Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 6

2 Tjänsteutlåtande Christer Lobéus Lokalsamordnare Sidan 1 av 2 Dnr 2012/66 VON.275 Vård- och omsorgsnämnden Lokalförsörjningsplan Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar lokalförsörjningsplan för enligt bilaga 1 i detta ärende med den servicegrad för äldreboende som finns i tillhörande bilaga B till planen Vård-och omsorgsnämnden överlämnar lokalförsörjningsplan till Trafik-och fastighetskontoret för handläggning Sammanfattning Vård och omsorgsnämnden har uppdrag att ta fram en prognos för lokalplaneringen för sina verksamheter. Syftet med lokalförsörjningsplanen är att i god tid förutsäga behovet av lokaler. En god planering leder till att kommunens lokaler kan utnyttjas effektivt och till att lokalkostnaderna därmed kan begränsas. Prognosen för särskilt boende för äldre grundar sig på Inregias årliga befolkningsprognos. Två alternativ finns i lokalförsörjningsplanens tillhörande bilagor avseende servicegraden i särskilda boenden, bilaga A utgår från nuvarande servicenivå och bilaga B utifrån rikssnittet, vilket innebär en något lägre servicenivå. Vård-och omsorgskontoret föreslår att utgångspunkten i planen ska vara rikssnittet enligt bilaga B, då allt fler personer önskar få vård och omsorg i den ordinarie bostaden jämfört med tidigare år. Prognosen för LSS-bostäder bygger på en inventering av antalet ungdomar i kommunen, mellan 15 och 29 år, som idag har stöd enligt LSS. När det gäller LSS bostäder visar prognosen på ett fortsatt behov av utbyggnad med i genomsnitt sex platser per år under samt även behov av ett ersättningsboende för Stupvägens gruppbostad. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

3 Tjänsteutlåtande Dnr 2012/66 VON.275 Sidan 2 av 2 lagmfs Widén Förvaltningschef Dl Mona Zakeri Avdelningschef för äldreomsorg Anette Ceder Avdelningschef för funktionshinder Christer Lobeus Lokalsamordnare / Bilaga 1 Lokalförsörjningsplan

4 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Christer Lobéus Lokalsamordnare Redovisning Sidan 1 av 4 Dnr 2012/66 VON.275 Vård- och omsorgsnämndens lokalförsörjningsplan Särskilt boende för äldre Nulägesbeskriyning och nuvarande planering Sollentuna kommun har i dagsläget 473 platser i särskilt boende för äldre, varav 272 är omvårdnadsplatser och 201 är platser med demensinriktning. De 71 platserna på Tors backes servicehus ingår i omvårdnadsplatserna. Utöver denna volym köper kommunen 37 externa platser till största delen belägna i andra kommuner. Till denna volym ska även läggas de 37 korttidsplatser som finns i kommunen. Samtliga uppgifter gäller april Den sista december år 2011 bodde 5,13 % av befolkningen i Sollentuna över 65 år i ett särskilt boende. Vård- och omsorgskontoret har även tillgång till ca 150 lägenheter, så kallade pensionärslägenheter, i samarbete med Sollentunahem, varav vissa är handikappanpassade av vård- och omsorgskontoret i varierande omfattning. Fem lägenheter är lediga i dagsläget då personer har tackat nej till erbjudande om denna form av bostad. Idag står ingen i kö för en plats till särskilt boende, varken till platser med omvårdnads- eller demensinriktning. Ingen förändring har därmed skett från när lokalförsörjningsplanen gjordes föregående år, då det inte heller fanns någon kö. Under 2012 kommer vård- och omsorgsnämnden att ställas inför stora utmaningar i och med att de boende på Strandgårdens och Nytorps äldreboenden kommer att flytta till Edsbergs äldreboende samt att Sollentuna korttidsboende kominer att flytta till kv Torget (ej namnbestämt ännu). Detta medför att vård- och omsorgsnämnden i december 2012 kommer att disponera totalt 495 platser fördelade enligt nuvarande planering på 204 demensplatser, 210 omvårdnadsplatser, 10 psykogeriatrikplatser (ny planerad inriktning) samt tidigare nämnda 71 platser på Tors backes servicehus. Vård och omsorgsnämnden kommer även att disponera totalt 47 korttidsplatser vid slutet av Planerad utbyggnad av antalet platser: Edsbergs äldreboende +22 platser inflytt 15 aug 2012 KV Torget +10 korttidsplatser inflytt okt 2012 KV Terrinen +3 platser inflytt mars 2013 KV Terrinen +2 korttidsplatser ca inflytt mars 2013 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

5 Redovisning Dnr 2012/66 VON.275 Sidan 2 av 4 Utbyggnad av Gillbogården + ca 16 platser ca inflytt hösten 2014 Nytt boende i Väsjön +50 platser ca inflytt 2016/2017 Boendetiden är kortare för personer som bor på omvårdnadsboende jämfört med demensboende. Av de 413 personer som har bott på omvårdnadsboende under tiden har 147 personer bott 1 år eller kortare och 64 personer bott mellan 1-2 år. Det betyder att 51 procent bodde två år eller kortare under tiden på ett omvårdnadsboende i Sollentuna. Motsvarande siffror för demensboende är att av de 304 personer som bodde på demensboende under åren bodde 45 procent två år eller kortare tid på ett demensboende i Sollentuna. Prognos för framtida behov Av Inregias befolkningsprognos framgår att antalet äldre i åldersgruppen år kommer att minska något fram till 2017, men att antalet äldre i åldersgruppen 70+ kommer att öka i Sollentuna fram till prognosen förutsätts att lagstiftning och regler för bistånd kommer att vara likartade vad som gäller idag. Det kan nämnas att det finns en förebyggande enhet med syfte att stötta kvarboendet och att därmed i förlängningen minska på vårdbehovet i allmänhet. Två olika beräkningar har gjorts för att beräkna behovet av boendeplatser framåt i tiden, i bilaga A är utgångspunktern nuvarande servicegrad, i bilaga C är utgångspunkten en lägre servicegrad (rikssnittet), för särskilt boende för olika åldersgrupper mellan 65 år och äldre. I bilaga A med oförändrad servicenivå har en framskjutning skett av planerad utbyggnad av Gillbogården med ett år till år och med utbyggnaden i Väsjö till år bilaga B med lägre servicenivå har ytterligare framskjutning skett av utbyggnaden på Gillbogården med ett år till och med utbyggnaden i Väsjön till år Som referensram finns i bilaga C redovisat det historiska utfallet för tidigare år beträffande servicegraden i särskilt boende. Totalt beräknas Sollentuna kommun växa från invånare år 2011 till personer år LSS-bostäder Det finns två olika kategorier av LSS-bostäder i Sollentuna, gruppbostad och servicebostad. Personerna som bor i dessa boenden har olika behov och diagnos vilket kräver olika typer av boende. De som bor i en gruppbostad har större behov av hjälp och stöd och gruppen som bor tillsammans får inte bli för stor. För vissa personer med omfattande funktionshinder är det

6 Redovisning Dnr 2012/66 VON.275 Sidan 3 av 4 särskilt viktigt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsad. Gruppens sammansättning har dessutom stor betydelse eftersom Socialstyrelsen ger tillstånd till upp till sex boendeplatser i en gruppbostad. I en servicebostad bor personer som klarar av ett något mer självständigt boende. Nulägesbeskrivning I nuläget finns det 109 platser i LSS-bostäder i kommunen fördelade på 55 platser i gruppbostad, 50 platser i servicebostad samt två platser på Kummelby och två platser på Dalbogården. Ytterligare 26 platser köps externt. Totalt betalar nämnden för 135 platser. Samtliga uppgifter gäller april Enligt lagstiftningen är kommunen skyldig att tillhandahålla platser inom kommunen om den enskilde så önskar. Det innebär att det inte är säkert att det går att öka andelen boende i andra kommuner. Det kan även innebära ytterligare ett ökat behov av platser i Sollentuna om någon önskar att flytta tillbaka till kommunen. Prognos för framtida behov. Det framtida behovet av boendeplatser baseras på individuppgifter från mars Avdelningen för funktionshinder har gjort en boendeinventering avseende behovet för målgrupper i åldern år, år och år. I bilaga D redovisas ett behov av en ny LSS-bostad varje år under perioden , dvs. totalt fem nya bostäder. Som framgår nedan finns två av dessa i planering med färdigställande under åren Planering för ytterligare tre stycken behöver därför genomföras under perioden. På Stupvägen 79 bor tre personer. Två olika faktorer gör att ett ersättningsboende är aktuellt. Dels är det önskvärt av driftsekonomiska skäl att en boendeenhet omfattar sex stycken boende, dels har Sollentunahem som äger lokalerna, aviserat att lokalerna kanske ska rivas. Behovet av ett ersättningsboende för Stupvägen ökar behovet med ytterligare ett boende under planperioden, dvs.från ovan omnämnda tre till fyra nya boenden. Planerade LSS-bostäder Servicebostad (Linnés väg) Gruppboende (Basunvägen) +11 platser +6 platser Övriga verksamhetslokaler. Utöver lokaler för äldreboenden och LSS-bostäder har nämnden lokaler för seniorträffar, dagverksamheter för äldre samt kommunens frivilligcentral, daglig verksamhet samt kontorslokaler för kontorets personal. Inom övriga verksamheter räknas inte med några större förändringar.

7 Särskilt boende för äldre servicegrad Sollentuna Bilaga A inuläge 2012 Utblick Utblick Utblick Utblick Utblick Utblick IKommentar Boende Antal platsei Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Strandgården Minerva Bergkälla Tors Backe servicehus Lenalundsgården Norrgården Äldreboendet Ribbingsbacke Gillbogården Rådans äldreboende Nytorp Soltorp, pl 7 29 Edsbergs äldreboende Terrinen Väsjön Flytt till Edsbergs äldrebo c ev. utbyggnad Flytt till Edsbergs äldrebo Flytt till Terrinen Ersättningsboenden Ersättningsboenden Nybyggnation Enstaka platsköp Summa antal platser Kö i snitt Omsättning i snitt Behov av antal platser ' ' Skillnad mellan behov och platsantal Kommentar: Behovet uppfylls när platsantal utökas med ca 18 platser år 2012 Ytterligare tillskott sker år 2013 med ca 3 platser och 2014 med 16 platser. Korttidsplatsema är inte med i sammanställningen. Behovet uppfylls om ett nytt äldreboende byggs i Väsjön år 2016/2017

8 Bilaga A För att beräkna behovet av boendeplats per är har vi utgått från servicegraden för särskilt boende för olika åldersgrupper mellan 65 år och 95 år och äldre. Beräkningsunderlag Antal Inregia Prognos Inregia Pro gnos Inregia Prognos Inregia Prognos Inregia Prognos Inregia Prognos Alderskateaori II It ti IIII Ii Förändring Antal Förändring Antal Förändrinq Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring Antal S w Summa i Serviceqrad ,85% 2 0,85% 1 0,85%,85% 1 0,85%.85% ,80% 1 2,80% 2 2,80% 3 2,80% 3 2,80% 2 2,80% ,09% 3 8,09% % 2 8,09% % % % 2 17,02% -6 17,02% 2 17,02% 3 17,02% 0 17,02% ,86% 3 28,86% 12 28,86% 8 28,86% 3 28,86% 2 28,86% 1 95 år och äldre 65,98% % 0 65,98% 1 65,98% 9 65,98% 5 65,98% 2 Behov av tillkommande boendeplatser totalt per år I 13 13

9 Särskilt boende för äldre servicegrad riksgenomsnitt Bilaga B jnuiäge2012 Utblick Utblick Utblick Utblick Utblick Utblick Kommentar Boende Antal platsei Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Strandgården Minerva Bergkälla Tors Backe servicehus Lenalundsgården Norrgården Äldreboendet Ribbingsbacke Gillbogården Rådans äldreboende Nytorp Soltorp, pl 7 29 Edsbergs äldreboende Terrinen Väsjön Flytt till Edsberas äldrebo c ev. utbyggnad Flytt till Edsbergs äldrebo Flvtt till Terrinen Ersättningsboenden Ersättningsboenden Nybyggnation Enstaka platsköp Summa antal platser Kö i snitt Omsättning i snitt -486 Behov av antal platser '2 510 " Skillnad mellan behov och platsantal Kommentar: Vid en beräkning av behovet utifrån servicegraden riksgenomsnitt blir behovet väsentligt lägre. Om man senarelägger utbyggnaden av Gillbogården till 2015 Korttidsplatserna är inte med i sammanställningen. Behovet uppfylls om ett nytt äldreboende byggs i Väsjön år 2017/2018

10 Bilaga B För att beräkna behovet av boendeplats per är har vi utgått från servicegraden för särskilt boende för olika åldersgrupper mellan 65 år och 95 år och äldre. Beräkningsunderlag Antal Inregia Prognos Inregia Pro nos Inregia Prognos Inregia Prognos Inregia Prognos Inregia Prognos Alderskateqori It IIIIIIII tt Förändring Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring Antal C S w Summa Serviceqrad ,85% 2 0,85% %,85% 1 0,85%,85% % 1 2,80% 2 2,80% 3 2,80% 3 2,80% 2 2.8Q'Å ,09% 3 8,09% 2 8,09% 2 8,09% 0 8,09% 4 8,09% ,00% 1 15,00% -5 15,00% 2 15,00% 2 15,00% 0 15,00% ,86% 3 28,86% 12 28,86% 8 28,86% 3 28,86% 2 28,86% 1 95 är och äldre 48,00% 2 48,00% 0 48,00% 1 48,00% 7 48,00% 3 48,00% 1 Behov av tillkommande boendeplatser totalt per år 12 I 12 I

11 Andel äldre i särskilt boende Bilaga C Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Ålder ,07% 0.92% 1,08% 1,09% 1,18% 1.01% 1.00% 0,85% 0.90% 0,77% 0,87% 0,85% år ,01% 3,55% 3,45% 3,37% 3,75% 3,92% 3,39% 3,79% 3,69% 3,97% 3,64% 2,80% ,50% 10,26% 9,48% 9,12% 8,76% 8,39% 9,18% 8,61% 7,57% 6,75% 7,05% 8,09% år ,31% 26,64% 24,95% 22,30% 19,96% 16,53% 12,97% 16,96% 17,62% 16,65% 16,31% 17,02% år 44,18% 37,45% 37,70% 44,11% 30,35% 33,08% 33,93% 33,02% 28,86% plus 40,30% 38,99% 40,55% 48,44% 51,47% 49,37% 55.81% 63,04% 62,11% 62,63% 63,04% 65.98% 95 år äldre år 1,93% 1.68% 1,76% 1,72% 1,87% 1,78% 1.61% 1,58% 1,57% 1,50% 1,48% 1.28% år 80-w år 20.07% 19.51% 18,72% 18,23% 16,46% 15,46% 16,11% 15,67% 15,87% 15,51% 15,60% 16,22% 80-w år % 6.1% 6,0% 6,1% 5,8% 5.5% 5,64% 5.44% 5.40% 5.19% 5.14% 5.05% 65+

12 LSS-bostad Bilaga D inuläge Utblick Utblick Utblick Utblick f Utblick 2016/ fkommentar Grupp- & Servicebostäder Stupvägen 79 Risvägen 7 Gröndalsvägen 17 A & B Rotsundagårdsvägen 8 Lantgårdsvägen 170 Gransångarevägen 9 Vetevägen 2 Ekmans väg 11 Gammelvägen 1 Rotebergsvägen 1 Basunvägen Väsjön Gransångarevägen 9 Tomtegränd 6 Drevkarlsstigen 2 Malmvagen 2 B Rådanvägen 31 Blåklockevägen 12 Idrottsvägen 56 Linnés väg Väsjön Kummelby (SOK) Dalbogården (SOK) Antal platser '0 Förändring Antal platse Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser Förändring Antal platser c NY Gruppbostad NY Gruppbostad NY Servicebostad 8 8 NY Sammanhållen servicebostad* Köper platser hos socialnämnden Köper platser hos socialnämnden Enstaka platsköp utanför komm{ C Platsköp utanför kommun Summa antal platser Kö i snitt Minst ett LSS-boende per är Skillnad mellan behov och befintliga platser I -14 I -22 I -13 l ** Gransångarvägen har 4 gruppbostad och 7 servicebostad Behovsprognos Prognosen bygger på antagandet är att ca 70 % av brukarna i personkrets 1 har i framtiden ett behov av LSS-bostad. 0-9 år år år år år Antal LSS-personer idag Antagande 70 % har boendeplats idag Kvarståendebehov av LSS-bostad Kommentar: I åldersgruppen 15-19, och år finns det behov av ett boende med = 52 boendeplatser. Nämnden måste därför planera minst ett LSS boende med 8 platser varje år under

13 7

14 Tjänsteutlåtande Christina B. Embretsen Utredare Sidan 1 av 5 Dnr 2012/73 VON.013 Vård- och omsorgsnämnden Svar på hemställan om ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna i Sollentuna Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden avslår hemställan från pensionärsorganisationerna i Sollentuna om ökat ekonomiskt stöd, med hänvisning till att nuvarande modell för föreningsbidrag ger förutsättningar för värdefull mångfald i föreningsverksamheten för äldre. Sammanfattning Pensionärsföreningarna SPF Tunasol, SPF Grindslanten, PRO samt RPG inkom med en hemställan om ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna i Sollentuna. Pensionärsorganisationerna får idag ett föreningsbidrag på SEK per år, oavsett antal medlemmar. Likaså har andra föreningar i kommunen möjlighet att ansöka om föreningsbidrag från vård- och omsorgsnämnden om de bedriver verksamhet inom kommunen, och om medlemmarna i huvudsak är över 65 år. Pensionärsorganisationerna hemställer om att få ett kommunalt bidrag om 50 kr/medlem istället för en fast summa per år. För mindre föreningar ska lägsta bidrag vara SEK. Organisationerna hänvisar till att grannkommunerna Järfälla och Solna ger sina pensionärsorganisationer 50 kr/medlem i bidrag. Av kontorets utredning framgår att organisationerna når ut till ungefär en tredjedel av de äldre i kommunen. Kontoret anser därför att det är viktigt att nämnden fortsätter att satsa på en mångfald och bredd av föreningsverksamheter för att nå så många kommuninvånare som möjligt. Det kan också vara vanskligt att värdera vissa föreningars arbete som viktigare och mer meningsfullt än andras. Flertalet av de övriga föreningarna som nämnden ger ett föreningsbidrag till utför också ett värdefullt ideellt arbete för nämndens målgrupp. Därutöver kommer vård- och omsorgsnämnden under innevarande och kommande år att ha ett bekymmersamt ekonomiskt läge då nämnden tvingas prioritera sin kärnverksamhet. Nämndens uppgift är att säkerställa att Sollentuna kommun kan ge den äldreomsorg och de insatser som personer med funktionsnedsättning behöver och har rätt till enligt lag. Utöver den enligt lag tvingande verksamheten satsar också nämnden en hel del resurser på förebyggande verksamhet. Nämndens målsättning är att den förebyggande verksamheten ska komma alla kommuninvånare till del. Vård- och omsorgsnämnden har därför valt att själva stå för den största Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

15 Tjänsteutlåtande Dnr 2012/73 VON.013 Sidan 2 av 5 delen av de förebyggande insatserna och ger därmed ett mindre bidrag till pensionärsorganisationernas verksamhet. På vilket sätt en kommun satsar på förebyggande insatser kan se olika ut. Vissa kommuner ger kanske ett större ekonomiskt bidrag till frivilliga organisationer men förlitar sig kanske då på att organisationerna står för en större del av de förebyggande insatserna. Om vård- och omsorgsnämnden skulle ge ett ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna skulle nämnden tvingas att dra ner på verksamhet inom andra områden. Nämnden har även valt att ge alla föreningar lika mycket pengar, för att uppmuntra föreningar för kommuninvånare över 65 år i kommunen. Det finns ett värde i en mångfald av föreningsverksamhet för äldre. Kontoret föreslår därför att nämnden avslår hemställan från pensionärsorganisationerna om ökat ekonomiskt stöd, med hänvisning till att nuvarande modell för föreningsbidrag ger förutsättningar för värdefull mångfald i föreningsverksamheten för äldre. Bakgrund Hemställan om ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna i Sollentuna Pensionärsföreningarna SPF Tunasol, SPF Grindslanten, PRO samt RPG inkom med en hemställan om ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna i Sollentuna. I sin framställan beskriver organisationerna att de har en omfattande verksamhet för äldre personer i kommunen. Organisationerna har tillsammans drygt tre tusen medlemmar och verksamheten omfattar såväl social gemenskap, motions- och kulturella aktiviteter som månadsmöten. För att verksamheten ska fungera lägger väldigt många människor ner ett betydande ideellt arbete. Pensionärsorganisationerna får idag ett föreningsbidrag på SEK per år, oavsett antal medlemmar. Likaså har andra föreningar i kommunen möjlighet att ansöka om föreningsbidrag från vård- och omsorgsnämnden om de bedriver verksamhet inom kommunen, och om medlemmarna är över 65 år. Pensionärsorganisationerna hemställer om att istället få ett kommunalt bidrag om 50 kr/medlem. För mindre föreningar ska lägsta bidrag vara SEK. Organisationerna hänvisar till att grannkommunerna Järfälla och Solna ger sina pensionärsorganisationer 50 kr/medlem i bidrag. Nämndens ekonomiska läge inför kommande år Under innevarande och kommande år kommer vård- och omsorgsnämnden att ha ett bekymmersamt ekonomiskt läge då nämnden tvingas prioritera sin kärnverksamhet. Nämndens uppgift är att säkerställa att Sollentuna kommun kan ge den äldreomsorg och de insatser som personer med funktionsnedsättning behöver och har rätt till enligt lag.

16 Tjänsteutlåtande Dnr 2012/73 VON.013 Sidan 3 av 5 Utöver den enligt lag tvingande verksamheten satsar också nämnden en hel del resurser på förebyggande verksamhet. Dels för att de äldre i Sollentuna ska må så bra de kan, och dels för att om möjligt senarelägga behoven av biståndsbedömda insatser. Som ett komplement till nämndens satsningar på förebyggande verksamhet finns alla de föreningar i kommunen som gör ett ideellt arbete för nämndens målgrupp. Detta frivilligarbete är väldigt värdefullt för kommuninvånarna, vilket nämnden har uppmärksammat, bland annat genom tillskapandet av Frivilligcentralen. Nämndens målsättning är att den förebyggande verksamheten ska komma alla kommuninvånare till del. Nämnden har därför valt att själva styra inriktningen på den förebyggande verksamheten, bland annat genom flertalet seniorträffar, anhörigkonsulent, demenssjuksköterska och en Frivilligcentral m.m. Kommunen satserar också på uppsökande verksamhet. I nämndens plan för framtidens äldreomsorg finns också många utvecklingssatsningar inom det förebyggande området. På vilket sätt en kommun satsar på förebyggande insatser kan se olika ut. Vissa kommuner kanske ger ett större ekonomiskt bidrag till frivilliga organisationer men då kanske de även förlitar sig på att organisationerna ska stå för en större andel av de förebyggande insatserna. Vård- och omsorgsnämnden har valt att själva stå för den största delen av de förebyggande insatserna och ger därmed ett mindre bidrag till pensionärsorganisationernas verksamhet. Nämnden har även valt att ge alla föreningar lika mycket pengar, för att uppmuntra föreningar för kommuninvånare över 65 år. Det finns ett värde i en mångfald av föreningar för äldre. Det kan också vara svårt att värdera vissa föreningars arbete som viktigare och mer meningsfullt än andras. Om nämnden skulle ge ett ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna skulle nämnden tvingas att dra ner på satsningar inom andra områden. Nämnden avsätter idag 600 SEK till de fyra pensionärsföreningarna i kommunen. Organisationernas önskemål om att få ett kommunalt bidrag med 50 kr/medlem med ett lägsta bidrag om SEK för mindre föreningar, skulle öka nämndens kostnader med ca 1000 SEK per år. Ideellt arbete I debatten lyfts det ofta fram att frivilliginsatser blir viktigare och viktigare, då kostnaderna för äldreomsorgen ökar i takt med att det blir fler äldre. När kommunens pengar måste prioriteras till de mest behövande blir ideellt arbete viktigt för samhället. Definitionen på ideellt arbete är dock att det är ideellt, att man inte får någon ersättning för den insats man gör. De flesta som arbetar ideellt gör det för att de vill känna sig behövda, att göra gott för andra, få vänner och ingå i ett samanhang, utveckla en talang de har samt för att få vänner. Tanken med frivilligt arbete är att det ska uppstå en win-win situation för båda parter. De personer som engagerar sig i ideellt arbete känner att de gör en meningsfull insats för samhället, och samhället/kommuninvånarna kan få de där extra som kommunen för skattepengar inte har möjlighet att prioritera.

17 Tjänsteutlåtande Dnr 2012/73 VON.013 Sidan 4 av 5 Vård- och omsorgsnämnden vill naturligtvis stötta pensionärsorganisationerna på alla sätt men, inom ramen för nämndens ekonomi. Nämnden satsar även en hel del av kontorets arbetstid på samverkan med representanter för pensionärsorganisationerna. Detta samarbete har varit givande för båda parter. Det är dock viktigt att se att det är en ideell samverkan. Nämnden ställer inga krav på prestationer från organisationerna utan samverkan sker på initiativ från organisationerna, och i den omfattning som organisationerna önskar. Föreningarnas ekonomi Pensionärsorganisationerna skriver i sin hemställan att samtliga föreningar redovisade ett ekonomiskt underskott under föregående år och bilägger verksamheterberättelser från föreningarna PRO och SPF Tunasol. Vid en granskning av verksamhetsberättelsen för PRO redovisar föreningen en vinst för år 2011 på nästan 600 SEK. Dessutom har föreningen kunnat avsätta 1000 SEK till en jubileumsfond, samt avsätta pengar till en obligationsfond som gett avkastning. SPF Tunasol visar ett negativt resultat på knappa SEK. Årsavgiften för medlemmarna, som varit konstant sedan år 2008, ligger på 230 kr. Av denna avgift går 180 kr (78 %) direkt vidare till förbundet. Föreningen funderar nu på att höja avgiften. Organisationerna anser också att det i den allmänna debatten och i nämndens intentioner finns en ökad förväntan att föreningarna ska ta ett större ansvar för att ge stöd till människor i olika livssituationer. Samtidigt visar PRO ett sjunkande medlemsantal och SPF Tunasol har en ökning på under 1 %. Sollentuna kommun har ca 100 personer över 65 år. Pensionärsorganisationerna uppger att de tillsammans har drygt medlemmar. Man kan därmed konstatera att organisationerna når ut till ungefar en tredjedel av de äldre i kommunen, eftersom föreningarnas verksamhet främst kommer deras medlemmar till del. För att nämndens satsningar på föreningslivet för äldre ska nå så många kommuninvånare som möjligt, inom ramen för nämndens budget, är det viktigt att nämnden satsar på en mångfald och bredd av verksamheter. Kontorets förslag Kontoret föreslår att nämnden avslår hemställan från pensionärsorganisationerna om ökat ekonomiskt stöd, med hänvisning till att nuvarande modell för föreningsbidrag ger förutsättningar för värdefull mångfald i föreningsverksamheten för äldre. Som kontoret konstaterade ovan når organisationerna ut till ungefar en tredjedel av de äldre i kommunen. Kontoret anser därför att det är viktigt att nämnden fortsätter att satsa på en mångfald och bredd av föreningsverksamheter för att nå så många kommuninvånare som möjligt. Det kan också vara vanskligt att värdera vissa föreningars arbete som viktigare och mer meningsfullt än andras. Flertalet av de övriga föreningarna som nämnden

18 Tjänsteutlåtande Dnr 2012/73 VON.013 Sidan 5 av 5 ger ett föreningsbidrag till utför också ett värdefullt ideellt arbete för nämndens målgrupp. Vård- och omsorgsnämnden har även ett bekymmersamt ekonomiskt budgetläge. Nämnden har valt att själva styra satsningarna inom det förebyggande arbetet och stötta den verksamhet frivilliga organisationer gör genom ett mindre bidrag. Kontoret anser inte att pensionärsföreningarnas ekonomi visar att verksamheten utifrån ekonomiska orsaker är hotad. Tvärtom visar föreningarnas redovisningar att man har kunnat bibehålla en låg medlemsavgift under flera år, samt kunnat avsätta pengar till såväl sitt förbund och som till fonder. Redovisningarna visar dock att föreningarna har svårigheter att locka nya medlemmar, men kontoret anser inte att ett ökat ekonomiskt stöd från vård- och omsorgsnämnden kommer att förändra den bilden. Kontoret förstår att nämnden vill stötta pensionärsorganisationerna på alla sätt men understryker att det måste ske inom ramen för nämndens budgetram. Den del av kontorets arbetstid som satsas på samverkan med representanter för pensionärsorganisationerna bör också beaktas. Detta samarbete har varit givande för båda parter, men detr är en ideell samverkan där det inte ställs några krav på prestationer fifån organisationerna. ^ L 2l Anette Ceder Mona Zakeri Avdelningschef för funktionshinder Avdelningschef för äldreomsorg Chrisl hristina B. Embretsen Utredare Bilagor: 1. Hemställan om ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna i Sollentuna, inklusive verksamhetsberättelse från SPF Tunasol, Protokoll från PRO:s årsmöte samt verksamhetsberättelse. Beslutsexpediering: Akt Förvaltningschef Magnus Widén Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Vik. avdelningschef för stöd och utveckling Eva Arvidsson Controller Monica Wall Controller Sitara Khanam Utredare Christina B. Embretsen SPF Tunasol SPF Grindslanten PRO RPG Kommunala pensionärsrådet för kännedom

19 SOLLENTUNA KOMMUN Vård och Omsorgsnämnden ö i : i \ Till kommunstyrelsen och Vård- och omsorgsnämnden Sollentuna kommun Sollentuna Ökat ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna i Sollentuna Framställning Pensionärsorganisationerna i Sollentuna hemställer med hänvisning till nedanstående skrivelse att kommunen från ocli med år 2013 utger ett kommunalt bidrag till pensionärsorganisationerna med femtio kronor per medlem samt att ett lägsta bidrag utgår med femtontusen kronor till organisationer med litet medlemsantal. Nuläge Kommunen ger via Vård- och omsorgsnämnden ett bidrag till organisationer som på något sätt arbetar med äldre med femlontusen kronor per år. Detta bidrag utgår oberoende av organisationens storlek eller verksamhetsinnehall. Vi anser att det finns skäl för kommunen att se väsentligt mer positivt på organisationer som bedriver en verksamhet som gör livet lättare för andra än för organisationer som bedriver verksamhet enbart för egna medlemmar för en enda fritidsaktivitet. Pensionärsorganisationerna har idag en mycket omfattande verksamhet. Detta redovisas och kommenteras senare. I den allmänna debatten och i kommunens intentioner finns cn förväntan att organisationerna skall ta ett ökat ansvar för verksamheter som kan förväntas ge stöd till människor i olika livssituationer. Från pensionärsorganisationerna är vi positiva till att utveckla våra verksamheter, men ser då att vi behöver stöd på olika sätt. Etl stöd är en bra samverkan med de kommunala resurserna. Ett annat är ökat ekonomiskt stöd. Samtliga pensionärsorganisationer redovisar för föregående år ett ekonomiskt underskott. Ekonomiskt stöd i grannkommuner Vi har vid kontakt med grannkommunerna Solna och Järfälla konstaterat att dessa kommuner har dels ett stöd som är direkt riktat till pensionärsorganisationerna och det arbete som dessa utför, dels att det ekonomiska stödet är väsentligt större än det som finns i Sollentuna. 1 Solna finns ett anslag till pensionärsorganisationerna på tvåhundratusen kronor, vilket är femtio kronor per medlem. Bidraget fördelas genom det Äldreforum som är pensionärsorganisationernas gemensamma samarbetsorgan. I

20 1 Järfälla utgår ett belopp på femtio kronor per medlem. SPF-föreningen Kvarnen får således med sina medlemmar kronor i bidrag. Pensionärsorganisationernas verksamhet Verksamheter för medlemmar De fyra pensionärsorganisationerna i Sollentuna har idag drygt tretusen medlemmar. De är öppna för alla, vilket innebär att det finns många motiv till att man går med i en pensionärsförening. Det kan gälla behov av social gemenskap, att delta i aktiviteter av olika slag, försäkringsfrågor m.m. Med den bredd som pensionärsföreningarna har fyller dc ett stort behov hos många av de äldre i kommunen. För att sköta alla dessa aktiviteter lägger väldigt många människor ner ett betydande ideellt arbete. Organisationerna har en omfattande verksamhet. Vi bilägger föregående års verksamhetsberättelser. Inom organisationerna finns motionsaktiviteter, kulturella verksamheter och en omfattande social verksamhet. Vi har uppskattat hur många personer som deltagit i föreningarnas aktiviteter och kommit fram till följande. Aktiviteter Motionsaktiviteter Här finns en mängd motionsaktiviteter som bowling, promenader simning, vattengymnastik qigong, styrketräning badminton, golf mm Kulturella aktiviteter Här ingår studiecirklar, kulturella träffar med toredrag av olika slag. Här finns även körsång, bridge mm. Social samvaro Här ingår fester och andra sammankomster med social gemenskap Månadsmöten Här ingår föreningarnas regelbundna månadsmöten med information och underhållning Antal personer som deltagit i dc olika aktiviteterna Av ovanstående framgår att antalet besök pä olika aktiviteter hos pensionärsorganisationerna uppgår till Om vi slår ut detta på fem dagar i veckan under tio månader innebär detta att 125 personer per dag deltar i pensionärsorganisationernas aktiviteter. Rastfadderverksamheten Pensionärsorganisationerna driver sedan fem år tillbaka rastfadderverksamhet på låg- och mellanstadieskolorna. Verksamheten torde vid denna tidpunkt vara så välkänd att vi inte närmare behöver beskriva denna. Vi bilägger ett informationsblad Vi är idag verksamma vid fjorton skolor och har drygt 70 pensionärer engagerade i verksamheten. För att beskriva omfattningen av denna verksamhet kan vi ta detta räkneexempel. I genomsnitt kan vi räkna med att 50 faddrar är aktiva per vecka och lägger ner 3 timmar per 2

21 gång. På en månad blir detta 600 timmar. På tio månader blir det drygt 5000 timmar. Detta är en helt ideell insats som vi gör för att öka tryggheten för låg- och mellanstadiebarn. Samtidigt kan man beskriva rastfadderverksamheten som friskvård for äldre. Den som engagerar sig som rastfadder gör något meningsfullt, träffar barn och personal och får frisk luft och en promenad. Utöver den egentliga rastfadderverksamheten vid skolorna är det ett betydande administrativt arbete som läggs i form av samordning vid de enskilda skolorna och i den ledningsgrupp där alla samordnarna vid de fjorton skolorna ingår. Utöver detta finns aktiviteter som rekrytering av nya faddrar, information om verksamheten, utbildnings- och inspirationsinsatser. Väntjänsten Pensionärsorganisationerna är engagerade i Väntjänsten och många personer bidrar där till att skapa en mer positiv livssituation för enskilda personer. Äldrerådet och KPR De fyra pensionärsorganisationerna är tillsammans med Demensföreningcn organiserade i Äldrerådet. Äldrerådet kan korl beskrivas som en informell samarbetsorganisation där vi undersöker, diskuterar och analyserar och kommer med förslag till utveckling av äldrcomsorgen. Vi har ett mycket bra samarbete med värd- och omsorgsnämnden och vård- och omsorgskontoret. Vi deltar i ett stort antal ärenden och kommer regelbundet in i förberedelsearbetet till viktiga ärenden som rör äldre och funktionshindrade. För att klara arbetet har vi byggt upp en organisation med arbetsgrupper. Vid slutet av föregående år var vi med i trettiotre aktuella ärenden eller projekt. Allt fler personer har engagerat sig i äldrerådsverksamheten. vilket gör del möjligt för oss atl ta oss an många frågor. Hur mycket tid som vi lägger ner är svårt att uppskatta men det är frågan om flera tusen timmar per år. Vi bilägger en beskrivning av organisation och arbetssätt för Äldrerådet och en projektuppställning. Det formella samarbetsorganet mellan kommunen och pensionärsorganisationerna är del kommunala pensionärsrådet (KPR). Samtliga pensionärsorganisationsrepresentanter som sitter i KPR är även medlemmar i Äldrerådet. Äldrerådet har bland annat till uppgift att ta initiativ till att la upp ärenden på KPR, att förbereda ärenden till KPR samt att samordna sina synpunkter inför KPR:s möten. Vad betyder verksamheten Enligt vår uppfattning har pensionärsorganisationernas verksamheter en avgörande betydelse för äldres välbefinnande. Enligt all forskning har alla människor, och speciellt äldre, behov av att träna såväl hjärna som kropp. 1 nyligen publicerade rapporter kan både demens och kroppsliga sjukdomar förebyggas genom att personerna är aktiva. Ofta räcker det med att slå pä radion ror att få detta bekräftat. Kommunen har själv en omfattande verksamhet för äldre. Den räcker dock inte för att täcka behovet och den vänder sig ofta till personer som är äldre än de som finns inom pensionärsorganisationernas verksamheter. 3

22 Genom föreningarnas verksamheter blir även ett stort antal äldre engagerade som ansvariga och ledare, vilket bidrar till att utveckla ansvartagandet i kommunen. Pensionärsorganisationernas rastfadderverksamhet är omvittnat mycket uppskattad av personal och föräldrar. Det viktigaste är inte att det kommer ytterligare en vuxen till skolan utan att det är en person som är i barnens far- och morföräldrars åldrar. Många barn har av olika skäl inte mor- och farföräldrar i sin närhet. Här kan rastfaddern fylla en viktig funktion. Väntjänsten stöttas genom att vi från pensionärsorganisationerna är med som medlemmar. Detta innebär att vi informerar om den regelbundet på våra möten för att medlemmarna skall engageras sig och sona en i väntjänsten ge stöd till någon person som behöver kontakt och hjälp. Arbetet i Äldrcrådet har utvecklats mycket positivt under det senaste året. Det är ett stort antal personer som deltar i verksamheten. Detta innebär bland annat att det är många personer som idag har en omfattande kunskap om verksamheterna för äldre och förutsättningarna för dessa. Vi har en förståelse lör att vissa kan uppfatta Äldrerådets ibland kritiska synpunkter som jobbiga. Vi anser dock att vi med den kompetens som finns hos personerna inom Äldrerådet och dess arbetsgrupper har kunnat tillföra kunskap som behövts för att komma fram till bra resultat. Vi medverkar även till att regelbundet sprida information om äldreomsorgen genom information på månadsmöten, skriftligt medlemsinformation och på hemsidan. Vi har idag ett mycket bra samarbete med vård- och omsorgskontoret och vård- och omsorgsnämnden och känner att både kontoret och nämnden är positiva till vår samverkan. Sammanfattning Av ovanstående framgår att pensionärsorganisationerna bedriver en mycket omfattande verksamhet för egna medlemmar, för alla äldre i kommunen och för barn- och ungdomar. Utöver detta är vi starkt engagerade i frågor som rör den framtida äldreomsorgen. Allt arbete är ideellt. Några arvoden utgår inte till styrelseledamöter eller andra funktionärer. Den enda ersättningen som utges är ersättning för direkta kostnader. Trots detta har vi svårigheter att fa en resultatbudget i balans. Flera av föreningarna kommer all fä höja sina medlemsavgifter kommande år. Med hänsyn till det arbete som pensionärsföreningarna utför tycker vi det är rimligt att Sollentuna kommun visar sin uppskattning av föreningarnas arbete genom alt ge ett ekonomiskt stöd som åtminstone är i paritet med grannkommunernas stöd till pensionärsföreningarna i dessa kommuner. PRO RPG

23 SOLLENTUNA KOMMUN V5rd och Orrso - gs'iatinden DIARIENR / 2012 " Verksamhetsberättelse för SPF Tunasöl i m i SPF Tunasol hade vid årets början 1252 medlemmar och vid dess slut 1260 (ca 66% kvinnor och 34% män) - en ökning med 8 medlemmar (0,6 %). Under året har 110 medlemmar av gått och 118 nya medlemmar tillkommit. Därutöver har föreningen 36 s k vänmedlemmar, dvs personer som också är medlemmar i andra SPF-föreningar. Styrelsen har under året haft följande Ordförande, KPR-ansvarig Vice ordförande, tryckansvarig Sekreterare Kassör Medlemssekreterare Reseombud Reseombud Friskvårdsombud Studieombud Klubbmästare Rastfadderverksamhet, Äldreråd, ersättare KPR Ledamot Ledamot sammansättning: 1,ennart Wallin Bengt Riddcrstråle Mona Lantz Peter Hellström Ann-Margret Bratt Eva Ölvestedt UlfBlanche Birgitta Elsner Gun Wallin Ingvald Kullgren Ulf Wester Kerstin Fernstedt Else-May Wirén (KPR = Kommunala Pensionärsrådet) Under verksamhetsåret har styrelsen haft 10 protokollförda möten. Styrelsemötena hålls numera mestadels i den nya Frivilligcentralen, Turebergs allé 16, Sollentuna. Dessutom hade styrelsen planeringskonferenser vid två tillföll en under året (februari och oktober). Valberedningen har utgjorts av Tommy Magnusson och Birgitta Pettersson. Revisorer har varit Jan-Olov Sjöholm och Göran Sandén med Börje Jansson som suppleant. I rekryteringssyfte har 383 souentunabor, som under året fyllt 65 år, fått brev med erbjudande om medlemskap samt verksamhetsprogram. Vid Stockholmstlisti iktets årsstämma i mars hade Tunasol sex ombud. Tor att få inspiration och kunna utveckla föreningens verksamhet har styrelse- och andra medlemmar deltagit i ett stort antal seminarier, konferenser, kurser och föreläsningar, ofta i distriktets regi. Det har varit inom skiftande ämnesområden som t ex pensioner, friskvård, patientsäkerhet, läkemedel, kultur och TT. Tunasol och vänföreningen Grindslanlen har representerats i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan Norrort av Mona Lantz. I samarbetsorganet Nordväst inom Stockholmsdistriktet har Kerstin Fernstedt och Bengt Riddcrstråle representerat Tunasol.

24 2 Två programhäften och två informationsblad har under året tillställts medlemmarna genom "brevduvor", per post eller genom utdelning vid olika sammankomster. Portokostnaderna har dessvärre ökat eftersom allt fler medlemmar bor i hus med portkoder. En stor del av kostnaderna för informationsspridningen har klarats genom annonsintäkter, men det har blivit allt svårare att finna foretag som är villiga att stödja oss. Föreningens verksamhet har dessutom presenterats på hemsidan. Vid årsmötet den 31 januari deltog 125 medlemmar. Månadsmölena flyttades under året från Scandic Star Hotell till Missionskyrkans SMU-gård. I och med detta bildades en grupp "Coffee bovs" som har ansvarat för förtäringen vid mötena. Sju månadsmöten har anordnats under året med i genomsnitt ca 70 deltagare. Därutöver anordnades vid två tilltallen välbesökta "vårträffar med guldkant" på Edsbacka Wärdshus (170 deltagare) samt på samma ställe även en julmåltid (97 deltagare). I april inbjöds under året nytillkomna medlemmar till ett informationsmöte om SPF:s verksamhet på central och lokal nivå. 80 medlemmar bjöds in, men bara 13 kom. Som tack lör sitt arbete inbjöds under våren alla Tunasols aktiva funktionärer till lunch på Klasro Restaurangskola. Totalt deltog 30 funktionärer och styrelsemedlemmar. 1 syfte att presentera sig oeh värva nya medlemmar deltog Tunasol liksom tidigare år i den av Kommunen anordnade föreningsmässan. Den ägde rum i Stinsen lördagen den 17 september. Utveckling av äldrcomsorgen Arbetet i Äldrerådet har fortsatt och ytterligare utvecklats. Äldrerådet är en informell samverkansorganisation mellan de fyra pensionärsorganisationerna PRO i Sollentuna, SPF Tunasol, SPF (irindslanten, RPG samt Demensföreningen. Tillsammans har dessa organisationer cirka 50% av alla pensionärer i Sollentuna som medlemmar. En närmare beskrivning av Äldrcrådets organisation oeh utformningfinnspä Tunasols hemsida. När vi skall föra upp ärenden i det kommunala pensionärsrådet (KPR) eller till andra organisationer samordnas dessa frågor i Äldrerådet. För alt klara av att arbeta med alla aktuella frågor har Äldrerådet valt att organisera sig i ett antal arbetsgrupper. I dagsläget finns följande grupper: Äldreboende Trygghetsboende Hemtjänsten inklusive seniorlräffar Matfrågan Tillgänglighetsfrågor Organisationsfrågor Kvalitetsfrågor LOV dagcenter Hemsjuk värd Vi har idag ett väl fungerande samarbete med tjänstemännen på kommunens vård- och omsorgskontor. I Inder året har vi varit involverade i ett stort antal ärenden. Här är några av de viktigaste:

25 3 Vi har påverkat att hemtjänsttaxan utformats på ett positivt sätt Vi har fått gehör för våra åsikter vid utformning av styrdokument för SOLOM Vi har efter en egen utredning begärt att hemsjukvården skall föras över till kommunen och fått gehör för detta hos kommunen Vi har arbetat med trygghetsboendefrågan. Här har vi ännu inte nått det resultat vi vill Vi har medverkat vid vård- och omsorgsnämndens seminarium om utformning av den framtida äldreomsorgen. Vi har varit med och påverkat utformning av avgifter inom äldreomsorgen Vi har påverkat verksamheterna vid seniorträffarna Vi har fört diskussioner om tillgänglighetsfrågor Vi har fört diskussioner om LOV inom äldreboendena Vi har byggt upp en kontaklorganisation där vi träffar representanter vid de olika boendena för att få cn bild av hur det fungerar Vi medverkar i en projektgrupp som har till uppgift atl undersöka hur samliga förebyggande verksamheter fungerar och utifrån detta komma fram till hur det framtida stödetföi" äldre skall utformas Vi medverkar i en arbetsgrupp som diskuterar hur maten för äldre skall förbättras Vi medverkar i ett projekt för att utveckla stödet till familjer med en dement anhörig. Rastfadderverksamheten En rastfadder är en person, i allmänhet pensionär, som finns på skolgården, i matsalen och ibland i klassrummet för att ge ökad trygghet för barn på låg- och mellanstadiet. Pensionärsorganisationerna är ansvariga för verksamheten och arbetar tillsammans med Sollentuna kommuns brottsförebyggande verksamhet. Tunasol bär en betydande del av arbetet och svarar sedan starten för ordförandeskap och administration. Verksamheten finns idag vid 14 skolor. Ungelär 80 personer är aktiva som rastfaddrar - fler behövs. Aktiviteter Sju studiebesök har arrangerats under året med ca 20 deltagare per gång. 13 filmer, oftast med tre föreställningar vardera, har visals på Sollentuna Bio till det fortfarande låga priset 45:- inkl kaffe per gång. Inrikes och utrikes resor har arrangerats, dels genom den inom SPF Stockholmsdistriktet gemensamma reseklubben, som leds av Tunasols reseombud, dels i Tunasols regi (6 resor). Beslut har fattats om utökat samarbete med SPF Grindslanten. Sollentuna, främst vad gäller resor. Detta kommer framöver att ge ett ännu större reseutbud. Vetgiriga seniorer" har haft 13 träffar med ca 30 deltagare per gång. "Kulturcirkeln" har haft 10 sammankomster med i genomsnitt ca 45 deltagare per gång. Tre bridgegrupper har funnits gemensamt med SPF Grindslanlen. Tunasol har liksom tidigare år haft elt brett utbud av motionsaktiviteter, vilka i stort sett förlöpt enligt programmet. Utbudet skulle kunna bli ändå större om vi kunde fä fler ledare. Badminton har haft 8-10 deltagare. Boulen har fortsatt piogramcnligt. Arbetet fortgår för att genom kommunen få en inomhushall för vinterspcl. Bowlingen med totalt 21 deltagare har haft ett damlag med i Korpen Golfen har fortsatt med ca 10 deltagare oeh 100 speltillpållen.

26 4 Tisdagspromenaderna har i snitt haft 10 deltagare. Qigongen har fått ny ledare och haft 11 deltagare. Stavgången har fortsatt under året med ca 8 deltagare. Styrketräningen har fortsatt med en grupp om 8 deltagare. Fredagsvandringarna har haft deltagare. Cn vandring i september kombinerades med svampplockning. Vattengymnastiken har haft två grupper med 10 deltagare i varje. En SPA-resa till Estland ordnades i maj månad. Naturpasset-Trim-orienteringen värdet bara två deltagare som fullföljde. Under vecka 19 (9-15 maj) deltog Tunasol i rikskampanjen "Ettfriskare Sverige". IT Jnternetcajéet i servicehuset Tors Backe är cn mötesplats, där alla Sollentuna-pensionärer 65+ har tillgång lill datorer och Internet utan kostnad. Där har funnits värdar från SPF. Tunasols hemsida har under senare delen av året förnyats och uppdaterats. Vi har nu möjlighet att snabbt nå ut med information till medlemmar som lämnat sin e-postadress. Föreningens ekonomi Beträffande föreningens ekonomi hänvisas till resultat- och balansräkningen. Årets resultat är kronor. Årsavgiften, 230:-, har varit oförändrad sedan Av dessa 230 kronor måste 150 kronor gå vidare till förbund oeh distrikt. Kvar för att driva föreningens verksamhet blev därför 80 kronor/helårsmedlem. Avgiften för medlemmar som inträder under fjärde kvartalet är 80 kronor. Vänmedlemskap i annan SPF-förening kostar 50 kronor. Vid förbundsstyrelsens kongress sommaren 2011 beslutades om en höjning till förbundet med 20:- från och med Slutligen fram för styrelsen ell varmt tack till medlemmar och samarbetspartners för de gedigna insatser och det engagemang som visats föreningen. Sollentuna i januari 2012 Styrelsen för SPF Tunasol Lennart Wallin Ulf Blanche Ann-Margret Bratt Birgitta Elsner Kerstin Fernstedt Peter Hellström Ingvald KuII gren Mona I,antz Bengt Ridderstråle Gun Wallin Ulf Wester Llse-May Wirén Eva ölvestcdt