NU BLICKAR VI FRAMÅT! Inget är för evigt, sista utgåvan av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NU BLICKAR VI FRAMÅT! Inget är för evigt, sista utgåvan av"

Transkript

1 LEDARE. NU BLICKAR VI FRAMÅT! Inget är för evigt, sista utgåvan av Nautisk Tidskrift håller du nu i din hand. Att få skriva sista ledaren är i och för sig något unikt, men jag är av den sorten som ser framåt och inte bakåt, även om jag är vän av historia och minnen. Den historiska tillbakablicken görs av vår förre vd Christer Lindvall. Är det någon som kommer ihåg NT genom tiderna så är det han. Till nästa år kommer vi att ha en ny tidskrift vilket för mig känns otroligt bra, då det ytterligare vidimerar den nya befälsföreningens legio. Exakt hur vi kommer att hantera ledarsidan är i skrivande stund inte klart, men jag har ytterligare ett antal månader på mitt mandat som en av två ordförande, varför ni säkert kommer att få läsa en eller annan pamflett signerad Jörgen Lorén i den nya fackliga tidskriften för sjöbefäl. Jag är övertygad om att den nya tidskriften kommer att bli intressant och innehållsrik, med riktade artiklar för oss ombordanställda befäl, men även för andra som är involverade i det marina klustret. Tidskriften kommer att spegla sjöbefäl, ledare och chefer inom det marina klustret Det är även det som jag hoppas att vårt förbund kommer att göra i framtiden, där vi kommer att vara den organisation som blir det naturliga valet för alla som är i ledande ställning ombord som i land inom sjöfarten. Tiden efter sammanslagningen har gått otroligt fort och mycket har hänt och händer. Vi har haft första presidiemötet och detta förlöpte i en positiv anda. I samband med detta möte hade vi även en genomgång av hur kansliet arbetar. Det kommer säkerligen ta ytterligare tid innan allt är på plats. Det är givetvis så att allt inte hinns med för tillfället, varför en del frågor från medlemmar kan bli liggande lite för länge innan svar kan ges. Detta är givetvis inte bra, men det är inte helt lätt att koordinera allt så här i början. Dock måste jag säga att kansliorganisationen har gjort en fantastisk insats och alla gör sitt bästa för att kunna ge bästa service till våra medlemmar. Givetvis har vi även en del problem att lösa internt. I elfte timmen inför vår kongress i september gav Sacoledningen oss en feedback, där man uttryckte att den organisationsstruktur vi föreslagit stred mot Sacos stadgar. En uteslutning av Sjöbefälsföreningen-O skulle kunna bli resultatet, om vi röstade igenom sammanslagningen. Vi anser och gjorde även då att den föreslagna organisationen inte skulle stå i strid mot Sacos stadgar. Efter sammanslagningen så har ett antal träffar förevarit med ledningen i Saco och förmodligen kommer dess styrelse att kalla in en extra kongress för att utesluta oss. I samtalen så har önskemål framförts att vi skall gå ur Saco frivilligt, vilket vi givetvis avvisat då vi fortfarande är av uppfattningen att vår organisationsstruktur inte strider mot Sacos stadgar. Vi får se var vi hamnar, men som jag inledde denna ledare så är jag mer intresserad av att blicka framåt för att lösa de problem som uppstår, än att gräva ner mig och passivt ge upp en viktig fråga. Under hösten har vi kontaktat OFR (Offentliganställdas Förhandlingsråd), och jag är övertygad om att vi därigenom kommer kunna tillvarata våra offentliganställdas intressen, allt från de lotsar som valt att gå över till oss till alla de medlemmar som är anställda i Trafikverket. De har också sett oss som den yrkesorganisation som kan föra deras talan både vad gäller kunskap inom yrket och de övriga frågor som en facklig organisation bör företräda sina medlemmar i. Som sagt allt är inte bara ljust, jag får alltför ofta som facklig företrädare ta del av problem som uppstår mellan ledning och sjöbefäl ombord i fartygen. Tyvärr känns det som om kunskapen om arbetsmarknadens regler hos en del nyrekryterade chefspersoner i land är alltför tunn, eller rent ut sagt obefintlig, när jag får mig till del hur en del av våra medlemmar blivit behandlade och bemötta ombord. Efter många år i chefsbefattning ombord utan några klagomål, får man höra från en ny chef i land att man inte duger något till. Och då även rena osanningar om befälen ifråga framförs, blir jag rent ut sagt förbannad. Hur skall en organisation kunna förbättras och hur skall man kunna generera ett bra arbete med dylika ledare i land? Jag känner att klimatet blir allt tuffare, och att vara chef ombord blir inte lätt, när det inte finns stöd från ledningen i land. Inte undra på att myndigheter som har att tillse och övervaka att arbetsmiljölagen och alla andra lagar fungerar, sätter ner foten och ger vid handen att verksamheten inte lever upp till det som man beskriver i fina ordalag. Det där med att personalen är vår största resurs är nog en sanning med modifikation. Management by fear är på god väg in i det svenska arbetslivet. Gör du inte som jag säger så får du sparken. Ett anglosaxiskt och germanskt ledarskap där inget får ifrågasättas, är tydligen vad än del vill ha. Vi behöver en stark motpart och jag är helt övertygad om att Sjöbefälsföreningen är den motparten på sjöarbetsmarknaden. Lite till livs för oss ombord. När man hör att man ska stå med båda fötterna på jorden, då kan konstateras att man inte kommer långt. God Jul och Gott Nytt År! Väl mött i den nya tidskriften. Jörgen Lorén ordförande 2 NAUTISK TIDSKRIFT 8/11

2 INNEHÅLL. POSTTIDNING B Returadress Box 12069, Stockholm nr årgång NAUTISK TIDSKRIFT 7/11 NAUTISK TIDSKRIFT 7/11 17 JAG ÖVERLEVDE! När jag för drygt 21 år sedan tillträdde min tjänst som redaktör på Nautisk Tidskrift blev jag varnad för att det var ett farligt jobb. Nästan alla tidigare redaktörer hade dött på sin post. Men de var ju alla män, tänkte jag. Du håller nu det allra sista numret av Nautisk Tidskrift i din hand. Tidskriften har kommit ut sedan 1908 och ändrat skepnad ett antal gånger, som du kan se av denna tidskrifts omslag. Redigeringen har gått från långa löpande texter utan bilder eller illustrationer - sida upp och sida ner, till dagens reportage med bilder i 4-färg. Men innehållet har i stort sett varit detsamma fackliga frågor, yrkesfrågor, arbetsmarknad, arbetsmiljö, teknisk utveckling, ledarskapsfrågor, sjösäkerhet, sjöfartspolitik och sjöfart i stort. Sista numret av Nautisk Tidskrift. MONTAGE: MARIE HALVDANSON Vi har unnat oss att vara lite extra nostalgiska i detta sista nummer. En annan redaktör som också har överlevt är Hakon Stark, idag 86 år. Han var NTs redaktör och ansvarige utgivare , men arbetade med text och redigering av tidskriften redan från På sidorna 6-7 ger han en bild av hur det fungerade bakom kulisserna på den tiden. SFBFs förre vd Christer Lindvall ger sin bild av det gångna året, tillbakablickar och förhoppningar inför framtiden på sid 4-5. Vi har också på sid 10-11, en hälsning från sjöfartsprofilen Torbjörn Dalnäs, redaktör för Utkik och informationsansvarig för Sjömansservice inom Sjöfartsverket. Torbjörn var även redaktör för tidskriften Maskinbefälet Nu har vi gått in i en ny era. SFBF och SBF har blivit Sjöbefälsföreningen och tidskrifterna Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl går i graven. Men i stället kommer en helt ny tidskrift som vi har arbetat med sedan i somras, och som vi känner oss stolta över att få presentera i början av februari. Redaktör för tidskriften blir Benkt Lundgren. Själv går jag vidare till att bli informationschef i Sjöbefälsföreningen, men kommer säkert att dyka upp då och då i den nya tidskriften. Jag vill tacka alla mina kollegor på SFBF och vår förre vd Christer Lindvall för allt stöd, för det jag har lyckats lära mig om branschen och för många fantastiska stunder och upplevelser. Och tack alla som medarbetat i Nautisk Tidskrift under alla år. Det har varit otroligt roligt, intressant och berikande att vara redaktör och ansvarig utgivare för Nautisk Tidskrift. Marie Halvdanson...dessutom: SAN-konferensen: Effektiva riskbedömningar sid 12-13, Underhållssystem krävs vid egenkontroll av fartyg sid 14-15, Julhälsningar från våra annonsörer sid 16-17, Äldre sjömän vill jobba längre än yngre sid 18-19, Befälhavarens ansvar och beväpnade vakter sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Från sjökapten till sjörättsjurist sid 26-27, Inträdesanmälan sid 31 m m. Utges av Sjöbefälsföreningen-O. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel , mobil , e-post: Adress: Box 12100, Stockholm. Besöksadress: Sankt Eriksgatan 26. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg TS-kontrollerad upplaga: ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. ISSN NAUTISK TIDSKRIFT 8/11 3

3 MINNESEXTRA CHRISTER LINDVALLS KRÖNIKA 2011 Grattis! Efter många års debatterande och motsättningar har nu SFBF och SBF slagit sig samman och bildat den nya Sjöbefälsföreningen. Redan i mitten på 70-talet hade jag som ledamot av dåvarande Centralstyrelsen inom SFBF och fortfarande aktiv som befälhavare i Silja Line (Svea) tagit upp frågan. Jag kunde inte se alla de motsättningarna som man från ledningens sida pekade på ombord fungerade det alldeles utmärkt. När jag sedermera började på föreningen blev de mer uppenbara från båda håll. Vår tid i SALF/ Ledarna präglades i stort sett av samarbete. Tyvärr tvingades vi av ekonomiska skäl att lämna Ledarna 1996 men fann en alldeles utmärkt centralorganisation - Saco - att luta oss mot. Det var till stor del deras förtjänst att vi också fick ta del av jobbskatteavdraget. Nu hoppas jag verkligen att vi skall kunna vara med i såväl Ledarna som Saco och att de motsättningar som tidigare funnits mellan befälsförbunden är nedgrävda för gott lycka till. Detta innebär också att detta nummer av Nautisk Tidskrift blir det sista efter 103 år. Det gör ju att man börjar tänka tillbaka själv som medlem i SFBF sedan 1962 och som anställd i föreningen i 33 år. År 1978 hade vi fortfarande en ansenlig handelsflotta som gjorde att man kunde se den svenska flaggan vaja i de flesta hamnar. Stora rederier som dåvarande Broströms, Johnson Line, Transatlantic, Gränges, Malmros m fl trafikerade världshaven med stora flottor. Idag finns väl i princip bara Walleniusrederierna kvar i den klassen. Den lilla återstående svenska handelsflottan trafikerar idag mest europeiska hamnar. Orsakerna till minskningen under denna tid är naturligtvis framförallt konkur- rensen från andra flaggor framför allt de bekväma med billigare besättningar och låga skatter, men också de bona fide -flaggor med än mer positiv inställning till den egna sjöfartsnäringen. En bidragande orsak var också den ökande containeriseringen och den strukturomvandling som skedde. Detta innebar att vi från föreningens sida fick rikta in oss på att försöka rädda det som räddas kunde i möjligaste mån. I stort arbetade vi i nedförsbacke och fartygen försvann genom utflaggning eller försäljning, snarast att likna vid en balansgång. I mitten på sjuttiotalet var inflationen hög med höga lönepåslag men dålig eller ingen reallöneökning. Det gällde dock inte bara Sverige utan också andra i-länder så någon större konkurrensskillnad mot dessa blev inte fallet. Det som däremot förbättrades positivt under denna tid var framför allt ledighetssystemen som i princip blev 1-1 system i storsjöfarten på 56 timmars veckor och 2-1 system i färjorna på 72 timmars veckor. Detta trots hårdnackat motstånd från redarna som tyckte att vi jobbade för lite. Tillsammans med TCO lyckades vi i början på 90-talet med det svåra konststycket att föra in det första statliga rederistödet, som inte var så speciellt lyckat då det innebar att endast rederier med röda siffror fick stöd samt de som hade nybyggen på gång. Det ledde naturligtvis till en snedvriden konkurrens. Det var heller inte lätt att bland TCOs medlemmar få gehör för att få statligt stöd till en bransch, speciellt inte bland dem som organiserade tjänstemän inom exportbranschen. Nästa steg var att laborera med skatter och sociala avgifter och tankegångarna var att införa sk nettolöner och att redaren ej behövde betala in de statliga sociala avgifterna. SFBF protesterade kraftigt mot detta och menade att befälet skulle ha sina bruttolöner som tidigare och avdragen skatt, för att inte bli betraktade som skattefrälse och kunna redovisa en bruttolön vid behov. Redaren kunde sedan behålla skatten och avgifterna som en del av stödet. Övergången från sjömanskatt till landskatt var också en fråga där SFBF fick gripa in så att vare sig sjömannen skulle få sänkt nettolön eller redaren få högre lönekostnader. Det var tuffa förhandlingar med finansdepartementet innan de nuvarande avdragen kunde fastställas. Stödet till redarna följdes sedan av olika varianter med allt större krav på de fackliga organisationerna som 1998 ledde till att de s k TAP avtalen skrevs med 4 NAUTISK TIDSKRIFT 8/11

4 MINNESEXTRA möjlighet att anställa utomeuropeiskt befäl och manskap på lokala villkor. I princip skulle hälften av besättningarna vara EU-medborgare på svenska villkor. Innan dess hade de fackliga organisationerna också träffat det speciella internationaliseringsavtalet med speciella skattebestämmelser för fartyg under andra flaggor i oceanfart. Förutsättningarna är att befälet är anställt och bosatt i Sverige och borta under en specificerad tid. En annan skattefråga var det s k jobbskatteavdraget som sjömännen missade första året, med hänvisning till att sjöfarten fått tillräckligt bidrag. Att bidraget som går till redaren och inte till den enskilda sjömannen bortsåg man ifrån. Här var Saco till stor hjälp i att påverka departementet. Jag hoppas att den nya Sjöbefälsföreningen även i framtiden skall kunna tillhöra en centralorganisation som har en samhällsbevakning och påverkansmöjlighet på beslutsfattare i våra specifika frågor. Det ser för närvarande inte speciellt ljust ut för den internationella sjöfarten och ej heller för den snabbt minskade svenska. Den dåliga världsekonomin slår hårt gentemot alla och framför allt mot den större tankflottan. I Sverige verkar politikerna drabbats av handlingsförlamning både vad gäller sjöfartspolitik men även om uteblivna beslut om möjligheten att ha beväpnade vakter ombord på fartyg i piratvatten i Indiska Oceanen. Vad vi har krävt och fortfarande kräver är att vi som ett land inom EU skall ha motsvarande konkurrensförutsättningar som andra sjöfartsländer vad gäller lagstiftning och finansiella bidrag som t ex tonnageskatten. Till skillnad från tidigare har redarna här valt att gå utan facken till politikerna, vilket jag menar är en klar missbedömning. Vi menar också att förutsättningen för en framtida sjöfartsnäring kräver ett komplement av svenskt kompetent sjöfolk ombord. Vi ser ingen vinst för svenskt vidkommande att enbart ha utländskt sjöfolk ombord och ett minimalt om ens något kontor iland för svensk sjöfartsnäring i framtiden. Detta har man sent omsider märkt i andra länder inom EU. Andra frågor som jag ser som viktiga för föreningen att påverka är de internationella sjösäkerhets- och sjöfartspolitiska frågorna. De går nämligen hand i hand för att på sikt nå en konkurrensneutralitet. Det gäller löner och sociala förhållanden och kostnader genom den kommande ILO Maritime Labour Convention (MLC 2006), som man hoppas skall kunna träda i kraft i slutet på nästa år. Det krävs ytterligare 10 ratificeringar i skrivande stund. En annan viktig del för framtiden är STCW-konventionen och de moderniseringar och ändringar i utbildningskraven som antogs i fjol sommar, som träder i kraft nu den 1 januari Det är viktigt att följa upp den så att behörigheter och utbildningar blir likvärdiga i alla länder och att de följer den tekniska utvecklingen. Andra frågor som har en hög prioritet på det internationella planet som vi har arbetat med och måste vara med och påverka/motverka är den globala piratverksamheten, de operationella frågorna, regler för beväpnade vakter ombord, sjömännens rätt att kunna gå iland vid hamnbesök (ISPS-koden), den ökande kriminaliseringen av sjöbefäl, hjälpa övergivna (abandoned) sjömän vid konkurs, livräddningsutrustning, brand och sjöräddning mm, En fråga som vi arbetat intensivt med genom åren och där vi endast rönt viss framgång är arbets- och vilotider ombord. Hela den internationella sjöfartsnäringen är medveten om att alltfler olyckor orsakas av de långa dygnsarbetstiderna ombord, men ingen verkar vilja rätta till det. Varför skall en sjöman kunna arbeta en 98-timmars vecka medan andra arbetstagare ligger inom timmar? Att redarna driver på detta ser jag som naturligt, men att myndigheterna tillåter att en del av medborgarna skall kunna utsättas för dessa konstaterat hälsovådliga arbetstider är för mig obegripligt. Det gäller att arbeta vidare för att minska påfrestningarna, speciellt på fartyg med små bemanningar. Alla dessa frågor behandlas, diskuteras och beslutas inom organ som IMO, ILO, ITF, IFSMA, EU, ETF, NFBK, NTF med flera. Besluten fattas här och kommer till Sverige som lagförslag och skall bara införas i svensk nationell lagstiftning. Eftersom vi då inte längre kan ändra på besluten måste vi finnas med där de arbetas fram och beslutas. Det ser jag som en mycket viktig del av arbetet för att förbättra vår miljö såväl ombord som den marina miljön. Vi skapar också bättre konkurrenskraft för svenskt befäl och svenskflaggade fartyg. Genom arbetet förbättrar vi också rekryteringsmöjligheterna genom bättre ombordförhållanden och yttre säkerhetsskydd. Förhoppningsvis skapar vi tillsammans med andra inom den internationella sjöfartsnäringen en bättre image i framtiden. Detta är lite av de tankar jag har om det nuvarande och framtida arbetet för den nybildade Sjöbefälsföreningen som jag hoppas skall kunna föra de tidigare förbundens (SFBF och SBF) fanor högt även i framtiden under gemensam flagg både nationellt och internationellt. Lycka till!!!! Christer Lindvall, f d vd SFBF Senior advisor Sjöbefälsföreningen NAUTISK TIDSKRIFT 8/11 5

5 MINNESEXTRA HAKON STARK, NTs REDAKTÖR Deltog i både 50-års- och 100-årsjubiléet av SFBF Efter drygt 100 år ersätts Nautisk Tidskrift av en ny tidning. Då kan det vara motiverat med några rader från min tid som redaktör i SFBF och i första hand något om vad som hände bakom kulisserna. SFBFs jubileumsbok till 100-årsjubiléet innhåller några få rader om mig, men av de dryga 100 åren svarade jag för redigering och text i tjugo år och från hösten 1969 till och med våren 1974 som ansvarig utgivare. Det är knappast en hemlighet, att jag efter en konflikt med dåvarande direktören Stig Wiebe lämnade efter uppgörelse med TCO och Journalistförbundet. Direktören ville i februari bryta systemet från 1907 med redaktören som ansvarig utgivare men det fanns en komplikation. Vi var båda till skillnad från övriga tjänstemän tillsatta av Centralstyrelsen. Vi var oense i många andra frågor men det fick självklart inte synas i tidskriften. Så skedde heller aldrig. Med redaktören som ansvarig kan däremot innehållet bli friare och inte alltid framstå som en megafon för styrelsen. Framför allt gällde det medlemmarnas tillgång till den interna debatten. Nu är den ordningen återställd. Några få interiörer kan nämnas. Få minns mig som Hakon Stark i SFBF. Glöm inte att jag är 86 år, den ende som deltog i både 50-års- och 100-årsjubiléet med SFBF. Vem slår det rekordet? Och anknytningen har inte upphört, eftersom min son är sjökapten och medlem. Redan 1953 hade redaktören Hjalmar Bååw övertagit så mycket av förhandlingsarbetet, att han önskade bli befriad från redigeringen av NT. Han hade själv ingen nautisk bakgrund och man sökte en journalist som ersättare. Det blev först Roland Ekström, som lämnade redan efter något år för att bli chefredaktör för TCO-tidningen. Jag fick tjänsten genom förmedling av Journalistförbundet och var då en av två nattredaktörer på Borlänge tidning och med omfattande föreningserfarenhet, en morbror som befälhavare i Gorthons och sjöfartskontakter efter jobb på Bohuslänningen några år tidigare. Hjalmar Bååw behöll titeln som redaktör och sitt uppdrag som ansvarig utgivare. Därmed kunde jag inte påverka tidningens utseende. Ansvarige utgivaren är i det fallet suverän i fråga om reglerna. Jag hade ingen användning av min erfarenhet från redigering av daglig tidning. Möjligheterna till reportage stoppades i stort sett, eftersom det krävde resekostnader. Inga signaturer fick förekomma under de redaktionella texterna. Det ledde från början till missförstånd, eftersom allt hänfördes till Bååw som redaktör. Drygt 20 år stod jag enligt uppdraget för det redaktionella innehållet i NT som redaktionssekreterare och redaktör, där jag också 16 år hade hand om arbetslöshetskassan och var sekreterare. Med tyska som mitt andra modersmål var det naturligt, att jag fick ägna våra ca 700 tyska styrmän min uppmärksamhet även om telegrafisten Gösta Hilding tog hand om de flesta enskilda ärenden. En av mina första åtgärder som ansvarig utgivare 1969 var att ta över Sveriges Flottas annonschef med en prisnivå, som täckte hans provision plus en fyrdubbling av intäkterna till tidskriften och med småannonser i samtliga nummer. Dessutom kunde färgannonser medge färg på 4 eller 8 sidor i tidningen. Redaktören Bååw skrev sällan texter till NT frånsett något inledande lodskott under 1950-talet. Under 1960-talet upphörde han nästan helt att skriva. Jag kan inte ange vem som gjorde vad, eftersom ingenting signerades. Jag var i vart fall ensam om jubileumsnumret från föreningens 60-årsjubileum Jag frånkänner förstås inte Bååw förtjänsten av en rad förhandlingsresultat till nytta för SFBF och t ex den framgångsrika avvecklingen av sjömanshusen. Ålderskillnaden till mig var över tjugo år som vän och mentor under många år. Bååw lade sig praktiskt taget aldrig i mitt arbete och redigerade själv endast ett enda nummer under en av mina semestrar fram till sin pension. Dessutom stod han i egenskap av ansvarig utgivare för inköpta texter från utomstående. Det senare rörde tidskriftens innehåll. Vi var i det fallet inte överens. Jag önskade hellre följa fackliga frågor och aktuell 6 NAUTISK TIDSKRIFT 8/11

6 Hakon Stark, NTs redaktör och ansvarige utgivare , är nu 86 år. sjöfart med texter av specialister. Det kunde jag inte förrän 1969 som ansvarig utgivare. Vi fick då fem regelbundna medarbetare med aktuella notiser även från kulturområdet, f d kulturredaktören Terje Wigren på nedlagda AT. Dit hörde givetvis konsumentupplysning till befälet, inte minst utvecklingen på radarområdet. Redan under Bååws tid lyckades jag anlita marinens radarexpert Göran Tengvall, som också stod för utbildningen av fartygsbefäl på Berga. Decca var störst på radar men vägrade införa ny teknik med bl a true motion och fick vår kritik efter händelsen med Stockholm/Andrea Doria. Då försvann deras annonser under ett par år. Under 1960-talet drev jag med Bååws goda minne en kampanj för den inre sjöfarten bl a för upprustningen av Göta kanal för tillgång till Vätternområdet. I den ingick årliga riksdagsmotioner, men enda satsningen gjordes för turistbåtarna. Jag skrev om tröghetsnavigering medan det fortfarande var hemligt efter internationella antaganden, som naturligtvis inte var helt riktiga. Men jag fick professor Andersson vid Tekniska Högskolan att titta på texten. Jag visste, att han visste. Han blev engagerad och rättade. Sedan fick Bååw veta, att hans d v s min text därefter ingick som första artikel på svenska om tröghetsnavigering i universitetets faktabank. Ansvarige utgivaren hade förstås regler som måste följas. Det fick inte heta landa fisk på kajen. Det skulle stå lossa fisk. Men annars var ingreppen få eller inga. En av våra telegrafister startade sjöfolktipset och redovisade i NT. Det stoppade Bååw. Sport fick inte förekomma. Likaså måste jag ta ut en artikel om feritkärnornas betydelse för utvecklingen av datorer, som kunde bli aktuella i fartygen. Men det var på 50-talet och min chef var kvar i sextantens tidsålder. Alla försök att diskutera satellitkommunikationernas betydelse för telegrafistyrket stoppades också. Vi hade bort slå vakt om MINNESEXTRA telegrafisternas framtida arbetsuppgifter. Det gjorde vi inte. Bååw lämnade som min chef men jag fick Wiebe i stället. Det var min uppgift att bistå direktören oavsett om vi var överens eller inte. Så måste det vara. Men han upptäckte att vi hade en kostnad om ca 400 kronor per nummer för ett andra korrektur. Den ströks. Än i dag får jag be om ursäkt för alla vansinniga tryckfel på snart sagt alla ovanliga ord, inte minst från sjöfarten. Jag kunde inget göra. Ibland blev texten obegriplig. På 60-talet hade vi ett unikt tillfälle att gå ombord i atomdrivna ms Savannah för ett reportage, men Wiebe tyckte att det räckte med honom själv och inget blev skrivet. Ja, vi var sällan överens om vad NT behövde men allt gällde synen på, vad som borde göras för SFBF. Där hade jag förstås ingen talan. Om jag kunde påverka något inom förbundet utom för arbetslöshetskassan är osäkert. Som representant i samorganisationen skrev jag i vår remiss ett eget förslag till a-kassestadgar och fick igenom en formulering om att erbjudet arbete skulle vara lämpligt. Det var viktigt för oss. I NT kunde jag utan invändningar motsätta oss den på 60-talet solidariska lönepolitiken från LO-sidan. Den kunde bara innebära en bromsad löneutveckling i en tid, när rederinäringen visade ökad lönsamhet. Förhållandet till maskinbefälet var aktuellt redan på 50-talet. Ett av mina första uppdrag var en utredning om lönenivåerna för det tyska befälet jämfört med det svenska. Det är ingen enkel sak. Man måste fastställa priset för en rimlig konsumtionskorg i bägge länderna. De tyska lönerna medgav en betydligt högre konsumtion än de svenska. Alltså var våra löner lägre. Jag fick god kontakt med det tyska sjöbefälet i Hamburg. Direktören Freese var maskiningenjör och förste ombudsmannen nautiker. De svenska problemen med två sjöbefälskategorier var okända. Svenskt maskinbefäl och fartygsbefäl skulle ha var sin organisation och någon utredning av det tyska förbundet gjordes aldrig. Jag kunde inte ens närma mig frågan med en diskussion. Maskinbefälsförbundet upplevde mig som en motståndare, vilket jag inte var, men jag hade heller ingen lösning. Vi hade tre strejker under min tid för pensionen gav en oöverträffad lösning på kostnaden lika för alla, 24 procent på lönen inklusive 6 procent för en utjämningsfond till de äldres pensioner. Annars kunde de inte finansieras. Där är vi igen i dag med den allmänna pensionen. Oss väntar en framtida katastrof. För oss var vi nere i så där 20 procent av slutlönen efter 30 år. Inget premiereservsystem innehåller värdesäkring. Alla avtal redovisades utförligt i NT, men texten borde göras av dem, som stått för förhandlingarna, ofta var det Bååw, senare Rude. Jag krävde, att få skriva tillsammans med ansvariga i sådana frågor och såg fram emot samarbete med den förväntade direktören Karl Rude. Han var den ende, som ställde upp. Wiebe gjorde det inte. Sven Hakon Stark NAUTISK TIDSKRIFT 8/11 7

7 SFBF. NOMINERA KANDIDATER TILL SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS KONGRESS 2012 Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 7 300:- (+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 7 725:- (+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Den september 2012 håller Sjöbefälsföreningen sin första ordinarie kongress i Stockholm. För första gången ska före detta SFBF-medlemmar nominera kandidater till kongressen till en valberedning. Det är därför extra viktigt att du till den första kongressen nominerar din kandidat till kongressen till valberedningen! I rutan nedan hittar du e-postadresserna till ledamöterna i Sjöbefälsföreningens valbredning. Enligt Sjöbefälsföreningens stadgar skall kongressen bestå av 35 ombud. VALBEREDNING Johan Juhlin Hans Ådén Birgitta Carlsson Stig Karlsson Kjell Holmström Gretel Aronsson Per Ringbom Hans Nordström Monica Huss Sture Axelsson Anders Dahlgren Anders Post Ragnar Svensson Yrkeskategorierna skall representeras av 5 intendenturbefäl, 15 nautiska befäl och 15 tekniska befäl. Antalet kongressombud tillhörande en och samma befälsklubb eller rederi/rederikoncern får utgöras av högst 17 av de valda ombuden. Valberedningen skall nominera minst 90 kandidater till kongressombud. Kandidaterna ska fördelas på 12 intendenturbefäl, 39 nautiska befäl och 39 tekniska befäl. Den 17 januari 2012 är sista dag för nominering av kandidater till Sjöbefälsföreningens kongress. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll tel MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: eller beställas från Inga Bergenmalm tel NYA MEDLEMSAVGIFTER Från och med den 1 oktober gäller nya medlemsavgifter till Sjöbefälsföreningen: n Aktiv medlem 274 kronor/månad n Interaktiv medlem (utlandsanställd) 67 kronor/månad n Passiv medlem 180 kronor/år n Studerandemedlem ingen avgift Sjöbefälsföreningen kommer att tillskriva rederierna om de nya avgifterna, men vi ber om överseende om allt inte fungerar som det ska i övergången. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA/Ledarnas a-kassa. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 8/11

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 1 Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet 2 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET Arbetsmiljön till sjöss Det är stort intresse för frågor om säkerhet till sjöss såväl i Sverige

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

www.sjofartskultur.org

www.sjofartskultur.org Protokoll årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap 2014 Årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap DATUM & TID: Torsdag den 8 maj klockan 15.00 PLATS: Katarina Sjöfartsklubb Stockholm Närvarande: Berit Blomqvist Emma

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

UTBILDNING 1. Utbildning

UTBILDNING 1. Utbildning UTBILDNING 1 Utbildning 2 UTBILDNING UTBILDNING 3 Behörigheter Den 25 juni 2010 klubbade IMO igenom en reviderad upplaga av STCW (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

1 Ordförandens lägesrapport Britta Lejon lämnar en rapport om aktuella händelser i Sverige som styrelseledamöterna reflekterar över.

1 Ordförandens lägesrapport Britta Lejon lämnar en rapport om aktuella händelser i Sverige som styrelseledamöterna reflekterar över. RAPPORT Förbundsstyrelsens sammanträde nr 3:2013 Den 21-22 mar 2013 1 Ordförandens lägesrapport Britta Lejon lämnar en rapport om aktuella händelser i Sverige som styrelseledamöterna reflekterar över.

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Gå på avslut gå med i Säljarnas!

Gå på avslut gå med i Säljarnas! Gå på avslut gå med i Säljarnas! Yrkesförbundet för dig som jobbar med försäljning. Att vara säljare är världens bästa jobb. I alla fall om du frågar oss. Friheten, utmaningen och den individuella prestationen

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

NOMINERA KANDIDATER TILL SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS KONGRESS NAUTISK TIDSKRIFT 7/11 1

NOMINERA KANDIDATER TILL SJÖBEFÄLSFÖRENINGENS KONGRESS NAUTISK TIDSKRIFT 7/11 1 7 nr 2011 årgång 104 LEDARE Sjöbefälsföreningen kommer att vara på plats och bevaka sjöfartsfrågorna och hjälpa de svenska och utländska befäl som är våra medlemmar, vare sig det är under svensk eller

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Inledning. I detta nummer. Kollektivavtalsfrågan. Budgetmöte. Korsord NOVEMBER 2014

Inledning. I detta nummer. Kollektivavtalsfrågan. Budgetmöte. Korsord NOVEMBER 2014 NOVEMBER 2014 I detta nummer Inledning Aktuellt Möten & studier Korsord Kalender 1 2 4 5 6 Kollektivavtalsfrågan I detta nummer handlar det om pauser. Särskilt på pendeln är det viktigt att kunna komma

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 1(6) Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Stadgar antagna av 2012 års kongress

Stadgar antagna av 2012 års kongress SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN -OFFENTLIGANSTÄLLDA (SBF-O) Stadgar antagna av 2012 års kongress 1 Grunder för en samlad befälsorganisation STADGAR för Sjöbefälsföreningen Offentliganställda (SBF O) Antagna vid 2012

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Fira sommarens början

Fira sommarens början + Fira sommarens början SKÄRGÅRDSBÅTENS DAG Onsdagen den 10 juni 2015 i Stockholm och i Vaxholm Skärgårdens trafikantförening + Information om biljettköp, se sidan 4 Fira sommarens början År 1964 firades

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook!

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook! Malmöavdelningen ETTAN nr 1 2014 Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5 I det här numret: Ordförande har ordet 2 Utbildningar 2 Inbjudan årsmöte 3 Löneöversynen är igång! 4 Medarbetarenkät 2014

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet,

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet, FÖRENINGSINFO Svenska Logopedförbundet, Slof Svenska Logopedförbundet Svenska Logopedförbundet (Slof) är en partipolitiskt obunden facklig och yrkesmässig sammanslutning av legitimerade logopeder och logopedstuderande.

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening FÖRENINGSINFO Svensk Perfusionistförening Varför ska man vara med i ett fackförbund? Det finns många anledningar till att vara medlem i facket. Det kan vara trygghet i form av försäkringar vid arbetslöshet

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser.

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser. Öppet brev till BIKs styrelse BIK startades en gång för att representera och tillvarata medlemsföreningarnas intressen. Den entreprenörsanda och föregångarmentalitet som skapade BIK är berömvärd och utan

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer