Skolan var inget man prioriterade

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolan var inget man prioriterade"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Skolan var inget man prioriterade - En studie om elevers upplevelser före sitt gymnasieavbrott School Wasn t Anything You Gave Priority to - A Study of Students Experiences before Their High School Dropout Emma Lindén Rebecka Kylefalk Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Martin Kjellgren Datum för slutseminarium: Handledare: Nils Andersson

2

3 Sammanfattning 23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott. Frågeställningarna är: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? För att finna intervjupersoner kontaktade vi två Komvux och använde oss av ett urval genom självselektion och genomförde sex intervjuer. Analysen baseras på KASAM:s begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Analysen byggs även på begreppen kognitiv dissonans och brytpunkt. Resultatet är att majoriteten av informanterna hade problem i sitt privatliv som påverkade studierna negativt. Samtliga informanter är besvikna över de flesta lärare de haft. De hade önskat en mer personlig relation med lärarna samt att lärarna skulle varit mer insatta i deras situation. Resultatet visar även att de flesta önskar att studie- och yrkesvägledaren hade gett mer information om gymnasieprogrammen. Nyckelord: Avbrott, brytpunkt, gymnasiet, KASAM, kognitiv dissonans

4 Förord Stort tack till informanterna som medverkat i denna studie samt lärarna som gav oss lektionstid för att informera om studiens syfte. Vi vill även tacka vår handledare Nils Andersson för den akademiska vägledningen och för all stöd. Arbetsfördelning Vid samtliga intervjuer har båda medverkat, men huvudansvaret hade vi för tre intervjuer var. Den som inte ansvarade för intervjun hade ändå möjlighet att ställa följdfrågor. Den skriftliga uppdelningen har varit att vissa kapitel har skrivits gemensamt och vissa enskilt. Vi har dock varit noga med att ha inblick i varandras enskilda texter för att kunna komplettera, redigera och ge varandra feedback. Gemensamma texter: Samtliga sammanfattning, syfte, frågeställningar, Analys: Slutsatser av resultat och analys och Diskussion. Emma Lindén: Inledning, Tidigare forskning: Orsaker till avbrott, Teori: KASAM, kritik mot KASAM, kognitiv dissonans, Resultat: hanterbarhet, meningsfullhet, kognitiv dissonans, Analys: hanterbarhet, meningsfullhet, kognitiv dissonans Rebecka Kylefalk: Tidigare forskning: upplevelser och stöd, Teori: habitus, brytpunk, kritik mot careership, Metod, Resultat: begriplighet, brytpunkter, önskat stöd, Analys: begriplighet, brytpunk, önskat stöd.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar: Begrepp Avbrott Disposition Tidigare forskning Orsaker till avbrott Upplevelser och stöd Sammanfattning Teori KASAM Kognitiv dissonans Habitus Brytpunkter Metod Metodval och metoddiskussion Urval av undersökningsenheter Datainsamling Analysmetod Etiska ställningstaganden Resultat Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet... 21

6 5.4 Kognitiv dissonans Brytpunkt Önskat stöd Sammanfattning Analys Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kognitiv dissonans Brytpunkter Önskat stöd Slutsatser av resultat och analys Diskussion Resultatet gentemot tidigare forskning Val av teori och metod Förslag på hur SYV kan förebygga avbrott Förslag på fortsatt forskning Referenslista Bilaga

7 1. Inledning Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att den främjar elevers förmåga att tillägna sig kunskaper (Skollagen, 2010:800, 15 kap. 2 ). Gymnasieskolan ska arbeta för att utbildningen anpassas efter elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen ska ges särskild uppmärksamhet. Undervisningen ska således aldrig utformas lika för alla (Skollagen, 2010:800, 1 kap. 4 ). Riktlinjer för läraren är att stärka elevernas självförtroende och att inspirera elevernas lust att lära. Läraren ska utgå från att eleverna tar personligt ansvar för sitt lärande (Skolverket, 2011 s. 8). Barnomsorg, grundskola och gymnasieskolan anses lägga grunden för det livslånga lärandet men är beroende av individens personliga intresse och motivation till utbildning och lärande (Skolverket, 2000 s. 9). Det går följaktligen att uttyda två infallsvinklar: dels skolans ansvar för att hjälpa eleven att uppnå målen men även elevens personliga ansvar för lärande. År 2004 var det 23 procent som avbröt sin gymnasieutbildning i förtid. Sju procent avbröt i årskurs ett, tre procent i årskurs två och 13 procent i årskurs tre (Skolverket, 2008 s. 20). Fram till och med 2008 har avbrotten varit i stort sett oförändrade (Scb, 2008 s. 20). På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala sjukvårdsutgifter (Hernes 2010, citerad i Olofsson m.fl., 2012 s. 12). Att värna om att unga vuxna fullföljer gymnasiet handlar om att ta tillvara på arbetskraft, gynna ekonomisk tillväxt och verka för välfärd (Sveriges kommuner och landsting, 2012 s. 39). Unga vuxna som avbryter gymnasiet löper större risk för arbetslöshet, social marginalisering och ohälsa jämfört med jämnåriga med längre utbildning (Wilson m.fl. 2011, citerad i Olofsson m.fl., 2012 s. 11). De elever som avbrutit gymnasiestudierna har i genomsnitt 60 procent längre inskrivningstider på Arbetsförmedlingen jämfört med personer som fullföljt gymnasiet (Arbetsstyrelsen, 2003 s.3). Ungdomar med hög frånvaro från skolan och låg utbildningsnivå har oftare än andra en negativ självbild och löper större risk för att hamna i destruktiva livsmönster (Socialstyrelsen, 2012 s. 14). En studie visar att den främsta orsaken till avhopp på gymnasiet är mobbning (cirka 46 procent av de tillfrågade). Det framkom att många känner sig oroliga och stressade och har en låg tilltro på sig själva. Andra faktorer som beskrevs var sociala fobier, depressioner, funktionsnedsättningar eller problematiska hemmiljöer. En person utan en fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag 1

8 anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013 s. 2). Mot bakgrund av konsekvenserna av gymnasieavbrott går det att konstatera att avbrott kan ses som ett misslyckande både på individ- som samhällsnivå. Vem ansvarar för detta misslyckande? Vilket stöd får elever som har svårigheter med att nå målen? Vilket stöd hade de önskat? I denna studie kommer elever som avbrutit sin gymnasieutbildning komma till tals om hur de upplevde sin gymnasietid och vilket stöd de önskat från skolan. 1.1 Syfte Mot bakgrund av ovanstående är syftet att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna hade önskat så att avbrott hade kunnat förhindras. 1.2 Frågeställningar: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? 1.3 Begrepp Avbrott Begreppet avbrott innebär att eleven inte fått ett fullständigt slutbetyg för gymnasiet. Det går att skilja på två olika avbrott. Det första är tidiga avbrott som kan jämföras med när eleven avbryter sina studier i första eller andra årskursen. Den andra varianten på avbrott är sena avbrott vilket innebär att eleven avbryter sina studier under tredje årskursen på gymnasiet (Skolverket, 2008 s. 17). 2

9 1.4 Disposition Denna uppsats består av kapitel två till sju. I kapitel två presenteras tidigare forskning som leder fram till studiens syfte och frågeställningar. Forskningen innefattar hur elever som avbrutit gymnasiet upplevde gymnasietiden samt vilket stöd de haft och önskat. I kapitel tre redogörs begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, kognitiv dissonans, habitus och brytpunkt. Metodavsnittet presenteras i kapitel fyra. I kapitel fem presenteras resultatet tematiskt. Därefter följer analysen i kapitel sex och avslutningsvis diskussion i kapitel sju. 3

10 2. Tidigare forskning I detta kapitel beskrivs tidigare forskning som handlar om elevers orsaker till avbrott från gymnasieskolan. Kapitlet avslutas med tidigare forskning om elevers upplevelser från sin gymnasietid och vilket stöd de önskat vilket utgår från vårt syfte om att beskriva och analysera elevers upplevelse från gymnasietiden före sitt avbrott samt önskat stöd. 2.1 Orsaker till avbrott I den amerikanska studien The Voices of High School Dropouts: Implications for Research and Practice besvarades följande frågeställning: Vilka faktorer hindrar elever från att fullfölja gymnasiet? 158 personer deltog i studien varav 58 procent var kvinnor och 42 procent var män. Studien var utförd med en kvantitativ metod. Resultatet visar att orsaker till avbrott från gymnasiet var graviditet och föräldraskap, konflikter med skolpersonal samt att arbetet hindrade dem från en examen (Maker m.fl., 2008 s. 3). I en annan amerikansk studie, Reasons for Dropout for Vocational High School Students, var syftet att fastställa orsakerna till varför elever avbryter sina gymnasiestudier. Genom snöbollsmetoden tillfrågades 19 personer, som avbrutit sina studier under High School, att delta i studien. Data insamlades genom semistrukturerande intervjuer och i analysdelen användes en innehållsanalys. Resultaten visar att orsaker till att avbryta sina studier kunde delas in i fyra kategorier: individ, skola, familj och socioekonomisk bakgrund. De flesta elever fick stöd från sina familjer men elever till familjer med låg socioekonomisk status hade mindre stöd. Risken för avbrott påverkades i stor utsträckning av attityder och agerande från lärare, kamrater och skolförvaltning. De flesta av eleverna som blev intervjuade har aldrig övervägt att återvända till skolan igen. Majoriteten hade dessutom inte känt någon anledning till att prata med kurator eller studie- och yrkesvägledare. Att avbryta sina studier har orsakat många sociala problem för de intervjuade (Educational Consultancy and Research Center, 2013 s.4). 4

11 2.2 Upplevelser och stöd I rapporten som gjorts av Temagruppen Unga i Arbetslivet har det forskats om ungdomar som har hoppat av gymnasiet och deras erfarenheter av detta. I rapporten undersöks personernas anledningar till avhoppet, men även vilket stöd de hade önskat att de hade haft samt hur den perfekta gymnasieskolan hade sett ut. Temagruppen Unga i Arbetslivet har intervjuat 378 unga som inte har fullföljt sina gymnasiestudier. För att få tag i sina respondenter gick temagruppen via 197 projektledare för ett projekt kallat ESF-projektet som arbetar med unga. Av dessa 197 projektledare var 126 intressanta för temagruppens studie. 48 av dessa hade inte unga som målgrupp och 23 projektledare saknade deltagare. För att nå respondenterna frågade temagruppen de 126 projektledarna om de i sin tur kunde fråga sina deltagare som hade hoppat av gymnasieskolan om de ville medverka i studien. Eleverna kunde därefter svara på olika sätt, antingen genom att själv skriva ner sina svar på intervjufrågorna och skicka till temagruppen eller om coacherna pratade med deltagarna och skrev ner deras svar. De som gick via coacherna utgjorde en tredjedel. Medelåldern på deltagarna är 20 år och av de 379 deltagarna var 188 tjejer och 191 killar. Resultatet visar att 224 deltagare angav vilket program de läst på och av dessa var det 106 personer som hoppade av yrkesförberedande program och av dem hade 74 personer läst på det individuella programmet. Resterande hade läst på ett studieförberedande program (44 deltagare). I analysen har temagruppen kommit fram till att det finns tio anledningar till avhoppet på gymnasieskolan, där den främsta anledningen är mobbning. Deltagarna menar att för att få den perfekta gymnasieskolan ska det finnas ett individanpassat schema, vara små grupper, lärarna ska lyssna på eleverna och bry sig, att ha både praktik och teori. Det ska även, enligt deltagarna, finnas ett antimobbningssystem och de anser att miljön i skolan är viktig för att trivas och må bra. Deltagarna anser att om lärarna hade brytt sig, gett pedagogiskt stöd i skolan, speciellt om man varit borta från skolan en längre tid samt ifall det hade funnits en individanpassad studieplan, hade ett avhopp kunnat förhindras (Temaunga, 2013 s ). I en kvantitativ studie, där 426 elever deltog, undersöktes hur motivationen hos eleverna påverkar gällande avhopp från gymnasiet. Upplevt stöd från föräldrar och lärare undersöktes i förhållande till elevernas betyg. I undersökningen togs hänsyn till elevernas akademiska prestanda och socioekonomiska status. Resultatet visar att lärarens informella stöd påverkar 5

12 elevernas motivation. Det informella stödet är den mest förekommande orsaken för eleverna till att avbryta studierna. Resultatet visar att motivationen hos eleverna, som var relaterade till lärarens informella stöd, var den bästa prediktion gällande avsikten att avbryta sina studier (Alivernini & Lucidi, 2011 s. 6). I en rapport av Skolverket undersöktes varför det är så många ungdomar som inte fullföljer sina gymnasiestudier samt vilket stöd de hade under denna tid. Forskarna har ställt frågan Varför valde du att byta studieinriktning eller att hoppa av gymnasiet? till 16 ungdomar där de i retroperspektiv får reflektera över varför det blev som det blev. Syftet i studien var att, genom kvalitativa djupintervjuer, ge eleverna en röst genom att lyfta fram deras tankar och reflektioner (Skolverket, 2007, s.6). Författarna ville göra en bred studie, det vill säga geografisk spridning på informanterna, att de ska komma från olika gymnasieprogram och inriktningar samt att informanterna ska bestå av en relativt jämn fördelning av både pojkar och flickor. Varje samtal varade mellan 50 minuter och två timmar (ibid s.19-20). Resultatet visar att skilsmässor hos ungdomarnas föräldrar var främst förekommande orsak till gymnasieavbrott. Bland det stöd som kom fram under intervjuerna var det familj och släkt, vänner, grannar, studie- och yrkesvägledare samt pojk- eller flickvän som fanns där och stöttade. Resultatet visar att det existerade stödstrukturer i ungdomarnas närhet. Dock visar det att varken lärare eller skolans ledning har framkommit som ett stöd hos ungdomarna. När det kommer till föräldrarnas reaktioner vid sitt barns avhopp, finns ett tydligt mönster i ungdomarnas uttalanden att föräldrarna låter bli att pusha sitt barn i en bestämd riktning. Istället låter de barnen fatta sina egna beslut. För många ungdomar blev det en gymnasiechock att börja på gymnasiet. Det blir plötsligt mycket hårdare tempo och tuffare krav än vad det var på grundskolan. Det framkom även dålig observans från de vuxnas sida och förebyggande insatser uteblir. Det framkommer tydligt att lärarna inte vill veta av att eleven är inne på att avbryta gymnasiet och när avbrott väl skett är reaktionen det var väl synd. Något som förvånade forskarna var att de informella nätverken såsom familj, släkt, vänner och grannar fungerade som en bra stödstruktur medan de officiella nätverken såsom lärare och ledning inte gjorde det. Hade skolan svårt att hitta praktikplatser åt eleverna trädde någon i familjen, släkten eller vännerna in och ordnade med det (ibid s ). En annan studies syfte är hur lärare och familjeförhållanden påverkar eleven i dennes avhopp av gymnasiet. Det användes ett frågeformulär där 144 elever deltog i åldrarna år. Enkäten besvarades under klasstid på obligatoriska kurser. Resultatet visar att elever med signifikant lägre nivåer av emotionellt engagemang till lärare och skola inte följföljde 6

13 gymnasiet i lika stor utsträckning som elever med bättre kontakt med sina lärare (Whannell & Allen, 2011 s.3). 2.3 Sammanfattning I studien som gjorts av Temagruppen Unga i Arbetslivet är den främsta orsaken till att avbryta skolan mobbning. I andra studier framkommer det bland annat att skilsmässor hos föräldrar var en orsak som låg bakom en stor del av de som avbröt. I samtliga studier har det varit en blandning mellan pojkar och flickor och ingen av de tidigare forskningar vi använt oss av har gjorts på exempelvis bara flickor alternativt bara pojkar. Det framgår även att många informanter ser en låg, inre motivationen som en betydande roll för studieresultatet. I samtliga studier ansågs familj och vänner fungera som en god stödfunktion. I studien Varför hoppade du av framkommer det att bristfälligt stöd av lärare är en orsak till avhopp. Samma fenomen kan ses i de övriga studierna som gjorts angående önskat stöd. Därför fann vi det relevant att studera vilket stöd elever hade önskat, för att se om det följer normen eller sticker ut ur mängden. Med nya resultat kan man få djupare förståelse för vad elever behöver för stöd. Den tidigare forskningen har hjälp oss att få en förståelse för vilka orsaker som kan ligga till grund för avbrott. Ambitionen med vår studie är att fylla ut de kunskapsluckor som finns med vad det är som gör att eleven väljer att avbryta gymnasiet. 7

14 3. Teori Under denna rubrik presenteras de teorier som vi anser är relevanta för vårt syfte, frågeställningar och analys. Inledningsvis förklaras KASAM:s komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vidare förklaras begreppet kognitiv dissonans och avslutningsvis careerships begrepp habitus och brytpunk. 3.1 KASAM Aaron Antonovsky har myntat begreppet KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM är ett kognitivt begrepp och utgörs av komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Att inneha en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är Antonovskys förklaring till varför människor blir och förblir välmående. Begriplighet syftar på i vilken mån människor upplever inre och yttre stimuli som gripbar information. Det innebär att individen förstår informationen som strukturerad och sammanhängande snarare än att tolka det som brus- det vill säga oväntad, svårförklarlig och slumpmässig. En människa med hög känsla av begriplighet kan förutsäga vilka stimuli som denne kommer mötas av i framtiden och om oväntade stimuli uppkommer så kan personen ställa om och ge det en förklaring. Det handlar inte om hur önskvärda stimulis är utan kan exempelvis handla om krig eller död. Begriplighet syftar på hur personen hanterar den uppkomna situationen och gör den begriplig (Antonovsky, 2005 s. 43). Kärnan i begreppet beskrivs som / / en stabil förmåga att bedöma verkligheten (Antonovsky, 2005 s. 44). Avsikten med att använda begreppet begriplighet i denna studie är för att analysera hur informanterna bemötte oväntade situationer under sin gymnasietid och på vilket sätt de tolkade dessa situationer som gripbara eller inte. Den andra komponenten hanterbarhet definierar i vilken utsträckning en individ upplever att det finns resurser till dennes förfogande för att hantera de krav som stimuli ställer. Resurser syftar både på resurser som är under individens egen kontroll eller som kontrolleras av individens behöriga som denne känner förtroende för. Dessa kan exempelvis vara partner, vänner, arbetskamrater, Gud, läkare med mera. Om en individ har en hög känsla av 8

15 hanterbarhet kan denne förlita sig på sina egna resurser och behöriga att kunna reda sig mot livets motgångar och inte känna sig som ett offer (Antonovsky, 2005 s. 45). Antonovsky finner likheter mellan hanterbarhet och Kobasas härdighetsbegrepp där kontroll beskrivs som en viktig komponent för individers hälsa. Låg kontroll innebär maktlöshet och individer med hög kontroll tror på att de kan påverka sina livsskeenden och beter sig följaktligen därefter. Yttre faktorer kan således inte leda till maktlöshet hos individen. Kobasa beskriver att personer med kontroll försöker finna förklaringar till varför negativa händelser äger rum och skyller inte på andra eller ödet utan betonar sitt eget ansvar. Individer med kontroll tror inte att tur, tillfälligheter eller mäktiga andra bestämmer ens livsöde utan att detta ligger i individens egna händer (Antonovsky 2005, s. 68). Avsikten med att använda begreppet hanterbarhet i denna studie är för att analysera informanternas upplevelser av hur de hanterade studierna, med hjälp av sina egna resurser och personer som resurs i deras omgivning. Meningsfullhet, beskrivs som KASAM:s motivationskomponent. Meningsfullhet syftar på hur viktigt och betydelsefullt ett område i livet upplevs för en individ. Om området upplevs som meningsfullt kommer personen tycka att utmaningar är värda känslomässig investering och engagemang. De personer med stark KASAM har områden i livet som de upplever som betydelsefullt och viktigt att engagera sig i trots motgångar. Personer med låg KASAM upplever att de inte har några betydelsefulla områden i sina liv eller att de områden de upplever som betydelsefulla inkluderar betungande bördor och krav på dem, som de helst hade undvikt. En person med högt värde av meningsfullhet bryter inte ihop av motgångar utan försöker finna en mening i dem och göra sitt yttersta för att hantera dem (Antonovsky, 2005 s. 45). Om en individ upplever att omgivningen reagerar likgiltigt för vad denne gör kommer det leda till att individen ser sina handlingar som meningslösa. Det kan handla om respons från personliga relationer, i ens arbete och alla områden som inkluderas inom individens gränser (Antonovsky, 2005 s. 130). Antonovsky menar att Kobasas användning av ordet engagemang likar hans formulering av meningsfullhet (Antonovsky, 2005 s. 81). Kobasa beskriver att personer med högt engagemang har kapaciteten att engagera sig i vad de än gör snarare än att ställa sig likgiltig inför det. Med engagemang innebär att man har förmågan att förstå betydelsen av det man gör. Det vill säga att man förstår nyttan av de aktiviteter man investerar tid och kraft på (Kobasa 1982, citerad i Antonovsky, 2005 s. 66). Valet av begreppet meningsfullhet i denna studie är för att analysera i vilken utsträckning informanterna ansåg deras gymnasiestudier som meningsfullt och viktigt samt hur motiverade de var för sina studier. 9

16 Utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har följande definiering av KASAM formulerats: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky, 2005 s. 46). Dessa tre komponenter står dessutom i relation till varandra. Meningsfullhet, som ses som motivationskomponenten, synes vara den viktigaste. Utan meningsfullhet blir hög begriplighet eller hög hanterbarhet inte särskilt långvarig. De människor som ser mening i sina liv och är engagerade kommer sannolikt få förståelse och finna resurser. Den näst viktigaste komponenten är begriplighet eftersom hög hanterbarhet kräver förståelse. Dock är hanterbarhet inte betydelselöst för om resurser saknas avtar meningsfullheten och personens strävan att behärska situationen avtar. KASAM bör således inte enbart ses till dess enskilda komponenter utan också till dess helhet (Antonovsky, 2005 s. 50). 3.2 Kognitiv dissonans Avsikten med att använda begreppet kognitiv dissonans är för att analysera informanternas resonemang och agerande kring skolk och studier under sin gymnasietid. Elevernas ursprungsplan var att fullfölja gymnasiet, men prioriterade inte studierna vilket analyseras utifrån teorin om kognitiv dissonans, då dissonansen är en konflikt mellan individens situation och hur denne vill ha det. I dissonansteorin, inom socialpsykologin, framstår människan som en motiverare där hon har ett behov att finna kognitiva motiv för sina handlingar. Människan ses inom dissonansteorin som en rationaliserande varelse men besluten behöver inte nödvändigtvis ha övervägts rationellt och logiskt (Helkama m.fl, 2000 s. 27). Kognitiv dissonans upplevs som ett obehagligt tillstånd när en individ upplever en motstridig relation mellan kognitiva element. Ju mer likvärdiga alternativ, desto mer upplevd dissonans efter att beslutet har tagits (Frestinger 1957: Helkama m.fl s. 137). För att motverka kognitiv dissonans kan en individ, efter att ett beslut har tagits eller för att fortsätta med ett visst beteende, finna motiv till att denne har valt rätt eller agerar rätt (Helkama m.fl s. 137). Genom att ändra 10

17 sin inre bild av verkligheten löser man obalansen, det vill säga dissonansen (Nilsson, 1996 s. 165). Ett exempel kan vara en person som röker och vet att det är skadligt för hälsan. Dissonansen i detta fall handlar om motsägelsen mellan de kunskaper personen har om sitt beteende och om konsekvenserna av det. För att motverka dissonansen kommer personen intala sig själv undanflykter för att kunna fortsätta sitt beteende vilket leder till att det obehagliga tillståndet reduceras (Nilsson, 2006 s. 157). Att ge motiv till sina handlingar underlättar för människor att gå vidare i sin aktivitet och gör henne mer tillfreds över beslutet (Helkama m.fl s. 138). 3.3 Habitus Hodkinson och Sparkes använder begreppet habitus, som ursprungligen kommer från Bourdieu. Habitus är ett förkroppsligad praxis som gör att individer handlar, tänker och orienterar. Det är en individs livshistoria som utgör dennes habitus, vilket innebär att inget habitus är det andra lik. Till skillnad från Bourdieu som har ett visst deterministiskt förhållningssätt, dvs. att någonting är ödesbestämt, så menar Hodkinson och Sparkes att en individs habitus är förändligt. Vid brytpunkter förändras individens habitus (Hodkinson & Sparkes, 1997, s.33-34). 3.4 Brytpunkter Begreppet brytpunkt, som kommer från Hodkinson och Sparkes teori careership, innebär en vändpunkt för en individ. Brytpunkten gör att individens tillvaro förändras. Hodkinson och Sparkes menar att brytpunkter inträffar hos alla individer några gånger i livet och att brytpunkten alltid gör att individens identitet genomgår en omvandling. Hodkinson och Sparkes menar att det finns tre kategorier av brytpunkter, även om en individs brytpunkt ibland är en kombination av två eller till och med tre av dessa brytpunkter. Strukturella brytpunkter är den första typen av brytpunkt och inträffar när yttre strukturer berörs av olika institutioner. En sådan brytpunkt kan vara pensionen, när ungdomar slutar grundskolan för att börja på gymnasiet och så vidare. Den andra typen av brytpunkt är självinitierad brytpunkt och inträffar när den berörda individen själv är avgörande för en förvandling i dennes yrkesmässiga- eller personliga liv. Den tredje och sista typen är tvingad brytpunkt som 11

18 innebär när den tvingas på någon genom andras handlingar eller yttre händelser, exempelvis att bli avskedad från jobbet, en olycka och så vidare. En del brytpunkter kan förutses, medan vissa endast kan ses efteråt med facit i hand. Fokus ligger här inte bara på själva brytpunkten utan även perioden emellan, dvs. perioden av rutin. Den visar hur individen hanterar tiden efter brytpunkten. Brytpunkten och perioden av rutin som föregår och följer själva brytpunkten går hand i hand (Hodkinson & Sparkes, 1997, s.39). 12

19 4. Metod I följande kapitel beskriver vi vilken metod vi använt samt ett resonemang kring den valda metoden. Därefter presenteras urvalet, följt av en beskrivning av genomförandet och inskaffandet av det empiriska materialet. Det följs av en diskussion kring val av analysmetod. Kapitlet avslutas med en presentation av etiska ställningstaganden. 4.1 Metodval och metoddiskussion Vid kvalitativa intervjuer får forskare en djupare kunskap i respondenternas attityder (Larsen, 2009, s. 27). Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att frågorna är öppna och ger respondenten möjlighet att tala fritt. Det finns möjlighet att ställa följdfrågor och uppstår det missförstånd kan det redas ut på plats. De negativa aspekterna med kvalitativ intervju är att respondenten kan ha svårt för att vara helt ärlig i sina svar då denne inte är anonym för den som intervjuar. Det finns även risk vid kvalitativ intervju att respondenten svarar det denne tror att forskaren vill höra. Det kallas för intervjueffekten (Larsen, 2009, s.27). Vid kvalitativ intervju ska forskaren ta hänsyn till de effekter som kan följa med intervjuer. Vi är medvetna om att kontexteffekten kan ha påverkat svaren från informanterna. Kontexteffekt innebär att informantens svar kan påverkas av frågor som framkommit tidigare under intervjutillfället. Då vi hade en del känsliga frågor fanns det en risk för påverkanseffekter, vilket innebär att informanten kan uppfatta att vissa svar är bättre än andra (Larsen, 2009, s.109). 4.2 Urval av undersökningsenheter För att få tag på personer som avbrutit sina gymnasiestudier och nu tagit upp dem igen, kontaktade vi komvux och andra vuxenutbildningar. Vårt krav var att respondenterna skulle ha avbrutit sina gymnasiestudier inom de fem senaste åren, det vill säga inte tidigare än 2008 och nu påbörjat studierna igen. Anledning till gränsen på fem år var för att vi inte ville riskera att information har glömts bort med tiden. Vi använde oss av ett urval enligt självselektion 13

20 vilket innebär att informanterna frivilligt anmäler att de vill vara med i undersökningen. Det kan gå till så att författarna frågar efter frivilliga i en grupp (Larsen, 2009, s.77). Vi intervjuade sex personer och dessa anmälde sig som frivilliga under våra informationsträffar i de olika klasserna. Samtliga passade in på våra krav, vilket var att det inte fått gått mer än fem år sedan de avbröt sina studier. Dessa var de enda som anmälde sig som frivilliga vilket också förklarar varför vi inte kunde göra fler intervjuer. Kontakten med skolan innan informationsträffarna skedde över telefon och mejl och urvalet av skolan gick till så att vi slog upp enhetskatalogen över alla Komvux i Göteborgs kommun och kontaktade sedan de skolor som låg i de centrala delarna i Göteborg. Samtliga informanter läser nu kurser på Komvux för att få ett fullständigt gymnasiebetyg. 4.3 Datainsamling För att få tag i våra informanter började vi med att kontakta den person som var ansvarig för skolan och fick på så sätt bestämt datum och tid för att komma och informera och presentera studiens syfte på respektive skola. Kontaktpersonen vi hade på skolan meddelade alltid lärarna om vår ankomst och såg till att vi kunde komma in i klasser och informera om vårt syfte och fråga efter frivilliga som ville delta i undersökningen. Beroende på om eleven fick gå ifrån lektionen eller inte kunde vi besluta när intervjun skulle äga rum. Samtliga intervjuers datum och tid bestämdes tillsammans med respektive informant. Alla intervjuer skedde i varje elevs skola då detta kändes som den bästa lösningen, dels för tryggheten platsen ger informanten, men även då detta var smidigast i och med vi ville ta hänsyn till elevens schema. För att förbereda oss inför intervjuerna läste vi noga frågorna så att vi skulle känna oss trygga i vår roll som intervjuare. Vi bestämde att båda skulle vara med på intervjuerna, men att en skulle vara huvudintervjuare medan den andra skulle vara observatör och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi ansvarade för tre intervjuer var. Varje intervju varade i ca minuter. Då det är viktigt att observera samtalet valde vi att spela in intervjun. Det kan handla om att informanten säger något positivt, men kroppsspråket säger tvärtom. Det handlar också om att samtalet flyter på bättre om intervjuaren slipper skriva ner det informanten säger (Larsen, 2009, s.85). 14

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund ! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser

Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser - En studie om ett utbildningsföretags insatser att etablera nyanlända

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Ambitionsnivåer hos kommunerna KRISTIANSTAD 22/11 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE 1 Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet 2016-04 - 30 HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE 1 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Maria Ojala fil.dr i psykologi Institutionen för pedagogik, didaktik, utbildningsstudier, Uppsala Universitet Bakgrund till min forskning: Jag fokuserar på

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer