Barn- och utbildningsnämnden. Föredragningslista /2. Tid: kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Transkript

1 KALLELSE, extra utskick Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander och oppositionen har förmöte i Lagmannen från kl. 17:00. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Månadsrapport oktober 2017 för barn- och utbildningsnämnden, information 4. Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Skolstruktur för inkluderande lärmiljö 6. Trygghetskameror Thomasgymnasiet 7. Regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun, revidering BUN/2017:38 BUN/2017:54, BUN/2017:614 BUN/2017:176, BUN/2017:428 BUN/2017:122 BUN/2017:598 Bilaga Extra utskick Bilaga Bilaga Extra utskick

2 2/2 Ärende 8. Beslut att upphäva tidigare beslut om attesträtt 9. Beslutsattest kommundirektör Cecilia Vikström, tillsvidare 10. Beslutsattest utbildningschef Tony Lööw, tillsvidare 11. Beslutsattest ordförande i barnoch utbildningsnämnden Maria Antropowa Ehrnfelt, tillsvidare 12. Beslutsattest 1:a vice ordförande Torbjörn Johansson, tillsvidare 13. Beslutsattest 2:a vice ordförande Håkan Bertilsson, tillsvidare 14. Riktlinjer för frivilligarbete i Strängnäs kommun, remissvar 15. Övriga frågor 16. Information från utbildningschefen 17. Information från ordföranden Beteckning BUN/2017:516 BUN/2017:506 BUN/2017:507 BUN/2017:509 BUN/2017:511 BUN/2017:512 BUN/2017:437 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 18. Ärendebalanslista Bilaga 19. Delegationsärenden Handlingar på sammanträde 20. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträde Maria Antropowa Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2017: Administration /2 Handläggare Evelina Fransson Barn- och utbildningsnämnden Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. anta Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2018 enligt framlagt förslag. Beskrivning av ärendet Hemkommunen ska lämna bidrag till fristående huvudmän förskola, förskoleklass, grundskolan, grundsärskola, fritidshem eller annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola och fritidshem för varje barn/elev vid den fristående enheten, se 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 36, 14 kap. 15, 11 kap. 36 och 25 kap. 11 skollagen (2010:800) [SkolL]. Detsamma gäller för fristående huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola, se 16 kap. 52, 17 kap. 31 och 19 kap. 45 SkolL. Storleken på detta bidrag ska beslutas för varje kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för kommande kalenderår och beslutas före kalenderårets början, se 14 kap. 1 skolförordningen (2011:185) [SkolF] och 13 kap. 1 gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna skolenheter. En kommun som lämnar bidrag för en elev ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats, se 14 kap. 10 SkolF och 13 kap. 10 GymnF. Sedan ett år tillbaka fattas dessa beslut av utbildningschef på delegation. Detta betyder att varje skola att få ett eget beslut och enbart omfatta den verksamhet man bedriver. För att utbildningschef ska kunna fatta beslut om grundbelopp gentemot de fristående skolorna behöver barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om de fördelningsprinciper som ska tillämpas vid fördelning av medel mellan de kommunala och fristående skolverksamheterna. Resursfördelningen 2018 kommer att ligga till grund för de bidrag som kommer att utbetalas under verksamhetsåret. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Resursfördelningen utgår ifrån barn- och utbildningsnämndens beslutade verksamhetsplan för Beslutet medför därför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 4.2 2/2 Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Styrdokument, Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2018, Resursfördelningsmodell 2018, socioekonomisk fördelning, SCB, , BUN/2017: Beslutet skickas till - Tony Lööw Utbildningschef Marie Green Controller

5 4.3 Utbildningskontoret Dnr BUN/2017: Administration /15 Handläggare Marie Green Tel Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2018 Ramfördelning En kommuns bidrag för ett barn/elev i fristående verksamhet ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Det är barn- och utbildningsnämndens (BUN) budget för det kommande kalenderåret som används som underlag för besluten om bidrag. BUN har tilldelats en ram för 2018 på 839 miljoner kronor (mkr). Jämfört med 2017 års budgetram (delårsrapport 2) är budget för 2018 en ökning med 22,1 mkr (2,7 %). Den största delen av ramökningen går åt till att kompensera volymförändringar, d v s ökat barn/elevtal sen föregående år. Vidare används ökningen till ökade kostnader för lokaler och externa placeringar. Gymnasieskolans programpeng har reviderats vilket resulterat i bl.a. att yrkesprogrammen fått en något högre programpeng. Därutöver har samtliga program uppräknats med 1 %. I övrigt bibehålls barn-/elevpeng och andra bidragsbelopp i princip på samma nivå som budgetår 2017, se vidare nedan. Tabell 1 Budget 2018 Nämnd, tkr Budget 2018 Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa Utanför förskole-/skolverksamheternas grundbelopp återfinns gemensamma kostnader som är oberoende av huvudman såsom: Öppen förskola, pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid 3,3 mkr Skolskjutsar grundskola / särskola 15,2 mkr Resebidrag/inackorderingstillägg gymnasieelever 7,7 mkr Bidrag för extraordinära behov 18,0 mkr Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

6 4.4 2/15 Tillgänglighetskrav Kommunala verksamheter är skyldiga att ta emot alla barn och elever. För det ändamålet avsätts en särskild del i nämndens budget i syfte att göra alla verksamheterna tillgängliga för barn och elever med extraordinära behov. En fristående verksamhet som har elever med motsvarande behov kan efter ansökan beviljas motsvarande bidrag som eleven hade fått i den kommunala verksamheten. Tilläggsbelopp kan därför ansökas av fristående huvudmän. Budget för modersmålsundervisning ingår i beloppet ovan med 0,6 mkr. Är behovet större kommer dessa kostnader finansieras av den statliga ersättning BUN erhåller från Migrationsverket. Fr.o.m. 1 januari 2018 ersätts lovskola längre inte via statsbidrag utan tilldelas nämnden i det generella statsbidraget. Budget för lovskola ingår i beloppet ovan med 0,2 mkr. Strukturtillägg Strukturtillägg ingår i grundresursen utgörs idag av två olika delar. Socioekonomisk fördelning utifrån SALSA-variabler inom förskola (10,3 mkr), grundskola (16,8 mkr) och gymnasie-/introduktionsprogram (1,5 mkr) Nystartsbidrag, riktat till nyanlända i grundskola årskurs F-9 avser drygt 4 mkr som finansieras av statliga ersättning från Migrationsverket. Förskolans socioekonomiska andel är drygt 5 % av totala fördelade barn- /elevpengen, motsvarande för grundskolan är 4,3 %, inkl. nystartsbidrag 5,4 %. Tabell 2 Specificering budget bidragsbelopp för förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2018 Bidragsbelopp/elev tkr Justering kommunala idrottslokaler / admin bidrag tkr 1) Summa fördelat efter justering tkr Antal Verksamhet barn/elever Summa tkr Vistelsetid +51 timmar , Kostnadsfri förskola 10 53, Förskola 1-2 år , Förskola 3-5 år , Pedagogisk omsorg 1-2 år 8 101, Pedagogisk omsorg 3-5 år 10 79, Summa Förskola Fritidshem 6-9 år , Fritidshem år , Summa Fritidshem Förskoleklass , Åk 1-3 Grundskola , Åk 4-6 Grund skola , Åk 7-9 Grund skola , Summa Grundskola ) Avdrag görs för kommunala verksamheter som inte ersätts för idrottslokaler och 3% administrativt bidrag

7 4.5 3/15 Bidragsbeloppet i tabell 2 (eller barn-/elevpeng och även kallad grundresurs) avser det belopp som betalas ut till fristående huvudmän (tkr) exklusive momskompensation. Kommunala enheter får endast ett administrativt påslag med 0,6 % för förskola 1-5 år och 1,5 % grundskola årskurs F-9. Detta medför att de kommunala enheterna kompenseras till viss del för att den administrativa personalen inte finansieras av centrala medel, som i sin tur skapar det en mer likvärdig fördelning. Enskilda huvudmän får kompensation för idrottslokaler eftersom kommunala skolverksamheter inte belastas med denna kostnad då den ligger under teknikoch servicenämnden. Förstärkning i förskola och grundskola Vissa mindre justeringar har gjorts inom elevpengen. Förstärkningar för företagshälsovård (0,4 mkr) och rektorslöner (0,7 mkr) har fördelats ut vilket betyder per bidragsbelopp Förskola 1-5 år +192 kr/barn Grundskola år F kr/elev Omfördelning lokalkostnader Det genomfördes en revidering avseende fördelning av lokalkostnader i grundskola inför budget 2017 så att även fritidshemmen kompenserades för lokalkostnader. Detta följdes upp inför budget 2018 och visade att grundskolans årskurs 7-9 har mer kostsamma specialsalar än tidigare stadier. Detta är justerat i 2018 års resursfördelning. Tabell 3. Jämförelse bidragsbelopp olika modeller och nivåer ursprunglig (2016) nuvarande (2017) Föreslagen justering (2018) Fritids 6-9 år 4,9 3,5 Fritids år 4,9 3,5 F-3 17,3 15,1 14,7 år ,3 15,1 14,7 år ,3 15,1 18,1 Den föreslagna modellen har justerats så att skolor som har fritidshem för elever grundskola F-6 får totalt en lägre kompensation än tidigare. I tidigare fördelning skulle bidraget bli 20 tkr (4,9+15,1 tkr) jämfört med 15,1 tkr för elever i högstadiet (årskurs 7-9). Med den reviderade modellen jämnas det ut och båda får ca 18,1 tkr elev. Önskvärt kunde vara fler intervall men det gör bara modellen mycket känsligare vid kommande elevtalsförändringar. Tabell 4. Index jämförelse modeller och nivåer ursprunglig (2016) nuvarande (2017) Föreslagen justering (2018) Fritids 6-9 år Fritids år F år år Omfördelningen kan sammanfattas med tabellen till vänster fördelades lokalkostnaderna endast på årskurs F-3. Detta utifrån att alla grundskolor tog emot fritidshemsbarn.

8 4.6 4/15 I 2017 års modell är bidraget beräknad så att skolor som väljer bort fritidshem inte överkompenseras (mittkolumnen). I den föreslagna modellen för 2018 görs en utjämning för att även kompensera för skolor med fler specialsalar i högstadiet. Fördelningen bör fortsättningsvis även följas upp och särskilt i samband med eventuella skolstrukturförändringar. Eventuella tillskott av medel under budgetåret Om nämnden väljer att tillskjuta medel för en verksamhet under innevarande budgetår, så kommer fristående huvudmän att kompenseras för detta. Detta oavsett om det handlar om ett underskott eller en förändrad ambitionsnivå. Om en kommunal verksamhet väljer att omfördela resurser inom egen budgetram så medför detta inget kompensationskrav från externa huvudmän. Grundbelopp Hemkommunen ska lämna bidrag till fristående huvudmän förskola, förskoleklass, grundskolan, grundsärskola, fritidshem eller annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola och fritidshem för varje barn/elev vid den fristående enheten, se 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 36, 14 kap. 15, 11 kap. 36 och 25 kap. 11 skollagen (2010:800) [SkolL]. Detsamma gäller för fristående huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola, se 16 kap. 52, 17 kap. 31 och 19 kap. 45 SkolL. En kommun som lämnar bidrag för en elev ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats. Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig, se 14 kap. 10 skolförordning (2011:185) [SkolF] och 13 kap. 10 gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]. Enligt förarbeten framgår det att när grundbeloppet fastställs ska det framgå att och hur alla de nämnda kostnadsslagen är inkluderade. Avsikten är emellertid inte att kommunen ska vara skyldig att utforma sin egen budget så att den är uppdelad på samtliga de kostnadsslag som ska ingå i grundbeloppet. Den föreslagna uppdelningen på olika kostnadsposter kan emellertid fylla en viktig funktion som riktlinje eller checklista för kommunen. Detaljeringsgraden i kommunens eget resursfördelningssystem är en fråga som kommunen själv förfogar över. Beroende på hur kommunens resursfördelningssystem är uppbyggt, måste alltså kommunernas redovisningar inte alltid vara uppdelade på vart och ett av de kostnadsslag som bidraget ska utgöra ersättning för, se Prop. 2008/09:171 s. 32 f. Det framgår närmare var som ska ingå i varje kostnadsslag som ingår i grundbeloppet i 14 kap. 4-5 SkolF samt 13 kap. 3 GymnF. Lokalkostnader för särskolan och gymnasieskolan Ersättningen för lokalkostnader ska motsvara kommunens genomsnittliga kostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet. Kommunen kan, om det finns särskilda skäl, i stället ersätta den enskilda huvudmannens faktiska kostnader, 14 kap. 5 GymnF och 14 kap. SkolF. Som exempel på skäl att frångå huvudregeln anges i förarbetena när en liten kommun med ett fåtal skolor

9 4.7 5/15 som nyligen renoverats till en hög kostnad och/eller har nybyggda lokaler, se prop. 2008/09:171 s. 40 f. I Strängnäs kommun finns endast ett kommunalt gymnasium som verkar i relativt nya lokaler på Campus Strängnäs. Campus är det gamla regementet som har byggts om av företaget Vasallen och hyrs av det kommunala fastighetsbolaget. Hyreskostnaderna inklusive kapitalkostnaderna gör att lokalkostnaden per elev beräknas överstiga kr/år. Genomsnittet i riket 2016 var kr/elev och år. Nuvarande avtal med Stenvalvet löper fram till år På grund av egna höga lokalkostnader per elev avser Strängnäs kommun att det föreligger särskilda skäl att ersätta fristående gymnasieanordnare med deras faktiska lokalkostnader så länge de är skäliga. Förskola, grundskola och pedagogisk omsorg Tabell 5 Grundbelopp Förskola och Pedagogisk omsorg i kronor per elev och bidragsår Verksamhet Bidrag Lokalkostnader Administration Moms 6% Summa bidrag Förskola Kostnadsfri förskola Förskola 1-2 år Förskola 3-5 år Vistelsetid +51 timmar Pedagogisk omsorg i hemmet Pedagogisk omsorg 1-3 år Pedagagogisk omsorg 3-5 år Bidragsbeloppet för förskola och pedagogisk omsorg är beräknad utifrån att Strängnäs kommun tar in avgiften. I annat fall kommer ett avdrag att göras, se regler för utbetalning och fakturering m.m., se dnr BUN/2017:

10 4.8 6/15 Tabell 6 Grundbelopp Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem i kronor per elev och bidragsår Verksamhet Bidrag Moms 6% Summa bidrag Fritidshem Fritidshem 6-9 år Fritidshem år Förskoleklass Grundskola Grundskola år Grundskola år Grundskola år Bidragsbeloppet för fritidshem är beräknad utifrån att Strängnäs kommun tar in avgiften. I annat fall kommer ett avdrag att göras, se regler för utbetalning och fakturering m.m., dnr BUN/2017: Tabell 7 I grundskolans bidragsbelopp ingår följande budgetposter: Belopp per barn/elev per år Lokalkostnader Administration Förskoleklass Gr.skola åk 1-3 Gr.skola åk 4-6 Gr.skola åk 7-9 Undervisning, pedagogisk verksamh Läromedel inkl. lärverktyg Måltider Elevhälsa Lokalkostnader Delsumma Grundbelopp Administration enskild regi 3% Grundbelopp före momskomp 6% För enskilda huvudmän tillkommer 6% momskompensation Grundsärskola och gymnasiesärskola Beslut om mottagande i grundsärskola alternativt tillhörighet till gymnasiesärskolans målgrupp fattas av hemkommunen, alternativt godkänns av hemkommun efter att det fattats av tidigare hemkommun. Särskolans elever tilldelas resurser utifrån fyra behovsgrupper som bestäms i samband att ovan nämnda beslut fattas. 1. Elever med lindrig utvecklingsstörning utan ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 2. Elever med lindrig utvecklingsstörning med lätta ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter, samt elever med måttlig utvecklingsstörning utan eller med lätta ytterligare funktionsnedsättningar.

11 4.9 7/15 3. Elever med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning med måttliga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 4. Elever med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning med en eller flera grava funktionsnedsättningar eller svårigheter En mycket liten behovsgrupp utgörs av elever med extraordinära, komplexa behov, vilket kräver särskild handläggning vid mottagande och kan vara i behov av extra tillägg utifrån individuell prövning. Beslut om vilken behovsgrupp eleven tillhör fattas av chef centrum för språk och stöd (CSS) i samband med beslut om mottagande, tillhörighet till målgrupp eller i samband med godkännande av tidigare kommuns beslut. Vid beräkningen av särskolans grundbelopp har utgångspunkten varit grundskolans grundbelopp. Därutöver har behovstillägg gjorts enligt tabell 8. Tabell 8 - Behovstillägg behovstillägg Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 grundskola fritidshem Tabell 9 - Bidragsbelopp Grundsärskola, Fritidshem särskola och Gymnasiesärskola i kronor per elev och bidragsår Grundbelopp särskola Verksamhet Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Lokalkostnader Administration Moms 6% Summa bidrag Särskola 1) 1) 1) 1) år Faktiska 3% 6% år Faktiska 3% 6% år Faktiska 3% 6% Gymnasiesärskola Faktiska 3% 6% Fritidshem 6-9 år Faktiska 3% 6% Fritidshem år Faktiska 3% 6% Integrerad grundskola år år Fritidshem 6-9 år Fritidshem år ) Inga belopp kan anges eftersom kommunen ersätter för huvudmannens faktiska lokalkostnader enligt 14 kap. 6 SkolF. Bidragsbeslut till enskilda huvudmän kan först fastställas efter erhållandet av faktiska lokalkostnader.

12 4.10 8/15 Programpeng Gymnasieskolan Tabell 10 Gymnasieprogram som erbjuds av Strängnäs kommun i egen regi i kronor per elev och bidragsår Program och inriktning exklusive måltider inklusive måltider Lokalkostnader Admini-stration Moms 6% 1) 1) 1) Teoretiska program Ekonomiprogrammet Ekonomi Faktiska 3% 6% Samhällsprogrammet Samhällsvetenskap Faktiska 3% 6% Beteendevetenskap Faktiska 3% 6% Teknikprogrammet Design och produktutveckling Faktiska 3% 6% Teknikvetenskap Yrkesprogram El- och energiprogrammet Elteknik Faktiska 3% 6% Handels- och administrationsprogrammet Handel och service Faktiska 3% 6% Restaurang och livsmedelsprogrammet Kök och servering Faktiska 3% 6% Vård och omsorgsprogrammet Faktiska 3% 6% Introduktionsprogram Preparandutbildning (IMPREP) Språkintroduktion (IMSPR) Yrkesintroduktion Handelsprogram (IMYRK HA) Individuellt alternativ (IMALT) *) *) (ersättningen varierar beroende på omfattningen) 1) Inga belopp kan anges eftersom kommunen ersätter för huvudmannens faktiska lokalkostnader enligt 14 kap. 6 SkolF, se ovan. Bidragsbeslut till enskilda huvudmän kan först fastställas efter erhållandet av faktiska lokalkostnader. Strängnäs kommun erbjuder ett antal gymnasieprogram genom samverkansavtal med Eskilstuna kommun (tabell 11). Fristående huvudmän kommer därför för dessa program att ersättas enligt Eskilstuna kommuns bidragsbelopp för 2018 vilka innehåller 3 % administrationsschablon samt 6 % momskompensation.

13 4.11 9/15 Tabell 11 Gymnasieprogram som erbjuds genom samverkansavtal Program Inriktning Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad Mark och anläggning Måleri lärlingsutbildning Plåtslageri lärlingsutbildning Ekonomiprogrammet Juridik Estetiska programmet Bild och formgivning Dans Musik Fordons- och transportprogrammet Karosseri- och lackering lärlingsutbildning Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Hantverksprogrammet Frisör Hotell- och turismprogrammet Hotell- och konferens Turism och resor Industritekniska programmet Produkt och maskinteknik Svetsteknik Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Medier, information och kommunikation Teknikprogrammet Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggnad och miljö VVS- och fastighetsprogrammet VVS- lärlingsutbildning Kyl- och värmepumpsteknik - lärlingsutbildning Kommunens aktivitetsansvar, studieavbrott, byte av skola eller förlängd undervisning Enligt 15 kap. 15 SkolL ska huvudmannen för en gymnasieskola snarast meddela hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid gymnasieskolan eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Med hänvisning till kommunens aktivitetsansvar ska gymnasieskolan även meddela kommunen då en elev gör sådana avvikelser som kan leda till förlängd undervisning, ett fjärde år. Vid förlängd undervisning erhåller den fristående gymnasieskolan bidrag efter ansökan. Detta framgår vidare av regler för utbetalning och fakturering m.m. dnr BUN/2017:

14 /15 Grundbelopp strukturtillägg: socioekonomiskt tillägg och nystartsbidrag Socioekonomiskt bidrag För förskole- och grundskoleverksamheter i Strängnäs kommun tilldelas också en socioekonomisk resurs som beräknas utifrån enhetens barn-/elevunderlag per den 15 september före verksamhetsårets början. Bidraget tilldelas skolan och följer inte med vid elevförändringar. Fördelning av socioekonomiskt bidrag görs utifrån en modell från SCB som har till syfte att jämna ut olikheter mellan skolenheter för att öka sannolikheten att alla elever uppnår målen. Förklarande variabler som används är: - Kön - Nyligen invandrad - Högsta utbildning för vårdnadshavarna - Ekonomiskt bistånd - Bor med en eller båda vårdnadshavarna Resursfördelningsmodellen av SCB ger en mer ingående beskrivning av modellen och tillämpningen av den, se dnr BUN/2017: Följande diagram visar sannolikheten för barnen/eleverna att uppnå målen för de olika verksamheterna och per område/enhet. Procentsatsen i grafen motsvarar den skattade andelen barn eller elever som inte kommer att uppnå målen. Ju högre procentsats ju lägre sannolikhet att målen nås. Den streckade linjen i grafen visar var medelvärdet är för samtliga verksamheter i kommunen. En enhet med en lägre sannolikhet att inte klara målen får en högre tilldelning per elev än en enhet med en högre sannolikhet.

15 /15 Diagram 1. Förskola per enhet - Skattad andel att ej klara målen (i %) FÖRSKOLA sorterad med nyinvandring (0-6 år) 8013 SMULTRONSTÄLLET 780_2 Mariefreds fsk enhet OLOWSGÅRDEN 8020 VÄXTHUSET 7620 Länna fsk 8014 STUGAN 8024 MARIEFREDS MONTESSORIFÖRSKOLA 8021 NATURFÖRSKOLAN VIKINGEN Ersättning inklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 10,3 mkr Högsta ersättning per elev: 20,3 tkr 734 Fogdö fsk 780_1 Mariefreds fsk enhet Stallarholmens fsk enhet 711 Finninge fsk enhet 735 Härad fsk 8018 MONTESSORI ALLA 8015 ÄNGSHYDDAN 760 Åkers fsk enhet 730 Vasa fsk enhet 710_1 Långbergets fsk enhet_1 710_2 Långbergets fsk enhet_2 Utan nyinvandring Med nyinvandring Förtydligande till förskoleenheter: Långbergets fsk enhet_ TROLLSKOGEN 7102 SKOGSBACKEN Långbergets fsk enhet_ NATTUGGLAN Tosterö förskolor 7311 SUNDBY PARK 7312 TOSTERÖ FÖRSKOLA Mariefreds fsk enhet NYPONET 7802 BJÖRNMOSSAN 7807 ÄNGENS FÖRSKOLA Mariefreds fsk enhet MARIELUNDSFÖRSKOLA Vasa förskolor 7301 TREVNADEN 7305 TÄPPAN 731 Tosterö förskolor Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2017

16 /15 Diagram 2. Grundskola per enhet - Skattad andel att ej klara målen (i %) GRUNDSKOLA sorterad utan nyinvandring (0-6 år) 8023 GRIPSHOLMSSKOLAN 8019 ASKEN 8017 KARLAVAGNEN 8022 ROGGE 763 LÄNNA SKOLA 8018 MONTESSORI 736 FOGDÖ SKOLA ALLA 781 MARIEFREDSSKOLA 712 VASASKOLAN 791 STALLARHOLMSSKOLAN 761 ÅKERS SKOLA 713 FINNINGESKOLAN 737 HÄRAD SKOLA 716 PAULINSKA SKOLAN 714 KARINSLUNDSSKOLAN 738 TOSTERÖSKOLAN Ersättning exklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 16,8 mkr Högsta ersättning per elev: 6,3 tkr Utan nyinvandring Med nyinvandring Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2017 Diagram 3. Gymnasium per enhet och program - Skattad andel att ej klara målen (i %) GYMNASIUM sorterad med nyinvandring (0-6 år) Språkintroduktion Individuellt alternativ Vård- och omsorgsprogrammet ALLA program THOMASGYMNASIET El- och energiprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Ekonomiprogrammet ALLA program Strängnäs (TG o EU) Ersättning inklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 1,5 mkr Högsta ersättning per elev: 28,3 tkr Naturvetenskapsprogrammet ALLA program EUROPASKOLAN Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomiprogrammet Utan nyinvandring Med nyinvandring Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2017

17 /15 Nystartsbidrag grundskola För elever i grundskoleverksamheter i Strängnäs kommun tilldelas också ett nystartsbidrag som är utbrutet ur den socioekonomiska modellen. Bidraget tilldelas skolan efter att eleven genomgått utredning av CSS, se dnr BUN/2017: Bidraget avser att täcka kostnader för studiehandledning och svenska som andraspråk för nyanlända. Ersättningen är individuell och följer eleven vid byte av skola. Avgörande för vilken ersättning eleven ska få är årskurs vid invandringsår samt ursprungsland. Ju senare eleven invandrar desto högre resurstilldelning, både i absolut belopp och antal månader. Detta för att öka möjligheterna till att eleven ska kunna uppnå målen. Beloppsnivån från invandringsåret bibehålls under hela perioden. Exempel: Om invandrad i årskurs 5, utgörs ersättningen av beloppen i kategorin årskurs 4-6 under 36 månader (se tabell 12). Endast förskoleklass och årskurs 1 kräver undantag avseende invandringsåret, dvs. där måste en utredning göras utifrån när eleven anlände till Sverige, om bidrag ska ges och för vilken period. Ursprungsland definieras utifrån Human Development Index (HDI) och ju lägre detta är ju högre resurstilldelning. Exempel på länder med lågt eller medel HDI: Somalia, Afghanistan, Etiopien, Eritrea, Sudan, Irak, Syrien Exempel på länder med högt eller mycket högt HDI: Iran, Ryssland, Colombia, Turkiet, Armenien, USA, Tyskland, Storbritannien, Nordirland, Polen Beloppet på bidraget beslutas varje år men det är inskrivningsår i Strängnäs kommun som avgör vilket belopp som blir gällande. Se tabell 12 för strukturtillägg per elev och för varje tolvmånadsperiod.

18 /15 Tabell 12 - Strukturtillägg nystartsbidrag per inskrivningsår Ersättning för nyanlända med inskrivningsår 2017/2018 Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Ersättning för nyanlända med inskrivningsår 2016 Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Årskurs vid invandring månad 1-24 månad Åk F Åk Åk Åk F Åk Åk Årskurs vid invandring månad 1-24 månad Åk F Åk Åk Åk F Åk Åk Tilläggsbelopp Barn/elev med omfattande behov av särskilt stöd Hemkommunen ska lämna ett tilläggsbelopp till en fristående huvudman för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Detta lämnas efter en individuell ansöka om tilläggsbelopp som görs vid ansökningstillfälle inför läsårsstart i enlighet med riktlinjer för tilläggsbelopp som har framtagits av utbildningschef, se BUN/2017: För behov som uppkommer under läsåret kan ansökan göras utanför ansökningstillfället. Modersmål Modersmålsundervisning beslutas av rektor enligt 5 kap. 7 SkolF, 4 kap. 15 GymnF samt 10 kap. 7, 11 kap kap. 19 och 18 kap. 19 SkolL. Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning ersätts via CSS genom att rektors beslut och underlag till detta anmäls till CSS. Rätt till modersmålsundervisning avser grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Strängnäs kommun erbjuder även modersmålsundervisning i förskoleklass, se dnr BUN/2017: Tabell 13 - Tilläggsbelopp för elever med annat modersmål i kronor per elev och år Verksamhet Bidrag verksamhet Moms 6% Summa bidrag Elever med annat modersmål (beloppet avser 9 mån; VT 5,5 HT 3,5) Modersmål

19 /15 Lovskola I 10 kap. 23 a-b SkolL framgår i vilka fall en huvudman ska erbjuda lovskola till elever som avslutat årskurs 8 eller årskurs 9. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen per läsår. Om eleven redan under läsåret för årskurs 8 respektive 9 har deltagit i lovskola kan detta avräknas från dessa 50 timmar. Beslut om lovskola fattas av rektor enligt 9 kap. 11 a SkolF. Tilläggsbelopp ersätts med 100 kr/ genomförd elevtimme genom att rektors beslut och underlag för genomförd lovskola anmäls till utbildningskontoret.

20 BV/UA Samuel Snickars Rapport (4) Resursfördelningsmodellen Strängnäs skolor hösten 2017 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio Registret innehåller uppgifter om skola och examensår, två variabler som beskriver elevens resultat och ett antal variabler som beskriver den socioekonomiska bakgrunden. De variabler som beskriver elevens resultat är 1. eleven uppnår inte behörighet till gymnasieskolan 2. eleven har fått icke-godkänt i minst två ämnen En regressionsmodell har tillämpats på underlaget. Som beroende variabel används en variabel som beskriver om eleven anses ha uppnått målen eller inte. Denna variabel är en kombination av resultatvariablerna ovan. Om eleven uppfyller något av villkoren 1 eller 2 så anses eleven inte ha klarat målen. Den beroende variabeln är vald för att de elever som inte uppnått behörighet eller har fått icke-godkänt i minst två ämnen antas vara de elever som har större behov av stöd och stimulans. Som förklarande variabler används - Kön - Nyligen invandrad - Vårdnadshavarnas högsta utbildningsnivå - Ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare - Boendesituation Variablernas indelning och betydelse framgår av tabell 1. Modellen resulterar i ett index för var och en av skolorna som ingår i analysen. En skola med en lägre andel elever som riskerar att inte klara målen än genomsnittet får ett index lägre än 100 och en skola med en högre beräknad andel som riskerar att inte klara målen får ett index som är högre än 100. Indexet kan sedan användas som underlag för att fördela resurser mellan skolor i en kommun. Variabler De två variablerna som beskriver elevens resultat har vardera två värden som sammanfattar studieresultaten. Den ena variabeln anger om eleven nått eller ej nått behörighet till gymnasieskolan. Den andra variabeln avser om eleven fått icke-godkänt i minst två ämnen eller inte. Bakgrundsvariablerna beskriver egenskaper hos eleven och elevens hushåll. Här ingår kön, nyligen invandring, vårdnadshavarnas högsta utbildningsnivå, ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare och boendesituation, dvs om båda

21 4.19 2(4) vårdnadshavarna (behöver inte vara biologiska föräldrar) är skrivna på samma adress som eleven, eller inte. Detta är variabler som har visat sig vara viktiga i tidigare analyser. Analysmetod Regressionsanalys är den generella metoden för att analysera samband mellan en beroende variabel och olika bakgrundsvariabler. En sådan analys ger underlag för att bedöma vilka variabler eller faktorer som är viktiga för att förklara den beroende variabeln och hur betydelsefulla faktorerna är i sig och i förhållande till varandra. Eftersom den beroende variabeln här kan anta två värden endast, används en variant av regressionsanalys - logistisk regression. Vid logistisk regression kan regressionsmodellen beskrivas som log p 1 x1 2x... 1 p 2 där p är sannolikheten att den beroende variabeln antar ett visst värde och x 1, x 2,,x k utgör k stycken förklarande variabler. 1, 2,, k utgör regressionskoefficienterna och utgör interceptet. Koefficienterna anger betydelsen av de olika bakgrundsfaktorerna. Dessa bakgrundsfaktorer har kodats så att olika grupper lätt kan jämföras med varandra. En grupp är referensalternativet för varje variabel eller faktor. För kön, till exempel, är flickor referensgruppen med en koefficient som är 0. Koefficienten för pojkar anger hur pojkar skiljer sig från flickor i genomsnitt, när vi kontrollerar för de övriga variablerna som ingår i regressionsmodellen. En positiv koefficient innebär att pojkar inte lyckats lika bra som flickor. I logistisk regression räknas regressionskoefficienterna ofta om till så kallade oddskvoter. En oddskvot för könen är, till exempel, kvoten mellan oddset för att inte klara målen för pojkar och oddset att inte klara målen för flickor. Oddset motsvarar sannolikheten att inte klara målen dividerad med sannolikheten att klara målen (p/(1-p) där p är den skattade sannolikheten). En oddskvot större än 1 i exemplet anger då att pojkarna jämfört med flickorna har ett sämre utfall, en förhöjd risk att inte klara målen. k x k Riksmodellen Riksmodellen är en standardiserad modell som är baserad på elever från hela riket. Modellen baseras på ca elever som avslutat årskurs nio åren De samband som skattas mellan den beroende variabeln och de förklarande variablerna gäller således för hela riket. De är inte speciellt anpassade för Strängnäs kommun. Nedan presenteras riksmodellen i form av regressionskoefficienter och oddskvoter. Vidare anges Percent concordant, vilket är ett mått på hur väl modellen stämmer med data. Utifrån parvisa jämförelser beräknas hur ofta som modellen lyckas prediktera vilken elev som inte klarar målen. Parvisa jämförelser görs mellan elever som inte klarade målen och elever som klarade målen

22 4.20 3(4) En Percent concordant på 75 procent innebär att modellen för 75 procent av paren predikterar en högre sannolikhet att inte klara målen för den elev som i själva verket inte klarade målen. I 25 procent av fallen tilldelar modellen en lägre (eller samma) sannolikhet att inte klara målen för den elev som i själva verket inte klarade målen. Måttet är inte jämförbart med förklaringsgraden i linjär regressionsanalys. Tabell 1 Regressionskoefficienter och oddskvoter i riksmodellen. Bakgrundsvariabel Regr. Oddskvot koefficient Intercept -3,05 Kön: Pojkar Flickor (referens) 0,34 0 1,41 1 Nyligen Invandrad För 0-2 år sedan För 3-6 år sedan Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) Utbildningsnivå vårdnadshavare Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (referens) 2,99 1,22 0 1,76 1, ,94 3,39 1 5,81 2,86 1 Ekonomiskt bistånd vårdnadshavare: Någon en erhåller ekonomiskt bistånd Ingen av dem erhåller ekonomiskt bistånd (referens) 0,97 0 2,64 1 Boendesituation: Bor inte med båda vårdnadshavarna Bor med båda vårdnadshavarna (referens) 0,68 0 1,97 1 Percent concordant: 75,1 Alla variabler och grupper är signifikanta på 5% nivå.

23 4.21 4(4) Exempel på tolkningar av oddskvoterna och regressionskoefficienterna Oddskvoterna säger att det finns ett visst antal elever som inte klarar målen per referenselev. Som exempel kan oddskvoten för gruppen Nyligen Invandrad 0-2 år tolkas. Oddskvoten ligger nära ett heltal för just den gruppen, vilket underlättar tolkningen. Om alla andra villkor är lika, dvs eleverna har samma kön, samma utbildningsnivå på vårdnadshavarna, samma boendesituation etc. så går det 20 nyligen invandrade som inte har uppnått målen på varje elev som har bott här i mer än 6 år som inte har uppnått målen. De är alltså teoretiskt 20 gånger fler givet att grupperna består av lika många individer. Nu redovisas inte antalen i varje grupp i rapporten och andelen nyligen invandrade för 0-2 år sedan är inte så stor sett till det totala antalet elever. Av den anledningen har kanske gruppen där den högsta utbildningsnivån hos vårdnadshavaren är förgymnasial eller gymnasial utbildning större påverkan på det totala indexet eftersom de grupperna innehåller en klart större andel elever trots att oddskvoten är mycket mindre. Regressionskoefficienten är direkt kopplad till oddskvoten, ju högre koefficient desto högre oddskvot. Koefficienterna adderas för de egenskaper eleven har. Adderas invandrad 3-6 år och förgymnasial utbildning blir summan ungefär 2,99, som regressionskoefficienten är för invandrad 0-2 år. Det samma påverkan som nyinvandrad 0-2 enbart (nyinvandrad 0-2 och referensgrupperna rättare sagt). Oddskvoterna för de olika grupperna ska alltså multipliceras med varandra för rättvisa jämförelser (3,39*5,81=19,70) Referensgrupperna har i modellen ingen inverkan på elevens risk att misslyckas, det är därför de är referensgrupper och koefficienten är 0, och oddskvoten är 1. Det går inte att visualisera logistisk regression på samma sätt som linjär regression utan oddskvoten tas fram just för att förklara variablernas och gruppernas påverkan. Tillämpning av riksmodellen för att skatta variationen i behov Modellen har tillämpats på elever som går i skolan i Strängnäs kommun, för att få en uppfattning om deras förväntade risk att inte nå målen. Utifrån de skattade regressionskoefficienterna samt uppgifter om den socioekonomiska bakgrunden för en elev så erhålls en skattad sannolikhet för att en elev inte ska uppnå målen. De skattade sannolikheterna på elevnivå summeras till skolnivå. För varje skola skattas antal och andel elever som inte förväntas nå målen. Utifrån de skattade andelarna beräknas ett index för varje skolenhet (eller grupp av skolenheter). Indexet kan sedan användas för att få fram hur behovet av stöd och stimulans varierar mellan kommunens skolor. I detta uppdrag levereras förutom ordinarie tabeller, en anpassning vid tillämpningen av modellen. Vid anpassningen elimineras effekten av variabeln nyligen invandrad, alla elever räknas som om de har varit i Sverige i minst 6 år. Två indextabeller om gymnasieskolan har också tagits fram. Där redovisas indexen per gymnasieprogram, dels summerat över de två skolorna och dels uppdelat per skola. Den ena tabellen är enligt riksmodellen och den andra tabellen är anpassad på samma sätt som tidigare, dvs effekten av variabeln nyligen invandrad har eliminerats. När man använder indexen bör man beakta att de är modellskattningar och att individer i själva verket kan prestera annorlunda än vad modellen säger. Modellen säger hur en elev i genomsnitt borde prestera. Indexen ska ses som en vägledning om hur det kommer gå för eleverna i en skola. Särskild försiktighet bör iakttas om det handlar om små skolenheter. Får två skolenheter visas inga skattningar då de har väldigt få elever.

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE 7.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Evelina Fransson Dnr BUN/2017: /2 Barn- och utbildningsnämnden Regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt för fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun, revidering Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. fastställa revidering av regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt för fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun, daterad Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade i dnr BUN/2016: att fastställa revidering av regler för hur utbetalning och fakturering av bidragsbelopp skulle ske till olika skolverksamheter. Dessa regler behöver revideras årligen i samband med beslut om bidrag till fristående huvudman för kommande år. I skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen regleras hur och när betalning ska ske till fristående skolverksamheter och i interkommunala ärenden om inte parterna har träffat avtal om annat. När barn och elever som är folkbokförda i Strängnäs kommun går i en annan kommuns skolverksamhet yttrar sig Strängnäs kommun i rollen som hemkommun. I dessa yttranden regleras också den interkommunala ersättningen utifrån skollagens principer om interkommunal ersättning. För att säkerställa att kommunen betalar ut rätt ersättning för elever till rätt enhet behövs regler för hur skolverksamheterna ska rapportera till kommunen om barn och elever som finns i verksamheten. Dessa regler ska vara tillämpliga på såväl egna kommunala och fristående verksamheter som annan kommun. Revideringen består i att rapportering avseende gymnasieskolan som tidigare funnits i beslutet om bidrag till fristående huvudmän har lyfts ut ur beslutet och i stället lagts in i reglerna som omfattar även kommunens egna kommunala verksamheter och andra kommuner som fakturerar kommunen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

25 7.2 2/2 Fritidshem har tidigare sett som en åretruntverksamhet. Skolor har då fått bidrag under sommarmånaderna utifrån antalet månader eleven varit inskriven verksamheten och vårdnadshavaren därmed betalat s.k. föräldraavgift. Däremot har det uppmärksammats att även bidraget för fritidshemmet för elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden från och med 1 juli samma år, enligt 14 kap. 1 st 3 skolförordningen (2011:183). Detta medför att fritidshemmet läggs till under rubriken Utbetalning. Detta medför konsekvenser för verksamheten. Tidigare har övergången mellan förskolan och fritidshemmet skett från vecka 32. I och med detta blir övergången den 1 juni oavsett hur barnets behov ser ut behovet av omsorg ser ut på sommaren. Strukturen har gjorts om och delats upp på rubriker för att det ska bli enklare att hitta i texten. Texterna om rapportering för annan kommun samt fristående skolverksamhet i annan kommun har delat upp och preciserats. Eftersom det från läsåret 2017/2018 finns en möjlighet att få tilläggsbelopp från hemkommunen för lovskola kompletteras reglerna i detta hänseende. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Beslutet innebär inte några inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Reglerna följs upp årligen i samband med beslut om bidrag till fristående huvudmän. Beslutsunderlag Regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt för fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun, förslag, Beslutet skickas till Berörda utbildningsanordnare Tony Lööw Utbildningschef Evelina Fransson Nämndsekreterare

26 STYRDOKUMENT Regler /4 7.3 Beslutad när: 2017-XX-XX XX Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden Diarienummer: BUN/2017: Ersätter: Barn och utbildningens beslut 154, , i dnr BUN/2016: Gäller för: Barn- och utbildningsnämnden Gäller fr o m: Dokumentansvarig: Utbildningskontoret Uppföljning: Årligen Regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt för fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun Allmänt I dessa regler förstås det med skolverksamhet förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Bidragsbelopp för alla skolverksamheter utbetalas i enlighet med fastställd prislista för gällande år, som antagits i barn- och utbildningsnämnden. Avläsningsperiod Bidrags utgår för barn och elever som går i Strängnäs kommunala skolverksamhet samt för barn och elever som går i fristående eller annan kommuns skolverksamhet och är folkbokförda i Strängnäs kommun. Avläsning av barn- och elevtal sker per den 15 varje månad. Om avläsningsdatum infaller på en lördag, söndag, annan allmän helgdag eller midsommarafton, julafton eller nyårsafton ska avläsning ske vardagen närmast före den 15. Rapportering Kommunal och fristående förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och fritidshem som är geografiskt belägen i Strängnäs kommun ansvarar för att rapportera antal barn och registrerad vistelsetid till utbildnings-kontoret varje månad. Rapportering ska ske senast tre helgfria vardagar innan den 15 för innevarande månad. Det ska särskilt informeras om de förändringar som har inträffat såsom inskrivning och utflyttning i form av särskild ifylld blankett. Kommunal eller fristående grund- och gymnasieskola som är geografiskt belägen i Strängnäs kommun ansvarar för att rapportera antal barn och elever till utbildningskontoret varje månad. Det ska särskilt informeras om de förändringar som har inträffat såsom antagning och utflyttning.

27 STYRDOKUMENT Regler /4 7.4 Rapportering ska ske senast tre helgfria vardagar innan den 15 för innevarande månad. Summering av utbetalning samt elevlistor skickas till respektive rektor i samband med utbetalning. Särskild rapportering för grundskola För de fall barn eller elever för vilka Strängnäs kommun betalar ut bidragsbelopp byter till en annan skolverksamhet ska den mottagande verksamheten inkomma till utbildningskontoret med underlag som visar att samtliga vårdnadshavare är överens om att placera sitt barn eller elev på den aktuella skolverksamheten. Om särskilda skäl föranleder att samtliga vårdnadshavares godkännande skulle vara olämpligt får undantag göras från reglerna i enlighet med gällande lagstiftning. Särskild rapportering för gymnasieskola Kommunal eller fristående gymnasieskola ska snarast informera utbildningskontoret om: elev byter program, inriktning eller gymnasieskola elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning elev har reducerat program och/eller förlängd undervisning (9 kap. gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]) elev avbryter utbildningen. I de fall eleven bedöms vara i behov av reducerat program och/eller förlängd undervisning enligt andra stycket ska rektors beslut och elevens studieplan och åtgärdsprogram skickas till utbildningskontoret i Strängnäs. För elever med förlängd undervisning eller rätt att gå om kurs enligt 9 kap. GymnF ska kostnadsslaget undervisning reduceras så att den motsvarar de poäng som eleven läser innevarande termin. En ansökan om bidragsbelopp vid förlängd undervisning ska lämnas till Utbildningskontoret. Till ansökan ska biläggas: elevens individuella studieplan studieplan för förlängda studier beskrivning av vilka insatser skolan hittills gjort för att stötta eleven, samt vilka effekter de haft frånvarorapport för senaste läsåret Ersättning för förlängd undervisning beviljas om skolan visar att relevanta insatser gjorts för att eleven ska nå gymnasieexamen inom 3 år, och att insatserna följts upp eleven genom förlängd undervisning har förutsättningar att uppnå ett fullständigt betyg.

28 STYRDOKUMENT Regler /4 7.5 Ersättning kan även beviljas om den förlängda undervisningen avser behörighetsgivande kurser som eleven har svårt att läsa in t ex inom ramen för komvux eller allmän kurs vid folkhögskola. Med utgångspunkt från dessa principer kan ersättning nekas exempelvis om förlängningen beror på hög frånvaro och underlaget inte visar att det finns anledning att tro på en tydlig förbättring. Om förlängningen beror på en längre sammanhängande sjukskrivning kan beloppet reduceras med motsvarande period om skolan fått ersättning under elevens sjukfrånvaro. För elever med förlängd undervisning reduceras grundbeloppet så att det motsvarar de poäng eleven läser under förlängningen. Beloppet beräknas enligt följande: En fullständig gymnasieutbildning omfattar 2500 poäng fördelade på tre år, dvs. 833 poäng/läsår. De poäng eleven ska läsa under förlängningen divideras med 833, vilket ger det reducerade grundbeloppet. I de fall förlängningen till största delen innehåller teoretiska kurser inom ett yrkesprogram görs en specifik överenskommelse mellan skolan och Strängnäs kommun gällande bidragsbeloppet. Utbetalning Utbetalning av bidragsbelopp till egen kommunal, fristående eller annan kommuns skolverksamhet sker den 22 i varje månad. Om dagen infaller på en sådan dag som anges ovan under Avläsningsperioder betalas beloppet ut vardagen närmast före den 22. Utbetalning av bidragsbelopp i juni för grundskola, fritidshem och gymnasieskola baseras på antal barn och elever i juni i enlighet med vad som anges ovan under Avläsningsperioder. Utbetalning av bidragsbelopp för juli och augusti baseras på avläsningen i juni. Beloppen för juli och augusti justeras sedan i samband med septemberutbetalning utifrån elevantalet i september. Förändring i verksamheten Om skolverksamheten ska genomföra en förändring i verksamheten som drastiskt kommer att förändra elevunderlaget till höstterminen ska utbildningskontoret informeras om detta i samband med rapporteringen i juni enligt vad som anges ovan för att kunna justera utbetalningen för juli och augusti. Särskilt om rapportering från annan kommun Strängnäs kommun kan träffa överenskommelse med en annan kommun att fakturering ska ske för barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun. fristående skolverksamhet Avläsning av barn- och elevtal sker då enligt samma ordning som anges ovan. För skolenheter som fakturerar bidragsbelopp sker rapporteringen i samband med faktureringen.