsvärde enligt SCB på sammanlagt 76 miljarder kronor och drygt anställda. Lantbruksföretagen står, enligt våra beräkningar, för mer än 1 procent av omsättningen och cirka 5 procent av sysselsättningen i branschen. Det finns stora marknadsmöjligheter inom produktutveckling för nischade och specialprodukter. För att bekämpa olagliga skogsavverkningar antogs EUs Timmerförordning i november 2010 (EUTR), och förordningen började gälla den 3 mars Timmerförordningen innehåller två delar, dels krav på legal avverkning och dels krav om tillbörlig aktsamhet. Denna förordning ställer dels krav på skogsägare men också krav på att de som hanterar träråvaran i senare led ska veta varifrån träet kommer och att det är lagligt. Viss ökad administration har förutspåtts vid införandet av förordningen och då särskilt för träföretag som importerar virke från icke- EU länder. Det här är sannolikt inget större problem för lantbruksföretagen. En annan omvärldsfaktor är att EUs gamla byggproduktdirektiv den 1 juli 2013 ersattes med den nya byggproduktförordningen (Construction Product Regulation, CPR, (EU) nr 305/2011) som är en EU-förordning och tvingande i alla medlemsländer. Syftet är att förenkla handel LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

120 Träförädling över nationsgränser och att kunder på ett enkelt och rättvist sätt ska kunna jämföra produkter från olika tillverkare. Fördelen är att man har möjlighet att sälja i hela Europa utan ytterligare krav och nackdelen är ökat pappersarbete. Landsbygdsdepartementets vision och handlingsplan, Skogsriket, syftar till att skapa bättre förutsättningar för att tillvarata skogens potential och på så sätt bidra till fler arbetstillfällen och ekonomisk utveckling på landsbygden. Flera i näringen anser att man i högre utsträckning borde lyfta fram möjligheten för de små skogsägarna att vidareförädla sin egen skogsråvara. Det skulle kunna öka intäkterna avsevärt för många skogsbrukare. Marknaden för småskalig träförädling kan indelas i följande: Lokal byggmarknad med huvudsakligen standardprodukter. Specialprodukter (sågade, hyvlade trävaror eller snickeri) direkt till kund eller via mellanhand. Industriprodukter till exempel emballage, möbelkomponenter och legoarbeten. Faktorer som påverkar marknaden är ett ökat intresse för design, inredning och att uppfattas som unik. En nisch för småskaliga träföretag är specialprodukter avsedda för renovering av gamla hus i trä som fönster, dörrar, kilformade golvplankor, lister och foder av specialprofiler, ofta kopior av gamla original. En annan är dagens medvetna konsumenter som vill rusta och inreda sin bostad och ställer stora krav på produkternas design och kvalitet. Vi ser att efterfrågan finns och att kunder med hög betalningsvilja finns, men det är inte alltid lätt för hantverkare att nå ut till dessa kunder. En marknad som växer är fritidssegmentet, det vill säga produkter till trädgården som bänkar, badtunnor och bastu. Det finns också stor potential när det gäller grovsnickeri och klassiska timmermän men det saknas utbildningar. Många förutspår en stor brist på kunniga hantverkare. Detta ger stora marknadsmöjligheter i alla företag med intresse och kunnande. Det gäller inte minst företag med skogsbruk som huvudsaklig inkomstkälla. Att själv vidareförädla en del av det egna virket är i många fall en möjlighet att skapa försörjning på heltid på skogsgården. En viktig del i ett lönsamt företagande är också möjligheten att få betalt för det kunnande och den tid som produkten innehåller SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Hög flexibilitet i företagen + Kan ge höga intäkter + Hantverkarkompetens Svagheter - Minskat intresse att utveckla träförädling - Möjligheter till kompetensutveckling saknas - Hantverksmässig produktion är dyrt externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Ökad efterfrågan på specialprodukter + Intresse för design + Kunder villiga att betala för specialprodukter hot - Pris - Icke prioriterat från politiskt håll - Stort fokus på råvara till skogsindustrin 120 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

121 Träförädling 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Träförädling snickeri Träförädling sågverk Träförädling övrigt Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR LRF-medlemmar som angett att de kan tänka sig att utveckla verksamheten inom småskalig träförädling har sedan 2009 minskat från till Av dessa bedrivs inte idag. Här finns fortfarande ett stort intresse för utveckling. Flest medlemmar vill utveckla verksamhet inom inriktningen sågverk. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Sågverk Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Övrigt Snickeri Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

122 GRIS Turism [BOENDE, fiske, häst, jakt, mat & dryck, övriga aktiviteter samt LÄNGRE uthyrning av fritidshus] Turismen i Sverige omsätter 275 miljarder kronor per år med målet 500 miljarder år Turistverksamheten bland LRFs medlemmar ökar och för att 500 miljarders-målet ska nås spelar turismen på landsbygden en viktig roll. Nästan av LRFs medlemsföretagare bedriver turistverksamhet och fler kan tänka sig att starta. 1. NULÄGE Inom turism är det vanligaste att erbjuda boende men efterfrågan på mat och dryck ökar. Konceptet Bo på Lantgård är mest känt, men utgör bara en liten del av lantbruksföretagens turistintäkter. Antal näringsverksamheter/företag inom turism som rapporterats till LRF Boende Jakt och fiske 580 Häst Mat och dryck Övriga upplevelser Uthyrning av fritidshus långvarigt Antal verksamheter Antal företag Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR 122 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

123 turism 2013 var det av LRFs medlemsföretag som bedrev någon typ av turistverksamhet, det är en ökning med 16 procent sedan Antalet verksamheter minskar dock så det tycks som om allt fler turistföretag fokuserar på en typ av turismverksamhet snarare än flera olika. Den största ökningen har skett bland de som serverar mat och dryck medan antalet som bedriver hästturism eller hyr ut fritidshus har minskat något. 1.1 OMSÄTTNING Enligt underlaget till rapporten Grönt entreprenörskap 2011 omsatte företagen i genomsnitt kronor. Detta genomsnitt multipliceras därefter med det antal företag som rapporterat till LRFs medlems- och marknadsregister, MMR, att man bedriver turistverksamhet. Antalet företag multipliceras med 1,25 för att fånga upp lantbruksföretag som inte är medlemmar och medlemsföretag som inte rapporterat sina verksamheter till MMR. Uppgifter från forskningsinstitutet Etour visar att naturturism i Sverige omsätter 3,6 miljarder och även om naturturism är ett vidare begrepp än turism inom de gröna näringarna visar det på att omsättningen här troligen är lågt räknad. 1,25 x x = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt enkäten för Grönt entreprenörskap 2011 var arbetsinsatsen i turistverksamheten i genomsnitt 506 timmar per företag och år. 506 timmar x företag x 1,25/1 600 = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Turismen behöver bättre förutsättningar för att utvecklas. För att nå det nationella målet, en årlig omsättning på 500 miljarder år 2020, krävs samordning och insatser över flera sektorer. Detta behövs även hos myndigheter som i första hand inte arbetar med turism, men vars verksamhet påverkar turismen. Inom turismnäringen är det helheten som skapar attraktionskraft; natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, fysisk miljö, infrastruktur med mera. Tillväxtverkets rapport från 2013 visar att turismen i Sverige är relativt outvecklad och potentialen beaktas inte i tillräckligt hög utsträckning. Fortfarande är det tillverkningsindustrin och kollektivtrafikens behov som prioriteras vid utveckling av infrastruktur. Detta trots att sysselsättningen inom många traditionella basnäringar har minskat och turismen bidragit med nästan fler sysselsatta sedan Under 2012 sysselsatte turismen nästan personer. Under 2012 växte turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) med 7,5 procent till 106,5 miljarder kronor, cirka 85 procent mer än järn och stålexporten (57,1 mdkr) och nästan tre gånger så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr). Mer kunskap och statistik behövs för att kunna göra rätt satsningar som främjar turismen i hela landet. Det gäller inte minst turismen på landsbygden. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

124 turism År 2014 spås blir ett superår för turistnäringen i Sverige, bland annat tack vare stark privatekonomi, svagare krona och att resande är prioriterat samt att Europas ekonomi är på frammarsch. Intresset för att turista på landsbygden ökar stadigt. Traditionellt har städerna alltid varit stora turistdestinationer, men i jakt på nya upplevelser kan landsbygden erbjuda något annorlunda och spännande. Det stora intresset för närproducerad mat och dryck innebär affärsmöjligheter som kan utvecklas än mer. Även inom hälsa och friskvård på landsbygden finns utrymme för innovation kring nya tjänster och produkter. Etours nationella studie visar att 37 procent av naturturismföretagen är i en tillväxtfas. Sommarmånaderna juni, juli och augusti är den viktigaste perioden och privatresenärer är den största kundgruppen. Tyskar dominerar bland internationella besökare följt av danskar, holländare och norrmän. Boende och naturguidningar är de främsta affärsverksamheterna och bland olika aktiviteter sticker sportfiske, kajak/kanot, forsränning och vilt- och fågelskådning ut som de viktigaste för omsättningen. Sverige rankas högst av turistländer när det gäller miljöfrågor och hållbarhet. De flesta turistföretagare tycker att det är viktigt att bidra till en hållbar utveckling och vanligast är att man använder någon märkning eller certifiering som exempelvis Naturens Bästa. Skälen bakom företagens miljöarbete uppges vara image, fler kunder och marknadsföringsfördelar SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Antal företag ökar + Fler nischar sig + Intresse för hållbar turism Svagheter - Sidoverksamhet - Färre vill satsa på turistverksamhet framöver - Få samarbeten externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Stort intresse för naturupplevelser + Hållbar turism + Efterfrågan på lokal mat och dryck ökar hot - Hård konkurrens om internationella resenärer - Brist på nationell samordning - Att inte potentialen i näringen beaktas i samhällsplaneringen 124 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

125 turism 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som medlemmarna rapporterat till LRF Utvecklingsbar näringsverksamhet Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Turism boende Turism häst Turism jakt och fiske Turism mat och dryck Turism övriga aktiviteter Uthyrning fritidshus (långvarigt) Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR 2013 angav LRF-företag att de kunde tänka sig att utveckla en verksamhet inom turism. Det är en minskning sedan 2009 trots att det då inte fanns några uppgifter om jakt och fiske. Den enda verksamhet som fler kan tänka sig att utveckla är hästturism, vilket är anmärkningsvärt då viljan att investera inom hästverksamheterna generellt minskar. De flesta som anger att de kan tänka sig investera inom turism de kommande åren bedriver idag ingen turistverksamhet. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Boende Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Mat & dryck Jakt & fiske Övriga aktiviteter Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. Häst Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

126 GRIS Uthyrning [EkonomibyGGNADER & lokaler, permanentbostäder] En fjärdedel av svenskarna vill bo på landsbygden men där är tillgången på bostäder ofta dålig. För lantbruksföretag med många outnyttjade byggnader finns det en framtidsmarknad. Modernisering eller förändring av drift liksom förändrade familjeförhållanden gör att vissa ekonomibyggnader och bostadshus inte behövs och därför kan hyras ut och ge intäkter. Uthyrning av ekonomibyggnader och lokaler samt permanentbostäder är en växande verksamhet i lantbruksföretagen. Det gäller även uthyrning av stugor och hus för fritidsändamål, vilket tas upp under turism. 1. NULÄGE Antal bedrivna näringsverksamheter/företag inom uthyrning som rapporterats till LRF Ekonomibyggnader, lokaler Permanentbostäder Antal verksamheter Antal företag Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR 126 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

127 UTHYRNING Antal LRF-medlemmar som har rapporterat att de hyr ut permanentbostäder och/eller ekonomibyggnader har ökat till stycken Så länge antalet företag med mer traditionella jordbruksverksamheter minskar så kommer det finnas allt fler ekonomibyggnader tillgängliga för uthyrning. Man kan hyra ut till andra lantbruksföretag som fortsätter att använda byggnaderna till det ursprungliga användningsområdet eller det kan vara till helt andra verksamheter som avställda bilar eller husvagnar under vintersäsongen. 1.1 OMSÄTTNING Uthyrning ingick som en av fem branscher i en barometer som LRF tog fram De intervjuade fick ange omsättning i verksamheten inom sju olika intervaller. Den genomsnittliga omsättningen per företag var kronor. Inflationsökningen mellan 2009 och 2013 var 4,8 procent hade av LRFs medlemmar angett att de bedrev uthyrning. För att fånga upp företag inom de gröna näringarna som inte svarat eller inte är medlemmar i LRF multipliceras det med 1, x 1,048 x x 1,25 = miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Enligt SCBs statistik i Företagens ekonomi så var omsättningen per anställd för fastighetsserviceföretag 1,3 miljoner kronor Då lantbrukarna bara förvaltar enstaka eller ett fåtal objekt torde omsättningen per årsverke vara betydligt lägre. Det är även stor skillnad beroende på till vilket ändamål man hyr ut till. De som hyr ut lokaler behöver främst stå för underhåll av byggnad så där görs antagandet att de lägger ner 100 timmar om året. De som hyr ut bostäder antas lägga ner en kvarts tjänst på det x 100 x 1,25/ x 0,25 x 1,25 = 1 682, årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Den genomsnittliga boendekostnaden per hushåll är enligt SCB kronor år 2012 (Statistiska Centralbyrån, 2014). Med 4,72 miljoner hushåll i landet blir svenska folkets sammanlagda boendekostnad årligen nära 350 miljarder kronor. En enda procent av denna marknad motsvarar alltså cirka 3,5 miljarder kronor. Andelen personer som uppges bo på den svenska landsbygden varierar då det inte finns en erkänd definition på landsbygd. Enligt den definition som Jordbruksverket använt i sin publikation Allt om landet bor en tredjedel av Sveriges invånare i landsbygdskommuner (2013). Det vill säga lite drygt 3 miljoner människor. I SCBs rapport Störst tillväxt utanför gamla stadskärnor utgörs landsbygdsbefolkningen av de som bor i områden med upp till 200 invånare. År 2010 uppgick antalet till 15 procent av befolkningen, alltså cirka 1,42 miljoner människor. Enligt Fastighetsbyråns trendrapport för 2014 vill var fjärde svensk bo på landsbygden. Vilken landsbygdsdefinition det avser nämns inte men siffran har ökat från tidigare års rapporter. Trender som urban gardening och romantiseringen av landsbygden lyfts fram som faktorer som ytterligare kommer öka utflyttningen till landsbygden. Prisutvecklingen för småbostadshus har varit svag på landsbygden jämfört med utvecklingen i stads- och storstadsområden (Allt om landet, 2013). I förlängningen innebär det att bostadskostnaden på landsbygden blir högre än i stads- och storstadsområden om man tar hänsyn LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

128 UTHYRNING till reavinst/förlust i boendekalkylen. Medelvärdet för sålda småhus på landsbygden ligger 2011 runt 1 miljon kronor. Det gör att medelförsäljningspriset vid en försäljning av ett småhus i en landsbygdskommun understiger byggnadskostnaden vilket har inverkan på nybyggnationen. Skillnaderna i försäljningspris är dock stor mellan olika kommuner och beror till stor del på om kommunens invånare har möjlighet att pendla till närliggande större städer. I landsbygdskommuner med bra pendlingsmöjligheter är nybyggnationen större än i kommuner där pendlingsmöjligheten är mindre. För att kunna hyra ut permanentbostäder är det viktigt att det finns en potentiell hyresmarknad. I Sverige finns merparterna av jobben i städerna, därför är det viktigt med bra infrastruktur för att det ska vara attraktivt att bosätta sig på landsbygden eller att tillgången på jobb ändå är god i kommunen. Dock minskar antalet arbetsställen (adresser varifrån företag bedrivs) på landsbygden. Andra faktorer som bidrar till en högre inflyttning i en kommun och därmed högre efterfrågan på hyresobjekt är graden av service, som förskola, affär och tandvård som finns på orten. I Allt om landet kan författarna se ett samband mellan goda kommunikationer både vad det gäller transporter och IT för en kommuns möjlighet att växa. En annan faktor som åtminstone på kort sikt skulle påverka viljan att flytta ut på landet är en ytterligare höjning av diesel- och bensinpriset. På landsbygden är behovet av bil stort och kostnaden för bränsle får inte bli för hög. Lantbruksföretag som inte själva utnyttjar alla sina fastigheter bör ha goda möjligheter att upplåta dem till någon annan. Även om många av byggnaderna säkert är i behov av vissa reparationer innan de kan tas i bruk verkar det finnas en efterfrågan för permanentbostäder, fritidshus eller lokaler för allehanda behov på den svenska landsbygden. Sveriges lantbruksföretagare är redan idag en stor hyresvärd, sannolikt landsbygdens största. Det bör dock finnas ett stort antal byggnader som inte ger några intäkter. Antalet lantbruksföretag i Sverige minskar årligen och det gör troligen att antalet outnyttjade stall, förrådsutrymmen samt bostäder ökar. Genom att se varje enskild byggnad som en affärsmöjlighet finns betydande möjligheter till expansion SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + De möjliga intäkterna för uthyrning är stora + En fjärdedel av Sveriges befolkning vill bo på landsbygden + Det finns outnyttjad uthyrningskapacitet Svagheter - Kostnaden för att restaurera befintliga byggnader är hög - Antalet arbetsställen på landsbygden minskar - Infrastrukturen på landsbygden anses för dålig externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Viljan att bo på landsbygden ökar ytterligare genom trender + Möjligheterna till transport på landsbygden förbättras + IT-uppkopplingen på landsbygden förbättras hot - Trenden svänger och viljan att flytta till landsbygden minskar - Nedläggning av service på landsbygden - Höjning av drivmedelspriser 128 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

129 UTHYRNING 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Uthyrning ekonomibyggnader, lokaler Uthyrning permanentbostäder Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade utvecklingsbara verksamheter har sedan 2009 minskat från till stycken år Det är en minskning med cirka 400 objekt. Men det finns ytterligare objekt som hade kunnat hyras ut. Marknadsanalysen gör gällande att intresset för landsbygden ökat varför det troligen kommer bli en trendförändring framöver. På en fråga i Barometern 2009 uppger 21 procent att man har ett eller flera bostadshus som inte hyrs ut och 20 procent att man har lokaler som inte hyrs ut. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Permanentbostäder Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Ekonomibyggnader, lokaler Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

130 GRIS Vall [för avsalu, för gårdens behov] Förr användes nästan all vall för den enskilda gårdens behov men i takt med att fritidshästarna blivit fler har vall blivit en handelsvara. Sverige har också en liten export av hö, något som skulle kunna öka. Dessutom är vall en bra råvara i biogas. Med vall menas odling av gräsmarksväxter på åkermark som antingen skördas som hö, ensilage eller används för bete. Vall används i dag mest som foder för nötkreatur, hästar och får, men kan framöver även bli en viktig råvara vid framställning av biogas. 1. NULÄGE Antal företag med slåtter- och betesvall Vallodling Antal Källa: Jordbruksverket 2013 uppgick antalet företag med slåtter- och betesvall till drygt Drygt företag i LRFs medlemsregister uppger att de odlar vall utöver gårdens egna behov. Enligt Jordbruksverket uppgick vallarealen 2013 till 1,12 miljoner hektar, vilket motsvarar 43 procent av den svenska åkermarken på 2,6 miljoner hektar. 130 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

131 VALL 1.1 OMSÄTTNING Enligt EAA-kalkylen (preliminära siffror från Jordbruksverket) uppgick det samlade värdet av foderväxter till miljoner kronor 2013, av vilka huvuddelen, miljoner, användes internt på den egna gården som foder. Intäkterna från försäljning av grönmassa, ensilage och hö uppgick till miljoner kronor. Dessa intäkter avser enbart extern försäljning. Intäkterna för den interna användingen på gårdarna redovisas under mjölk-, nötkött samt får och lamm miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Större delen av vallen skördas numera som ensilage för intern användning som grovfoder inom både mjölk- och nötköttsproduktion. En stor del av den externa försäljningen av vallfoder utgörs av hästfoder i form av hö. Enligt Agriwise är arbetsmåttet i Svealands slättbygder för produktion av hö 14 timmar per hektar, medan arbetsmåttet för ensilage ligger mellan 4,7 och 7 timmar beroende på avkastningsnivå. Med detta som bakgrund är det rimligt att anta att ett genomsnittligt arbetsmått för vall ligger på 8 timmar per hektar. Den totala arealen vall, 1,12 miljoner hektar, skulle då motsvara 8,96 miljoner arbetstimmar, vilket dividerat med ett genomsnittligt årsverke om timmar leder fram till årsverken. 8 x 1,12 miljoner / = årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS En viss export av hö till bland annat Nordnorge förekommer men vallen är gårdsbunden och den handel som förekommer är i huvudsak lokal. Marknadsmöjligheterna för vallodling ligger i en ökad inhemsk efterfrågan från hästbranschen och även genom ökad mjölk- respektive nötköttsproduktion. Dessutom finns möjligheter i en ökad produktion av biogas, där kombinationen kreatursgödsel och vall ger större gasutbyte än om dessa råvaror rötas var för sig. Man säger att blir 2,5. Enligt Jordbruksverkets kartläggning från 2008 fanns det en överodling av vall på hektar i Sverige. En snabb översikt av förhållandet mellan antalet gräsätande djur och areal betes- respektive slåttervall antyder att överodlingen är densamma idag. Begreppet överodling ska tolkas så att det bedrivs en hel del extensiv vallodling så att mot svarande arealer skulle kunna frigöras vid en intensivare odling. Genom att ta tillvara produktionsmöjligheterna på all vallareal skulle betydande kvantiteter vallgröda kunna användas för andra ändamål, exempelvis för produktion av biogas. Som det ser ut för närvarande lär varken mjölk- eller nötköttsproduktionen kräva större vallarealer under de närmaste åren. Produktion av biogas är ännu i sin linda varför en rimlig bedömning är att vallodlingen ligger kvar ungefär på nuvarande nivå framöver. Dessutom finns det stora arealer med extensiv vallodling och alltså en stor möjlighet att intensifiera vallodlingen så att den innefattar en betydligt mindre areal än i dag. Omfattningen av den extensiva vallodlingen är starkt beroende av EUs jordbrukspolitik och den framtida utvecklingen kommer att påverkas av den jordbrukspolitik som kommer att gälla från LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

132 VALL SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Positiva växtföljdseffekter + Hög kunskapsnivå bland vallproducenter Svagheter - Svensk vallodling har inte full avsättning på marknaden vilket leder till ett extensivt brukande och minskad produktivitet externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Intensifiering av produktionen + Avsättning på energimarknaden hot - Minskad animalieproduktion 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Vall för avsalu Vall för gårdens eget behov Summa Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR 2013 hade företag rapporterat till LRFs medlemsregister att de odlar vall för eget bruk eller till försäljning. Närmare företag anger vallodling som en utvecklingsbar verksamhet. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Vall för gårdens eget behov Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Vall för avsalu Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 132 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

133 VALL Vattenbruk Vattenbruk är en verksamhet som har framtiden för sig. Sedan 2009 har produktionen av matfisk ökat med 70 procent och efterfrågan ökar. Om vi ska fortsätta att äta fisk och skaldjur i samma utsträckning som idag utan att haven fiskas ut krävs att vattenbruket växer kraftigt. I Sverige finns det goda förutsättningar för att detta kan ske på ett hållbart sätt. 1. NULÄGE Vattenbruk, eller akvakultur, är odling av alla slags djur och växter i vatten. I Sverige odlar vi främst fisk, kräftor och musslor. Antal odlingar av fisk, kräftor och blötdjur Odlingar av fisk, kräftor och bötdjur Antal Källa: Vattenbruk 2012, JO 60 SM fanns det 122 odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur samt 132 odlingar av sättfisk och sättkräftor. Nästan alla typer av odlingar har minskat något de senaste åren. Under 2000-talet är det främst odling av regnbåge och kräftor för konsumtion som har minskat fanns det 110 odlingar av respektive slag och 2012 var regnbågeodlingarna nere på 68 och det fanns endast 26 kräftodlingar kvar. Det sker en strukturrationalisering i vattenbruket där odlingarna blir färre men större stod fyra företag för nästan hälften av produktionen. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

134 VATTENBRUK Regnbåge är den vanligaste odlingen och störst andel av odlingen sker i sötvatten. 71 procent av regnbågsproduktionen samt all röding- och ålproduktion för konsumtion kom från sådana odlingar. All musselodling sker däremot i havsvatten. Trots att antalet odlingar gått ner så ökar produktionen odlades ton matfisk, beräknad i hel färskvikt. Det är 4 procent mer än föregående år och över 70 procent mer än Produktionen av sättfisk ligger dock kvar på ungefär samma nivå under 2000-talet. Vattenbruk är en väldigt diversifierad näring. En fiskodling kan vara allt från en liten jorddamm till en stor anläggning med tusentals fiskar. Odlingen kan vara intensiv eller extensiv. Vid intensiv odling utfodras fisken med torrfoder för att den snabbt ska växa till. I extensiv odling lever fisken av den föda som naturligt finns i vattnet OMSÄTTNING Enligt rapporten Vattenbruk 2012 beräknas det samlade värdet av all produktion för konsumtion till 340 miljoner kronor. Till detta kommer produktion av sättfisk som beräknas omsätta knappt 83 miljoner kronor ,7=422,7 423 miljoner kronor 1.2. SYSSELSÄTTNING I Vattenbruk 2012 beräknas den totala arbetsinsatsen till arbetstimmar som berör 370 personer /1600=262,5 260 årsverken 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Sverige har mer än 200 mil kust och nästan sjöar, detta ger unika förutsättningar för vattenbruk i stora delar av landet. Idag är produktionen i landet relativt liten även om den växer. Sveriges andel av EUs odling ligger runt 3 procent för färskvatten och under 1 procent för saltvatten. EUs andel av det totala vattenbruket är i sin tur endast ett par procent. Störst produktion och tillväxt finns i Asien som vi importer en stor del vit fisk som pangasius ifrån. Även Norge har stark tillväxt och importen av norskodlad lax sker i stora mängder, i dagsläget är produktionen 100 gånger större än i Sverige. I och med Sveriges tillgång till både salt- och färskvatten finns det potential att minska importen och bli mer självförsörjande. Efterfrågan på fisk och skaldjur ökar, dels äter vi allt mer fisk och skaldjur av hälsoskäl och dels så måste vi äta mer odlad fisk om inte haven ska fiskas ut. Det finns även en ökad efterfrågan från fisketurismen av sättfisk. I en statlig utredning från 2009 fanns det god tillväxtpotential för samtliga arter som odlas i Sverige och pekar ut röding som den mest uppenbara möjligheten för expansion. Efter 20 års utvecklingsarbete finns det lämpligt odlingsmaterial, erfarenhet och framför allt miljömässigt utrymme. Även ostron, abborre, gös och sik ansågs ha stor potential. 134 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

135 VATTENBRUK Under 2012 arbetade bransch, forskare, intresseorganisationer och myndigheter fram en strategi för vattenbruket till 2020 och därefter påbörjades arbetet med en handlingsplan. Visionen som togs fram lyder: Svenskt vattenbruk är en växande, lönsam och hållbar bransch med en etisk produktion. Målen är bland andra att produktionen ska öka genom förbättrad konkurrenskraft och att produktionen ska ha ringa miljöpåverkan. Konkurrenskraften kan öka genom att ta tillvara på mervärden som hög kvalitet, hög miljöprofil och god djuromsorg. Stark konkurrenskraft kräver även tydliga bestämmelser, rimliga avgifter och minskad administration. Enligt strategidokumentet Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar, har vattenbruk stor potential att fram till 2020 utvecklas till en viktig grön näring. Särskilt om branschen diversifieras och anpassas till lokala förutsättningar. Ökad förädling och diversifiering anses också vara viktiga framgångsfaktorer. På kort sikt har odling av fisk i de reglerade vattnen i inlandet och odling av skaldjur längs västkusten bäst förutsättningar att expandera. På senare år har det skett en stor teknisk utveckling inom vattenbruk och allt fler och miljövänligare alternativ till foder växer fram. Foder från sulfitmassa och musslor ger stora möjligheter för svenskt vattenbruk. Att ha foder baserad på vildfångad fisk är inte hållbart i längden så nya sätt att ta fram foder är av avgörande betydelse för att få en hållbar odling. Med ytterligare fortsatt teknikutveckling och introduktion av nya odlingsarter kan marknaden breddas SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Stor framtidstro + Hög kompetensnivå i fisket + God tillgång till bra vatten Svagheter - Brist på tekniskt kunnande - Dyra anläggningskostnader externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Stor och växande efterfrågan + Synergieffekter med andra näringar, främst besöksnäringen + Mervärden från svensk hållbar produktion + Teknisk utveckling hot - Krångligt regelverk och höga tillsynsavgifter - Den biologiska mångfalden kan hotas av förrymd fisk samt utsläpp av kväve och fosfor från odlingarna. - Brist på kompetent arbetskraft LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

136 VATTENBRUK 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Vattenbruk Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Av LRFs medlemmar så angav 580 att de kunde tänka sig att utveckla sitt företag genom vatten bruk. Det är en minskning med nästan 200 företag sedan Majoriteten av de som vill utveckla vattenbruk driver inte den typen av verksamhet idag. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 800 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 800 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar 136 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

137 VATTENBRUK Vilt i hägn Sveriges 350 vilthägn har ingen möjlighet att tillgodose svenskarna med viltkött. Nästan 90 procent av det hjortkött som konsumeras i Sverige är importerat. Dessutom ökar efterfrågan på viltkött och jakt. Det gör att framtiden ser ljus ut för den som vill satsa på vilt i hägn. Uppfödning av vilt i hägn handlar främst om dov- och kronvilt samt vildsvin. Dov- och kronhjortar har fötts upp i hägn som kommersiella köttdjur sedan 1960-talet bildades Svenska Hjortavelsförbundet för att sprida kännedom om hjortuppfödning och tillvarata medlemmarnas intressen. Förbundet bytte 2013 namn till Riksförbundet Svensk Hjort och har i dag cirka 230 medlemmar. För två år sedan övertog Jordbruksverket kontrollen av näringen från Svenska Djurhälsovården och begär sedan dess in en årsrapport från varje företag eftersom det krävs tillstånd för att få hålla vilt i hägn. Hjortuppfödningen drivs med tre olika inriktningar avel, köttproduktion och jakt. Alla hägn som är friförklarade från tuberkulos ska individmärka sina djur innan de lämnar hägnet om de säljs som livdjur. Ett fåtal hägn är inte friförklarade och får därmed inte sälja livdjur utan bara sälja djuren till slakt, varpå tuberkulosbesiktning ska ske av slaktkroppen. Huvuddelen av hjortuppfödarna producerar kött, medan de som satsar på jakt säljer jakttillfällen och troféer. Det krävs stora inslag av skog och lämplig arrondering för jakt. 1. NULÄGE Det fanns närmare 350 registrerade vilthägn hos Jordbruksverket 2013 med totalt hjortar. Definitionen för aktiva hjorthägn är att en årsrapport för verksamhetsår 2012 och/eller 2013 skickats in, och där man angett att hägnet är aktivt. Totalt slaktades hjortar år 2013 vilket är en ökning sedan Storleken på de svenska vilthägnen varierar mellan 5 och 900 hektar och målsättningen med produktionen skiljer sig mycket mellan uppfödare. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

138 VILT I HÄGN Antal företag med vilt i hägn som rapporterats till LRF Vilt i hägn Antal Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR De 350 registrerade hägnen motsvarar det totala antalet företag medan antalet inrapporterade bedrivna näringsverksamheter bland LRFs medlemmar är färre, 214 stycken. Antalet medlemmar med vilt i hägn har minskat något sedan 2011 enligt LRFs medlemsregister. 1.1 OMSÄTTNING 2013 slaktades totalt djur vilket är en ökning med sedan Av dessa var kronhjortar och dovhjortar med en genomsnittlig slaktvikt på 28 respektive 55 kilo. Ett snittpris på 40 kronor för kronhjort och dovhjort ger följande omsättning, (1 416 x 28 x 40) + (5 250 x 55 x 40) = = En del av volymen legoslaktas och säljs direkt till konsument med priser på mellan kronor per kilo beroende på styckningsdetalj, de totala intäkterna för slaktdjur uppskattas till 15 miljoner kronor. Uppskattningsvis tillkommer knappt 2 miljoner kronor och det totala intäkterna beräknas till knappt 15 miljoner. 15 miljoner kronor 1.2 SYSSELSÄTTNING Hållande av djur i hägn betraktas som ett arbetsextensivt alternativ för markanvändning. Sommartid innefattar arbetet endast några minuters daglig tillsyn. Vintertid krävs lite mer tid i form av utfodring. Arbetsmåttet kan sättas till ett årsverke per miljon i omsättning, vilket gör att dagens omfattning motsvarar 15 årsverken exklusive jakt och avel. 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 15 årsverken 2.1 MARKNADSANALYS Sedan Jordbruksverket tog över kontrollen av vilt i hägn registrerades cirka 350 hägn och hjortar i Sverige Det krävs tillstånd för att få ha vilt i hägn, djuren ska vara märkta och det finns ett regelverk kring djurhållning, transporter och hygien liksom för andra livsmedelsproducerande djurslag och jakt. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen. De svenska producenterna kan inte möta efterfrågan på den svenska marknaden. Importen av hjortkött är omfattande och uppgår till cirka 90 procent, det mesta importköttet kommer från Nya Zeeland. Av det svenska hjortköttet konsumeras det mesta i landet och endast små volymer exporteras. Den export som förekommer sker bland annat till Tyskland. Efterfrågan på viltkött har ökat de senaste åren både i butik och i restaurangbranschen. Många menar att det beror på omfattande exponering av mat i media som genererat ett stort intresse för mat generellt samt att allt fler krogar serverar vilt. Även det växande intresset för hur maten är producerad och dess innehåll samt ökad kunskap om hälsa är viktiga faktorer. Sannolikt finns det goda möjligheter att tjäna pengar i näringen, framförallt för den som kan tänka sig att arbeta i hela kedjan, från uppfödning till slakt, återtag av köttet tillsammans med att marknadsföra och sälja direkt till privatkonsument. 138 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

139 VILT I HÄGN Näringen bör ha möjligheter att växa. Efterfrågan på både kött och jaktturism är stor, det finns stora arealer mark som behöver hållas öppna och verksamheten kräver inte stora investeringar jämfört med byggnation av djurstallar och det är inte heller en arbetsintensiv verksamhet. Det finns också möjligheter att ta hand om skinnen i större utsträckning samt att utveckla turistverksamhet kopplat till hägnen SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Ökat intresse för närproducerad mat + Kräver relativt liten arbetsinsats + Alternativ produktion för att hålla landskapet öppet Svagheter - Ofta liten näring - Kräver ofta stora arealer - Flera upplever regelkrångel externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Stor import + Stor efterfrågan restaurang och privatkonsument + Produktion med liten klimatpåverkan hot - Konkurrens på pris - Import av industriellt producerat hjortkött - Regelkrångel 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Antal utvecklingsbara näringsverksamheter som rapporterats till LRF Antal 2009 Antal 2011 Antal 2013 Bedrivs ej idag Vilt i hägn Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR Antalet inrapporterade utvecklingsbara verksamheter överstiger antalet bedrivna verksamheter, vilket tyder på ett stort intresse för nyetablering. Framtidsutsikter Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar 400 Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) Placeringen av verksamheten i diagrammet är baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling/ nyetablering inom branschen ifråga. 400 Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

140 LRFs verksamheter inom de gröna näringarna PRODUceRAD av LRF VÅRen 2014: LOViSA FORSSELL, Isabel HyGSTEDT, KARIN WENNERBERG, jan LORENTzSON och CHRISTIAN NÄSLUND. För vidare information: Foto: ester sorri, EiNAR de Wit, SVEN PERSSON/SWELO PHOTO, ANDERS wirstöm, EVA-LENA Karlsson, ERik HJÄRTFORS, ERik OLOFSSON, TRONS & PALM BILDBYRÅ, Niac PHOTO/HåkAN HjORT, kristoffer HANSSON och CariNA Johansson GRAFISK FORM & grafik: KAROZZ FORM 140 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

141 BETESDRIFT BIODLING ENERGI ENTREPRENAD Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor FÅR OCH LAMM GETTER GRIS GÅRDSBUTIK GÄSS, ANKOR OCH KALKON HÄLSA HÄSTAR HÖNS KYCKLINGAR HÖNS ÄGG LOKAL LIVSMEDELS- FÖRÄDLING MJÖLK NÖTKÖTT OLJEVÄXTER POTATIS PÄLSDJUR SKOGSBRUK SOCKERBETOR SPANNMÅL STRUTS TRÄDGÅRD TRÄFÖRÄDLING TURISM UTHYRNING VALL VATTENBRUK VILT I HÄGN

142 LRF 2014 Pris: 100 kronor Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm. Telefon

De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och utvecklingsmöjligheter 2014 2019 Innehåll 4 Sammanfattning 14 Så läser du rapporten 18 Betesdrift 22 Biodling 26 Energi 33 Entreprenad 38 Fröer, ärter,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lantbrukarnas Riksförbund

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lantbrukarnas Riksförbund LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lantbrukarnas Riksförbund Bilaga - faktaunderlag Faktaunderlag - Strategi för medlemsutveckling Denna bilaga avser tydliggöra den fakta som finns och ligger till grund för LRFs

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018 1(7) 2018-02-16 Statistikenheten Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018 Jordbruksverket är en av de statistikansvariga myndigheterna i Sverige. Det innebär att vi tar fram officiell statistik

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Fler gör mer för ett grönare

Fler gör mer för ett grönare Tillsammans gör vi skillnad Sidan 2 Medlemsröster Sidan 2 och 3 Framtidsfrågor för landsbygden och det gröna företagandet Sidan 3 Ta del av vår samlade expertkompetens Sidan 4 Rusta dig med aktuell information

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Projektet har skapat ett bestående samarbete mellan biodlare och lantbrukare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping Kommuner:

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Optimering av pollinering och honungsproduktion Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,

Läs mer

Energiodlare och användare tillsammans

Energiodlare och användare tillsammans Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i HALLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i HALLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs strategi för medlemsutveckling 2030 Föreliggande förslag syftar till att peka ut strategiska vägval och beskriva vad som behöver göras för att uppnå det strategiska

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Tillsammans kan vi få Europa att växa. Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:

Läs mer

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten Det Goda Ägandet LRF om äganderätten Ägandet är ett samhällsintresse Äganderätten är en av LRFs viktigaste frågor. Den utgör en viktig princip i samhället och en förutsättning för oss som är verksamma

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERNORRLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERNORRLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM VÄSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i NORRBOTTEN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i NORRBOTTEN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Strukturundersökning 2016

Strukturundersökning 2016 Strukturundersökning 2016 (SJ-2) Statistikenheten 020-26 10 86 Strukturundersökning 2016 Lämna gärna uppgifterna på Jordbruksverkets webbplats! www.jordbruksverket.se/strukturundersökning Från startsidan

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMANLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMANLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMAN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM SÖDERMAN LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM KALMAR LÄN Det gröna näringslivet KALMAR.indd 1 2016-09-15 17:08 LANDSKAP SKAPANDE KREATIVITET KATALYSATOR. Det gröna

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden

entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden Grönt entreprenörskap 2011 entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden En barometer för den diversifierade

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i JÖNKÖPINGS LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i JÖNKÖPINGS LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i S LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄRMLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄRMLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERBOTTEN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERBOTTEN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM VÄSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i STOCKHOLMS LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i STOCKHOLMS LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i S LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET på GOTLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET på GOTLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET på OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖREBRO LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖREBRO LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTERGÖTLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTERGÖTLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM ÖSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora

Läs mer

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i DALARNA

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i DALARNA DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel uppföljning inom landsbygdsprogrammet Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 25 juli 2018 Uppföljningen

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord 23 Januari Claes Johansson Hållbarhetschef Vår bas är norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk,

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTRA GÖTLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTRA GÖTLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i GÖTLAND OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora

Läs mer

Morotsproduktionen i Sverige

Morotsproduktionen i Sverige På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden i

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Anders Råsberg LRF Jönköping Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund CO2-utsläpp ökar

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM BLEKINGE LÄN Det gröna näringslivet BLEKINGE.indd 1 2016-09-15 17:01 LANDSKAP SKAPANDE KREATIVITET KATALYSATOR. Det gröna

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i GÄVLEBORG

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i GÄVLEBORG DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar

Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar En undersökning bland lantbrukare Jörgen Johansson 18 december 2017 1 Landja Marknadsanalys/NUI AB Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KRONOBERG

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KRONOBERG DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KRONOBERG OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM KRONOBERGS LÄN LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET KRONOBERG 1 Det gröna näringslivet KRONOBERG.indd 1

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU 13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,

Läs mer