Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering

Transkript

1 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-5 Förtydliga vad SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning handlar om Dokumentet behandlar fler saker än vad man skrivit ut. Därför yrkar vi att: - att i SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning i 1.1. under Syfte ändra meningen "Dokumentet behandlar dimensionerings- och tillträdesfrågor ur ett nationellt perspektiv" till "Dokumentet behandlar dimensionerings- och tillträdesfrågor samt högre utbildnings finansiering ur ett nationellt perspektiv" Bakom denna motion står: Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Teknologkåren vid LTH Lunds naturvetarkår LUNA Corpus medicum Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet Lundaekonomerna Styrelsens motionssvar #P6_F-5 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen och delar motionärernas uppfattning att dokumentet behandlar fler saker än vad den nuvarande syftesformuleringen ger sken av. Motion #P6_F-5 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

2 Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - bifalla motionen Motion #P6_F-5 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

3 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-6 Delat anslag SFS ska arbeta för en hög utbildningskvalité och för att upprätthålla detta krävs ett ställningstagande i frågan om uppdelning av ekonomiska anslag. StuFF anser att delat anslag mellan utbildning och forskning krävs för att garantera en god och långsiktig finansiering av såväl utbildning som forskning. Genom ett delat anslag kan en trygghet och stabilitet skapas som ger bättre förutsättningar för hög utbildningskvalité på likvärdiga grunder vid lärosätena. Därför yrkar vi att: - I SFS Syn på högskolans finansiering Stycke2 Att: efter meningen Styrning av utbildningens omfattning och utbud ska ske genom regelverk och ekonomiska ramar för att skapa förutsägbarhet för lärosäten och studenter. lägga till; För att säkerställa långsiktighet bör den ekonomiska styrningen ske genom delat anslag. Bakom denna motion står: StuFF Styrelsens motionssvar #P6_F-6 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Styrelsen förstår till stor del motionärernas oro, men anser till skillnad från dem att SFS redan har mycket åsikter som berör den aktuella frågan. Exempelvis tycker SFS att staten ska kunna styra utbildningens omfattning och utbud på en övergripande nationell nivå. SFS tycker även att det ska finnas en balans mellan utbildning och forskning samt att människor inte ska fråntas rätten till högre utbildning på grund av för få utbildningsplatser. Motion #P6_F-6 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

4 SFS ställningstaganden mynnar ut i ett resonemang om att det vore gynnsamt om lärosätena själva efter dialog och tilldelning fördelar resurser internt, men att andra kontrollfunktioner i form av exempelvis god kvalitetssäkring, utökade examensrättsprövningar, revision, ett starkt och oberoende studentinflytande och årsberättelser fångar upp och reagerar om detta förtroende missbrukas. Något som i sin tur får efterföljande verkan genom den övergripande statliga styrningen. SFS kan däremot fortfarande problematisera och föra resonemang om eventuellt missgynnande av utbildning till forskningens fördel vid ett samlat anslag. Som organisation står vi för en holistisk syn på högskolans uppdrag, där koppling och hela miljöer är av vikt för att i längden skapa ett starkt kunskapssamhälle. Detta medför samlat att SFS som organisation kan vara framåtsyftande, resonerande och responsiva i relation till den statliga utredning som tillsätts under Det är för styrelsen viktigt att SFS åsikter ligger på en abstraktionsnivå som tillåter dem dels att vara anpassningsbara till olika situationer och förslag och dels hållbara över tid. Eftersom SFS i nuläget inte vet hur ett nytt system kommer se ut menar styrelsen att det vore oklokt att begränsa oss genom att tänka i termer av det nuvarande systemet när vi i arbetet med fokusfrågan försöker få till stånd ett nytt system. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-6 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

5 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-7 Ta ställning för ett blandat anslag till lärosätena "När SFS i följebrevet säger sig ta ställning för/mot ett samlat anslag hänvisar de till lydelsen i dokumentet som följer: SFS tycker att [s]taten ska kunna ställa krav på utbildningen och styra utbildningens omfattning och utbud på en övergripande, nationell nivå. Styrningen ska göras öppet, i dialog med departementet och lärosäten och med uttalade syften. och fortsätter Styrelsen menar därför att fullmäktige tydligt har tagit ställning i att utbildningens omfattning [...] Detta är inte ett tydligt eftersom man förskjuter ställningstagandet till regeringen. Det kan vara motiverat att lägga till en rad eller två om vad SFS tycker och inte på hur man anser att regeringen ska ställa krav på utbildningens dimensionering. Tre alternativ följer ömsom tre motioner. Man kan låta en delmängd av anslaget vara en gemensam pott för lärosätet själv att investera (efter behov). Då kan lärosätet exempelvis använda 30% till grundutbildning och 30% till forskningsutbildning och forskning: 40% återstår att investera där det behövs. Detta går att formulera utan att strikt reglera kvoterna genom förslagen lydelse." Därför yrkar vi att: - under rubrik 4.2. stycke2 efter meningen "Styrning av utbildningens omfattning och utbud ska ske genom regelverk och ekonomiska ramar för att skapa förutsägbarhet för lärosäten och studenter. infoga Högskolans tre huvudsakliga verksamheter, forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället, bör till största delen finansieras separat. Bakom denna motion står: Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola Lunds naturvetarkår Motion #P6_F-7 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

6 Corpus Medicum Lundaekonomerna Styrelsens motionssvar #P6_F-7 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Styrelsen menar att SFS redan har fullgoda åsikter i frågan samt att abstraktionsnivån på förslaget är problematisk. SFS ser det, enligt nuvarande åsiktsbildning, som viktigt att man ser på högskolans verksamhet ur ett holistiskt perspektiv, där balans och hela miljöer utgör ledord. Det blir därför problematiskt att fullständigt dela upp "verksamheterna" eftersom man exempelvis kan hävda att utbildning med stark forskningsanknytning gör att studenter utgör kunskapsbärare in i samhället och därmed stärker samverkan. Styrelsen hänvisar motionärerna till styrelsens svar på #P6_F-6 för ett mer utförligt resonemang. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-7 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

7 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-8 Ta ställning mot ett samlat anslag till lärosätena 2 "När SFS i följebrevet säger sig ta ställning för/mot ett samlat anslag hänvisar de till lydelsen i dokumentet som följer: SFS tycker att [s]taten ska kunna ställa krav på utbildningen och styra utbildningens omfattning och utbud på en övergripande, nationell nivå. Styrningen ska göras öppet, i dialog med departementet och lärosäten och med uttalade syften. och fortsätter Styrelsen menar därför att fullmäktige tydligt har tagit ställning i att utbildningens omfattning [...] Detta är inte ett tydligt eftersom man förskjuter ställningstagandet till regeringen. Det kan vara motiverat att lägga till en rad eller två om vad SFS tycker och inte på hur man anser att regeringen ska ställa krav på utbildningens dimensionering. Tre alternativ följer ömsom tre motioner. I den andra formuleringen mot ett samlat anslag, kan man fortfarande försöka fånga att man vill använda oanvända medel. Detta för att skjuta till medel och stimulera underfinansierade områden. Huruvida detta ska ske från FFU- till GU eller vice versa behöver nödvändigtvist inte regleras. Det händer till exempel att myndighetskapital avsett för forskning inte används, och då hade medlen kunnat användas bättre till annat. Till exempel ämnen som hotas upphöra på grund av låg prislapp eller urholkning." Därför yrkar vi att: - under rubrik 4.2. stycke2 efter meningen Styrning av utbildningens omfattning och utbud ska ske genom regelverk och ekonomiska ramar för att skapa förutsägbarhet för lärosäten och studenter. infoga Högskolans finansiering bör ske genom ett anslag till grundutbildning och ett till forskningsutbildning och forskning. Oanvänt myndighetskapital bör kunna ges möjlighet att fördelas till underfinansierade områden. Motion #P6_F-8 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

8 Bakom denna motion står: Humanistiska och teologiska studentkåren Styrelsens motionssvar #P6_F-8 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Styrelsen menar att SFS redan har fullgoda åsikter i frågan samt att abstraktionsnivån på förslaget är problematisk. Styrelsen hänvisar motionärerna till styrelsens svar på #P6_F-6 för ett mer utförligt resonemang. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-8 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

9 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-9 Ta ställning mot ett samlat anslag till lärosätena När SFS i följebrevet säger sig ta ställning för/mot ett samlat anslag hänvisar de till lydelsen i dokumentet som följer: SFS tycker att [s]taten ska kunna ställa krav på utbildningen och styra utbildningens omfattning och utbud på en övergripande, nationell nivå. Styrningen ska göras öppet, i dialog med departementet och lärosäten och med uttalade syften. och fortsätter Styrelsen menar därför att fullmäktige tydligt har tagit ställning i att utbildningens omfattning [...] Detta är inte ett tydligt eftersom man förskjuter ställningstagandet till regeringen. Det kan vara motiverat att lägga till en rad eller två om vad SFS tycker och inte på hur man anser att regeringen ska ställa krav på utbildningens dimensionering. Tre alternativ följer ömsom tre motioner. Finansiering bör ske separat för att undvika att utbildning missgynnas till förmån för forskning. Därför yrkar vi att: - under rubrik 4.2. stycke2 efter meningen som slutar Styrning av utbildningens omfattning och utbud ska ske genom regelverk och ekonomiska ramar för att skapa förutsägbarhet för lärosäten och studenter. infoga Högskolans finansiering bör ske genom ett anslag till grundutbildning och ett till forskningsutbildning och forskning. Bakom denna motion står: Samhällsvetarkåren vid Lunds Universitet Motion #P6_F-9 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

10 Styrelsens motionssvar #P6_F-9 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Styrelsen menar att SFS redan har fullgoda åsikter i frågan samt att abstraktionsnivån på förslaget är problematisk. Styrelsen hänvisar motionärerna till styrelsens svar på #P6_F-6 för ett mer utförligt resonemang. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-9 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

11 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-10 Finansiering till högre utbildning utöver prislapparna Vissa utbildningar i Sverige är, utöver statens bidrag direkt till utbildningen, även beroende av speciella avtal mellan staten och landsting och kommuner som säkerställer ersättning från staten till motparten för det intrång utbildningen gör i verksamheten. Ett exempel på detta är Avtal för läkarutbildning och forskning (ALF) som används för att finansiera läkarutbildningen i Sverige. Medlen som kommer ifrån detta avtal används för att täcka de kostnader som uppstår inom sjukvården i samband med utbildningen. Detta innefattar exempelvis personalkostnader när en läkare är borta från sin klinik för att föreläsa eller direkta intrång i verksamheten när studenter går bredvid en läkare. Dessa kostnader beräknas utifrån en schablon. I Lund utgör GU- ALF (grundutbildings-alf) 38 % av intäkterna till läkarprogrammet (se nedan för beräkning).* Dessa pengar är öronmärkta för att täcka kostnaderna för intrång i verksamheten och får därför ej användas till något annat. Det är värt att poängtera att detta inte bara gäller läkarprogrammet utan innefattar ett flertal utbildningar. Om detta avtal mellan landsting och staten ej hade funnits hade lärosätena behövt betala dessa kostnader till landstinget själva. Detta skulle leda till urholkning av utbildningarna. Risken finns även att landstingen/kommunerna kräver mer pengar av utbildningarna än vad de avsedda medlen täcker, vilket även det leder till ytterligare påfrestning av utbildningarnas ekonomi och därefter även sänker kvaliteten på utbildningen. Utifrån detta anser vi att samtlig finansiering från staten till utbildningen bör ses över och höjas, vilket inkluderar ALF-avtalen och dylikt. Eftersom finansiering utöver resurstilldelningssystemet en väsentlig del av finansieringen av vissa högre utbildningar i Sverige borde SFS behandla detta i styrdokumentet Ställningstagande: SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning. Vi föreslår Motion #P6_F-10 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

12 därför att en nulägesanalys av rådande ytterligare finansiering införs, samt att ett ställningstagande utformas. Därför yrkar vi att: - i SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning i stycke 5.1 nulägesanalys sista stycket ändra meningen Lärosätenas uppdrag styrs inte bara genom regleringsbreven, utan också genom de lagar och regler som påverkar högre utbildning till Lärosätenas uppdrag styrs inte bara genom regleringsbreven, utan också genom de lagar, regler och avtal som påverkar högre utbildning samt att i stycke 5.2 ställningstaganden innan stycket om forskarutbildningen lägga till De utbildningar som finansieras med offentliga medel utöver prislapparna får ej bli lidande av förändringar i resurstilldelningssystemet. Finansieringen av utbildningen måste regleras i samråd med landsting och kommuner för att ej urholka utbildningarna ur ekonomisk synvinkel. Bakom denna motion står: Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Teknologkåren vid LTH Lunds naturvetarkår LUNA Corpus medicum Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet Lundaekonomerna Styrelsens motionssvar #P6_F-10 Styrelsen vill tacka för en motion som belyser att inte alla utbildningar i dagsläget finansieras helt genom direkta utbildningsanslag. Styrelsen har i sitt propositionsarbete haft som utgångspunkt att inga utbildningars kvalitet ska bli lidande av förändringarna i resurstilldelningssystemet. Detta gäller såväl utbildningar som finansieras fullt ut av utbildningsanslagen som utbildningar där finansieringen kommer genom olika kanaler. Att skriva att de utbildningar som finansieras med offentliga medel utöver prislapparna inte får bli lidande ger dessa utbildningar en särställning och kan tolkas som att SFS kan tänka sig att kompromissa med andra utbildningar. Styrelsen menar också att det finns en viss problematik i att förutsätta att medel kommer distribueras genom samma kanaler i ett eventuellt nytt system. Motion #P6_F-10 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

13 SFS anser idag att resurstilldelningssystemet måste göras om så att ersättningen för utbildningen bättre motsvarar utbildningens faktiska kostnader. Detta gäller oavsett genom vilka kanaler medlen distribueras. Vidare måste framtida urholkning av anslagen förhindras. Det är inte enbart ur en ekonomisk synvinkel som utbildningarna inte ska urholkas, även bland annat kvalitetsaspekter bör vägas in. Styrelsen menar därför att SFS redan har ställningstaganden i de frågor som motionärerna önskar lyfta, men att dessa ställningstaganden är bredare och bättre täcker in samtliga utbildningar. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-10 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 3

14 P6 Motion #P6_F-11 Utbildningskvalitet och antagning för betalstudenter Sedan 2011 har studenter från länder utanför EU/ESS ålagts att betala studieavgift för sin utbildning i Sverige. Antalet förstagångsantagna betalstudenter har sedan dess ökat från runt 6200 till I synnerhet ser vi nu tillkomsten engelskspråkiga nybörjarkurser och program på kandidatnivå som kan sökas utan tidigare högskolestudier som ofta söks av presumtiva betalstudenter. För att dessa utbildningar ska fortsätta vara av hög kvalitet är det av största vikt att betalstudenter antas på samma villkor som icke-betalande studenter. Vidare är det essentiellt att dessa studenter, väl antagna till sin utbildning, inte särbehandlas. Ekonomiska incitament ska exempelvis inte få avgöra huruvida en studenter blir antagna till en utbildning eller får en anpassade examinationsformer som gynnar dem. Därför yrkar vi att: - i stycke 6.2 efter "För att uppfattas som legitimt ska urvalssystemet vara konkurrensbaserat och utgå från studenters meriter." lägga till En rättvis antagning innebär även att avgiftsbelagda studenter ej ska antas via separata antagningsprocesser eller ha separata antagningsvillkor eller förkunskapskrav. Bakom denna motion står: Lunds naturvetarkår Corpus medicum Styrelsens motionssvar #P6_F-11 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Frågan som motionärerna behandlar är komplex och kom i system först Motion #P6_F-11 på Dnr: O411-5/1617 1

15 Systemet nyttjas idag av en minoritet av landets lärosäten (10 av 36 enligt UKÄ:s rapport 2017:2 Kartläggning av studieavgifter ) med primär grund i följande tre punkter: Förenkla och lätta upp migrationsprocessen för att säkerställa att studenter från tredjeland ska kunna hinna få ett uppehållstillstånd inför kursstart. Garantera platser på utbildningen till de svenska studenterna för att inte internationella studenter ska konkurrera ut de svenska. Ett fall som blivit allt vanligare och som enligt SFS åsikter i dagsläget inte är ett problem. Enligt SFS principer är utbildningen till för alla presumtiva studenter oberoende nationstillhörighet. Med andra ord menar styrelsen att motionärens förslag på tillägg går i samma linje som SFS redan driver idag. Att utveckla skrivelsen mer är i styrelsens mening inte ett behov då det inte sker en särbehandling av den sort som styrelsen tolkar att motionärerna vill mena på. Det sker däremot urval genom olika kvoter men behörighetskraven är desamma för alla studenter och urvalsprocessen är till en övervägande del baserad på ordinarie lag och förordning. Budgetplanering för lärosätet, eftersom att principen i grunden är att studieavgiften baseras på utbildningens faktiska kostnader. Det vill säga en planering för att balansera statligt anslag med studieavgiftsfinansierad utbildning. Frågan om engelskakurser/kompletterande kurser i det engelska språket är en pågående diskussion i den nationella högskolesfären. Vem vet, inom kort kanske svenska studenter behöver klara ett språktest i engelska för att kvalificera sig in på ett internationellt program. Ett krav som finns internationellt för att säkerställa en jämn nivå av förkunskaper att kunna ta sig an utbildningen på lika villkor för alla studenter. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-11 på Dnr: O411-5/1617 2

16 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-12 Ersättningsbelopp och utbildningens kostnad Att ta hänsyn till utbildningens kostnad vid utformning av ersättningsbeloppen är ytterst relevant men ersättningsbeloppen bör inte helt baseras på lärosätenas beräkningar av kostnad för utbildningen. Detta skulle leda till märkliga situationer där lärosätena direkt missgynnas om de inte aktivt övervärderar sina egna utbildningar. Därför yrkar vi att: - ersätta meningen i #P6_F-1 från Ersättningsbelopp ska därför baseras på lärosätets beräkning av kostnad för utbildningen. till "I beräkningen av ersättningsbelopp ska stor hänsyn tas till lärosätets egna beräkningar av kostnaden för utbildning." Bakom denna motion står: THS ChalmerS SUS Styrelsens motionssvar #P6_F-12 Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Det är styrelsens mening att ordvalet baseras på inte innebär att lärosätets beräkning av kostnaden ska vara den enda faktorn som tas hänsyn till. För att finansieringen ska täcka utbildningarnas faktiska kostnader behövs förståelse för vad det kostar att bedriva utbildningar med hög kvalitet. Istället för att tilldela en summa baserat på ämnesområde menar därför styrelsen att tilldelningen bör baseras på lärosätenas beräkningar, Motion #P6_F-12 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

17 eftersom de har störst insyn i vad det kostar att bedriva sina utbildningar med hög kvalitet. Motionärernas lydelse är därmed snarlik den av styrelsen föreslagna lydelsen. Skillnaden ligger främst i vilken tyngd lärosätenas uppfattningar om sina kostnader ska ges. Styrelsen menar att lärosätenas beräkningar bör vara en utgångspunkt för hur stora ersättningsbeloppen ska vara. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-12 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

18 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-13 Studentrepresentation i statliga bolag Högskolelagen fastslår att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Detta gäller för universitet och högskolor. Vi anser att det i större utsträckning även bör gälla i andra situationer. I såväl CSN som Universitetskanslersämbetet har studenterna insyn genom representation i myndigheternas insynsråd. För Universitets- och högskolerådet sitter vi med i styrelsen. Det är vår åsikt att samma princip om insyn och representation bör gälla i samtliga relevanta statliga verksamheter, oberoende av hur riksdag och regering väljer att organisera verksamheten. Konkret föreslår vi att studenterna måste försäkras insyn och representation i styrningen av sådana statliga bolag vari det kan anses av yttersta relevans för studenterna att erhålla detsamma. I klarspråk rör det sig om Akademiska Hus, men vi ser ingen anledning att inte hålla skrivningen öppen för framtida applikation på andra situationer. Att Akademiska Hus verksamhet är av yttersta relevans för studenter och påverkar såväl utbildningen som studenternas situation torde inte vara ett kontroversiellt påstående. Akademiska Hus är ett helägt statligt bolag, som idag helt saknar representation på styrelsenivå från såväl universitet och högskolor som studenter. Att öppna upp Akademiska Hus på detta sätt kommer inte i sig ändra det viktigaste bolagsordningen kommer fortfarande ange att verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. Men det skulle öppna upp för en välbehövlig ökad förståelse för varandras perspektiv och verksamhet, och därmed förhoppningsvis på sikt leda till bättre relationer på såväl nationell som lokal nivå. Förslaget bör vara av intresse även för högskolesektorn i stort. Exakt hur representationen och insynen ska gå till lämnar vi oskrivet i det här läget. Motion #P6_F-13 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

19 Därför yrkar vi att: - efter styrelsens föreslagna tillägg, #P6_F-2, gällande statliga bolag och myndigheter lägga till följande mening: I alla sådana bolag och myndigheter bör såväl högskolorna som studenterna vara representerade och ges möjlighet att utöva fullgod insyn. Bakom denna motion står: Stockholms universitets studentkår Styrelsens motionssvar #P6_F-13 Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Styrelsen menar att det inte finns någon fördel, utan snarare riskerar att skapa intressekonflikter med studentrepresentation i sagda myndigheter och bolag. Om vi tar Akademiska Hus som exempel så är lärosäten beställare i frågor om förändring i lokalerna. I beredningen av sådana ärenden på lärosätet har studenterna representation i organ som till exempel arbetsmiljökommitté och myndighetsstyrelse. Styrelsen menar att det är dessa representanters synpunkter som bäst företräder studenternas intressen på det lokala lärosätet, snarare än den student som skulle vara representerad i Akademiska Hus styrelse. De frågor som vore intressanta för SFS att påverka sker främst genom påverkan mot makthavare så som regering och riksdag som beslutar om ägardirektiven. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-13 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

20 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-14 Förtydligande gällande överskott på varor och tjänster Tillägget i styrelsens proposition behöver stärkas för att ha samma innebörd som styrelsen beskriver i förarbetet till propositionen. Därför föreslår vi ett tillägg av en mening tagen från förarbetet samt att ordet 'oskäligt' läggs till för att ge viss flexibilitet gällande till exempel OHkostnader. Därför yrkar vi att: - ändra #P6_F-2 i proposition 6 till: att lägga till meningarna För att ytterligare motverka urholkningen av resurser till högre utbildning bör statliga bolag och myndigheter vars främsta syfte är att tillhandahålla varor och tjänster till lärosäten primärt göra det som en service för att underlätta lärosätenas verksamhet. Detta innebär att de inte ska få göra oskäligt överskott på sagda tillhandahavanden. i SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning, Dnr: O11-6/1516, 5.2 i stycke 5 som sista mening. Bakom denna motion står: Uppsala studentkår Studentkåren för utbildningsvetenskap och Filosofisk fakultet Corpus Medicum Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Lundaekonomerna Motion #P6_F-14 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

21 Styrelsens motionssvar #P6_F-14 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Styrelsen delar uppfattningen att SFS åsikter blir tydligare med den föreslagna lydelsen och att giftemålet mellan styrelsens förarbete och motionärernas finjustering har goda framtidsutsikter. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - bifalla motionen Motion #P6_F-14 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

22 P6 Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Motion #P6_F-15 Stryka förslaget om att arbeta för en "omfördelning" av resurser Örebro studentkår anser att stycket i sin helhet bör strykas vilket innebär att Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) inte skulle arbeta för en omfördelning av resurserna i enlighet med förslaget. Förslaget bygger på viss missuppfattning avseende hur svensk förvaltning fungerar i dagsläget. Förslaget skulle därmed bli problematiskt att genom påverkansarbete få något faktiskt genomslag, troligen skulle en större omorganisering krävas. Det är rimligt att förslaget även kräver lagstiftningsförändringar eller åtminstone införande av minst en förordning. Dessa kan i vissa fall riskera att stå i strid med reglerna om upphandling, vilket är högst problematiskt. Särskilt eftersom upphandlingsregler inte enbart är upp till svensk rätt, utan en del av EU-rätten. Den allra viktigaste anledningen till att förslaget bör tas bort är att det särskilt i dagsläget - verkar finnas betydligt fler och viktigare områden för SFS att lägga tid och resurser på. För att förtydliga resonemanget följer nedan en mer detaljerad motivering av några av de anledningar som gör förslaget ogenomförbart. - Förslaget antyder viss naivitet beträffande hur svensk förvaltning organiseras. Möjligheten att som en påverkansorganisation, vilken företräder studenter, förändra svensk organisation och budgetarbete i grunden måste anses utesluten och kommer därför inte att tas hänsyn till i det fortsatta resonemanget. - För en grundförståelse av hur problematiskt förslaget är krävs att läsaren är medveten om att statliga bolag, myndigheter och lärosäten alla är enskilda juridiska personer. Det innebär att de fungerar ungefär som ett företag. Dessa juridiska personer har således enskilda mål att uppnå med sin verksamhet och de har enskilda budgeterade medel. Juridiska personer köper och säljer Motion #P6_F-15 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 1

23 tjänster mellan varandra, även om båda avtalsparter verkar som en del av den svenska staten. Utifrån kan den svenska staten enkelt verka som en enhet, men så är inte fallet internt. Myndigheter debiterar varandra dagligen och systemet är uppbyggt så att dessa sedan ska påverkas av de budgetmedel de tillsätts av staten. Hur svenska staten sedan fördelar pengarna är en högst relevant fråga för en organisation likt SFS att påverka. - En viktig aspekt vid bedömningen av huruvida förslaget skulle kunna vara faktiskt genomförbart är det faktum att området regleras av regler om upphandling. Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling innebär att upphandlingslagen inte kommer att tillämpas i flertalet av de situationer som propositioner avser, upphandlingar kommer således inte alltid att krävas. Se särskilt 3 kap. 17 lagen om offentlig upphandling. Det är dock inte säkert att så är fallet, se exempelvis Kammarrätten i Stockholms dom (praxis avseende den nya upphandlingslagen finns ännu inte). Det finns en intressant rättslig diskussion att föra avseende just upphandling mellan myndigheter och mellan myndigheter och statliga bolag, det är dock inte relevant för sakfrågan. Sammanfattningsvis kan konstateras att förslaget kan komma att stå i strid med upphandlingslagen, eftersom det skulle innebära att en korrekt upphandling inte görs. - För att exemplifiera hur mycket förändring rent strukturellt som förslaget faktiskt avser är det möjligt att jämföra med förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av överskottsmaterial hos Försvarsmakten. Förordningen ger en bild av vilket regelverk som behöver skapas för att genomföra den nu föreslagna ändringen. En sådan förordning behöver således i detalj reglera hur egendom kan överlåtas som en gåva från en myndighet. - Statliga bolag som Akademiska Hus Ab är vilket följer av namnet aktiebolag. Det innebär att de ska gå med vinst som ett vanligt företag. Skulle förslaget genomföras innebär det att statliga bolag som Akademiska Hus Ab inte kan fortsätta att existera. Syftet med att ha statliga bolag med spetskompetens är att skapa specialkompetens samlat på ett ställe och på det viset undvika att alla lärosäten själva ska behöva besitta den kunskap. Det anses således vara kostnadseffektivt med sådana statliga bolag, dessa bolag skapas inte för att urholka Sveriges ekonomi. Detta faktum innebär att lärosäten skulle behöva klara av nya uppgifter, som t.ex. att sköta fastigheter, ha anställningsansvar för vaktmästare etc. Genom upphandling och genom att lärosäten Motion #P6_F-15 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 2

24 behöver betala för exempelvis lokaler och utrustning i dessa lokaler hålls kostnaderna nere. När offentligägda bolag som Akademiska Hus Ab bildas har det ofta gjorts för att det offentliga inte använder lokaler kostnadseffektivt, genom att dessa bolag bildas tvingas köparna istället värdera huruvida de faktiskt behöver hyra en fastighet och minskar då oftast lokalanvändningen till det nödvändiga. Det kan därmed finnas anledning att anta att statliga bolag särskilt med spetskompetens inte är en så dålig affär för svensk ekonomi som helhet. - De ekonomiska fördelarna vilka således verkar vara små med att avsluta sådana bolag och överlåta ansvaret på lärosäten skulle dessutom till viss del om inte helt ätas upp av det faktum att den omorganisering som skulle krävas kostar. Det har troligen funnits en anledning till att en gång i tiden överlåta ansvaret för en viss uppgift på ett bolag, det är troligen önskvärt att även fortsättningsvis ha det så. - Ett alternativ till att överlåta ansvaret på lärosäten skulle vara att skapa en myndighet som istället skötte uppgiften i fråga. Även här kan argumenteras för att det verkar naivt för en studentförening att tro sig kunna påverka hur svenska staten organiserar sin förvaltning. Det är naivt av flera anledningar, nedan följer två av dem. (1) Den svenska staten har naturligtvis bättre kunskap om och insikt i hur en budget och förvaltning bör organiseras för att nå det mest förmånliga resultat, jämfört med SFS, (2) det är ett mindre genomtänkt retoriskt knep att övertyga den svenska regeringen om att de ska göra en stor omorganisering med argumentet att de vid skapandet av statliga bolag likt Akademiska Hus Ab inte har insett att det var en enorm förlustaffär. - Ytterligare en aspekt att beakta är att förslaget som det är skrivet idag endast träffar mycket få aktörer. Ett exempel är som tidigare nämnts Akademiska Hus Ab, det är dock inte helt enkelt att komma på vilka flera som kunde vara avsedda. Många myndigheter och statliga bolag tillhandahåller tjänster till lärosäten har inte det som primära målsättning och träffas således inte av förslaget. Detta faktum ökar känslan av att förslaget innebär mycket arbete och förändring, men lite faktisk verkan. - Sammanfattningsvis innebär förslaget troligen en minimal förändring jämfört med dagsläget i och med att det inte är någon stor förändring. Med beaktande av att SFS önskar framstå som en seriös organisation värd att föra en dialog med bör förslag i enlighet med det nu lagda inte förekomma. Motion #P6_F-15 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 3

25 Därför yrkar vi att: - avslå #P6_F_2 Bakom denna motion står: Örebro Studentkår Styrelsens motionssvar #P6_F-15 Styrelsen vill tacka motionärerna för motionen. Styrelsen förstår dock inte riktigt vad motionärerna menar med omfördelning av resurser kopplat till förslaget som motionärerna behandlar i sin motion. Förslaget i propositionen kan kortfattat sägas utvidga SFS definition av resursurholkning. I SFS är det främst verksamhetsplanen som avgör hur SFS spenderar sin tid. Styrelsen menar att tillägget av denna åsikt inte innebär några förändringar i det avseendet. Stora delar av motionärernas argumentation utgår från att det inte är möjligt för aktiebolag att existera om de inte delar ut vinst till sina ägare. Styrelsen menar att detta är fel. Styrelsen delar inte heller motionärernas uppfattning om att förslaget skulle förändra svensk organisation och budgetarbete i grunden. Styrelsen ser ett stort problem med hur regeringar av olika färg gör satsningar på högre utbildning samtidigt som statliga bolag, exempelvis Akademiska Hus, ger utdelning av vinst tillbaka till staten. Som ägare av dessa bolag har staten möjlighet att inte kräva utdelning. Det är också viktigt att påpeka att styrelsen inte tagit ställning i frågan om huruvida förvaltningen av universitetslokaler ska ske via statliga bolag eller av lärosäten själva. Det kan mycket väl vara så att det är kostnadseffektivt att sköta fastighetsförvaltning via ett statligt bolag, men styrelsen anser inte att den effektiviteten måste vara knuten till vinstutdelning. Styrelsen ställer sig frågande till motionärernas påstående om att det skulle vara naivt att tro att SFS kan påverka förvaltningen av vissa bolag och myndigheter. Det är inte nytt för studentrörelsen, varken som enskild kår, eller som samlad röst i SFS, att påverka förvaltning av myndigheter. I varje svensk universitets- eller högskolestyrelse finns det studentrepresentation, och i myndigheter som universitetskanslersämbetet och universitets- och högskolerådet har SFS rätt att tillsätta studentrepresentanter i styrelserna. Det är heller inte främmande för SFS att driva frågor som förändrar förutsättningarna för svenska myndigheter. Som exempel kan nämnas att SFS har som åsikt att språklagen ska förändras för att möjliggöra för Motion #P6_F-15 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 4

26 lärosäten att vara tvåspråkiga, samt att lärosäten ska jämställdhetsintegreras. Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att: - avslå motionen Motion #P6_F-15 på Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering Dnr: O411-5/1617 5