Skolan var inget man prioriterade

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolan var inget man prioriterade"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Skolan var inget man prioriterade - En studie om elevers upplevelser före sitt gymnasieavbrott School Wasn t Anything You Gave Priority to - A Study of Students Experiences before Their High School Dropout Emma Lindén Rebecka Kylefalk Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Martin Kjellgren Datum för slutseminarium: Handledare: Nils Andersson

2

3 Sammanfattning 23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott. Frågeställningarna är: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? För att finna intervjupersoner kontaktade vi två Komvux och använde oss av ett urval genom självselektion och genomförde sex intervjuer. Analysen baseras på KASAM:s begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Analysen byggs även på begreppen kognitiv dissonans och brytpunkt. Resultatet är att majoriteten av informanterna hade problem i sitt privatliv som påverkade studierna negativt. Samtliga informanter är besvikna över de flesta lärare de haft. De hade önskat en mer personlig relation med lärarna samt att lärarna skulle varit mer insatta i deras situation. Resultatet visar även att de flesta önskar att studie- och yrkesvägledaren hade gett mer information om gymnasieprogrammen. Nyckelord: Avbrott, brytpunkt, gymnasiet, KASAM, kognitiv dissonans

4 Förord Stort tack till informanterna som medverkat i denna studie samt lärarna som gav oss lektionstid för att informera om studiens syfte. Vi vill även tacka vår handledare Nils Andersson för den akademiska vägledningen och för all stöd. Arbetsfördelning Vid samtliga intervjuer har båda medverkat, men huvudansvaret hade vi för tre intervjuer var. Den som inte ansvarade för intervjun hade ändå möjlighet att ställa följdfrågor. Den skriftliga uppdelningen har varit att vissa kapitel har skrivits gemensamt och vissa enskilt. Vi har dock varit noga med att ha inblick i varandras enskilda texter för att kunna komplettera, redigera och ge varandra feedback. Gemensamma texter: Samtliga sammanfattning, syfte, frågeställningar, Analys: Slutsatser av resultat och analys och Diskussion. Emma Lindén: Inledning, Tidigare forskning: Orsaker till avbrott, Teori: KASAM, kritik mot KASAM, kognitiv dissonans, Resultat: hanterbarhet, meningsfullhet, kognitiv dissonans, Analys: hanterbarhet, meningsfullhet, kognitiv dissonans Rebecka Kylefalk: Tidigare forskning: upplevelser och stöd, Teori: habitus, brytpunk, kritik mot careership, Metod, Resultat: begriplighet, brytpunkter, önskat stöd, Analys: begriplighet, brytpunk, önskat stöd.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar: Begrepp Avbrott Disposition Tidigare forskning Orsaker till avbrott Upplevelser och stöd Sammanfattning Teori KASAM Kognitiv dissonans Habitus Brytpunkter Metod Metodval och metoddiskussion Urval av undersökningsenheter Datainsamling Analysmetod Etiska ställningstaganden Resultat Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet... 21

6 5.4 Kognitiv dissonans Brytpunkt Önskat stöd Sammanfattning Analys Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kognitiv dissonans Brytpunkter Önskat stöd Slutsatser av resultat och analys Diskussion Resultatet gentemot tidigare forskning Val av teori och metod Förslag på hur SYV kan förebygga avbrott Förslag på fortsatt forskning Referenslista Bilaga

7 1. Inledning Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att den främjar elevers förmåga att tillägna sig kunskaper (Skollagen, 2010:800, 15 kap. 2 ). Gymnasieskolan ska arbeta för att utbildningen anpassas efter elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen ska ges särskild uppmärksamhet. Undervisningen ska således aldrig utformas lika för alla (Skollagen, 2010:800, 1 kap. 4 ). Riktlinjer för läraren är att stärka elevernas självförtroende och att inspirera elevernas lust att lära. Läraren ska utgå från att eleverna tar personligt ansvar för sitt lärande (Skolverket, 2011 s. 8). Barnomsorg, grundskola och gymnasieskolan anses lägga grunden för det livslånga lärandet men är beroende av individens personliga intresse och motivation till utbildning och lärande (Skolverket, 2000 s. 9). Det går följaktligen att uttyda två infallsvinklar: dels skolans ansvar för att hjälpa eleven att uppnå målen men även elevens personliga ansvar för lärande. År 2004 var det 23 procent som avbröt sin gymnasieutbildning i förtid. Sju procent avbröt i årskurs ett, tre procent i årskurs två och 13 procent i årskurs tre (Skolverket, 2008 s. 20). Fram till och med 2008 har avbrotten varit i stort sett oförändrade (Scb, 2008 s. 20). På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala sjukvårdsutgifter (Hernes 2010, citerad i Olofsson m.fl., 2012 s. 12). Att värna om att unga vuxna fullföljer gymnasiet handlar om att ta tillvara på arbetskraft, gynna ekonomisk tillväxt och verka för välfärd (Sveriges kommuner och landsting, 2012 s. 39). Unga vuxna som avbryter gymnasiet löper större risk för arbetslöshet, social marginalisering och ohälsa jämfört med jämnåriga med längre utbildning (Wilson m.fl. 2011, citerad i Olofsson m.fl., 2012 s. 11). De elever som avbrutit gymnasiestudierna har i genomsnitt 60 procent längre inskrivningstider på Arbetsförmedlingen jämfört med personer som fullföljt gymnasiet (Arbetsstyrelsen, 2003 s.3). Ungdomar med hög frånvaro från skolan och låg utbildningsnivå har oftare än andra en negativ självbild och löper större risk för att hamna i destruktiva livsmönster (Socialstyrelsen, 2012 s. 14). En studie visar att den främsta orsaken till avhopp på gymnasiet är mobbning (cirka 46 procent av de tillfrågade). Det framkom att många känner sig oroliga och stressade och har en låg tilltro på sig själva. Andra faktorer som beskrevs var sociala fobier, depressioner, funktionsnedsättningar eller problematiska hemmiljöer. En person utan en fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag 1

8 anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2013 s. 2). Mot bakgrund av konsekvenserna av gymnasieavbrott går det att konstatera att avbrott kan ses som ett misslyckande både på individ- som samhällsnivå. Vem ansvarar för detta misslyckande? Vilket stöd får elever som har svårigheter med att nå målen? Vilket stöd hade de önskat? I denna studie kommer elever som avbrutit sin gymnasieutbildning komma till tals om hur de upplevde sin gymnasietid och vilket stöd de önskat från skolan. 1.1 Syfte Mot bakgrund av ovanstående är syftet att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna hade önskat så att avbrott hade kunnat förhindras. 1.2 Frågeställningar: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? 1.3 Begrepp Avbrott Begreppet avbrott innebär att eleven inte fått ett fullständigt slutbetyg för gymnasiet. Det går att skilja på två olika avbrott. Det första är tidiga avbrott som kan jämföras med när eleven avbryter sina studier i första eller andra årskursen. Den andra varianten på avbrott är sena avbrott vilket innebär att eleven avbryter sina studier under tredje årskursen på gymnasiet (Skolverket, 2008 s. 17). 2

9 1.4 Disposition Denna uppsats består av kapitel två till sju. I kapitel två presenteras tidigare forskning som leder fram till studiens syfte och frågeställningar. Forskningen innefattar hur elever som avbrutit gymnasiet upplevde gymnasietiden samt vilket stöd de haft och önskat. I kapitel tre redogörs begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, kognitiv dissonans, habitus och brytpunkt. Metodavsnittet presenteras i kapitel fyra. I kapitel fem presenteras resultatet tematiskt. Därefter följer analysen i kapitel sex och avslutningsvis diskussion i kapitel sju. 3

10 2. Tidigare forskning I detta kapitel beskrivs tidigare forskning som handlar om elevers orsaker till avbrott från gymnasieskolan. Kapitlet avslutas med tidigare forskning om elevers upplevelser från sin gymnasietid och vilket stöd de önskat vilket utgår från vårt syfte om att beskriva och analysera elevers upplevelse från gymnasietiden före sitt avbrott samt önskat stöd. 2.1 Orsaker till avbrott I den amerikanska studien The Voices of High School Dropouts: Implications for Research and Practice besvarades följande frågeställning: Vilka faktorer hindrar elever från att fullfölja gymnasiet? 158 personer deltog i studien varav 58 procent var kvinnor och 42 procent var män. Studien var utförd med en kvantitativ metod. Resultatet visar att orsaker till avbrott från gymnasiet var graviditet och föräldraskap, konflikter med skolpersonal samt att arbetet hindrade dem från en examen (Maker m.fl., 2008 s. 3). I en annan amerikansk studie, Reasons for Dropout for Vocational High School Students, var syftet att fastställa orsakerna till varför elever avbryter sina gymnasiestudier. Genom snöbollsmetoden tillfrågades 19 personer, som avbrutit sina studier under High School, att delta i studien. Data insamlades genom semistrukturerande intervjuer och i analysdelen användes en innehållsanalys. Resultaten visar att orsaker till att avbryta sina studier kunde delas in i fyra kategorier: individ, skola, familj och socioekonomisk bakgrund. De flesta elever fick stöd från sina familjer men elever till familjer med låg socioekonomisk status hade mindre stöd. Risken för avbrott påverkades i stor utsträckning av attityder och agerande från lärare, kamrater och skolförvaltning. De flesta av eleverna som blev intervjuade har aldrig övervägt att återvända till skolan igen. Majoriteten hade dessutom inte känt någon anledning till att prata med kurator eller studie- och yrkesvägledare. Att avbryta sina studier har orsakat många sociala problem för de intervjuade (Educational Consultancy and Research Center, 2013 s.4). 4

11 2.2 Upplevelser och stöd I rapporten som gjorts av Temagruppen Unga i Arbetslivet har det forskats om ungdomar som har hoppat av gymnasiet och deras erfarenheter av detta. I rapporten undersöks personernas anledningar till avhoppet, men även vilket stöd de hade önskat att de hade haft samt hur den perfekta gymnasieskolan hade sett ut. Temagruppen Unga i Arbetslivet har intervjuat 378 unga som inte har fullföljt sina gymnasiestudier. För att få tag i sina respondenter gick temagruppen via 197 projektledare för ett projekt kallat ESF-projektet som arbetar med unga. Av dessa 197 projektledare var 126 intressanta för temagruppens studie. 48 av dessa hade inte unga som målgrupp och 23 projektledare saknade deltagare. För att nå respondenterna frågade temagruppen de 126 projektledarna om de i sin tur kunde fråga sina deltagare som hade hoppat av gymnasieskolan om de ville medverka i studien. Eleverna kunde därefter svara på olika sätt, antingen genom att själv skriva ner sina svar på intervjufrågorna och skicka till temagruppen eller om coacherna pratade med deltagarna och skrev ner deras svar. De som gick via coacherna utgjorde en tredjedel. Medelåldern på deltagarna är 20 år och av de 379 deltagarna var 188 tjejer och 191 killar. Resultatet visar att 224 deltagare angav vilket program de läst på och av dessa var det 106 personer som hoppade av yrkesförberedande program och av dem hade 74 personer läst på det individuella programmet. Resterande hade läst på ett studieförberedande program (44 deltagare). I analysen har temagruppen kommit fram till att det finns tio anledningar till avhoppet på gymnasieskolan, där den främsta anledningen är mobbning. Deltagarna menar att för att få den perfekta gymnasieskolan ska det finnas ett individanpassat schema, vara små grupper, lärarna ska lyssna på eleverna och bry sig, att ha både praktik och teori. Det ska även, enligt deltagarna, finnas ett antimobbningssystem och de anser att miljön i skolan är viktig för att trivas och må bra. Deltagarna anser att om lärarna hade brytt sig, gett pedagogiskt stöd i skolan, speciellt om man varit borta från skolan en längre tid samt ifall det hade funnits en individanpassad studieplan, hade ett avhopp kunnat förhindras (Temaunga, 2013 s ). I en kvantitativ studie, där 426 elever deltog, undersöktes hur motivationen hos eleverna påverkar gällande avhopp från gymnasiet. Upplevt stöd från föräldrar och lärare undersöktes i förhållande till elevernas betyg. I undersökningen togs hänsyn till elevernas akademiska prestanda och socioekonomiska status. Resultatet visar att lärarens informella stöd påverkar 5

12 elevernas motivation. Det informella stödet är den mest förekommande orsaken för eleverna till att avbryta studierna. Resultatet visar att motivationen hos eleverna, som var relaterade till lärarens informella stöd, var den bästa prediktion gällande avsikten att avbryta sina studier (Alivernini & Lucidi, 2011 s. 6). I en rapport av Skolverket undersöktes varför det är så många ungdomar som inte fullföljer sina gymnasiestudier samt vilket stöd de hade under denna tid. Forskarna har ställt frågan Varför valde du att byta studieinriktning eller att hoppa av gymnasiet? till 16 ungdomar där de i retroperspektiv får reflektera över varför det blev som det blev. Syftet i studien var att, genom kvalitativa djupintervjuer, ge eleverna en röst genom att lyfta fram deras tankar och reflektioner (Skolverket, 2007, s.6). Författarna ville göra en bred studie, det vill säga geografisk spridning på informanterna, att de ska komma från olika gymnasieprogram och inriktningar samt att informanterna ska bestå av en relativt jämn fördelning av både pojkar och flickor. Varje samtal varade mellan 50 minuter och två timmar (ibid s.19-20). Resultatet visar att skilsmässor hos ungdomarnas föräldrar var främst förekommande orsak till gymnasieavbrott. Bland det stöd som kom fram under intervjuerna var det familj och släkt, vänner, grannar, studie- och yrkesvägledare samt pojk- eller flickvän som fanns där och stöttade. Resultatet visar att det existerade stödstrukturer i ungdomarnas närhet. Dock visar det att varken lärare eller skolans ledning har framkommit som ett stöd hos ungdomarna. När det kommer till föräldrarnas reaktioner vid sitt barns avhopp, finns ett tydligt mönster i ungdomarnas uttalanden att föräldrarna låter bli att pusha sitt barn i en bestämd riktning. Istället låter de barnen fatta sina egna beslut. För många ungdomar blev det en gymnasiechock att börja på gymnasiet. Det blir plötsligt mycket hårdare tempo och tuffare krav än vad det var på grundskolan. Det framkom även dålig observans från de vuxnas sida och förebyggande insatser uteblir. Det framkommer tydligt att lärarna inte vill veta av att eleven är inne på att avbryta gymnasiet och när avbrott väl skett är reaktionen det var väl synd. Något som förvånade forskarna var att de informella nätverken såsom familj, släkt, vänner och grannar fungerade som en bra stödstruktur medan de officiella nätverken såsom lärare och ledning inte gjorde det. Hade skolan svårt att hitta praktikplatser åt eleverna trädde någon i familjen, släkten eller vännerna in och ordnade med det (ibid s ). En annan studies syfte är hur lärare och familjeförhållanden påverkar eleven i dennes avhopp av gymnasiet. Det användes ett frågeformulär där 144 elever deltog i åldrarna år. Enkäten besvarades under klasstid på obligatoriska kurser. Resultatet visar att elever med signifikant lägre nivåer av emotionellt engagemang till lärare och skola inte följföljde 6

13 gymnasiet i lika stor utsträckning som elever med bättre kontakt med sina lärare (Whannell & Allen, 2011 s.3). 2.3 Sammanfattning I studien som gjorts av Temagruppen Unga i Arbetslivet är den främsta orsaken till att avbryta skolan mobbning. I andra studier framkommer det bland annat att skilsmässor hos föräldrar var en orsak som låg bakom en stor del av de som avbröt. I samtliga studier har det varit en blandning mellan pojkar och flickor och ingen av de tidigare forskningar vi använt oss av har gjorts på exempelvis bara flickor alternativt bara pojkar. Det framgår även att många informanter ser en låg, inre motivationen som en betydande roll för studieresultatet. I samtliga studier ansågs familj och vänner fungera som en god stödfunktion. I studien Varför hoppade du av framkommer det att bristfälligt stöd av lärare är en orsak till avhopp. Samma fenomen kan ses i de övriga studierna som gjorts angående önskat stöd. Därför fann vi det relevant att studera vilket stöd elever hade önskat, för att se om det följer normen eller sticker ut ur mängden. Med nya resultat kan man få djupare förståelse för vad elever behöver för stöd. Den tidigare forskningen har hjälp oss att få en förståelse för vilka orsaker som kan ligga till grund för avbrott. Ambitionen med vår studie är att fylla ut de kunskapsluckor som finns med vad det är som gör att eleven väljer att avbryta gymnasiet. 7

14 3. Teori Under denna rubrik presenteras de teorier som vi anser är relevanta för vårt syfte, frågeställningar och analys. Inledningsvis förklaras KASAM:s komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vidare förklaras begreppet kognitiv dissonans och avslutningsvis careerships begrepp habitus och brytpunk. 3.1 KASAM Aaron Antonovsky har myntat begreppet KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM är ett kognitivt begrepp och utgörs av komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Att inneha en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är Antonovskys förklaring till varför människor blir och förblir välmående. Begriplighet syftar på i vilken mån människor upplever inre och yttre stimuli som gripbar information. Det innebär att individen förstår informationen som strukturerad och sammanhängande snarare än att tolka det som brus- det vill säga oväntad, svårförklarlig och slumpmässig. En människa med hög känsla av begriplighet kan förutsäga vilka stimuli som denne kommer mötas av i framtiden och om oväntade stimuli uppkommer så kan personen ställa om och ge det en förklaring. Det handlar inte om hur önskvärda stimulis är utan kan exempelvis handla om krig eller död. Begriplighet syftar på hur personen hanterar den uppkomna situationen och gör den begriplig (Antonovsky, 2005 s. 43). Kärnan i begreppet beskrivs som / / en stabil förmåga att bedöma verkligheten (Antonovsky, 2005 s. 44). Avsikten med att använda begreppet begriplighet i denna studie är för att analysera hur informanterna bemötte oväntade situationer under sin gymnasietid och på vilket sätt de tolkade dessa situationer som gripbara eller inte. Den andra komponenten hanterbarhet definierar i vilken utsträckning en individ upplever att det finns resurser till dennes förfogande för att hantera de krav som stimuli ställer. Resurser syftar både på resurser som är under individens egen kontroll eller som kontrolleras av individens behöriga som denne känner förtroende för. Dessa kan exempelvis vara partner, vänner, arbetskamrater, Gud, läkare med mera. Om en individ har en hög känsla av 8

15 hanterbarhet kan denne förlita sig på sina egna resurser och behöriga att kunna reda sig mot livets motgångar och inte känna sig som ett offer (Antonovsky, 2005 s. 45). Antonovsky finner likheter mellan hanterbarhet och Kobasas härdighetsbegrepp där kontroll beskrivs som en viktig komponent för individers hälsa. Låg kontroll innebär maktlöshet och individer med hög kontroll tror på att de kan påverka sina livsskeenden och beter sig följaktligen därefter. Yttre faktorer kan således inte leda till maktlöshet hos individen. Kobasa beskriver att personer med kontroll försöker finna förklaringar till varför negativa händelser äger rum och skyller inte på andra eller ödet utan betonar sitt eget ansvar. Individer med kontroll tror inte att tur, tillfälligheter eller mäktiga andra bestämmer ens livsöde utan att detta ligger i individens egna händer (Antonovsky 2005, s. 68). Avsikten med att använda begreppet hanterbarhet i denna studie är för att analysera informanternas upplevelser av hur de hanterade studierna, med hjälp av sina egna resurser och personer som resurs i deras omgivning. Meningsfullhet, beskrivs som KASAM:s motivationskomponent. Meningsfullhet syftar på hur viktigt och betydelsefullt ett område i livet upplevs för en individ. Om området upplevs som meningsfullt kommer personen tycka att utmaningar är värda känslomässig investering och engagemang. De personer med stark KASAM har områden i livet som de upplever som betydelsefullt och viktigt att engagera sig i trots motgångar. Personer med låg KASAM upplever att de inte har några betydelsefulla områden i sina liv eller att de områden de upplever som betydelsefulla inkluderar betungande bördor och krav på dem, som de helst hade undvikt. En person med högt värde av meningsfullhet bryter inte ihop av motgångar utan försöker finna en mening i dem och göra sitt yttersta för att hantera dem (Antonovsky, 2005 s. 45). Om en individ upplever att omgivningen reagerar likgiltigt för vad denne gör kommer det leda till att individen ser sina handlingar som meningslösa. Det kan handla om respons från personliga relationer, i ens arbete och alla områden som inkluderas inom individens gränser (Antonovsky, 2005 s. 130). Antonovsky menar att Kobasas användning av ordet engagemang likar hans formulering av meningsfullhet (Antonovsky, 2005 s. 81). Kobasa beskriver att personer med högt engagemang har kapaciteten att engagera sig i vad de än gör snarare än att ställa sig likgiltig inför det. Med engagemang innebär att man har förmågan att förstå betydelsen av det man gör. Det vill säga att man förstår nyttan av de aktiviteter man investerar tid och kraft på (Kobasa 1982, citerad i Antonovsky, 2005 s. 66). Valet av begreppet meningsfullhet i denna studie är för att analysera i vilken utsträckning informanterna ansåg deras gymnasiestudier som meningsfullt och viktigt samt hur motiverade de var för sina studier. 9

16 Utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har följande definiering av KASAM formulerats: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky, 2005 s. 46). Dessa tre komponenter står dessutom i relation till varandra. Meningsfullhet, som ses som motivationskomponenten, synes vara den viktigaste. Utan meningsfullhet blir hög begriplighet eller hög hanterbarhet inte särskilt långvarig. De människor som ser mening i sina liv och är engagerade kommer sannolikt få förståelse och finna resurser. Den näst viktigaste komponenten är begriplighet eftersom hög hanterbarhet kräver förståelse. Dock är hanterbarhet inte betydelselöst för om resurser saknas avtar meningsfullheten och personens strävan att behärska situationen avtar. KASAM bör således inte enbart ses till dess enskilda komponenter utan också till dess helhet (Antonovsky, 2005 s. 50). 3.2 Kognitiv dissonans Avsikten med att använda begreppet kognitiv dissonans är för att analysera informanternas resonemang och agerande kring skolk och studier under sin gymnasietid. Elevernas ursprungsplan var att fullfölja gymnasiet, men prioriterade inte studierna vilket analyseras utifrån teorin om kognitiv dissonans, då dissonansen är en konflikt mellan individens situation och hur denne vill ha det. I dissonansteorin, inom socialpsykologin, framstår människan som en motiverare där hon har ett behov att finna kognitiva motiv för sina handlingar. Människan ses inom dissonansteorin som en rationaliserande varelse men besluten behöver inte nödvändigtvis ha övervägts rationellt och logiskt (Helkama m.fl, 2000 s. 27). Kognitiv dissonans upplevs som ett obehagligt tillstånd när en individ upplever en motstridig relation mellan kognitiva element. Ju mer likvärdiga alternativ, desto mer upplevd dissonans efter att beslutet har tagits (Frestinger 1957: Helkama m.fl s. 137). För att motverka kognitiv dissonans kan en individ, efter att ett beslut har tagits eller för att fortsätta med ett visst beteende, finna motiv till att denne har valt rätt eller agerar rätt (Helkama m.fl s. 137). Genom att ändra 10

17 sin inre bild av verkligheten löser man obalansen, det vill säga dissonansen (Nilsson, 1996 s. 165). Ett exempel kan vara en person som röker och vet att det är skadligt för hälsan. Dissonansen i detta fall handlar om motsägelsen mellan de kunskaper personen har om sitt beteende och om konsekvenserna av det. För att motverka dissonansen kommer personen intala sig själv undanflykter för att kunna fortsätta sitt beteende vilket leder till att det obehagliga tillståndet reduceras (Nilsson, 2006 s. 157). Att ge motiv till sina handlingar underlättar för människor att gå vidare i sin aktivitet och gör henne mer tillfreds över beslutet (Helkama m.fl s. 138). 3.3 Habitus Hodkinson och Sparkes använder begreppet habitus, som ursprungligen kommer från Bourdieu. Habitus är ett förkroppsligad praxis som gör att individer handlar, tänker och orienterar. Det är en individs livshistoria som utgör dennes habitus, vilket innebär att inget habitus är det andra lik. Till skillnad från Bourdieu som har ett visst deterministiskt förhållningssätt, dvs. att någonting är ödesbestämt, så menar Hodkinson och Sparkes att en individs habitus är förändligt. Vid brytpunkter förändras individens habitus (Hodkinson & Sparkes, 1997, s.33-34). 3.4 Brytpunkter Begreppet brytpunkt, som kommer från Hodkinson och Sparkes teori careership, innebär en vändpunkt för en individ. Brytpunkten gör att individens tillvaro förändras. Hodkinson och Sparkes menar att brytpunkter inträffar hos alla individer några gånger i livet och att brytpunkten alltid gör att individens identitet genomgår en omvandling. Hodkinson och Sparkes menar att det finns tre kategorier av brytpunkter, även om en individs brytpunkt ibland är en kombination av två eller till och med tre av dessa brytpunkter. Strukturella brytpunkter är den första typen av brytpunkt och inträffar när yttre strukturer berörs av olika institutioner. En sådan brytpunkt kan vara pensionen, när ungdomar slutar grundskolan för att börja på gymnasiet och så vidare. Den andra typen av brytpunkt är självinitierad brytpunkt och inträffar när den berörda individen själv är avgörande för en förvandling i dennes yrkesmässiga- eller personliga liv. Den tredje och sista typen är tvingad brytpunkt som 11

18 innebär när den tvingas på någon genom andras handlingar eller yttre händelser, exempelvis att bli avskedad från jobbet, en olycka och så vidare. En del brytpunkter kan förutses, medan vissa endast kan ses efteråt med facit i hand. Fokus ligger här inte bara på själva brytpunkten utan även perioden emellan, dvs. perioden av rutin. Den visar hur individen hanterar tiden efter brytpunkten. Brytpunkten och perioden av rutin som föregår och följer själva brytpunkten går hand i hand (Hodkinson & Sparkes, 1997, s.39). 12

19 4. Metod I följande kapitel beskriver vi vilken metod vi använt samt ett resonemang kring den valda metoden. Därefter presenteras urvalet, följt av en beskrivning av genomförandet och inskaffandet av det empiriska materialet. Det följs av en diskussion kring val av analysmetod. Kapitlet avslutas med en presentation av etiska ställningstaganden. 4.1 Metodval och metoddiskussion Vid kvalitativa intervjuer får forskare en djupare kunskap i respondenternas attityder (Larsen, 2009, s. 27). Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att frågorna är öppna och ger respondenten möjlighet att tala fritt. Det finns möjlighet att ställa följdfrågor och uppstår det missförstånd kan det redas ut på plats. De negativa aspekterna med kvalitativ intervju är att respondenten kan ha svårt för att vara helt ärlig i sina svar då denne inte är anonym för den som intervjuar. Det finns även risk vid kvalitativ intervju att respondenten svarar det denne tror att forskaren vill höra. Det kallas för intervjueffekten (Larsen, 2009, s.27). Vid kvalitativ intervju ska forskaren ta hänsyn till de effekter som kan följa med intervjuer. Vi är medvetna om att kontexteffekten kan ha påverkat svaren från informanterna. Kontexteffekt innebär att informantens svar kan påverkas av frågor som framkommit tidigare under intervjutillfället. Då vi hade en del känsliga frågor fanns det en risk för påverkanseffekter, vilket innebär att informanten kan uppfatta att vissa svar är bättre än andra (Larsen, 2009, s.109). 4.2 Urval av undersökningsenheter För att få tag på personer som avbrutit sina gymnasiestudier och nu tagit upp dem igen, kontaktade vi komvux och andra vuxenutbildningar. Vårt krav var att respondenterna skulle ha avbrutit sina gymnasiestudier inom de fem senaste åren, det vill säga inte tidigare än 2008 och nu påbörjat studierna igen. Anledning till gränsen på fem år var för att vi inte ville riskera att information har glömts bort med tiden. Vi använde oss av ett urval enligt självselektion 13

20 vilket innebär att informanterna frivilligt anmäler att de vill vara med i undersökningen. Det kan gå till så att författarna frågar efter frivilliga i en grupp (Larsen, 2009, s.77). Vi intervjuade sex personer och dessa anmälde sig som frivilliga under våra informationsträffar i de olika klasserna. Samtliga passade in på våra krav, vilket var att det inte fått gått mer än fem år sedan de avbröt sina studier. Dessa var de enda som anmälde sig som frivilliga vilket också förklarar varför vi inte kunde göra fler intervjuer. Kontakten med skolan innan informationsträffarna skedde över telefon och mejl och urvalet av skolan gick till så att vi slog upp enhetskatalogen över alla Komvux i Göteborgs kommun och kontaktade sedan de skolor som låg i de centrala delarna i Göteborg. Samtliga informanter läser nu kurser på Komvux för att få ett fullständigt gymnasiebetyg. 4.3 Datainsamling För att få tag i våra informanter började vi med att kontakta den person som var ansvarig för skolan och fick på så sätt bestämt datum och tid för att komma och informera och presentera studiens syfte på respektive skola. Kontaktpersonen vi hade på skolan meddelade alltid lärarna om vår ankomst och såg till att vi kunde komma in i klasser och informera om vårt syfte och fråga efter frivilliga som ville delta i undersökningen. Beroende på om eleven fick gå ifrån lektionen eller inte kunde vi besluta när intervjun skulle äga rum. Samtliga intervjuers datum och tid bestämdes tillsammans med respektive informant. Alla intervjuer skedde i varje elevs skola då detta kändes som den bästa lösningen, dels för tryggheten platsen ger informanten, men även då detta var smidigast i och med vi ville ta hänsyn till elevens schema. För att förbereda oss inför intervjuerna läste vi noga frågorna så att vi skulle känna oss trygga i vår roll som intervjuare. Vi bestämde att båda skulle vara med på intervjuerna, men att en skulle vara huvudintervjuare medan den andra skulle vara observatör och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi ansvarade för tre intervjuer var. Varje intervju varade i ca minuter. Då det är viktigt att observera samtalet valde vi att spela in intervjun. Det kan handla om att informanten säger något positivt, men kroppsspråket säger tvärtom. Det handlar också om att samtalet flyter på bättre om intervjuaren slipper skriva ner det informanten säger (Larsen, 2009, s.85). 14

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Ambitionsnivåer hos kommunerna KRISTIANSTAD 22/11 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Reportage. Plug In Möjligheten

Reportage. Plug In Möjligheten 30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Ungdomar till studier Utvecklingsområden

Ungdomar till studier Utvecklingsområden Ungdomar till studier Utvecklingsområden Ungdomar till studier Syfte Ge ungdomar och unga vuxna i Luleå bättre förutsättningar till arbete och/eller fortsatta studier. Genom utökad väglednings och utbildningssatsning

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer