Projekt Se och vårda

Transkript

1 Rapport till länsstyrelsen avseende Bidrag till vård av fornlämningar samt tillgängliggörande av kulturmiljöer i Simrishamns kommun år 2016 Rapporten är upprättad av Lars Jönsson Projekt Se och vårda Österlens Museum och Österlenarkeologi

2 2

3 Rapport till länsstyrelsen avseende Bidrag till vård av fornlämningar samt tillgängliggörande av kulturmiljöer i Simrishamns kommun år 2016 Projekt Se och vårda Österlens Museum och Österlenarkeologi 3

4 Omslagsbild: Göran Tuesson från Österlens museum och två praktikanter på Österlens museum vårdar Skärabäcksdösen (RAÄ Rörum 5:1) strax utanför Nyhemsområdet i Vik. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 4

5 Innehåll Bakgrund års arbete 7 Projektgrupp 2015 Fornfadderprojekt 7 Det administrativa arbetet 8 Det praktiska arbetet 8 Skyltningen av fornlämningar i Simrishamns kommun 8 Bragestenarna (RAÄ Östra Nöbbelöv 5:4) 9 Kapell i Sankt Olof (RAÄ Sankt Olof 2:1) 10 Skärabäcksdösen eller dös i hög vid Vik (RAÄ Rörum 5:1) 11 Gladsaxehus borgruin (RAÄ Gladsax12:1) 12 Gånggriften vid Ekenäs (RAÄ Gladsax 9:1-4) 13 Stenkilsristningen (RAÄ Simrishamn 15:1) 14 Munkabacken (RAÄ Gladsax 15:1-2 och Gladsax 82:1) 16 Tågarpsdösen (RAÄ Östra Tommarp 4:1) 17 Vandringsled mellan Yxornas häll och Stenkilsristningen 18 Övrigt 19 Broschyr 19 Projekt Se och vårda och Det gröna kulturarvet 19 Kommentar till arbetet under Arkeologidagen

6 Bakgrund Under hösten 2011 startade Österlens Museum projekt Se och vårda. Projektets syfte är att vårda och tillgängliggöra fornlämningar på Österlen, samt att inventera och underhålla informationsskyltar. År 2012 genomfördes vårdinsatser vid fornlämningarna Munkabacken (Gladsax 15:1-2 och 82:1), Ekenäs (Gladsax 9:1-4) och Gladsaxehus (Gladsax 12:1). Dessutom genomfördes vårdinsatser vid ytterligare fyra fornlämningar; Dös i hög (Rörum 5:1), Tågarpsdösen eller Stenkammargrav med hällbild (Östra Tommarp 4:1), Stenkilsristningen eller Hällristning (Simrishamn 15:1) och Bragestenarna eller Hällristning (Östra Nöbbelöv 5:4). Dessutom upprättades skötselplaner för de båda hällristningslokalerna; Stenkilsristningen och Bragestenarna. Vidare inventerades och underhölls flertalet av de 25 fornlämningsskyltar som fanns på länsstyrelsens lista. 6

7 2016-års arbete För åren 2015 och 2016 upprättades ett nytt avtal (länsstyrelsens dnr ) mellan Länsstyrelsen i Skåne län och Simrishamns kommun (Österlens Museum). Avtalet avser vård av utvalda fornlämningar och tillgängliggörande av kulturmiljöer inom Simrishamns kommun. Vården ska i huvudsak omfatta slåtter av gräs och röjning av sly en eller ett par gånger per säsong för att tillgängliggöra miljöerna. Rengöring och vård av hällar ska utföras så att ristningarna kan skönjas. I uppdraget ingår även skötsel av informationsskyltar som Länsstyrelsen producerar och är kopplade till kulturmiljöer i kommunen. Här omfattas även Linnéskyltar och en del skyltar vid kyrkor. Liksom under år 2015 så genomfördes vårdinsatser av två högar och en stensättning på Munkabacken (Gladsax 15:1-2 och Gladsax 82:1), en gånggrift i hög, benämnd Ekenäs (Gladsax 9:1-4), en borgruin, benämnd Gladsaxehus (Gladsax 12:1), en dös i hög, benämnd Skärabäcksdösen (Rörum 5:1), en stenkammargrav med hällbild, benämnd Tågarpsdösen (Östra Tommarp 4:1), en hällristning, benämnd Stenkilsristningen (Simrishamn 15:1), en hällristning, benämnd Bragestenarna (Östra Nöbbelöv 5:4) samt ett kapell i Sankt Olof (Sankt Olof 2:1). Dessutom genomfördes insatser enligt skötselplanerna för de båda hällristningslokalerna Stenkilsristningen och Bragestenarna (se bilaga 1 till 2012-års rapport). Även ett 20-tal informationsskyltar som är kopplade till kulturmiljöer underhölls. Dessutom avlägsnades ett antal uttjänta informationsskyltar och ersattes med nya skyltar. Även några av Linnéskyltarna togs bort. År 2015 tillgänglighetsanpassades Stenkilsristningen söder om Simrislund genom att en stig, eller mindre vandringsled, skapades mellan Yxornas häll och Stenkilsristningen. I år underhölls vandringsleden ytterligare och ett antal nya markeringspinnar sattes upp för att underlätta vandringen längs stigen. Projektgrupp 2016 Liksom föregående år är Österlens museum och Simrishamns kommun ansvarig för projektet. Projektgruppen består av; Lena Alebo (museichef Österlens museum), Lars Jönsson (projektledare Österlenarkeologi), Ulrika Wallebom (arkeolog/antikvarie Österlens museum) och Göran Tuesson (projektledare fr.o.m Österlens museum). Fornfadderprojekt Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i Sydöstra Skåne ansökte under år 2011 om kronor hos Greta och Gösta Ehrnbergs stiftelsefond. I 2012 beviljades medlen. En del av dessa har under år 2013 använts i ett fadderprojekt med koppling till projekt Se och vårda. Syftet med fadderprojektet var att arbeta upp ett fornfaddersystem där intresserad allmänhet, markägare och byalag kunde hjälpa till i arbetet med att vårda fornlämningar. I år har ett tiotal fornfaddrar, såväl privatpersoner, markägare som byalag varit behjälpliga med vården av fornlämningarna. En del av fornlämningarna skötts i princip endast av fornfaddrar, med hjälp av Göran Tuesson och undertecknad. Den 27 maj hade vi en uppskattad exkursion till nordöstra Skåne, där vi bl.a. besökte Vä kyrka, Lillöhus och Bäckaskog slott. Under arkeologidagen den 28 augusti visades en del av fornlämningarna inom projekt se och vårda för allmänheten. Titeln på programmet var: En bussfärd i fornfaddrarnas spår. På plats vid respektive fornlämning fanns fornfaddrarna, som berättade om hällristningarna vid Bragestenarna och Stenkilsristningen, om dösen vid Skärabäcken i Vik och om det forntida landskapet vid Stenstuan i Gladsax. Den 3 december blir det en fadder- och markägarträff med föredrag och information. Då kommer årets insatser i projekt Se och vårda att utvärderas. 7

8 Det administrativa arbetet Det administrativa arbetet bestod under året av möten, ansökningar, utarbetande av informationsmaterial och broschyr, minnesanteckningar, hemsides- och bloggtexter, rapporterande och rekvirering av bidrag. På Simrishamns kommuns hemsida, under Österlens museum, finns information om projekt Se och vårda. Det praktiska arbetet De åtta kulturmiljöerna, med sammanlagt nio fornlämningar, som var aktuella för projektet under år 2016 var Skärabäcksdösen (dös i hög) norr om Vik, gånggriften vid Ekenäs norr om Gladsax, Tågarpsdösen (egentligen en gånggrift) utanför Östra Tommarp, Stenkilsristningen i Simrislund, Bragestenarna utanför Gislöv, gravfältet på Munkabacken i Gladsax, Gladsaxehus borgruin samt kapellet i Sankt Olof. Fyra olika tidsperioder, fyra olika vårdbehov och olika lägen i landskapet. Årets vårdande inleddes med att samtliga fornlämningar som ingår i projekt Se och vårda inventerades i syfte att kontrollera fornlämningarnas status och vårdbehov. Samtidigt inventerades och rengjordes informationsskyltarna invid fornlämningarna. Därefter upprättades ett arbetsdokument och en vårdplan för fornlämningarna. I arbetsdokumentet sammanställdes en planering för arbetsinsatserna; när arbetsinsatserna skulle ske och vilka åtgärder som behövdes för respektive fornlämning. Därefter påbörjades vårdinsatserna. Skyltningen av fornlämningar i Simrishamns kommun En inventering av fornminnesskyltarnas status samt vård av skyltarna utfördes i juni Sammanlagt har 19 nya informationsskyltar satts upp och ersatt gamla skyltar under 2013, 2014 och I avtalet ingår att rengöra och bevaka 25 st fornlämningsskyltar i Simrishamns kommun. Dessutom ska Linnéskyltarna tas bort efterhand som de är uttjänta. I år sattes fyra nya informationsskyltar upp, vilka ersatte gamla skyltar. Dessa var: Sisselas källa (Borrby) Jacobsgruvan (Brantevik) Grosshög (Skillinge) Havängsdösen En av skyltarna, Gisövshammar mellan Brantevik och Skillinge, kunde dessvärre inte bytas ut pga. felaktigt utförande. Skylten kommer att skickas tillbaka till leverantören för justering. Skylten Knutsvik kunde inte bytas då det inte fanns någon skylt sedan tidigare. Eventuellt kommer ett övergivet skyltstativ sättas upp vid gården Knutsvik, längs cykelvägen mellan Brantevik och Skillinge. Skylten Bragestenarna blev nerkörd i samband med snöröjning i vintras. Än så länge är skylten provisoriskt uppsatt. Ett nytt stativ kommer att sättas upp så att borrningen i skylten passar stativet. Dessutom plockades två stycken Linnéskyltar ned där texten var oläslig. De övriga Linnéskyltarna kommer att plockas bort under hösten. Sammanlagt 3 dagsverken (24 tim) lades på inventering, rengöring och byte av skyltar. 8

9 Bragestenarna (RAÄ Östra Nöbbelöv 5:4) Bragestenarna ligger strax söder om byn Gislöv. Hällen är på väg att försvinna in under den omgivande grässvålen, och därför behöver kanterna hållas tillbaka. Hällristningsområdet består av två hällar med grässvål emellan; en större häll med bl.a. 10 skepp och 70 skålgropar och en mindre med bl.a. fyra skepp och sju skålgropar. Det ska även nämnas att hällristningarna är grunt ristade och därför svåra att observera under dagtid. I släpljus framträder de desto tydligare. Hällarna vårdades vid två tillfällen år Vid det första tillfället, den 28 juni, utfördes vårdandet av fornfaddrarna Nils och Gertrud Sjöstrand. De klippte ned vegetationen i anslutning till hällarna med hjälp av häcksaxar. Dessutom öppnades ytan mellan informationsskylten vid vägen och hällarna upp. Slutligen borstades hällarna med en mjuk borste. Det andra vårdtillfället, den 24 augusti, skedde i nära anslutning till arkeologidagen den 28 augusti. Eftersom en stor grupp skulle besöka Bragestenarna under arkeologidagen utökades vårdområdet till omkring två meter kring hällarna. Vegetationen klipptes ner och det avklippta forslades bort. Slutligen borstades hällarna rena med en mjuk borste. Totalt lades det ner 6 timmar, dvs. 3/4 dagsverke, på vård av Bragestenarna under år Bragestenarna före vårdinsatsen den 28 juni Foto mot norr. Foto: Nils Sjöstrand. Bragestenarna efter vårdinsatsen den 28 juni Foto mot norr. Foto: Nils Sjöstrand. 9

10 Kapell i Sankt Olof (RAÄ Sankt Olof 2:1) En av de fornlämningar som krävde mest vårdåtgärder inom projekt Se och vårda år 2013 var kapellet i Sankt Olof. Detta år utfördes en storröjning av platsen för kapellet tillsammans med ett antal fornfaddrar. Bl.a. sågades ett av träden ned och meterhögt sly och decimeterhögt gräs i underkanten av slyn röjdes. Dessutom klipptes en del trädgrenar bort. I juli 2013 utfördes även en arkeologisk undersökning av kapellet. Därefter har Sankt Olofs byalag tagit på sig ansvaret för skötseln och vårdandet av kapellet, under undertecknats översyn. Inför S:t Olofsdagen den 29 juli i år gjorde byalaget en uppröjning och vårdinsats av kapellet, bl.a. trimmades slyn och gräset med en grästrimmer och lösa trädgrenar togs bort. Några dagar efter S:t Olofsdagen utfördes en kontroll av skötseln och vårdandet av kapellet. Området för kapellet var välvårdat, vilket tyder på att Sankt Olofs byalag gör ett bra arbete. Totalt lades det ner 7 timmar, dvs. 1 dagsverke, på vård av kapellet i Sankt Olof under år Kapellet i Sankt Olof före vårdinsatsen Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson. Kapellet i Sankt Olof efter vårdinsatsen i juli Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson. 10

11 Skärabäcksdösen eller dös i hög vid Vik (RAÄ Rörum 5:1) Dösen i Nyhemsområdet ligger ca 1 km nordväst om fiskeläget Vik. Dösen som vårdas (Rörum 5:1) ligger i en hög som är oval, ca 18 x 12 meter stor och en meter hög. På högen finns en krets av 18 klumpstenar. Döskammaren är rektangulär och består av två kantställda hällar. Dösen ligger på privat mark, där markägaren tagit på sig ansvaret att avlägsna skräpet efter vårdandet av dösen. Under år 2016 utförde två vårdinsatser av dösen och högen. Den första insatsen gjordes av fyra (4) personer den 22 juni; två praktikanter på Österlens museum, Göran Tuesson på Österlens museum samt undertecknad. En del buskar klipptes ner med häcksax, medan gräset och slyn röjdes med grästrimmrar. Området kring själva centralgraven finklipptes med häcksax. Vi avslutade med att räfsa ner gräset utanför högen. Några dagar före arkeologidagen den 28 augusti utfördes nästa vårdinsats av Göran Tuesson på Österlens museum Han behövde enbart röja med grästrimmern vid kanterna av högen. Gräset räfsades därefter ihop och lades utanför högen. Totalt lades det ner 10 timmars arbete, dvs. ca 1 dagsverke, på vård av dösen under Skärabäcksdösen före vårdinsatsen 22 juni Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson. Skärabäcksdösen efter vårdinsatsen 22 juni Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson. 11

12 Gladsaxehus borgruin (RAÄ Gladsax12:1) Gladsaxehus (RAÄ Gladsax 12:1) är en medeltida sätesgård och riksborg, av vilken endast delar av ett stenhus är synligt ovan mark. Gladsaxehus ligger väster om kyrkan och kyrkogården i Gladsax. Borgruinen ligger i en f.d. betesmark som de senaste åren skötts av en jordbrukare i Gladsax. Den 1 juni slogs gräset ned runt borgruinen med slaghacka av jordbrukaren Hans Hansson. Han efterlämnade själva borgruinen att vårdas ytterligare. Den 3 juni 2016 utfördes en vårdinsats av borgruinen av två personer; Göran Tuesson på Österlens museum samt undertecknad. Vi röjde med grästrimmer runt om och på ruinen. Vi avslutade med att röja bort sly, nässlor och ogräs på själva ruinen med häcksaxar. Därefter såg den mycket välvårdad ut. I början av juni släpptes ett tiotal får in på området vid borgruinen för att beta i hagen. Med anledning av den stundande Gladsaxdagen gjordes en andra vårdinsats den 27 juli av Göran Tuesson. Vid en inventering av borgruinen i början av september noterades att fornlämningsområdet såg välskött ut, och på plats fanns fåren som fridfullt betade på ängen och på borgruinen. Fåren hade således gjort ett gott arbete. Totalt lades det ner 10 timmars arbete, dvs. ca 1 dagsverke, på vård av Gladsaxehus under Gladsaxehus före vårdinsatsen 3 juni Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson. Gladsaxehus efter vårdinsatsen 3 juni Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson. 12

13 Gånggriften vid Ekenäs (RAÄ Gladsax 9:1-4) Gånggriften ligger i en hög, som är 14 meter i diameter. I sydväst finns en kantkedja bestående av sju stenar. Kammaren är närmast rund, två meter i diameter, med två synliga sidohällar och en takhäll som delvis fallit in i kammaren. Gången leder från kammarens sydöstra del, och är tre meter lång. På takblocket samt några av de övriga stenarna i gravens konstruktion finns bl.a. skålgropar inhuggna. Fornlämningen ligger i en vall- och betesmark och de nya ägarna till fastigheten är mycket intresserad av att hålla graven i gott skick. De nya markägarna kommer dessutom att ingå i fornfadderprojektet som är kopplat till projekt Se och vårda. Då markägarna nyligen har övertagit fastigheten utfördes årets vårdinsats av Göran Tuesson på Österlens museum samt undertecknad. Vårdinsatsen utfördes den 30 juni. Vi klippte enbart med häcksax eftersom den förra markägaren under våren hade utfört en avslutande vårdinsats med grästrimmer och röjsåg. Efter att ha klippt ner brännässlor, högt gräs och lite höga buskar så räfsade vi bort allt det lösa. Sammanlagt lades det ner 4 timmar, dvs. 0,5 dagsverke på vård av Ekenäs gånggrift år Gånggriften vid Ekenäs norr om Gladsax före vård den 30 juni Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson. Gånggriften vid Ekenäs norr om Gladsax efter vård den 30 juni Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson. 13

14 Stenkilsristningen (RAÄ Simrishamn 15:1) Denna relativt stora häll ligger i de södra delarna av Simrislund, strax söder om Simrishamn, ca 500 meter sydväst om den välkända hällristningen Yxornas häll (Simrishamns 23:1) i den södra delen av hällristningsområdet Horsahallen. Stenkilsristningen består bl.a. av 27 skeppsfigurer, fyra människofigurer och sju yxor. Vid hällen finns träd som behöver underhållas. Hällen är dessutom starkt påverkad av lav och mossor, och en vård- och skötselplan togs därför fram Åtgärder enligt skötselplanen för Stenkilsristningen Under åren 2013 och 2014 genomfördes denna plan på Stenkilsristningen. I augusti 2013 spritades hällen med 95 % industrietanol, hällen täcktes därefter med plast och presenningar, och slutligen lades ett stort antal jordsäckar på presenningarna. Den enda delen av hällen vi inte kunde täcka in var den del som låg söder om ett stängsel. Den 15 maj 2014 avtäcktes hällen. Vid den tidpunkten verkade det som att spritningen inte haft någon större verkan, utan det fanns ganska mycket lava och mossa kvar på hällen. Efter att ha konsulterat Ulf Bertilsson på Svenskt HällristningsForskningsArkiv (SHFA), som menade att vi hade använt alldeles för lite etanol i höstas, så var vi dagen efter återigen på plats vid Stenkilsristningen för att sprita några mindre ytor med en större mängd 95 % industrietanol. Redan den 22 maj avtäcktes de täckta ytorna igen. Ännu en gång kunde vi konstatera att spriten inte haft någon större verkan, kanske beroende på den korta tid hällen var övertäckt och att lavan sitter hårt på hällytan. Den 2 oktober 2014 gjordes ett nytt försök att sprita hällen. Vi började med att sprita två ytor av hällen där det fortfarande fanns mycket lavar, och där hällen var ganska mörk. Den 20 november avtäcktes ytorna som hade spritats den 2 oktober. Men det verkade ånyo som att spriten i princip inte hade haft någon verkan. Eftersom vi vid den tidpunkten uppfattade det som att metoden med att spruta 95 % industrietanol på hällen och därefter täcka med plast och presenningar inte fungerar på Stenkilsristningen började vi diskutera att använda andra metoder för att få bort lavan och mossan på hällen. Av den anledningen fortsatte de rengörande åtgärder inte under år 2015 och En diskussion ska istället tas med experter från Svenskt HällristningsForskningsArkiv SHFA. Men i samband med en besiktning av Stenkilsristningen den 4 augusti 2016 kunde vi konstatera att spritningen som genomfördes ändå givit resultat. Hällen ser mycket renare ut, och det är en mycket tydlig skillnad mellan ytorna som spritades då och ytorna som inte spritades i den södra delen av hällen. En tydlig kant där presenningarna låg framträder nu på hällen. Således kan vi konstatera att metoden med spritning med 95 % industrietanol tydligen fungerar i ett längre perspektiv! Det verkar som att lavan och mossan behöver bearbetas under en längre tid för att slutligen angripas. Nästa år är tanken att dessutom fälla ett par av träden som skuggar hällen. Stenkilsristningen spritad och övertäckt i september 2013, med undantag för den del som låg söder om stängslet. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson. 14

15 På bilden syns tydligt skillnaden mellan den delen av hällen som spritades och täcktes med presenning, och den del som inte spritades och övertäcktes. Foto: Lars Jönsson. Övrig skötsel och vård av Stenkilsristningen Skötseln och vårdandet av Stenkilsristningen har under sommaren och hösten utförts av fornfaddern Steen Lind. Lind bor endast ett stenkast från Stenkilsristningen och har därför haft möjlighet att lägga ner mycket tid på skötseln. Mellan den 30 maj och 3 juli har han lagt ner 35 timmar på att klippa gräset i kanterna av hällen, ansa gräs och ogräs i hällarnas sprickor med sekatör, klippa grenar som hängt över hällen samt sopa och borsta hällen vid behov. Ytterligare en vårdinsats gjorde Lind den 24/8 med nerlagd tid på 9 timmar. Det måste poängteras att Stenkilsristningen aldrig har varit så välskött som under de tre senaste åren. Sammanlagt lades det ner 44 arbetstimmar, dvs. 5,5 dagsverken, på vård och skötsel av Stenkilsristningen år Stenkilsristningen efter vårdinsats den 24 augusti Foto mot sydost. Foto: Steen Lind. Stenkilsristningen en häll med välskötta kanter. Foto mot sydväst. Foto: Steen Lind. 15

16 Munkabacken (RAÄ Gladsax 15:1-2 och Gladsax 82:1) På Munkabacken, strax väster om fastigheten Munkaberg i Gladsax, finns två gravhögar och en stensättning som i fornminnesregistret benämns Gladsax 15:1-2 samt Gladsax 82:1. En mast står i den norra högen och har skadat den väsentligt. Ett elhus står intill masten och även den berör den norra högens ytterkanter. En av svårigheterna med detta fornlämningsområde är att identifiera stensättningen (Gladsax 82:1) som skall finnas i området. Enligt fornminnesregistret finns den något sydost om de två gravhögarna. Stensättningen är oregelbunden och övertorvad. Den är dessutom skadad i den sydvästra delen av äldre täktverksamhet och erodering. Munkabacken vårdas numera av markägaren Jacob Schmidt. Inte heller detta år har några kor betat på Munkabacken, vilket har inneburit att både gräs och ogräs har växt betydligt mer detta år än under 2013 och Den 20 juni gjorde Schmidt en första vårdinsats. Vid det tillfället slogs gräset och nässlorna på fornlämningsområdet med en röjsåg. En andra vårdinsats utfördes av markägare Schmidt i början september. Dessutom har markägaren skapat en enkel vandringsled från grinden närmast byn, upp på Munkabacken, och ner på andra sidan till stättan vid stora grinden. Markägaren har dessutom satt upp en informationsskylt om fornlämningarna vid grinden närmast byn. Totalt lades det ner 6 arbetstimmar, dvs. ca 1 dagsverke, på vård av högarna under Den stora högen (RAÄ Gladsax 15:1) på Munkabacken efter vårdinsatsen 20 juni 2016 Foto: Lars Jönsson. Den lilla högen (RAÄ Gladsax 15:2) på Munkabacken efter vårdinsatsen 20 juni Foto: Lars Jönsson. 16

17 Tågarpsdösen (RAÄ Östra Tommarp 4:1) Tågarpsdösen är en av de fornlämningar inom projekt Se och vårda som vårdas av fornfaddrar. De som sköter skötseln och vårdandet av Tågarpsdösen är numera markägaren Inger Assarsson och Bengt-Göran Jönsson, där i synnerhet Bengt-Göran gör en stor insats. Tågarpsdösen är egentligen en gånggrift med hällbild. I muntlig tradition är graven dock benämnd Tågarpsdösen. Högen med gånggriften är 12 meter i diameter och 1,5 meter hög. Kammaren är närmast rektangulär, och består av 12 sidostenar och tre takstenar. På det södra takblocket över kammaren finns en älvkvarnsförekomst, bestående av 22 älvkvarnar (skålgropar). Gånggriften undersöktes 1970 av arkeologiprofessor Märta Strömberg. Fynden från graven var främst av mellanneolitisk karaktär. Öster om gånggriften framkom sex härdar och rikligt med krukskärvor. Den första vårdinsatsen utfördes den 6 juni av markägaren Inger Assarsson och fornfaddern Bengt- Göran Jönsson. Då slogs dels gräset vid gånggriften med en grästrimmer, och dels klipptes ett mindre buskage ner framför ingången. Gräset räfsades ihop och bortforslades. En andra vårdinsats utfördes den 30 augusti av markägaren och fornfadder Bengt-Göran. Liksom tidigare slogs gräset, för att därefter bortforslas av markägaren. Resultatet är en prydlig fornlämning, väl synlig från den intill liggande väg 11. Totalt lades det ner 10 timmars arbete, dvs., ca 1 dagsverke, på vård av Tågarpsdösen under år Tågarpsdösen före vårdinsatsen den 30 augusti Foto mot sydväst. Foto: Bengt-Göran Jönsson. Tågarpsdösen efter vårdinsatsen den 30 augusti Foto mot sydväst. Foto: Bengt-Göran Jönsson. 17

18 Vandringsled mellan Yxornas häll och Stenkilsristningen Stenkilsristningen söder om Simrislund tillgänglighetsanpassades år 2015 genom att en mindre vandringsled skapades mellan Yxornas häll och Stenkilsristningen. Arbetet utfördes av familjen Nordh på Nordhs Lantbruks AB. Tillgänglighetsanpassningen genomfördes på följande sätt: Röjning av grenar, sly och gräs mellan Yxornas häll och Stenkilsristningen. Det sattes upp en övergång vid stenbrottet. Stolpar sattes upp längs stigen. Stolparna markerades med färg på toppen. Ett gammalt stängsel och några stora stenar där stigen började vid Stenbrottet togs bort. Österlens museum satte upp en skylt med texten Fornminne där stigen börjar vid Yxornas häll. Under skylten sitter en låda, där det finns en broschyr med information om vandringsleden, om Stenkilsristningen och om ny forskning kring Österlens hällristningar. I broschyren finns även en avteckning över Stenkilsristningen med ristningarna samt en karta över vandringsleden. År 2016 underhölls vandringsleden ytterligare och ett antal nya markeringspinnar sattes upp för att underlätta vandringen längs stigen. Dessutom togs några stora stenar bort vid en gärdsgård för att underlätta för vandrarna. Karta över vandringsleden mellan Yxornas häll och Stenkilsristningen Framsidan på broschyr med infotmation om stigen En skylt och låda med broschyrer i början på vandringsleden mellan Yxornas häll och Stenilsristningen. Ett parti av den nya vandringsleden. 18

19 Övrigt Som tidigare nämnts finns det även information om projekt Se och vårda på Simrishamns kommuns hemsida, under Österlens museum. I decembernumret (nr ) av tidsskriften Österlent finns en artikel om projekt Se och vårda och fornfadderprojektet. Broschyr Under hösten 2014 startade arbetet med att göra en broschyr där samtliga fornlämningar inom projekt Se och vårda skulle lyftas fram. Målet med broschyren var dels att informera om fornlämningarna inom projektet och dels att, via en användbar karta över Österlen, få allmänheten och turisterna att besöka fornlämningarna. Broschyren finns som en utskrivningsbar pdf på Österlens Museums hemsida, men kommer även att finnas tillgänglig på turistbyråer, bibliotek, museer m.m. under år Broschyren färdigställdes inför Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i Sydöstra Skånes 100-års jubileum år Projekt Se och vårda och Det gröna kulturarvet Österlens Museum har inlett samverkan med biolog/botaniker Magnus Jönsson i syfte att lyfta fram det gröna kulturarvet. I samarbete med Österlenarkeologi har det gröna kulturarvet även integrerats i projekt Se och vårda. Kommentar till arbetet under 2016 Projektets syfte och mål har med 2016 års insatser uppfyllts. Vi har lagt grunden för ett långsiktigt projekt med medel från Länsstyrelsen i Skåne och dessutom såväl tillgängliggjort och levandegjort fornlämningarna och deras historia. Arkeologidagen 2016 Under Arkeologidagen den 28 augusti visades en del av fornlämningarna inom projekt se och vårda för allmänheten. Titeln på programmet var: En bussfärd i fornfaddrarnas spår. På plats vid respektive fornlämning fanns fornfaddrarna, som berättade om hällristningarna vid Bragestenarna och Stenkilsristningen, om dösen vid Skärabäcken i Vik och om det forntida landskapet vid Stenstuan i Gladsax. 19