nr vårdguiden för Stockholms län en farlig trend Kryp i benen Ta hand om dıg ı sommar! Medicinska myter Där spriten går in

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nr 2 2010 vårdguiden för Stockholms län en farlig trend Kryp i benen Ta hand om dıg ı sommar! Medicinska myter Där spriten går in"

Transkript

1 vårdguiden nr för Stockholms län Vattenpipan en farlig trend Kryp i benen Ta hand om dıg ı sommar! Medicinska myter Där spriten går in

2 Innehåll nr Notiser 4 Tema sommar 5 Konsten att bli yngre 7 Konsten att koppla av 9 Konsten att sola smart 10 Vad gör spriten i hjärnan? 12 Aja baja! förgiftning vanligast i hemmet 14 Det blir alltid värre framåt natten Ulf har rastlösa ben 17 Vattenpipa farligare än många tror 18 Malin fastnade i självsvält 20 Ätstörningar ökar men nio av tio blir friska 21 Doktor Henriks hörna 22 Kopparslagare i skallen om huvudvärk och migrän 24 Det hänger på håret Varför blir vi tunnhåriga? 26 Nya mottagningar 27 Vårdguiden ger svaren TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Katarina Winell Chefredaktör Anna Sjökvist E-post Redaktör Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen telefon Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Redaktionsassistent Britta Manninen E-post Medicinsk granskning Henrik Almqvist, Inger Rising och Peter Rönnerfalk Textredigering Joachim Stokstad Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Jonas Tufvesson/Nordic Photos Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga ex Beställning av fler tidningar samt taltidning telefon Hälsoladda i sommar! åh, vad jag längtar efter sommar, sol och semester! Efter en evighetslång vinter känns det skönare än någonsin att veta att sommaren och den efterlängtade ledigheten står för dörren. Allra mest längtar jag efter min egen semesterrutin: Jag går upp tidigt innan resten av familjen har vaknat snör på mig joggingskorna och letar mig ner till stigen där jag börjar min runda, över stock och sten, upp mot landsvägen, förbi bonden och fåren. Kanske får jag se några rådjur som nyfiket står och tittar på mig innan de skuttar i väg, helt orädda. Ett prassel i vägkanten vittnar om en snok eller kopparorm. Vägkanten lyser röd av alla smultron och jag unnar mig en kort paus bara för att smaka de ljuvliga små bären med den stora smaken. Fortsätter jogga på i mitt eget tempo, den ännu bara ljumma sommarvinden smeker huden. När jag svänger av vid stora eken på vår egen stig och kommer fram till bryggan stannar jag och pustar, drar av mig kläderna och tar mitt morgondopp. Jag tror inte att det finns något ljuvligare än detta! Först en lagom joggingtur, sedan ett dopp från bryggan för att till sist gå upp till huset och äta filmjölk på altanen, med morgonsolen i ansiktet och höra hur resten av familjen börjar vakna. Det är sommar, det är rörelse, det är avkoppling, det är lycka! I sommarens nummer av Vårdguiden vill vi försöka inspirera till just detta att du ska hitta dina egna sätt att få en skön, avkopplande och aktiv sommar. Ge dig själv goda vanor som du sedan kan hålla fast vid och ta med dig när sommaren är över. Hälsoladda, helt enkelt! Till sommaren får vi mer tid att träffa våra nära och kära, vi umgås mer, äter gott, dricker gott. Kanske dricker vi alkohol lite väl ofta på sommaren, det är ju semester! Men vad händer egentligen i hjärnan när vi dricker alkohol? Läs om det på sidan 10. Andra faror som lurar är alla de kemikalier som vi har i våra hem. Visste du till exempel att tändvätskan till grillen är en av de allra farligaste om ett litet barn skulle råka komma över den? På sidan 12 listar vi de vanligaste och farligaste ämnena vi har i våra hem och vad du kan göra för att minska riskerna för att någon ska bli förgiftad. Många lider av huvudvärk. Det kan finnas många orsaker bakom, men ofta kan vi förebygga den genom att lära oss att äta och dricka ordentligt, att inte slarva med sömnen och att röra på oss regelbundet. Att leva lite hälsosammare, helt enkelt! anna sjökvist Chefredaktör 2 Vårdguiden nr

3 Skärgårdsdoktorn kastar loss Läkarbåten, med hemmahamn på Djurö, fungerar som flytande vårdcentral och besöker de största öarna i Värmdö kommun under sommaren. Den fungerar även som jourläkarbåt under midsommarhelgen. Läkarbåtens turlista hittar du på ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER BESTÄLL KLAMYDIATEST VIA NÄTET Du vet väl att du kan beställa klamydiatest gratis via Vårdguidens e-tjänst Mina vård kontakter? Om du har haft oskyddat sex testa dig! Läs mer om hur du beställer testet och mer om klamydia på klamydia. Hög tid för fästingvaccin Om du tänker njuta av sommaren i Stockholms skärgård, kring Mälaren eller på Åland kan det vara läge att ta vaccin mot TBE-virus. Fästingar som bär på TBE-virus är visserligen inte vanliga, men har man otur att träffa på en kan viruset orsaka svåra infektioner i hjärnan. Kontakta din vårdcentral eller en vaccinationsmottagning om du vill vaccinera dig mot TBE. Betydligt vanligare är fästingar som bär på bakterien borrelia. Ett bra skydd mot fästingbett är att ha långbyxor nedstoppade i strumporna och att undersöka hela kroppen när du har varit ute. Läs mer om fästingar, TBE och borrelia på - den.se/ fasting. Här hittar du också en film om hur du tar bort en fästing. NÄR UNGARNA BARA BRÅKAR Är du uppgiven, frustrerad, villrådig och behöver få prata med någon om dina barn? Då kan du ringa Föräldratelefonen, Här finns psykologer och socionomer med lång erfarenhet av att arbeta med barn och föräldrar. Du kan fråga om allt ifrån arga småbarn, trotsiga tonåringar till vuxna barn inga frågor är för små eller för stora. Du får vara anonym. Samtalet kostar bara en markering. Föräldratelefonen har öppet vardagar klockan Tjänsten är knuten till Svenska föreningen för psykisk hälsa. Mer information hittar du på internet, GOTT BETYG TILL VÅRDEN I STOCKHOLM Stockholmarna känner sig väl bemötta på vårdcentralen, enligt en rikstäckande patientenkät som gjordes under Vården i länet får också högt betyg för tillgänglighet, det vill säga att det är lätt att komma fram på telefon eller att få en besökstid. Inom alla de åtta områden där man kunde jämföra vården i Stockholm med genomsnittet för hela Sverige var Stockholms läns landsting lika bra eller bättre. Enkäten, som har genomförts i 19 landsting, fick nära svar. GE SOMMARBLOD Sommar, semester, sol och bad då är olyckor det sista vi vill tänka på. Men de finns där i alla fall och så här års behöver sjukhusen alltid extra blod för att klara olycksfallen från semestertrafiken. Blod är dessutom en färskvara och kan bara lagras i sex veckor. Om du är mellan 18 och 60 år, frisk och väger minst 50 kilo kan du bli blodgivare. Det är det bästa du kan göra för att rädda liv. Har du långt till en blodcentral kan du se på internet, när blodbussen besöker ditt område. Numera finns det även en ambulerande blodtrailer som åker runt i länet. Har du bestämt dig? Vet dina närmaste hur du ställer dig till att donera dina organ och vävnader när du dör? De allra flesta i vårt land är positiva både till att ta emot och donera organ. Men bara ungefär varannan har bestämt sig, för eller emot, och gjort sin vilja känd. Detta kan du göra på tre sätt: Anmäl dig till Socialstyrelsens donations - register. Skaffa ett donationskort (finns på apotek och i vården) som du fyller i och bär i plånboken. Berätta för dina anhöriga om du vill donera dina organ eller inte. Du kan välja alla tre metoderna det viktig - aste är att du tar ställning. Gå till och läs mer om organdonation. Vårdguiden nr

4 FOTO: JONAS TUFVESSON/GREATSHOTS/NORDIC PHOTOS Sommar och semester är njutningens högtid. Men det är också ett perfekt tillfälle att satsa på en bättre livsstil, med nya vanor och möta hösten piggare och starkare! Rörelse, goda matvanor och återhämtning är grundläggande byggstenar för ett hälsosamt liv. Tänk på att varje liten förändring gör skillnad. Det tar tid att få nya vanor att rota sig. Därför är dina lediga sommarveckor en bra tid att starta förändringen så att de nya vanorna känns självklara när vardagen tar vid. Gör en handlingsplan innan semestern startar och ta hjälp för att komma igång. Utmana familjen eller vännerna. Lär dig avslappningstek niker eller mindfulness medveten närvaro. Det finns många vägar till ditt nya liv och varje steg är betydelsefullt.

5 Konsten att bli yngre tema: sommar Fysisk aktivitet är en fantastisk medicin, som inte bara förebygger sjukdom, lindrar besvär och får oss att må bra i största allmänhet. Vi blir till och med yngre av att motionera! TEXT ANITA GULLBERG Listan över sjukdomar och besvär som påverkas posi tivt av fysisk aktivitet kan göras lång. Det gäller många av våra stora folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och övervikt, men också ryggont, ledbesvär, stress, sömnsvårigheter och depression. Nyare forskning visar att kroppen faktiskt blir yng re av motion. Det handlar om förmågan att reparera DNA, vår arvsmassa, som sitter i kromosomerna. Längst ut på varje kromosom finns ett område som kallas telomer. Telomererna är viktiga för förmågan att repa rera de skador som hela tiden uppstår i DNA. Ju längre telomererna är, desto bättre är deras förmåga att repa rera. När vi är unga är telomererna långa, sedan blir de kortare i takt med att kroppen åldras. Vårdguiden nr Forskarna vet att telomerernas längd är kopplad till kroppens biologiska ålder, inte till vår kronologiska. Man har också sett att kosten påverkar mer frukt och grönt har en positiv inverkan på telomerernas längd. Och den senaste upptäckten är alltså att även fysisk aktivitet påverkar telomerernas längd. Den som rör på sig regelbundet blir biologiskt yngre. När man ser det här förstår man också varför fysisk aktivitet har en så stor inverkan på sjukdom och att vi har möjlighet att påverka vår egen hälsa, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutets livsstilsmottagning. Det är heller aldrig för sent att börja röra på sig. Amerikanska forskare följde en grupp äldre medelåldern var 83 år och upptäckte att styrka, kondition och smidighet ökade hos dem som började motionera. Och de förbättringar som motionen gav låg på samma nivå som hos medelålders personer som börjar motionera. Det betyder dock inte att man kan vänta. Ju tidigare i livet man sätter i gång, desto bättre. All rörelse har en positiv effekt och därför är det viktigt att kombinera träning med vardagsmotion. Vardagsmotion kan vara att gå i trappor i stället för att ta hissen, gå till affären i stället för att ta bilen, gå till bussen eller helt enkelt resa sig ur tv-soffan några gånger per kväll... Varenda liten vardagsrörelse har betydelse. Vi behöver kombinationen av vardagsrörelser och träning. Men det är vardagsrörelserna som har minskat mest. Vi motionerar mer i dag medan vardagsaktiviteterna har minskat, säger Mai-Lis Hellénius. Hemma, på jobbet och på fritiden har vi blivit alltmer stillasittande i takt med teknikens utveckling. Fjärrkontroller, datorer, köksmaskiner och inte minst bilen har gjort att det som förr var naturliga vardags rörelser till stor del har försvunnit. En aktiv semester Varför inte satsa på en rörlig semester i år? Man behöver inte ens resa utomlands för att hitta spännande miljöer. Runt Stockholm finns många fina cykel- och vandringsleder. har tips om leder för vandring, promenader, löpning, cykling och skidåkning. har bra tips på vandringsleder. Klicka på Göra, Aktiviteter och därefter Vandringsleder. ordnar ofta olika typer av vandringar i grupp. har samlat smultronställen för cyklisten under Trafik & stadsplanering, Trafiken, Cykla samt Smultronställen i Stockholm. Här hittar du också en cykelkarta och annan matnyttig information för cykelburna. arrangerar cykelturer i grupp. Leta rätt på kretsarna för Storstockholm och Stockholm Norrort så hittar du aktuell information. FOTO: HENRIK TRYGG/NATURBILD/JOHNER Hitta en träningsform du gillar.

6 tema: sommar Här måste vi ställa om oss och tänka rörelse, inte bara motion. Fundera på hur vi kan få in mer rörelse i vår vardag. Hur mycket vi rör oss är i viss mån viktigare än vad vi väger. Det är bättre att vara lite rund och rörlig än smal och otränad. Det finns flera studier som visar att en överviktig person som är fysiskt aktiv och har god kondition löper mindre risk att bli sjuk än den som är smal men lever ett stillasittande liv och har dålig kondition. Vardagsmotionen är grunden, men vi behöver också träna både styrka och kondition för att må bra. I dag ens samhälle, där vi blivit allt mer stillasittande, behö ver vi minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag, eller i alla fall fem dagar i veckan. Sedan spelar det inte så stor roll om det är i form av en promenad eller lek med bar nen. Det ska vara en aktivitet där vi blir lite varma och svettiga och där pulsen ökar. Ansträngningen bör ligga på en nivå som motsvarar procent av vad du maximalt orkar. De 30 minuterna behöver inte hänga ihop utan kan delas upp i kortare pass, men de bör vara minst tio minuter. Utöver denna aktiva tid behöver vi ett par motionspass per vecka där vi tränar i minuter. Välj en motionsform du gillar: gympa, jogga, simma eller gå med stavar. Både en god kondition och muskelstyrka är viktiga för hälsan. Se därför till att styrketräning i någon form ingår i ett par av dina veckopass. Ju äldre vi blir, desto viktigare blir det att träna muskelstyrkan. Många av oss blir trötta när vardagen rullar på i hög takt. Ofta är den trötthet vi känner en mental trötthet. Hjärnan går på högvarv och vi har svårt att koppla av. Man blir också tröttare av att ha en dålig fysik. Låt årets semester bli ett gyllene tillfälle att börja bygga nya vanor och passa på att röra dig utomhus. Gör en cykelutflykt, vandra i skogen eller ta en paddeltur. Passa på att göra rörelse till en vana. På samma sätt som man kan hamna i en ond cirkel kan man också hamna i en positiv. De allra flesta blir bitna när de kommer i gång med att röra på sig, för man kopplar av mentalt och bygger sin fysik samtidigt. I bästa fall kommer man så långt på semestern att det blir lite av ett behov att röra sig och man fortsätter av bara farten. Kanske kan man få in cykling några gånger i veckan, säger Mai-Lis Hellénius. Samtidigt ska man tänka på att inte gå ut för hårt. Hitta en nivå som passar dig och som du orkar fortsätta med. Ta det stegvis. En god vana ger ofta nya goda vanor på vägen. Det är bättre att vara lite rund och rörlig än smal och otränad. FOTO: MATTON COLLECTION MER INFORMATION På Vårdguiden.se under tema Hälsa finns fler tips om goda vanor och hur du kan förändra din livsstil steg för steg. Här kan du också göra din egen hälsoplan, ett slags kontrakt med dig själv. Karolinska institutet och Hjärt-lungfonden har en webbplats, med fakta som motiverar och ger goda råd för sundare levnadsvanor och bättre hälsa. Många större apotek har hälsocoacher. Du kan boka tid med en coach och få tips och råd om hur du kan ändra din livsstil. 6 Vårdguiden nr

7 Har du en lång lista över allt som ska hinnas med i sommar? Kanske borde du i stället lätta på kraven och gå in för den ledighet du vill ha. Satsa på ett riktigt må bra-projekt i sommar. Lär dig leva och njuta i nuet och våga säga nej. Många har svårt att säga nej när någon ber om hjälp. Det kan vara på jobbet, i relationer till familj och vänner eller när släkten vill komma och hälsa på under semestern. Fast vi egentligen inte vill eller orkar, säger vi ändå ja. Det är lätt att hamna i en ond cirkel av krav och måsten. Det här är ett problem som Ruslan Savitskij, specialist i psykiatri, och Siv Johansson, psykolog, ofta träffar på hos sina patienter. De driver mottagningen Innernet, som bland annat behandlar personer med stressbesvär och utmattningsdepressioner. Ett av de stora problemen bland dem som kommer till oss är att de inte kan säga nej, och då hamnar de i en ohållbar situation, säger Ruslan Savitskij. Du blir ansvarig för allas oavslutade projekt. Folk runt omkring dig lär sig snabbt att de kan vända sig till dig. Allt som de inte kan fixa hamnar i ditt knä. Fortsätter du så kommer du att gå in i väggen till slut. Bland de långtidssjukskrivna som kommer till oss har de flesta problem med att säga nej. Den som har svårt att säga nej till saker och ting ska kanske skaffa sig lite betänketid innan de lovar något som de sedan ångrar. För vissa handlar det om att ha svårt att välja bort och avstå från saker. Andra känner oro över att inte bli omtyckta om de säger nej. Det finns många olika sätt att träna på att säga nej. Bäst är att börja stegvis. Prova att säga nej i mindre sammanhang. Man behöver inte ta det svåraste först, det är en gradvis förändring, säger Siv Johansson. Ett annat råd är att släppa kraven kring semestern. Det kan vara svårt att hitta det som alla i familjen är nöjda med, speciellt när barnen blir större. Då gäller det att sätta sig tillsammans och prata om vad var och en vill göra, jämka och hitta lösningar. Man kanske inte behöver göra allt tillsammans utan kan dela upp sig och göra vissa saker var för sig. Och fyll inte varje hål i kalendern med aktiviteter. Ruslan Savitskij citerar Jon Kabat-Zinn, en av de främsta företrädarna för mindfulness: Vi är human beings, inte human doings. FOTO: DICK CLEVESTAM/NATURBILD/JOHNER Konsten att koppla av» Vi är human beings, inte human doings.«vårdguiden nr

8 Sjuk på resande fot Ska du ut och resa i sommar? Det här är vad som gäller om du behöver vård i ett annat landsting eller i ett annat land. VÅRD I ANDRA LANDSTING Vid akut skada eller sjukdom har du alltid rätt att söka vård där du befinner dig, oavsett var du annars bor. Det gäller även vid förlossning. Läs mer på Vårdguiden.se, sök på Vård i annat landsting. VÅRD I ANNAT EU- ELLER EES-LAND Om du tillfälligt vistas i ett EU-/ EES-land (eller i Schweiz) har du rätt till nödvändig vård på samma villkor som invånarna i landet. För att få det behöver du ett europeiskt sjukförsäkringskort (EU-kort) som du kan beställa via Försäkringskassan. I Norden behöver du inget kort. Läs mer på Vårdguiden.se, sök på Vård inom EU. Mer information finns på klicka på Utomlands och sedan på Om du tillfälligt vistas utomlands. Här kan du även beställa EU-kort. Stanna upp och upplev nuet. Gå ut i naturen och upp lev allt som finns runt omkring dig här och nu. Vi kan lära mycket om medveten närvaro från barn de är här och nu, säger Siv Johansson. Vill du satsa på ett eget må bra-projekt så lär dig mindfulness, en meditationsmetod som betyder just medveten närvaro. Att utöva mindfulness är enkelt, men kräver regelbunden övning. Försök att bara vara, känn dofterna när du lagar mat, tänk på hur det känns när vattnet omsluter dig i duschen eller i havet, öppna dina sinnen för ljudet av fågelkvitter eller vindens smek ning av kinden. På Vårdguiden.se finns fler tips om hur du kan jobba med medveten närvaro. Det finns också kurser på internet och böcker i ämnet. Hitta tekniker för att lära dig slappna av när stressen tar över i vardagen. Eller träna ditt eget ledarskap, ta kommandot över ditt eget liv. Det är du som håller i ratten och du som bestämmer. Fråga dig: hur vill jag ha det? Fundera över vad som är viktigast. Det måste ju ändå vara att ha det bra. Tänk: jag förtjänar en semester där jag mår bra, säger Ruslan Savitskij. MER INFORMATION På Vårdguiden.se under tema Hälsa finns fler tips och enkla övningar i mindfulness. Här finns också andra tips om återhämtning. Jon Kabat-Zinn är en av de främsta företrädarna för mindfulness. På Youtube kan du hitta föreläsningar av honom, som en introduktion i ämnet. En bra bok (med tillhörande övnings-cd) om mindfulness är Mindfulness en väg ur nedstämdhet av M. Williams, J Teasdale, Z. Segal, J Kabat-Zinn (Natur & Kultur). FOTO: MIRIAM KLYVARE/NORDIC PHOTOS 8 Vårdguiden nr

9 tema: sommar sola Konsten smart att Så härligt det är med sol efter en så lång vinter! Men också lite farligt Med en så stor mörk del av året är det fullt tänkbart att vi nordbor är det folk på jorden som uppskattar solen allra mest. Och det är bra. Solen hjälper huden att bilda d-vitamin, som i sin tur hjälper kroppen att ta upp viktiga ämnen som kalcium och fosfor, och kan motverka vissa sjukdomar. Du behöver inte vistas i solen särskilt länge för att få din dagliga dos av d-vitamin. För en person med ljus hy räcker det med minut er i sommarsolen. Vintertid är solen i Norden allt för svag för att stimulera produktionen av d-vitamin. d-vitamin finns också i maten, till exempel fet fisk. Men det finns också risker med solen. Att bränna sig kan ge hudskador och öka risken för hudcancer. Barn är extra känsliga och om de bränner sig löper de ökad risk att drabbas av hudcancer längre fram i livet. Barn under ett år ska inte alls vistas i solen. MER INFORMATION På Vårdguiden.se kan du få fler råd om sol och sommar och ta reda på hur känslig din hud är. Här finns också ett UV-index som talar om hur starka solens strålar är dag för dag. Strålsäkerhetsmyndigheten, sök på solen. Bästa sättet att skydda sig Undvik solen mitt på dagen mellan klockan 11 15, när solen är som starkast. Du blir brun även i skuggan och minimerar risken att bli bränd. Tänk på att vatten släpper igenom UV-strålning. Du är inte skyddad när du simmar eller badar. Kläder, hatt med brätte och solglasögon med UV-skydd och breda skalmar är ett bra skydd i solen. Solskyddsmedel kan du använda när du inte kan skydda dig på annat sätt. Använd minst solskydds faktor 15, vattenfast. Smörj på ofta och mycket. Tänk på att du är extra utsatt på sjön. Vårdguiden nr

10 Vad gör spriten Att alkohol påverkar oss vet alla. Färre känner nog till varför vi förändras och vad spriten gör med kroppens ledningscentral, hjärnan. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON alkohol är den enda berusningsdrog som är tillåten i Sverige. Smaka på orden: rund under fötterna, på kanelen, salongsberusad, glad i hatten massor av uttryck beskriver spritens påverkan på ett milt överseende och lite skämtsamt sätt. Att man är ostadig, sluddrar och får hu vud - värk dagen efter det är smällar man får ta för att uppnå det där avslappnande, angenäma ruset som alkoholen ger. Samtidigt som de flesta använder drogen alkohol med måtta, orsakar den lidande, sjuk dom och död hos den del av befolkningen som dricker för mycket. Alkohol ligger på ett eller annat sätt bakom vart femte fall på våra akutmottagningar. Dess - utom är de alkoholrelaterade samhällskostnaderna enorma. Gränsen mellan bruk och missbruk är så tunn, så tunn. Vem blir beroende vem klarar sig? Ingen vet. Vi är alla olika känsliga för alkoholens effekter. Det är därför en del kan dricka både mycket och ofta utan att bli fast, medan andra blir beroende snabbare. Det är som ett omvänt lotteri med några rejäla nitlotter i stället för högvinster. Klart bevisat är i alla fall att ju yngre man är när man börjar dricka, desto större är risken att utveckla ett beroende. I synnerhet om man både börjar tidigt och dricker mycket och ofta. Man vet också att de som tål mer alkohol än andra också löper större risk. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi dricker alkohol? Den cirka 1,4 kilo tunga gråvita klumpen av nervvävnad är kroppens lednings central. Härifrån styrs allt vi gör, som andning, balans, syn, minne, muskler, språk, känslor. Hjärnan fungerar framför allt med hjälp av kemiska signalämnen. Två sådana ämnen utgör ett gas- och bromssystem som reglerar hjärnans övergripande aktivitet. Gasen stimulerar nervsignalerna och ser till att vi är vakna och alerta och att minnet fungerar. Alkoholen hämmar gasen så att vi blir tröga och sliriga och kan drabbas av minnesluckor när vi dricker. Bromssystemet dämpar nervcellernas signaler. Här har alkoholen omvänd verkan den förstärker bromsen, vilket ger en lugnande, rogivande effekt. Hjärnan går i slow motion med alkohol, säger Pia Steensland, alkoholforskare på Karolinska 10 Vårdguiden nr

11 i hjärnan? MER Institutet. Alkoholen drar ner på gasen och förstärker bromsen. Resultatet blir att vi känner oss lugna och avslappnade men samtidigt blir vi trötta, får längre reaktionstid och sämre kroppskontroll. Det är därför bilkörning och alkohol inte går ihop. Alkohol påverkar alltså det övergripande gas- och bromssystemet. Men drogen tar sig in lite varstans i hjärnan och påverkar flera signalämnen, bland annat dopamin och sero tonin som har betydelse för vår personlighet och psykiska hälsa. Dopaminet står för det goda i livet lusten. Det är dopaminet som får oss att njuta av god mat, musik, vänner, skogspromenader eller sex och som även gör att vi känner oss upprymda när vi dricker alkohol. Alkohol kan kidnappa dopaminsystemet. Om det händer får man svårt att känna någon riktig glädje eller njutning av något annat än att dricka alkohol. Det här är en av nycklarna till hur ett alkoholberoende uppstår, säger Pia Steensland. Extra trist i sammanhanget är att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän i 20-årsåldern. Det gör att unga hjärnor lättare blir kidnappade av alkohol än vuxna hjärnor. Signalämnet serotonin påverkar många av våra känslor, som hunger, glädje, ilska, välmående och irritation. För lite serotonin i hjärnan kan yttra sig i aggressivitet eller depression. Alkohol stör serotoninsystemet och är exempelvis orsaken till att man i onyktert tillstånd kan bli aggressiv, tappa sociala hämningar eller säga saker som man aldrig skulle drömma om att säga nykter. Serotonin reglerar också vår impulskontroll, och det är därför det är vanligt att man tar risker och gör farliga saker när man har druckit. Unga löper alltså större risk att bli beroende ju tidigare de börjar och ju mer de dricker. Men kan unga hjärnor även INFORMATION På Vårdguiden.se under tema Alkohol finns mer att läsa om alkoholen och dess risker. Här finns även ett alkoholtest där du kan testa dina dryckesvanor. Alkohollinjen på telefon , måndag torsdag 12 19, fredag Du kan vara anonym. få bestående skador av alkohol? Man kan inte göra kontrollerade alkoholförsök med unga, eftersom det inte är etiskt försvarbart att utsätta deras hjärnor för alkohol, säger Pia Steensland. Men man har studerat unga tjejer (18 25 år) i USA som av egen fri vilja hade druckit stora mängder alkohol och utvecklat ett beroende. Dessa tjejer hade avsevärt sämre resultat på minnes- och koncentrationstester än kontrollgruppen tjejer som inte var alkoholberoende. Det är ett starkt bevis för att massivt drickande i unga år vilket tyvärr är alltför vanligt kan ge allvarliga hjärnskador. Alkoholberoende är en hjärnsjukdom och alkohol är en lömsk drog. Om den inte redan var så djupt rotad i vår kultur skulle den aldrig vara tillåten i dag, säger Pia Steens land. Vårdguiden nr

12 Aja baja! VAD GÖR JAG OM OLYCKAN ÄR FRAMME? Så här gör du om ditt barn har fått i sig något av följande: Läkemedel (till exempel hjärtmedicin, antidepressiva medel och järnpreparat) Ring 112 och begär giftinformation. Invänta aldrig förgiftningssymtom. Ta med läkemedelsförpackningen om du uppsöker sjukhus. Frätande produkter (till exempel propplösare, kaustiksoda, ugnsrengöring och ättiksyra) Skölj genast ur munnen. Ge dryck. Framkalla inte kräkning. Ring 112 och begär giftinformation. Petroleumprodukter (till exempel tändvätska och lacknafta) Framkalla inte kräkning. Ge några matskedar grädde, men bara om barnet vill ha och är opåverkat. Ring 112 och begär giftinformation. Uppsök sjukhus vid hosta, andningsbesvär eller tecken på slöhet. Metanol/träsprit (kan bland annat ingå i bränsle till spritkök och modell - motorer) och etylenglykol (ingår ofta i kylarvätska) Ring genast 112 och begär gift - information. 12 Vårdguiden nr

13 förgiftning vanligast i hemmet Småbarnsföräldrar oroar sig ofta för att deras barn ska få i sig giftiga bär, växter eller svampar. I själva verket är tändvätskan till grillen en mycket större fara. Eller den godisliknande hjärtmedicinen. Lär dig förebygga olyckan och hur du ska agera om den ändå är framme. TEXT ANNA HAMMARSTRÖM FOTO ULF HUETT små barn utforskar sin omgivning genom att smaka på den. Och en otäck lukt eller smak avskräcker inte alltid barnet från att stoppa något i munnen. Det är i hemmet som barn löper störst risk att drabbas av förgiftning. Av de cirka 600 barn som varje år vårdas på sjukhus på grund av förgiftning har de flesta fått i sig hushållskemikalier som propplösare och tänd - vätska eller läkemedel som hjärtmediciner, antidepressiva medel eller järnpreparat, säger Peter Hultén på Giftinformationscentralen. På Giftinformationscentralen tar specialutbildade apotekare dygnet runt emot frågor om akuta förgiftningar från privatpersoner och personal inom sjukvården. När vuxna drabbas av förgiftning handlar det ofta om avsiktlig överdosering av läkemedel eller droger. När oroliga småbarnsföräldrar ringer är det sällan frågan om riktigt allvarliga förgiftningar. Ofta behöver de inte uppsöka vård utan kan ta hand om sitt barn själva, med hjälp av råden från Giftinformationscentralen. Det kan handla om att ge barnet lite dryck eller medicinskt kol, som finns att köpa receptfritt på apoteket. framkalla kräkning. Men om barnet har fått i sig ett frätande ämne kan kräkningen göra skadan än värre, säger Peter Hultén. Minska risken för förgiftning i hemmet Antalet barn som behövde vårdas på sjukhus på grund av förgiftning halverades mellan år 1990 och år Det kan enligt Peter Hultén ha flera orsaker. Dels har vissa kemiska produkter för hemmabruk, exempelvis maskindiskmedel, gjorts mindre farliga. Dels har säkerheten i våra hem sannolikt ökat genom att småbarnsföräldrar blivit mer medvetna om riskerna och förvarar läkemedel och hushållskemikalier så att barnen inte kan komma åt dem. Det finns mycket man kan göra i sitt eget hem för att minska risken för förgiftning hos barn. Här är några enkla råd: Förvara alltid läkemedel i ett låst medicinskåp, alternativt högst upp i kylskåpet om de behöver stå kallt. Läkemedel som förvaras i badrums - skåpet, handväskan, necessären eller jackfickan kan barnen lätt komma över och förväxla med godis. Förvara läkemedel i originalförpackningen. På så sätt minskar risken för att barn ska förväxla dem med godis. Dessutom är det lättare att veta vilket läkemedel barnet fått i sig och hur många tabletter som saknas. Av den påklistrade apoteksetiketten framgår också normaldoseringen. Häll aldrig över hushållskemikalier i tomma livsmedelsförpackningar. Montera skåplås på köksluckorna där du för - varar hushållskemikalier. Placera farliga ämnen högt. Tänk på att barnskyddade förpackningar inte är helt barnsäkra.»ha alltid medicinskt kol hemma men använd det inte utan att först rådfråga Gift - informations - centralen.«ring Giftinformationscentralen först Medicinskt kol har förmågan att binda en rad giftiga ämnen i magsäcken så att de inte kan tas upp i kroppen. Peter Hultén råder därför småbarnsföräldrar att alltid ha medicinskt kol hemma, men poängterar att man inte ska ge det utan att först rådfråga Giftinformationscentralen. Vid vissa typer av förgiftningar kan det nämligen vara olämpligt. Många tror att man vid förgiftning alltid ska GIFTINFORMATIONSCENTRALEN Vid förgiftningstillbud, ring 112, dygnet runt, och begär giftinformation. I mindre brådskande fall, ring , dygnet runt. Allmänna och förebyggande frågor om akuta förgiftningar besvaras på dagtid. För mer information och för att beställa informationsmaterial, besök Giftinformationscentralens webbplats: Vårdguiden nr

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Lektionen är hämtad ur Svenska Direkt 8 skriven av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå. Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Giftinformation, vad är det som har inträffat? Min 2-åring har smakat på tändvätska. Han hostar hela tiden.

Giftinformation, vad är det som har inträffat? Min 2-åring har smakat på tändvätska. Han hostar hela tiden. Giftinformation, vad är det som har inträffat? Min 2-åring har smakat på tändvätska. Han hostar hela tiden. Jag har en patient som har tagit en överdos litiumtabletter och undrar om han måste dialyseras.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Lena är 57 år, ensamstående, och har en vuxen son från ett tidigare äktenskap. Hon har varit bekymrad över sin rökning under en längre tid, mycket på

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Kom i form resa 1-8 oktober 2009

Kom i form resa 1-8 oktober 2009 Kom i form resa 1-8 oktober 2009 Under vistelsen på Kreta kommer vi att jobba med olika syftesområden i form av föreläsningar på förmiddagen antingen inomhus eller utomhus-kombinerat med rörelser på eftermiddagen.

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer