Nuheterna. Överskridande vårdprogram SIDORNA 8-9. Bli frisk och spela dataspel SIDAN 6. Vårdcentralen som kör om på motorvägen SIDAN 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nuheterna. Överskridande vårdprogram SIDORNA 8-9. Bli frisk och spela dataspel SIDAN 6. Vårdcentralen som kör om på motorvägen SIDAN 12"

Transkript

1 Nuheterna NU-SJUKVÅRDENS PERSONALTIDNING NR 4 SEPTEMBER 2006 Överskridande vårdprogram SIDORNA 8-9 Bli frisk och spela dataspel SIDAN 6 Vårdcentralen som kör om på motorvägen SIDAN 12

2 Nuheterna Tf redaktör: Jan Kallenberg Telefon: , Telefax: E-post: Postadress: Nuheterna, fd BUP-huset, Uddevalla sjukhus, Uddevalla Besöksadress: fd BUPhuset, Uddevalla sjukhus Text och bild om ej annat anges: Jan Kallenberg Uppgiftslämnare skyddas. Den som lämnar upplysningar har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen får inte röja uppgiftslämnare och myndigheter får inte forska efter dem. Omslagsbild: Jan Kallenberg Möss och människor Det är märkligt hur liten och ynklig man blir hos en läkare. Plötsligt är man förvandlad till en liten skälvande mus. Och all världens nojor bubblar fram som lavaströmmar i ens nerviga inre: Stinker jag av svett eller av dålig andedräkt? Tänk om doktorn tycker jag har äckligt mycket öronvax? Ställer Jan Kallenberg jag korkade frågor? Vad ska doktorn tänka om min degenererade kropp? Nej, självförtroendet står inte på topp inne i undersökningsrummet. Plötsligt är man reducerad till en åkomma, ett symtom, ett gnäll och ett kostnadskrävande samhällsbesvär. Det är just då i strömmen av självförbråelser och själväckel som det goda bemötandet, ett leende, en klapp eller ett skämt får solen att bryta igenom det själsliga grådasket. Om jag plötsligt blir sedd som en människa Konstförening nysatsar så är jag så mycket mer än en krämpa. Jag är jag. Det lyser igenom i alla nummer av Nuheterna det goda bemötandet är en del i behandlingen. Att bli bekräftad helar, oavsett om det gäller den psykiskt eller den somatiskt sjuke. Att synas är ju att finnas. Jag tror dock som Christer Johansson påpekar i sin gästkrönika att psykiskt sjuka inte alltid blir betraktade eller bekräftade som medmänniskor. Istället etiketteras de, blir en diagnos som bär med sig fördomar och rädsla. Att alla kan drabbas och att det dessutom är en tunn, tunn gräns mellan det normala och det som betraktas som onormalt, tänker vi inte alltid på. Dårskap består i att dra felaktiga slutsatser av riktiga förutsättningar och skiljer sig därigenom från galenskap, som innebär att man drar riktiga slutsatser av felaktiga förutsättningar. (John Locke ) Ulf P. Green, nyvald ordförande i Uddevalla sjukhus konstklubb, menar att kultur i allra högsta grad är friskvård. Och konsten stimulerar både arbetsmiljön och arbetsklimatet. Konstklubben har 450 medlemmar och har varit lite på tillbakagång de senaste åren det är något den nya ordföranden vill ändra på. Ulf vill skapa aktiva samtal om konst och samtidigt köpa konst som i sig skapar samtal. Han vill röra om i grytan, utmana gängse konventioner och få medlemmarna att se konsten med nya ögon. För mig är bra konst något som engagerar, väcker intresse och känslor och skapar lust. Bra konst är inte något som bara är vackert och insmickrande, något som säger tyck om mig. Då känner jag mig bara kränkt för att man inte haft en respekt för betraktaren. Nästa steg när det gäller att titta på konst, är att fråga sig vad konsten vill säga mig, vad det är som gör att jag blir nyfiken och får mig att dröja mig kvar? Konstklubbens huvudsyfte är att väcka, underhålla och utvidga intresset för konst. Den ideella föreningen kommer att fortsätta med konstresor, föredrag, studiebesök och så förstås utlottningarna. För en årsavgift på 250 kronor får man delta i ett konstlotteri två gånger om året. Varje gång utlottas ett 15-tal konstverk samt småpriser för de som är närvarande vid utlottningarna. Konstverken hängs ut i matsalen tre veckor innan utlottningen. En ny hemsida ska också kunna visa konstverken och lite fakta kring konstnären och om kommande arrangemang. Sammanlagt satsar konstklubben ungefär kronor årligen på att köpa in konst kronor bidrar NU-sjukvården med. Alla pengar går tillbaka till medlemmarna. En viktig principsak när vi köper in konst är att vi försöker stötta bohuslänska konstnärer, berättar Ulf P. Green. 02

3 På god fot med sina patienter Sedan tre år tillbaka använder NU-sjukvården den så kallade Ponseti-metoden för att korrigera klumpfot. Resultaten är mycket bra. Då vi behandlar barn med den här metoden kan de oftast gå och springa som vilka barn som helst, berättar ortopedingenjör Mikael Dahlbom på ortopedtekniska avdelningen. Ponseti-metoden innebär en långvarig tänjning av ligament, muskler och senor för att få fotbenen i rätt läge. Metoden startade redan på 1950-talet i USA. I slutet av 1970-talet kom den att användas på Östra sjukhuset i Göteborg. Sedan tre år tillbaka är den också förstahandsvalet inom NU-sjukvården, mycket tack vare personal som arbetat i Göteborg och tagit vara på sina erfarenheter, bland annat Mikael Dahlbom på Näl. Ett av tusen barn föds med klumpfot. Dubbelt så många pojkar som flickor drabbas. Missbildningens latinska namn pes equino varus adductus, beskriver också den felställning som klumpfot innebär; foten är både vriden och roterad inåt. Det är en kombination av förkortade senor och felaktiga inställningar av fotens olika ben i relation till varandra. Alla skelettdelar finns men de ligger fel, förklarar Mikael Dahlbom. Orsaken till klumpfot är okänd. Missbildningen är till viss del ärftlig. Klumpfot är hur som helst ingen nutida åkomma. Redan Hippokrates försökte behandla klumpfot år 460 f. Kr. Det nyfödda barnet har inte ont av sina missformade fötter/fot. Men eftersom en klumpfot är vriden inåt innebär det att barnet med Ortopedingenjör Mikael Dahlbom med så kallade Dennis-Brown-skor (fasta skor på en stålskena) som används vid behandling av klumpfot. åren börjar gå på fotens utsida hellre än på fotsulan. En obehandlad klumpfot leder till handikapp, smärta och kan i svåra fall utvecklas till en mycket stor klump. Förr användes stora korrigerande skor för att patienten överhuvudtaget skulle kunna gå. En annan typ av klumpfot kan istället orsakas av neurologiska sjukdomar och hjärnskador. Ponseti-behandlingen inom NUsjukvården sätts in direkt efter födseln; fötterna vinklas rätt och gipsas. Barnet får ha gips i 6-8 veckor. Därefter sker en bedömning om en operation behövs för att förlänga hälsenan till ett normalt läge och en eventuell ny gipsning. I 70 procent av fallen krävs en kompletterande kirurgisk åtgärd. En viktig del i behandlingen är så kallade Dennis Brown-skor som hindrar fötterna att vrida sig inåt. Från början ska barnet ha dem på sig dygnet runt. Vid halvårsåldern räcker det att använda skorna nattetid. Vid fyra års ålder avslutas behandlingen helt och barnet går endast på årliga läkarkontroller. Behandlingen kompletteras ofta med sjukgymnastik. Resultaten av Ponseti-metoden är mycket bra. Den minskar behovet av operationer och är därför förhållandevis billig. De flesta barn som behandlats kan leva aktiva och sportiga liv. En viss stelhet i fotleden, förminskad vadmuskulatur, mindre fotstorlek och ibland något kortare underben, är de enda påminnelserna om den medfödda missbildningen. Mikael Dahlbom menar att det är jätteroligt att se barnen efter behandlingen. Det är också lätt att övertyga föräldrarna då metoden är väldokumenterad sedan talet. Det gäller dock för barn och föräldrar att ha tålamod och inte sluta med skenan bara för att fötterna ser bra ut risken är att de återigen vrider sig inåt om behandlingen avslutas för tidigt. Mycket av jobbet handlar om att motivera föräldrarna att fortsätta med behandlingen, säger Mikael Dahlbom. FOTNOT: Teamet bakom behandling av klumpfot är barnortopedläkare Olle Månsson och hans kollega Per-Olof Funnermark samt ortopedingenjörerna Mikael Dahlbom och Anders Solvarm. 03

4 Mot en grönare vård Minnesfond för Elsy Wiksten Hygiensköterskan Elsy Wiksten, Uddevalla sjukhus, som avled efter en kort tids sjukdom, var en välkänd profil inom NU-sjukvården. Då hon var en av Sveriges första hygiensköterskor fungerade hon som mentor och rådgivare åt många. Elsy Wiksten var oerhört engagerad i sitt yrke: hon deltog i flera nationella projekt för utarbetande av metoder och arbetsrutiner, hon skrev i hygiensköterskornas medlemsblad, hon föreläste och medverkade i fortbildningar. För Elsy Wiksten var rätt hygien och metoder för att förhindra smittspridning något mycket väsentligt. Hon gjorde allt för att inte patienten skulle drabbas av vårdrelaterade infektioner i sin kontakt med sjukvården. Kompetensutveckling av hygiensköterskor låg henne också varmt om hjärtat. Elsy Wikstens familj har därför startat en minnesfond inom Svensk förening för Vårdhygien, sektionen för hygiensköterskor. Sektionsstyrelsen utser stipendiater bland medlemmarna. Pengar kan gå till deltagande i konferenser, medverkan i studier, vårdutvecklingsprojekt, egna studier, studiebesök mm. Sektionens bankgironummer är: Märk talongen med Elsy Wikstens minnesfond. Med miljöcertifiering får man ett kvitto på att miljökompassen visar åt rätt håll. Man förbinder sig till exempel att anlita externa revisorer som granskar verksamheten utifrån, menar Ingrid Larsson. Svårt att komma igång med miljöarbetet? Ta då några steg på Miljötrappan, en guide till framtiden. Den är också en grund inför kommande miljöcertifiering. Enligt Västra Götalandsregionen ska samtliga förvaltningar införa ett miljöledningssystem. För NU-sjukvårdens del innebär det att organisationen miljöcertifieras enligt ISO under år Miljösamordnare Ingrid Larsson ser klara fördelar med att verksamheten blir certifierad; det är inte minst ett konkurrensverktyg och ger vårt varumärke en extra stjärnglans. Idag är labmedicin den enda klinik som har miljöcertifierats. Däremot har flera kliniker valt att ta de första stegen på Miljötrappan en vägledning i miljöledningsarbetet. Miljötrappan visar hur man kan nå miljömålen på samtliga nivåer. Samtidigt får personalen ett frågeformulär att fylla i. På så sätt får man en överblick över sin verksamhet och vilka miljöområden som bör prioriteras. Checklistan har tagits från primärvården. Det som NU-sjukvården påverkar miljön mest med, är resor (i tjänsten, till och från jobbet, patientresor), förbrukningsartiklar, energi, avfall och läkemedel (går ofta rakt igenom reningsverken). Enligt Ingrid Larsson har NUsjukvården arbetat grundligt med avfalls- och energifrågor. Och nu läggs stor kraft på transporter. En gemensam bilpool har redan startat. På intranätet kan man leta efter en samåkningspartner och en resvaneundersökning har utförts som ligger till grund för framtida planering. Idéer finns hur man ska underlätta för cyklister med fler och bättre cykelställ, tryckluft för pumpning och speciella cykeldagar med möjlighet till service. Personalklubben står i sin tur redo med olika lockbeten för att stimulera till cykling. Tillsammans med Vägverket och Västtrafik försöker NU-sjukvården också hitta miljövänliga lösningar som passar personalens tider och behov. För att belysa miljöproblem och peka på möjligheter, ordnas också reseseminarier, på Näl under vecka 38 och på Uddevalla sjukhus under vecka 39. Då är all personal och alla patienter välkomna att diskutera och få nya kunskaper. Nu satsar NU-sjukvården också på regionens kemikaliehanteringssystem Klara. NUsjukvården har hamnat på efterkälken åtminstone sett ur ett regionperspektiv men nu ska man komma ifatt. Under september utbildas kemikalieinventerare som ska sammanställa listor över de kemikalier som används i verksamheten och studera rutiner och förbrukning. Starka kemikalier som används slentrianmässigt kan kanske ersättas av mer miljöanpassade alternativ? 04

5 Ligger steget före i miljöarbetet Inför arbetet med att miljöcertifiera NU-sjukvårdens verksamheter, har Bertil Ohlsson och Cia Johansson några råd: Kom igång med något konkret som verkligen fungerar och förlora dig inte i vackra miljöpolicies, säger Bertil Ohlsson. Försök vinkla miljöarbetet till den egna verksamheten, och titta på det ni verkligen kan påverka, tillägger Cia Johansson. Bertil Ohlsson är dataingenjör och miljösamordnare och Cia Johansson är biomedicinsk analytiker och miljöombud. Båda arbetar på labmedicin. Bertils engagemang är ett slags fortsättning på hans tidigare arbete med kvalitetsutveckling. Personligt engagemang, miljö som nytt ämne och personalens motivation ledde till att han tackade ja till att bli miljösamordnare på kliniken. Cias miljöintresse har också ökat i takt med att hon fått möjlighet att förkovra sig i ämnet, både inom regionen och på högskolan. Jag tycker miljö är väldigt intressant och det är mycket viktigt att resursanvändningen minskar, samtidigt som det vi förbrukar tas om hand på rätt sätt. Och det är roligt att se att det miljöarbete som man gör hemma kan fortsätta på jobbet, säger hon. Jag tror också att en stark inre ledstjärna för många är just att inte slösa, påpekar Bertil Ohlsson. Idag är labmedicin den enda miljöcertifierade kliniken inom NU-sjukvården. En anledning till tätpositionen är att kliniken redan var ackrediterad enligt en labstandard (ISO 15819). Personalen är med andra ord van vid de krav som en standard Enligt Cia Johansson och Bertil Ohlsson på labmedicin, är struktur mycket viktigt för att kunna nå en certifiering. Miljö är med andra ord inget flum utan kräver ordning och reda. innebär och att arbeta med kvalitetsarbete ner på detaljnivå, strikta rutiner och avvikelsehantering. Vid en miljöcertifiering enligt ISO 14001, förbinder sig verksamheten att inte bara följa gällande regler, lagar och förordningar, utan också jobba mot ständiga förbättringar. Därför kommer också en miljörevisor två gånger per år. Kontrollen gör att miljöarbetet inte somnar in. Som hjälp på vägen mot en certifiering finns regionens miljömål och vägvisaren Miljötrappan. Sedan gäller det att sätta ett realistiskt mål. Inventera verksamheten först och hitta miljöbelastningen utifrån det. Vidare är Cias och Bertils råd att undvika att strida om betydelselösa smådetaljer och inte pressa fram nya rutiner som ingen kan eller vill följa. Man kan lätt skapa miljösabotörer om man går fram för hårt, kommenterar Bertil Ohlsson. Sedan måste alla förbättringar verkligen lyftas fram för att sporra personalen. I certifieringen ligger det i allas intresse att ständigt bli bättre men det kan också vara en svår sak att engagera alla, menar Cia Johansson. Ett argument för ett engagemang kan vara den starka kopplingen mellan hälsa och inre och yttre miljö. Men också miljö och god ekonomi kan hänga ihop. På labmedicin har certifieringen inneburit att miljö ständigt är på dagordningen, vid arbetsplatsträffar, inköp samt på ledningsmöten. Problemen har varit att hitta mätbara parametrar och att se kopplingen mellan åtgärd och resultat. Under en månads tid mätte Cia Johansson enhetens olika avfallsoch återvinningsfraktioner. Syftet var att få underlag till miljömålet att öka mängden material till återvinning utan att öka avfallsmängden. Andra saker är svårare att mäta energiförbrukningen går till exempel inte att mäta från avdelning till avdelning. Däremot ska kliniken nu försöka mäta energiförbrukningen på de kylar och frysar som finns i de egna lokalerna. Antalet ska minska och de värsta energitjuvarna bytas ut. Labmedicin kommer också att jobba vidare med att fasa ut de kemikalier som kan ersättas av mer miljöanpassade alternativ. Ökade krav på samarbetspartners, minskad material- och energiförbrukning och en parallell integrering av kvalitet/miljö/arbetsmiljö samt minst två timmars fortbildning i miljökunskap av varje anställd, är några andra punkter i klinikens kommande miljöarbete. 05

6 Dataspel rehabiliterar patienter Kan rehabilitering bli lustfylld, engagerande och till och med vanebildande? Ja, det tror neurologforskaren Martin Rydmark som vänt sig till NU-sjukvården och Fyrbodalinstitutet för att få hjälp med att utveckla dataspelsutrustning! Stroke drabbar årligen människor i Sverige. Rehabiliteringen är både lång och kostsam. Och inte alltid så effektiv. Efter att ha tränat på sjukhuset ska en strokepatient själv fortsätta sin rehabilitering i det egna hemmet. Risken är dock att den förlamade sidan upplevs som värdelös av patienten och rehabiliteringen avstannar. Docent Martin Rydmark har tillsammans med en tvärdisciplinär forskargrupp kommit på att dataspel kan öka motiveringen till egenträning. Utrustningen kan lätt monteras i patientens eget hem. Dataspelen ska vara roliga och lustfyllda. De ska Det är första gången det finns ett instrument som ger evidensbaserad kvalitativ och kvantitativ information om en rörelse, hävdar Martin Rydmark. också ha ett funktionsträningsmoment i sig, anser Martin Rydmark. Utrustningen kan träna upp koordination, känsel, styrka, precision, acceleration, hastighet, reaktion, vridrörlighet, minne och uppfattningsförmåga. Idag finns bara ett fåtal rehabiliterande spel men Martin Rydmark tror att det bara är fantasin som sätter gränserna; idéer finns om skulptering, trädgårdsarbete och orkesterdirigering. Det viktigaste är att spelen är underhållande och fysiskt och intellektuellt aktiverande. Arbetsstationen i hemmet ska också kopplas in i ett nätverk där basstationen på sjukhuset ingår. Personalen kan till och med ställa om spelets svårighetsgrad på distans. Hela tiden kan man också följa patientens resultat och hur ofta spelet används. En mängd rörelseparametrar kan avläsas på diagram. Utrustningen kan också i viss mån användas för diagnostisering. Nätverksuppkoppling möjliggör också videotelefoni med sjukvårdspersonal, anhöriga och medpatienter. Det går också att spela dataspel med till exempel barnbarnen som sitter uppkopplade någon annanstans i Sverige. Det ska bli en ökad social kontaktyta med de här prylarna, menar Martin Rydmark. 3D-systemet har tagits fram för strokepatienter men Martin Rydmark tror att många grupper kan dra nytta av den här typen av rehabilitering, till exempel de med neurologiska sjukdomar eller celebral pares. Inte minst ungdomar kan bli en viktig målgrupp. Spelaren bär glasögon som ger en 3D-bild och styr spelet med hjälp av en pekpinne, så kallad haptik. Spelaren känner till och med när pekpinnen krockar mot något i den virtuella miljön. Här testar personal under överseende av Ola Göransson, Fyrbodalinstitutet. Det ligger flera års grundforskning och klinisk forskning bakom systemet. Resultaten är hitintills mycket lovande och rehabiliteringen är också kostnadseffektiv enligt Martin Rydmark. kontaktyta Ett projekt har inletts i samarbete mellan Fyrbodalinstitutet och Sahlgrenska akademin för att utveckla grundenheten till en klinisk användbar rehabiliteringsmodell. Man hoppas nu få personal och patienter inom NUsjukvården att använda sig av utrustningen för att därmed få en kvantitativ bedömning av användbarhet och rehabiliteringsresultat. Ola Göransson och Krister Petersson på Fyrbodalinstitutet är forskningsassistenterna som ska vara spindlarna i nätet vad gäller den tekniska utvecklingen. Det ska bli en ökad social med de här prylarna Anna-Lena Bellner, Fil.dr. och ansvarig för projektet på Fyrbodalinstitutet, är full av tillförsikt: Det jag känner mot bakgrund av 30 års erfarenhet av strokevård är att det är lite av heureka över det här projektet. Det här syftar till att individen ska återvinna sin aktivitet och bli delaktig i samhället igen samtidigt som kroppsfunktionerna tränas. I helhetstanken som förs fram finns oanade möjligheter om det hanteras på rätt sätt men det krävs också coacher på klinikerna. Men den ena rehabiliteringen utesluter inte den andra. Det som avgör, är vilken typ av rehabilitering som personal och patienter tycker om, säger Anna-Lena Bellner. 06

7 Kerstin Kalén, Ina Lervik och Ulla Lennander vill utöka patienternas möjligheter till att verkligen förstå och ta till sig information. Huvudingredienser i en PI-grupp En välinformerad patient söker inte sjukvård i samma grad som andra. Och ökad kunskap kan ge en patient med kronisk sjukdom en bättre chans till självständighet och att lära sig leva med sjukdomen. NU-sjukvården satsar därför på att stärka möjligheterna till information till patienter och anhöriga. Det finns redan patientinformationsrum på biblioteken på Näl och Uddevalla sjukhus. Här finns aktuell litteratur, tidskrifter, broschyrer, video/dvd med undervisningsfilmer och dator för att kunna söka information från till exempel NU-bibliotekets hemsida eller från databasen Pion ett samarbete mellan sju sjukhusbibliotek. I Pion finns material om bland annat hälsa, sjukdomar, behandlingsmetoder, patienträttigheter, patientupplevelser och här finns också kontaktuppgifter till patientföreningar. Problemet med patientinformationsrummen är att de inte används särskilt mycket det vill en projektgrupp ändra på. Projektgruppen består av kurator Ina Lervik, bibliotekarien Kerstin Kalén och sjuksköterskan Ulla Lennander, samtliga arbetar på Näl. I ett första inledningsskede har gruppen kartlagt de olika informationsbehov och möjligheter som finns. Men korta vårdtider, hindrande sjukdomar/skador och intensiva dagar, gör det svårt för patienterna och deras anhöriga att aktivt orka söka information. PI-gruppen (patientinformationsgruppen) vill hitta nya som vägar för att få patienter och personal intresserade av informationssökning. Avdelningsmaterial, undervisningsfilmer, besök på mottagningar och samarbete med patientorganisationer, är några av möjligheterna som gruppen undersöker. PI-gruppen har kartlagt vilken typ av patientinformation som de olika landstingen erbjuder; vad fungerar bra och vad fungerar dåligt? De har också varit på studiebesök i Norge. Våra kollegor i broderlandet har kommit längre vad gäller patientutbildningar som syftar till att lära sig hantera smärta, trötthet och andra symtom. Kurserna försöker ge inspiration till ett aktivt leverne och ger deltagarna förslag på verktyg som avslappning, motion, kost, hantering av depression/frustration, rätt medicinering och olika behandlingsalternativ. På så sätt kan patienterna lära sig att leva friskare liv. Den Att få reda på en sjukdom är att sväva i fritt fall välinformerade patienten är också tryggare i egenvården. Sedan är det inte minst viktigt att få träffa människor i samma eller liknande situation. Vi tror att det är bra att jobba med gruppsamverkan. Erfarenheterna från Norge visar att det kan vara det som dyker upp i vardagen som kan upplevas som det mest väsentliga, säger Ulla Lennander. Det bedrivs redan olika former av patientutbildningar inom NU-sjukvården: diabetesskola, njurskola, hjärtskola, KOL-skola, strokeskola, cancerskola med mera. PI-gruppen vill utveckla verksamheten ytterligare, med kompletterande information och utbildningar, kanske anordna föreläsningar, och inte minst tipsa om möjligheterna till informationssökning. Genom samarbete med patientorganisationer kan man också lyfta fram patientgrupper som inte alltid syns. Information från läkare räcker ofta inte. Det som sägs är inte samma sak som det som uppfattas. En patient är ofta i kaos när han eller hon får reda på en svår sjukdom. Det är som att sväva i fritt fall och då är det svårt att ta till sig informationen. Där kan vi hjälpa till, anser Ina Lervik. Det händer att patienter kommer till oss och säger att doktorn var bra och snäll men jag förstod inte vad han sa, tillägger Kerstin Kalén. 07

8 Nytt vårdprogram för bättre helhetssyn Det finns en grupp patienter som ofta bollas fram och tillbaka mellan olika instanser: de med psykiska funktionshinder och missbruk. Man blir inte mindre sjuk eller missbrukar mindre av den hanteringen, menar projektledare Karolina Ryberg. Ett nytt vårdprogram ska förbättra vården och behandlingen. Bakom vårdprogrammet står psykiatriska kliniken. Samarbetspartners är 15 kommuner, primärvården, tandvården, frivården, brukar- och intresseorganisationer. Vårdprogrammet finansieras av de så kallade Miltonpengarna, statens satsning på en effektivare psykiatrisk vård och ökad livskvalitet för patienterna. Projektledarna Karolina Ryberg och Kristina Olsson, menar att dagens vård och behandling ofta blir ineffektiv. Om man till exempel ska göra någon drogfri måste också de grundläggande behoven vara tillgodosedda. Vi kan avgifta en patient flera gånger men patienten kommer att återfalla i missbruk om det inte finns något att göra mellan måndag till fredag eller någonstans att bo, säger Karolina Ryberg. Helhetsperspektivet genomsyrar därför hela vårdprogrammet, allt från socialt nätverk till nya synsätt och strukturer. En viktig bit är att få kunskap om varandras kompetenser, förutsättningar och vilka regelverk som styr de olika organisationerna. Genom att lära känna varandra och börja kommunicera, upptäcks också nya möjligheter. Karolina och Kristina tar ett exempel: i vårdprogrammets inledningsfas upptäckte de att det fanns tandläkare som har som specialitet att Karolina Ryberg och Kristina Olsson ska samordna vårdplaneringen och ta fram en utrednings- och behandlingsmetodik som leder till ökad vårdkvalitet och effektivare resursutnyttjande. Patienterna ska därmed inte riskera att hamna mellan olika stolar. behandla missbrukare med psykiska funktionshinder. Men tandläkarna efterlyste fler patienter kännedomen om behandlingen saknades nämligen inom öppen- och slutenvården samt hos kommunerna. Vårdprogrammets målgrupp är patienter med en eller flera psykiska diagnoser samt missbruksproblem. I vissa fall har själva missbruket lett till psykiska problem. I andra fall är det de psykiska problemen som gör patienterna mer mottagliga för missbruk. Det är ofta socialt handikappade grupper och den enda grupp de får vara med i är kanske A-laget på stan, menar Kristina Olsson. Målgruppen kan ha koncentrationssvårigheter (ADHD), personlighetsstörningar (border-line) eller affektiva tillstånd (depressioner, manodepressivitet). Väldigt många med depressioner känner skuld och skam och tar därför lätt till benzodiazepiner och alkohol. Sedan kan det vara tvärtom, använder man mycket droger kan det lätt leda till depressioner, förklarar Kristina Olsson, som till vardags arbetar som sjuksköterska på beroendeenheten. Mycket av arbetet innebär information, motivation och annat förebyggande arbete. Det gäller verkligen att redan vid första psykosen informera om riskerna för ett drogmissbruk. Samtidigt måste man försöka underlätta vardagen för patienten för att det ska bli lättare att sluta missbruka. Ett sätt att förenkla är att drastiskt dra ned på antalet kontaktpersoner som är inblandade i patientens liv. Personalen i sin tur måste lära sig att se i flera nivåer; på den psykiatriska kliniken kanske man ser missbruket mest som ett agerande som kan förvärra ett psykiskt tillstånd, men missbruket försvårar också ett socialt nätverk, boende och jobb. Och hantering av narkotika är dessutom olaglig. Stor vikt har lagts vid utbildning, av personal, patienter, anhöriga och brukarorganisationer. Denna kompetensutveckling har innehållit allt från bemötande av olika patientgrupper till de senaste forskningsrapporterna. FOTNOT: Vårdprogrammet är ett tvåårigt projekt som slutar december Under tiden styrs projektet av mycket brett sammansatta arbetsgrupper och en projektgrupp. Den medicinskt ansvarige är Per Persson vid psykiatriska kliniken. 08

9 Nu ska den onda spiralen brytas Efter 30 års erfarenhet från den psykiatriska vården så provar nu sjuksköterskan Bosse Fredriksson nya vägar i ett samverkansprojekt. Det jag har saknat är gemenskap och sysselsättning för patienterna. Vi har medicinerat och medicinerat men de bitarna går ju inte att medicinera bort, säger han. Bosse Fredriksson från NUsjukvården och Per Ekman från Uddevalla kommun, arbetar med ett Miltonprojekt som ska leda till ökad samverkan mellan olika instanser; allt för att inte brukarna (psykiskt funktionshindrade) ska hamna mellan olika stolar. Projektledarna är en intressant konstellation som kompletterar varandra: Bosse med sin gedigna vårderfarenhet och Per med sin tid inom näringslivet och som projektledare. Det finns ungefär 700 psykiskt funktionshindrade i Uddevalla kommun. Upp mot en tiondel har någon form av sysselsättning inom den kommunala dagverksamheten. En del av övriga brukare jobbar, men troligtvis går många sysslolösa. Samverkansprojektet ska öka sysselsättningsgraden. Sysselsättning är ett led i både behandling och förebyggande vård; att få en strukturerad vardag, att känna sig behövd, få medverka i ett socialt sammanhang och få sin isolering bruten, är nödvändigt för att lyckas behandla patientgruppen på ett effektivt sätt. Dessutom är det samhällsekonomiskt lönsamt med sysselsättning då vårdbehoven därmed minskar. Att kunna samverka och skaffa fram sysselsättning är de två största bitarna i projektet. Det blir aldrig någon rehabilitering av en brukare Bosse Fredriksson och Per Ekman vill bryta spiralen av isolering, utanförskap, sysselsättningsbrist och en allt sämre psykisk hälsa med hjälp av samverkan och sysselsättning. om denne är hänvisad till ensamhet och inaktivitet, poängterar Per Ekman. Sysselsättning handlar inte om regelrätta jobb. Varje person måste också bedömas var för sig; vad den klarar av och önskar sig av en sysselsättning. Vissa kanske bara behöver bryta sin isolering och komma med i en gemenskap på ett kafé. Andra behöver mer konkreta och utvecklande arbetsuppgifter. Ungdomar kanske behöver motiveras till att överhuvudtaget delta och förstå vitsen med sysselsättning även om den kan verka simpel och långtråkig. Projektet ska därför jobba med motivering och även förmedla framtidsvisioner. Sysselsättningen kan bestå av några timmar per vecka det viktiga är inte kvantiteten utan att få vara delaktig. En dröm är att hitta en egen lokal som de psykiskt funktionshindrade får driva själva och där det bedrivs exempelvis legoarbeten till det lokala näringslivet. Vare sig brukare eller arbetsgivare ska stressas till några snabba åtaganden. Per Ekman vet hur företagare resonerar: ofta kan man tänka sig att ta emot psykiskt funktionshindrade men det får inte innebära alltför stor belastning eller höga kostnader. Samtidigt tror han att många vill ta ett samhälleligt ansvar det ger också en bra bild av företaget. En enkät som brukarna svarat på visar också önskemål om att delta i planeringen av sin egenvård, få motionera, studera och öka den sociala samvaron. Mycket av Pers och Bosses jobb innebär därför att bygga nätverk och att hitta samverkanspartners. Vårdplanerna kommer att peka ut ansvarsområden för alla parter. Däremot ska det inte förekomma revirtänkande. Brukarna ska också få samma kvalitet på vården oavsett om det är NU-sjukvården eller kommunen som är ansvarig. Arbetsgrupperna består av olika yrkeskategorier från olika arbetsgivare. Brukare och intresseorganisationer är också med i vårdplaneringen för att därmed öka delaktigheten. Helhetstänkande inom vård och behandling, bättre kännedom om varandras organisationer och vidareutbildning av personal, är andra viktiga pusselbitar i projektet. Tanken är att kontakter, nätverk och en arbetsbank också ska ha byggts upp innan projekttidens slut. Projektledarna hoppas på en stabil plattform för fortsatta satsningar på målgruppen. Satsningen handlar inte bara om att ge brukarna en meningsfull strukturerad vardag utan också om att ta vara på deras människovärde. FOTNOT: I samverkansprojektet ingår Uddevalla kommun, NU-sjukvården, primärvården Fyrbodal och brukarorganisationen IFS. Projektet slutar december

10 Gästkrönika I den efterlängtade världen finns inga vi och dom En gång åkte jag som är sjuk i astma till London med två kamrater sjuka i schizofreni. Vi hade en mycket bra resa trots vidrigt sjöoväder och en 0-0 match i fotboll. Trots våra sjukdomar. Kanske var det rentav det roligaste jag gjort under 20 års arbete i den psykiatriska vården. Vi reste som de personer vi var. Nyss var jag i Stockholm i sällskap av två andra kamrater med liknande sjukdom. Det var lika trevligt. Vi var där för att tillsammans med andra ge en starkare röst från de som har en egen erfarenhet av psykisk sjukdom. Vi vill berätta för den som inte vet att det handlar om kloka, vettiga, sympatiska människor som stundvis kan ha lite väl många tankar, sinnesintryck, föreställningar som trängs i huvudet. Vilket tar energi och ork, påverkar koncentration, uthållighet och minnets fungerande. De är naturligtvis inga idioter. Inte farliga för andra. Snarare tvärtom. Och de skall som alla andra framför allt inte underskattas. De stämmer som vanligt inte alls överens med den stereotypa bilden som målas upp på löpsedlar där alla psykiskt sjuka förefaller lika. Antagligen lika nyanserat som att alla kroppssjuka kan buntas ihop. Media förenklar och förstärker myter. Ljuger för att det säljer. Själv är jag så kallad personal men inte minst är jag en människa och därmed en av dom. Jag känner stor respekt för dem jag möter som försöker leva sina liv så gott de är förmögna. Det är faktiskt också vad jag själv ägnar mig åt. Men hur ser vi Det finns inga psykpatienter. Det finns personer som söker psykiatrisk vård. Det menar gästkrönikören Christer Johansson. på människor som lever sina liv med psykisk ohälsa? Vilka attityder har du och jag? Hur vill vi se på oss som kan drabbas av sjukdom i det som går under namnet själen? Hur kan vi skapa förutsättningar för återhämtning och tillfrisknande? Ett öppet, tolerant och hyggligt samhälle. Här är rösterna från dem som har egen erfarenhet viktiga. Vi behöver lyssna. Den som har skon på vet bäst var den klämmer. Patienten är också deltagare och resurs. Expert genom egen erfarenhet. Organisationerna systemen är väl till för dem som använder dem? Inte för dem som arbetar åtta timmar i dem. Utgångspunkten är ett samspel mellan brukare och personal. De som är beroende av ett system bör naturligtvis kunna påverka det. Det vill säga ha inflytande. Delaktighet, egenansvar och respekt för personen i fråga gynnar återhämtningen. Det handlar om synen på den som är i behov av vård och stöd. Inställning till makt. En fråga om demokrati och medborgarskap. Fördomar och negativa attityder förstärker utanförskap. Stigmatisering är en form av diskriminering och nedvärdering av människor som drabbats av psykisk sjukdom. En etiketteringsstämpling där de utpekade tappar i status. Den breda allmänheten känner i sämsta fall rädsla, avståndstagande och undviker personer som har psykiska besvär. Det leder till låg självaktning, isolering och hopplöshet. Känsla av skam och att allt färre som skulle behöva göra det söker vård. Det påverkar familj och möjligheter att etablera sig och vara med i samhället. Det finns svensk forskning där personal inom den psykiatriska vården svarat att de anser att 58 % av schizofrenisjuka är farliga för andra, 85 % tycker att samma patienter är oförutsägbara, 23 % tror ej att de förbättras av behandling och 71% uppger att de inte tror att patienterna någonsin blir friska. Det finns alltså stigmatisering inom själva vården. Det finns inga psykpatienter. Det finns personer som söker psykiatrisk vård. Och det är väldigt hög tid att vi ser till att vi kan erbjuda en bra sådan. Samma personer skulle naturligtvis kunna drabbas av kroppslig ohälsa och därmed som alla andra få rätt behandling på rätt ställe för exempelvis diabetes eller astma. Helt enkelt tas på allvar. I den efterlängtade världen finns inga vi och dom. Bara människor som kan påverkas av sjukdom, samtidigt som vi lever livet. Christer Johansson Chef Psykosteamet/ Psykiatriska akutteamet Uddevalla 10

11 Ett liv i två världar Ett liv i två världar En dag ser jag en illröd man, upplöst i sina konturer, och en man med strålglans med en gloria ovanför huvudet. Sedan ser jag i mina vanföreställningar människor med vanställda armar och ben, berättar Kristina Kåwert. Därefter följde 20 år med schizofrena symtom. Det var 1985 som schizofrenin drabbade Kristina Kåwert. Hon tror att utbrottet beror på en rad personliga motgångar som inträffade under en kort tid. Det var på jobbet inom skolan som de första symtomena visade sig. Kristina Kåwert kände att lärarkollegorna konspirerade mot henne. Än idag vet hon inte om det är sant eller inte. Jag kallar mitt liv alla mot en. Jag har fått det nästan som ett slags funktionshinder, säger hon. för Jag kallar mitt liv alla mot en Kristina Kåwert valde att tidigt berätta för sin omgivning om sin situation. Jag ville säga att "jag inte är någon idiot bara för att jag råkat bli sjuk", förklarar hon. Kristina Kåwert tycker att sjukdomsdebuten kom plötsligt och utan förvarning. Ingen kollaps, inget sammanbrott, ingenting som förvarnade henne. Helt plötsligt kom bara rösterna, synerna, vanföreställningarna och känslan av att ha tappat kontrollen över sitt eget liv. Det känns som någon leder mig, att jag ska följa ett manus som alla Uddevallabor har varit med och skrivit, berättar hon. Kristina Kåwert beskriver sitt liv som successivt allt bättre. Visst har hon behövt slutenvård några gånger och hon har kontinuerlig kontakt med det mobila teamet på Uddevalla sjukhus, men hon vill samtidigt peka på att man kan bli rätt frisk trots psykisk sjukdom med schizofrena drag. Rätt medicinering, samtalsterapi och ett yttre stöd har gett resultat. Jag har också lärt mig att ta livet som det kommer. Det värsta har redan hänt, en svår sjukdom, en skilsmässa och mycket annat. Familjen är en anledning till att Kristina Kåwert klarat sig relativt bra. Den gav mening, struktur och fick henne att kämpa. Eftersom hon också är en aktiv människa har hon ett socialt liv en betydelsefull faktor för psykisk hälsa. Att ha ett nätverk är A och O, poängterar hon. Risken vid psykisk sjukdom är att patienten isolerar sig och därmed kan sjukdomen förvärras. Därför är den yttre ramen med bostad, sysselsättning, ekonomi, fysisk hälsa, vänner och professionellt stöd, viktiga pusselbitar i ett välbefinnande. Alla kontakter där jag kan möta förståelse är bra, tillägger Kristina Kåwert som nämner att den mänsklighet som det mobila teamet förmedlat, har betytt mycket för hennes livskraft. När hon ser tillbaka på de senaste 20 åren kan Kristina Kåwert känna stolthet över allt hon faktiskt klarat: personliga motgångar och ett psykiskt funktionshinder samtidigt som hon försökt leva ett aktivt liv. Kristina är nöjd med personalen inom vården men hon understryker vikten av att ge psykiskt sjuka ett bemötande som alla patienter förtjänar: omtänksamhet och tålamod. Ibland har hennes besvär inte riktigt tagits på allvar eftersom hennes sjukdom inte syns. Sedan tror hon att det faktiskt finns en risk att allvarliga somatiska symtom kan nonchaleras bara för att det finns en psykisk sjukdom i botten; man kan bli avfärdad som psykiskt sjuk när det faktiskt är kroppen som är sjuk. Fortfarande lever Kristina Kåwert i två världar, en objektiv och en subjektiv där den senare ständigt innehåller dolda budskap, i allt och alla. Idag har hon dock sjukdomsinsikt och kan ta hjälp av personal för att tolka sin omgivning. Ofta tror jag att jag gjort något fel om det händer något, till exempel om det börjar regna. Eller att jag straffas för något. Men det är allt mer sällan nu. 11

12 Rullande vård - rena hjulklappen Läderlappen kan glömma sin Batmobil. Lika spännande (men utan jetmotor och raketer) är Mammomobilen. Eller Vårdmobilen. Flexibilitet och mobilitet var ett slags tema då Vårdsamverkan FyrBoDal hade en kick-off för det framtida gemensamma närsjukvårdsarbetet. Under dagen framkom bland annat vikten av en gemensam värdegrund hos vårdgivarna. Gränsöverskridande och okonventionella arbetssätt var andra önskemål som togs upp. NU-direktör Sten Axelsson hade i sin tur en vision om att föra över många av dagens patienter som söker akutvård till en annan vårdnivå och att gränserna mot kommunerna och primärvården kommer att suddas ut. Den största utmaningen såg han i att få rätt slags patienter till våra sjukhus och samtidigt förmedla sjukhusens kompetens till andra vårdgivare. Primärområdeschef Barbro Weber pekade på att det råder ett starkt politiskt tryck att satsa på närsjukvård. Samverkan kan innebära en Bakgrunden till en satsning på närsjukvård är behovet av en förändring av dagens organisation och struktur av hälso- och sjukvård för att kunna möta ett växande vårdbehov från en åldrande befolkning och allt större krav och förväntningar på sjukvården. I närsjukvården ingår primärvården, kommunerna i Fyrbodal inklusive Lilla Edet, NU-sjukvården och Hälso- och sjukvårdskansliet. Samordning och styrning av närsjukvården sker via Vårdsamverkan Fyrbodal. Basen i På vägen är Vårdmobilen 2,5 meter bred. På plats dras sidorna ut och bredden ökar till 6,5 meter. Det innebär en total yta på 100 m 2. hushållning av våra gemensamma resurser. Nu efterlyste hon inte bara prat utan också handling. Hon vände sig också till närsjukvårdsgrupperna och lyfte fram det stora ansvar som vilar på dem. Arbeta lösningsfokuserat och kreativt var hennes råd. Mats Hellqvist, 68-årig mobil distriktsläkare i Uppsala, berättade om den enkla och effektiva struktur som han ingår i. Via telefon dirigeras han till sin målgrupp: akut sjuka äldre med samverkansarbetet är fem närsjukvårdsgrupper. De övergripande målen för närsjukvårdsarbetet är trygghet, tillgänglighet, kontinuitet, vårdkvalitet och resurshushållning. Tanken är att närsjukvården ska kunna klara 80 procent av befolkningens sjukvårdsbehov. För patienterna innebär satsningen snabbare och smidigare sjukvård där man inte ska märka av trösklar mellan olika vårdgivare. Vården ska kunna ges i närmiljön och på dagtid. Målet är att patienten eget ordinärt boende. Ofta är det patienter där distriktssköterskan är osäker om hon ska skicka vidare till sjukhus eller inte. Ibland följer Mats Hellqvist med ambulansen till patienter som man misstänker Mats kan hjälpa i bostaden. Tack vare en bärbar dator kan Mats Hellqvist logga in sig i vårdcentraler och slutenvård och komma åt såväl patientjournaler som labsvar. Därefter är det hans mångåriga erfarenhet som styr vem som ska skickas ska slutbehandlas redan vid första sjukvårdskontakten. En ökad satsning på närsjukvård ska också frigöra samhällsresurser då behovet av akutvård och slutenvård kan minska. Förhoppningen är också att remissflödena till sjukhusen ska minska. vidare och vem som kan behandlas i hemmet. På sex år har verksamheten inneburit att närmare 3000 patienter sluppit uppsöka akut vård. Mats Hellqvist räknade ut att det innebar en besparing på 41 miljoner kronor! Pengar i all ära den stora fördelen var ändå den humanitära vinsten; att gamla patienter slipper ta sig in till sjukhuset. Under dagen visade också ett företag upp sin affärsidé som ska vara ett svar på jakten efter samverkan och resurshushållning en vårdcentral på hjul. På så sätt ökas mobiliteten, flexibiliteten och kostnadseffektiviteten. Inne i långtradaren finns den senaste tekniken och den möjliggör patientnära vård, inte minst till glesbygdsbor. Här finns väntrum, toaletter, dusch, reception, rum för specialistvård, undersökningsrum med röntgen/ultraljud och lab. Men den så kallade Vårdmobilen kan också byggas om för titthålskirurgi, tandvård, mammografi eller andra specialiteter allt efter befolkningens aktuella vårdbehov. Närsjukvården ska bli gränsöverskridande Närsjukvården omfattar de vanligaste vårdbehoven som befolkningen har. Samarbete och samverkan är nyckelord. De olika vårdgivarna ska stötta varandra med resurser och kompetens. Lokalsjukhusen får en förtydligad roll i arbetet och områdesansvar för befolkningens behov av närsjukvård. Här finns också specialistmottagningar och rehabiliteringsverksamhet och kärnverksamheter. Näl och Uddevalla sjukhus ska i sin tur kunna erbjuda den konsultation och handledning som primärvården och kommunerna har behov av. KÄLLA: Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet 12

13 Manchester är inte bara tyg, industri och fotboll. Det är också en prioriteringsmodell som används för att ta hand om sjuka och skadade. Och erfarenheterna visar att patientsäkerheten har blivit bättre. Idag arbetar man inom akutvården med triage, ett objektivt bedömnings- och prioriteringssystem som bygger på att patienternas symtom analyseras efter standardiserade flödesscheman. För att utveckla arbetssättet med triage, har akuten på Uddevalla sjukhus sedan ett och ett halvt år tillbaka arbetat enligt Manchestermodellen, något som först introducerades av narkosläkare Nina Widfeldt i Göteborg. Även Näl har valt att följa efter. Patienter som kommer till akuten har alltid prioriterats efter symtom men indelningen har varit mycket grov. Då patientsäkerheten ansågs kunna förbättras, introducerades Manchestermodellen. Projektgruppen var också på sjukhus i Manchester för att lära. Modellen anpassades sedan efter svenska förutsättningar. Även om den inte kan ersätta kunskaper, erfarenhet och sunt förnuft, är den ett mycket bra hjälpmedel. Agneta Bäckström, Stina Lönnqvist, Rita Abrahamsson och Pia Olofsson tycker att Manchestermodellen gett en ökad patientsäkerhet. Även Stina Lönnqvist, Ann-Sofie Bergh, Ann-Louise Andreasson och Lisbeth Magnusson har ingått i projektgruppen. Bara för att man kommer in med ambulans till akuten hamnar man inte per automatik i någon snabb gräddfil. Manchestermodellen går efter symtom, svårast sjuk får förtur in. Punkt slut. Det har inneburit att det knorrats en del i väntrummet bland patienter som vill tillämpa en strikt turordningsprincip. Vad som däremot uppskattats är att det tar max en kvart tills en patient får komma in på ett rum för en första bedömning. Att i lugn och ro få beskriva sina problem och symtom utan att medpatienter kan tjuvlyssna, och dessutom slippa prata med personal genom en lucka, har fått bra gensvar. Det ger trygghet och intimitet. Prioriteringsmodellen ger en snabb och överskådlig bild av vilka patienter som läkaren ska ta sig an först. Omprioritering sker fortlöpande beroende på patientens tillstånd och sjukdomens utveckling. Patienter i grupp 5 brukar ofta hänvisas till jour- eller vårdcentral. Ingen avvisas från akuten men patienterna hjälps till rätt vårdnivå. Dessutom finns en direkttelefon till sjukvårdsupplysningen för vidare hjälp och eventuell tidsbokning. Manchestermodellen bygger på att personalen ställer frågor enligt formulär som är anpassade till symtomen och patientens tillstånd. Om en patient söker för till exempel buksmärtor, tar personalen fram ett specifikt frågeformulär på datorn. Så fort patienten svarar ja på ett symtom får patienten också den prioriteringsnivå som symtomet motsvarar. Vid osäkerhet prioriteras patienten oftast upp en nivå. Eftersom patienten snabbt får se sjukvårdspersonal men kanske inte läkare kan patienten också komma att nedprioriteras efter att sjuksköterskor har gett medicin (som de har delegation att ge) eller plåstrat om patienten. Då har också förutsättningarna att vänta lite längre på läkaren blivit bättre. Det skapar också säkerhet för all personal att veta att patienten redan genomgått en första bedömning. Eftersom samma standardiserade frågor ska ställas av all personal är det lättare att göra likartade bedömningar. Det skapar trygghet, rutiner och en gemensam terminologi. Det underlättar också introducering av ny personal och vidareutbildning. Prioriteringar och möjligheten till olika tolkningar av patientsvar, diskuteras dock ständigt inom personalgruppen. FAKTA På Uddevalla sjukhus tillämpas fem prioriteringsnivåer: 1. Läkarebedömning omedelbart 2. Läkarebedömning snarast (ca tio minuter) 3. Läkarebedömning inom ca en timma 4. Läkarebedömning inom ca två timmar 5. Läkarebedömning dröjer mer än två timmar. 13

14 Vill öka kunskaperna om medicinsk abort Ska en graviditet avbrytas i ett tidigt skede är medicinsk abort en bra metod att välja. I vårt upptagningsområde gör ungefär 30 procent av kvinnorna abort på medicinsk väg men i vissa delar av landet är siffran 80 procent. En orsak till skillnaden kan vara att kunskapen om metoden är bristfällig i just vårt upptagningsområde, säger Ingrid Almskog, överläkare på kvinnokliniken. Upp till och med vecka nio kan en gravid kvinna välja medicinsk eller kirurgisk abort (skrapning). Den sistnämnda metoden rekommenderas efter vecka nio för att därmed vara säker på att all vävnad kommer ut. Men många kvinnor väljer kirurgisk abort även då en graviditet ska avbrytas i ett tidigt skede. Det tycker Ingrid Almskog är synd: Om kvinnan är säker på sin önskan om att avbryta graviditeten, och aborten görs mycket tidigt, till exempel i vecka sex, är livmodern liten och smärtan och blödningarna obetydliga vid en medicinsk abort, påpekar hon. Säkerheten vid kirurgisk abort är dessutom sämre före vecka sju. Ingrid Almskog önskar att det allmänt fanns bättre kunskaper om den medicinska abortens fördelar, att det faktiskt går att använda endast piller för en tidig abort. Men trots att metoden använts i drygt tio år, finns det fortfarande ett stort informationsbehov. Ännu större kunskapslucka finns hos patienterna. Då kvinnokliniken i enkätundersökning frågade 100 abortpatienter, framkom det att mer än hälften av de 76 svarande inte visste om att det fanns en medicinsk metod för att avbryta en tidig graviditet. Ingrid Almskog har varit med och utbildat olika slags sjukvårdspersonal för att öka kunskaperna om medicinsk abort. De som valde medicinsk abort svarade i enkäten att fördelarna var att slippa nedsövning och hela operationsmiljön, att få vara medverkande och att ha en möjlighet att ta med sig sin partner som stöd. En del tyckte också att aborten kändes mer som ett naturligt missfall. Ett ytterligare skäl till att propagera för medicinsk abort är att metoden är en tredjedel så kostsam som den kirurgiska. Nackdelen med medicinsk abort är att den ger en mer långdragen blödning och mer smärta än den kirurgiska. Risken för infektion minskar dock och risken för att punktera livmodern elimineras helt. Den kirurgiska aborten är i sin tur helt smärtfri och möjliggör insättande av spiral under ett och samma ingrepp. Så länge kvinnan inte äter blodförtunnande medicin eller är överkänslig för prostaglandin, så menar dock Ingrid Almskog att den medicinska aborten lämpar sig för de flesta kvinnor. Men undersökningar visar att det FAKTA absolut viktigast av allt är att kvinnan själv får välja abortmetod då får man också flest nöjda patienter. Inom NU-sjukvården tar det max en vecka för patienten att få tid för ett läkarbesök. Vid abortrådgivningsbesöket görs en gynekologisk undersökning. Graviditetens längd avgörs med hjälp av en ultraljudsundersökning och det tas blodprover och prov till klamydiaodling. Man diskuterar också preventivmedel och ger information om val av abortmetod. Även kuratorsstöd erbjuds. Den medicinska aborten sker i två steg: först får kvinnan antihormontabletter. Efter två dagar kommer hon till sjukhuset. Efter ha tagit smärtstillande medicin, får hon prostaglandin (ett hormonliknande ämne) att föra upp i slidan alternativt att svälja. Preparatet framkallar livmodersammandragningar som i sin tur leder till missfall. Efter 4-5 timmar får patienten lämna sjukhuset. I en tidig graviditet, till och med vecka sju, kan kvinnan utföra aborten själv i hemmet med hjälp av tabletter som hon sväljer. Efter aborten kallas kvinnan till återbesök. Mellan den tionde och fram till och med den tolfte veckan görs kirurgisk abort. Efter tolfte veckan används en form av medicinsk abort, ibland kompletterad med skrapning. 14

15 Valfrihet skapar nöjda patienter Bra information och bemötande samt möjlighet till medbestämmande, ger också nöjda patienter. Det visar en studie av 22 kvinnor som själva fick välja abortmetod. Ett abortbeslut är ofta svårt och smärtsamt. Det föder starka känslor och det krävs ofta ett sorgearbete efter en abort. Sjuksköterskorna Ewa Winneby och Birgitta Essljung Land jobbar på kvinnokliniken, Uddevalla sjukhus respektive Näl. De betonar vikten av professionalitet i arbetet med abortpatienter; att förmedla trygghet, lyssna och ge ordentligt med betänketid. Det är viktigt att kvinnan bär med sig en hanterbar erfarenhete av sin abort. Annars kan en graviditet längre fram framkalla tankar och känslor från en tidigare gjord abort. Det kan till och med försvåra en förlossning. Bemötandet är oerhört viktigt. Än idag kommer kvinnor med skamoch skuldkänslor till kvinnokliniken för att göra abort. En dålig aborterfarenhet förstärker skuldkänslorna så att en kvinna till och med kan förvänta sig att föda ett sjukt barn som straff för att hon gjort en abort flera år tidigare. Jag tror att patienterna ibland tror att vi lägger värderingar på en abort, men när de känner att vi inte gör det så brukar de bli lugnare, säger Birgitta Essljung Land. Det är viktigt att vara inlyssnande, att ge tid, att lyssna utan att döma eller tycka. Istället ska kvinnorna själva få formulera sina egna känslor, menar Ewa Winneby. Ewa Winneby har gjort en intervjustudie av kvinnors upplevelser av medicinsk abort. Studien lyfter fram Sjuksköterskorna Birgitta Essljung Land och Ewa Winneby menar att patientens eget val av abortmetod minskar risken för att ett psykiskt trauma ska utvecklas. vikten av medbestämmande. Om kvinnan själv får välja mellan kirurgisk eller medicinsk abort, ökar möjligheten att bli nöjd och risken för att utveckla ett psykiskt trauma minskar. Intervjuerna visar också att de kvinnor som valde medicinsk abort tyckte om att få vara med och bestämma över sin kropp, behålla kontrollen, vara vaken och veta vad som händer. Studien pekar på att medbestämmande ger en känsla av delaktighet och att kvinnorna därmed känner sig mindre misslyckade. Flera uppskattade också möjligheten att bli ompysslade och kunna ha sin partner eller sin anhörig med sig under dagen. Den medicinska aborten ger även mannen möjlighet att dela kvinnans upplevelse och det kan föra paret närmare varandra. Ewa och Birgitta pratar om personalens fingertoppskänsla, att fånga in patienter som behöver extra stöd, trygghet och information. Det är svåra val som ska göras; först abortvalet i sig och sedan val av metod. Det är väldigt viktigt för hela upplevelsen att det är kvinnans val om det ska vara medicinsk eller kirurgisk abort, betonar Ewa Winneby. Trots att en medicinsk abort ibland kan medföra ångest, blödningar och smärta har de flesta kvinnor varit nöjda med valet av abortmetod. Idag är den metoden ännu bättre än då studien genomfördes. Numera utförs alltfler av aborterna hemma och det finns också betydligt effektivare smärtlindrande medel. Däremot uttryckte de intervjuade patienterna ett missnöje med brist på information vad hela abortproceduren i sin helhet innebar. Ewas och Birgittas erfarenheter tillsammans med studiens resultat, kan därför användas för att ge en mera nyanserad bild. Det krävs mycket information från oss sjuksköterskor men också att vi ska vara mycket lätta att nå efter aborten, påpekar Birgitta Essljung Land. En vidare utveckling av vårdkvaliteten kan innebära ett ännu bättre omhändertagande och kortare väntetider för abortrådgivning. Det är viktigt att personal är nåbar och tillgänglig. En kvinna vill ju ha hjälp och någon att prata med på en gång och inte om 3-4 veckor, tillägger Ewa Winneby. 15

16 TYCK TILL! Brev: Nuheterna, fd BUP-huset, Uddevalla sjukhus, Uddevalla Märk kuvertet Tyck till. E-post: Det går bra att skriva under pseudonym men redaktionen måste ha ditt namn och din adress. Dessa uppgifter kommer inte att lämnas ut. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta inläggen. Insändare Vi känner inte att vi är med på tåget! 2 biobiljetter till dem som får sina insändare publicerade! Återkommande inslag i vår värld har varit anpassningar till nya arbetsuppgifter och förändrade sjukhusorganisationer. Dock så har förändringarna oftast föregåtts av diskussioner och möjligheter till kritisk granskning, där alla kunnat vara med och lämna synpunkter. Hederligt svenskt utrednings- och remissförfarande har föregått alla förändringar. Men vad händer nu inom NU-sjukvården? När ett strukturförslag arbetas fram som innebär stora förändringar för alla inblandade parter (allmänhet, patienter, personal, politiker) och som dessutom kan komma att få omfattande påverkan på sjukvårdens produktivitet och effektivitet, så upphör allt som vi tidigare varit vana vid, nämligen lyhördhet och öppenhet för saklig kritik av förslagen. Vad gör de flesta? Jo, vi blir tysta, anpassar oss och framför inga kritiska synpunkter. Inte heller kommer vi med några bra förslag som skulle kunna förbättra verksamheten för patienterna eller vårdverksamheten. För de anställda som ändå väljer att aktivt försöka påverka situationen har man känslan att det ändå inte är så smart att ha eller framföra kritiska och värderande synpunkter. Att inte lyssna på kritik är en fara för demokratin. Ytterligare ett viktigt skäl att Det är lokförarna inom NU-sjukvården som kör och de behöver ju vare sig tuta eller bromsa eftersom ingen drar i handbromsen, menar insändarskribenten. uppmuntra frispråkighet, är effektiviteten. Utan öppenhet får vi aldrig reda på att något görs på ett olagligt, olämpligt eller omoraliskt sätt. En chef som inte lyssnar på sina underställda får aldrig reda på något, och det blir inte effektivt. Att arbetsmiljön för oss anställda kan påverkas mycket negativt med ökade sjukskrivningar med mera, är även det faktorer som påverkar ens engagemang. Uppfattningen att ledningen efterlyser en öppen debatt och vill ha korrigerande tankar kring strukturvisionen från anställda upplevs inte med något större tydlighet. Istället förekommer nonchalans, åthutningar, spydigheter eller understatements såsom ni begriper inte detta vilket varit vanliga inslag under processens gång. Det leder knappast till öppenhet och ärlighet från de anställda. Som lök på laxen har vår NU-sjukvårdsledning tydligt signalerat hur vi ska förhålla oss till vilka åsikter vi ska få vädra inom våra offentliga lokaler, allt för att vi inte ska undergräva demokratins fattade beslut. Själv berättar jag inte längre med stolthet att jag arbetar inom NU-sjukvården när någon frågar var jag arbetar även om jag har tillåtelse att säga det. Min känsla må uppfattas som överdriven men jag tror många känner olust inför munkavlebeslut kanske inte så mycket som sådant utan för att det ger just olustkänslor att uttrycka sin åsikter. Alla anställda känner inte att vi är med på tåget utan istället sitter på perrongen och avvaktar eller eventuellt stiger av vagnen. Men det är ju ändå lokförarna som kör och de behöver ju vare sig tuta eller bromsa eftersom ingen drar i handbromsen! Nuheterna är personalens forum för debatt. Tyvärr är det ytterst sällan den används för detta ändamål. Jag hoppas med denna insändare att dels få svar från NU-direktören och dels få övriga medarbetare att komma med förslag hur vi kan öka engagemanget, öppenheten och delaktigheten. Anonym 16

17 Svar på insändare om öppenhet: Jag håller med om att öppenhet och delaktighet är nödvändiga delar i en väl fungerande demokrati och den uppfattningen hoppas jag delas av alla ledare och medarbetare på olika nivåer i vår organisation. Däremot finns det naturligtvis olika uppfattningar om hur detta går till i praktiken. Vi verkar ju alla i olika sammanhang där vi är experter på just våra olika områden. Det innebär också att vi är färgade av det sammanhang vi befinner oss i. Jag ser ingen anledning till att på något sätt strypa kritik eftersom syftet med kritiken tyder på ett engagemang och omsorg om verksamheten. För mig som ledare är det viktigast att kunna se hur en utveckling eller en händelse påverkar vår förvaltning som helhet. Jag måste alltid fundera över hur NU-sjukvården påverkas i stort och på vilket sätt vi ska bedriva sjukvård som gagnar våra medborgare på bästa sätt. NU-sjukvården är en stor förvaltning och storleken skapar automatiskt en beslutsgång som kan verka trög och inte alltid så genomskinlig. Huvudprincipen är att information och kritik i första hand ska gå i linjen. Det innebär exempelvis att en sjuksköterska får information från sin avdelningschef som fått det från sin verksamhetschef, som i sin tur fått det från sjukhuschefen osv. Vi har också en modell som kallas farfarsprincipen. Denna princip innebär att exempelvis lönesättning och ibland också kritik, förs till nästa instans i linjeorganisationen än den närmaste, för Vill ha personliga möten. att en beroendeställning inte ska avgöra utgången. Eftersom jag är medveten om att många kan uppleva en informationsbrist har jag dessutom infört öppet forum. Det är träffar där all personal kan få information om aktuella frågor i NUsjukvården och dessutom ställa frågor till mig. Både NUstyrelsens ordförande Per- Olov Blom och jag försöker också vara så nåbara som möjligt, direkt eller via telefon och e-post för alla medarbetare. Vi välkomnar kritik eftersom det hjälper oss att se en nyanserad helhet, allra helst om den innehåller förslag till förbättringar. Vi ska tala med varandra istället för om varandra. I dialogen, då vi träffas öga mot öga, kan vi förstå de olika sammanhang vi befinner oss i var och en och jag kan få möjlighet att förklara de eventuella otydligheter som finns. Det är i dialogen som engagemang och delaktighet skapas. Att utveckla dialogen mellan oss i NU-sjukvården är en viktig och prioriterad fråga som vi just nu arbetar med på olika sätt, både i den just pågående administrativa utredningen och i förbättringsprojektet Vård Jag välkomnar alla typer av konstruktiva förslag för att dialogen och verksamheten i NU-sjukvården hela tiden ska utvecklas. Med förhoppningar om en konstruktiv dialog och en bra verksamhetsutveckling. Sten Axelsson NU-direktör Insändare Parkeringsbrist stressar personal och patienter Parkeringssituationen vid Uddevalla sjukhus blir bara värre och värre. Jag är inte ensam som klagar. När vi börjar jobba så är det fullt med bilar överallt. Ibland får man ställa sig på gatan eller i en snödriva fast man betalat en p-avgift. Bilar kör runt, runt och letar. Det är väldigt stressande. Stress har vi tillräckligt med på jobbet. När får vi en bättre situation? NÅGOT MÅSTE GÖRAS. Märta Olsson Jakten på p-plats skapar onödig stress enligt Märta O. Svar på parkeringsbrist: Jag är medveten om att parkeringssituationen vid Uddevalla sjukhus är besvärlig. Förutom beskrivningen om hur stressande det är för personalen är det ju viktigt för våra patienter och deras anhöriga att kunna parkera så att de hinner i tid till sina besök. Det som gör det svårt för oss att omedelbart göra något åt situationen, är det faktum att vi har begränsade ekonomiska resurser. De kostnader som är direkt relaterade till vården måste komma i första hand och för allt övrigt måste vi hitta de bästa och mest ekonomiska lösningarna. Ett alternativ som förts fram är parkeringshus, men det klarar vi tyvärr inte. Idag har vi inget tydligt svar att ge när det gäller parkeringsproblemen, men vi arbetar på olika sätt för att underlätta situationen för de bilburna. Bland annat samarbetar vi med Västtrafik för att få bättre och tätare förbindelser till sjukhuset, eftersom vi vet (utifrån en gjord resvaneundersökning) att många tar bilen på grund av att kollektivtrafiken inte passar deras scheman. Ökad samåkning är en annan möjlighet som vi för fram som ett bra alternativ. På personaltorget på intranätet kan man söka efter samåkare. Sten Axelsson NU-direktör 17

18 Kultur i höstmörkret NU-biblioteket släpper nu sitt kulturella höstprogram med många möjligheter till berikande möten och upplevelser. Utställningen Vi har ju mötts förr handlar om kulturmöten mellan islam och kristendom, om positiva möten och historiska konflikter ur flera perspektiv. Utställningen kommer till Näl den 24/11 från Regionmuseum Västra Götaland i samarbete med Västergötlands museum i Skara. Det blir guidade visningar och extra programpunkter i anslutning till utställningen som pågår i Tuppen på Näl under en vecka. På Uddevalla sjukhus visas Sigrid och Isaac tisdagen 26/9. Då inbjuder NU-biblioteket till ett KONST DROP-In i biblioteket före filmvisningen med utlottning av konstböcker. Från Lunds universitetssjukhus kommer läkaren och tillika deckarförfattaren Karin Wahlberg. Hon kommer till Näl, onsdag 27/9, för att berätta om boken Blocket och om hennes fiktiva och verkliga vårdvärld. Åsa Nilsonne, Karolinska sjukhuset, arbetar som läkare och specialist inom psykiatrin. Hon är också författare och besöker Uddevalla sjukhus tisdagen den 17/10. I samverkan med Musik i Väst ger NU-biblioteket en musikföreställning på varje sjukhus. På Näl och Uddevalla sjukhus ställs frågan Var blev Ni av? den 10/10 och 11/10. I enlighet med Västra Götalandsregionens och NUsjukvårdens mångfaldspolicy, inbjuder NU-biblioteket till en filmmara kring homosexualitet. Torsdag 9/11 inleds filmmaran med kortfilm från Från föreställningen Var blev Ni av? Foto: Ulrika Olsson, Parasoll Norge Kroppen min, svensk guldbaggeprisad dokumentär Du ska nog se att det går över, biocafé med samtal och avslutningsvis den aktuella Brokeback mountain. Torsdagen 19/10 inbjuder NUbiblioteket i samverkan med studieförbundet Sensus och Trollhättans bröstcancerförening till en berättarföreställning och teatercafé om det vemodiga, dråpliga och lyckliga i livet. Teresa Indebetou spelar piano och skådespelare Cecilia Wilhelmsson har skrivit texten utifrån egna erfarenheter till Det blir nog inga mandelmusslor till jul. Många fler programpunkter finns att vänta. Besök NUbiblioteket och be om programmet! Vill Du samverka inför kommande program eller beställa specialvisning av film för Din avdelning, så hör av Dig till Gunvor Alexandersson, tel: Alla som inte haft möjlighet att komma på våra populära filmföreställningarna har chansen att låna de visade filmerna på NU-biblioteket. Gunvor Alexandersson, NU-biblioteket NÄL Hämta Norgekrysset på NÄL Konstens vecka 41. Utställning med konst från Norge V.38 Miljöenhetens resedagar, aktiviteter varje dag kl 9-15 V. 41 Må väl på Näl. Se program 19/9-20/9 kl Miljöenhetens resedagar. Utställning och aktiviteter i Tuppen, utanför biblioteket och utanför matsalen. 21/9 kl Jorden vår plats i Vintergatan. Samtalskväll mellan debattören Stefan Edman och rymdfysikern Gabriella Stenberg. I samverkan med S:T Lukas i Vänersborg-Trollhättan. 21/9 kl.17.00, Flygeln. Joakim Hermansson berättar och visar bilder från cykeläventur i olika länder. 27/9 kl Författarkväll med Karin Wahlberg. 3/10 kl Norsk-svensk skaparkraft. Föredrag av Stefan Hammenbeck, konstchef vid Värmlands konstmuseum. Samarr: Göta Älvdalens konstförening 11/10 kl Musikcafé - Var blev Ni av? I samverkan med Musik i Väst 18/10 kl Bokvernissage Höstens nya romaner 19/10 kl Teatercafé Det blir nog inga mandelmusslor till jul. Samarr: Sensus och Trollhättans bröstcancerförening 27/10 kl Nallemottagning. Samarr: BHV, Lekterapin, Sjukhusskolan 28/10 kl Möt Esther O Hara med Häxan och halsbandet PÅ GÅNG 31/10 kl Höstkonsert med ÄggliKören UDDEVALLA SJUKHUS V.43 Den goda arbetsplatsen Se program. V.39 Miljöenhetens resedagar, aktiviteter varje dag kl /9-27/9 kl Miljöenhetens resedagar. Utställning och aktiviteter utanför biblioteket och i Klin.kems lokal utanför biblioteket. 26/9 kl Från Sigrid och Isaac - KONST-drop-in i biblioteket kl /9 kl.17.00, matsalen. Joakim Hermansson berättar och visar bilder från cykeläventyr i olika länder. 10/10 kl Musikcafé Var blev Ni av? Samarr: Musik i Väst 17/10 kl Författarkväll med Åsa Nilsonne. 23/10 kl Bokvernissage. Höstens nya romaner 24/10 kl Bohuskust - om havsbad, fiske och kustens historia. Terje Fredh berättar 24/10 kl Film för personalen 26/10 kl Nallemottagning Samarr: BHV, Lekterapin Strömstads sjukhus 24/10 kl Vackra och värdefulla för människan. Finns det några grodor i framtiden? Claes Andrén, professor, Nordens ark Veum/Fredrikstad 9/10 kl Jazzkväll BrekkuBrothers Nordic Relation Tour Humoristisk jazzorkester I den kulturpolitiska visionen för Västra Götalandsregionen står fast att det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa. Förmågan att skapa sammanhang, ge nya perspektiv, ta tillvara människors kreativitet och skänka avkoppling är sådant som gör kulturen till ett viktigt verktyg i friskvårdsarbetet, men också i vård och omsorg. 18

19 Konstruktör: Korsordskungen KRYSSET När du löst korsordet, fyll i namn och adress och skicka sidan till Nuheterna, fd BUP-huset, Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Märk kuvertet krysset. Senast den 24 oktober vill vi ha ditt svar. Förra numrets vinnare är Marita Alm, C-op, Näl, som får en stegmätare. Andra och tredje pris går till Lilian Hansson, avd 14, Uddevalla sjukhus och Anitha Bäckerbo, Klinfys, Uddevalla sjukhus. De får biobiljetter. Grattis! Namn:... Arbetsplats:... Hemadress:... 19

20 Nuheterna fd BUP-huset, Uddevalla sjukhus, Uddevalla Posttidning A FRÅGAN Hur kan närsjukvården utvecklas? Läkare som är ute och cyklar? Visst, ofta och gärna. Ett annat intresse är utbildningsfrågor något som Carina Bejlum kommer att ägna sig åt i egenskap av. studierektor Jag vill förmedla att det här är ett fantastiskt roligt yrke där du har möjlighet till utveckling hela livet, säger Carina Bejlum, överläkare på kvinnokliniken. Carina Bejlum är ny studierektor på Näl och hon ser fram emot att kunna hjälpa till att locka duktiga läkare till NU-sjukvården. Jag blev tillfrågad om tjänsten och jag har tidigare jobbat fackligt och med utbildningsfrågor, så jag har haft en viss inblick. Verksamheten som studierektor har utvecklats under min företrädare Per Perssons tid, och det känns viktigt att ta över hans stafettpinne Hur vill du vara som studierektor? AT-läkarna ska dels prestera verksamhet och dels få utbildning och det gäller att få ihop båda delarna så att alla blir nöjda. Jag ska försöka hjälpa till genom att vara lättillgänglig och träffa AT-läkarna under okomplicerade former. Ny rektor tar plats i sadeln JOBBET & JAG Namn: Carina Bejlum Yrke: Överläkare Arbetsplats: Kvinnokliniken Ålder: 42 Familj: Gift och tre barn Bor: Hus i Vänersborg Fritiden: Träning, cykling, kajakpaddling och litteratur Aktuell som: Ny studierektor på Näl Jag vill fortsätta få hit bra doktorer och skapa ett sånt bra klimat som möjligt genom att engagera och entusiasmera kollegor på andra kliniker för utbildningsfrågor. Vad ville du själv ha som AT-läkare? Jag ville ha goda förebilder, hur man ska vara en bra doktor, och så ville jag naturligtvis ha en bra utbildning. AT är också första mötet med verkligheten. Ansvaret kan för en AT-läkare kännas tungt, men idag har man tryggare former och mer uppbackning så jag tror att man kan komma in i rollen på ett enklare sätt idag. Samtidigt måste man fatta egna beslut och därmed kunna växa. Hur tycker du en bra AT-läkare ska vara? Som en tvättsvamp som suger åt sig kunskap men som också aktivt själv söker kunskap. Och när det blir bekymmer ska AT-läkaren i första hand tänka själv, hitta tänkbara lösningar och inte direkt lämna över till någon annan. Vad kan AT-läkarna lära dig? De ger mig kunskaper från andra kliniker, närheten till utbildningen, de senaste rönen. De kan förmedla färskvara från grundutbildningen. Kerstin Mattsson, ordförande i närsjukvårdsgrupp Uddevalla/Orust Att hitta okonventionella lösningar är helt avgörande. Sedan måste man skapa personliga relationer. Maria Bruhn, koordinator, Vårdsamverkan FyrBoDal (VSFBD) Samverkan med befintliga resurser och metoder och tänk i nya lösningar. Närsjukvården ska inte vara en ny organisation utan istället vara en funktion. Lena Andersson, delprojektledare, VSFBD Jobba gränsöverskridande, öppna upp och få till stånd till exempel hembesök så att inte patienten behöver åka till akuten. Folk ska söka vård på rätt nivå. Kristina Palmberg, delprojektledare, VSFBD Ta vara på den kompetens som finns lokalt och förena de olika kompetenserna. Jobba över gränsen från ditt vanliga ansvarsområde. Håll utvecklingen vid liv och blicka framåt. 20

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Patientinformation idag och imorgon Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Sjukhusbiblioteket med Patientutbildningscentrum

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Må bra med kultur 2014

Må bra med kultur 2014 Må bra med kultur 2014 Sammanfattning av årssammanställning Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer