överläkaren Jorma Styf, Diagnostiskt centrum, Capio Lundby Sjukhus AB, Wieselgrensplatsen 2 A, Göteborg

Transkript

1 BESLUT Datum Beteckning HSAN 2005/0010:A4 ANMÄLARE XXXX ANMÄLD överläkaren Jorma Styf, Diagnostiskt centrum, Capio Lundby Sjukhus AB, Wieselgrensplatsen 2 A, Göteborg SAKEN medicinsk bedömning av arbetsförmåga, m.m. ANMÄLAN MXXXX, har anmält Jorma Styf för att efter bristande undersökning och kränkande bemötande den 15 mars 2004 ha avgett ett felaktigt utlåtande, rubricerat Ortopedisk arbetsförmågebedömning. Hon har även, såsom ansvarsnämnden uppfattar anmälan, anmält att Jorma Styf vid detta tillfälle inte skrivit ut smärtstillande tabletter till henne. Hon har uppgett bl.a. följande. Jorma Styf har behandlat henne på ett felaktigt sätt och skrivit en bedömning efter detta som ur hennes synvinkel är felaktig. Detta har lett till felaktiga underlag för handläggare och beslutsfattare inom Försäkringskassan samt för efterkommande läkarbesök och behandlingar. Jorma Styf, Lundby Sjukhus AB, har gjort en mycket kort undersökning av henne. Denna tog totalt ca 30 min, inkl. samtal och kontroll, men utan objektiv utredning av hennes fysiska status för dagen, t.ex. genom röntgenundersökning, datortomografi eller andra objektiva undersökningar. I samband med undersökningen Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Box STOCKHOLM Wallingatan hsan@hsan.se

2 har huvudproblematiken med skadan i ländryggen och smärtproblematiken i samband med detta negligerats totalt. Undersökningen behandlade andra kroppsdelar, t.ex. skuldror, armbågar, knäleder, m.m. 2 I samband med besöket hos Jorma Styf berättade hon vidare att domningar och stickningar i ben och händer var ett ökande besvär, likaså svullna fingrar och fötter. Jorma Styf kontrollerade fötterna och avfärdade problemet utan vidare undersökning. Hon frågade också efter ny, smärtstillande medicin eftersom utvecklingen ju går framåt. Svaret blev att hon inte behöver någon smärtstillande medicin. Det finns inga kommentarer om dessa ökande problem i bedömningen efter besöket. I övrigt kan noteras att bemötandet från Jorma Styf upplevdes som "kallt" under hela besöket och avslutades med frågan: "Hade du trott att du skulle förtidspensioneras?" Huvudproblematiken, smärtorna förorsakade av skadan i ländryggen, har i bedömningen skriftligen beskrivits: "i det närmaste kan betraktas som normal åldersförändring". Detta är ett utlåtande som är direkt felaktigt. Denna skada uppmärksammades vid röntgenundersökning när hon var 39 år. Att kalla detta för "normal åldersförändring" är inte korrekt. Utan hänsyn till hennes fortfarande kroniska besvär och smärtor förklaras hon fullt arbetsför med vissa restriktioner. En stor del av utlåtandet har psykologisk karaktär. Att Jorma Styf som ortoped i detta fall även agerar som en psykolog är extra anmärkningsvärt. Uttalanden som "hennes friska jag" borde ligga under utredning av experter i ämnet, inte av en ortoped. Om en kollega med psykologi som profession skulle göra ett motsvarande utlåtande om en patients fysiska tillstånd ur ortopedisk synvinkel, skulle troligen detta ifrågasättas kraftigt. Patienten hamnar också självklart i underläge i diskussioner vid undersökningar då läkarna agerar kraftfullt och för kommandot i diskussionerna. Notera också det faktum att patientens frågeställningar och kommentarer i samband med dessa skrivs ut av samma läkare i den omfattning som denna anser relevant. Försäkringskassan har dålig ekonomi med sparkrav som följd. Alla medel verkar vara tillåtna i arbetet att få ut de försäkrade ur systemet. Att börja med de svagaste är en självklar och logisk plan. Metodiken blir som synes rak; Försäkringskassan och försäkringsläkaren köper en undersökning och bedömning med troligen förutbestämd karaktär. Att försäkringsläkaren inte gör denna undersökning själv idag beror sannolikt på det faktum att sådana fall har uppmärksammats i media senaste tiden, med

3 3 mindre smickrande artiklar. Notera också att Lundby Sjukhus AB är ett vinstdrivande företag. Hon känner sig kraftigt kränkt av behandlingen, men är positivt inställd till alla aktiviteter, behandlingar eller t.ex. arbetsprövning. I dagsläget agerar Försäkringskassans handläggare, läkare vid läkarbesök och övriga inblandade utefter bl.a. Jorma Styfs utlåtande utan att ta hänsyn till hennes status, tidigare utredningar och utlåtanden. Sammantaget verkar kassans mottagare av dessa utlåtanden och yttranden okritiskt acceptera att ett mirakel uppstått. UTREDNING Ansvarsnämnden har tagit del av XXXX patientjournal och hämtat in yttrande av Jorma Styf. Han har bestritt att han handlat felaktigt och uppgett bl.a. följande. Bakgrund: Undertecknad undersökte XXXX 15/ efter remiss från försäkringskassan. I remissen framkom att MK varit sjukskriven sedan Baserat på sjukhistoria, fynd (status) vid min undersökning och på XXX svar på ett 6- sidigt frågeformulär från mig besvarade jag försäkringskassans fråga i ett utlåtande som heter "Ortopedisk arbetsförmågebedömning". XXX's klagomål: XX menar i sin anmälan från januari 2005 att (1) jag gjort en felaktig bedömning av XX's arbetsförmåga, (2) att jag inte ställt XXX's huvudproblem i fokus och att jag undersökt även andra kroppsdelar än bara ländryggen, (3) att "en stor del av utlåtandet är av psykologisk karaktär" samt att (4) att jag inte ville skriva ut smärtstillande medel. Mina svar: 1: Jag har ställt diagnosen kronisk lumbago. XX har ledsvikt (=artros) i de s.k. facettlederna i ländryggen. Jag anser att jag har gjort en tillräcklig anamnes (=sjukhistoria) och adekvat undersökning som är tillräckligt omfattande för att besvara frågeställningen från försäkringskassan och som tar hänsyn till MK's alla, på teckning och skattning inritade, smärtor/besvär. En del av mina undersökningsfynd, som antecknades på löst blad eller i marginalen på det 6-sidiga frågeformuläret finns inte upptagna i utlåtandet. Min bedömning är både vetenskapligt och kliniskt förankrad. Det finns omfattande vetenskapliga bevis för att långvarig sjukskrivning/inaktivitet pga. muskulo-skelettala besvär har allvarliga sidoeffekter (biverkningar) för kropp, själ och social funktion. G. Liedberg visade nyligen i en avhandling att de kvinnor som är

4 4 sjukskrivna på heltid upplever mer smärta, trötthet och sömnsvårigheter än de som arbetar trots besvären. Jag är helt övertygad att XXX har ont i ryggen, men i min kliniska undersökning hittade jag inga fynd som talar för en funktionsförlust till den graden att arbete inte skulle vara möjligt. Jag står fast vid min bedömning. 2: Jag håller inte med XXX. Vid ryggont måste både ryggen och nedre extremiteterna undersökas. Skälet till att jag undersökt nacke och övre extremiteter var att XXX markerat smärta i båda övre extremiteterna. Detta framgår tydligt på teckning och skattning av smärta liksom i sjukhistorien. Det är inte bara ryggbesvären som kan vara arbetshindrande. 3: Vid långvariga besvär från ryggen (10-12 år ixx's fall) påverkas hela människan. Vid långvarig sjukskrivning (7 år i XX's fall) påverkas både kropp och själ. Därför utgår jag ifrån ett helhetsperspektiv vid bedömning av alla patienter med långvarig muskulo-skelettal smärta. Det innebär ett bio-psykosocialt förhållningssätt. Det betyder att jag vid konsultationen undersöker kroppen (=bio), "själen" (=psyko) och hur dessa två fungerar i samhället (socialt). Med själen menar jag mental hälsa, hur man mår psykiskt. Detta kan förklara varför XX tycker att "stor del av utlåtandet är av psykologisk karaktär". I XX's fall fanns inget sänkt stämningsläge (mätt med Beck Depression Inventory) som bidrog till en sänkt arbetsförmåga. 4: Det kan vara svårt för mig att idag komma ihåg detaljer som XX påstår att jag sagt. Jag känner dock inte igen citaten och tar avstånd från dem. Ett ex. på detta är när XX skriver om behovet av smärtstillande läkemedel. I mitt utlåtande framgår att XX hade prövat ett antal namngivna läkemedel, men MK sade att "läkemedel hade ingen effekt". Jag anser att det hade varit fel av mig att inleda en ny läkemedelsbehandling eftersom jag inte var behandlande läkare, och jag var utan möjlighet att följa upp behandlingseffekten. Dessutom hade ju tidigare behandling med olika läkemedel inte haft någon effekt. Jag anser att jag har bemött och behandlat XX på ett vänligt och respektfullt sätt. Jag kan förstå att det känns svårt för vem som helst att bli remitterad till en främmande läkare för förnyad bedömning av arbetsförmåga. Jag tycker att min bedömning är rimlig. XXXX har, efter att ha tagit del av utredningen, anfört bl.a. följande. Hennes klagomål och anmälan därefter, har inte handlat om gjorda undersökningar. Att läkaren hänvisar till andra utredningar är bara att försöka förflytta fokus från frågeställningen. Anmälan gäller

5 bristerna på undersökning av huvudproblematiken, skadan i ländryggen samt ovärdig och kränkande behandling vid tillfället. 5 Jorma Styfs negativa inställning till henne och hennes status/arbetsförmåga beskrivs indirekt i utlåtandet efter undersökningen. I praktiken har detta lett till att primärvården inte anser att hon har några problem i ländryggen, utan agerar som om hon simulerar. Jämför gärna primärvårdens patientjournaler före och efter undersökningen. Före denna ansågs hon ha en delvis invalidiserande skada och efter densamma är hon en person som söker vården för förnyad sjukskrivning. Att ta tag i huvudproblematiken är inte att tänka på för primärvården. Att, som Jorma Styf, hänvisa till en avhandling som visar att många heltidssjukskrivna kvinnor har mer smärtor än de som jobbar med besvären, visar kristallklart hur inriktningen är och vilka bedömningar som blir aktuella. Det finns en jättelapsus i tankegångarna. Varje patient och skada/sjukdom är unik. Inställningen är att alla långtidssjukskrivna kvinnor tillfrisknar av arbete, oavsett tillstånd. Om Jorma Styf hade tagit del av tidigare undersökningar gällande skadan i ländryggen, borde han t.ex. gjort en kompletterande röntgenundersökning. Det fanns marginal i budgeten för detta. Nu var tiden kort och tid fanns inte för något annat, och behövdes inte heller enligt Jorma Styf. MXXX har till ansvarsnämnden inkommit med utlåtande från Försäkringsmedicinskt Centrum, daterat den 4 maj 2005 och benämnt Försäkringsmedicinsk grundutredning. Av utredningen framgår bl.a. att XXXX s arbetsförmåga har bedömts vara helt nedsatt i förhållande till allt förekommande arbete och nedsättningen har bedömts kvarstå i minst ett år. BEDÖMNING Ansvarsnämnden prövar frågor om bemötande endast när bemötandet haft direkt betydelse för patientsäkerheten. Det är inte visat att så varit fallet här. Av utredningen framgår att Jorma Styf har satt sig in i XXXs besvär och ingående undersökt henne. Det saknas skäl att kritisera hans undersökning eller bedömning. Jorma Styf har inte varit behandlande läkare och att skriva ut läkemedel till XXXhar därför inte ingått i Jorma Styfs arbetsuppgifter. Utredningen ger inte stöd för annat än att Jorma Styf fullgjort sina skyldigheter i yrkesutövningen. Anmälan kan därför inte leda till disciplinpåföljd.

6 BESLUT 6 Ansvarsnämnden prövar inte anmälan i den del den avser bemötande och lämnar anmälan i övrigt utan åtgärd. Detta beslut har fattats av ordföranden Annika Marcus. Föredragande har varit byrådirektören Josef Driving. I beredningen av ärendet har även deltagit docenten Arne Nygren, medicinskt sakkunnig hos ansvarsnämnden. Hur man överklagar, se bilaga. Annika Marcus Josef Driving Kopia till: XXX Specialistläkaren Jorma Styf, Yrkesortopeden, SU/SS, Göteborg Chefläkaren, Lundby sjukhus AB, Wieselgrensplatsen 2 A, Göteborg Socialstyrelsen, Stockholm ANMÄLAN NR BESLUT Datum Beteckning HSAN 829/04:A6 ANMÄLARE XXX

7 ANMÄLD 7 specialistläkaren Jorma Styf, Diagnostiskt Centrum, Lundby sjukhus, Wieselgrensplatsen 2 A, Göteborg SAKEN bedömning av arbetsförmåga ANMÄLAN XXXX, har anmält Jorma Styf. Han har uppgett bl.a. följande. Han har arbetat som golvläggare i 30 år. Han har haft halv pension och varit sjukskriven på halvtid sedan år 1986 på grund av en arbetsskada. Han har fått sina knän opererade flera gånger och har sådana besvär att han bl.a. har svårt att gå i trappor. I början av juli år 2003 undersöktes han på försäkringskassans uppdrag av Jorma Styf. Läkarbesöket varade i elva minuter och resulterade i ett utlåtande, som i sin tur resulterade i att försäkringskassan drog in hans sjukpenning. UTREDNING Ansvarsnämnden har tagit del av XXX patientjournal och hämtat in yttrande av Jorma Styf. Han har bestritt att han handlat felaktigt och uppgett bl.a. följande. Jag bedömdexxx arbetsförmåga 2/ Jag tog en anamnes och gjorde en kroppslig undersökning som båda var adekvata för de besvär XX uppgav. XX hade sannolikt 60 minuter schemalagd tid för samtal och undersökning. Jag bestrider att min undersökning varade i 11 minuter som XX påstår. Konsultationen pågick mycket längre. --- Jag har ofta svårt att hinna med på den schemalagda tiden. --- Jag misstänker att XXX är missnöjd med kombinationen av min bedömning och försäkringskassans beslut i ärendet. --- XXX har kommit in med ytterligare en skrivelse. BEDÖMNING Utredningen visar inte annat än att Jorma Styf gjort en rimligt noggrann undersökning av XXX den 2 juli Det finns sålunda inte stöd för den kritik som framförts. Anmälan kan därför inte leda till disciplinpåföljd.

8 BESLUT 8 Ansvarsnämnden lämnar anmälan utan åtgärd. Detta beslut har fattats av ordföranden Lars-Åke Johnsson. Föredragande har varit byrådirektören Karin Erlander. I beredningen av ärendet har även deltagit docenten Arne Nygren, medicinskt sakkunnig hos ansvarsnämnden. Hur man överklagar, se bilaga. Lars-Åke Johnsson Karin Erlander Kopia till: XXX Specialistläkaren Jorma Styf Verksamhetschefen, Capio Lundby sjukhus, Wieselgrensplatsen 2 A, Göteborg Socialstyrelsen, Stockholm