Läs i detta nummer. Webbtidning för medlemmar i ST inom PostNord Nummer Frågan om namnbytet blev återremitterad

Transkript

1 Webbtidning för medlemmar i ST inom PostNord Nummer Läs i detta nummer Insidan Theresia Dissel skriver om förslaget till ny postlagstiftning och konstaterar att det inte täcker alla problem i Postnord. Sidan 2 Aktuellt Rapport från extrakongressen Ändring i postlagen på gång. Uppgörelse mellan ägarna om tillskott av medel. FOCUS 2017 Sverige är långt från enda landet där postoperatörer ifrågasätts i media Planscherna med nya namnet STERKA kom inte till användning denna gång men frågan är fortfarande öppen inför framtiden. Frågan om namnbytet blev återremitterad Sedan kongressen 2016 har Fackförbundet ST haft frågan om ett eventuellt namnbyte på dagordningen. Förbundsstyrelsen har arbetat med frågan och kom i maj ut med förslaget att förbundet ska byta namn till STERKA. I juninumret av ST-Posten berättade förbundsordförande Britta Lejon om arbetet och de främsta argumenten till ett namnbyte. Ute i organisationen har förslaget STERKA tagits emot med blandade känslor. ST inom Postnord gjorde redan tidigt en markering och skickade en skrivelse till förbundet. Den hade ett klart stöd från medlemmarna via den enkät som vi gick ut med. Av de som svarade var det en fördelning på 80/20 emot ett byte. Utifrån denna klara majoritet gick avdelningens representanter till den påkallade extrakongressen. Väl där så blev resultatet efter en lång debatt att frågan återremitteras till förbundsstyrelsen. Det innebär att man nu kan sondra terrängen ifall det finns fler förslag som kan behandlas och beredas ifall de är lämpliga som förbundsnamn. Frågan kommer nu tidigast upp på nytt i samband med förbundsstämman i maj Här finns alltså möjligheten både för oss som avdelning samt för dig som medlem att tänka till. Sitter du på en kanonidé är du välkommen att höra av dig. Avdelningsstyrelsen st@postnord.com Sidan 3-5 Arbetsmiljö & Hälsa Håll koll på varningsklockorna Sidan 6 Ur Arkivet När dåvarande GD Ove Rainer höjde portot åkte de skånska kunderna till Danmark för att posta. Sidan 7 OM ST Information om våra medlemsavgifter, medlemsförmåner samt hur du som ännu inte är med kan bli medlem i ST inom PostNord. Sidan 8

2 ST inom PostNord Ansvariga och Kontaktvägar Avdelningsstyrelsen Theresia Dissel t.f. Ordförande Bo Fröström Kassör Tony Åhman Studieorganisatör Ledamot Mikael Olséen Ledamot Christina Bergström-Jonsson Ledamot Ewa Nilsson Ersättare Sektionsstyrelser Nord Lotta Engström Mitt Elisabeth Edbom Stockholm Tony Åhman Öst Gunilla Larsson Väst Mikael Olséen Syd Övrigt ST-Direkt Internet Adress ST inom PostNord A10 Ö Stockholm E-post: Redaktion Redaktör Redaktionskommitté Bo Fröström Kristofer Björklund Christina Bergström-Jonsson Webbtidningen ST-posten utkommer med 6 nummer per år. Nästa nummer kommer fredag 15/12. Bilder: Sid 4 SVT och Aftonbladet, sid 5 sid 7 Dagens Nyheter Insidan Nya postlagstiftningen på gott och ont Den 12 oktober presenterade regeringen sitt förslag på ny postlag, som ska godkännas på lagrådsremiss. I samhällsuppdraget för Postnord blir kvalitetskraven 95 % för 0-2 befordran, paket upp till 20kg samt bibehållen 5 dagars utdelning. ST i Postnord tycker förslaget inte är tillräckligt eftersom vi fortfarande inte kan konkurrera på lika villkor med bl.a. prissättningen och vi anser att vårt samhällsuppdrag kräver ekonomiskt stöd från regeringen. I augusti 2015 uppvaktade ST politikerna för att diskutera den pågående utredning om ny postlagstiftning. Vår ståndpunkt då och även nu är att Postnord ska kunna konkurrera på lika villkor. Vi förde även diskussionen om fastighetsboxar. Just nu finns behov men inför framtiden kanske boxarna är mer karaktär av ett frågetecken. När volymerna minskat rejält och digitaliseringen slagit igenom stort. Vad ska finnas i fastighetsboxarna? Vi ser idag ser en trend att e-handeln ökar dramatiskt och brevvolymerna sjunker. En annan fråga som under en tid har varit oviss, är att lösa de ekonomiska problemen kopplat till den danska delen av i Postnordkoncernen. Den danska regeringen tar nu ansvar för kommande omställningarna i Danmark som kommer ske pga. den nya produktionsmodellen i Danmark. ST inom Postnord tycker det är positivt att den svenska delen av Postnord inte kommer bära något nämnvärt av de danska omställningskostnaderna. Men trots förslag på ny postlag och ekonomiskt tillskott är den viktigaste frågan för oss arbetsmiljö oavsett var våra medlemmar finns, i administration eller produktion så är heltid och rätt bemanning viktiga frågor som vi inte får glömma bort eftersom arbetsbelastningen har varit och är extrem på många håll. Nu får vi hoppas att EU-kommissionen godkänner tillskottet i kassan om inte allt för lång tid. Så kom då tisdag 24 oktober en extrakongress för att bl.a. rösta om namnförslaget STERKA. Namnet har tagits emot med blandade känslor. I våra undersökningar hos medlemmarna så är majoritet för att behålla namnet ST. Det fanns också åsikter att det är okej att byta namn men absolut inte till STERKA. På extrakongressen blev det tydligt Förbundsstyrelsen skulle inte få 2/3 majoritet för namnet vilket skulle behövas. Många yrkande fanns men efter diskussioner och ajourneringar blev resultatet att namnförslaget återremitterades till Förbundsstyrelsen och namnet STERKA finns kvar som alternativ men nu kommer man fortsätta jobba med ytterligare förslag från avdelningar och medlemmar. Ett demokratiskt beslut kommer att tas, eventuellt på förbundsstämman i maj 2018 och jag uppmanar alla medlemmar att kontakta oss om ni har någon ide angående nytt namn. Jag känner mig stolt att företräda en fackförening som prioriterar demokrati och i denna process blir det extra tydligt. Ser vi oss om i världen så är inte begreppet demokrati så självklart. Önskar alla ett trevligt höstlov och en skön allhelgona helg. Theresia Dissel theresia.dissel@st.org > 2 <

3 Extrakongressen Extrakongressen tog upp namnfrågan scenen höll en saklig och god ton där man avstod från påhopp av olika slag. När lunchen närmade sig hade samtliga åsikter ventilerats klart och stämman var beredd att gå till beslut tog förbundsstyrelsen initiativ till att ajournera mötet för diskussion. Mötesordföranden valde att bifalla detta och förhandlingarna skulle återupptas efter lunch. Drygt 120 representanter från förbundets avdelningar samlades på hotell Marina Tower i Nacka Tisdag 24 oktober var det dags för den utannonserade extrakongressen där förslaget till nytt förbundsnamn från Fackförbundet ST till STERKA skulle debatteras och därefter beslutas. 123 representanter från de 107 olika avdelningarna inom förbundet hade samlats och anspänningen var hög redan från början då åsikterna kring namnbyte och namnförslaget hade haglat sedan det blev officiellt i mitten på maj. Ordförande Britta Lejon inledde mötet med en sammanfattning av läget utifrån det uppdrag som förbundsstyrelsen haft sedan kongressen 2016 att bereda frågan om nytt förbundsnamn och lämna ett förslag till detsamma. Britta berättade lite om turerna som varit i styrelsen och hur man till sist fastnade för STERKA. Hon visade även en reklamfilm ämnad för främst Sociala medier som kommunikationsenheten tagit fram i händelse att namnbytet skulle gå igenom. När förhandlingarna återupptogs hade förbundsstyrelsen delvis svängt i frågan. Man föreslog att bifalla ett yrkande som lämnats från ST inom Universitet och Högskolor som innebar att frågan skulle återremiteras till förbundet för ytterligare beredning. Efter ytterligare diskussioner och vissa turer kring innehållet i själva yrkandet om återremiss så valde extrakongressen att gå på den linjen. Det innebär att frågan om nytt förbundsnamn nu åter är öppen och att ytterligare namnförslag kan tas med och behandlas utifrån om de är lämpliga eller inte. I den processen ska även avdelningarna ges ett större inflytande När en sådan process sedan är klar kommer sedan frågan upp på nytt, men när det ska ske är oklart. Tidigast vid förbundsstämman i maj Kongressen avslutades sedan med att några mindre stadgejusteringar kring årsredovisningar klubbades igenom. Gästföreläsare, Kristoffer Housset från PR-byrån Westanders höll en dragning om opinionsbildning, ett förbättringsområde i förbundet. Presidiet, Palle Karlsson (Polisen), Anette Jellve (Domstolsväsendet) och Joel Degols (Förbundskansliet) Därefter tog debatten vid. Mötespresidiet styrde upp talarlistan och totalt 14 företrädare från olika avdelningar tog chansen att få ordet. Åsikterna var precis lika blandade som många förutspått och bland debattörerna fanns de som talade både för och mot förslaget. Gemensamt för alla vilket bör nämnas var det faktum att samtliga som var uppe vid podiet på Efter en kortare paus tog nästa block vid där förbundsstyrelsen presenterade lite kring verksamhet 2018, bland annat lite aktiviteter med ställningstagande inför kommande riksdagsval. Att bedriva opinionsbildning när man är en partipolitiskt obunden organisation kan vara förenat med vissa svårigheter och därför hade PR-byrån Westanders anlitats och en av deras konsulter höll ett anförande i ämnet. Vid 17:30-tiden var det ett gäng rätt trötta delegater från avdelningen inom Postnord som bröt upp för dagen, lite lättade av utgången i namnfrågan, men ändå lite nedstämda då den slutade i ett antiklimax. Theresia Dissel theresia.dissel@postnord.com > 3 <

4 Aktuellt Ändring i postlagen är nu uppe på riksdagsbordet Uppgörelse mellan ägarna om tillskott av medel för att undvika kollaps. Nöjda, Mikael Damberg och hans danske kollega Kristian Jensen (lilla bilden) Mindre flyg i framtiden om lagändringen går igenom, med 0-2 befordran kan stor del av flödet flyttas till tåg. Torsdag 12 oktober kom till slut ett livstecken från Näringsdepartementet kring ny postlag. Ända sedan utredningen Till sista utposten släpptes i september förra året har frågan varit i luften, åtminstone hos intressenterna de svenska postoperatörerna, Post och Telestyrelsen (PTS) och remissinstanserna myndigheter, kommuner, fackliga organisationer mm där Fackförbundet ST varit delaktigt. I korthet innebär lagrådsremissen följande förändringar. Samhällsomfattande posttjänst för brev och lättgods (paket upp till 20 kg) kvarstår och utdelning ska ske minst 5 dagar i veckan. Undantag kan om skäl finnas medges av PTS. Krav på övernattbefordran med 85 % kvalitetskrav slopas, istället tvådagarsbefordran med 95 % krav där PTS som granskande myndighet följer upp och övervakar utvecklingen. Det ska fortsättningsvis även finnas endast ett postnummersystem i landet. PTS ska utse en tillståndshavare som tillhandahåller posttjänster som tillhandahåller och förvaltar systemet. Systemet ska även finnas tillgängligt på tillhandahållarens webbplats till ett kostnadsorienterat pris. Däremot nämns exempelvis ingenting kring förändrade förutsättningar för fastighetsboxar i flerfamiljshus eller förändringar kring villkoren för att prissätta posttjänster. Bägge dessa är frågor som ST inom Postnord anser varit av stor vikt att ändra ur ett arbetsmiljömässigt och företagsekonomiskt perspektiv. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förslaget i grunden är bra, men det hade varit önskvärt om även de sistnämnda frågorna hade varit med i lagrådsremissen. Fredag 20 oktober kallade näringsminister Mikael Damberg till presskonferens angående ekonomiska läget i Postnord och då framförallt i den danska verksamheten. Damberg berättade att man nått en uppgörelse med den danska ägaren som ger Postnord ett tillskott på 2,2 miljarder svenska kronor, varav det svenska stöddelen utgör 400 miljoner. Resten står Danmark för utifrån att det främst handlar om omställningskostnader för den nya danska produktionsmodellen och medförande personalreducering. Postnords ordförande Jens Moberg hyllar på intranätet uppgörelsen och påtalar att företaget nu kan ställa om den danska verksamheten samtidigt som den kommande uppluckringen i den svenska postlagen kan skapa goda förutsättningar för hela koncernens stabilitet och strategiska utveckling. Det är dock inte samma glädje på alla håll och kanter. Bland de danska fackliga organisationerna finns ett tydligt missnöje med utvecklingen och i tidningen Politiken kunde man samma dag som uppgörelsen presenterades läsa att de danska facken anser sig blivit utkastade ur styrelsen och därmed tappat sitt inflytande. Danska facket 3F menar att styrelseförhållandet mellan länderna gått från 7-7 vid starten 2009 till 10-4 i svensk favör i nuläget, detta efter att först ST inom Postnord 2015 plockade bort den danske representanten för danska HK-facket och nu 2017 när Seko meddelade att man avsåg att besätta sina 2 styrelseplatser själva och därmed avfärda 3F från sina positioner. Vår korta kommentar är att det är glädjande att uppgörelsen gjorts, men att det långt ifrån är säkert att medlen räcker. Utvecklingen kommande år blir rätt så avgörande, plus hur danskarna hanterar sin del av AFOH programmet. När det gäller den fackliga kritiken mot minskat inflytande så är det den svenska bolagsordningen som gäller i och med att bolaget är registrerat i Sverige och därmed de svenska fackliga organisationerna som äger rätten att utse arbetstagarrepresentanter, HK Post har heller aldrig haft mer än en ersättarplats och därmed saknat rösträtt i styrelsebesluten. per-ake.alenius@postnord.com > 4 <

5 Aktuellt Focus 2017 Sverige långt ifrån det enda landet där postoperatörer ifrågasätts i media De flesta upplever nog att det börjar låta som en upprepad gamla LP-skiva när det är återkommande skriverier i media kring upplevda kvalitetsproblem eller dåligt utfört jobb. Det här kan väl inte vara enbart något svenskt fenomen tänkte vi och gjorde några slagningar på nätet och det första som vi fann var en artikel i brittiska The Telegraph om en pensionär som haft problem med brevutdelningen under 20 år och där Royal Mail efter påtryckningar till slut bad om ursäkt svar eller 81% av alla svarsberättigade deltog i årets Focus-enkät. Detta snittresultat speglades rätt väl i den svenska delen med 84% svarsfrekvens att jämföra med 73% i Danmark. Utfallet på de olika måltalen som helhet skiljer sig inte markant mot MIX ligger kvar på 62 medan LIX ökar med en enhet till 68. Går man in lite mer detaljerat så är det också samma mönster på de flesta ställen med att utfallen på engagemang och trivsel/hälsa ligger generellt lågt. En intressant aspekt angående jämförelser länderna emellan är att 48% av danskarna har förståelse för förändringar och framtidstro att jämföra med 21 % av de svenska svarande. För PN Sverige ligger även de totala MIX och LIX nivåerna lägre än övriga enheter. I övrigt finns skrivningar från såväl Nederländerna, Frankrike, Australien och inte minst från USA om upprepade och pågående problem med brev och paketleveranser. Även flödet i sociala medier vittnar om att mottagarna har åsikter, framförallt om de inte varit hemma i samband med leveranserna. Vi får nog med andra ord vänja oss vid att det i framtiden kommer att vara ett ökat flöde i media kring kvalitetsfrågor oavsett om det med siffror går att visa på förbättringar. Några andra fakta att uppmärksamma: 24% av alla anställda uppger att man inte haft något utvecklingssamtal senaste året. 83% anser att män och kvinnor har samma arbetsförutsättningar arbetsplatsen. 22% svarar att man följt upp föregående års enkät och att aktiviteterna lett till väsentliga förbättringar. 45% av de anställda svarar att man är stolt och berättar för andra var man arbetar. Arbetet med att redovisa lokala utfall sker nu på samtliga enheter i samband med arbetsplatsträffar och samverkansmöten och vi hoppas att man använder utfallet för att identifiera och ta fram aktiviteter där det finns ett förbättringsbehov. Det var för övrigt sista gången som Focus-enkäten genomförs på detta sätt. Från och med 2018 svarar ungefär medarbetare månatligt på frågorna och det blir rullande utfall som påminner mer om de gamla VIP-mätningarna från 1980 och 1990-talet. Bo Fröström bo.frostrom@postnord.com Presstopp Du som medlem är välkommen med insändare, debattämnen eller andra frågeställningar till ST inom PostNord. För att kunna publicera inlägget måste vi veta vem du är. Det går däremot att få inlägget publicerat under ett alias. Kontaktuppgifter och utgivningsplan finner du på sidan 2. > 5 <

6 Arbetsmiljö/Hälsa Håll koll på varningsklockorna Koncentrationsförmågan sviktar, minnet, sömnen och humöret påverkas, precis som orken i kropp och själ. Var uppmärksam på stressignalerna så att du kan bromsa i tid. All stress är inte farlig, men att stressa mycket och länge utan att få tillräcklig återhämtning kan vara skadligt. Över patienter remitterades till specialistläkare med diagnosen utmattningssyndrom under 2016 enligt Socialstyrelsen och framförallt kvinnor drabbas. Det finns ett antal stressignaler som det är klokt att hålla koll på för att just kunna bromsa i tid konstaterar Kristina Bähr. Hon är specialistläkare och driver bland annat poddcasten Hjärnpodden med fokus på att öka förståelsen för hjärnan. Ett varningstecken är att de kognitiva förmågorna påverkas när stressen blir för stor. Då försämras sådant som har med tänkande, minne, inlärning, beslutsfattande och koncentration. Sömnstörningar är ytterligare en vanlig varningssignal vid stress. Brist på djup sömn gör att kroppen får sämre möjlighet att repareras vilket förvärrar situationen. Ett sätt att få koll på sitt stressläge är att använda självskattningsinstrumentet KEDS som finns på webben. Det består av 9 frågor och den som svarar uppskattar sin egen situation genom att ta ställning till olika påståenden; 9 tecken på utmattning Sviktande minne Du glömmer ofta bort namn på kollegor eller möten du skulle ha gått på. Fysisk trötthet Du känner dig trött efter vardagliga sysslor och har knappt ork för en promenad. Psykisk trötthet Att träffa kompisar gör dig fullständigt uttröttad. Helst vill du inte göra någonting alls. Återhämtning Hur mycket du än vilar blir du inte pigg. Sömn Du sover oroligt, vaknar ofta och har svårt att somna om. På morgonen känner du dig sällan utvilad. Överkänslighet för sinnesintryck Du upplever ljus, ljud och andra sinnesintryck som störande och obehagliga. Upplevelsen av krav Situationer som du tidigare hanterat utan problem känns kravfyllda och stressande. Ilska Du känner dig ofta väldigt arg och får anstränga dig för att behärska dig. Källa: Tidningen Arbetsliv Mikael Olséen mikael.olseen@postnord.com > 6 <

7 Ur Arkivet När portoreformen 1981 gick igenom blev Danmark ett prisvärt alternativ för kunderna Även Postverket uttalade sig i pressen kring förändringen och marknadsdirektören Harry Edlund motiverade beslutsunderlaget med bakgrundsfakta kring hur tjänsterna hade utvecklats och tillade att det fortfarande finns förmånliga villkor kvar för kunder som har behov att skicka vissa typer av trycksaker. Han kommenterade även de anmälningar som gjorts till Konsumentombudsmannen med att Postverket arbetat utifrån de rutiner som finns på marknaden och KO fann senare inte heller någon anledning till att anmärka på förändringarna. Våren 1981 beslutade Riksdagen om en portoreform där enhetliga portobestämmelser infördes för samtliga inrikes brevförsändelser. I samband med detta så höjdes även brevportot för ett inrikes brev upp till 20 gram med 15 öre till 1,65 kr. Postverket under dåvarande generaldirektören Ove Rainer gjorde även vissa förändringar i tjänsteutbudet och bland annat försvann begreppet korsband. Ett korsband kan idag jämföras med en ODR eller ADR försändelse, dvs en försändelse som kunde sändas till en lägre taxa. Bland de avsändande kunder som fick höjda portokostnader fanns bokhandlare, författare, förläggare och andra kulturpersonligheter. I tidningsklippen ovan är det kritiska företagare från Skåne som i ren ilska åkt över sundet för att lämna in försändelser ämnade till svenska adresser hos Post Danmark istället. På så sätt så skulle man istället komma att spara pengar istället för att få en trefaldig ökning av de årliga portokostnaderna. På den tiden var den danska kronan endast värd ungefär 70 öre, dvs. cirka 65 öre mindre än idag. Så här i efterhand kan det te sig lite komiskt att just Danmark framstod som ett prisvärt alternativ, åtminstone om man ser till hur postmarknaden där har utvecklats under 2000-talet. Men å andra sidan har det ju hänt ytterligare förändringar även här i Sverige och vem vet vad det förslag till kommande ändringar av postlagstiftningen kan få för effekter i slutändan? per-ake.alenius@postnord.com Citatet: Med många olika medarbetare och relativt hög medelålder funkar det inte att lägga all information digitalt Johan Dyrendahl, kommunikationschef på Billerud Korsnäs AB angående det faktum att man ånyo startar en tryckt personaltidning som komplement till intranätet > 7 <

8 Bli Medlem du också Facket för dig ST är facket för dig som jobbar inom statsförvaltning, affärsverk, statliga bolag och statsunderstödda stiftelser. ST är en idéburen organisation som bygger på gemenskap och engagemang hos dig som är medlem. ST finns på arbetsplatser över hela landet. En vertikal organisation Det betyder att alla på arbetsplatsen är välkomna som medlemmar i ST oberoende av utbildning, befattning eller arbetsuppgifter. I ST betonar vi arbetsplatsgemenskapen och löntagarrollen, en arbetsplats en fackförening. Facket är medlemmarna Tillsammans i ST är vi ca medlemmar, varav medlemmar är valda till förtroendeuppdrag inom förbundet. De förtroendevalda finns på arbetsplatserna, i våra regioner, i sektions och avdelningsstyrelser, i förbundsstyrelsen och på kongressen, som är ST:s högsta beslutande organ. ST har också ett kansli i Stockholm och 7 regionala enheter spridda över landet. ST ingår som förbund i TCO och i förhandlingskartellen OFR. Du får aktuell information på arbetsplatsen av dina förtroendevalda. Förbundets medlemstidning heter Publikt och kommer ut varje månad. I vår avdelning, ST inom PostNord, kommer vår webbtidning ST-posten ut med ca 6 nummer per år och våra sektioner/ regioner ger också ut olika lokala infoblad. Vi har också yrkesinriktad information. Förbundet presenterar skrifter som utgår från ST:s policy i sakfrågor. Du kan också läsa om ST på Internet: Om avdelningen kan du läsa på: Medlemsavgift I faktarutan nedan ser du hur mycket du betalar i medlemsavgift. Avgiften är uppdelad i fyra olika delar. Som mest betalar du 388 kronor per månad i avgift. Uppgifterna gäller 1/ Medlemsförmåner Som ST-medlem har du också möjlighet att teckna förmånliga försäkringar via Trygg Hansa. Du har också möjlighet att teckna medlemslån, semestra, kryssa och få billigare el och telefoni via förmånliga avtal som ST och TCO tecknat för dig som medlem. Du kan läsa mer om detta på och under rubriken Medlemskap och underrubriken Medlemsförmåner. I medlemskapet ingår också en inkomstförsäkring. Hos Bliwa kan den höjas och gälla i 300 dagar istället för 150. Du kan läsa mer på De extra 150 dagarna i tilläggsförsäkringen kostar 42 kr per månad. Ansök om medlemskap Du kan göra ansökan digitalt här: - ansokan. Glöm inte bort att skicka in en separat ansökan till a-kassan som du hittar här: Fack och A-kassa är numera separata organisationer du ansluts alltså inte med automatik till a-kassan då du ansöker om medlemskap. Tänk också på att om du byter från en tidigare organisation så måste du begära utträde och ett intyg om medlemskap i en tidigare a-kassa som du sedan i original måste skicka in till den nya a- kassan. Välkommen som medlem! Mikael Olséen mikael.olseen@postnord.com Partipolitiskt obundet Förbundet är inte kopplat till något politiskt parti. Det betyder att när ST tar ställning i politiska frågor är det utifrån medlemmarnas perspektiv och intressen. Facket är din resurs Din trygghet, din utveckling, din arbetsmiljö, din jämställdhet och dina anställningsvillkor är utgångspunkten för ST:s arbete. ST är din resurs och du har nytta av ST både under arbetstiden och på fritiden. Facket informerar Medlemsavgiften i ST inom PostNord Månadslön Förbunds Grundavgift Avdelnings Total avgift före skatt avgift a-kassan avgift per månad kr 136 kr 110 kr 30 kr 276 kr kr 152 kr 110 kr 30 kr 292 kr kr 168 kr 110 kr 30 kr 308 kr kr 184 kr 110 kr 30 kr 324 kr kr 200 kr 110 kr 30 kr 340 kr kr 216 kr 110 kr 30 kr 356 kr kr 232 kr 110 kr 30 kr 372 kr kr eller mer 248 kr 110 kr 30 kr 388 kr I ovanstående tabells sista kolumn framgår din totala medlemsavgift till ST inom PostNord. Avgiften består av fyra delar: 1. Förbundsavgiften som varierar beroende på månadslön, max är 248 kr. 2. Grundavgift för a-kassan som är 110 kr just nu. 3. Avdelningsavgift som för närvarande är 30 kr. Pensionärsmedlemmar betalar en årsavgift på 300 kr. Studerandemedlem betalar en engångsavgift på 100 kr för hela studietiden. Studerandemedlem som går till aktivt medlemskap betalar 100 kr första 12 mån. Nya medlemmar betalar en månadsavgift på 0 kr i 3 månader, därefter 50 kr i 6 månader, totalt 9 månaders reducerad avgift. Har du frågor kring medlemsavgiften? Kontakta ST Direkt, som har öppet varje vardag Ring eller mejla dina frågor till stdirekt@st.org. > 8 <