9 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555)

Transkript

1 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014:555 9 Förslag till detaljplan för Tingstorget (sbf/2014:555) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för Tingstorget. Sammanfattning Den föreslagna bebyggelsen består av elva punkthus och tre lamellhus. Enligt förslaget är majoriteten av punkthusen placerade på platån kring det befintliga Tingstorget men två hus placeras i naturmarken utmed Lagmansbacken och ett hus planeras invid den befintliga bebyggelsen i öst, på andra sidan Lagmansbacken. Lamellhusen placeras utmed Tingsvägen och Lagmansbacken. I bebyggelseförslaget ingår dessutom två nya torgmiljöer, ett torg med stort inslag av grönska och ett mer konventionellt tunnelbanetorg som omges av kommersiella verksamheter För att det ska vara möjligt att utveckla Tingstorget enligt bebyggelseförslaget kommer ett befintligt gruppboende på platsen att behöva rivas. Verksamheten flyttar därför till en av de planerade byggnaderna. En befintlig kiosk på torget kommer också att behöva rivas och istället flytta in till en av de nya byggnaderna som placeras på tunnelbanenedgången. Sedan granskningen har främst mindre justeringar av plankartan och planbeskrivningen gjorts. Planbestämmelserna om andel grönyta på gårdar, u- områden samt bestämmelserna kring indragna entréer har justerats. Därutöver har förslaget justerats så att parkeringsgaraget får utföras under hela torget och husen söder om torget istället för under delar av Lagmansbacken. Ärendet Under 2009 antog kommunfullmäktige ett utvecklingsprogram för Alby. I programmet identifieras ett antal huvuduppgifter för att uppnå en hållbar utveckling i området. Huvuduppgifterna är att skapa en bra uppväxtmiljö för

2 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014:555 flickor och pojkar, skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män, förnya stadsmiljön, utveckla Albys identitet samt att pröva nya arbetsformer i kommunen. Uppgiften att förnya stadsmiljön resulterade i en stadsbyggnadsidé för Alby. Under våren 2014 bjöd kommunen in byggherrar till en markanvisningstävling för Tingstorget avseende bostäder. Det vinnande tävlingsbidraget bestod av cirka 450 bostäder i form av punkthus och radhus. Förslaget bedömdes motsvara de intentioner som finns i stadsbyggnadsidén eftersom det innehöll en varierad bebyggelse vad gäller våningsantal, utformning och upplåtelseform. I december 2014 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Tingstorget i Alby samt antog ett ramavtal och plankostnadsavtal för projektet. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Kommunen kommer att stå för kostnaderna för ombyggnad av gator (Tingsvägen och Lagmansbacken), omdragning av gång- och cykelväg, rivning av befintlig gångbro, utbyggnad av det nya torget samt omläggning av befintliga ledningar. Kommunen räknar med att få igen dessa kostnader genom intäkterna från markförsäljningen. Därutöver beräknas projektet idag ge överskott till kommunens exploateringsverksamhet. Gruppboendet kommer att flyttas till bottenvåningen i det planerade punkthuset öster om Lagmansbacken. Kostnaderna för att riva det befintliga gruppboendet kommer att regleras i marköverlåtelseavtalet. Anläggningsavgift för VA kommer att debiteras exploatören enligt gällande VA-taxa vid debiteringstillfället.

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:555 Referens Christoffer Jusélius Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Tingstorget (plannr: 50-51) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för Tingstorget. Sammanfattning I december 2014 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Tingstorget i Alby samt antog ett ramavtal och plankostnadsavtal för projektet. Den föreslagna bebyggelsen består av elva punkthus och tre lamellhus. Enligt förslaget är majoriteten av punkthusen placerade på platån kring det befintliga Tingstorget men två hus placeras i naturmarken utmed Lagmansbacken och ett hus planeras invid den befintliga bebyggelsen i öst, på andra sidan Lagmansbacken, se bild 1 nedan. Lamellhusen placeras utmed Tingsvägen och Lagmansbacken. I bebyggelseförslaget ingår dessutom två nya torgmiljöer, ett torg med stort inslag av grönska och ett mer konventionellt tunnelbanetorg som omges av kommersiella verksamheter För att det ska vara möjligt att utveckla Tingstorget enligt bebyggelseförslaget kommer ett befintligt gruppboende på platsen att behöva rivas. Verksamheten flyttar därför till en av de planerade byggnaderna. En befintlig kiosk på torget kommer också att behöva rivas och istället flytta in till en av de nya byggnaderna som placeras på tunnelbanenedgången. Sedan granskningen har främst mindre justeringar av plankartan och planbeskrivningen gjorts. Planbestämmelserna om andel grönyta på gårdar, u- områden samt bestämmelserna kring indragna entréer har justerats. Därutöver har förslaget justerats så att parkeringsgaraget får utföras under hela torget och husen söder om torget istället för under delar av Lagmansbacken. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post christoffer.juselius@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

4 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:555 Bakgrund Under 2009 antog kommunfullmäktige ett utvecklingsprogram för Alby. I programmet identifieras ett antal huvuduppgifter för att uppnå en hållbar utveckling i området. Huvuduppgifterna är att skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar, skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män, förnya stadsmiljön, utveckla Albys identitet samt att pröva nya arbetsformer i kommunen. Uppgiften att förnya stadsmiljön resulterade i en stadsbyggnadsidé för Alby. Den del av stadsbyggnadsidén som rör Tingstorget innebär att området ska bebyggas med nya hus som ska bryta mot den befintliga miljön och sätta en egen prägel på platsen. Under våren 2014 bjöd kommunen in byggherrar till en markanvisningstävling för Tingstorget avseende bostäder. Det vinnande tävlingsbidraget bestod av cirka 450 bostäder i form av punkthus och radhus. Förslaget bedömdes motsvara de intentioner som finns i stadsbyggnadsidén eftersom det innehöll en varierad bebyggelse vad gäller våningsantal, utformning och upplåtelseform. I december 2014 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Tingstorget i Alby samt antog ett ramavtal och plankostnadsavtal för projektet. Det befintliga Tingstorget är bebyggt med ett gruppboende om 6 lägenheter, en kiosk samt en tunnelbaneuppgång. Bakom tunnelbaneuppgången finns en mindre parkeringsplats. Själva torgytan är plattsatt och har en centralt placerad rödek samt omkringliggande sittplatser. Förslag Markanvisningsförslaget har utvecklats till att innehålla ett större antal bostäder och en utvidgad offentlig torgmiljö. Vidare har radhusen ersatts av flerbostadshus, ett punkthus placerats på den befintliga tunnelbaneuppgången och ett befintligt gångstråk letts in på det nya Tingstorget. Den föreslagna bebyggelsen består av elva punkthus och tre lamellhus. Enligt förslaget är majoriteten av punkthusen placerade på platån kring det befintliga Tingstorget, två hus placeras i naturmarken utmed Lagmansbacken och ett hus planeras invid den befintliga bebyggelsen i öst, på andra sidan Lagmansbacken. Lamellhusen placeras utmed Tingsvägen och Lagmansbacken. Bebyggelseförslaget innebär att en stor och relativt obebyggd platå på Albyberget bebyggs och att de nya byggnaderna kopplar samman den befintliga bebyggelsen med tunnelbaneuppgången, se bild 1 nedan.

5 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:555 Det befintliga Tingstorget omvandlas till ett tydligt inramat torg som utökas västerut för att kopplas samman med ett befintligt gångstråk och nya byggnader. Därutöver skapar den täta bebyggelsen en intim och varierad gatumiljö utefter Tingsvägen och Lagmansbacken. Bild 1. Illustrationsplan med bebyggelseförslaget för Tingstorget (källa: Arkitema Architects). I bebyggelseförslaget ingår två nya torgmiljöer, ett torg med stort inslag av grönska och ett mer konventionellt tunnelbanetorg som omges av kommersiella verksamheter. Gränsen mellan de båda torgmiljöerna går vid tunnelbaneuppgången, där parktorget sträcker sig västerut och tunnelbanetorget österut. Upplevelsen blir att naturmarken i väst flyter in över parktorget och får gradvis mindre grönska, för att slutligen möta det i huvudsak hårdgjorda och urbana tunnelbanetorget i öst, se bild 1. För att det ska vara möjligt att utveckla Tingstorget enligt bebyggelseförslaget kommer det befintliga gruppboendet på platsen att behöva rivas. Verksamheten är planerad att flytta in i punkthuset längst öster i planområdet. Den befintliga kiosken på torget kommer också att behöva rivas och istället flytta in till byggnaden med tunnelbanenedgången. Sedan granskningen har främst mindre justeringar av plankartan och planbeskrivningen gjorts. Planbestämmelserna om andel grönyta på gårdar, u- områden samt bestämmelserna kring indragna entréer har justerats. Därutö-

6 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:555 ver har förslaget justerats så att parkeringsgaraget får utföras under hela torget och husen söder om torget istället för under delar av Lagmansbacken. Ekonomi Kommunen kommer att stå för kostnaderna för ombyggnad av gator (Tingsvägen och Lagmansbacken), omdragning av gång- och cykelväg, rivning av befintlig gångbro, utbyggnad av det nya torget samt omläggning av befintliga ledningar. Kommunen räknar med att få igen dessa kostnader genom intäkterna från markförsäljningen. Därutöver beräknas projektet idag ge överskott till kommunens exploateringsverksamhet. Gruppboendet kommer att flyttas till bottenvåningen i det planerade punkthuset öster om Lagmansbacken. Kostnaderna för att riva det befintliga gruppboendet kommer att regleras i marköverlåtelseavtalet. Anläggningsavgift för VA kommer att debiteras exploatören enligt gällande VA-taxa vid debiteringstillfället. Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; A. Botkyrkaborna har arbete B. Botkyrkaborna känner sig hemma C. Botkyrka har de bästa skolorna D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna E. Botkyrkaborna är friska och mår bra F. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin I varje projekt ska vi sträva efter att uppnå ovan beskrivna utmaningar.

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:555 I detta projekt finns ett särskilt fokus på social hållbarhet och gestaltning. Tingstorget utvecklas till en miljö med nya bostäder och mötesplatser som upplevs trygg och inkluderande. Förslaget innebär tät bebyggelse i ett kollektivtrafiknära läge. Detta möjliggör ett lågt bilanvändande vilket är positivt för klimatet. Verksamheterna kring torget skapar dessutom ett antal nya arbetsplatser. Totalt sett så kan förtroendet för kommunen väntas öka då vi genomför den stadsbyggnadsidé som tagits fram i samverkan med invånarna i Alby. Projektet beräknas dessutom ge ett ekonomiskt överskott. Preliminär tidplan Beslut om samråd i SBN 4 kv Samråd 4 kv Granskning 1 kv Beslut om antagande i SBN 2 kv Beslut om antagande i KF 2 kv Laga kraft 3 kv SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson samhällsbyggnadschef Christoffer Jusélius planarkitekt Bilagor: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Utredningar: Avfallsutredning, daterad Bullerutredning, daterad Besiktning av ekar, daterad Dagvattenutredning, daterad Geoteknisk undersökning, daterad Gestaltningsprogram, daterat Naturvärdesbedömning, daterad PM om miljöteknisk provtagning, daterad PM om markradon, daterad PM om VA och ledningssamordning, daterad Rapport om kommersiella verksamheter, daterad Riskbedömning, daterad Trafik-PM, daterad

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:555 Utredningarna finns att beställa från planenheten. Expedieras till Planadministratör

9 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser BC1 +103,7 +79,3 u n4 TORG (P) Gångtrafik, handel och publik verksamhet. Torget får underbyggas med enskilt parkeringsgarage i enlighet med illustration 1 (sektion A-F). +95,4 +58,5 +92,4 +55,5 v1 e f1 n3 v1 e f1 n3 B1C1P1 +89,4 B1C1P1 +56,3 v1v2 v1 v A B1C1T1 BC1P1 v1 n3 Minst en tredjedel av fasaden mot torget och naturmarken ska utföras i annat material än betong. Punkthusens fasader ska utföras i betong med relief eller puts. Punkthusen ska utföras enfärgade. Punkthusens fasader på de två första våningarna får dock utföras i annan färg eller material. Lamellhusens fasader ska utföras i infärgad betong med vågformad relief, träpanel eller puts. Indragna entréer ska utföras med träpanel. Skyltar ska utföras med fristående bokstäver. Balkonger får inte glasas in. Bostäder. Centrumverksamhet får inrymmas i bottenvåningen. BC1P1 Bostäder. Centrumverksamhet får inrymmas i bottenvåningen mot torget. Parkeringsgarage och bostäder ska utföras i enlighet med sektion A-F. B1C1P1 Bostäder. Centrumverksamhet ska inrymmas i bottenvåningen mot torget. Parkeringsgarage och bostäder ska utföras i enlighet med sektion A-F. Bostäder får inte inrymmas i bottenvåningen mot torget. Bostäder ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster. Minst en balkong/uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats i anslutning till bostäderna ska utföras eller placeras så att de utsätts för högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och högst 70 db(a) maximal ljudnivå (frifältsvärden). Byggnader där människor vistas stadigvarande ska ges ett radonsäkert utförande. Bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger 30 db(a) (slow) vid tågpassage B1C1T1 Bostäder. Centrumverksamhet och tunnelbanenedgång ska inrymmas i bottenvåningen mot torget. Bostäder får inte inrymmas i bottenvåningen mot torget. BC1V1 Bostäder. Centrumverksamhet får inrymmas i bottenvåningen. Vård får inrymmas i de två första våningarna. +79,1 +85,1 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 7 år från den dag planen vinner laga kraft v1v2 E Transformatorstation Ändrad lovplikt, lov med villkor a1 +59,9 a1 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER ng +65,8 gå +85,1 f2 BC1 +57,8 n2 Minst hälften av fasaden mot torget ska utföras i annat material än betong. Byggnadsteknik T GA a1n1 TORG (P) f1 Bostäder B BC1V1 u BC1P1 Naturområde Utseende Kvartersmark +79,3 v1 f2 Trafik inom en tätort eller trafik som har sitt mål vid gatan. NATUR n4 +85,3 GATA Byggnader ska placeras så att taknocken är orienterad i enlighet med illustration 2. Lamellhus ska inte utföras med takkupor. Balkonger får uppföras på en höjd om minst 5 m ovan torg och 3 m ovan gata. Balkonger får inte kraga ut mer än 1,8 m från punkthusens fasadliv och 1,3 m från lamellhusens fasadliv (exklusive balkongräcke). Balkonger får uppföras ovan mark som inte får förses med byggnad (prickmark). Föreskriven höjd över nollplanet gc-väg Gång- och cykelväg gång Gångväg Planinformation n1 Trädet får inte fällas annat än av biologiska eller säkerhetsmässiga skäl. Planområdet omfattas av sekundär skyddszon inom vattenskyddsområdet för östra Mälaren. n2 Torg med parkkaraktär. Torget ska utföras med grönytor, planteringar och trädplantering. e meter Skala: 1:1000 Ett växthus om högst 25 kvm bruttoarea får uppföras på taket/gården. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får inte förses med byggnad. Illustration 1.Sektioner, A-F (höjdangivelser är ungefärliga) Huvudmannaskap +0.0 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 0 Marklov krävs för trädfällning. Marken får byggas under med planterbart bjälklag Illustration 2. Orientering av byggnaders taknock. u Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Kommunen är huvudman för allmän plats. Ny verksamhet och hantering som innebär risk för vattenförorening får inte ske. Befintliga verksamheter eller hantering ska bedrivas så att risken för vattenförorening minimeras. Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar ska vara försett med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. kemikalieolyckor. För att följa kommunens dagvattenstrategi samt Länsstyrelsens föreskrifter ska dagvatten i största möjliga utsträckning omhändertas lokalt. Ett gestaltningsprogram som är kopplat till ett marköverlåtelseavtal finns för planområdet. Under delar av planområdet gäller skyddszon för tunnelbanan. Markarbeten ska planeras i samråd med Trafikförvaltningen. MARK OCH VEGETATION n3 Taket ska utföras som gårdsyta där minst 35% av ytan ska vara grönyta med en jordmån om minst 0,5 meter. Minst 5% av gårdsytan ska vara en grönyta med en jordmån om minst 0,7 meter. n4 Marken ska utformas i enlighet med sektion A-D. PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning Högsta nockhöjd i meter över nollplanet Högsta totalhöjd i meter över nollplanet. Utöver högsta totalhöjd får murar om högst 1,2 m, räcken, terasser, brandgasluckor samt växthus med nockhöjd om högst 4,5 m uppföras. v1 Taket ska utformas som sadeltak med en takfot om maximalt 0,25 m. Takvinkeln ska vara grader. Huvudentréer för flerbostadshus ska vara indragna minst 1 m från torg eller gata. v2 Bottenvåningen ska utformas med en fri rumshöjd om minst 2,7 m. Bestämmelsen gäller inte för del av bottenvåning som inrymmer parkeringsgarage. v3 Murar får inte byggas högre än 1,5 m. Detaljplan för Tingstorget, Alby Bostäder, torg och centrum Botkyrka Kommun Stockholms län Beslutsdatum Godkännande Antagandehandling Instans SBN Antagande Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen KF Laga kraft Skala: 1:800 Charlotte Rickardsson Planchef Christoffer Jusélius Planarkitekt 50-51

10 Antagandehandling Förslag till detaljplan för Tingstorget Alby Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning

11 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 2 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Innehållsförteckning Inledning... 5 PLANBESKRIVNING... 6 Handlingar... 6 Underlag... 6 Syftet med förslaget till detaljplan... 6 Bakgrund... 6 Plandata... 7 Planens läge och areal... 7 Markägoförhållande... 8 Befintliga rättigheter... 9 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 9 Framtid Alby... 9 Översiktliga planer Detaljplaner Fastighetsplaner KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Behovsbedömning/Miljöbedömning Sammanfattning av behovsbedömningen Klimatstrategi för Botkyrka De sex hållbarhetsutmaningarna FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Markbeskaffenhet Geotekniska förhållanden Radon Markföroreningar Risker Fornlämningar Bebyggelseområden Verksamheter Service Tillgänglighet och trygghet Befintlig byggnadskultur och gestaltning Bebyggelseförslag Stads- och landskapsbild Torgmiljöer Friytor Naturmiljö Gator och trafik Gatunät Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Angöring och leveranser Störningar... 25

12 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 3 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Värme El Avfall Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Konsekvenser för befintliga fastigheter Konsekvenser för befintliga rättigheter Fastighetsbildning Projektekonomi Gatukostnader Förrättningskostnader Bygglovavgift Omläggning av befintliga ledningar Rivning och flytt av befintligt gruppboende VA-kostnader Organisatoriska frågor Genomförandetid Ansvarsfördelning Huvudmannaskap Avtal Preliminär tidplan... 34

13 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 4 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Christoffer Jusélius Sofia Hofstedt Åsa Hansson Emma Rolfsson Lotta Magnuson Mitzie Molin Anders Forsberg Eva Hagland Christer Silver Holmberg Planarkitekt Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Projektledare Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten Projektledare Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten Markingenjör Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten Landskapsarkitekt Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten Trafikplanerare Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten Miljöutredare Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Projektledare Tekniska förvaltningen VA-avdelningen Projektledare Tekniska förvaltningen VA-avdelningen

14 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 5 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Inledning Detaljplanearbetet för Tingstorget genomförs med normalt planförfarande, eftersom kommunens beslut om planuppdrag togs i december Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL (2010:900), och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter bearbetas planförslaget och ställs ut för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas.

15 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 6 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Underlag Avfallsutredning, daterad Bullerutredning, daterad Besiktning av ekar, daterad Dagvattenutredning, daterad Geoteknisk undersökning, daterad Gestaltningsprogram, daterat Naturvärdesbedömning, daterad PM om miljöteknisk provtagning, daterad PM om markradon, daterad PM om VA och ledningssamordning, daterad Rapport om kommersiella verksamheter, daterad Riskbedömning, daterad Trafik-PM, daterad Syftet med förslaget till detaljplan Syftet med förslaget till detaljplan är att medge ny bebyggelse om ca 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. De nya byggnaderna ska vara väl anpassade till platsens förutsättningar och ha hög kvalité avseende utformning och gestaltning. Detaljplanen ska möjliggöra en funktionell och inkluderande offentlig miljö. Bakgrund Under 2009 antog kommunfullmäktige ett utvecklingsprogram för Alby. I programmet identifieras ett antal huvuduppgifter för att uppnå en hållbar utveckling i området. Huvuduppgifterna är att skapa en bra uppväxtmiljö för flickor och pojkar, skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män, förnya stadsmiljön, utveckla Albys identitet samt att pröva nya arbetsformer i kommunen. Uppgiften att förnya stadsmiljön resulterade i en stadsbyggnadsidé för Alby. Stadsbyggnadsidén för Alby togs fram utifrån en medborgardialog och en stads- och landskapsanalys. Kommunen genomförde två dialogomgångar, under 2011 och 2012, där medborgare, företag och andra aktörer fick möjlighet att diskutera hur de ser på Alby i nuläget samt hur de vill att Alby ska utvecklas. Totalt besökte ca 2000 personer kommunens lokal för att föra dialog. Många av de synpunkter som framkom under dialogen har format stadsbyggnadsidén som fått namnet Framtid Alby.

16 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 7 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Den del av stadsbyggnadsidén som rör Tingstorget innebär att området ska bebyggas med nya hus som ska bryta mot den befintliga miljön och sätta en egen prägel på platsen. Bebyggelsen ska vara varierad i våningsantal och skapa en inramning av torget. Nya bostäder på Tingstorget ska kunna erbjuda god utsikt över Alby med omnejd och ett högre hus föreslås vid torget. Om nya bostäder byggs anger stadsbyggnadsidén dessutom att en ny förskola och en eventuell utbyggnad av Grindtorpsskolan bör prövas. Under våren 2014 bjöd kommunen in byggherrar till en markanvisningstävling för Tingstorget avseende bostäder. Flera förslag lämnades in och utvärderas av en tjänstemannagrupp på samhällsbyggnadsförvaltningen. Följande områden utvärderades och poängsattes: Social hållbarhet. Arkitektonisk kvalitet, gestaltning och nytänkande. Placering, samspel med omgivning. Miljömässig hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet - erbjudet markpris. Det vinnande tävlingsbidraget bestod av cirka 450 bostäder i form av punkthus och radhus. Förslaget bedömdes motsvara de intentioner som finns i stadsbyggnadsidén eftersom det innehöll en varierad bebyggelse vad gäller våningsantal, utformning och upplåtelseform. Dessutom ramade bebyggelsen in torget och många av de planerade bostäderna kunde väntas få vidsträckt utsikt över omgivningarna. I december 2014 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Tingstorget i Alby samt antog ett ramavtal och plankostnadsavtal för projektet. Sedan dess har markanvisningsförslaget utvecklats till att innehålla ett större antal bostäder och en utvidgad offentlig torgmiljö. Vidare har radhusen ersatts av flerbostadshus, ett punkthus placerats på den befintliga tunnelbaneuppgången och ett befintligt gångstråk letts in på det nya Tingstorget. Plandata Planens läge och areal Tingstorget ligger på Albyberget i Alby, som är en del av norra Botkyrka. Planområdets areal uppgår till totalt ca m 2. Flera stora vägar avskiljer torget från omkringliggande bostads- och verksamhetsområden. Hågelbyleden separerar området från Eriksbergs verksamhetsområde i väst och E4/E20 utgör en barriär nordväst om området, mot Hallunda och Norsborg. Lokalt omges Tingstorget av Tingsvägen, Lagmansbacken och Fogdebacken, se bild 1 nedan.

17 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 8 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Bild 1. Ortofoto över Tingstorget och omgivande vägar. Markägoförhållande De fastigheter som ingår i förslaget till detaljplan är Alby 15:32-15:34, Byamannen 1, Skattebonden 1, Grindtorpskolan 1 och 2 samt en mindre del av Albyberget 5, se bild 2 nedan. Bild 2. Karta över de befintliga fastigheterna vid Tingstorget, centralt i planområdet. Fastigheterna Alby 15:32, Alby 15:33, Skattebonden 1 samt Grindtorpskolan 1 och 2 ägs av Botkyrka kommun. Inom fastigheten Skattebonden 1 finns ett kommunalt gruppboende. Fastigheterna Byamannen 1 och Alby 15:34 ägs av Botkyrkabyggen och omfattar området vid kiosken på torget. Kiosken hyrs ut till en privat näringsidkare. Fastigheten Albyberget 5 ägs av Mitt Alby AB.

18 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 9 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Befintliga rättigheter Nedan redovisas de servitut, ledningsrätter eller gemensamhetsanläggningar som finns inskrivna i fastighetsregistret och gäller inom planområdet. Rättigheterna är antingen en förmån eller belastning för fastigheten. Fastighet: Alby 15:32 Rättighet ändamål Aktnummer Förmån/belastning Officialservitut väg m.m. 01-BOT Belastning Officialservitut tunnelbana 01-BOT Belastning Officialnyttjanderätt telefon 01-IM7-48/ Belastning Fastighet: Alby 15:33 Rättighet ändamål Aktnummer Förmån/belastning Officialservitut tunnelbana 01-BOT Belastning Officialnyttjanderätt telefon 01-IM7-48/ Belastning Fastighet: Alby 15:34 Rättighet ändamål Aktnummer Förmån/belastning Officialnyttjanderätt telefon 01-IM7-48/ Belastning Fastighet: Albyberget 5 Rättighet ändamål Aktnummer Förmån/belastning Officialservitut tunnelbana 01-BOT Belastning Ledningsrätt tele /31 Belastning Fastighet: Byamannen 1 Rättighet ändamål Aktnummer Förmån/belastning Officialservitut tunnelbana 01-BOT Belastning Fastighet: Grindtorpsskolan 1 Rättighet ändamål Aktnummer Förmån/belastning Officialnyttjanderätt telefon 01-IM7-48/ Belastning Fastighet: Skattebonden 1 Rättighet ändamål Aktnummer Förmån/belastning Officialservitut tunnelbana 01-BOT Belastning TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Framtid Alby En stadsbyggnadsidé för Alby, Framtid Alby, antogs av kommunfullmäktige under Idén innebär att ny bebyggelse vid Tingstorget ska bryta mot den befintliga miljön och sätta en egen prägel på platsen. Nya hus ska ha ett varierat våningsantal, erbjuda lägenheter med god utsikt och rama in torget. Därutöver föreslås att Albybergets dramatiska topografi, fina utblickar och värdefulla skogsmiljö ska komma Albyborna bättre till del. De befintliga skogsområdena bör förstärkas och länkas samman. Den anlagda grönskan i

19 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 10 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten området kan utvecklas till att bli mötesplatser och genom att plantera fler trädrader blir grönskans uppbyggnad tydligare. Träddungar bör planteras i olika öppna landskapspartier vid vägar, entréer och torg. Översiktliga planer I översiktsplanen från 2014 framgår att Albyberget är lämpligt för medeltät stadsbyggd. Enligt översiktsplanen ska kommunen arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse i Alby, framförallt i kollektivtrafiknära lägen. Därutöver ska ett större utbud av attraktiva bostäder med varierande boendeformer skapas. Slutligen ska gröna samband förstärkas mellan stadsdelarna i norra Borkyrka. Förslaget till detaljplan bedöms stämma väl överens med intentionerna i översiktsplanen. Bebyggelseförslaget innebär en förtätning i ett kollektivtrafiknära läge samt en större variation av boendeformer. Bostäderna planeras att bli upplåtna med bostadsrätt, vilket är en underrepresenterad upplåtelseform i området. Detaljplaner För större delen av det föreslagna planområdet gäller detaljplan E 50-45, lagakraftvunnen Detaljplanen anger att området ska användas för bostäder och gruppboende, naturområde, handel samt uppgång från tunnelbanan. Detaljplanen medger bostäder i en våning samt att marken inte får bebyggas i del av befintligt naturområde. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. För den östra delen av det föreslagna planområdet gäller delvis detaljplanen 50-39, lagakraftvunnen Vid korsningen Tingsvägen/Lagmansbacken, anger detaljplanen att området ska användas för lokalgata, gång- och cykelväg samt bostadshus om högst 8 våningar. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. För den västra och norra delen av det föreslagna planområdet gäller delvis detaljplanen A, lagakraftvunnen För området väster om det befintliga gruppboendet anger detaljplanen att området ska användas för parkändamål. För området norr om Lagmansbacken anger detaljplanen att området ska användas för speciell bebyggelse avsedd för allmänt ändamål samt att omkringliggande mark inte får bebyggas. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. För en liten del av det sydöstra planområdet, där en transformatorstation planeras, gäller detaljplanen , lagakraftvunnen Detaljplanen anger parkändamål. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Fastighetsplaner Området omfattas inte av en fastighetsplan.

20 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 11 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska tas fram. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Behovsbedömningen görs utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 och, i förekommande fall, bilaga 2 till MKB-förordningen och enligt PBL 4:34. Kriterierna handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridna miljökvalitetsnormer eller kulturarvet och påverkan på skyddad natur. Sammanfattning av behovsbedömningen En behovsbedömning för detta förslag till detaljplan togs fram under februari De miljöaspekter som förslaget främst berörs av är buller, risker till följd av den närliggande bensinstationen och dagvattenhantering. Det föreslagna planområdet är delvis utsatt för trafikbuller från E4/20 och ligger på ett avstånd om ca 50 m från en bensinstation. Därutöver ligger planområdet inom sekundär skyddszon för östra Mälaren. Naturmarken i planområdets västra del kan innehålla naturvärden och bebyggelsen bör enligt behovsbedömningen anpassas till dessa. Förslaget till detaljplan bedöms sammantaget inte ge upphov till en sådan betydande miljöpåverkan som medför att en miljöbedömning enligt miljöbalken behöver göras. Planområdet är redan ianspråktaget för parkeringsplatser, ett gatukök, ett gruppboende, ett mindre torg samt gångbanor. Dessutom har de nya bostäderna mycket god tillgång till kollektivtrafik vilket innebär att miljöstörningarna till följd av ökad biltrafik bedöms bli marginella. Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att uppnå hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Planarbetet kommer att ske med utgångspunkt från dessa sex utmaningar.

21 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 12 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Enligt en naturvärdesbedömning för området, daterad , består en stor del av planområdet av naturmark. De naturvärden som konstateras i området är främst knutna till trädskiktet. Vid inventeringen av planområdet återfanns de rödlistade arterna tallticka och ekticka. Tall och ek utgör de dominerande trädslagen men inslag av björk och asp förekommer. Flertalet träd är unga eller medelålders, endast ett fåtal ekar och tallar har uppnått en ålder uppemot 100 år. Områdets äldsta träd är en flera hundra år gammal ek som står solitärt i södersluttningen mot Tingsvägen (se bild 3 nedan). Trädet bedöms ha ett mycket högt naturvärde med potential att hysa ett flertal rödlistade arter. I en utförd besiktning av skogseken framgår att då ett av de planerade husen hamnar nära trädet kommer en kraftig utrymmesbeskärning bli nödvändig. I besiktningen fastslås att viss tillbakagång i vitalitet kan väntas som resultat av beskärningen men den sammantagna bedömningen är att trädet bör bevaras med anledning av dess höga naturvärde. Inga säkerhetsrisker förknippade med att bevara eken framgår i besiktningen. På Tingstorget, vid tunnelbaneuppgången, finns en rödek som bedöms vara ca år. Därutöver finns en äldre ek med stor kronbredd vid den befintliga gång- och cykelbron, invid Tingsvägens södra vägkant. Alla tre ekar ska bevaras vilket framgår i plankartan genom att trädfällningsförbud för träden har införts. Slutligen finns höga naturvärden i form av medelålders ekar och tallar kopplade till ekbacken väster om Tingstorget.

22 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 13 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Bild 3. Områdets äldsta ek i sydsluttningen mot Tingsvägen (källa: Ekologigruppen). Markbeskaffenhet Geotekniska förhållanden Enligt den geotekniska undersökningen, daterad den 1 september 2015, utgörs marken inom planområdet främst av berg samt fyllning bestående av sandig grus och grusig sand. Därutöver har naturlig jord med inslag av lera påträffats i området. Djupet till berg varierar generellt mellan 1,7 och 9 m i de undersökta punkterna. Grundläggningen för de flesta hus kan ske med plattor, sulor eller plintar ovan berg, alternativt på en packad fyllning ovan berg. Där djupet till berg är som störst kan grundläggning ovan pålar vara lämpligt. Särskild hänsyn till befintliga markförhållanden och konstruktioner måste tas vid grundläggning av det punkthus som planeras på den befintliga tunnelbaneuppgången. Närmast uppgången finns ingen bergtäckning då tunnelpåslaget är täckt av en brokonstruktion i betong. Det nya huset är delvis planerat över det befintliga tunnelröret för rulltrappan vilket innebär att betydande förstärkningsåtgärder i form av systematisk bultning kommer att bli nödvändiga. Radon Enligt PM om markradon, daterat den 29 april 2015 är radiumhalterna från berget generellt normalhöga. Två av de planerade byggnaderna placeras dock på mark med hög radonhalt. Därför ska nya byggnader där människor vistas stadigvarande utföras radonsäkra.

23 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 14 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Markföroreningar Enligt PM om miljöteknisk provtagning, daterat den 29 april 2015, förekommer mycket låga föroreningshalter i jord inom området. Samtliga analyser visar på halter under generella riktvärdet för KM. Detta innebär att ingen marksanering krävs och att urgrävda jordmassor kan återanvändas för att genomföra projektet. Risker Den riskkälla som finns i anslutning till planområdet är en bensinstation som ligger 40 meter sydväst om planområdet. I framtagen riskutredning från den 13 januari 2016 konstateras att den olyckstyp som kan påverka bebyggelsen i planområdet är plötsligt läckage i samband med lossning med tankfordon. Avståndet mellan bensinstationen och planområdet, i kombination med den kraftiga lutningen i höjdled, innebär att risknivån är acceptabel. Varken restriktioner gällande markanvändning eller riskreducerade åtgärder anses nödvändiga för att hantera riskerna förknippade med bensinstationen. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Bebyggelseområden Verksamheter I nuläget finns tre verksamheter inom planområdet. Ett gruppboende, en kiosk samt trafikförvaltningens entré till Alby tunnelbanestation. Förslaget till detaljplan möjliggör att de befintliga verksamheterna kan stanna kvar inom planområdet samt att 4-5 nya verksamheter kan tillkomma intill det planerade torget. Service Alby centrum ligger ca 200 m från planområdet. I centrumet finns matbutik, filmuthyrning, frisör, matservering, klädbutik, frukthandel, restaurang m.m. Direkt norr om planområdet finns en grundskola, Grindtorpskolan. På Albyberget finns dessutom förskolorna Svalan och Örnen. Tillgänglighet och trygghet Planerade bostäder ska utformas med god tillgänglighet. Kraven på tillgänglighet är preciserade i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen samt i Boverkets byggregler. Från Alby Centrum finns en hiss- och rulltrappsförbindelse till Tingstorget. Därutöver ska nya och breddade gångvägar anordnas utmed Tingsvägen och Lagmansbacken. Den planerade bebyggelsen bedöms sammantaget medföra bättre tillgänglighet till kommersiell service för boende kring Albyberget. Tryggheten i området bedöms öka till följd av mer rörelse i området på helger och kvällar samt ökad belysning.

24 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 15 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Befintlig byggnadskultur och gestaltning Den befintliga bebyggelsen kring planområdet är en del av miljonprogrammet och präglat av ett senmodernistiskt formspråk. Flerbostadshusen kring Albyberget är enhetligt utformade lamellhus om 6-9 våningar. Fasaderna i området är utförda i olika kulörer, främst i dova nyanser av grått, grönt och blått men också i rött, gult och orange. Fasaden till sockelvåningen är utformad i rött tegel vid entréerna. Tegel och puts förekommer i vertikala stråk som delar upp fasaderna i sektioner med olika färger och fasadmaterial. På senare tid har mindre påbyggnader tillkommit på vissa av flerbostadshusen. Påbyggnaden består av en prefabricerad modul som placerats på taket. Modulen kragar delvis ut över fasadlivet, se bild 4 nedan. Flerbostadshusen är placerade i vinkelräta formationer som tillsammans bildar en halvcirkel runt Albybergets högst belägna partier. För ungefär vart fjärde hus finns ett intilliggande parkeringsdäck i två plan. En del av berget har lämnats obebyggt runt Grindtorpskolan för att lämna plats åt ett naturoch parkområde. Det befintliga Tingstorget är bebyggt med ett gruppboende om sex lägenheter, en kioskbyggnad samt en byggnad med tunnelbaneuppgång. Bakom tunnelbaneuppgången finns en mindre parkeringsplats. Torgytan är plattsatt och har en centralt placerad rödek med omkringliggande sittytor. Väster om torgytan finns en asfalterad infart till ett gruppboende med en intilliggande tomtyta. En hög stödmur är utförd norr om torget, i sluttningen mot Lagmansbacken. Bild 4. Nytillkommen påbyggnad på befintlig bebyggelse.

25 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 16 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Bebyggelseförslag Stads- och landskapsbild Den föreslagna bebyggelsen består av elva punkthus och tre lamellhus. Enligt förslaget är majoriteten av punkthusen placerade på platån kring det befintliga Tingstorget men två hus placeras i naturmarken utmed Lagmansbacken och ett hus planeras invid den befintliga bebyggelsen i öst, på andra sidan Lagmansbacken. Lamellhusen placeras utmed Tingsvägen och Lagmansbacken. Bebyggelseförslaget innebär att en stor och relativt obebyggd platå på Albyberget bebyggs och att de nya byggnaderna kopplar samman den befintliga bebyggelsen med tunnelbaneuppgången. Genom att ny bebyggelse anpassas till topografin bildas en siluett av hus som klättrar nedför Albyberget, se bild 5 nedan. Den trappande höjdskalan visar bergets resning och innebär att den nya bebyggelsen framhävs tydligt i stadsoch landskapsbilden. Byggnaderna placeras med likvärdiga mellanrum som utgör gårdsmiljöer för bostadshusen och möjliggör utblickar från Lagmansbacken och torget. De flesta nya entréer placeras i gatuliv eller invid torgrummet. Det befintliga Tingstorget omvandlas till ett tydligt inramat torg som utökas västerut för att kopplas samman med ett befintligt gångstråk. Den täta bebyggelsen skapar en intim och varierad gatumiljö utefter Tingsvägen och Lagmansbacken. Bild 5. Det nya bebyggelseförslagets siluett (källa: Arkitema Architects). Till skillnad från den befintliga bebyggelsen utförs alla nya hus med branta och synliga sadeltak. De nya taken bildar ett taklandskap som går att se både från långt håll och inne på torget. Punkthusen placeras så att taknocken växlar mellan att sträcka sig parallellt med torget respektive vinkelrätt mot torget. Lamellhusen placeras parallellt med gatan och består av två eller tre byggnadskroppar som varierar i höjd för att harmoniera med topografin och samspela med den övriga bebyggelsen. Takfötter ska utföras så minimala och diskreta som möjligt för att framhäva byggnadernas enkla och rena formspråk, se bild 6 nedan. Punkthusen får utföras med nockhöjder som motsvarar sex till elva våningar. Lamellhusen får utföras med nockhöjder som motsvarar fyra till sex våningar. Alla byggnader utförs med branta sadeltak som kan inrymma ytterligare en våning i lamellhusen och två våningar i punkthusen. Taken på

26 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 17 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten punkthusen utförs med väl synliga takkupor. Lamellhusens tak utförs med takfönster inom takets fall. Bild 6. Det nya bebyggelseförslagets taklandskap (källa: Arkitema Architects). Punkthusens fasader är planerade att utföras i enfärgade betongelement med relief i fält som växlar mellan en grov och en slät struktur vilket ger fasaderna en skugg- och djupverkan. För att förhöja den taktila upplevelsen i gatuplan får fasaden på de två nedersta våningsplanen en finare struktur och en mer bearbetad detaljering. Balkonger utförs med varierande djup och placering samt har viss genomsiktlighet genom perforering. Vid bullerutsatta lägen utförs dock balkongräcken täta. Lamellhusens gatufasader ska utföras med infärgade betongelement med en vågformad relief, se bild 11. Balkongerna utförs i en varm metall som kontrasterar mot betongen. Mot naturmarken utförs lamellhusen med loftgångar och fasader i träpanel. Balkonger utförs på gatufasaden och franska balkonger förekommer på de nedersta planen. Räcken utförs genomsiktliga. Punkthusen i förslaget utförs helt enfärgade. De fyra kulörerna som återkommer i förslaget är naturnära och mättade varianter av grön, röd, brun och grå, se bild Färgerna samspelar med den befintliga bebyggelsen på berget och de omgivande naturmiljöerna. Ett av punkthusen placeras på den befintliga tunnelbaneuppgången till Alby station. Huset får en utskjutande lågdel som inrymmer både den befintliga tunnelbaneuppgången och en kiosk. Bottenvåningarna i husen närmast tunnelbanetorget ska utföras med en fri rumshöjd om minst 2,7 meter för att möjliggöra butiker och service. Även lågdelen mellan punkthusen mot Lagmansbacken planeras innehålla varierande verksamheter (se bild 10).

27 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 18 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten För att det ska vara möjligt att utveckla Tingstorget enligt bebyggelseförslaget kommer ett befintligt gruppboende på platsen att behöva rivas. Verksamheten är planerad att flytta in i punkthuset längst österut i planområdet (se bild 7). Förslaget till detaljplan medger ett utökat bottenplan i denna byggnad som är särskilt anpassat efter verksamheten. Byggnaden får en bostadsgård som är avskild från resten av bebyggelsen. För att tillgodose områdets behov av bostadsparkering planeras ett parkeringsgarage under torget och de omkringliggande punkthusen. Garaget nås via en infart från Lagmansbacken invid tunnelbanetorget. Torgmiljöer I bebyggelseförslaget ingår två nya torgmiljöer, ett torg med stort inslag av grönska och ett mer konventionellt tunnelbanetorg som omges av kommersiella verksamheter. Gränsen mellan de båda torgmiljöerna går vid tunnelbaneuppgången, där torget med parkkaraktär sträcker sig västerut och tunnelbanetorget österut. Upplevelsen blir att naturmarken i väst flyter in över parktorget och får gradvis mindre grönska, för att slutligen möta det i huvudsak hårdgjorda och urbana tunnelbanetorget i öst, se bild 7 nedan. På torget med parkkaraktär utförs planteringar, träd och buskage, sittplatser, lekplatser och grönytor i runda former av varierande storlekar. Det finns inga tydliga körspår utmarkerade utan endast enstaka fordonstransporter får ske på torget. Ett gång- och cykelstråk leds in på torget från den befintliga bebyggelsen på Albyberget i väst. Sittplatser placeras i lägen där utblickar över Albydalen möjliggörs. Bild 7. Illustration av bebyggelseförslaget för Tingstorget (källa: Arkitema Architects).

28 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 19 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Bild 8. Illustration av punkthus invid Tingstorget (källa: Arkitema Architects). Bild 9. Illustration över fasad som utgörs av betongelement med relief i fält (källa: Arkitema Architects).

29 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 20 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Bild 10. Illustration över verksamheter i lågdel mellan punkthus (källa: Arkitema Architects). Bild 11. Illustration över lamellhusens fasader med infärgade betongelement i vågformad relief (källa: Arkitema Architects).

30 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 21 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Tunnelbanetorget blir i huvudsak hårdgjort och får en tydligt urban karaktär. Utanför tunnelbaneuppgången finns en befintlig rödek som kommer att bevaras och integreras med en upphöjd planteringsyta. På norra delen av tunnelbanetorget planeras en större trappa med sittmöjligheter. Ovanför trappan finns både en allmänt tillgänglig platå och en privat bostadsgård. I detaljplanen möjliggörs kommersiella verksamheter kring torget såsom café- och restaurangverksamheter, gym, frisör m.m. Bostäder får inte inredas i bottenplanet på de byggnader som placeras närmast tunnelbanetorget. Friytor Naturmiljö Det finns goda möjligheter till rekreation i den närbelägna Grindtorpsparken, som är belägen i anslutning till planområdet. Därutöver finns en skogsbevuxen bergkam söder om Tingsvägen med god utsikt över Albydalen. Gator och trafik Gatunät Inom planområdet finns tre gator; Fogdebacken, Lagmansbacken och Tingsvägen. Fogdebacken är en kort infartsväg från Tingsvägen som avslutas i en vändplan. Lagmansbacken kopplar samman Tingsvägen med en infartsparkering för tunnelbanan samt med Grindtorpsskolan och förskolan Örnen. Tingsvägen sträcker sig från Albyvägen i söder, runt Albyberget till Hallundavägen i norr. Huvuddelen av bebyggelsen på Albyberget angörs från mindre gator som utgår från Tingsvägen. Vägen har en genomfartskaraktär. Transporter till och från Stockholm sker via väg E4 som är belägen ca 1 km väster om planområdet. Vägen nås via Albyvägen och Hågelbyleden. Hågelbyleden är belägen ca 600 m väster om planområdet och kopplar samman Alby med Tumba i söder. Gång- och cykeltrafik Inom det föreslagna planområdet finns gång- och cykelvägar från Alby centrum samt från de övriga delarna av Albyberget. Vid Tingstorget finns en gångbro över Tingsvägen. Gångbron är en del av ett gångstråk som utgår från Alby centrum. Närservice vid Alby centrum ligger inom gångavstånd. En resa till Tumba med cykel tar ca 20 minuter. Att cykla mellan områdena Alby, Fittja, Norsborg och Hallunda tar mellan 5 och 15 minuter. Förslaget till detaljplan innebär att en gång- och cykelväg som idag sträcker sig från Tingstorget till den befintliga bebyggelsen på den västra delen av Albyberget, kommer att förskjutas norrut för att leda in gång- och

31 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 22 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten cykeltrafiken på det nya torget. Inom den planerade torgmiljön kommer gående att kunna röra sig fritt mellan aktivitetsytorna på torget. En ny gångbana planeras utefter Lagmansbackens södra sida, utmed de planerade punkthusen. Den norra gångbanan utmed Lagmansbacken kommer att breddas. Till följd av den smala gatusektionen måste cykling på Lagmansbacken ske i blandtrafik. Gångbanan på Tingsvägens norra sida kommer att breddas för att rymma både gång- och cykeltrafik. Vid busshållplatsen invid Tingstorget kommer cykeltrafiken att ledas bakom väderskyddet. Gångbron vid Tingstorget är planerad att rivas i samband med projektet. Enligt trafik-pm från den 11 januari 2016 så har gångbron ett lågt fotgängarflöde. Redan idag tar sig fotgängare över Tingsvägen i markplan genom en informell passage (se bild 12). En rivning av bron bedöms innebära bättre siktförhållanden samt att trafiksäkerheten kommer att öka på sträckan mellan Albyvägen och busshållsplatserna. Istället för bron innehåller bebyggelseförslaget ett upphöjt övergångsställe över Tingsvägen som gestaltningsmässigt kopplas till torgmiljön. Det upphöjda övergångsstället innebär sänkta hastigheter samt att de befintliga busshållsplatserna placeras invid varandra och närmare tunnelbaneuppgången. Lösningen bedöms sammantaget leda till ökad trafiksäkerhet. Bild 12. Informell passage över Tingsvägen.

32 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 23 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Kollektivtrafik Bebyggelseförslaget planeras kring och på uppgången till tunnelbanestationen Alby centrum, som är en station utefter röda linjen mot Norsborg. Resan in till centrala Stockholm tar ca 30 minuter. Tågen mot centrala Stockholm avgår var femte minut under rusningstrafik. En busshållsplats finns på Tingsvägen, direkt intill Tingstorget, och trafikeras på dagtid av busslinje 702 (Hallunda centrum Kvarnhagen), 707 (Fruängen Tumba station), 708 (Rönninge station Tumba station) samt 737 (Skärholmen Tumba station). Bebyggelseförslaget innebär att busshållsplatsen på den södra sidan av Tingsvägen, för trafiken österut, flyttas så den hamnar i direkt anslutning till tunnelbaneuppgången och Tingstorget. I samband med detta ska vägen invid torget och busshållsplatserna höjas upp för att få ned hastigheterna och öka trafiksäkerheten. Då den nya bebyggelsen utförs i ett särskilt bra kollektivtrafikläge bedöms att huvuddelen av de nya boende kommer att utnyttja tunnelbanan för pendlingsresor. Lokala resor till Tumba kan göras med buss och lokala resor till Fittja, Hallunda och Norsborg kan göras med buss eller tunnelbana. Parkering Bilinnehavet i Botkyrka och Alby är generellt mycket lågt. Av framtaget trafik PM framgår att Storstockholms lokaltrafik beräknat att bilinnehavet i Botkyrka uppgick till ca 0,27 bilar per invånare år I trafik PM framgår även att bilinnehavet i stadsdelen Alby är mycket lågt, vilket även har konstaterats i en stadsdelsanalys för Alby som utfördes Bebyggelseförslaget innebär en stor övervikt av lägenheter om ett eller två rum och kök (ca 72 % av lägenheterna). Enligt framtagen trafik-pm kan man därför anta att många unga flyttar till området och att ett lågt bilinnehav kan väntas. Den sammantagna bedömningen, utifrån trafik-pm, uppgifterna från Storstockholms lokaltrafik och stadsdelsanalysen för Alby, är att ett lågt bilinnehav kan väntas som resultat av bebyggelseförslaget. Projektet antas därför kräva ett parkeringstal om ca 0,3 parkeringsplatser/lägenhet, vilket motsvarar ca 200 parkeringsplatser för boende och besökare. Boendeparkering Förslaget till detaljplan medger ett enskilt parkeringsgarage samt en mindre parkeringsplats ovan jord som tillhör gruppboendet. Det planerade parkeringsgaraget nås via en infart från Lagmansbacken som är belägen under en planerad trappa mellan det nya torget och Lagmansbacken. Den planerade boendeparkeringen uppgår till totalt 111 parkeringsplatser. Av dessa ordnas 103 parkeringsplatser i parkeringsgaraget och 8 platser ovan

33 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 24 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten jord, på kvartersmark. Inom de totalt 111 platserna för boendeparkering ingår 8 parkeringsplatser för rörelsehindrade. Cykelparkering Behovet av parkeringsplatser för cyklar bedöms vara en cykelparkering per lägenhet med ett eller två rum och kök, två parkeringar för lägenheter med tre rum och kök samt tre parkeringar för lägenheter med fler än tre rum. Totalt innebär detta att ca 870 cykelparkeringsplatser krävs för de nya bostäderna. Samtliga cykelparkeringar kan inrymmas i en särskild del av parkeringsgaraget. Cykelparkering för besök ska förläggas i anslutning till entréer. Därutöver ska möjlighet till cykelparkering finnas på det allmänna torget. Bilpool För att uppfylla parkeringstalet planeras 14 av de 111 platserna för boendeparkering att bli upplåtna för bilpool. Varje bilpoolsplats är beräknad att motsvara 5 vanliga parkeringsplatser, vilket innebär att bilpoolen beräknas motsvara 70 platser. Förslaget inklusive bilpoolen motsvarar alltså 167 parkeringsplatser för boende. Besök- och verksamhetsparkering Utöver parkeringsplatserna för boende planeras 35 parkeringsplatser på gatumark för besökande och anställda till verksamheter. Parkeringsplatserna utformas som kantstensparkering utmed Tingsvägen och Lagmansbacken, se bild 13. Bild 13. Situationsplan över föreslagna parkeringsplatser i marknivå.

34 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 25 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Sammantaget innebär bebyggelseförslaget därmed 202 parkeringsplatser för boende, besökare och verksamheter. Förslaget uppfyller därmed det parkeringstal om 0,3 som bedöms nödvändigt enligt framtaget Trafik-PM. Angöring och leveranser Angöring för sophantering anordnas utmed Lagmansbacken, på torget samt från Tingsvägen. Angöring till bostadsentréer samt till flytt och leveranser kommer att kunna ske från torget, Lagmansbacken och Fogdebacken. Ingen parkering tillåts på torget, förutom eventuella parkeringsplatser för rörelsehindrade. Varutransporter till torget ska ske vid tider då få oskyddade trafikanter rör sig i området. Angöring för leveranser, personal och besök till det nya gruppboendet sker via Lagmansbacken. Kantstensparkeringar utmed Lagmansbacken används som tidsbegränsade parkeringar under dagtid och boendeparkeringar under kvällstid. Störningar I en bullerutredning, daterad den 14 januari 2016, konstateras att den planerade bostadsbebyggelsen är exponerad för trafikbuller från Tingsvägen, Albyvägen samt väg E4. Huvuddelen av de planerade bostäderna får en ekvivalent ljudnivå om db(a), men högre ljudnivåer om db(a) förekommer vid några enstaka fasader, se bild 14 nedan. Bild 14. Ekvivalent ljudnivå vid fasad. Fasader illustrerade i brunt exponeras för ljudnivåer om db(a), gula fasader exponeras för ljudnivåer om db(a), och röda fasader exponeras för ljudnivåer om db(a).

35 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 26 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Byggnaderna utformas med hänsyn till den aktuella bullersituationen genom att alla lägenheter kommer att få tillgång till både en gemensam uteplats och en enskild balkong/uteplats, med ekvivalenta och maximala ljudnivåer om högst 55 db(a) respektive 70 db(a). Dessa värden motsvarar ett s.k. avstegsfall B och framgår i plankartan som en generell bestämmelse under rubriken byggnadsteknik. Som en konsekvens av att hus 1, 9, 10 och 14 kommer att exponeras för ekvivalenta ljudnivåer högre än 55 db(a) ställs krav på lägenheternas planlösningar, byggnadernas tekniska utformning (fönster, luftdon m.m.) samt balkongernas utformning. Enligt bullerutredningen krävs att vissa balkonger förses med täta räcken och ljudabsorbenter i taken för att uppnå en god ljudnivå. Ljudkvalitetsindex för projektet som helhet uppgår till 1,6, vilket är betydligt högre än minimikravet om 1,0. Enligt uppgifter som framgår i bullerutredningen kan andelen störda av trafikbuller förväntas bli mycket låg då bebyggelseförslaget innebär att planerade bostäder kommer att uppnå ljudklass B. Stomljudsnivåer och vibrationer till följd av den närbelägna tunnelbanetrafiken beräknas bli mindre än 30 db(a) respektive 0,3 mm/s. Trafiken bedöms inte innebära störande buller eller påverka komforten i de planerade lägenheterna. Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ingår i Albysjöns tillrinningsområde och ligger inom sekundär skyddszon för östra Mälarens vattentäkter. Enligt den senaste statusklassningen är Albysjöns ekologiska status god. Sjön uppnår inte god kemisk status till följd av för höga halter av kvicksilver och TBT (tributyltenn). För planering av ny bostadsbebyggelse inom sekundär skyddszon för östra Mälaren ska följande skyddsföreskrifter särskilt beaktas: Ny verksamhet och hantering som innebär risk för vattenförorening får inte ske oavsett om verksamheten eller hanteringen är reglerad eller inte i nedan angivna skyddsföreskrifter. Befintliga verksamheter eller hantering ska bedrivas så att risken för vattenförorening minimeras. Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar samt längs järnvägsspår ska vara försett med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. kemikalieolyckor.

36 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 27 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Dagvatten Förslaget innebär nya hårdgjorda ytor i form av takytor och torgytor. I dagvattenutredningen från den 14 januari 2016 framgår att olika lösningar bör tillämpas inom olika delar av planområdet för att hantera dagvattnet lokalt. Omgivningarna kring Tingstorget består till stor del av berg vilket begränsar möjligheterna till infiltration. Generellt föreslås krossmagasin/krossdiken med ett djup om 0,5 m intill den nya bebyggelsen. För att minska schaktdjupet kan krossvolymer ersättas mot dagvattenkasetter eller upphöjda växtbäddar. Det föreslagna torget förses med en stor andel gröna ytor och trädplantering. Träden planteras i en växtbädd av skelettjord för rening och fördröjning av dagvatten. Enligt förslaget kommer också Lagmansbacken att innehålla träd som planteras i skelettjord för hantering av det tillkommande dagvattnet. Den största delen av dagvattnet kommer att passera någon form av växtlighet eller fördröjning innan den leds till det allmänna ledningsnätet vilket ger möjlighet till fastläggning av föroreningar och därmed rening av dagvattnet. Dessutom begränsas andelen tillkommande hårdgjorda ytor genom att huvuddelen av de planerade parkeringsplatserna inryms i ett underjordiskt parkeringsgarage. Reningseffekten i diken är mellan 50 och 90 % beroende på typ av förorening. Sammantaget bedöms därför bebyggelseförslaget uppfylla miljökvalitetsnormerna. Vatten- och avlopp För att förse den nya bebyggelsen med vatten och avlopp kommer ett antal olika förändringar av VA-ledningarna i området bli nödvändiga. Eftersom det går ett ledningsstråk över det befintliga Tingstorget kommer dessa ledningar att behöva flyttas österut till Lagmansbacken (för husnumrering se bild 14 ovan). Med anledning av det planerade hus 1 kommer befintliga dagvattenledningar i området att behöva flyttas mot Tingsvägen respektive Lagmansbacken. För att säkerställa nödvändiga skyddsavstånd flyttas alla befintliga VAledningar utmed det planerade parkeringsgaraget till den norra delen av Lagmansbacken. Hus 1-3 förses med vatten respektive spillvatten genom serviser som byggs från Lagmansbacken. Dagvattenserviser för husen planeras i Lagmansbacken. Hus 4 förses med vatten och spillvatten från Lagmansbacken. Dagvatten från hus 4 leds ut på underliggande naturmark. Hus 5-9 förses med vatten från servis i Lagmansbacken och undercentral i hus 5. Spillvatten från hus 5-8 dras via parkeringsgaraget och ansluts till ledning i torget. Dagvatten från hus 5-8 ansluts till serviser i torget efter fördröjning på kvartersmark.

37 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 28 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Hus 9 ansluts till dag- och spillvatten via servis i Lagmansbacken. Hus förses med vatten från Tingsvägen via undercentral i hus 10. Hus 14 ansluts till vatten och spillvatten via serviser i Tingsvägen. Hus 10 ansluts till dag- och spillvatten genom serviser i Tingsvägen och torget. Hus ansluts till dag- och spillvatten genom servis i Fogdebacken. Hus 14 ansluts till dagvattenservis i Fogdebacken. Det kan komma att bli nödvändigt för exploatören att ordna tryckstegring för vissa av de enskilda fastigheterna. Värme En befintlig huvudledning för fjärrvärme finns från Alby C till Tingsvägen och Tingstorget. Denna ledning försörjer gruppboendet på torget och fortsätter upp på Lagmansbacken och gör sedan ett avstick för anslutning till Grindtorpskolan. Eftersom huvudledningen är mycket känslig och kostsam att flytta har bebyggelseförslaget delvis anpassats efter ledningens läge. Avsticket vid Lagmansbacken kommer dock att behöva läggas om utmed hela vägen på grund av behov av ökad kapacitet för att försörja hus 2-9 (för husnumrering, se bild 14 ovan). Serviser från fjärrvärmeledningen är planerade till hus 1, 2, 4, 5, 10 och 14. Hus 3 försörjs sekundärt från hus 2. Hus 6-9 försörjs sekundärt från hus 5. Hus försörjs sekundärt från hus 10. El Idag är elnätet uppbyggt med ett högspänningsstråk som utgår från Tingsvägen och passerar det befintliga torget, därefter ansluts ledningen till en befintlig nätstation vid början av Lagmansbacken. Från nätstationen utgår ledningar till den befintliga bebyggelsen kring Tingstorget och Albyberget. Därutöver finns ett högspänningsstråk uppför Lagmansbacken till en nätstation vid vändplanen invid Grindtorpskolan. Den elledning som idag passerar Tingstorget kommer att behöva flyttas till Lagmansbacken till följd av planerad bebyggelse. Den befintliga nätstationen vid början av Lagmansbacken kommer att behöva ersättas med en ny, mer kapacitetsstark station, vilken planeras i ett nytt läge bredvid Tingsvägen, vid korsningen Tingsvägen/Lagmansbacken. Slutligen kommer separata elserviser generellt dras fram till nya byggnader. Hus 6 och 7 matas sekundärt från hus 5. Hus 8 och 9 ansluter till samma elservis. Avfall Avfall skall hanteras i enlighet med kommunens avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Där det finns utrymme föreslås en lösning med behållare under mark, s.k. kassuner, invid gatan respektive torget. Undantag

38 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 29 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten krävs dock för hus 6,7 och 8 då garagets utbredning innebär att det blir för trångt för en kassunlösning. Även för hus 1, 9 och 10 råder utrymmesbrist vilket innebär att avfallskärlen lokaliseras till invändiga miljörum. På grund av trafiksäkerhetsskäl hänvisas boende i hus 13 till kassunerna som planeras mellan hus 11 och 12, se bild 15 nedan. Eftersom lutningen i Lagmansbacken är relativt brant, som mest ca 8 %, ska marken framför kassunerna göras plan för att underlätta tillgängligheten. Avståndet mellan husentréer och kassuner/avfallsrum är som mest 45 meter och ligger därmed inom riktlinjerna i BBR. För att hämtfordon för avfall ska kunna vända längst upp på Lagmansbacken blir det nödvändigt att bredda den befintliga vändplatsen. Vändplatsens nuvarande radie om ca 8 m utökas till 9 m. Därutöver säkerställs en hinderfri yta om ytterligare 1,5 m runt vändplatsen. Bild 15. Placering av avfallskärl/kassuner samt miljörum. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Konsekvenser för befintliga fastigheter Nedan följer en redovisning av konsekvenserna för de fastigheter som påverkas av förslaget till detaljplan. Alby 15:32 Fastigheten Alby 15:32 ägs av Botkyrka kommun. Fastigheten används idag som gatu- och naturmark i Alby. Föreslagen detaljplan innebär att delar av fastigheten blir kvartersmark och istället kan användas för bostäder och

39 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 30 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten centrumverksamhet. De delar som blir kvartersmark kommer kommunen att överlåta till en exploatör. All mark som i föreslagen detaljplan utgör allmän plats kommer att överföras till fastigheten Alby 15:32. Det innebär att delar av Grindtorpsskolan 1 och 2, Skattebonden 1, Alby 15:33, Alby 15:34 och Byamannen 1 kommer att överföras till Alby 15:32. Alby 15:33 Fastigheten Alby 15:33 ägs av Botkyrka kommun. Fastigheten används idag för nedgång till tunnelbanan. Föreslagen detaljplan innebär att en byggnad med bostäder och centrumverksamhet kan placeras ovanpå tunnelbanenedgången. Den del av fastigheten Alby 15:33 som kommer att kunna användas för bostäder och centrumverksamhet planerar kommunen att överlåta till exploatören. Ett genomförandeavtal med Trafikförvaltningen krävs för att byggnaden ovanpå tunnelbanenedgången ska kunna uppföras. Alby 15:34 Alby 15:34 ägs civilrättsligt av Botkyrkabyggen AB, lagfaren ägare är Botkyrka kommun. Detaljplanen innebär att stora delar av fastigheten Alby 15:34 blir allmän plats och ska användas som torg. Den del av fastigheten Alby 15:34 som enligt föreslagen detaljplan fortsatt är kvartersmark kommer att kunna användas för bostäder och centrumverksamhet. Byamannen 1 Byamannen 1 ägs civilrättsligt av Botkyrkabyggen AB, lagfaren ägare är Botkyrka kommun. Detaljplanen innebär att stora delar av fastigheten Byamannen 1 blir allmän plats. Den del av fastigheten Byamannen 1 som enligt föreslagen detaljplan fortsatt är kvartersmark kommer att kunna användas för bostäder och centrumverksamhet. Förslaget till detaljplan innebär att befintlig kiosk inte kommer att kunna vara kvar. Kioskverksamheten föreslås istället flytta till en lokal i den nya byggnaden vid tunnelbanenedgången. Skattebonden 1 Fastigheten Skattebonden 1 ägs av Botkyrka kommun. Fastigheten kan enligt gällande detaljplan användas för bostäder/gruppbostäder. Förslaget till ny detaljplan innebär att fastigheten delvis kommer att kunna användas för allmän plats (torg) och delvis för bostäder, centrumverksamhet och parkering. Förslaget till detaljplan innebär att befintligt gruppboende rivs. Dessa bostäder flyttas till bottenvåningen i det planerade punkthuset öster om Lagmansbacken. Grindtorpsskolan 1 Fastigheten Grindtorpsskolan 1 ägs av Botkyrka kommun. På fastigheten bedrivs en skola. En liten del av trappan upp till skolan omfattas av fastigheten. Denna del är planerad att bli naturmark i förslaget till detaljplan. Dessutom omfattar en del av fastigheten, som enligt den gällande detaljplanen inte får bebyggas, en liten del av vägområdet för

40 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 31 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Lagmansbacken. I förslaget till detaljplan blir denna del avsedd för gata istället för mark som inte får bebyggas. Grindtorpsskolan 2 Fastigheten Grindtorpsskolan 2 ägs av Botkyrka kommun. Fastigheten kan enligt gällande detaljplan användas för allmänt ändamål men är obebyggd. Föreslagen ny detaljplan innebär att fastigheten istället ska användas delvis som allmän plats (naturmark) och delvis som kvartersmark för bostäder och centrumverksamhet. Albyberget 5 Fastigheten Albyberget 5 ägs av Mitt Alby AB. Fastigheten används idag som kvartersmark med bostadsändamål. Föreslagen detaljplan innebär att en del av en byggrätt för bostads- och vårdändamål placeras på fastigheten Albyberget 5. För att genomföra detaljplanen bör exploatören förvärva ett markområde om ca 240 kvm av fastigheten Albyberget 5, där delar av den nya byggrätten är. Konsekvenser för befintliga rättigheter Fastigheterna inom planområdet belastas idag av servitut enligt redovisning på sidan 9. Till förmån för fastigheten Stockholm Ladugårdsgärdet 1:29 finns två servitut inom planområdet. Servitutens ändamål är tunnelbana och väg. Ett nytt bostadshus planeras ovanpå den befintliga tunnelbanenedgången. Nya byggnader kommer även att grundläggas inom det område som utgör skyddszon till tunnelbanan. Tunnelbaneanläggningen kommer på grund av detta att påverkas under byggtiden och därför behövs ett genomförandeavtal med Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting. Det hus som ska placeras ovanpå tunnelbanenedgången planeras ingå i en tredimensionell fastighet. Gränser mellan den nya byggnaden och servitutet utreds närmare i den förrättning där den tredimensionella fastigheten bildas. Fastighetsbildning Det är lantmäterimyndigheten som genom en förrättning beslutar om fastighetsbildning. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsbildning ske i enlighet med planen. Ansökan om marköverföring genom fastighetsreglering, bildande av ledningsrätt, servitut och eventuella gemensamhetsanläggningar lämnas till lantmäterimyndigheten. Kommunen kommer att ansöka om en förrättning hos lantmäterimyndigheten för att överföra mark mellan berörda fastigheter. Den mark som blir allmän plats kommer att fastighetsregleras till kommunens fastighet Alby 15:32. Den mark som utgör kvartersmark planeras att fastighetsregleras till 3 olika fastigheter som kommunen idag äger.

41 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 32 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten I u-området i den norra delen av planområdet, mellan lamellhusen utmed Lagmansbacken, behöver ledningsrätt bildas för de befintliga ledningarna. Kommunen kommer att ansöka om bildande av ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. Tredimensionell fastighetsindelning kommer att bli aktuellt inom detaljplanen. Tredimensionell fastighetsindelning behövs där det planerade garaget kommer att sträcka sig in under torget. Garaget, som är kvartersmark, planeras att urholka kommunens fastighet Alby 15:32 som är allmän plats. Tredimensionell fastighetsindelning kan även bli aktuellt mellan den befintliga tunnelbanenedgången och den nya byggnaden som placeras ovanför uppgången. Fastigheten med den nya byggnaden föreslås då urholka befintlig fastighet, där tunnelbanenedgången är belägen. Projektekonomi Överlåtelse av mark Kommunen kommer att överlåta kvartersmark för bostads- och centrumändamål till den exploatör som ska bebygga marken. Marken kommer att överlåtas till ett pris som motsvarar marknadsvärdet för marken vid försäljningstillfället. I och med att kommunen i dagsläget äger stora delar av kvartersmarken så är bedömningen att denna intäkt kommer att kunna täcka de kostnader som uppstår för kommunen på grund av detaljplanens genomförande. Framtagande av detaljplan Kostnaderna för att ta fram detaljplanen betalas av Titania Bygg & VVS AB enligt gällande ramavtal. Vid en marköverlåtelse till Titania Bygg & VVS AB ska kostnaden för framtagandet av detaljplanen dras av. Det innebär att kommunen i slutändan står för kostnaderna för framtagandet av detaljplanen när detaljplanen genomförs. Kostnaderna för framtagandet av detaljplanen är en av de kostnader som bedöms täckas av intäkten för marköverlåtelsen beskriven ovan. Gatukostnader Kommunen kommer att stå för kostnaderna för ombyggnad av gator (Tingsvägen och Lagmansbacken), omdragning av gång- och cykelväg, rivning av befintlig gångbro samt utbyggnad av det nya torget. Kommunen bedömer att dessa kostnader kommer att täckas av intäkterna som kommunen får genom marköverlåtelsen. Förrättningskostnader Fördelningen av de förrättningskostnader som uppstår när detaljplanen genomförs kommer att regleras i det marköverlåtelse- och genomförandeavtal som upprättas mellan kommunen och exploatören.

42 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 33 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Bygglovavgift Bygglovavgift kommer att debiteras enligt den bygglovtaxa som gäller vid debiteringstillfället. Omläggning av befintliga ledningar Fördelningen av kostnaderna för att lägga om befintliga kommunala ledningar kommer att regleras i det marköverlåtelse- och genomförandeavtal som upprättas mellan kommunen och exploatören. Kostnader för omläggning av övriga befintliga ledningar bekostas av respektive ledningshavare. Rivning och flytt av befintligt gruppboende Gruppboendet kommer att flyttas till det planerade Hus 1. Kostnaderna för att riva det befintliga gruppboendet kommer att regleras i marköverlåtelse- och genomförandeavtalet. VA-kostnader Anläggningsavgift för VA kommer att debiteras exploatören. Avgiften kommer utgå från den VA-taxa som gäller vid debiteringstillfället. Organisatoriska frågor Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 7 år. Ansvarsfördelning Botkyrka kommun ansvarar för ut- och ombyggnad av allmän plats. Det innebär att kommunen kommer att utföra och bekosta ombyggnad av Tingsvägen, Lagmansbacken och torget. Det befintliga gruppboendet på Tingstorget kommer att rivas för att ge plats åt den nya bebyggelsen och det nya torget. Verksamheten är därför planerad att flytta in i bottenvåningen i det nya punkthuset på östra sidan om Lagmansbacken. Kommunen ansvarar för flytten av gruppboendet. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. Avtal Följande avtal har tecknats av kommunen med anledning av planerad exploatering: Ramavtal med Titania Bygg & VVS AB. Avtalet ger Titania en ensamrätt att inom två år förhandla med kommunen om utformning och marköverlåtelseavtal. Avtalet reglerar även ansvar och kostnader under planskedet samt principer för genomförandet.

43 50-51 BOTKYRKA KOMMUN 34 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten Följande avtal behöver träffas för att kunna genomföra exploateringen: Marköverlåtelseavtal med exploatören där kommunen överlåter de delar av kvartersmarken som kommunen äger samt rättigheter och skyldigheter regleras mellan kommunen och exploatören. Genomförandeavtal med Trafikförvaltningen, Stockholms läns Landsting för byggnation som angränsar till servitutet för tunnelbanan. Avtal med ledningsägare avseende genomförandet. Preliminär tidplan Planuppdrag Kvartal 4, 2014 Samråd av detaljplanen Kvartal 4, 2015 Granskning av detaljplanen Kvartal 1, 2016 Antagande av detaljplanen Kvartal 2, 2016 Laga kraftvunnen detaljplan Kvartal 3, 2016 Marköverlåtelseavtal tecknas Kvartal 3, 2016 Ut- och ombyggnad av gator och torg samt omläggning av befintliga ledningar Kvartal 2, Kvartal 4, 2019 Utbyggnad av enskild bebyggelse inom kvartersmark Kvartal 3, Kvartal 4, 2019 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Planchef Christoffer Jusélius Planarkitekt

44 1 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten :555 Referens Christoffer Jusélius Granskningsutlåtande Förslag till detaljplan för Tingstorget, Alby Botkyrka kommun Beskrivning av granskningsförfarandet Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till en ny detaljplan för Tingstorget. Syftet med förslaget till en ny detaljplan är att medge ny bebyggelse om ca 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. De nya byggnaderna ska vara väl anpassade till platsens förutsättningar och ha hög kvalité avseende utformning och gestaltning. Detaljplanen ska möjliggöra en funktionell och inkluderande offentlig miljö. Planförslaget, som är upprättat , har varit på granskning under tiden till Förslaget har sänts ut till samtliga berörda fastighetsägare enligt upprättad sändlista samt till berörda remissinstanser. En kungörelse om granskningen var införd i Dagens Nyheter den 20 mars Därutöver var kungörelsen införd i lokaltidningarna Södra sidan och Mitt i Botkyrka den 19 mars 2016 respektive den 22 mars Total har 7 yttranden inkommit under granskningstiden, samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post christoffer.juselius@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

45 BOTKYRKA KOMMUN 2 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inkomna yttranden i datumordning för aktuell detaljplan inom granskningstid Inkomna synpunkter från Datum Nummer Vattenfall Lantmäteriet Trafikverket Svenska kraftnät Länsstyrelsen Mitt Alby Trafikförvaltningen

46 BOTKYRKA KOMMUN 3 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Granskningsyttrande 1 Vattenfall Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av granskningshandlingarna för rubricerad detaljplan och lämnar följande yttrande. Utöver de synpunkter Vattenfall framfört i samrådsskedet har Vattenfall inget ytterligare att tillägga. Vattenfall har inget att invända mot de revideringar som gjorts med hänsyn till de synpunkter Vattenfall framförde i samrådsskedet. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Noteras. Granskningsyttrande 2 Lantmäteriet Lantmäteriet har tagit del av handlingarna och har huvudsakligen inga ytterligare synpunkter. Dock bör fastighetsgränser och befintliga servitut förtydligas i grundkartan samt befintlig ledningsrätt väster och öster om planområdet redovisas. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Fastighetsgränser och servitut framgår på grundkartan, men med svagare linjetjocklekar, för att det ska vara tydligt vad som är befintligt och vad som tillkommer som en konsekvens av projektet. Granskningsyttrande 3 Trafikverket Trafikverket yttrade sig över samrådsremissen och har i detta skede inga ytterligare synpunkter. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Noteras. Granskningsyttrande 4 Svenska kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Noteras. Granskningsyttrande 5 Länsstyrelsen Länsstyrelsen har mottagit rubricerad detaljplan för granskning enligt 5 kap. 18 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, normalt planförfarande. Länsstyrelsen har inget att erinra mot planförslaget enligt 5 kap. 22 PBL.

47 BOTKYRKA KOMMUN 4 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Noteras. Granskningsyttrande 6 Mitt Alby Mitt Alby har tagit del av granskningshandlingen och har synpunkter enligt nedan. Vi vill återigen nämna att Mitt Alby, som närmast intilliggande fastighetsägare, anser att föreslagna förändringar av bebyggelsen på Tingstorget viktiga för området och det ses som mycket positivt med en utveckling av området kring tunnelbanenedgången som är en av de viktigaste platserna på Albyberget. Vi har tidigare framhållit att rörelser till och från Mitt Albys fastigheter, livet på berget och den nya bebyggelsens volym och karaktär kommer att förändra såväl Albybergets ansikte utåt som upplevelsen av området inifrån parken och utsikten ifrån befintliga bostäder. Ur vårt perspektiv är det fortfarande önskvärt med en mer ingående genomgång av hur relationen mellan den nya bebyggelsen och den befintliga ser ut i detaljplaneförslaget. Vi har följande synpunkter på granskningshandlingen: Förbindelsestråk gångvägar Vi anser inte att vi har fått svar på hur rörelse till och ifrån Mitt Albys fastigheter löses i granskningshandlingen. Att tillgängligheten kring tunnelbanenedgången blir bättre förklaras men inte hur torget nås från övriga berget. Se bifogad bild 1. - Gångvägen i väster som kopplar till Mitt Albys fastighet bör behålla en god tillgänglighet när den flyttas mot norr, gångvägen bör vara så plan som möjligt hela vägen till tunnelbanans nedgång. Vi önskar att detta beskrivs i materialet. I förslaget är vägen markerad som naturmark. Se även bild 2 där det tydligt framgår att det finns en betydande höjd där vägen är inritad i planen. - Vi anser fortfarande att det är en försämring att ta bort den planskilda gångoch cykelbron. Att riva bron är en förutsättning för höjningen av Tingsvägen. Samtidigt blir det längre att gå till dalen för Mitt Albys hyresgäster och en otryggare väg med enbart övergångsställe. Det är också oklart hur föreslagen gångväg kommer att koppla till den högre vägen. Husens höjder Den föreslagna bebyggelsens höjd påverkar utsikt och upplevelse av berget från flera håll. Inte minst från skolan kommer utsikten över dalen i princip

48 BOTKYRKA KOMMUN 5 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten försvinna, se bild 3. Vi anser att denna typ av relationer bör belysas mer ingående.

49 BOTKYRKA KOMMUN 6 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Eftersom den nya bebyggelsen främst består av punkthus med regelbundna avstånd mellan varandra bevaras goda möjligheter till utblickar från berget. Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer i Mitt Albys bedömning att utblickarna från de västra delarna av Grindtorpsskolan kommer att påverkas av den nya bebyggelsen. Österut är höjdskillnaderna mot Lagmansbacken så stora att utblickarna endast påverkas i mindre utsträckning. Sammantaget bedömer förvaltningen att påverkan på utblickarna från Grindtorpsskolan är acceptabel då lamellhusen mot skolan innebär nya bostäder, gestaltningsmässiga kvaliteter och en avsevärt förbättrad gatumiljö utmed Lagmansbacken. Rivningen av den befintliga gång- och cykelbron innebär bättre siktförhållanden samt att Tingsvägen kan höjas för att skapa en upphöjd yta vid busshållsplatserna. När hållplatserna samlas på den upphöjda ytan ökar trafiksäkerheten, dels genom sänkta hastigheter och dels genom att det blir lättare att ta sig mellan hållplatserna och torget. Åtgärden ligger dessutom i linje med kommunens långsiktiga visioner om att förtäta Albyberget utmed Tingsvägen och

50 BOTKYRKA KOMMUN 7 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten att trafiken ska ske på de gåendes villkor. Det långsiktiga resultatet av en sådan strategi blir att Tingsvägens karaktär förändras från transportled till stadsgata. Gång- och cykelvägen väster om planområdet utförs i område för naturmark i detaljplanen. Användningen Natur kan i mindre omfattning rymma parkanläggningar såsom gång- och cykelvägar. Gång- och cykelvägen är planerad i terräng men kan enligt förvaltningens bedömning utföras tillgänglig. Granskningsyttrande 7 Trafikförvaltningen Botkyrka har översänt rubricerade granskningshandlingar till SLL Trafikförvaltningen för yttrande. Syftet med förslaget till detaljplan är att medge nybebyggelse om ca 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. De nya byggnaderna ska vara väl anpassade till platsens förutsättningar och ha hög kvalité avseende utformning och gestaltning. Detaljplanen ska möjliggöra en funktionell och inkluderande offentlig miljö. Då planområdet ligger i direkt anslutning till tunnelbanan har Botkyrka tidigt fört en dialog med Trafikförvaltningen i detaljplaneprocessen. De avtal som krävs för genomförande är under framtagande och trafikförvaltningen har inga synpunkter på granskningshandlingarna som har tagit hänsyn till tidigare utlåtande. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Noteras. Ändringar efter granskningstiden Efter granskningstiden har följande justeringar av planförslaget gjorts: Användningsbestämmelsen Torg (P), d.v.s. torg som får underbyggas med enskilt parkeringsgarage, ändras till att gälla hela torget och bestämmelsen GATA (P) utgår då garaget planeras under torget istället för under Lagmansbacken. Sektionerna har uppdaterats med den nya garagelösningen under torget och kvartersmarken söder om torget. Bestämmelsen BC 1 kompletteras med P 1 så att en del av parkeringsgaraget kan utföras under kvarteret söder om torget. Gården mellan hus 11 och 12 ändras till att omfattas av mark som får byggas under med planterbart bjälklag istället för mark som inte får bebyggas till följd av parkeringsgaraget. Bestämmelsen v 1 om indragna entréer ändras till att gälla flerbostadshus istället för bostäder eftersom stadsradhusen inte planeras få indragna entréer.

51 BOTKYRKA KOMMUN 8 [8] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Området för ledningar öster om lamellhuset mot Tingsvägen (hus 14) har utvidgats norrut till hus 12. Den högsta tillåtna nockhöjden för hus är sänkt 0,3 m för att den byggtekniska marginalen ska vara konsekvent (0,5 m) för alla nya byggnader. Egenskapsbestämmelsen n 3 ändras till Taket ska utföras som gårdsyta där minst 35% av ytan ska vara grönyta med en jordmån om minst 0,5 meter. Minst 5% av gårdsytan ska vara en grönyta med en jordmån om minst 0,7 meter.. Eftersom den nya formuleringen för n 3 innebär att tak ska utföras med planterbart bjälklag utgår bestämmelsen om planterbart bjälklag (ringmark) generellt för de upphöjda gårdarna. Bestämmelsen n 3 utgår för gård till hus 9 då den visat sig för komplicerad att genomföra där. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.

52 1 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten :555 Referens Christoffer Jusélius Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan för Tingstorget, Alby Botkyrka kommun Beskrivning av samrådsförfarandet Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till en ny detaljplan för Tingstorget. Syftet med förslaget till en ny detaljplan är att medge ny bebyggelse om ca 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. De nya byggnaderna ska vara väl anpassade till platsens förutsättningar och ha hög kvalité avseende utformning och gestaltning. Detaljplanen ska möjliggöra en funktionell och inkluderande offentlig miljö. Planförslaget, som är upprättat , har varit på samråd under tiden till Förslaget har sänts ut till samtliga berörda fastighetsägare enligt upprättad sändlista samt till berörda remissinstanser. En annons om samrådet var införd i lokaltidningarna Södra sidan och Mitt i Botkyrka den 14 respektive 17 november. Ett samrådsmöte om planförslaget hölls i lokalen Albys hjärta i Alby. Totalt kom 6 personer till samrådsmötet. Total har 14 yttranden inkommit under samrådet, samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Sammanfattning av inkomna synpunkter och ställningstagande De yttranden som kommit in under samrådstiden berör främst dagvattenhantering, tillgänglighet och upplåtelseform. Flera remissinstanser har påpekat behov av utvecklade avsnitt om buller samt dagvattenhantering i planbeskrivningen. Sakägare och remissinstanser har också påpekat behovet av en tillgänglig miljö runt Tingstorget med tanke på de stora höjdskillnaderna i området och kopplingen till Alby centrum. Slutligen ifrågasätter flera sakägare att de nya bostäderna upplåts med bostadsrätt. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post christoffer.juselius@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

53 BOTKYRKA KOMMUN 2 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inkomna yttranden i datumordning för aktuell detaljplan inom samrådstid Inkomna synpunkter från Datum Nummer SRV återvinning AB Vattenfall Försvarsmakten Länsstyrelsen Skanova Boende på Domarebacken Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Svenska kraftnät Yttrande från miljö- och hälsoskyddsnämnden Boende på Skarpbrunnavägen och Linvägen Mitt Alby AB Yttrande från Trafikförvaltningen Trafikverket Lantmäteriet

54 BOTKYRKA KOMMUN 3 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Samrådsyttrande 1 SRV återvinning AB Vill härmed meddela ett par synpunkter att tänka på vid avfallshanteringen. 1. Att uppställningsplats (parkeringsplats) finns för sopfordon vid tömning av kassuner, dessa behöver vara ca.15 meter. 2. Tänka på att i möjligaste mån undvika körningar, backningar på innegårdar för att nå miljörum. Om frågor runt avfallshanteringen uppstår längre fram så hjälper vi till att besvara dessa. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Uppställningsplatser för sopfordon vid planerade kassuner ingår i samrådsförslaget. Den befintliga vändplanen högst upp på Lagmansbacken kommer att breddas för att sopfordon inte ska behöva backa. Samrådsyttrande 2 Vattenfall Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerat ärende och lämnar följande yttrande. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, turkos linje = 20 kv högspänningsledning, röd linje = 10 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Inom kvartersmark önskar Vattenfall att våra högspänningskablar skyddas med U-område, alternativt prickmark. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Vattenfall har ej något ytterligare att erinra mot rubricerat ärende. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Exploatören och/eller kommunen samordnar med ledningsägare om eventuell flytt eller skydd av ledningar blir aktuellt under genomförandet. Ledningar på kvartersmark skyddas med prickmark/u-område.

55 BOTKYRKA KOMMUN 4 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Samrådsyttrande 3 Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Samrådsyttrande 4 Länsstyrelsen Länsstyrelsen har fått in ett förslag till detaljplan med ovanstående rubricering för samråd. Syftet med planförslaget är att medge ny bebyggelse om ca 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. De nya byggnaderna ska vara väl anpassade till platsens förutsättningar och ha hög kvalité avseende utformning och gestaltning. Detaljplanen ska möjliggöra en funktionell och inkluderande offentlig miljö. Av 5 kap. 14 PBL följer att länsstyrelsen under samrådet särskilt ska ta tillvara och samordna statens intressen, ge råd om tillämpningen av 2 kap., verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer, under nu kända förhållanden att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av de statliga ingripandegrunderna i 11 kap. 11 PBL. Detta under förutsättning att kommunen beaktar de synpunkter som Länsstyrelsen för fram nedan. Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 PBL (2010:900) Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 PBL (2010:900). Miljökvalitetsnormer vatten I planförslaget bör det framgå vilka recipienter som berörs, dess ekologiska och kemiska status samt hur förslaget bidrar till att miljökvalitetsnormerna kan följas. I planen bör även en redogörelse göras för vilka dagvattenrenande åtgärder som planeras.

56 BOTKYRKA KOMMUN 5 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Vattenskyddsområde Området omfattas av sekundär skyddszon inom vattenskyddsområdet för Östra Mälaren, vilket även framgår av plankartan, där det anges att för att följa föreskrifterna ska dagvatten i största möjliga utsträckning omhändertas lokalt. Utifrån att det även finns andra bestämmelser i föreskrifterna anser Länsstyrelsen att det tydligare ska framgå att särskilda föreskrifter för skyddsområdet gäller och att åtgärder i form av hantering och verksamheter som riskerar att, i mer än ringa omfattning, medföra tillförsel/spridning av förorenande ämnen till yt- och grundvatten inte får ske inom skyddsområdet. Hälsa Buller I den bullerutredning som tagits fram till planförslaget av Åkerlöf Hallin Akustikkonsulent AB har utgångspunkten varit den nya bullerförordningen som började gälla från årsskiftet Eftersom planförslaget är påbörjat innan årsskiftet gäller dock inte bullerförordningen för aktuellt planförslag. Kommunen behöver därför se över planförslaget avseende buller och även se över planbestämmelserna. Översvämningsrisk I dagvattenutredningen beskrivs att avrinningsvägen mellan hus 10 och 11 går över tunnelbanans nedgång och att det i vidare projektering behöver säkerställas att höjdsättningen av ytan går att förena med tunnelbanans gränser. Utredningen föreslår även en alternativ avrinningsväg om höjdsättningen inte går att förena. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att lösa avvattningen på planerad plats för att minska risken att vatten rinner ner i tunnelbanan vid extrem nederbörd. Övrigt Fornlämningar Länsstyrelsen vill i sammanhanget upplysa om att om fornlämning påträffas under planarbetets gång ska arbetet i enlighet med 2 kap. 10 i kulturmiljölagen omedelbart avbrytas. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos Länsstyrelsen. Rödlistade arter De funna rödlistade arterna är sådana som tack vare regionens rika tillgång till gammal ek och tall är väl spridda. Den grova gamla eken i området har ett högt naturvärde enligt naturvärdesbedömningen, vilket Länsstyrelsen instämmer i. Däremot anser Länsstyrelsen att möjligheten att bevara denna bör ses över detta utifrån de markingrepp som kommer att krävas i dess närhet som kan påverka både rotsystem och minskad tillgång till markvatten. Utifrån en översiktlig bedömning, anser länsstyrelsen även att kommunen bör se över om ett bevarande av eken kan innebära en säkerhetsrisk då påverkan på rot-

57 BOTKYRKA KOMMUN 6 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten systemet och ev. beskärning av kronan kan försvaga dess stabilitet. Länsstyrelsen bedömer i sammanhanget att ekens bevarandevärde är mindre än byggandet av bostäder. Samråd med Luftfartsverket Vid planering av byggnader eller anordningar högre än 20 meter över marknivå behöver kommunen i tidigt skede samråda med Luftfartsverket, och vid behov beställa en flyghinderanalys. Luftfartsverket utreder eventuell påverkan på samtliga flygplatsers influensområden. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Miljökvalitetsnormer vatten I planbeskrivningen framgår att planområdet ingår i Albysjöns tillrinningsområde. Planbeskrivningen kommer att kompletteras med sjöns ekologiska/kemiska status samt planförslagets relation till miljökvalitetsnormerna. Albysjön uppnår inte god kemisk status till följd av förhöjda halter av tributyltenn (TBT). Albysjöns ekologiska status är god enligt den senaste klassningen. Den föreslagna dagvattenhanteringen innebär att dagvattnet från takytor fördröjs på kvartersmark och att dagvatten från allmänna ytor fördröjs i skelettjordar i torg och längs vägar. I dagvattenutredningen framgår att den största delen av dagvattnet kommer att passera någon form av växtlighet eller fördröjning innan den leds till det allmänna ledningsnätet vilket ger möjlighet till fastläggning av föroreningar och därmed rening av dagvattnet. Bebyggelseförslaget innebär endast 8 st. nya markparkeringar på kvartersmark, övrig parkering anordnas i parkeringsgarage eller utmed befintliga gator. Eftersom det tillkommande dagvattnet mestadels kommer från naturmark eller takytor kan vattnet antas ha en låg föroreningshalt. Långsiktigt kan Albysjöns ekologiska och kemiska status väntas bli väsentligt förbättrad då kommunen planerar en omfattande reningsanläggning för dagvatten vid Albysjön. Totalt sett bedöms föreslagna lösningar rena dagvattnet på ett sätt som bidrar till att upprätthålla miljökvalitetsnormerna. Planbeskrivningen kompletteras med mer information kring dagvattenhanteringen.

58 BOTKYRKA KOMMUN 7 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Vattenskyddsområde Planbeskrivningen och plankartans del om planinformation kommer att kompletteras med de specifika föreskrifterna om hantering och tillförsel/spridning av förorenande ämnen som gäller inom vattenskyddsområdet. Hälsa Buller Kommunen instämmer om att den nya bullerförordningen inte gäller för planförslaget. Bullerutredningen kommer därför att justeras till att enbart hänvisa till de äldre bestämmelserna om buller. Planförslaget är redan anpassat till de äldre bullerreglerna. Översvämningsrisk Efter samråd har förslaget bearbetats vidare vad gäller parktorgets höjdsättning med syfte att leda ut stora vattenflöden från parktorget vid 100-årsregn. När de dagvattenmagasin som hanterar flöden dimensionerade för 20-års regn blir fyllda, kommer det vatten som inte perkolerar ner i marken att ledas mot en lågpunkt vid det hårdgjorda gångstråket mellan hus 10 och 11 och vidare ut över gräsytan och ner mot Tingsvägen. Kommunen planerar att anlägga diket med en överbyggnad med bl.a. en vattentät täckduk, som hindrar vatten att perkolera ner mot tunneltaket. En ytterligare förbättring sedan samrådsförslaget är att kassunerna mellan hus 10 och 11 har utgått med syfte att minska risken för perkolation ner till tunneltaket från underjordsbehållaren vid stora flöden Rödlistade arter Utöver slutsatserna om eken i naturvärdesbedömningen så har möjligheten att bevara eken utretts separat av Jacksons trädvård. I utredningen framgår att då den planerade huskroppen hamnar nära trädet kommer en kraftig utrymmesbeskärning att bli nödvändig. Det som talar för att trädet klarar de påfrestningar som utbyggnaden innebär är att trädet utvecklat kraftiga rötter på norrsidan, till följd av att trädet växer i en slänt. Utredningen fastslår att viss tillbakagång i vitalitet kan väntas som resultat av beskärningen men den sammantagna bedömningen är att trädet bör bevaras med anledning av dess höga naturvärde. Därutöver är trädet karaktärsskapande för platsen. Inga säkerhetsrisker förknippade med att bevara eken framgår i utredningen. Mot denna bakgrund bedömer kommunen att trädet kan bevaras utan att ha negativ inverkan på säkerheten i området och att utbyggnaden av nya bostäder inte står i konflikt med ett bevarande av eken. Av planbestämmelserna framgår dessutom att eken får fällas om det finns biologiska eller säkerhetsmässiga skäl för detta.

59 BOTKYRKA KOMMUN 8 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Samråd med Luftfartsverket Kommunen har kontaktat luftfartsverket med anledning av bebyggelseförslaget. Luftfartsverket har framhållit att byggnader inte får utföras med en taknockshöjd högre än 107,07 m över havets medelvattennivå, om taken lämnas fria från påbyggnader, master och dylikt. Den högsta byggnaden i förslaget har en taknockshöjd om 103,7 m, vilket innebär att förslaget är förenligt med det skyddsavstånd som Luftfartsverket föreskriver. Samrådsyttrande 5 Skanova Skanova har en markförlagd kanalisation/teleanläggningar inom detaljplaneområdet, se bifogad karta där inmätt markförlagd ledning illustreras med heldragen grön/gul linje och ledning i osäkert läge med streckad linje. Generellt önskar Skanova att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt och att detta registreras på planen. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova generellt att den part/exploatör som initierar åtgärder även bekostar den. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta Kabelanvisning beställs via För ledningssamordning kontakta Skanovas Nätförvaltning för det aktuella området på tfn Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Exploatören och/eller kommunen samordnar med ledningsägare om eventuell flytt eller skydd av ledningar blir aktuellt under genomförandet. Samrådsyttrande 6 Boende på Domarebacken Plan om 670 bostadsrätter. Enligt hittills publicerade information, saknar skisserna en viktig del av omvärlds-och socialanpassnings analyser. Som jag påpekade vid Alby Dialog forum 3 december, att tillöka antalet lägenheter på Albyberget med 50 % utan att ta hänsyn till tillgänglighet vållar ytterligare tillgänglighetsproblem.

60 BOTKYRKA KOMMUN 9 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Även i dag har vi ofta problem med att ta oss upp och ned till Albycentrum och ev tunnelbanan. Fungerar inte rulltrapporna blir det oskäliga långa körer till hissen. Och om t.o.m. hissen är ur funktion, måste föräldrarna med barnvagnar, vi med rollator, rullstolsbundna och andra rörelsehindrade vända oss till den långa, branta rampen upp till Albyhöjden. Botkyrkas hemsida kallar detta för ett befintligt gångstråk. Minst sagt, är rampen svår eller omöjligt att navigera i ovädret eller under vintertiden. Antagligen, bostadsrättsköparna har också jobb. Att inte kunna hinna till jobb i god tid och utan besvär p.g.a. långa kötider till T-bana förverkar säljningsargumenten. Det skall ta enbart 35 minuter för att nå City med kollektivtrafik, eller hur? En lösning kan vara att anordna andra hissanläggningar direkt utifrån tunnelbanehuset som öppnar mot Alby Centrum. Skärholmen håller på att göra om tidigare liknande transport till höjderna. Kan man inte lära sig ifrån deras tidigare tillgänglighetsproblem och deras nuvarande lösning? Vid Alby Dialogen sades det att man måste vända sig till SL, flera myndigheter och instanser för att få hissar. Eftersom projektet att öppna den andra ingångs-utgångsbanor till tunnelbana verkar gå på rälsen, kan man inte göra likadant ang. detta förslag? Annars, måste vi, de närmaste berörda, överklaga ev byggnadslov. Allt vi begär är en Plan B som förbättrar Plan A. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Förslaget till detaljplan innebär totalt sett en betydande förbättring av tillgängligheten kring Tingstorget. De befintliga torgytorna som har en kännbar lutning kommer att planas ut i förslaget, nya trottoarer tillskapas och gamla breddas. De befintliga busshållplatserna blir samlade på en upphöjd yta som sammankopplas med torget. Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer i att en större befolkning på Albyberget ställer högre krav på tillgänglighet. Ytterligare hissar skulle förbättra tillgängligheten till Albyberget. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att ta upp frågan med Trafikförvaltningen (tidigare kallad SL) som ansvarar för tunnelbanans hissar och rulltrappor. Samrådsyttrande 7 Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, krf, har fått förslaget till detaljplan för Tingstorget på remiss. För att ytterligare stärka tillgänglighet som mänsklig rättighet inom den kommunala organisationen har kommunstyrelsen beslutat att ersätta kommunala rådet för funktionshinderfrågor med en ar-

61 BOTKYRKA KOMMUN 10 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten betsgrupp knuten till demokratiberedningen. Enligt riktlinjerna för arbetsgruppens arbete ska funktionshinderorganisationernas samrådsgrupp fungera som remissinstans till kommunens nämnder och förvaltningar för att lämna synpunkter och förslag ur ett funktionshinderperspektiv. Den lokala funktionshinderrörelsen lämnar i samverkan med kommunens utvecklingsledare för tillgänglighet följande synpunkter på förslaget till detaljplan för Tingstorget, Alby. Ett Tingstorg designat för alla Detaljplaneförslaget refererar till kommunens översiktsplan. En översiktsplan som betonar vikten av att använda synsättet design för alla/universell planering. Design för alla utgör metoden för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Utgångspunkten är att vidga målgruppen och se till människors skilda behov i olika situationer i livet istället för att fokusera på särlösningar för vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonar också betydelsen av universell planering. Kommunfullmäktige har antagit konventionen som sitt program vilket innebär att den ska följas i sin helhet av samtliga nämnder och förvaltningar. Rättigheterna i konventionen är odelbara och beroende av varandra, det vill säga, ingen rättighet är viktigare än någon annan. Tillgänglig fysisk miljö och information (artikel 9) har dock en avgörande betydelse för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av sina övriga mänskliga rättigheter. Bristande tillgänglighet en form av diskriminering Den 1 januari 2015 tillkom bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i den svenska diskrimineringslagen. Ett otillgängligt samhälle leder till utanförskap och sämre hälsa för människor med funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet. Vi vill därför poängtera att genomförandet av detaljplanen måste ske utifrån gata/parkenhetens tekniska handbok samt Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Dokumenten är baserade på lagkrav och erfarenheter. Den lokala funktionshinderrörelsen i Botkyrka förutser att lagstadgade krav och riktlinjer följs men vill ändå poängtera följande: Trottoarerna i området bör ha en bredd som tillåter att fotgängare, barnvagnar och fordon för människor med nedsatt rörelseförmåga kan mötas utan att någon part tvingas ut på trafikerade vägar. Trottoarerna ska även förses med naturliga ledstråk för synskadade, vilket för övrigt gäller hela området.

62 BOTKYRKA KOMMUN 11 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Skyltning måste ske vid de gångstråk som inte i sin fulla längd är framkomliga för funktionsnedsatta. Ett exempel är den kortaste befintliga gångvägen mot Alby C som slutar i en trappa, vilket gör det omöjligt för en rullstolsburen att ta sig ned. Om det dessutom är en manuell rullstol, är det i princip omöjligt att ta sig upp till utgångspunkten igen. All information i området ska vara tillgänglighetsanpassad och följa Botkyrka kommuns skyltmanual. Vikten av kontraster måste beaktas vid färgsättning i fastigheterna vilket tydligt anges i Västra Götalandsregionens riktlinjer. Vi förutsätter också att lekplatser och övriga platser för rekreation blir designade för alla, oavsett funktionsförmåga. Vi misstänker att trångboddheten kommer att öka på grund av kostnadsläget, och att även små lägenheter kommer att innehas av barnfamiljer. Det kan medföra ett större behov av bil. Att det enligt planen saknas parkeringsplatser för rörelsehindrade vid ett flertal av husen är anmärkningsvärt. De platser som upplåts bör förses med skärmtak och uttag för motorvärmare. Vidare måste de placeras så att snöröjning sker på dessa platser i samband med snöröjning på övrig mark och att det inte finns ordnade cykelparkeringar i omedelbar närhet av handikapparkeringar och entréer. Cyklarna utgör en olycksrisk för personer med funktionsnedsättning. Föreningen Föräldrar till utvecklingsstörda barn och ungdomar, FUB, har inte fått möjlighet att delta i processen. Något samråd med berörda föräldrar eller företrädare har inte skett. Det är anmärkningsvärt då de boende på gruppboendet har ett större behov av trygghet och förutsebarhet än andra hyresgäster. Av FN-konventionens artikel 4:3 framgår det tydligt att kommunen har skyldighet att samråda med representanter från funktionshinderrörelsen i alla frågor som rör medborgare med funktionsnedsättning. Boendet är relativt nytt, men det har varit problem med knarkhandel och andra medföljande problem så att väktare har behövs för boendet! Det talar för att något behövde göras men det kräver samråd med representanter från FUB. Föreningen oroar sig för höga hyreshöjningar som oftast medföljer vid nyproduktion. Enligt kommunens regler behöver de boende utöver sin egen lägenhetshyra dessutom betala hyra för gruppbostadens gemensamma utrymmen. All hyra överstigande kronor måste den enskilde betala själv enligt Försäkringskassans regler för bostadstillägg. Det kommer med all sannolikhet leda till en ekonomiskt ohållbar situation för de boende. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Förslaget till detaljplan innebär totalt sett en betydande förbättring av tillgängligheten kring Tingstorget. De befintliga torgytorna som har en kännbar

63 BOTKYRKA KOMMUN 12 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten lutning kommer att planas ut i förslaget, nya trottoarer tillskapas och gamla breddas. De befintliga busshållplatserna blir samlade på en upphöjd yta som sammankopplas med torget. Kommunala rådet för funktionshinderfrågor påtalar att skyltningen som hör till gångvägen ned till Alby C innehåller felaktigheter. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar denna uppfattning och kommer att åtgärda felen. I framtaget Trafik-PM framgår att andelen boendeparkering för rörelsehindrade bör ligga mellan 1 % - 5 % av alla parkeringsplatser. Behovet av parkeringsplatser för rörelsehindrade bedöms uppgå till åtta platser. Skulle ett större behov uppstå finns goda möjligheter att anlägga p-platser för rörelsehindrade i parkeringsgaraget alternativt på gatumark utmed Lagmansbacken eller Tingsvägen, i anslutning till bostadshusens entréer. För att klara tillgänglighetskrav på max 25 m till/från entré har yta för fyra p-platser förberetts mellan punkthusen söder om Parktorget samt i anslutning till gruppboendet. Kommunens vård- och omsorgsförvaltning har samrått med personalen på gruppboendet samt haft ett informationsmöte med föräldrarna/gode männen till de boende på gruppboendet. Kommunen känner till trygghetsproblemen i området. Trygghetsfrågan är ytterst en polisiär fråga men förslaget till detaljplan kan väntas innebära en betydande förbättring av tryggheten i området. Ett stort antal nya boende och förbättrad belysning kommer sannolikt att innebära en tryggare närmiljö kring Tingstorget. Samrådsyttrande 8 Svenska kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025 och Nätutvecklingsplan Dessa dokument finns publicerade via vår hemsida: Samrådsyttrande 9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker detaljplanen under förutsättning att synpunkterna i tjänsteskrivelsen beaktas.

64 BOTKYRKA KOMMUN 13 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan för nya bostäder och torgutveckling vid Tingstorget i Alby har upprättats som samrådshandling, framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen. Syftet med förslaget till planen är att medge en ny bebyggelse om cirka 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. Förslaget till ny detaljplan innehåller fem olika etapper. I denna skrivelse behandlas de miljö- och hälsokonsekvenser av projektet som miljöenheten anser behöver beaktas alternativt utredas ytterligare. Miljöenheten har följande synpunkter på detaljplaneförslaget: Det bör tydligt framgå av planbeskrivningen att de tre ekar som nämns i planförslaget ska bevaras samt att det är trädfällningsförbud på dessa. Ekarna behöver även skyddas under byggnadsskedet. Då planområdet inte lämpar sig för infiltration bör man tydligare klargöra att fördröjningsytor ska förekomma inom detaljplaneområdet eftersom planförslaget innebär stora hårgjorda ytor. Detta för att så liten mängd dagvatten som möjligt ska ledas orenat via ledningar till Albysjön samt för att leva upp till bestämmelserna i 9 i skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Det bör på ett tydligt sätt framgå i detaljplanen att byggnaderna inom planområdet ska utföras så att trafikbuller inte blir en olägenhet för människors hälsa. Det gäller speciellt för de byggnader i planområdet som antas bli mest störda av trafikbuller. Två av de planerade byggnaderna är planerade att anläggas på mark med hög radonhalt. Detaljplanen bör tydliggöra att byggnaderna ska utföras radonsäkra och radonskyddade. Med avseende på avståndet från den befintliga bensinstationen i närheten bör en fördjupad analys av hälsopåverkan från bensinstationen utredas. Bakgrund Ett utvecklingsprogram för Alby antogs 2009 av kommunfullmäktige. Programmet ledde till en vilja att förnya stadsmiljön och resulterade till en stadsbyggnadsidé för Alby, kallad Framtid Alby. Syftet med programmet är att uppnå en hållbar utveckling i området, skapa bra uppväxtmiljöer för barn, skapa bättre jobbchanser, förnya stadsmiljön, utveckla Albys identitet samt pröva nya arbetsformer i kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att upprätta ett förslag till detaljplan för Tingstorget i Alby. För området gäller just nu detaljplanerna E 50-45, 50-39, A, , fastställda 2009, 2001, 1969 samt Samtliga genomförandetider för detaljplanerna har gått ut. Syftet med nya detaljplanen är att möjliggöra bebyggelse om cirka 670 bostäder i form av flerbostadshus, en utvidgad offentlig torgmiljö samt att möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. Bebyggelsen ska vara väl anpassad till platsens

65 BOTKYRKA KOMMUN 14 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten förutsättningar med hög kvalité avseende utformning och gestaltning. Planområdet omfattar cirka 3 hektar och är idag redan ianspråktaget av bland annat ett torg, ett kommunalt gruppboende, en kioskbyggnad, gångbanor samt tre vägar som avskiljer torget från omkringliggande bostads- och verksamhetsområden. En av vägarna har en genomfartskaraktär och närhet till E4/E20 stör området med trafikbuller. Åtgärder för att reducera trafikbuller vid bebyggelsen ingår i planförslaget. Planområdet består också till stor del av naturmark och tre stora, äldre ekar. Alla tre ekar har trädfällningsförbud och ska bevaras enligt planförslaget. Miljöaspekter Vegetation I området finns det idag tre solitära ekar varav alla tre har en uppskattningsvis hög ålder, cirka 100 år vardera. En av ekarna, belägen i slänten söder om hus 11, har bedömts till naturvärdesklass 1. Trädet har en hålighet och gott om mulm vilket gynnar insekter med högt signalvärde. Om de två övriga ekarna skyddas kommer de på sikt att utvecklas och få samma struktur och värde som den solitära eken vid hus 11. Under byggskedet bör alla ekarna skyddas. Enligt rapporten Besiktning av skogsek vid Albyberget (Krifors juni 2015) bör fyllnadsmassor och kompression av marken intill ekarna undvikas. Arbete intill kan skada rötterna och lämnas rötterna exponerat kan de snabbt torka ut och utgöra infektionspunkt för bland annat svampar och bakterier. Dagvatten Planområdet ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattentäkter. Då området inte lämpar sig för infiltration bör man tydligare beskriva hur dagvatten inom området ska tas omhand i form av fördröjningsytor i planområdet eftersom planförslaget bland annat innebär stora hårgjorda ytor. Detta för att motverka föroreningar i Albysjön som idag inte uppnår god kemisk ytvattenstatus samt för att leva upp till bestämmelserna i 9 i skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Buller I förslaget till planbestämmelser regleras ljudnivåerna vid fasaderna samt balkongernas utformning. Inom det fortsatta planarbetet bör det tydligare framgå hur ljudnivåer motsvarande avstegsfall B (samtliga lägenheter ska ha tillgång till bullerdämpas sida om högst 55 db(a) för minst hälften av boningsrummen) ska innehållas vid de mest bullerutsatta bostäderna. Detta i syfte att förebygga olägenhet för människors hälsa på grund av buller

66 BOTKYRKA KOMMUN 15 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Radon Två huskroppar i detaljplaneförslaget kommer att byggas på mark med hög radonhalt. Enligt rapporten B-PM-Markradon (WSP april 2015) rekommenderas det att en kompletterande mätning av radiumhalten ska göras samt att byggnader på normalradonmark ska uppföras radonskyddade. Detaljplanen bör tydligt påpeka att byggnader som ska uppföras på mark med hög radonhalt ska göras radonsäkra och byggnader på normalradonmark ska uppföras radonskyddade. Byggnader som ska utföras radonsäkra samt radonskyddade kräver särskilda åtgärder för att skydda byggnader mot att luft från marken tränger in. Detta för att sträva efter en så låg radonhalt som möjligt och för att skydda människors hälsa. Skyddsavstånd Enligt detaljplaneförslaget ligger det en befintlig bensinstation 40 meter sydost om planområdet. Rekommenderat skyddsavstånd för bensinstationer till ny bebyggelse är 100 meter. Enligt Länsstyrelsens (2000) rapport Riskhänsyn vid ny bebyggelse är de närmsta 50 metrarna motiverade ur risksynpunkt och det resterande skyddsavståndet beror på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. Avfallssteg från skyddsavståndet bör normalt endast komma i fråga vid hög exploateringsgrad och när inga andra alternativa lösningar finns att tillgå. Länsstyrelsen menar att om en situation uppkommer där bebyggelse närmare än 50 meter planeras en fördjupad hälso-, risk- och miljökonsekvensanalys. En riskutredning för den planerade bebyggelsen har gjorts men miljöenheten saknar en analys av hälsopåverkan i form av störningar från bensinstationen. Miljöenhetens synpunkter Med bakgrund av tidigare resonemang har miljöenheten följande synpunkter på förslaget till detaljplan: De tre solitära ekar som beskrivs i planförslaget ska bevaras i form av fällningsförbud samt skyddas under arbetets gång. Dagvatten som uppkommer inom planområdet bör i så stor utsträckning som möjligt omhändertas och renas lokalt. Lösningar för dagvattenhanteringen bör konkretiseras för att uppnå Botkyrka kommuns dagvattenstrategi samt leva upp till bestämmelserna i 9 skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Det bör tydligare framgå hur bullernivåer motsvarande avfallssteg B (samtliga lägenheter ska ha tillgång till bullerdämpas sida om högst 55 db(a) för minst hälften av boningsrummen) ska innehållas vid de mest bullerutsatta bostäderna. Två av de planerade byggnaderna är planerade att anläggas på mark med hög radonhalt och resterande byggnader på normalradonmark. Det bör tydligt framgå av detaljplanen att de planerade byggnaderna på högradonmark ska

67 BOTKYRKA KOMMUN 16 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten utföras radonsäkra samt att resterande byggnader ska uppföras radonskyddade. Med avseende på avståndet från den befintliga bensinstationen i närheten av planområdet bör en fördjupad analys av hälsopåverkan från bensinstationen utredas. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Planförslaget innebär att dagvattenhanteringen sker lokalt i så stor utsträckning som möjligt. Detta framgår också i planbeskrivningen och i avsnittet planinformation på plankartan. Den föreslagna dagvattenhanteringen innebär att dagvattnet från takytor fördröjs på kvartersmark och att dagvatten från allmänna ytor fördröjs i skelettjordar i torg och längs vägar. I dagvattenutredningen framgår att den största delen av dagvattnet kommer att passera någon form av växtlighet eller fördröjning innan den leds till det allmänna ledningsnätet vilket ger möjlighet till fastläggning av föroreningar och därmed rening av dagvattnet. Bebyggelseförslaget innebär endast 8 st. nya markparkeringar på kvartersmark, övrig parkering anordnas i parkeringsgarage eller utmed befintliga gator. Eftersom det tillkommande dagvattnet mestadels kommer från naturmark eller takytor kan vattnet antas ha en låg föroreningshalt. Långsiktigt kan Albysjöns ekologiska och kemiska status väntas bli väsentligt förbättrad då kommunen planerar en omfattande reningsanläggning för dagvatten vid Albysjön. Totalt sett bedöms föreslagna lösningar rena dagvattnet på ett sätt som bidrar till att upprätthålla miljökvalitetsnormerna. Planbeskrivningen kompletteras med mer information kring dagvattenhanteringen. I planbeskrivningen framgår att särskilda krav ställs på de byggnader som kan väntas få högre ljudnivåer än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå till följd av buller. Fyra av byggnaderna kommer att utföras med en planlösning, fönster och balkonger som sammantaget innebär en acceptabel ljudnivå. Vissa av balkongerna kommer exempelvis att utföras med täta räcken och ljudabsorbenter i taken. Plankartan kommer att kompletteras med en bestämmelse som innebär att stomljud i boningsrum inte får överstiga 30 db(a) vid tågpassage. Det framgår av både planbeskrivning och plankarta att byggnader där människor vistas stadigvarande ska utföras radonsäkra samt att de tre mest värdefulla ekarna i området omfattas av trädfällningsförbud.

68 BOTKYRKA KOMMUN 17 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten I planbeskrivningen framgår att en riskbedömning avseende den närliggande bensinstationen är gjord. Riskerna från bensinstationerna bedöms vara små och inga särskilda åtgärder föreslås. En viktig anledning till detta är att bensinstationen ligger betydligt lägre i terrängen än bostäderna. Länsstyrelsen har tagit del av samrådshandlingarna och har inte påtalat behovet av ytterligare utredning av bensinstationens hälsopåverkan. Mot bakgrund av detta bedömer Samhällsbyggnadsförvaltningen att frågan är tillräckligt utredd. Samrådsyttrande 10 Boende på Skarpbrunnavägen och Linvägen Hej! Som unga i Botkyrka kommun tycker vi att det är fruktansvärt att de nya planerade bostäderna på Tingstorget enbart kommer att bestå av bostadsrätter. Vi tycker att det är ett oansvarigt beslut från kommunpolitikerna som bygger på lösa argument om nödvändigheten av blandat boende och en tes om att befintliga hyresrätter kommer att bli tomma eftersom Botkyrkabor kommer att köpa dessa nya lägenheter, utan uppvisning av vare sig statistik eller resultat från enkätundersökningar gällande intern förflyttning efter andra nybyggen i kommunen (detta var något som påstods upprepade gånger under ett möte på Albys hjärta den 1 december 2015). Inte heller har man tagit hänsyn till den bostadsbrist som råder samtidigt som alla inte har möjlighet att köpa sitt boende. Vi vill att kommunen omprövar beslutet att enbart bygga bostadsrätter på Tingstorget i samråd med boende i kommunen. Att bygga både bostads- och hyresrätter borde vara en självklarhet för kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Kommunen har inriktningen att bygga bostäder med den upplåtelseform som är underrepresenterad i området som ska förtätas. Det gäller även Tingstorget. Inriktningen framgår i kommunens beslut om översiktsplan och i tävlingskriterierna för markanvisningstävlingen gällande Tingstorget. Kommunen kan inte ompröva beslut om översiktsplan eller markanvisningstävling i en detaljplaneprocess. Det är dessutom inte möjligt att reglera upplåtelseformer i en detaljplan eftersom det saknas stöd för sådana bestämmelser i plan- och bygglagen. Samrådsyttrande 11 Mitt Alby Mitt Alby har tagit del av samrådshandlingen och har följande synpunkter. Som närmast intilliggande fastighetsägare är föreslagna förändringar av bebyggelsen på Tingstorget viktiga för Mitt Alby och det ses som mycket positivt med en utveckling av området kring tunnelbanenedgången som är en av de viktigaste platserna på Albyberget. Rörelser till och från Mitt Albys fas-

69 BOTKYRKA KOMMUN 18 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten tigheter, livet på berget med ytterligare bostäder och kommersiella verksamheter och den nya bebyggelsens volym och karaktär kommer att förändra såväl Albybergets ansikte utåt som upplevelsen av området inifrån parken och utsikten ifrån befintliga bostäder. Vi har följande synpunkter på samrådshandlingen: Förbindelsestråk gångvägar Det är viktigt för Mitt Alby att rörelserna i området fortsatt fungerar väl till och från befintliga bostadshus. Som det ser ut med föreslagna nya gångförbindelser i östlig och västlig riktning samt förslaget med borttagande av gångbron över Tingsvägen förändras rörelsemöjligheterna till och från tunnelbanan och mellan Tingstorget och centrum avsevärt. Det är i vårt perspektiv angeläget att de plushöjder som ännu inte angivits i samrådsförslaget kommer fram och att det inte blir en försämrad tillgänglighet för boende i området. - Gångvägen i väster som kopplar till Mitt Albys fastighet bör behålla en god tillgänglighet när den flyttas mot norr, gångvägen bör vara så plan som möjligt hela vägen till tunnelbanans nedgång. - Gångväg från tunnelbana mot öster får i liggande förslag inte en direkt streckning mellan gångväg mot Mitt Albys fastighet vid botten av trappan upp till skolan. Kontakten mellan Mitt Albys hus och tunnelbanenedgången bör i öster av planområdet vara väl så bra som idag utan höjdskillnader så som trappan upp till Lagmansbacken eller en väg som tvingar fotgängaren att gå runt huset i östra delen av torget. Förbindelsen förbi trappan upp till skolan är inte med i analyserna i gestaltningsprogrammet idag. - Det är önskvärt att förbättra kommunikationen mellan torget och busshållplatsen på Tingsvägen så som samrådsförslaget föreslår. Ett övergångsställe vid busshållplatsen är också en god idé. Vi anser emellertid att det är en avsevärd försämring att ta bort den planskilda gång- och cykelbron. Det är en investering som finns på plats och den har oavsett gångvägens bruk idag ett ännu större värde när nybebyggelse kommer till området. Inte minst för barn och ungdomar som rör sig till och från ungdomsverksamheter mm i dalen är planskilda lösningar tryggare och det är en avsevärd försämring för boende i Mitt Albys bestånd att inte kunna ta sig från dagens brofäste över vägen. Det bör noteras att detta är den enda gångvägen nedför berget bortsett från tunnelbanenedgången som finns på den här sidan av berget. Mitt Alby föreslår därför att bron behålls samtidigt som man kompletterar med nya lösningar vid Tingsvägen, det skulle vara i linje med planbeskrivningens idé som säger att gående och cyklister ska tryggt och säkert kunna röra sig i och genom stadsdelen. Att inte riva bron skulle var mer i linje med intentionen att gångoch cykelvägnätet byggs ut så att framkomligheten förbättras.

70 BOTKYRKA KOMMUN 19 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Man bör rent allmänt tydligare visa hur rörelsestråken från Tingstorget är tänkta dels mot Mitt Albys fastighet i både öster och väster men också hur kopplingen mot norra delen av berget ser ut och kopplingen från torget till Albydalen. Husens höjder Höjden på föreslagen bebyggelse är som mest våningar, i flera lägen i realiteten högre p g a terrängen där de står. De är därmed avsevärt högre än nuvarande bebyggelse på Albyberget. Den höga bebyggelsen kommer att skymma utsikt från skolan och parken på höjden mot söder och sydväst. Mitt Alby anser att detta faktum bör studeras närmare och att det bör visas hur förslaget påverkar upplevelsen och den visuella kontakten med Albydalen mellan bergets topp och andra delar av parken samt hur bebyggelsen påverkar dels upplevelsen av hela berget från olika väderstreck och dels hur det ser ut från Mitt Albys bostadshus. Variation Samrådsförslaget uttrycker vilja till variation i volym och uttryck i beskrivningen. Det är två typer av bebyggelse som används som sedan får en variation i färg och material och en variation i taklutningens riktning. Från tävlingsförslaget fanns också idén om att det ska vara en hög andel av små lägenheter som genomgående var tänkta som bostadsrätter. Husen står mycket nära varandra. Från Mitt Albys sida är det angeläget att det nya området vid Tingstorget fungerar väl tillsammans med bolagets bebyggelse. Med tanke på att man föreslår en ny typ av volym och en ny typ av täthet vid Tingstorget vore det önskvärt att se studier på hur den nya typologin med många likartade volymer med likartad lägenhetsfördelning förhåller sig till befintlig bebyggelse. Bestämmelse Föreslagen bestämmelse Parktorg önskar vi förklaras något tydligare då torgets behandling påverkar kopplingen från tunnelbanan till gångvägen i öster. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Förslaget till detaljplan innebär totalt sett en betydande förbättring av tillgängligheten kring Tingstorget. De befintliga torgytorna som har en kännbar lutning kommer att planas ut i förslaget, nya trottoarer tillskapas och gamla breddas. De befintliga busshållplatserna blir samlade på en upphöjd yta som sammankopplas med torget. De nya plushöjderna för allmän platsmark kommer att anges på plankartan till nästa skede i planprocessen (granskning). Dessutom ersätts användningsbestämmelsen Parktorg med Torg och områdets karaktär regleras istället med egenskapsbestämmelsen n 2 som anger att torget ska utföras med grönytor, planteringar och trädplantering.

71 BOTKYRKA KOMMUN 20 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Rivningen av den befintliga gång- och cykelbron innebär bättre siktförhållanden samt att Tingsvägen kan höjas för att skapa en upphöjd yta vid busshållsplatserna. När hållplatserna samlas på den upphöjda ytan ökar trafiksäkerheten, dels genom sänkta hastigheter och dels genom att det blir lättare att ta sig mellan hållplatserna och torget. Åtgärden ligger dessutom i linje med kommunens långsiktiga visioner om att förtäta Albyberget utmed Tingsvägen och att trafiken ska ske på de gåendes villkor. Det långsiktiga resultatet av en sådan strategi blir att Tingsvägens karaktär förändras från transportled till stadsgata. I bebyggelseförslaget för Tingstorget har bebyggelsen en variation av material, höjder och byggnadstyper. Vissa av byggnaderna är högre än befintlig bebyggelse på berget. De föreslagna byggnadshöjderna understiger befintlig bebyggelse vad gäller lamellhusen och punkthuset på tunnelbaneuppgången, men är något högre vad gäller resten av punkthusen. Punkthusen får utföras med nockhöjder som motsvarar sex till elva våningar. Därutöver kan husen utföras med två takvåningar. Takvåningarna kommer upplevas mindre volymskapande än de lägre våningarna. Sammantaget utförs den föreslagna bebyggelsen med byggnadshöjder som är jämförbara med den befintliga bebyggelsen. Eftersom den nya bebyggelsen främst består av punkthus med regelbundna avstånd mellan varandra bevaras möjligheten till utblickar från berget. Lamellhusen är placerade längst ned i slänterna mot Lagmansbacken och Tingsvägen och påverkar därför utblickarna marginellt. Den föreslagna byggnaden som placeras längst öster i planområdet, närmast Mitt Albys fastighet, Albyberget 5, placeras med ett varierande avstånd (generellt runt 20 m) från Mitt Albys bostadshus vilket får anses fullt acceptabelt med tanke på skuggning och insyn. Byggnaden är dessutom inte placerad parallellt med Mitt Albys bostadshus vilket ytterligare minskar problemen med skuggning och insyn. Samrådsyttrande 12 Trafikförvaltningen Botkyrka har översänt rubricerad detaljplan till SLL Trafikförvaltningen för yttrande. Syftet med förslaget till detaljplan är att medge ny bebyggelse om ca 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. De nya byggnaderna ska vara väl anpassade till platsens förutsättningar och ha hög kvalité avseende utformning och gestaltning. Detaljplanen ska möjliggöra en funktionell och inkluderande offentlig miljö. Botkyrka har fört en dialog med trafikförvaltningen i tidiga skeden av

72 BOTKYRKA KOMMUN 21 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten detaljplaneprocessen. Trafikförvaltningens synpunkter på planen Trafikförvaltningen ser det som mycket positivt att den höga tillgängligheten till kollektivtrafik på Albyberget här utnyttjas genom tillskapandet av nya bostäder och verksamheter. Vid Alby's tunnelbanestation sker idag dagligen ca 7000 påstigningar och 6000 avstigningar per vintervardag. Stationen har en uppgång med två entréer varav en är lokaliserad i direkt anslutning till planområdet. Planområdet trafikeras även av busslinjerna 708, 702, 737, 707 och nattbusslinjerna 191 och 795. De direkta relationer som busslinjerna erbjuder finns beskrivna i fig.1. Trafikförvaltningen vill delta i detaljutformningen av den nya busshållplatsen. Upprättande av genomförandeavtal Detaljplanen är direkt angränsande till tunnelbanan varför ett genomförandeavtal behöver upprättas för att säkra anläggningen under byggskedet. Genomförandeavtalet ska upprättas och undertecknas innan detaljplanen antas vilket detaljplanen beskriver på sid 29. Plankartan Buller Plankartan bör kompletteras med följande text pga. närheten till tunnelbanan. Bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger 30 db(a) (slow) vid tågpassage. Övrigt Plankarta och planbestämmelse ska kompletteras med stora T för tunneln till tunnelbanan, för att kunna möjliggöra eventuell framtida 3Dfastighetsbildning. I detta fall borde stora T även gälla för själva anslutningen/uppgången från plattform till biljetthall. Lägsta schaktdjup om +34,5 m ligger en halvmeter ovan tunnelbanans skyddszon på +34 m ovan nollplan. Det bör kontrolleras att samma höjdsystem använts, tillsammans med Johannes Hedtjärn, Teknikförvaltare, på trafikförvaltningen (bygga@sl.se). Övrigt På sid 13, sista stycket under rubriken geotekniska förhållanden ska det stå lägsta tillåtna schaktdjup istället för minsta. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Plankartan kompletteras med föreslagen bestämmelse om stomljud i boningsrum till granskningsskedet. Om en framtida 3D-fastighetsbildning ska göras

73 BOTKYRKA KOMMUN 22 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten för fler delar av tunnelbaneanläggningen bör detta göras i ett separat ärende, där ett större grepp kan tas. Bestämmelsen om lägsta tillåtna schaktdjup kommer att utgå i granskningsförslaget då den riskerar att bli oförenlig med de överenskommelser gällande schaktning som exploatören gör med Trafikförvaltningen. Istället framgår det på plankartan att skyddsområdet för tunnelbanan ska beaktas i avsnittet med planinformation. Samrådsyttrande 13 Trafikverket Ovanstående ärende har till Trafikverket inkommit för synpunkter. Syftet med detaljplanen är att medge ny bebyggelse om ca 670 bostäder samt möjliggöra för kommersiella verksamheter vid Tingstorget i Alby. Trafikverket vill informera om att alla byggnader över 20 meter ska meddelas LFV för lokaliseringsbedömning. Se för mer information i frågan Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Kommunen har kontaktat luftfartsverket med anledning av bebyggelseförslaget. Luftfartsverket har framhållit att byggnader inte får utföras med en taknockshöjd högre än 107,07 m över havets medelvattennivå, om taken lämnas fria från påbyggnader, master och dylikt. Den högsta byggnaden i förslaget har en taknockshöjd om 103,7 m, vilket innebär att förslaget är förenligt med det skyddsavstånd som Luftfartsverket föreskriver. Samrådsyttrande 14 Lantmäteriet Vid genomgång av planens granskningshandling (daterade ) har följande noterats. Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att detaljplanen för Tingstorget har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen avstycka föreslagna fastigheter, överföra mark genom fastighetsreglering till kommunal gatu- och parkmarksfastighet samt eventuellt inrätta servitut eller gemensamhetsanläggningar för olika ändamål så att fastigheterna kan fungera på ett tillfredställande sätt. Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser Plankartan har ett antal planbestämmelser som reglerar kvartersmark; högsta nockhöjd i meter över nollplanet och högsta totalhöjd i meter över nollplanet finns angivet för kvartersmark. Dessutom finns en bestämmelse om lägsta schaktningsnivå.

74 BOTKYRKA KOMMUN 23 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten För allmänplatsmark TORG och GATA där även 3D-fastighetsbildning är tänkt att möjliggöras finns inte några plushöjder eller bestämmelser som på annat sätt reglerar höjdnivån. Det hade nog varit klokt och bedöms som en brist att inte låsa höjdläget för åtminstone dessa delar av den allmänna platsmarken. Detta för att lättare kunna förutse detaljplanens utformning och intentioner. Illustrationerna och sektionerna ger viss vägledning om hur 3Dfastighetsindelningen är tänkt att avgränsas men en tydligare beskrivning verbalt om vad lämpligen bör ingå i de olika 3D-fastigheterna/3D-utrymmena borde finnas med. Tydligare höjdsättning hade varit önskvärd för sektionerna, gärna med ca höjder för större tolerans vid bygglovsgivning och fastighetsbildning. Planbeskrivning Detaljplanens konsekvenser kan inte anses vara ordentligt beskrivna för att uppfylla 4 kap 31 och 4 kap 33 i Plan- och bygglagen (PBL). Konsekvenserna som planförslaget föranleder är väl beskrivet per fastighet men även rättigheterna bör beskrivas på liknande sätt. I planhandlingarna hänvisas till att kostnader kommer att regleras i ett marköverlåtelseavtal mellan kommunen och den nu aktuella exploatören. För övriga berörda och framtida intressenter är detta inte till fylles. En detaljplan ska vara så tydlig att alla kan förstå den och inkomna med värdefulla synpunkter i processen. Ekonomiska schabloner där kostnadsposter och intäktsposter hade funnits med hade klargjort en förväntad planvinst och nytta att genomföra projektet. De fastighetsrättsliga kostnaderna som förrättningar genererar beslutas av Lantmäteriet i de olika förrättningarna. Parterna kan komma överens om fördelningen av dessa kostnader genom att avtala eller komma skriftligen överens om detta. I annat fall är det Lantmäteriet som anger skäl för beslut och fattar detta beslut. Grundkarta och fastighetsförteckning Lantmäteriet ifrågasätter underlagsmaterialet till detaljplanen då grundkartan inte är aktualiserad på över 1 år; daterad i december En aktualisering av materialet torde övervägas. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar: Plankartan kommer att kompletteras med plushöjder för allmän platsmark i granskningsförslaget. Detta framgår i planbeskrivningen. Planbeskrivningen kompletteras med en tydligare beskrivning av detaljplanens konsekvenser för rättigheterna i området. Därutöver kompletteras planbeskrivningen med ett utvecklat avsnitt om projektekonomin. I enlighet med Lantmäteriets samrådsyttrande är grundkartan aktualiserad i februari Inga förändringar kunde dock konstateras vid fältkontroll vil-

75 BOTKYRKA KOMMUN 24 [24] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten ket innebär att underlaget är detsamma. Fastighetsförteckningen kommer att uppdateras inför granskningsskedet.

76 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014: Exploatering Fittja C - Forbonden 4 (sbf/2014:612) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslag till exploateringsavtal med Fittja Centrum Fastigheter AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförandebudget för projektet Fittja centrum. Sammanfattning Detaljplanen för Fittja Centrum omfattar ca 300 nya bostäder, ett äldreboende samt utökad yta för lokaler. Exploateringsavtal har träffats med de Fastighetsägarna för Fittja centrum. Fittja Centrum Fastigheter AB, som reglerar genomförandet samt ett markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1. Exploateringsavtalet regler genomförandet på Fastighetsägarnas fastighet Forbonden 4, samt markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1. Fastighetsägarna ansvarar för utbyggnad av kvartersmarken. För att klara transporter och parkeringsplatser till och från fastigheten ska kommunala mark idag planlagd som allmän plats om ca1 900 kvm överförs över till fastigheten. För att säkerställa att marken fortsatt ska vara tillgänglig för gående och cyklister ska ett servitut ska bildas på berörda delar. Mark för ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen i Fittjahöjdens park överlåts till Fittja Centrumfastigheter AB. Utbyggnad av planområdet beräknas pågå ske under 5 år. De nya bostäderna planeras i huvudsak upplåtas med hyresrätt.

77 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014:612 Ärendet Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Ett ramavtal godkänndes som innebar att kommunen skulle utreda, genom ett detaljplanearbete, möjligheten för ca 300 nya bostäder och utökade kommersiella lokaler. Fastighetsägarna fick även option på att förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Markpris för byggrätterna är satt efter en värdering som gjordes av Forum Fastighetsekonomi i november 2015 och kommunen får en intäkt för byggrätterna på minst kr. Inga allmänna anläggningar byggs ut inom planområdet, vilket innebär att kommunen inte får några utökade driftskostnader för exploateringsområdet. Dock har 1 miljon kronor avsatts som grönkompensation för att upprusta parkområdet norr om det nya bostadshuset.

78 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:612 Referens Åsa Hansson Mottagare Styrelse/nämnd Exploatering Fittja C - Forboden 4 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige Att godkänna bilagt förslag till exploateringsavtal med Fittja Centrum Fastigheter AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförandebudget för projektet Fittja centrum. Sammanfattning av förslaget Detaljplanen för Fittja Centrum omfattar ca 300 nya bostäder, ett äldreboende samt utökad yta för lokaler. Exploateringsavtal har träffats med de Fastighetsägarna för Fittja centrum. Fittja Centrum Fastigheter AB, som reglerar genomförandet samt ett markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1 Bakgrund Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Ett ramavtal godkänndes som innebar att Kommunen skulle utreda, genom ett detaljplanearbete, möjligheten för ca 300 nya bostäder och utökade kommersiella lokaler. Fastighetsägarna fick även option på att förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. Avtalet Ett förslag till ny detaljplan har upprättas för område som medger utökade lokalytor, ett äldreboende och ca 300 nya bostäder och ett exploateringsavtal /Eget_Förvaltning/ Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post asa.hansson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

79 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:612 har träffats med fastighetsägarna inom planområdet, Fittja Centrum Fastigheter AB. Exploateringsavtalet regler genomförandet på Fastighetsägarnas fastighet Forbonden 4, samt markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1. Fastighetsägarna ansvarar för utbyggnad av kvartersmarken. För att klara transporter och parkeringsplatser till och från fastigheten ska kommunala mark idag planlagd som allmän plats om ca1900 kvm överförs över till fastigheten. För att säkerställa att marken fortsatt ska vara tillgänglig för gående och cyklister ska ett servitut ska bildas på berörda delar Mark för ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen i Fittjahöjdens park överlåts till Fittja Centrumfastigheter AB. Utbyggnad av planområdet beräknas pågå ske under 5 år. De nya bostäderna planeras i huvudsak upplåtas med hyresrätt. Ekonomi Markpris för byggrätterna är satt efter en värdering som gjordes av Forum Fastighetsekonomi i november 2015 och kommunen får en intäkt för byggrätterna på minst kr. Inga allmänna anläggningar byggs ut inom planområdet, vilket innebär att kommunen inte får några utökade driftskostnader för exploateringsområdet. Dock har 1 miljon kronor avsatts som grönkompensation för att upprusta parkområdet norr om det nya bostadshuset. Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till budget för genomförande av detaljplanen i enlighet med bilaga 2. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Antonio Ameijenda Exploateringschef Bilagor: Bilaga 1, Exploateringsavtal Bilaga 2, Kalkyl för genomförandet

80 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:612 Expedieras till Åsa Hansson, Projektledare Sbf Antonio Ameijenda, Exploateringschef Sbf

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN FITTJA CENTRUM GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Fittja centrum 56-56

100 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PROGRAMMETS SYFTE Programmet ska säkerställa att områdets övergripande utformning sker i enlighet med markägarens och kommunens intentioner och förväntningar för området, genom att valda lösningar och kvaliteter illustreras och formuleras i ett tidigt skede. Genom text och bild beskrivs de ambitioner och riktlinjer som byggherren i samråd med kommunen och arkitekten kommit fram till. Gestaltningsprogrammet har upprättats i ett samarbete mellan Botkyrka kommun, Fittja centrumfastigheter AB och Enterarkitektur och omfattar fastigheten Forbonden 4 och del av fastigheten Fittja 17:1. PROGRAMMETS FUNKTION Gestaltningsprogrammet fungerar som en fördjupning av detaljplanen och är ett stöddokument vid utformningen av byggnader, landskap, vägar och parkering. Programmet utgör referensmaterial i den kommande processen som framtagna handlingar kommer att prövas mot - vid ansökan om bygglov, projektering, byggande och förvaltning. TANKAR OCH VISIONER Förslaget byggde på att skapa en ny bygggestaltning i Fittja. En analys av befintlliga områdets struktur visar tydligt hur identiska, repeterade höghus placerats i strikta rader efter utblickar, väderstreck och rationalitet - den klassiska modellen för det sk Miljonprogrammet. Enligt framtaget detaljplaneprogram för stadsdelen (Framtid Fittja, maj 2012) så efterfrågas att nya byggnader ska komplettera Fittja med olika sätt. Variation kom att bli ett motto för den nya gestaltningen. Man vill skapa oregelbundenhet och nya alternativa uttryck för vår tids byggnader. I likhet med befintliga byggnader ska de nya husen anpassas efter stads- och landskapsbilden. Nuvarande höghus och loftgångshus är byggda i serier och är anpassade efter landskapet. Den för Fittja så karaktäristiska skylinen med sina befintliga höghus ska behållas, men kompletteras av ett annat, mer spetsigt avslut mot himlen. En modern vidareutveckling av betong som utrycksmedel. En av Miljonprogrammets grundidéer var att skilja funktioner ifrån varandra. Bo på ett ställe och jobba, handla på ett annat. Man vill med förslaget istället göra tvärtom. Inom det nya centrumet ska man kombinera bostäder, handel, vård, kontor och mötesplatser. Här ska det röra sig människor på dygnets alla timmar för en tryggare och mer levande stadsmässig karaktär än idag. BOSTADSHUSEN Utgångspunkten blev de två vinklade bostadshusen som varierar i våningstal efter en klättrande modell med de högsta punkterna tydligt markerade i en, av tomten given, spetsig planform. Dessa två husvolymer placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel, parkering eller andra lokaler. Den vinklade principen bygger på en

101 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM byggvänlig och rationell idé om flexibla, spegelvända bostäder, där varje trapphus avslutas med en egen takterrass högst upp. Terrassen ger möjlighet för de boende till en gemensam utomhusyta, bara för de närmasta grannarna. Ett mer privat komplement till bostadsgårdarna. Grillkvällar och egna odlingslådor utan att behöva lämna sitt trapphus. De stora husen ska vara ljusa. Fittjas övriga färgskala går i brun-gul-rött. De nya husen talar om något annat och kläs i vitt med accentkulörer i en grön-blå färgskala. Ett sätt att tydligt, med respekt för stadsdelens befintliga arkitektur markera skillnaden mellan gammalt och nytt. För att förstärka en grön karaktär föreslås att utvalda utomhusytor får konstgräs, en annorlunda och välkomnade tya som passar lika bra till lek som umgänge även när det inte är sommar och det riktiga gräset blommar. PÅBYGGNAD BEFINTLIG CENTRUMFASTIGHET I vinkel mot de två bostadshusen föreslås en påbyggnad av befintligt centrumhus för stadsdelens nya äldreboende. Påbyggnaden blir i tre våningar och får en uppbruten, varierad fönstersättning med stora glaspartier ihop med täta delar i bronsglimmer. Ljus och utblickar för de många gånger stillasittande boende. Den slitna plåtfasaden på den befintliga husdelen renoveras och byter sin blekta beigeröda kulör mot svart med de tydliga fönsterbanden förstärkta i kontrasterande vitt. För att binda ihop centrumfastighetens olika delar kläs entrévåningen, i såväl den befintliga gallerian som vid de nya lokalerna med en helt ny glasfasad. En konskvent vertikal indelning på glaspartierna ger en tydlig, egen karaktär. Varierade bredder på täta (ev. svarta) respektive genomsiktliga glasytor, som likt en streckkod löper runt om hela fastigheten. I fastighetens sydvästra del, nära tunnelbanestationen, föreslås ett spetsigt närmast skulpturalt torn (Fittja Tower) som kan vara kontor, studentbostäder eller hotel. FITTJAHÖJDEN Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder.

102 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET OFFENTLIGA RUMMET INOM KVARTERET FORBONDEN 4 Känslan av stadsmässighet ökar med trängre gaturum. Gatorna inom kvarteret Forbonden 4 bör vara avgränsade och väl definirade av golv och väggar. Väggar utgörs av husfasader och vegetation. Golvets horisontella avgränsning utgörs av gatans markbeläggning. Husens och gatans användning bör stämma överens eftersom gaturummets utformning ger förutsättningen för hur stor grad av liv och aktiviteter som uppstår i gatumiljön. Träd och samordnad materialanvändning ger tydlighet och riktning i gaturummet. Gator som är breda visuellt smalnas av genom trädplanteringar och lägra höjd på stolpbelysning. Gatorna bör innehålla enhetliga och igenkännbara material och typutformningar. MÖBLERING Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. CYKELSTRÅK Cykeltrafiken sker i blandtrafik i en shared-lösning på föreslagna gator inom området och cykelparkeringar föreslås på flera ställen. Cykelställen bör ha en utformning som ökar stöldsäkerheten och därmed gör det möjligt att låsa cykeln fast i ramen. BELYSNING En samverkan mellan gatubelysningen och den omkringliggande fasad- och skyltfönsterbelysningen är viktigt för att få balans mellan ljuskällor. Det är viktigt att samma typ av armatur används längs ett stråk och inom ett sammanhängande område. Kvartersmarkens belysning bör harmoniera med den allmänna platsmarkens belysning. GRÖNYTOR Träd och grönska bör utgöra ett viktigt inslag i gatumiljöerna i området. Träden är ett effektivt sätt att ge en gata en tydlig stadsmässig prägel. Träden kan fungera som rumsavskiljare och därmed hjälpa till att smalna av breda gator. En annn positiv effekt är att en trädplanterad gata har en hastighetsdämpande effekt eftersom gatan omfattas som smalare. Trädgroparna kan med fördel även utnyttjas till lokalt omhändertagande av dagvatten.

103 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA CENTRUMSTRÅKET Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot Fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs gaturum som idag är lite av en baksida. Verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser. Stråket består av flera delar som sammanbinds med befintligt gångstråk norrifrån. Stråket är huvudsaktligen bilfritt men de vändzoner som finns integrerade utformas som en shared space-lösning som fokuserar på samspelet mellan trafikanter. Stråket bör gestaltas med material, markbeläggning, möblering, plantering och belysning som bidrar till att skapa en stadsmässig och inbjudande karaktär. Här bör ges möjlighet till olika typer av aktiviteter och inbjuda till vistelse och möten. Möjligheter för uteserveringar möjliggörs i gestaltningen av stråket. Stråket bör ges en god belysning för att öka tryggheten. GÅRDSGATAN MELLAN DE NYA BOSTADSHUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där endast trafik för inkommande transporter tillåts. detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockel- våningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Den stadsmässighet i gaturum som föreslås i centrumstråket bör återspeglas även i detta gaturum. Focus bör ligga på de oskyddade trafikanterna och gatan utformas som en shared space-lösning med fokus på att få ner hastigheten. GATA FÖR VARUTRANSPORTER I OMRÅDETS NORRA DEL Denna gata utformas främst för varutransporter men utgör även ett viktigt gång- och cykelstråk som bör beaktas i gestaltningen av gatan. BOSTADSGÅRDAR OCH TERRASSER Även om bostadsgårdar och terrasser har en halvprivat/privat karaktär så är de viktiga inslag i den yttre miljön. Gårdarna ligger på takbjälklag. Det är därför extra viktigt att skapa planteringsytor med djupa växtbäddar för träd samt gestalta gårdarna med omsorg.

104 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IDAG - HÖGA VOLYMER - ENFORMIGHET - LÅNGA VOLYMER - REPETITION Fittja centrum består idag av repetitiva, storskaliga strukturer tidstypiska för miljonprogramsåren. Rätvinkliga block i beige/röd färgskala bidrar till områdets entoniga karaktär. Man har idag problem med de baksidesområden som dessa rätvinkliga strukturer skapar och den otrygghet som dessa ofta ger upphov till. Även områden där människor naturligt passerar blir då otrygga. Man kan se arkitektoniska kvaliteér med denna tidstypiska gestaltning, inte minst med hur husen har placerats i landskapet. Bristande underhåll av såväl byggnaderna som kringliggande utemiljöer har dock en negativ påverkan på intrycket. Förhållningssättet till den befintliga arkitekturen är att man av respekt och förtåelse till en annan tid ska undvika att kopiera eller efterlikna det vidare i Fittjas framtida utveckling.

105 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IMORGON - VARIERAD HÖJD - LEKFULLA FASADER - VARIERAD LÄNGD - AVVIKANDE MÖNSTER OCH RIKTNINGAR Målet i arbetet med Fittja centrum har utgått ifrån att bryta upp den liksidiga struktur som råder idag och att genom en diversitet i höjd och uttryck möta och plocka ner skalan till en en mer mänsklig nivå. Tankarna om just diversitet går igen i arkitekturen med varierade fasader i glas, betong och skivmaterial, samtidigt som centrumet hålls samman genom en återhållen färgskala i svart och vitt, med grönt som accentkulör. Formspråket i arkitekturen talar om en ny tid i ett område där just tiden länge stått stilla. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs centrumet och gaturummet som idag är baksidan av torget aktiveras med verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet samt ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser.

106 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA FÖRSLAGET Fittja Tower Forbonden Fittjahöjden Befintlig LIDL-butik Bostadshus väster Bostadshus öster FITTJA TOWER Föreslagen hotell-, student- eller kontorsbyggnad med verksamhetslokaler i de nedre planen. FORBONDEN Verksamhetslokaler i nedre plan, befintlig verksamhet samt föreslaget äldreboende i de övre planen. FITTJAHÖJDEN Bostadshus med verksamhetslokaler i de nedre våningsplanen. BOSTADSHUS VÄSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över verksamhetslokaler för ex. bibliotek i bottenplan. BOSTADSHUS ÖSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över parkering i två plan.

107 BEFINTLIG LIDL-BUTIK MÖJLIG VERKSAMHET GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM SITUATIONSPLAN BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA / EV. FÖRSKOLA BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA MÖJLIG LOKALYTA BEFINTLIG KÄLLARE TEKNIK/ LGHSFRD PARKERING TEKNIK/ LÄGENHETSFÖRRÅD PARKERING LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION

108 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FASAD MOT ÖSTER, SKALA 1:400 (A3) NYTT TRAPPHUS (UTRYMN) FORBONDEN 4 (BEFINTLIGT CENTRUM) Principer för material och fasader NYTT TRAPPHUS PÅBYGGNAD Fasadprincip enligt fasadutsnitt BEFINTLIG BYGGNAD Befintliga fönster och täta partier byts eller målas om. Plåtfasaden målas svart. BEFINTLIG BYGGNAD Uppglasad sockelvåning, för princip se sida 14 FASADPRINCIP FASAD MOT VÄSTER, SKALA 1:400 (A3) FASADGLAS grått grått FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar FASADGLAS varmgul/koppar RÄCKE glas glas i varierande i kulörer kulörer lika lika fasad fasad RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad FRANSK BALKONG FRANSK BALKONG FASAD MOT NORR, SKALA 1:400 (A3) FÖNSTER ingen ingen bröstning, höjd höjd FÖNSTER FASAD MOT SÖDER, SKALA 1:400 (A3) ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart svart FASADGLAS svart FASADUTSNITT FASADUTSNITT, SKALA 1:100 1:100 (A3) (A3) FASADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3)

109 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJAHÖJDEN Principer för material och fasader BOSTÄDER i fyra plan FÖRSKOLA i två plan VERKSAMHETSLOKALER exempelvis konsthall, bibliotek och restaurang Fasad mot söder FASADPRINCIP BURSPRÅK Burspråk i accentkulör VY FRÅN NORDOST FASAD Vita fasadskivor A005 FÖNSTER Ramar kring fönster SOCKELVÅNING Uppglasad FASADUTSNITT

110 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM BOSTADSHUS Principer för material och fasader BOSTÄDER SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FASADPRINCIP BALKONGER & ENTRÉER Indragen fasad i accentkulör FASADER Matrisgjuten betong i varierat mönster FÖNSTER Fönster i kontrasterande svart BALKONGFRONTER Glas FASADUTSNITT

111 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Principer för material och fasader BOSTÄDER Fasaden delas in i horisontella band av glas och mörka skivor, vilka ges extra djup för att skapa liv i fasaden. SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FITTJA CENTRUM - BOENDE Kv FORBONDEN, BOTKYRKA IDÉSKISS johan.ljungqvist@enterarkitektur.se johan.lund@enterarkitektur.se

112 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR UPPGLASAD SOCKELVÅNING UPPGLASAD SOCKELVÅNING En uppglasad sockelvåning binder samman centrums olika delar. Fasaden återkommer både i butikslokaler och i garagedelar som en röd tråd för såväl nya som befntliga fasadytor i markplan. FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar NYT Där räcke finns ovan sockelvåningen får den samma indelning som våningen under. RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad De glasade sockelvåningarna delas in i olika vertikala delar. Klarglas varieras med tonade glasytor, eventuellt i svaga färger på såväl FRANSK transparanta BALKONG som täta delar. FÖNSTER ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart ADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3) REFERENS FÖR FASAD - KV. RUDAN PARKERINGSGARAGE, SOLNA

113 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR PARKERINGSDÄCK Öster om de nya bostadshusen föreslås ett två våningar högt parkeringsdäck, vilket anpassas till befintliga marknivåer och leder vidare till intilliggande garage. Byggnadens fasad föreslås bli klädd med ett yttre skikt av transparant sträckmetall vilken ges en lekfull, storskalig mönstersättning i varma toner. En transparant och tidlös volym med möjlighet att låta omgivande grönska klättra upp och bli en tydlig del av fasaden.

114 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM GÅRDSGATA MELLAN HUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där fotgängaren lämnas företräde och endast trafik för inkommande transporter tillåts. Detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockelvåningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Markbeläggning och ljussättning bidrar till att skapa en stadsmässig karaktär och ge trygghet under hela dygnet.

115 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM VY FRÅN ANDRA SIDAN TÅGSPÅREN Entrén till nya Fittja centrum markeras av bostadshusen och Fittja Tower. Byggnaderna fungerar med sitt formspråk som identitetsskapare och visuell knutpunkt för området och är det som besökare och boende först möter när de kliver av vid stationen.

116 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Fittja tower föreslås som en påbyggnad på befintlig centrumfastighets södra del. Det närmast skulpturala höghuset markerar den nya entrén till stadsdelen.

117 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER En flexibel fönsterbandsfasad skapar möjlighet för flera olika funktioner i huset. Med sitt centrala läge kan huset tänkas inrymma allt ifrån studentbostäder till stadsdelens första hotell.

118 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY UPPGLASAD ENTRÉVÅNING Befintlig galleria rustas upp med en ny glasfasad. Uttrycket på denna följer runt hela centrum och länkar samman de olika delarna.

119 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NYTT CENTRUMSTRÅK Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken.

120 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY GLASFASAD RUNT CENTRUM Entrévåning av det befintliga centrumet och av den nya bebyggelsen ska få en ny glasfasad. Detta ska öka ljuseffekter särskilt för de låga husen norr om planområdet och skapa kontakt mellan inne och utemiljö.

121

122

123

124

125 PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM SLUTRAPPORT

126 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Planerad exploatering Bilparkering Nulägesbeskrivning Tillkommande ytor Parkeringsnorm Parkeringsefterfrågan Sammanställning Cykelparkering Utbyggnadstakt Trafikmiljö Rörelseanalys Gator inom exploateringsområdet Rekommendationer Uppdrag Titel på PM: Trafik- och parkeringsutredning för exploatering vid Fittja centrum Status: Slutrapport, revidering nr 9 Datum: Medverkande Beställare: Kontaktpersoner: Fittja Centrumfastigheter AB Martin Sundqvist Konsult: Uppdragsansvarig Trafikplanerare Trafikplanerare Tyréns AB Kjell Ericson Johan Swärd Ali Esmaili Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 2(24)

127 1 Inledning I Fittja Centrum planeras för nybyggnation av nya fastigheter innehållande bostäder, kontor, handel, förskola med mera. I samband detaljplanearbetet framarbetas denna trafik- och parkeringsutredning. 1.1 Syfte Syftet med denna utredning är att klarlägga den planerade exploateringens parkeringsbehov och analysera trafiksäkerhet och utformningsfrågor kopplat till exploateringen. Parkeringsutredningen omfattar både bil- och cykelparkering och ska bedöma antalet nödvändiga parkeringsplatser efter ombyggnation. Den nya trafikmiljöns utformning ska analyseras utifrån trafiksäkerhet, rörelsemönster för oskyddade trafikanter och angöringsvägar. Förslag till åtgärder ska redovisas. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 3(24)

128 2 Planerad exploatering Tillkommande ytor inom exploateringen sammanställs nedan. Figur 1. Översikt tillkommande ytor. Enter arkitektur Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 4(24)

129 3 Bilparkering Parkeringsutredningen beskriver efterfrågan för befintliga och tillkommande fastigheter. 3.1 Nulägesbeskrivning Befintlig fastighet I Fittja centrum finns idag följande verksamheter: Handel och restauranger (ca 2700 kvm). Totalt finns 76 anställda inom dessa verksamheter. Skiftarbete förekommer och maximalt 2/3 av de anställda är samtidigt på plats. Antalet samtidiga besökare uppskattas till 200 i maxtimman. Den mest besöksintensiva perioden infaller på eftermiddagar mellan Vårdcentral, mödravårdscentral, tandläkare, beroendemottagning och psykiatri. Inom dessa verksamheter arbetar 96 personer. Skiftarbete förekommer och maximalt 2/3 av de anställda är samtidigt på plats. Antalet samtidiga besökare uppskattas till 80 i maxtimman. Den mest besöksintensiva perioden infaller vardagar mellan klockan Socialtjänsten. Totalt är 43 personer anställda inom socialtjänsten. Arbetet innebär mycket fältarbete och som mest är hälften av de anställda är samtidigt på plats. Antalet besökare samtidigt på plats är som mest cirka 20 st. Den mest besöksintensiva perioden infaller vardagar mellan klockan Bibliotek och öppen förskola har totalt 9 anställda. Den mest besöksintensiva perioden infaller på förmiddagar mellan klockan 9-12 då maximalt 30 personer besöker de båda verksamheterna samtidigt. Den sammanlagda ytan för vårdcentral, mödravårdscentral, tandläkare, beroendemottagning, psykiatri, socialtjänsten, bibliotek och öppen förskola uppgår till cirka BTA Befintliga parkeringsplatser Idag finns två parkeringsytor i Fittja Centrum, se figur 2. Vid parkeringsyta A finns 15 parkeringsplatser varav två är handikapparkering och två är reserverade för taxi. Parkeringsyta B består av 182 parkeringsplatser. Här samutnyttjar besökare till vården och handel platserna. Parkeringsyta A är korttidsparkering och gratis en timma. Parkeringsyta B är gratis i två timmar med p-skiva eller fri p-biljett och därefter avgift alla dagar För yta B finns ca 200 parkeringstillstånd utdelade till anställda i Fittja Centrum, dessa tillstånd är gratis och idag finns ingen övervakning av parkeringarna. Tabell 1. Dagens parkeringsutbud. Parkeringsyta Antal p-platser Hkp-platser Reglering Totalt A (taxi) 1 h gratis 15 B h gratis därefter avgift alla dagar Totalt: Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 5(24)

130 Figur 2. Befintliga parkeringsytor, karta från openstreetmap.org. 3.2 Tillkommande ytor Utbyggnationen av lokalytor och äldreboende inom hela exploateringsområdet innebär att cirka arbetstillfällen tillkommer. Skiftarbete innebär att endast 2/3 är på plats samtidigt. Fittja centrum (Forbonden) Äldreboende med 60 vårdplatser. Antalet anställda samtidigt på plats är som mest 16 stycken. 500 kvm utbyggd handel och restauranger. Antalet tillkommande anställda samtidigt på plats är cirka 9 stycken. Samma besöksintensitet per kvm antas gälla som för befintlig handelsyta. Bostadshus väster och öster 2200 BTA ny lokalyta. Lokalytan kommer att innehålla miljöhus, lägenhetsförråd, teknikytor, trapphus med mera. På en del av ytan (ca 400 kvm) kommer kontor att kunna skapas. Antalet anställda samtidigt på plats är cirka 8 stycken. Som mest antas 10 personer att samtidigt besöka kontorsdelen inom lokalytan. 276 lägenheter. Lägenhetsstorlekar varierar mellan 1-3 rum och kök. Fittjahöjden 36 lägenheter. Lägenhetsstorlekar varierar mellan 1-3 rum och kök. Förskola, 1000 BTA, vilket innebär ca tre avdelningar med totalt 54 barn. Varje avdelning antas ha fem anställda vilket innebär totalt 15 anställda (inklusive kökspersonal och chefer). Konsthall, 1000 BTA. I Tumba finns en liknande verksamhet i samma storlek och med sju anställda. Den mest besöksintensiva perioden kommer att infalla på kvällar och helger och då kommer som mest 50 personer besöka konsthallen. Fittja Tower Studentlägenheter, cirka 50 stycken. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 6(24)

131 3.3 Parkeringsnorm Botkyrka kommun saknar fastställd parkeringsnorm. En sådan är under framarbetning och denna utredning grundar sig till viss del på förslaget samt på kompletteringar och avsteg som är utförda i samråd med Botkyrka kommun Bostäder Antalet erfoderliga parkeringsplatser för tillkommande bostäder regleras i det exploateringsavtal som upprättats mellan kommunen och exploatören: För bostäderna ska ett parkeringstal om minst 0,33 uppnås. Beroende av lägenheternas storlek kan parkeringstalet ändras. Utöver vad som står angivet i exploateringsavtalet kräver kommunen 0,05 besöksparkeringsplatser per lägenhet. För studentlägenheter ska ett parkeringstal om 0,1 parkeringsplatser per lägenhet användas Anställda Antalet parkeringsplatser per anställd ska uppgå till 0,2 vid exploatering inom zon A vilken Fittja centrum tillhör Besökare Enligt överenskommelse med kommunen kan något lägre parkeringstal än vad normtalen i remissversionen av ny parkeringsnorm föreslår. Fittja centrum har ett mycket gott läge för att erhålla hög andel kollektivtrafikresenärer. Tabell 2. Antal bilplatser för besökande till olika verksamheter inom zon A, vilken Fittja centrum tillhör. Besöksmål Generellt (bilplats / besökande) 0,2 Äldreboende (bilplats / vårdplats) 0,1 Förskola (bilplats/barn) 0,05 Lägenhet (bilplats / lägenhet) 0,05 Parkeringstal Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 7(24)

132 3.4 Parkeringsefterfrågan Nedan redovisas en sammanställning av befintligt och tillkommande parkeringsbehovet fördelat per verksamhet och per byggnad. Befintliga verksamheter har en parkeringsefterfrågan på 95 platser och parkeringsefterfrågan för tillkommande bostäder och verksamheter uppgår till 166 platser. Den totala framtida parkeringsefterfrågan landar på 261 platser varav 112 ska avsättas för besöksparkering. Tabell 3. Sammanställning av den totala parkeringsefterfrågan av bilparkeringsplatser. Antal Anställda Besökare / maxtimma Efterfrågan anställda /boende Efterfrågan besökare Total efterfrågan Fittja centrum Befintligt 95 Handel VC, MVC, Psykiatri, Tandläkare Socialtjänsten Bibliotek + öppen förskola Tillkommande 128 Handel Lokalyta Äldreboende Bostäder Fittjahöjden Tillkommande 31 Konsthall Bostäder Förskola Fittja tower Tillkommande 8 Studentbostäder Total summa 261 Varav besöksparkering 112 Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 8(24)

133 3.4.1 Samutnyttjande Förhållanden mellan olika verksamheters behov har undersökts av Victoria-institutet 1 och resultatet redovisas i Tabell 4. Maxtimmarna för olika verksamheter infaller olika tider under veckan. Efterfrågan varierar under veckan och dygnet. Tabell 4. Parkeringsbehov över dagen för olika verksamheter. Användare Mån Fre 8 17 Mån Fre Mån Fre 0 6 Lör Sön 8 17 Lör Sön Lör Sön 0 6 Bostäder 60 % 100 % 100 % 80 % 100 % 100 % Verksamhet i Fittja Bostäder, studentbostäder Kontor 100 % 20 % 5 % 5 % 5 % 5 % Lokalyta Handel 90 % 80 % 5 % 100 % 70 % 5 % Handel Restaurang 70 % 100 % 10 % 70 % 100 % 20 % Underhållning (konsthall) Dagöppna (institution) 40 % 100 % 10 % 80 % 100 % 50 % Konsthall 100 % 20 % 5 % 10 % 10 % 5 % Vårdcentral, mvc, tandläkare, socialtjänst, psykmottagning, förskola, öppen förskola, bibliotek Vårdboende 10 % 5 % 5 % 100 % 50 % 5 % Äldreboende Genom samutnyttjande kan antalet parkeringsplatser minskas. Detta kan ske under förutsättning att de regleras så att vissa parkeringsplatser för boende kan användas dagtid av anställda i centrumet. För att erhålla så stor flexibilitet som möjligt ska ett parkeringsköp för boende och anställda inte reserveras för en särskild plats, utan endast ge rätt att parkera inom anläggningen. 1 Victoriainstitutet (2012) Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 9(24)

134 Tabell 5. Efterfrågan per del av dygn och vecka. Enligt norm Mån Fre 8 17 Mån Fre Mån Fre 0 6 Lör Sön 8 17 Lör Sön Lör Sön 0 6 Fittja centrum Befintligt handel vc, mvc, psyk, tandläkare Socialtjänsten Bibliotek + öppen fsk Tillkommande handel lokalyta (miljöhus, lgh förråd, teknikytor, trapphus mm) äldreboende bostäder Fittjahöjden Tillkommande konsthall bostäder förskola Fittja tower Tillkommande Studentbostäder Total summa Högst efterfrågan sker under vardagskvällar och uppgår till 200 platser. Då är efterfrågan från boende och konsthall maximal men de dagöppna institutionerna (vårdcentral, förskolor med mera) har neddragen verksamhet. Handeln har fortfarande ett behov av cirka 80 % av sina platser. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 10(24)

135 3.5 Sammanställning Ett optimal utnyttjande innebär att cirka 90 % av parkeringen är fullbelagd. Då undviks onödig söktrafik och parkeringsytorna blir väl fungerande. I sammanställningen nedan justeras därför behovet uppåt med cirka 10 %. Tabell 6. Sammanställning av tillkommande bilparkeringsbehov. Verksamhet Parkeringsbehov (bilplatser) Befintliga verksamheter 95 Tillkommande ytor 166 Avgår genom samutnyttjande - 61 Summa 200 Optimal beläggningsgrad, + 10 % + 20 Summa 220 Varav besöksparkering 100 I tabellen nedan redovisas antalet parkeringstal efter samutnyttjande och justering för optimal beläggning per kvm BTA. Övriga ytor inkluderar vård, omsorg, bibliotek, förskola med mera. Tabell 7. Parkeringstal per BTA verksamhetstyp. Verksamhetstyp Handel 15.5 Kontor 8.4 Övriga ytor 4.9 Parkeringsplatser per kvm BTA Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 11(24)

136 4 Cykelparkering Idag finns endast 15 cykelplatser i området. Det begränsade utbudet kan vara en av anledningarna till att väldigt få väljer att cykla i Fittja. För att öka andelen cyklister bör parkeringsutbudet och kvaliteten på cykelparkeringarna förbättras. Det bilparkeringstal som används för bostäder är lågt, viktigt är då att utbudet av cykelparkering är tillräckligt. I Botkyrkas cykelplan pekas cykelparkering ut som ett åtgärdsområde för ökad cykling. I cykelplanen finns en cykelparkeringsnorm som redovisas i figuren nedan. Figur 3. Cykelparkeringsnorm som redovisas i Botkyrkas cykelplan. Vid beräkning av parkeringsbehov för förskolan används parkeringstalet 10 cykelparkeringar per BTA. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 12(24)

137 Tabell 8. Sammanställning av tillkommande behov av cykelparkering. Lokaltyp Parkeringsnorm Storlek Parkeringsbehov Bostäder Fittja Centrum 2 cpl/bostad 276 lägenheter 552 Bostäder Fittjahöjden 2 cpl/bostad 36 lägenheter 72 Bostäder Fittja Tower 2 cpl/bostad 50 lägenheter 100 Handel 15-20/1000 kvm 500 BTA 8 Konsthall 15-20/1000 kvm 1000 BTA 15 Förskola 10/1000 BTA BTA 10 Äldreboende 0,3/boende 60 boende 18 Kontor/lokalyta 10-20/1000 kvm 400 BTA 4 Totalt 779 Idag cyklar väldigt få i Fittja, en anledning till detta kan vara det låga utbudet av cykelparkering. Idag finns 15 cykelparkeringar, dagens behov är dock svårt att bedöma. Exploateringen innebär dock ett tillkommande parkeringsbehov på 779 cykelplatser. Av dessa föreslås 25 % placeras inomhus. 4.1 Utbyggnadstakt Att bygga ut samtliga cykelparkeringar samtidigt kan innebära risk för en onödig investering där beläggning blir låg och ett tillgänglig mark utnyttjas ineffektivt. Samtidigt är cykelparkeringen en viktig del för att få fler i Botkyrka kommun att cykla. Endast delar av cykelparkeringen bör byggas ut initialt och en option skapas för byggnation av resterande platser om beläggningen visar sig bli hög. Eftersom det i efterhand är komplicerat att skapa nya parkeringsplatser inomhus bör samtliga dessa byggas initialt. Utbyggnad utomhus sker initialt med 25 % av totalsumman. I Figur 4 visas cykelparkering i Lund, parkeringsgaraget/förrådet är yteffektiv och ordnat, vilket är samma typ som föreslås för de nya bostäderna i Fittja. Tabell 9. Utbyggnad av cykelparkeringar. Cykelparkering Behov Utgår till option Byggs initialt Inomhus (bostäder) Utomhus (bostäder) Inomhus (verksamheter) Utomhus (verksamheter) Totalt Parkeringstal ändrad jämfört med norm. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 13(24)

138 Figur 4. Yteffektiv cykelparkering i Lund. Cykelparkeringar utomhus placeras nära entréer till bostadshus och verksamheter. Cykelställen bör vara av sådan typ att det finns möjlighet att låsa fast cykeln samt ha väderskydd. I Figur 5 visas denna typ av cykelparkering och i Figur 6 redovisas lämpliga lokaliseringspunkter för cykelställen. Figur 5. Cykelparkering med väderskydd. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 14(24)

139 Figur 6. Cykelställen placeras i små grupper nära entréer. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 15(24)

140 5 Trafikmiljö Etableringen av de nya fastigheterna innebär nya målpunkter i Fittja Centrum men också att mängden trafik i området ökar. Området kommer innehålla många nya bostäder dessutom tillkommer en förskola, äldreboende och bibliotek etcetera. 5.1 Rörelseanalys Det finns risk för att vissa av de nya husen kan påverka rörelsemönstret för framför allt oskyddade trafikanter i området. I Figur 7 redovisas dagens stora gång- och cykelstråk. I nuläget är de stora målpunkterna i området: Tunnelbanestation och busshållplatser Entréer till Fittja C (vård och handel) Länkar/stråk ut ifrån området sträcker sig i samtliga vädersträck - nordost mot Botkyrka Handel - sydöst mot bostadsområde på andra sidan tunnelbanan - västerut mot bostäder och förskolan Myran - norrut mot bostäder Figur 7. Rörelsemönster i nuläget (karta från openstreetmap.org). Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 16(24)

141 Idag genar många gående över den stora parkeringen öster om centrumet och det är också här den största påverkan för gående uppstår i och med de nya husens placering. En ny gårdsgata planeras tvärs parkeringen i nordsydlig riktning som till stor del uppfyller gåendes behov av rörelse i området, se Figur 8. Efter att exploateringen är genomförd har följande målpunkter i området tillkommit: Fittja Centrum har vuxit med äldreboende och mer handel. Förskola bibliotek/konsthall Figur 8. Framtida rörelsemönster. Streckad grön linje innebär rörelser som utgår. Blått streck illustrerar ersättande rörelser. Främst är det rörelsen mot Botkyrka handel och tunnelbanestationen som påverkas negativt av de nya husens placering. Den tänkta gårdsgatan gör dock att omvägen blir minimal men det är viktigt att gatan får en utformning som också passar gångtrafik. Nya gångvägar placeras längs det östra husets fasader åt både öster och söder. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 17(24)

142 5.2 Gator inom exploateringsområdet Exploateringen bidrar med nya målpunkter i området och som i sin tur genererar mer liv och rörelse av framför allt oskyddade trafikanter på gång- och cykelvägnätet. Störst bedöms ökningen bli på gång- och cykelvägarna norr och väster om Fittja Centrum. Det är viktigt att konflikter mellan oskyddade trafikanter och lastfordon minimeras och åtgärder behöver vidtas i gatunätet för att minimera konsekvenserna. Vägar inom området kan också användas av räddningstjänsten. De når samtliga byggnader via föreslagna vägar och gång- och cykelvägar, dock inte innergårdarna vid Fittja centrum. Figur 9. Angöringsvägar kring Fittja Centrum. 1. Mot gång- och cykelvägen mellan nya gårdsgatan i riktning mot Botkyrka handel öppnas nya entréer för gående upp. 2. Gårdsgatan mellan Fittjavägen och gång- och cykelvägen norr om Fittjacentrum får begränsad mängd biltrafik och endast fordon med tillstånd tillåts trafikera vägen. Fordon längre än 12 meter förbjuds genom skyltning, och genom avtal med Lidl kommer storleken på deras leveransfordon att säkerställas. Gångtrafik kommer att förekomma på vägen som byggs med trottoarer eller i en yta med material som avviker från asfalt. Längs vägen finns utrymme för att placera cykelställ och annan möblering. 3. På gång- och cykelvägen norr om centrumet väster om gårdsgatan förekommer angöringstrafik för lastning och lossning. Förslaget bygger på att fordonen färdas in gårdsgatan för att sedan efter rundköring nordväst om Fittja Centrum sköta lastning och lossning vid befintligt lastintag (ungefär där siffran 3 är placerad i kartan). Genom en breddning av vägen till ca nio meter kan breda och långa fordon ta sig genom korsningarna, se kapitel 5.2.1, och oskyddade trafikanter får en trafiksäker och väl tilltagen yta att vistas på. 4. I norra delen av området utförs en torgbildning som också fungerar som vändplats för leveransfordon till Lidl. Vändplatsen utformas så att fritt utrymme för lastbilar uppnås (diameter 25,25) och endast leveransfordon kommer tillåtas trafikera ytan. Ytan får en hög kvalité på markbeläggning och visst möblemang kan förekomma i utkanten såsom sittmöbler och cykelställ. Se även körspår i kapitel Ytan är väl tilltagen för Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 18(24)

143 vändande fordon så när en lastbil utför vändning finns vistelseytor för oskyddade trafikanter kvar runt torget. 5. Ytan mellan Fittja Centrum och Fittjahöjden blir helt fredad från biltrafik. En yta i mitten avsätts för cykeltrafik och är tillräckligt bred för att räddningsfordon ska kunna trafikera gatan. Övriga delar av gatan anpassas efter de gåendes behov och plats för vistelse skapas. Figur 10. Referensbild vistelsegata, Olai kyrkogata i Norrköping. 6. Krögarvägens vändplats vid adressen Krögarvägen 8 flyttas till nytt läge vid södra änden av Fittjahöjden. Här möjliggörs lastning och lossning till Fittjahöjden. Gatan byggs om till 7,5 meter bred gångfartsgata alternativt en 5,5 meters bred lokalgata med 2 meter bred trottoar. Hämtning och lämning av barn till förskolan med bil sker på samma plats som idag. 7. Den södra delen av dagens gång- och cykelväg kommer också att tjäna som angöringsväg för färdtjänstfordon och bilar på väg till parkeringsplatser för rörelsehindrade vid det nya äldreboendets entré. Vägen kommer också att användas av leveransfordon till äldreboendet. Allmän biltrafik tillåts inte längs sträckan som också enkelriktas norrut. Uppställning av fordon sker intill Fittja Centrum och ska inte komma in konflikt med gång- och cykeltrafikanter. 8. En ny angöringsväg öppnas upp från Krögarvägen för att möjliggöra en enkelriktad slinga för leverans och färdtjänstfordon som ska nå det nya äldreboendet i Fittja Centrum. Allmän trafik tillåts inte denna sträcka. Vägen bör vara 4,5 meter bred så att oskyddade trafikanter kan möta bredare fordon. 9. Busslingan påverkas inte. 10. Gång- och cykelvägen söder om Fittja Centrum påverkas inte. 11. Infarten mot parkeringsplats från Forvägen utförs cirka 10 meter från Fittjavägen. Från infarten når man två plan i parkeringsgaraget samt cirka 64 markparkeringsplatser öster om Fittja centrum. Vid infart till parkeringsgaraget uppnås god sikt mot gående på gångbanan längs fasaden genom att genomsiktlighet skapas, exempelvis genom att ett hugget hörn (2,5 meter) utförs i fasaden invid utfarten. Infarten trafikeras av cirka 850 Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 19(24)

144 fordon per dag, antaget att platserna i garaget omsätts 1,5 gånger per dag och markparkeringen omsätts 3 gånger per dag. Maxtimmen antas 15 % av resorna ske och 75 % av rörelserna antas ske i östlig riktning på Fittjavägen. Det ger en belastningsgrad på 0,24 på Forvägen vilket innebär god standard 1. Infarten innebär således inte olämplig konflikt med fotgängare eller fordonstrafik på Forvägen eller Fittjavägen Kapacitet längs Fittjavägen Idag trafikerar cirka fordon Fittjavägen (mätpunkt 2015 direkt väster om Forvägen). Två nya infarter planeras till Fittjavägen utöver den befintliga infarten till dagens parkering och busshållplatser. En känslighetsanalys genomförs för att klargöra vilken av infarterna som är begränsande för trafikflödet på Fittjavägen. 1. Längs österut planeras ny infart till P-hus. Från infarten nås cirka 70 parkeringsplatser som antas omsättas i snitt 1,5 gång per dag. I maxtimmen antas 15 % av resorna ske och 75 % av rörelserna antas ske i östlig riktning på Fittjavägen. Det ger en belastningsgrad på 0,17 på Fittjavägen vilket innebär god standard 3. Känslighetsanalys visar att rent hypotetiskt kan genomgående trafik på Fittjavägen öka 3,5 gånger, från 300 fordon per riktning i maxtimmen till ca fordon per riktning i maxtimmen innan dess att mindre god standard uppnås. På dygnsnivå innebär det en ökning från dagens fordon per dygn till ca innan mindre god standard uppnås i korsningarna. 2. Direkt öster om befintlig infart till Fittja centrum planeras en ny infart där enstaka leveransfordon ges tillåtelse att trafikera. Trafikflödet uppskattas vara lägre än till parkeringsdäcket (se punkt 1 ovan) och en känslighetsanalys visar att än mer trafik kan passera denna punkt innan mindre god standard uppnås. 3. Dagens infart mot centrumet trafikeras av busstrafik, leveransfordon till bland annat Lidl, bilister till korttidsparkering och långtidsparkering kring centrumet. I den framtida trafikstrukturen kommer endast bussar och bilar till korttidsparkeringen att trafikera korsningen. Korttidsparkeringen rymmer 15 platser vilka antas omsättas var 30 minut under centrumets öppettider, dvs 20 gånger per dag. Biltrafikflödet uppgår efter exploatering till totalt 600 och antalet bussar som trafikerar infarten per dag uppgår till cirka 215 stycken. Det ger en belastningsgrad på 0,19 på Fittjavägen vilket innebär god standard 1. Känslighetsanalys visar att samtlig trafik i korsningen kan öka 1,7 gånger, från 300 fordon per riktning i maxtimmen till ca 800 fordon per riktning i maxtimmen innan dess att mindre god standard uppnås. I beräkningarna har även trafiken in mot centrumet (buss och bil) ökat med 1,7 gånger. På dygnsnivå innebär det en ökning från dagens fordon per dygn till ca innan mindre god standard uppnås i korsningarna. Trafiknivåerna kan enligt ovanstående analys öka markant (från till fordon per dygn) innan dess att mindre god standard 1 uppnås. Trafikalstringen i Fittja centrum uppskattas enligt Trafikverkets alstringsverktyg till fordon per dygn, och med marginal klaras gränsvärdena i känslighetsanalysen. Inom överskådlig tid är en ökning till fordon per dygn orimlig Körspår Körspår har utförts för tre korsningar. I Figur 11 illustreras utrymmesbehovet för en lastbil (12 meter) vid in- och utfart. Infartens radier anpassas så att svängrörelsen går att utföra utan att fordonen inkräktar på Fittjavägens södra körbana. 3 God standard < 0.6, 0.6 < mindre god standard < 0.8, 0.8 < låg standard. I låg standard växer köer snabbare än vad de avvecklas. I god standard avvecklas eventuella köer snabbt. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 20(24)

145 Figur 11. Körspår för korsningen mellan ny gårdsgata och Fittjavägen. I Figur 12 illustreras utrymmesbehovet för en lastbil (12 meter) i korsningen mellan ny gårdsgata och gång- och cykelvägen norr om Fittja centrum. En lokal breddning av gång- och cykelvägen är nödvändig för att möjliggöra svängrörelsen. Figur 12. Körspår för korsningen mellan ny gårdsgata och gång- och cykelväg. I Figur 12 illustreras utrymmesbehovet för en lastbil (12 meter) i korsningen mellan ny gårdsgata och gång- och cykelvägen norr om Fittja centrum. En lokal breddning av gång- och cykelvägen är nödvändig för att möjliggöra svängrörelsen. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 21(24)

146 I Figur 13 redovisas ytbehovet för en vändning på den planerade vändplatsen nordväst om Fittja centrum. En lastbil (12 meter) klarar av vändningen utan backrörelser, men behöver större delen av den fria ytan mellan befintliga och planerade hus för att det ska vara möjligt. Figur 13. Körspår för vändplats nordväst om Fittja centrum. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 22(24)

147 6 Rekommendationer För att skapa förutsättningar för leveransfordon måste flertalet åtgärder vidtas. För att Lidl ska kunna ta emot varor nära nuvarande läge måste gårdsgatan i kombination med gång- och cykelvägen norr om Fittja Centrum användas. Breddning av gång- och cykelvägen måste ske och det är nödvändigt att fastighetsägaren avtalar med Lidl om kortare leveransfordon vilket minskar transporternas negativa konsekvenser. I sydvästra delen föreslås en ny angöringsgata byggas från Krögarvägen mot det sydvästra hörnet av Fittja Centrum. Denna väg kommer färdtjänst, leveransfordon och fordon mot parkeringsplats för rörelsehindrade tillhörande äldreboendet att använda. För att leveransfordon ska kunna nå Fittjahöjden föreslås Krögarvägen förlängas fram till Fittjahöjden södra del. Här skapas en vändplats och gång- och cykelvägen breddas till 7,5 meter och tillåts trafikeras av angörande biltrafik. Mellan Fittjahöjden och Fittja Centrum byggs gång- och cykelvägen om till en vistelsegata där endast gång- och cykeltrafik tillåts. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 23(24)

148 Tyréns AB Västgötegatan Norrköping Besök: Västgötegatan 13 Västgötegatan Norrköping Tel: Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 24(24)

149

150

151 Exploateringsprojekt PROJEKTBUDGET Upprättad: Botkyrka Kommun Projekt: Projektledare: TOTAL PROJEKTPROGNOS Kostnader Intäkter Netto EXPLOATERING Kr Kr Kr Mark (från reserven) Mark Övriga kostnader Planavgifter Summa generell exploatering INVESTERING ALLMÄN PLATS Kostnader/intäkter gata/park Summa allmän plats INVESTERING VATTEN/AVLOPP Utgifter VA Anläggningsavgifter VA Summa kommunalt va TOTAL VARAV REDOVISAT T O M 20XX-XX-XX Kostnader Intäkter Netto Kr Kr Kr Exploatering Investering allmän plats 0 Investering kommunalt va TOTAL Erhållen budget för tidigare skeden Differens att lämna över till nästa skede UPPSKATTAD ÅTERSTÅENDE KOSTNAD FÖR GENOMFÖRANDE Exploatering Investering allmän plats Investering kommunalt va KOSTNADER INTÄKTER NETTO Kr Kr Kr TOTAL TOTALT ATT ÄSKA/ÖVERSKOTT UTÖVER TIDIGARE ERHÅLLEN DRIFTKONSEKVENSER SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN GATAPARK Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad gata 0 0 0

152 -driftkostnad park allmän plats (kapitaltjänst) TOTALT DRIFTKONSEKVENSER TEKNISKA NÄMNDEN VA Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad vatten/avlopp vatten/avlopp (kapitaltjänst) TOTALT

153 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014: Antagande av detaljplan för Fittja Centrum (sbf/2014:539) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Fittja centrum och överlämnar detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Planområdet är beläget i norra Botkyrka, stadsdel Fittja och nära Fittja tunnelbanestation. För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Syftet med detaljplanen är att göra möjligheten för utökade kommersiella lokaler och bostadsbebyggelse om ca 300 lägenheter i nuvarande Fittja centrum, fastigheten Forbonden 4. Syftet är också att utveckla Fittja centrum till en attraktiv möteplats och boendemiljö. Detaljplanen föreslår ca 312 lägenheter i flerbostadshus, äldreboende, förskola, garage och utökar möjlighet till kommersiella lokaler. Det befintliga centrumet kommer att fortsätta sin verksamhet men ha möjlighet att utvecklas till ett tydligare och större centrum för området. Tre flerbostadshus planeras inom planområdet, ett väster om det befintliga centrumet på Fittjahöjden och två ovanpå den befintliga parkeringen. Den tredje byggnaden, väster om det befintliga centrumhuset på Fittjahöjden, planeras som en lamellvolym upp till sju våningar med främst bostäder men även en konsthall/bibliotek och en förskola i nära kontakt med befintliga grönytor. På stor del av det befintliga centrumet planeras en påbyggnad för äldreboende med tre nya våningar och en mindre del med 15 nya våningar (Fittja Tower), som kan vara för bostäder, kontor eller hotell. Centrumets markplan kommer att utökas och tillbyggas med en våning och med två trapphus som når upp till de övre våningarna på västra sidan av den befintliga centrumbyggnaden.

154 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014:539 Mellan den 1 februari till 22 februari var planen på granskning. Totalt har 13 yttranden inkommit under granskning varav 8 yttranden som inte har något att erinra. Ärendet Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Ett ramavtal och plankostnadsavtal har upprättats med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har även option på att under 2 år förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. I ramavtalet och plankostnadsavtalet klargörs ansvarsförhållanden under planprocessen samt inriktningen i det exploateringsavtal som ska godkännas innan kommunen antar detaljplanen. Kommunen debiterar fastighetsägaren för alla planrelaterade kostnader. Kommunen kommer att få en intäkt om den kommunala marken enligt optionen säljs.

155 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 Referens Raad Al Khafagy Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Antagande av detaljplan för Fittja Centrum (plannr: 56-56) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Fittja centrum. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att göra möjligheten för utökade kommersiella lokaler och bostadsbebyggelse om ca 300 lägenheter i nuvarande Fittja centrum, fastigheten Forbonden 4. Syftet är också att utveckla Fittja centrum till en attraktiv möteplats och boendemiljö. Detaljplanen föreslår ca 312 lägenheter i flerbostadshus, äldreboende, förskola, garage och utökar möjlighet till kommersiella lokaler. Det befintliga centrumet kommer att fortsätta sin verksamhet men ha möjlighet att utvecklas till ett tydligare och större centrum för området. Tre flerbostadshus planeras inom planområdet, ett väster om det befintliga centrumet på Fittjahöjden och två ovanpå den befintliga parkeringen. De nya två husen ovan parkeringsytan ska trappas ner i höjd mot motsatta riktningar för att skapa variation och undvika karaktär av ytterligare rätblock. Husen varierar i våningsantal och har spetsig planform. De ska placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel eller andra centrumverksamheter. Varje trapphus avslutas med en egen takterrass högst upp. En del av de nya bostäderna ska vetta direkt mot busstorget, vilket skapar mer liv och trygghet särskilt under mörka kvällar. I samband med exploateringen av bostäder tillkommer ett parkeringsgarage i två plan. Den tredje byggnaden, väster om det befintliga centrumhuset på Fittjahöjden, planeras som en lamellvolym upp till sju våningar med främst bostäder men även en konsthall/bibliotek och en förskola i nära kontakt med befintliga grönytor. På stor del av det befintliga centrumet planeras en påbyggnad för äldreboende med tre nya våningar och en mindre del med 15 nya våningar (Fittja Tower), som kan vara för bostäder, kontor eller hotell. Centrumets markplan kommer att utökas och tillbyggas med en våning och med två trapphus som Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post raad.alkhafagy@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

156 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 når upp till de övre våningarna på västra sidan av den befintliga centrumbyggnaden. Mellan den 1 februari till 22 februari var planen på granskning. Totalt har 13 yttranden inkommit under granskning varav 8 yttranden som inte har något att erinra. De inkomna yttrandena berör främst fyra frågor: Genomförandeavtal: Trafikförvaltningen vill att genomföravtal ska upprättas för att säkra tunnelbana anläggning under byggskedet. Fittja Centrum Fastigheter AB kommer att upprätta ett genomförandeavtal med Trafikförvaltningen innan detaljplanen antas. Planbeskrivning: Lantmäteriet vill att konsekvenserna av detaljplanen kompletteras angående x-område, E-område och kostnader. Planbeskrivningen har kompletterats med Lantmäterietsynpunkter. E-område: Vattenfall anser att den triangulära formen av det södra E- området ska vara rektangulär och att tillfartsvägen vara tillgänglig. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med Vattenfall och Botkyrka byggen kommit överens om E-områdets placering, form och tillgänglighet. Skugga: 100 Hyresgäster på Forvägen anser att sol- och dagsljusförhållande kommer att försämras för dem och att de nya husen inte byggs högre än deras låga hus. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det ligger i allmänintresset att utveckla och förtäta bebyggelse i Fittja centrum och att projektet ligger i linje med kommunens översiktsplan och programmet för området Framtid Fittja. Att sänka de nya byggnaderna till samma nivå som de låga befintliga husen, minskar exploateringsgraden på planområdet väsentligt, vilket motverkar planens syfte. De största ändringarna i granskningsförslaget är följande: Reviderade och kompletterade solstudier. Några justeringar har gjorts i plankartan angående taklutning, x-område och villkorat bygglov för Fittja Tower. Bakgrund Planområdet är beläget i norra Botkyrka, stadsdel Fittja och nära Fittja tunnelbanestation. För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet

157 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Enligt detta program är Fittja centrum ett av de utpekade områden där man vill utreda en förtätning av bostäder och även utveckla centrum med en utökning av lokaler. Att utöka centrumet med bostäder skulle ge mer liv och trygghet åt platsen. En ombyggnad av den befintliga centrumbyggnaden kan också stärka platsen om verksamheterna riktar sig mer utåt med entréer och skyltfönster mot torg och gångvägar. Ekonomi Ett ramavtal och plankostnadsavtal har upprättats med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har även option på att under 2 år förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. I ramavtalet och plankostnadsavtalet klargörs ansvarsförhållanden under planprocessen samt inriktningen i det exploateringsavtal som ska godkännas innan kommunen antar detaljplanen. Kommunen debiterar fastighetsägaren för alla planrelaterade kostnader. Kommunen kommer att få en intäkt om den kommunala marken enligt optionen säljs. Preliminär tidplan Beslut om godkännande maj 2016 Antagen plan juni 2016 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Raad Al Khafagy Planarkitekt Bilagor: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Granskningsutlåtande Solstudier

158 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 Expedieras till Planadministratör Fittja Centrum Fastigheter AB

159 V-XVI LOKALGATA v3 f1 f2 b1 n2 P BCS 26.0 VI f1 v1 e11000 g u v4 u f3 g n 1 f 3 I u g f 3 C II BCD CD I V-XII v 2 v 3 f1 f2 BPC f 3 b1 g PC II BP P II v 2 HUVUDGATA z v4 E n1 trappa DCB ILLUSTRATIONSFASAD MOT BUSSTORGET 0 5 u g SKALA (A1) 1 : 500, SKALA (A3) 1: f m VIII f1 XV-XVIIII 65.0 GRUNDKARTA Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Planområdesgräns Grundkartan upprättad i januari 2015 Användningsgräns genom utdrag ur kommunens kartbas. Egenskapsgräns Grundkartan utanför planområdet är ej fältkontrollerad b1 I f3 E v 2 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. HUVUDGATA LOKALGATA Kvartersmark BCD BCS BKCR BP Trafik mellan områden Lokaltrafik Bostäder, centrum, vård. Centrum och vård kan endast vara på bottenvåning och våning ovan. Bostäder, centrum, förskola. Centrum ska vara på suterrängvåning och kan vara på våning ovan. För förskola ska lekplats finnas Bostäder, kontor, centrum, hotell Bostäder, garage g II II BKCR BPC C CD DCB E P PC Bostäder, garage, centrum Centrum Centrum, vård Vård, centrum, bostäder Transformatorstation Garage, parkeringplats Garage, centrum g u z Marken får inte bebyggas Marken får endast bebyggas med uthus, ramp och parkering Marken får byggas under med uthus och parkeringplats och över med två körbara bjälklag Marken ska byggas över med planterbart bjälklag med minst 0,45m tjockt jordlager Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Marken skall vara tillgänglig för allmän körtrafik till fri höjd av minst 6,0m UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e11000 Största byggnadsarea MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n1 Vegetation ska finnas n2 Marken skall vara tillgänglig för inlastning till fri höjd av minst 5 meter Körbar utfart får inte anordnas Utformning I 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter VIII-XVI trappa v1 v2 v3 v4 Högsta antal våningar Lägsta respektive högsta antal våningar Trappa som kopplar samman markplan med intilliggande park ska byggas Suterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar Skärmtak får byggas Bostadsvåningar ska trappas ner i höjd och i riktning med de ritade pilarna Mur får byggas Gestaltningsprogram ska vara styrande för gestaltning och utformning av mark och hus inom planområdet Utseende f1 f2 f3 Byggnadsteknik b1 Takform ska vara platt med max 5 grader taklutning Högsta fasadkant ska vara en heldragen lutande linje lika illustrationsfasad mot busstorget Markbeläggning ska ha lika utseende Byggnader med bostadsändamål ska utformas så att minst hälften av boningsrum i varje lägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster. Dock ska högst 50 db(a) eftersträvas. Summerad trafikbullernivå inomhus i boningsrum får inte överstiga 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 45 db(a) maximal ljudnivå Byggnad ska uppföras så att vibrationsnivå inte överstiger 0.4mm/s Stomljudnivå från tunnelbana får inte överstiga 30 dba vid tågpassage Byggnad ska uppföras så att vibrationsnivå inte överstiger 0.4mm/s Stomljudnivå från tunnelbana får inte överstiga 30 dba vid tågpassage Källare får inte byggas under de nya husen Bygglov får inte ges för Fittja Tower innan entrévåning i det befintliga centrumet och i den nya bebyggelsen kläs med en ny glasfasad med lika material och färg. Del av befintliga fasader som är klädda med tegel får undantas. Planinformation Planområde ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattentäkter och skyddsföreskrifter som berör dagvatten och markingrepp ska följas. Rent dagvatten från tak ska tas omhand lokalt och förorenat dagvatten från gator och större parkeringsplatser ska renas enligt skyddsföreskrifter för Östra Mälarens vattenskyddsområde. LOD-anläggnig ska dimentioneras för att minst klara 20 årsregn över tid. Vidare information finns i kommunens dagvattenstrategi. PLANHANDLINGAR - plankarta med planbestämmelser - plan- och genomförandebeskrivning - gestaltningsprogram Detaljplan för FITTJA CENTRUM Botkyrka Kommun Stockholms län ANTAGANDEHANDLING Beslutsdatum Godkännande Instans SBN Antagande Upprättad enligt PBL 2010:900 av Samhällsbyggnadsförvaltning 201x-xx-xx KF Laga kraft CHARLOTTE RICKARDSSON Planchef RAAD AL KHAFAGY Planarkitekt 201X-XX-XX 56-56

160 SBN Antagandehandling Förslag till detaljplan för FITTJA CENTRUM Fittja, Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning

161 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 2 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Innehållsförteckning Inledning PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 5 Handlingar... 5 Planens syfte... 6 Bakgrund... 6 Planens läge och areal... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Program för planområdet... 7 Översiktliga planer... 7 Detaljplaner... 7 Riksintressen... 7 Strandskydd... 7 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT... 8 Behovsbedömning/Miljöbedömning... 8 Sammanfattning av behovsbedömningen... 8 Klimatstrategi för Botkyrka... 9 De sex hållbarhetsutmaningarna... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Rättigheter Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Markföroreningar Höga vattenstånd Fornlämningar Störningar Bebyggelseområden Befintliga bostäder Arbetsplatser Service Tillgänglighet och trygghet Kulturmiljö Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottagning, utfarter Vatten, avlopp och dagvatten Värme El... 19

162 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 3 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Avfall FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Konsekvenser för befintliga fastigheter Servitut, ledningsrätt mm Avtal Projektekonomi VA-kostnad Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Stabilitets och sättningar Förslag till fortsatt undersökning Markföroreningar Höga vattenstånd Fornlämningar Störningar Bebyggelseområden Bostäder Äldreboende Fittja Tower Fittjahöjden Arbetsplatser Service Tillgänglighet och trygghet Kulturmiljö Befintlig bebyggelse Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering Varumottagning och angörning Cykelparkering Gestaltningsprogram Riskanalys Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap... 40

163 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 4 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Inledning Detaljarbetet för Fittja centrum genomförs med normalt planförfarande. Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen 2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och planen har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen. Tumba MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Raad Al Khafagy Åsa Hansson Anders Forsberg Mitzie Molin Ebrahim Zadeh Lotta Magnuson Eva Hagland Jeanette Olofsson Planenheten Mark och exploateringsenheten Miljöenheten Gata/parkenheten Gata/parkenheten Gata/parkenheten VA-enheten Bygglovenheten E-post: förnamn.efternamn@botkyrka.se

164 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 5 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet Fastighetsförteckning Utredningar; Dessa finns delvis sammanfattade i planbeskrivningen samt i dess helhet att tillgå på nätet. - Behovsbedömning av detaljplan för Fittja centrum, Botkyrka kommun Ett gravfält i Fittja centrum, Arkeologisk förundersökning etapp 1, RAÄ Botkyrka 83:1, Fittja 17:1, Botkyrka socken och kommun, Södermanland PM Trafik- och parkeringsutredning för exploatering vid Fittja centrum, Tyréns Projekteringsunderlag geoteknik med bilaga 1 (kalibreringsprotokoll), Fittja C, Tyréns , Reviderad MUR (Markteknik undersökningsrapport)/geoteknik, Fittja C, Tyréns Utredning befintliga bärande konstruktioner, Påbyggnad av centrumfastighet, Structor Eskilstuna AB Svar angående förfrågan om riskbedömning, Fittja centrum, Södertörns brandförsvarsförbund Dagvattenutredning, Fittja Centrum, Tyréns Trafikbullerutredning, Forbonden 4 Fittja C, Tyréns Solstudie, Fittja Centrum, EnterArkitektur Riskhänsyn i detaljplan, Fittja centrum, Tyréns

165 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 6 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planens syfte Syftet med förslaget är att ta fram en ny detaljplan och pröva möjligheten för utökade kommersiella lokaler och bostadsbebyggelse om ca 300 lägenheter i nuvarande Fittja centrum, fastigheten Forbonden 4. Syftet är också att utveckla Fittja centrum till en attraktiv möteplats och boendemiljö. Viktiga frågor att hantera i detaljplanen är buller, parkeringsbehov, gestaltning, och kapacitet i befintliga anläggningar och ledningar. Beroende på projektets omfattning kan utrymme för kommunal service behöva utredas i området, som till exempel ett äldreboende inom centrumanläggningen och behov av förskoleplatser. Även behov av utrymmen för bibliotek och lokaler för konstverksamhet ska utredas. Planarbetet genomförs med normalt förfarande. Bakgrund Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan ( ). Samhällsbyggnadsnämnden antog ett beslut att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för utökad bebyggelse i Fittja centrum För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Planens läge och areal

166 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 7 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planområdet är beläget i norra Botkyrka, stadsdel Fittja och nära Fittja tunnelbanestation. Planområdet är ca 2 hektar stort TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Program för planområdet Ett program för området Framtid Fittja upprättades och godkändes Enligt detta program är Fittja centrum ett av de utpekade områden där man vill utreda en förtätning av bostäder och även utveckla centrum med en utökning av lokaler. Att utöka centrumet med bostäder skulle kunna ge mer liv och trygghet åt platsen. En ombyggnad av den befintliga centrumbyggnaden kan också stärka platsen om verksamheterna riktar sig mer utåt med entréer och skyltfönster mot torg och gångvägar. Läget lämpar sig väl för en etablering. Områdets stora fördel är dess närhet till kollektivtrafik, att infrastruktur redan finns och att det finns utrymme för nya verksamheter. En högre exploatering medför ett bättre utnyttjande av VA-kapaciteten. Med ett större antal bostäder kan området utvecklas tydligare med särdragen i centrumbebyggelse. Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige den 22 maj 2014 och anger att Fittja är avsett för tät stadsbygd och att man ska arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse. Förslaget till detaljplanen ligger väl i linje med översiktsplanens intentioner för Fittja. Detaljplaner För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Bredvid områdets västra del finns ett område med bostäder och förskola, detaljplan PI som fastställdes 1971 och norra delen av planområdet begränsas av detaljplan PI som fastställdes Riksintressen Det finns inga riksintressen i området. Strandskydd Plangränser ligger inte inom strandskyddsområde.

167 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 8 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattning av behovsbedömningen Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. De miljöaspekter som detaljplanen främst berörs av är buller och ljusförhållanden men även dagvattenfrågan, riskhanteringen och vibrationer behöver utredas. Om delar av parkområdet Fittjahöjden ska exploateras tillkommer även utredningar av fornlämningar och värdefulla träd. Planområdet är utsatt för buller från vägtrafik och spårbunden trafik som överskrider gällande riktvärden vid bostadshus. En bullerutredning behöver utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att framtida boende ska få en god ljudmiljö. Eftersom planområdet ligger mycket centrumnära och har goda kommunikationer bör avsteg kunna göras från riktvärdena. Befintliga hus närmast norr om planområdet riskerar att få en kraftig slagskugga från planerade höga bostadhus inom planområdet. Ansträngningar behöver göras för att minska denna påverkan. Idag leds det mesta av dagvattnet från planområdet orenat till Albysjön. Även om den nya exploateringen kommer att medföra fler parkeringsplatser finns det goda möjligheter att med medvetna åtgärder minska områdets föroreningsbelastning på Albysjön. Den östra delen av planområdet ligger inom 150 m från Botkyrkaleden som är primär transportled för farligt gods. En bedömning av sakkunnig bör göras om riskreducerande åtgärder behöver vidtas inför en exploatering enligt detaljplanen. I stora delar av det område som planeras att bebyggas består marken av postglacial lera. Mark med lera i kombination med tung trafik medför risk för vibrationer.

168 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 9 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Ansträngningar bör göras för att öka andelen grönytor inom planområdet. Fler och större grönytor kan öka trivseln, den biologiska mångfalden och möjligheterna att lokalt ta hand om dagvatten. Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin

169 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 10 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Karta över markägande i området 1. FORBONDEN 4 ägs av Fittja Centrumfastigheter AB 2. FITTJA 17:1 ägs av Botkyrka kommun 3. FORBONDEN 2 OCH FORBONDEN 3 ägs av Stockholms kommun och Willhem Stockholm AB innehar dessa fastigheter med tomträtt 4. FORBONDEN 5 ägs av Stockholms kommun och AB Botkyrka Byggen innehar denna fastighet med tomträtt 5. MYRAN 1 ägs av Botkyrka kommun Inom planområdet finns två stora fastighetsägare; Fittja Centrumfastigheter AB som äger centrumet och Botkyrka kommun som äger fastigheten Fittja 17:1 runt den största delen av centrumet. Fastigheten Forbonden 2 och 3 gränsar till planområdet i norr och fastigheten Forbonden 5 gränser planområdet från sydväst.

170 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 11 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Rättigheter Forbonden 4 belastas av två servitut, varav ett är ett avtalsservitut, avseende skyddsrum. Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Generellt består jorden av lager av sand och silt, i vissa fall med lerinnehåll, som vilar på en bergyta som varierar mycket i nivå över området. För att säkerställa de geotekniska grundförutsättningarna har en Geoteknisk utredning gjorts av Tyréns som kommit med tre rapporter; MUR (Markteknisk undersökningsrapport) Geoteknik Fittja C, daterat reviderad , Projekteringsunderlag Geoteknik Fittja C, och Utredning. Enligt kommunkartor av radonmätningarna klassificeras området som lågoch normalriskområde. I dagsläget föreligger ingen skredrisk i området. Markföroreningar Det finns inte kända föroreningar inom planområdet. Höga vattenstånd Enligt kommunens översiktliga klimat- och sårbarhetsanalys finns inte risk för höga vattenstånd inom detaljplaneområdet. Fornlämningar På norra delen av Fittjahöjden och nära planområdet finns ett gravfält och en arkeologisk förundersökning har gjorts för att avgränsa fornlämningen mot planerad bebyggelse i samband med en förtätning av centrumet. Störningar Buller Området är utsatt för buller från tunnelbanetrafik, bussar och biltrafik på intilliggande vägar: Fittjavägen och Forvägen. Luft I Östra Sveriges Luftvårdsförbunds kartläggning (2010) av luftföroreningarna kvävedioxid och partiklar (PM10) i Stockholms län är halterna i Fittja centrum under miljökvalitetsnormerna med god marginal. Vibrationer Eftersom jorden består av växelvisa lager av sand, silt och i vissa fall med lerinnehåll kan detta och i kombination av buss- och tunnelbanetrafik medföra risk för förhöjda markvibrationer. De kan fortplanta sig till

171 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 12 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN närliggande bebyggelse och ge upphov till kännbara störningar i intilliggande byggnader. Närheten till led för transport med farligt gods De risker som finns i närområdet är väg 259 Botkyrkaleden som är primär transportväg för farligt gods, vilket kan innebära risker för planområdet. Hastigheten är begränsad till 40 km/h förbi området och sikten bedöms som god. Cirka 200 meter norr om planområdet finns en bensinstation OKQ8 belägen. Skugga De befintliga tre separata bostadshusen, som finns strax norr om planområdet är i tre våningar och har en loftgång på sidan mot gården. En del av husen ligger under befintlig parkeringsnivå och kan påverkas av den nya bebyggelsen. Bebyggelseområden Befintliga bostäder Stadsdelen Fittja planerades och ritades av arkitektbyrån Höjer och Ljungqvist. Stadsdelen byggdes i samband med det så kallade Miljonprogrammet. Området är utpekat som kulturmiljö i kommunens kulturmiljöprogram. Centrumbyggnaden har L-form och är i fyra våningar och källare med fasader av plåt. Mot torget finns huvudentrén med direkt anslutning till busstation och tunnelbanestation. Vy från torget mot centrum och tunnelbanestation

172 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 13 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planområdet gränsar i norr och sydväst till de höga hus och loftgångshus som byggdes i serier och anpassades efter landskapet. De höga hus, som finns runt planområdet är 11 våningar och består av två parallellt förskjutna lameller. De gestaltades som skulpturer i det öppna landskapet, vilka bildar ett landmärke för sitt omland. Vy från befintligt centrum mot torg, parkering, loftgångshus och höga hus Loftgångshusen är 3 våningar och placerades som ett band av bebyggelse framför de höga husen och utformar gemensamma gårdar. Vy mot loftgångshus och gc-väg som går norr om planområdet I anslutning i syd och sydost om planområdet och söder om tunnelbanespåret finns också höga bostadshus.

173 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 14 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Vy från befintligt centrum mot busshållplatser, tunnelbanespåret och de höga husen söder om planområdet Albysjön sträcker sig från öst till söder om planområdet och på viss höjd har man en härlig utsikt mot sjön. Utformningen av loftgångshusen och höghusen är enhetlig med dess fasader som består av betong och fönster placerade i mitten av betongelementet och med balkonger som är ordnade i tydliga grupper. Vy från befintligt centrum mot Albysjön Arbetsplatser I befintlig centrumbyggnad finns idag flera typer av verksamheter. Den största delen är vård, bland annat en vårdcentral, psykiatri, mödravård m.m.

174 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 15 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Här finns även handelsverksamhet i form av Lidl och småbutiker. Totalt finns ca 240 anställda i fastigheten, dock är ej alla där samtidigt eftersom deltidsoch skiftarbete förekommer i viss utsträckning. Service I Fittjahöjden finns förskolan Myran med sina 9 avdelningar. Grundskolan, Tallidsskolan år 1-6, ligger ca 350 meter väster om planområdet och har för närvarande förskoleklass med 40 barn, fritids med 170 barn och en särskola år 1-9. I centrumbyggnaden finns ett flertal affärer bl. a. matbutiker, livsmedelsbutik (Lidl), restaurang, café och frisör. Centrumbyggnaden rymmer även offentlig service som t.ex. bibliotek, familjecentral, kvinnorådgivning, vårdcentral och psykiatrisk mottagning. Tillgänglighet och trygghet Fittja centrum med dess närhet till busstorget och tunnelbanestation är idag anpassad till personer med nedsatt rörelseförmåga. Fittjahöjden är kuperat varför några meter höjdskillnader förekommer. Området väster och norr om centrumet upplevs otryggt särskilt på kvälltider eftersom centrumfasaderna är slutna inuti och mot torget. Kulturmiljö Dalgångarna i norra Botkyrka har sedan stenåldern befolkats av människor som brukat jorden. Innan Fittja byggdes grävdes flera fornminnen bort från marken som senare exploaterades. Namnet Fittja kom ursprungligen från det gamla namnet för fuktäng som är fit. I Fittjahöjden bakom centrumet och på nordvästra sidan av planområdet finns ett gammalt gravfält. Fittja är utpekat som kulturmiljö i kommunens kulturmiljöprogram med några riktlinjer för bebyggelse: - Möjligheten att avläsa och uppleva de två tydliga tidslagren: Gårdsmiljö och Miljonprogram respekteras. Fittja gårdsbebyggelse, såväl äldre som yngre mangårdsbebyggelse, bevaras. - Allén vid Fittja gård och dess kontakt med vattnet värnas. - Punkthusens vertikala strävan och skulpturala funktion i det omgivande stadslandskapet respekteras. Bebyggelsens repetitiva estetik med avseende på materialbehandling, volymer och detaljbehandling värnas. - Den trafikseparerade grundstrukturen med bilfria innergårdar bibehålls och den gröna rumsligheten mellan husen värnas. Natur Mark och vegetation

175 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 16 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Förutom parkområdet Fittjahöjden som ligger väster om Fittja centrum är andelen gröna ytor inom planområdet mycket liten. I östra och sydöstra delen av planområdet finns en kulle och en grön yta med några träd. Vy från parkering mot kulle som ligger på östra delen av planområde En allé av träd finns norr om planområdet och parallellt med den gc-väg som går över Botkyrkaleden. Det finns några små gröna ytor som ligger omedelbart väster om centrumbyggnaden. Vy från parkering mot gc-väg och bro som går över Botkyrkaleden Lek och rekreation Fittjahöjdens park ligger på höjden väster om centrumet. I parken finns en lekplats och en förskola med två stora dungar av tall, poppel och asp. Fittjahöjden är en luftig bevuxen park med relativt stora lövträd och tallar. Lönnar, fågelbärsträd och rhododendron finns också i parken. En stig går inom parken och förbinder centrumet med bostadshus norr om planområdet.

176 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 17 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Några stora tallar med fler trädarter står längs gc-vägen norr om centrumsparkeringen. Träden erbjuder en livsmiljö för fåglar och insekter och har ett estetiskt värde och rofylldhet för de människor som kommer att vistas i området. Vy från gc-väg bakom centrum mot Fittjahöjden Vy från befintligt centrum visar stig som går inom Fittjahöjdens park Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Två vägar går runt planområdet; Fittjavägen/Krögarvägen i söder och Forvägen i norr och öster. Parallellt med Forvägen och lite längre från

177 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 18 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN planområdet går Hallundavägen som ansluter till E4/E20 norr om Fittja och Botkyrkaleden. Huvudentré för biltrafiken till området går via en rondell på Botkyrkaleden och det finns ytterligare två kopplingar till området från Hallundavägen, en norrifrån till Forvägen och en till Krögarvägen som endast är för bussar. Tunnelbanestation, busstation och centrumet med dess service och verksamheter är viktiga mål för fotgängare och cyklister men det finns flera barriärer som försvårar framkomligheten. I norr och öster avgränsas området av Hallundavägen/E4 och Botkyrkaleden i och söder av tågspåret. Några gångbroar finns över respektive barriär för att förbinda centrumet med områden omkring. En gc-väg går norr om planområdet över Botkyrkaleden och en annan går bakom centrumbyggnaden över tunnelbanespåret. Karta över planområde (markerat med gul färg och huvudcykelstråk med röd linje) Kollektivtrafik I Fittja centrum finns tunnelbanestation till den röda linjen, som förbinder Botkyrkas norra kommundelar med bl.a. centrala Stockholm. I anslutning till tunnelbanestationen finns flera busshållplatser. Härifrån kan man nå andra stadsdelar som Tumba, Skäcklinge, Huddinge, Skarpnäck, Södertälje, Fruängen, Skärholmen och Liljeholmen. Parkering, varumottagning, utfarter Idag finns två parkeringsytor i Fittja centrum. En öppen parkeringsyta, som ligger inom planområdet öster om centrumet, består av 182 p-platser med

178 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 19 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN gratis parkeringstid i två timmar. Den andra parkeringsytan, som ligger på torget och intill planområdet, består av 15 p-platser varav två för handikapparkering och två för taxi och fungerar som korttidparkering som är gratis en timme. Varumottagning till Lidl finns i direkt anslutning till den stora parkeringen. Från Lidls varumottagning och runt centrumbyggnaden i norr och väst går en gc-väg som används idag som leveransgata till butiker och verksamheter i centrumet. Sopbilar kommer från sydvästra hörnan av planområdet via Krögarvägen. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattentäkter och dess skyddsföreskrifter, som berör dagvatten och markingrepp måste följas. Enligt skyddsföreskrifterna får utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdytor till exempel nya trafik-, parkerings- och industriytor inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Idag leds det mesta av dagvattnet från planområdet orenat till Albysjön. Albysjön är av Vattenmyndigheten bedömd (år 2015) att klara god ekologisk status samt uppnår inte god kemisk ytvattenstatus (bedömt år 2014). Miljökvalitetsnormen för Albysjön är att den år 2015 ska klara god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Värme Centralt inom området finns en fjärrvärmeledning varför möjligheterna är goda för anslutning. El Intill planområdet finns tre elstationer. Avfall Det finns en stor återvinningscentral nära planområdet, Hallundavägen 4, och det finns några återvinningsstationer i bostadsområdet omkring. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Konsekvenser för befintliga fastigheter Nedan följer en redovisning av konsekvenserna för de fastigheter som påverkas av förslaget till detaljplan. Fittja 17:1

179 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 20 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Från fastigheten Fittja 17:1 ska mark om ca 2638 kvm, markerad med orange enligt bild nedan, bli kvartersmark enligt föreslagen detaljplan för att möjliggöra en ny byggnad för bostäder och lokaler. Fastighetsdelen kan avstyckas till egen fastighet alternativt överlåtas till fastigheten Forbonden 4 genom fastighetsreglering. Ytor, markerade med blått enligt bild nedan, planläggs som kvartersmark och ska överföras genom fastighetsreglering från Fittja 17:1 till Forbonden 4. Ytan markerad med gult planläggs som allmänplats och ska överföras från fastigheten Forbonden 4 till Fittja 17:1 genom fastighetsreglering. Forbonden 4 Ytor, markerade med blått enligt bild nedan, blir kvartersmark, centrumändamål enligt föreslagen detaljplan och ska överföras genom fastighetsreglering från Fittja 17:1 till Forbonden 4. Marken ska användas endast för transporter och angöring/ avlastning till fastigheten Forbonden 4. En gemensamhetsanläggning/ alternativet ett servitut ska upprättas för gator på kvartersmark, som ska användas för gång-och cykelstråk för allmänheten. Ytan markerad med gult ska överföras från fastigheten Forbonden 4 till Fittja 17:1 genom fastighetsreglering. Byggnaderna på fastigheten ska vara möjliga att dela i fler fastigheter genom tredimensionell fastighetsbildning. Dock kräver detta att erforderliga rättigheter och gemensamhetsanläggningar bildas. Forbonden 3 Ytan, om ca 400 markerad med grönt på fastigheten Forbonden 3 ska överföras genom fastighetsreglering till fastigheten Forbonden 4 för att möjliggöra vändplan för transporter. Forbonden 5 En placering för en elstation möjliggörs på Forbonden 5, markerad med rött. Marken ska upplåtas med servitut eller ledningsrätt. Angöring ska ske från Forbonden 3 och den rätten ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt.

180 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 21 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Karta över planområde visar ytor som kan överlåtas. Servitut, ledningsrätt mm I den mån servitut, ledningsrätt och gemensamhetsanläggningar i övrigt kommer att behövas inom planområdet kommer de att upprättas inom fastighetsbildningen. Avtal Gällande ramavtal mellan kommunen och fastighetsägaren Forbonden 4 utgör grunden för pågående detaljplanearbete. Ett exploateringsavtal ska tecknas mellan kommunen och fastighetsägaren till Forbonden 4 innan detaljplanen antas. Avtalet kommer att reglera köpeskilling, fastighetsregleringar, genomförandefrågor som teknisk försörjning och uppförande av bebyggelse inom planområdet. Avtal om fastighetsreglering ska träffas mellan fastighetsägarna/tomträttshavarna till Forbonden 3 och Forbonden 4 angående överenskommelse om fastighetsreglering. Avtalet ska reglera frågor om ersättning och övriga krav. Avtal angående servitut ska tecknas med fastighetsägaren/tomträttshavaren till fastighetsägaren till Forbonden 5 angående åtkomst till maken innan detaljplanen vinner laga kraft. I avtalet ska frågor angående ersättning och tillträde, skötsel regleras mellan parterna. Ett genomförande avtal ska tecknas mellan SLL och fastigetsägaren till Forbonden 4 innan detaljplanen vinner laga kraft.

181 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 22 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Projektekonomi Kommunen kommer att överlåta kvartersmark för bostads- och centrumändamål till den exploatör som ska bebygga marken. Marken kommer att överlåtas till ett pris som motsvarar marknadsvärdet för marken vid försäljningstillfället. Projektet kräver ingen utbyggnad av nya allmänna anläggningar. Blivande exploatör bekostar utbyggnad av kvartersmark och ersättning enligt avtal för andra marköverlåtelser/upplåtelser. VA-kostnad Anläggningsavgift kommer att debiteras vid debiteringstillfället gällande taxa. Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Grundläggning av bebyggelser Tre flerbostadshus planeras inom planområdet, ett väster om det befintliga centrumet på Fittjahöjden och två i läget för dagens markparkering. På en stor del av det befintliga centrumet planeras en påbyggnad med tre nya våningar och en mindre del med 15 nya våningar (Fittja Tower). Centrumets markplan kommer att utökas och byggas till med en våning och med två trapphus som når upp till de övre våningarna på västra sida av den befintliga centrumbyggnaden. Geoteknisk undersökning som utfördes av Tyréns visar att jorden består av växelvisa lager av sand och silt, i vissa fall med lerinnehåll, som vilar på en bergyta som varierar mycket i nivå över området. Planerade flerbostadshus kommer inte utföras med källare utan entréplan planeras ligga i befintlig marknivå. Djupa schakter bedöms ej behövas. Planerat flerbostadshus väster om centrumbyggnad rekommenderas norrut grundläggas med platta på packad sprängbotten och söderut borrade pålar då friktionsjorden innehåller block som med slagna pålar kan ge falska pålstopp. De två höga bostadshusen öster om centrumbyggnaden rekommenderas att grundläggas med borrade pålar. Utredning av befintliga bärande konstruktioner av centrumfastigheten visar att en påbyggnad i tre våningar är möjlig. Påbyggnaden bör utföras enligt stomförslag och förstärkningar som anges i rapporten från Tyréns. Innan eventuella förstärkningsåtgärder och nya utredningsmetoder utreds bör en geoteknisk undersökning utföras. Detta för att fastställa undergrundens verkliga bärförmåga.

182 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 23 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Fittja Tower Fittja Tower är ett 18 våningar (3 befintliga + 15 nya) högt kilformat punkthus/torn. Tornet är tänkt placeras intill den södra fasaden (kortsida) av centrumbyggnaden. Befintlig byggnad måste delvis rivas för ny stomme och ny grundläggning av tornet. Vid fortsatt projekteringsskede, är det viktigt att tornets stomme utförs och placeras så att ny grundläggning möjliggörs och att rivning av befintlig stomme utförs så att avstånd mellan påbyggnadens stomme och tornets stomme erhålls. Tunnelbanans eventuella påverkan på tornet och vise versa bedöms inte vara något problem då tunnelbanan ligger utomhus och på andra sidan vägen. Figur som visar den nya planerade byggnationen, ritad av EnterArkitektur Stabilitet och sättningar Risk för stabilitetsbrott bedöms inte förekomma under slutliga skedet. Det förekommer inte betydande lermäktigheter, stora nivåskillnader eller slänter inom utredda områden som kommer förvärras efter färdig byggnation. Då byggnaderna ska grundläggas med pålar eller plintar på berg/fast mark kommer det inte påverka lös jord med ökande effektivtryck som kan ge stora sättningar. Det påför inte någon last ovanpå jordar vid slätande områden som skulle kunna orsaka stabilitetsbrott. Stora lermäktigheter har hittills inte återfunnits (endast lerskikt), men sättningar vid uppfyllnader på lera kan uppstå. Detta ska dock utredas i nästa fördjupande del av den geotekniska undersökningen. Om det finns risker så fyller man med lättfyllning.

183 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 24 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Under byggskede kan lokala stabilitetsbrott ske, men där förutsätts att geoteknikers rekommendationer över släntutformning följs och vid större lermäktigheter ska stabilitetsberäkning utföras innan schaktningsarbete. Inborrning av pålar i berg är fördelaktigt vid slätande berg för husets stabilitet. Vid ökad nederbörd och dyl. är återinfiltrationen god vid ökad nederbörd, då stora delar av området består av jord av friktionsjordstyp. Detta förutsätter dock att det inte finns hårdgjorda ytor. Bedömningen är att grundvattennivån ligger på lägre nivå än utförda sonderingar. Bergytan är dock väldigt varierande och det kan förekomma grundvatten som inte upptäckts. Markstabiliteten vid tänkt grundläggning bedöms inte påverkas av nederbörd. Vid påbyggnad av centrumhuset måste statiker utreda vad byggnaden tål och vilken grundpåkänning tilläggslasterna ger. Exploatören måste också utreda den faktiska grundläggningen. Enligt kommunkartor av radonmätningarna klassificeras området som lågoch normalriskområde. I dagsläget föreligger ingen skredrisk i området. Förslag till fortsatt undersökning När detaljprojektering av detta detaljplanearbete påbörjas rekommenderas följande poster utföras/utredas: - Förtätning av jord-bergsonderingar i ett c/c-avstånd av minst 15 m för kartläggning av den i området varierande bergytan. - Påträffas större lerlager i och med undersökning ovan ska dessa utredas. - Med kartlagd bergyta utreda grundvattensituation med installation av ytterligare grundvattenrör. - Utförlig inmätning av marknivån i området. - Undersökning och bekräftelse av grundläggningsmetod för befintligt centrumhus. - Riskanalys för grundläggningsarbete Markföroreningar Det finns inte kända föroreningar inom planområdet. Höga vattenstånd Enligt kommunens översiktliga klimat- och sårbarhetsanalys finns inte risk för höga vattenstånd inom detaljplaneområdet. Fornlämningar I direkt anslutning till planområdets norra del finns en fornlämning, RAÄ Botkyrka 83:1 och en arkeologisk förundersökning har gjorts för att avgränsa fornlämningen mot planerade bebyggelse i samband med en förtätning av centrumet.

184 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 25 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN ARKEOLOGISTIK utförde förundersökningen, Ett gravfällt i Fittja centrum Arkeologisk förundersökning etapp 1, RAÄ Botkyrka 83:1, Fittja 17:1, Botkyrka socken och kommun, Södermanland Skyddsåtgärd för fornlämningsdel RAÄ Botkyrka 83:1 kommer att krävas i exploateringsavtal och om fornlämning påträffas under arbetets gång ska arbetet omedelbart avbrytas och förhållandet anmälas till Länsstyrelsen. Störningar Buller Området är utsatt för buller från tunnelbanetrafik, bussar och biltrafik på intilliggande vägar: Fittjavägen, Botkyrkaleden och E4. Tyréns akustik i Stockholm har fått i uppdrag att se över bullersituationen. Eftersom alla planerade lägenheter inte kommer att få ekvivalenta ljudnivåer under riktvärdet 55 db(a) vid fasad bör tekniska speciallösningar tillämpas för att säkerställa att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får tillgång till ett tyst vädringsfönster. Uteplatser måste för att uppfylla riktvärdet 70 db(a), maximal ljudnivå, placeras vid bullerskyddad fasad. Om en balkong ändå önskas mot den bullriga sidan, för att exempelvis få tillgång till kvällssol, hindrar inte bullerriktlinjerna att två uteplatser anordnas. Resultat av bullerberäkning Etapp 1 (Äldreboende) Etapp 1 planeras att bli ett äldreboende ovanpå befintlig centrumfastighet och bedöms enligt riktvärden för bostäder. Riktvärdet om 55 db(a) beräknas innehållas. Uteplatser som innehåller 55 db(a) ekvivalent samt 70 db(a) maximal ljudnivå kan anordnas på taket eller orienteras mot den västra fasaden. Busstrafiken i området ger upphov till ljudnivåer som i högsta fall kan jämföras med beräknade som maximala ljudnivåer för vägtrafik. Lägsta kravet på ljudisolering för fönster i bostadsrum (som vetter mot trafik) för att klara riktvärdet inomhus är Rw 45 dba. Fasaden ska ha en luftljudisolering av minst 55 dba för att undvika störning från yttre högtalarutrop för att klara riktvärdet om 45 db(a) max inomhus. Etapp 2 (Fittjahöjden) Etapp 2 planeras för bostäder samt förskola. Bullersituationen bedöms efter riktvärden avseende bostäder. Riktvärdet om 55 db(a) beräknas innehållas runt om hela huskroppen och en eventuell skolgård i anslutning till byggnaden beräknas få nivåer under 50 db(a) ekvivalent ljudnivå. Etapp 3 (Hus 1) Etapp 3 ska inhysa bostäder med möjlighet till service och kontor på första våning ovan takterrassen.

185 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 26 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN För att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska få tillgång till fönster under 55 db(a) rekommenderas att lägenheter vid bullerutsatta fasader ges tillgång till en bullerskyddad balkong alternativt skyddat fönster. Möjlighet finns även att på takterrass uppföra en uteplats som innehåller 55 db(a) ekvivalent samt 70 db(a) maximal ljudnivå. Då riktvärdena avseende buller utomhus inte kommer innehållas bör detta kompenseras genom att vistelsemiljön inomhus görs mycket tyst. Därför kan det vara av intresse att exploatören väljer ljudklass B som mål för den akustiska standarden inomhus. Ljudklass B är 4 dba-enheter strängare än BBR 21. Etapp 4 (Hus 2) Etapp 4 ska också inhysa bostäder. Bullerskyddsåtgärder är samma som för etapp 3. Etapp 5 (Fittja Tower) Etapp 5, Fittja Tower, är en byggnad för kontor, bostäder, centrum och hotell. Busstrafiken i området ger upphov till ljudnivåer som i högsta fall kan jämföras med beräknade som maximala ljudnivåer för vägtrafik. Lägsta kravet på ljudisolering för fönster i bostadsrum (som vetter mot trafik) för att klara riktvärdet inomhus är Rw 45 dba. Fasaden ska ha en luftljudisolering av minst 55 dba för att undvika störning från yttre högtalarutrop för att klara riktvärdet om 45 db(a) max inomhus. Då riktvärdena avseende buller utomhus inte kommer innehållas bör detta kompenseras genom att vistelsemiljön inomhus görs mycket tyst. Därför kan det vara av intresse att exploatören väljer ljudklass B som mål för den akustiska standarden inomhus. Ljudklass B är 4 dba-enheter strängare än BBR 21. Enligt trafikbullerutredning visar beräkningsresultat att den södra delen av Fittja Tower med 1 ROK (max 35 kvm) på plan 1 7 får nivåer som överskrider riktvärdet. För en bättre ljudmiljö inomhus kan fasaden byggas utan fönster, med fasta fönster allternativ skyddat fönster. Maximal ljudnivå beräknas till 78 dba vid de södra fasaderna. En gemensam uteplats som innehåller högst 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. För bostäder som är större än 35 kvm och har den södra delen på plan 1 7 överskrider ljudnivåer riktvärdet enligt trafikförordning. För att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska få tillgång till fönster under 55 dba rekommenderas att lägenheter vid bullerutsatta fasader ges tillgång till en bullerskyddad balkong alt. skyddat fönster. Med dessa lösningar får minst hälften av boningsrummen tillgång till fönster som motsvarar fönster vid riktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå.

186 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 27 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Dessutom kan det rekommenderas att de fasader där ljudnivån överskrider riktvärdet byggs utan fönster eller endast med fönster till icke-bostadsrum (kök, hall, badrum). Bostäder i de övrevåningarna (8 14) har tillgång till fönster under 55 dba. Riktvärdet 55 dba beräknas således innehållas. En gemensam uteplats som innehåller riktvärdena högst 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. En planbestämmelse som kräver att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster och att högst 50 dba ska eftersträvas har införts i plankartan. Att summerad trafikbullernivå inomhus i boningsrum inte överstiger 30 dba ekvivalent och 45 dba maximal ljudnivå har också införts i plankartan. Bullerutredningen visar att akustiska reflexer från de planerade byggnaderna inte kommer orsaka höjda ljudnivåer vid befintliga bostäder. Dock bör ytterväggar ge en bra ljudisolering så att kraven avseende ljudnivå inomhus i BBR 21 kan uppfyllas. Vibrationer Eftersom jorden består av växelvisa lager av sand, silt och i vissa fall med lerinnehåll kan detta i kombination med buss- och tunnelbanetrafik medföra risk för förhöjda markvibrationer. För etapp 1-4 beräknas stomljudsnivåerna från tunnelbanan ligga under 30 db(a). Lera dämpar vibrationerna bra. Om byggnader förläggs till pålad grund så att byggnaden ligger i direktkontakt med underliggande berg kan dock risk för stomljud uppstå om även spåret ligger i kontakt med berget. För etapp 5 (Fittja Tower) finns risk för att stomljudnivån kan överskrida riktvärdet 30 db(a) SLOW för de planerade bostäderna i tornet. Detta bör därför utredas vidare. En planbestämmelse om att bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överskrider 30 db(a) (slow) vid tågpassage har införts i plankartan. Risk för överskridande komfortvibrationer från tunnelbanan bedöms som mycket liten. Simuleringar visar på nivåer långt under riktvärdet 0,4 mm/s. En planbestämmelse som kräver att vibrationsnivå inte överstiger 0,4 mm/s har införts i plankartan. Närheten till led för transport med farligt gods De risker som finns i närområdet är väg 259 Botkyrkaleden som är primär transportväg för farligt gods. Enligt Södertörns brandförsvarsförbunds bedömning ligger planområde på ett avstånd så att inga riskreducerande åtgärder för de identifieradet riskerna

187 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 28 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN behöver vidtas för att möjliggöra bebyggelse av de planerade byggnaderna vid Fittja centrum. Solstudie De nya bostadshuskroppar som föreslås byggas på den befintliga parkeringsplatsen kommer att negativt påverkar solförhållanden i de befintliga tre låga separata bostadshus som finns strax norr om planområdet. De loftgångshusen på fastighet Forbonden 3 ligger redan under den befintliga marknivån. Den solstudie som gjordes av EnterArkitekter och som jämför solförhållanden med och utan den nya bebyggelsen visar att solförhållandena för gården och de höga husen norr om planområdet marginalt påverkas. Tillgång till dagsljus för de låga husen finns kvar men tillgång till direkt solljus försämras. Bebyggelseområden Bostäder Det finns flera arkitektoniska kvalitéer i Fittja. Bebyggelsen är anpassad efter landskapet och det är spännande att röra sig över gårdarna mellan husen. Höghusen bildar en skulptural verkan och ett landmärke från sitt omland. De nya byggnaderna ska komplettera Fittja, ha en hög arkitektonisk nivå och vara anpassade till stads- och landskapsbilden. Förslaget föreslår ca 312 lägenheter i flerbostadshus, ett äldreboende, förskola, kontor, garage och utökar möjlighet till kommersiella lokaler. Det befintliga centrumet kommer att fortsätta sin verksamhet och ha möjlighet att utvecklas till ett tydligare och större centrum för området. Öster om den befintliga centrumbyggnaden finns idag en parkeringsyta där exploatering av främst bostäder (ca BTA) i två hus och handel/vård på bottenvåning och våning ovan (ca 2400 BTA) planeras. I samband med exploateringen av bostäder tillkommer ett parkeringsgarage i två plan. De nya två husen ska trappas ner i höjd i motsatta riktningar för att skapa variation och undvika karaktären av ytterligare rätblock. Husen varierar i våningsantal och har spetsig form.

188 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 29 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planförslaget med sektion inom planområdet, ritad av EnterArkitektur De ska placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel eller andra centrumverksamheter. Den vinklade principen bygger på en byggvänlig och rationell idé om flexibla, spegelvända bostäder där varje trapphus avslutas med en egen takterrass längst upp. Terrassen ger möjlighet för de boende till en gemensam utomhusyta särskilt för de närmaste grannarna. Ett mer privat komplement kommer att finnas i de större gemensamma bostadsgårdarna, där kan man tillbringa grillkvällar och ha sina odlingslådor utan att behöva lämna sitt trapphus. För att skapa bättre ljudmiljö inom planområdet är det viktigt att uppföra samtliga byggnader. De stora bostadshusen ska vara ljusa. Fittjas övriga färgskala går i brun-gulrött. De nya husen kläs i vitt med grönt som accentkulör. För att förstärka en grön karaktär kan några utvalda utomhusytor få konstgräs som kan passa lika bra till lek som umgänge. En del av de nya bostäderna ska direkt vetta mot busstorget vilket skapar mer liv och trygghet särskilt under mörka kvällar.

189 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 30 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Vy mot gårdsgata mellan de nya husen, ritad av EnterArkitektur Äldreboende I vinkel mot de nya bostadshusen föreslås en påbyggnad av det befintliga centrumhuset med stadsdelens nya äldreboende (ca 4500 BTA). Påbyggnaden blir i tre våningar och får en uppbruten, varierad fönstersättning med stora glaspartier. I planförslaget finns en möjlighet till en tillbyggnad på bottenvåningen för centrumverksamheter (ca 400 BTA), som sträcker sig ut mot väster från den befintliga centrumgallerian. Det nya planförslaget, ritad av EnterArkitektur

190 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 31 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Fittja Tower I fastighetens sydvästra del, närmast Fittja tunnelbanestation, föreslås ett högt smalt hus i 15 nya våningar, utöver de 3 befintliga våningarna, som kan vara för kontor, bostäder, centrum och hotell. Vy från busstorget mot det nya höga tornet (Fittja Tower), ritad av EnterArkitektur Fittjahöjden Väster om det befintliga centrumhuset planeras en lamellbyggnad på max sju våningar med främst bostäder (ca 2670 BTA) men även en konsthall/bibliotek (ca 1000 BTA) och en förskola (ca 1000 BTA). Huset får uppglasade lokaler i entéplan där möjligheten finns att skapa en konsthall men också en kafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan två, med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. Vy mot gc-vägen väster om den befintliga centrumbyggnaden, ritad av EnterArkitektur

191 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 32 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Arbetsplatser Utbygganden av centrumet och äldreboendet väntas skapa nya arbetstillfällen. Service Närmaste förskola är förskolan Myran och grundskola är Tallidsskolan, som ligger i Fittjahöjdens park. Service, vård och bibliotek finns redan inom centrum och planförslaget ger möjlighet till extra förskola, vård- och serviceverksamheter inom planområdet. Tillgänglighet och trygghet Gång- och cykelvägar utformas efter gällande lagstiftning för tillgänglighet. Fittja centrum med dess närhet till busstorget och tunnelbanestation har idag god tillgänglighetsanpassning. De nya föreslagna gc-förbindelser mellan hus, verksamheter och garage kommer också att fylla gällande lagstiftning avseende tillgänglighet. Fittjahöjden är kuperat varför några meters höjdskillnader förekommer. De befintliga gc-vägar som går inom parken och som anpassas till personer med funktionsnedsättning ska behållas. Gc-vägarna väster och norr om centrumet upplevs otrygga särskilt kvällstid eftersom centrumfasaderna är slutna inuti och mot torget. I förslaget kommer centrumgalleri och de nya föreslagna verksamheterna att vara mer öppna mot dessa vägar. De nya bostäderna som vetter mot busstorget och mot parken kommer att bidra till mer liv och trygghet. Kulturmiljö Ett gammalt gravfält RAÄ Botkyrka 83:1 är belägen på norra kanten av en liten höjdrygg strax väster om Fittja centrum. På uppdrag från Botkyrka kommun genomförde ArkeoLogistik en arkeologisk undersökning för gravfältet i Fittjahöjden. Syftet med förundersökning var att avgränsa fornlämningen mot den nya planerade bebyggelsen. Enligt ArkeoLogistiksrapport provgrävdes fem osäkra gravar inom eller i direkt anslutning till planområdet och det visade sig i samtliga fall utgöras av naturbildningar eller sophögar. Befintlig bebyggelse Med den nya bebyggelsen kommer fasader i det befintliga centrumhuset att renoveras och rustas upp. Den gemensamma entrévåningen för den befintliga gallerian och de nya lokalerna kläs i stort sätt med en ny glasfasad för att ge en tydlig och enhetlig karaktär för centrumet.

192 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 33 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Natur Mark och vegetation Enligt planförslaget kommer några träd norr om planområdet, kullen på östra delen av planområdet och del av Fittjahöjden att tas i anspråk. Nya gröna ytor kan skapas med gröna takgårdar och sedumtak på de nya bostadshusen. Lek och rekreation Lekmöjligheter finns redan på Fittjahöjdens park och möjlighet till lek kan finnas på takgårdarna. Detaljplanen kräver att en lekplats ska finnas för förskolan. Vid sydöstra delen av planområdet och vid Fittja äng finns ett badhus och en lekplats i anslutning till den kommunala badstranden vid Albysjön. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Idag trafikerar ca 6000 fordon Fittjavägen och hastighetsbegränsning är 40 km/h. Forvägen har mycket mindre trafikmängd under dagen. En ny infart planeras till Fittjavägen utöver den befintliga infarten till busstorget och en ny infart från Forvägen. Infarten mot parkeringsplats från Forvägen utförs ca 10 meter från Fittjavägen. Från denna infart når man två plan i parkeringsgaraget samt en markparkering öster om Fittja centrum. Möjlighet att skapa nya parkeringsytor genom att sträcka ut garageplanen med tre parkeringsdäck har lagts in i plankartan. Direkt öster om befintlig infart till Fittja centrum planeras den nya infarten till Fittjavägen där enstaka leveransfordon ges tillåtelse att trafikera. Dagens infart mot centrumet trafikeras av busstrafik, leverensfordon till bl.a. Lidl, bilister till korttidsparkering och långtidsparkering kring centrumet. I den framtida trafikstrukturen kommer endast bussar och bilar till korttidsparkering att trafikera korsningen. Korttidsparkeringen på busstorget rymmer 15 platser vilka antas omsättas var 30 minut under centrumets öppettider, dvs 20 gånger per dag. Alla nya infarter med dess placeringar behöver studeras vidare för att försäkra trafiksäkerhet och tillgänglighet. Etableringen av de nya byggnaderna innebär nya målpunkter i Fittja centrum men också att mängden trafik i området ökar. Området kommer innehålla många nya bostäder dessutom tillkommer en förskola, äldreboende och konsthall etc. Det finns risk för att vissa av de nya husen kan påverka rörelsemönstret för framför allt oskyddade trafikanter i området. Främst är det rörelsen mot Botkyrka handel och tunnelbanestationen som påverkas negativt av de nya husens placering. Den tänkta gårdsgatan gör dock att

193 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 34 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN omvägen blir minimal men det är viktigt att gatan får en utformning som också passar gångtrafik. Nya gångvägar placeras längs det östra husets fasader åt öster och söder. Ytan mellan Fittjahöjden och Fittja centrum blir helt fredad från biltrafik. En yta i mitten avsätts för cykeltrafik och görs tillräckligt bred för att räddningsfordon ska kunna trafikera gatan. Övriga delar av gatan anpassas efter de gåendes behov och plats för vistelse skapas. Angöringsvägar kring Fittja centrum Kollektivtrafik I Fittja centrum finns tunnelbanestation till den röda linjen, som förbinder Botkyrkas norra kommundelar med bl.a. centrala Stockholm. I anslutning till tunnelbanestationen finns flera busshållplatser. Härifrån kan man nå andra stadsdelar som Tumba, Skäcklinge, Huddinge, Skarpnäck, Södertälje, Fruängen, Skärholmen och Liljeholmen. Kommunen och Fittja centrumsägaren har tagit kontakt med SL för att undersöka möjligheten att utöka busstrafiken till och från Fittja och att rusta upp busstorget och tunnelbanestationen i samband med den nya bebyggelsen. Parkering Totalt planeras ca 312 nya bostäder med olika storlekar i Fittja centrum och i Fittjahöjden. Möjlighet att bygga studentbostäder, kontor och hotell i Fittja Tower finns i detaljplanen. Genom överenskommelse mellan kommunen och Fittja Centrumfastigheter bestämdes parkeringstalet 0,33 per bostad.

194 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 35 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Samtliga bostäder ligger inom ett gångavstånd på meter till tunnelbanan och busshållplats. Kollektivtrafikförbindelserna ses som mycket god och bedöms vara en del i de låga parkeringstalen. Parkeringstalet innebär ett totalt behov av 103 bilplatser för bostäder. Äldreboendet planeras inrymma 60 boende, vilka kommer att tas om hand av ca 16 anställda. Tillkommande handel utgörs främst av befintlig handel som utvidgar sin verksamhet. Utökningen innebär utökning av antalet anställda i centrumet med ca 15 anställda. Förskolan planeras till ca 1000 BTA, vilket innebär ca tre avdelningar. Varje avdelning antas ha fem anställda vilket innebär totalt 15 anställda. Förskolan är främst avsedd för boende i närområdet på gång- och cykelavstånd. Det går dock inte att utesluta att hämta/lämna sker med bil i vissa fall. Vid exploateringen tillkommer en konsthall/bibliotek. I Tumba finns en liknande verksamhet i samma storlek och med sju anställda. Konsthallen kan dock locka långväga besökare vid speciella utställningar. Besöken bedöms dock ske under helger då beläggningen på parkeringen till handeln är låg. Samnyttjande med dessa platser kan därför råda. I Fittja Tower är kontoret ca 1000 BTA, där varje anställd antas ha 35 BTA. Antagandet innebär att det på kontoret finns ca 30 anställda. Enligt trafik- och parkeringsutredningen är det totala tillkommande bilparkeringsbehovet 281 bilplatser. Genom samutnyttjande kan antalet parkeringsplatser minskas. Detta kan ske under förutsättning att de regleras så att vissa parkeringsplatser för boende kan användas dagtid av anställda i centrumet. För att erhålla så stor flexibilitet som möjligt ska ett parkeringsköp för boende och anställda inte reserveras för en särskild plats, utan endast ge rätt att parkera inom anläggningen. Genom att använda samutnyttjandet kan parkeringsbehovet minskas med 61 bilplatser, vilket innebär att det totala bilparkeringsbehovet blir 220 bilplatser. I samband med exploateringen byggs ett parkeringsgarage i två plan med ca 140 parkeringsplatser och ca 41 platser byggs öster om Fittja centrum. Möjligheten att bygga två överliggande parkeringsdäck med totalt 74 bilplatser öster om centrumet finns i plankartan. Tre platser läggs nära förskolan och två för personer med funktionsnedsättning läggs nära äldreboendet. Utöver dessa behålls även de 15 korttidsparkeringar som finns framför centrum idag. Totalt finns ca 260 möjliga parkeringsplatser för bil inom planområdet. Det finns utöver samnyttjandet ytterligare typer av mobilitetstjänster som kan minska parkeringsbehovet och som kan ge sänkt parkeringstal.

195 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 36 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Genom att utöka antalet bilpoolsbilar och säkerställa användningen av dem kan parkeringsbehovet reduceras ytterligare. Generellt brukar en bilpoolsbil motsvara fem parkeringsplatser. En annan möjlig mobilitetsåtgärd är att erbjuda boende på några månaders gratis SL-kort och samtidigt informera om kollektivtrafiken. Genom denna åtgärd väntas fler boende välja att resa kollektivt och parkeringstalet kan sänkas ytterligare. Andra åtgärder som underlättar människors resande men också åtgärder som minskar behovet av att göra inköpsresor kan vara lastcykelpool, rabatterad hemkörning av varor och intelligenta leveransskåp för hemleveranser. Om ordentligt med cykelparkering byggs, och standarden på dessa är god, kan dessutom parkeringstalet för bil reduceras ytterligare. Åtgärder kan vidtas för att minska efterfrågan på parkeringsplatser och för att uppmuntra boende att använda kollektivtrafik och cykel. Idag är parkeringen gratis i två timmar innan betalning krävs och det finns heller ingen övervakning av parkeringsplatserna. Om platserna avgiftsbeläggs ökar viljan att färdas till Fittja centrum med andra färdmedel än bil. Genom att sätta avgiften till en viss nivå kan efterfrågan på parkering styras. I garageplanet under befintliga centrumet, där tidigare polisen haft garage går det att skapa ca 40 parkeringsplatser. I området kring Fittja centrum finns många andra bilparkeringar som tillhör Botkyrkabyggen och som bedöms kunna användas för samnyttjande. Möjligheterna att skriva avtal med Botkyrkabyggen om dessa parkeringsplatser bör ses över. Varumottagning och angörning Exploateringen bidrar med nya målpunkter i området och som i sin tur generar mer liv och rörelse av framför allt oskyddade trafikanter på gång- och cykelvägnätet. Störst bedöms ökningen bli på gc-vägarna norr och väst om Fittja centrum. Det är viktigt att konflikter mellan oskyddade trafikanter och lastfordon minimeras och åtgärder behöver vidtas i gatunätet för att minimera konsekvenserna. En planbestämmelse om att endast fordon med angöringssyfte får trafikera dessa gc-vägar på gåendes villkor har lagts in i plankartan. Angöringstrafik för lastning och lossning till Lidl, del av Fittjahöjden och centrumet förekommer på den nya gårdsgatan mellan husen och på del av gcvägen norr om centrumet. En sort av torgbildning utförs i norra delen av planområdet som fungerar som vändplats för leveransfordon. Vändplatsen utformas så att fritt utrymme för 12-meterslastbilar uppnås. Krögarvägens vändplats, vid adressen Krögarvägen 8, kan användas för att lämna/hämta förskolebarn. Den befintliga gc-vägen mellan denna vändplats

196 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 37 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN och södra delen av Fittjahöjden föreslås byggas om till en 7,5 meter bred gångfartsgata eller 5,5 meters bred lokalgata med 2 meter bred trottoar. Gatan kommer att användas som angöringsväg för del av Fittjahöjden och det nya äldreboendet. Sopbilar, färdtjänstfordon och angöringstrafik till det nya äldreboendet kan köra vidare ut tillbaka till Krögarvägen från det sydvästra hörnet av planområdet. Allmän biltrafik tillåts inte längs denna sträcka som kommer att vara enkelriktad gata. Cykelparkering Idag finns endast 15 cykelplatser i området. Det begränsade utbudet kan vara en av anledningarna till att väldigt få väljer att cykla i Fittja. För att öka andelen cyklister bör parkeringsutbudet och kvaliteten på cykelparkeringarna förbättras. I Botkyrkas cykelplan pekas cykelparkering ut som ett åtgärdsområde för ökad cykling. I cykelplanen finns en cykelparkeringsnorm för bostäder med 2 cpl/bostad, handel/konsthall/bibliotek cpl/1000 kvm, förskola 10 cpl/1000 BTA, kontor cpl/1000 kvm och för äldreboende 0,1 cpl/boende. Enligt trafik- och parkeringsutredning är totalbehovet av cykelparkeringar 773 varav 724 är för bostäder. Att bygga alla 773 cykelparkeringar kan innebära en onödig investering med risk för låg beläggning som följd och ett ineffektivt utnyttjande av mark. Samtidigt är cykelparkeringen en viktig del för att få fler i Botkyrka kommun att cykla. Endast delar av cykelparkeringen bör byggas ut initialt och en option skapas för byggnation av resterande platser om beläggningen visar sig bli hög. Eftersom det i efterhand är komplicerat att skapa nya parkeringsplatser inomhus bör dessa byggas initialt. Cykelparkeringar utomhus placeras nära busstorget, tunnelbanestation, entréer till bostadshus och verksamheter. Cykelställen bör vara av sådan typ att det finns möjlighet att låsa fast cykeln samt ha väderskydd. Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram för planområdet har bearbetats efter samrådet och det kommer att vara styrande för gestaltning av centrumet. Riskanalys Det finns inga betydande riskkällor från väg 259 Botkyrkaleden som är en primär transportväg för farligt gods på planområdet. Angående olycksrisker med tunnelbanan har en riskutredning gjorts och genom beräkningar bedöms ha en mycket begränsad påverkan på risknivån inom planerat område. Den relativt låga hastighet på grund av närhet till

197 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 38 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN station samt avsaknaden av växlar i närheten innebär en låg sannolikhet för att en urspårning ska påverka bostadshuset. De två understa våningarna på huset har garagefunktion och ligger längre bort än de 20 meter som anges som riskområde från spåret. Det är en två meters höjdskillnad mellan spåret och fastigheten samt tåg som kommer norrifrån och som håller högst hastighet till Fittja använder spåret längs bort, vilket resulterar att den redan låga sannolikheten minskar ytterligare. I vissa fall kan skyddsräl samt skyddsmur användas för att minska sannolikheten för en kollision mellan tåg och hus, men i detta fall anses sannolikheten vara så pass låg att kostnaden inte är proportionell mot nyttan. Dagvatten Dagvatten ska hanteras enligt kommunens dagvattenstrategi. Detta innebär i korthet att rent dagvatten ska separeras från förorenat och att dagvattnet ska tas omhand lokalt (enligt LOD). Det är viktigt att gator placeras på en lägre nivå än byggnader. Resultat från avrinningsberäkningar för planområdet visar att totalavrinningen kommer att öka något efter omdaningen. Men då området kommer ha flera grönytor mellan och inom de nya hårdgjorda ytorna bedöms det finnas plats för LOD inom området. Dessutom planeras de överbyggda gårdarna samt takterrasserna på de nya bostadshusen att förses med en betydande mängd gröna inslag. Som exempel på LOD lösningar föreslås att de gröna ytor som finns på centrumgatan väster om centrumfastigheten används för infiltration av dagvatten, genom att exempelvis anlägga trädgropar med makadammagasin. Parkeringsytan i öst samt parkeringsytan söder om de nya bostadhusen kan höjdsättas på så vis att de avvattnas till svackor eller infiltrationsdiken i grönområdena utmed parkeringarna. Ett ytterligare alternativ är att avrinningen från parkeringen avleds till dagvattenkassetter under de hårdgjorda ytorna. Eftersom de gröna ytorna intill parkeringen ligger inom ett områdemed lerjord kan infiltrationsdiken behöva anslutas till befintligt dagvattennät med strypt bräddledning, alternativ avtappning på lämplig höjd. Fördröjs avrinningen från parkeringsytorna, vägen norr om centrumet samt centrumgatan bedöms avrinningen bli det samma som nuläget. Om även förskolegården används för fördröjning av takvattning från suterränghuset samt att avrinning från torget söder om centrumfastigheten fördröjs i grönytorna uppskattas avrinningen kunna minska med ca 10% jämfört med nuläget. Exploateringen anses inte utgöra ett hinder för Albysjön att uppnå god ytvattenstatus enligt uppsatta miljömål. Någon ökad risk för att råvattentäkten Östra Mälaren påverkas föreligger inte. Enligt kommunen finns i nuläget inga kända problem med översvämningar. Däremot rekommenderas att särskilt tänka på höjdsättningen av gågatorna mellan husen och förskolegården.

198 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 39 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN De överbyggda gårdarna bör förses med dränering och breddavlopp, för att möjliggöra ytlig avrinning vid extrema regn som annars riskerar att överbelasta överbyggnaderna. Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och avlopp (spilloch dagvatten). Befintlig huvudvattenledning beräknas ha tillräcklig kapacitet att försörja den nya byggnationen av Fittja centrum. Det finns en serviceledning för förbrukning idag och en för brandpost till centrumfastighet. Vid eventuella anslutningar av sprinklersystem måste konsekvenserna utredas. Anslutning av sprinklersystem ska ske med säkerhetsklass 1. Intern tryckstegning kan komma att erfordras. Befintlig anslutningspunkt för avlopp ligger på en annan fastighet. Avloppsanslutning av byggnaden i Fittja höjden ska utredas för det finns två möjliga anslutningspunkter och eventuellt en pumpstation kan behövas. Avloppet leds med självfall därefter i system med ökande kapacitet och lutning ner till SYVAB-tunnel vid Fittjapåslaget på Fittja äng söder om planområdet. Kapacitet beräknas räcka för den nya byggnationen av Fittja centrum. Ledningarna inom kvartersmark blir enskilda och de blivande fastighetsägarna ansvarar för drift och underhåll. Vad gäller höjdsättningen inom det planerade området finns det en del platser där höjdsättningen behöver planeras särskilt noggrant för att inte riskera att vatten stängs inne eller överbelastar de överbyggda gårdarna vid extrema nederbördstillfällen. Värme Planområdet kommer att förses med fjärrvärme. El Två nya e-områden för att tillgodose behoven för transformatorstationer har föreslagits inom planområdet efter samrådet. Det är viktigt att e-områdena gestaltas med hög standard som anpassas till det nya centrumet. Avfall Utrymme för hantering och hämtning av avfall ska finnas på kvartersmark. Avfallshanteringen ska ske enligt renhållningsordningen och arbetsmiljölagstiftningen.

199 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 40 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Beslut om godkännande SBN maj 2016 Beslut om antagande KF juni 2016 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Ansvarsfördelning Fastightsägarna/ exploatörerna ansvarar för utbyggnad av kvartersmark. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Planchef Raad Al Khafagy Planarkitekt

200 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN FITTJA CENTRUM GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Fittja centrum 56-56

201 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PROGRAMMETS SYFTE Programmet ska säkerställa att områdets övergripande utformning sker i enlighet med markägarens och kommunens intentioner och förväntningar för området, genom att valda lösningar och kvaliteter illustreras och formuleras i ett tidigt skede. Genom text och bild beskrivs de ambitioner och riktlinjer som byggherren i samråd med kommunen och arkitekten kommit fram till. Gestaltningsprogrammet har upprättats i ett samarbete mellan Botkyrka kommun, Fittja centrumfastigheter AB och Enterarkitektur och omfattar fastigheten Forbonden 4 och del av fastigheten Fittja 17:1. PROGRAMMETS FUNKTION Gestaltningsprogrammet fungerar som en fördjupning av detaljplanen och är ett stöddokument vid utformningen av byggnader, landskap, vägar och parkering. Programmet utgör referensmaterial i den kommande processen som framtagna handlingar kommer att prövas mot - vid ansökan om bygglov, projektering, byggande och förvaltning. TANKAR OCH VISIONER Förslaget byggde på att skapa en ny byggestaltning i Fittja. En analys av befintlliga områdets struktur visar tydligt hur identiska, repeterade höghus placerats i strikta rader efter utblickar, väderstreck och rationalitet - den klassiska modellen för det sk Miljonprogrammet. Enligt framtaget detaljplaneprogram för stadsdelen (Framtid Fittja, maj 2012) så efterfrågas att nya byggnader ska komplettera Fittja på olika sätt. Variation kom att bli ett motto för den nya gestaltningen. Man vill skapa oregelbundenhet och nya alternativa uttryck för vår tids byggnader. I likhet med befintliga byggnader ska de nya husen anpassas efter stads- och landskapsbilden. Nuvarande höghus och loftgångshus är byggda i serier och är anpassade efter landskapet. Den för Fittja så karaktäristiska skylinen med sina befintliga höghus ska behållas, men kompletteras av ett annat, mer spetsigt avslut mot himlen. En modern vidareutveckling av betong som utrycksmedel. En av Miljonprogrammets grundidéer var att skilja funktioner ifrån varandra. Bo på ett ställe och jobba, handla på ett annat. Man vill med förslaget istället göra tvärtom. Inom det nya centrumet ska man kombinera bostäder, handel, vård, kontor och mötesplatser. Här ska det röra sig människor på dygnets alla timmar för en tryggare och mer levande stadsmässig karaktär än idag. BOSTADSHUSEN Utgångspunkten blev de två vinklade bostadshusen som varierar i våningstal efter en klättrande modell med de högsta punkterna tydligt markerade i en, av tomten given, spetsig planform. Dessa två husvolymer placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel, parkering eller andra lokaler. Den vinklade principen bygger på en 2

202 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM byggvänlig och rationell idé om flexibla, spegelvända bostäder, där varje trapphus avslutas med en egen takterrass högst upp. Terrassen ger möjlighet för de boende till en gemensam utomhusyta, bara för de närmaste grannarna. Ett mer privat komplement till bostadsgårdarna. Grillkvällar och egna odlingslådor utan att behöva lämna sitt trapphus. De stora husen ska vara ljusa. Fittjas övriga färgskala går i brun-gul-rött. De nya husen talar om något annat och kläs i vitt med accentkulörer i en grön-blå färgskala. Ett sätt att tydligt, med respekt för stadsdelens befintliga arkitektur markera skillnaden mellan gammalt och nytt. För att förstärka en grön karaktär föreslås att utvalda utomhusytor får konstgräs, en annorlunda och välkomnade tya som passar lika bra till lek som umgänge även när det inte är sommar och det riktiga gräset blommar. PÅBYGGNAD BEFINTLIG CENTRUMFASTIGHET I vinkel mot de två bostadshusen föreslås en påbyggnad av befintligt centrumhus för stadsdelens nya äldreboende. Påbyggnaden blir i tre våningar och får en uppbruten, varierad fönstersättning med stora glaspartier ihop med täta delar i bronsglimmer. Ljus och utblickar för de många gånger stillasittande boende. Den slitna plåtfasaden på den befintliga husdelen renoveras och byter sin blekta beigeröda kulör mot svart med de tydliga fönsterbanden förstärkta i kontrasterande vitt. För att binda ihop centrumfastighetens olika delar kläs entrévåningen, i såväl den befintliga gallerian som vid de nya lokalerna med en helt ny glasfasad. En konskvent vertikal indelning på glaspartierna ger en tydlig, egen karaktär. Varierade bredder på täta (ev. svarta) respektive genomsiktliga glasytor, som likt en streckkod löper runt om hela fastigheten. I fastighetens sydvästra del, nära tunnelbanestationen, föreslås ett spetsigt närmast skulpturalt torn (Fittja Tower) som kan vara kontor, studentbostäder eller hotell. FITTJAHÖJDEN Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. 3

203 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET OFFENTLIGA RUMMET INOM KVARTERET FORBONDEN 4 Känslan av stadsmässighet ökar med trängre gaturum. Gatorna inom kvarteret Forbonden 4 bör vara avgränsade och väl definirade av golv och väggar. Väggar utgörs av husfasader och vegetation. Golvets horisontella avgränsning utgörs av gatans markbeläggning. Husens och gatans användning bör stämma överens eftersom gaturummets utformning ger förutsättningen för hur stor grad av liv och aktiviteter som uppstår i gatumiljön. Träd och samordnad materialanvändning ger tydlighet och riktning i gaturummet. Gator som är breda visuellt smalnas av genom trädplanteringar och lägra höjd på stolpbelysning. Gatorna bör innehålla enhetliga och igenkännbara material och typutformningar. MÖBLERING Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. CYKELSTRÅK Cykeltrafiken sker i blandtrafik i en shared-lösning på föreslagna gator inom området och cykelparkeringar föreslås på flera ställen. Cykelställen bör ha en utformning som ökar stöldsäkerheten och därmed gör det möjligt att låsa cykeln fast i ramen. BELYSNING En samverkan mellan gatubelysningen och den omkringliggande fasad- och skyltfönsterbelysningen är viktigt för att få balans mellan ljuskällor. Det är viktigt att samma typ av armatur används längs ett stråk och inom ett sammanhängande område. Kvartersmarkens belysning bör harmoniera med den allmänna platsmarkens belysning. GRÖNYTOR Träd och grönska bör utgöra ett viktigt inslag i gatumiljöerna i området. Träden är ett effektivt sätt att ge en gata en tydlig stadsmässig prägel. Träden kan fungera som rumsavskiljare och därmed hjälpa till att smalna av breda gator. En annn positiv effekt är att en trädplanterad gata har en hastighetsdämpande effekt eftersom gatan uppfattas som smalare. Trädgroparna kan med fördel även utnyttjas till lokalt omhändertagande av dagvatten. 4

204 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA CENTRUMSTRÅKET Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot Fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs gaturum som idag är lite av en baksida. Verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser. Stråket består av flera delar som sammanbinds med befintligt gångstråk norrifrån. Stråket är huvudsaktligen bilfritt men de vändzoner som finns integrerade utformas som en shared space-lösning som fokuserar på samspelet mellan trafikanter. Stråket bör gestaltas med material, markbeläggning, möblering, plantering och belysning som bidrar till att skapa en stadsmässig och inbjudande karaktär. Här bör ges möjlighet till olika typer av aktiviteter och inbjuda till vistelse och möten. Möjligheter för uteserveringar möjliggörs i gestaltningen av stråket. Stråket bör ges en god belysning för att öka tryggheten. GÅRDSGATAN MELLAN DE NYA BOSTADSHUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där endast trafik för inkommande transporter tillåts. Detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockel- våningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Den stadsmässighet i gaturum som föreslås i centrumstråket bör återspeglas även i detta gaturum. Focus bör ligga på de oskyddade trafikanterna och gatan utformas som en shared space-lösning med fokus på att få ner hastigheten. GATA FÖR VARUTRANSPORTER I OMRÅDETS NORRA DEL Denna gata utformas främst för varutransporter men utgör även ett viktigt gång- och cykelstråk som bör beaktas i gestaltningen av gatan. BOSTADSGÅRDAR OCH TERRASSER Även om bostadsgårdar och terrasser har en halvprivat/privat karaktär så är de viktiga inslag i den yttre miljön. Gårdarna ligger på takbjälklag. Det är därför extra viktigt att skapa planteringsytor med djupa växtbäddar för träd samt gestalta gårdarna med omsorg. 5

205 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IDAG - HÖGA VOLYMER - ENFORMIGHET - LÅNGA VOLYMER - REPETITION Fittja centrum består idag av repetitiva, storskaliga strukturer tidstypiska för miljonprogramsåren. Rätvinkliga block i beige/röd färgskala bidrar till områdets entoniga karaktär. Man har idag problem med de baksidesområden som dessa rätvinkliga strukturer skapar och den otrygghet som dessa ofta ger upphov till. Även områden där människor naturligt passerar blir då otrygga. Man kan se arkitektoniska kvaliteér med denna tidstypiska gestaltning, inte minst med hur husen har placerats i landskapet. Bristande underhåll av såväl byggnaderna som kringliggande utemiljöer har dock en negativ påverkan på intrycket. Förhållningssättet till den befintliga arkitekturen är att man av respekt och förtåelse till en annan tid ska undvika att kopiera eller efterlikna det vidare i Fittjas framtida utveckling. 6

206 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IMORGON - VARIERAD HÖJD - LEKFULLA FASADER - VARIERAD LÄNGD - AVVIKANDE MÖNSTER OCH RIKTNINGAR Målet i arbetet med Fittja centrum har utgått ifrån att bryta upp den liksidiga struktur som råder idag och att genom en diversitet i höjd och uttryck möta och plocka ner skalan till en en mer mänsklig nivå. Tankarna om just diversitet går igen i arkitekturen med varierade fasader i glas, betong och skivmaterial, samtidigt som centrumet hålls samman genom en återhållen färgskala i svart och vitt, med grönt som accentkulör. Formspråket i arkitekturen talar om en ny tid i ett område där just tiden länge stått stilla. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs centrumet och gaturummet som idag är baksidan av torget aktiveras med verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet samt ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser. 7

207 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA FÖRSLAGET Fittja Tower Forbonden Fittjahöjden Befintlig LIDL-butik Bostadshus väster Bostadshus öster FITTJA TOWER Föreslagen hotell-, student- eller kontorsbyggnad med verksamhetslokaler i de nedre planen. FORBONDEN Verksamhetslokaler i nedre plan, befintlig verksamhet samt föreslaget äldreboende i de övre planen. FITTJAHÖJDEN Bostadshus med verksamhetslokaler i de nedre våningsplanen. BOSTADSHUS VÄSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över verksamhetslokaler för ex. bibliotek i bottenplan. BOSTADSHUS ÖSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över parkering i två plan. 8

208 BEFINTLIG LIDL-BUTIK MÖJLIG VERKSAMHET GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM SITUATIONSPLAN BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA / EV. FÖRSKOLA BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA MÖJLIG LOKALYTA BEFINTLIG KÄLLARE TEKNIK/ LGHSFRD PARKERING TEKNIK/ LÄGENHETSFÖRRÅD PARKERING LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION 9

209 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FASAD MOT ÖSTER, SKALA 1:400 (A3) NYTT TRAPPHUS (UTRYMN) FORBONDEN 4 (BEFINTLIGT CENTRUM) Principer för material och fasader NYTT TRAPPHUS PÅBYGGNAD Fasadprincip enligt fasadutsnitt BEFINTLIG BYGGNAD Befintliga fönster och täta partier byts eller målas om. Plåtfasaden målas svart. BEFINTLIG BYGGNAD Uppglasad sockelvåning, för princip se sida 14 FASADPRINCIP FASAD MOT VÄSTER, SKALA 1:400 (A3) FASADGLAS grått grått FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar FASADGLAS varmgul/koppar RÄCKE glas glas i varierande i kulörer kulörer lika lika fasad fasad RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad FRANSK BALKONG FRANSK BALKONG FASAD MOT NORR, SKALA 1:400 (A3) FÖNSTER ingen ingen bröstning, höjd höjd FÖNSTER FASAD MOT SÖDER, SKALA 1:400 (A3) ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart svart FASADGLAS svart FASADUTSNITT FASADUTSNITT, SKALA 1:100 1:100 (A3) (A3) FASADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3) 10

210 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJAHÖJDEN Principer för material och fasader BOSTÄDER i fyra plan FÖRSKOLA i två plan VERKSAMHETSLOKALER exempelvis konsthall, bibliotek och restaurang Fasad mot söder FASADPRINCIP BURSPRÅK Burspråk i accentkulör VY FRÅN NORDOST FASAD Vita fasadskivor A005 FÖNSTER Ramar kring fönster SOCKELVÅNING Uppglasad FASADUTSNITT 11

211 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM BOSTADSHUS Principer för material och fasader BOSTÄDER SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FASADPRINCIP BALKONGER & ENTRÉER Indragen fasad i accentkulör FASADER Matrisgjuten betong i varierat mönster FÖNSTER Fönster i kontrasterande svart BALKONGFRONTER Glas FASADUTSNITT 12

212 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Principer för material och fasader BOSTÄDER Fasaden delas in i horisontella band av glas och mörka skivor, vilka ges extra djup för att skapa liv i fasaden. SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FITTJA CENTRUM - BOENDE Kv FORBONDEN, BOTKYRKA IDÉSKISS johan.ljungqvist@enterarkitektur.se johan.lund@enterarkitektur.se

213 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR UPPGLASAD SOCKELVÅNING UPPGLASAD SOCKELVÅNING En uppglasad sockelvåning binder samman centrums olika delar. Fasaden återkommer både i butikslokaler och i garagedelar som en röd tråd för såväl nya som befintliga fasadytor i markplan. FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar NYT Där räcke finns ovan sockelvåningen får den samma indelning som våningen under. RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad De glasade sockelvåningarna delas in i olika vertikala delar. Klarglas varieras med tonade glasytor, eventuellt i svaga färger på såväl FRANSK transparanta BALKONG som täta delar. FÖNSTER ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart ADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3) REFERENS FÖR FASAD - KV. RUDAN PARKERINGSGARAGE, SOLNA 14

214 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR PARKERINGSDÄCK Öster om de nya bostadshusen föreslås ett två våningar högt parkeringsdäck, vilket anpassas till befintliga marknivåer och leder vidare till intilliggande garage. Byggnadens fasad föreslås bli klädd med ett yttre skikt av transparant sträckmetall vilken ges en lekfull, storskalig mönstersättning i varma toner. En transparant och tidlös volym med möjlighet att låta omgivande grönska klättra upp och bli en tydlig del av fasaden. 15

215 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM GÅRDSGATA MELLAN HUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där fotgängaren lämnas företräde och endast trafik för inkommande transporter tillåts. Detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockelvåningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Markbeläggning och ljussättning bidrar till att skapa en stadsmässig karaktär och ge trygghet under hela dygnet. 16

216 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM VY FRÅN ANDRA SIDAN TÅGSPÅREN Entrén till nya Fittja centrum markeras av bostadshusen och Fittja Tower. Byggnaderna fungerar med sitt formspråk som identitetsskapare och visuell knutpunkt för området och är det som besökare och boende först möter när de kliver av vid stationen. 17

217 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Fittja tower föreslås som en påbyggnad på befintlig centrumfastighets södra del. Det närmast skulpturala höghuset markerar den nya entrén till stadsdelen. En flexibel fönsterbandsfasad skapar möjlighet för flera olika funktioner i huset. Med sitt centrala läge kan huset tänkas inrymma allt ifrån studentbostäder till stadsdelens första hotell. 18

218 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY UPPGLASAD ENTRÉVÅNING Befintlig galleria rustas upp med en ny glasfasad. Uttrycket på denna följer runt hela centrum och länkar samman de olika delarna. 19

219 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NYTT CENTRUMSTRÅK Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken. 20

220 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY GLASFASAD RUNT CENTRUM Entrévåning av det befintliga centrumet och av den nya bebyggelsen ska få en ny glasfasad. Detta ska öka ljuseffekter särskilt för de låga husen norr om planområdet och skapa kontakt mellan inne och utemiljö. 21

221 1 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Referens Raad Al Khafagy Granskningsutlåtande Detaljplan för Fittja centrum, Fittja, Botkyrka kommun Beskrivning av granskningsförfarandet Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till detaljplan för Fittja centrum. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Fittja centrum. Planförslaget har varit på granskning under tiden till Handlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset och på kommunens hemsida under denna tid. Förslaget har sänts ut till samtliga berörda fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista, samt berörda remissinstanser. Kungörelse var införd i Dagens Nyheter Total har 13 yttranden inkommit under granskningen, samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har varit en stor spännvidd på de synpunkter som kommit in varför synpunkterna kommenteras individuellt nedan. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post fornamn.efternamn@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

222 BOTKYRKA KOMMUN 2 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inkomna yttranden för aktuell detaljplan inom granskningstid Inkomna synpunkter Kommentar 1. SRV Har inget att erinra 2. Svenska kraftnät Har inget att erinra 3. Södertörns Fjärrvärme Har inget att erinra 4. Länsstyrelsen Har inget att erinra 5. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Har inget att erinra 6. Försvarsmakten Har inget att erinra 7. Södertörns brandsförsvar Har inget att erinra 8. Trafikverket Har inget att erinra 9. Trafikförvaltningen (SL) 10. Lantmäteriet 11. Vattenfall 12. Hyresgäst på Forvägen samt ordförande i lokala hyresgästföreningen 13. Verner Hedenblad 1. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen ser fortsatt det som mycket positivt att den höga tillgängligheten till kollektivtrafik i Fittja centrum här utnyttjas genom tillskapandet av nya bostäder och verksamheter. Detaljplanen är direkt angränsande till tunnelbanan varför ett genomförandeavtal behöver upprättas för att säkra anläggningen under byggskedet. Kontakt har tagits angående undertecknande av avtal och trafikförvaltningen inväntar svar från byggherren. Avtalet är dock fortfarande inte undertecknat och detta måste ske innan antagandet.

223 BOTKYRKA KOMMUN 3 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Kommentar Fittja Centrum Fastigheter AB kommer att upprätta och underteckna ett genomförandeavtal med Trafikförvaltningen innan detaljplanen antas. 2. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall noterar den triangulära formen av det Södra E-området, formen gör det svårt att nyttja. Vattenfall skulle gärna se att detta var rektangulärt. Med samma bredd och längd. Vid en okulärbesktning noterade Vattenfall att bilar stod parkerade på platsen och blockerade tillfartsvägen. Denna väg måste hållas tillgänglig när transformatorstationen är uppförd. Vattenfall har även noterat bestämmelsen n1 vegetation ska finnas vid det norra E-området. Buskage och träd får inte förekomma ovan eller i närhet till Vattenfalls anläggningar. Då växande rötter kan orsaka stor skada på Vattenfalls kablar. Med driftstopp/avbrott som en möjlig konskvens. Vattenfall önskar att buskar/träd inte planeras närmare än 2 meter från Vatten falls nätstation. Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med Vattenfall och Botkyrka byggen kommit överens om E-områdets placering, formen och tillgänglighet. 3. Lantmäteriet Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att detaljplanen för Fittja Centrum har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen avstycka föreslagna fastigheter, överföra mark genom fastighetsreglering mellan berörda fastighet samt eventuellt inrätta servitut eller gemensamhetsanläggningar för olika ändamål så att fastigheterna kan fungera på ett tillfredställande sätt. Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser x-område I plankartan finns ett antal x-områden med olika indexering där avsikten från planförfattaren troligen har varit att försökt skapat en möjlighet för allmänheten att ta sig till och från till kommunal fastighet och allmän plats. Någon närmare förklaring hur detta ska gå till finns inte angivet i konsekvenserna av detaljplanen. Öster och väster om området betecknat med x2 inom markanvändning DCB saknas x-område som stöd att ta sig hela vägen inom karterasmark.

224 BOTKYRKA KOMMUN 4 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten E-område E-området i den västra delen av detaljplanen saknar koppling till allmän plats. möjlighet att ta sig till detta E-område är inte beskrivet i konsekvensbeskrivningen till detaljplanen. Någon förklaring till inlösen ska gå till finns inte. Planbeskrivning Detaljplanens konsekvenser kan inte anses vara ordentligt beskrivna för att uppfylla 4 kap 31 och 4 kap 33 i Plan- och bygglagen (PBL). I planhandlingarna hänvisas till att kostnader kommer att regleras i olika avtal mellan kommunen och den nu aktuella exploatören. För övriga berörda och framtida intressenter är detta inte till fylles. En detaljplan ska vara så tydlig att alla kan förstå den och inkomma med värdefulla synpunkter i processen. Ekonomiska schabloner där kostnadsposter och intäktsposter hade funnits med hade klargjort en förväntad planvinst och nytta att genomföra projektet. De fastighetsrättsliga kostnaderna som förrättningar genererar beslutas av Lantmäteriet i de olika förrättningarna. Parterna kan komma överens om fördelningen av dessa kostnader genom att avtala eller komma skriftligen komma överens om detta. I annat fall är det Lantmäteriet som anger skäl för beslut och fattar detta beslut. Grundkarta och fastighetsförteckning Lantmäteriet ifråga sätter underlagsmaterialet till detaljplanen då grundkartan inte är aktualiserad på över 1 år, daterad i januari En aktualisering av materialet torde övervägas. Kommentar Plan- och genomförandebeskrivning har kompletterats med Lantmäteriets synpunkter. Grundkartan och fastighetsförteckning är det samma som i granskningen. 4. Hyresgäst på Forvägen samt ordförande i lokala hyresgästföreningen Fortsättning på Bestridande av förslag för ombyggnaden av Fittja Centrum med omnejd (inskickat under samrådsperioden sommaren 2015 av undertecknad). Bygg inte högre än våra låghus på Forvägen. Syftet med mitt bestridande var att öppna ögonen för det som redan i den ursprungliga förslaget har konstaterats, nämligen att: befintliga hus närmast norr om planområdet riskerar att få en kraftig slagskugga från planerade höga bostadshus inom planområdet. Ansträngningar behöver göras för att minska denna påverkan. Jag kan enbart konstatera efter att ha läst Samrådsredogörelsen att: nej, det görs inga ansträngningar av inblandade beslutsfattande parter för att minska denna påverkan! Det tas alltså ingen hänsyn till den bostadsmiljö som kommer påverka inte

225 BOTKYRKA KOMMUN 5 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten bara oss i låghusen på Forvägen, men enligt solstudien som författas och utarbetats av Enter Arkitektur/Johan Ljungqvist och Ulrika Cedwin, även kommer påverka de boende i Forvägens höghus upp till minst 4:e våningen samt utegårdarna och därmed lekplatserna under vissa perioder under året. Jag efterlyser dessutom en solstudie som visar vintersolståendet som infaller runt den december varje år. Är det medvetet att denna underhålles oss och alla beslutsfattare då den uppenbarligen kommer innebära total slagskugga för bostadshusen på Forvägen? Jag konstaterar således att: det enda som Botkyrka kommuns beslutsfattare är intresserade av är att tillfredsställa Fittja Centrum Fastigheter AB:s planer på att exploatera och därmed tjäna pengar på en bebyggelse och utveckling av Fittja centrum. Kommunen kommer därefter kunna framhäva att det i Botkyrka kommun faktiskt görs något åt den pågående bostadskrisen! Ingen som helst hänsyn tas alltså till oss befintliga hyresgäster på Forvägen. Uppenbarligen är vi lägre stående medborgare i kommunen då våra åsikter ej räknas? Detta är inte acceptabelt och jag bifogar därför 100 underskrifter från oss boende på Forvägen. Slutligen vill jag återigen framhäva att jag och de grannar hyresgäster vars underskrifter jag bifogar, inte är emot att bostäder byggs. Vi är emot att det byggs högre än våra egna låghus som medför nästan total slagskugga för oss boende på Forvägen. Vi protesterar mot att bostäder byggs på vår hälsas och välmåendes bekostnad. Vår boendesituation ska inte behöva försämras för att lösa Botkyrka kommuns läns bostadskris. Huvudsakligen därför att det planeras att byggas monstruösa höghus som kommer att eliminera vår tillgång till dagsljus/solljus under den större delen av året och att detta inte är acceptabelt då de boende här är till stor del barnfamiljer och äldre. Anpassa i stället höjden på de nya bostäderna så att både gamla och nya hyresgäster kommer få tillgång till det dagsljus och direkt solljus som vi har rätt till! Kommentar Översiktsplanen som är antagen av kommunfullmäktige i maj 2014, anger att Fittja är avsett för tät stadsbygd och att man ska arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse. Förslaget till detaljplan ligger väl i linje med översiktsplanens intentioner för Fittja. Ett program för området Framtid Fittja upprättades och godkändes Enligt detta program är Fittja centrum ett av de utpekade områden där man vill utreda en förtätning av bostäder och även utveckla centrum med en utökning av lokaler. Att utöka centrumet med bostäder skulle kunna ge mer liv och trygghet åt platsen. En ombyggnad av den befintliga centrumbyggnaden kan också stärka platsen

226 BOTKYRKA KOMMUN 6 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten om verksamheterna riktar sig mer utåt med entréer och skyltfönster mot torg och gångvägar. Läget lämpar sig väl för en etablering. Områdets stora fördel är dess närhet till kollektivtrafik, att infrastruktur redan finns och att det finns utrymme för nya verksamheter. En högre exploatering medför ett bättre utnyttjande av VA-kapaciteten. Med ett större antal bostäder kan området utvecklas tydligare med särdragen i centrumsbebyggelse. De loftgångshusen på fastighet Forbonden 3 norr om planområdet ligger redan lägre än marknivån. Ny bebyggelse som ska ligga mittemot med fler än två våningar, kommer att påverka solförhållandet för dessa hus negativt. Att sänka byggnaderna till två våningar minskar exploateringsgraden på planområdet väsentligt, vilket motsätter planenssyfte. Den reviderade solstudier, som jämför solförhållande med och utan den nya bebyggelsen visar att solförhållandena för gården och de höga husen norr om planområdet marginalt påverkas. Tillgång till dagsljus för de låga husen finns kvar men tillgång till direkt solljus försämras. Kravet på glasad fasad i entrévåning runt centrumet kommer att skapa bättre ljuseffekter för området omkring. Det ligger i allmänintresset att utveckla och förtäta bebyggelse i Fittja centrum, stärka platsen, skapa nya arbetstillfällen, utöka centrumet med verksamheter och bostäder som kan ge mer liv och trygghet för invånare i området och att ta till vara det kollektivtrafiknära läget. 5. Synpunkter, Fittja centrum, Verner Hedenblad Jag såg vad ni planerade för Fittja centrum på Stockholm projekt. Jämför gärna med det här nybygget i Nederländerna: fler lägenheter per yta och 1000x trevligare. eller varför inte bara med Stockholms innerstad/sundbyberg? Kommentar Det hänvisade projektet kan inte jämföras med Fittja centrum för varje projekt har sina egna särskilda förutsättningar. Charlotte Rickardsson Gruppchef Plan Raad Al Khafagy Planarkitekt

227 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE - VÅRDAGJÄMNING FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE johan.ljungqvist@enterarkitektur.se ulrika.cedwin@enterarkitektur.se :00 18:00

228 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE - VÅRDAGJÄMNING FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE johan.ljungqvist@enterarkitektur.se ulrika.cedwin@enterarkitektur.se :00 18:00

229 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE-SOMMARSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE :00 18:00

230 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE-SOMMARSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE :00 18:00

231 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE-VINTERSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE :00 18:00

232 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE - VINTERSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE johan.ljungqvist@enterarkitektur.se ulrika.cedwin@enterarkitektur.se :00 18:00

233 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2016:105/ 13 Markförfrågningar från föreningar och samfund (sbf/2016:105) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra uppdraget från kommunfullmäktige i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Sammanfattning Uppdraget kommer att hanteras på följande sätt: Lista på tänkbara platser kommer att utredas närmare för att sålla ut de platser som kan erbjudas intresserade föreningar och samfund. Därefter kommer kontakt tas med de föreningar och samfund som anmält intresse för en direktanvisning och erbjuda mark till dem som uppfyller kraven i Riktlinjer för markanvisningar till föreningar, trossamfund och andra icke kommersiella verksamheter. Ärendet Kommunfullmäktige gav , 25 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att direktanvisa mark till föreningar och samfund, med antingen försäljning eller via tomträttsupplåtelse. Det har också tagits riktlinjer för dessa markanvisningar. Till ärendet finns också en lista på tänkbara platser som skulle kunna bli direktanvisade men en närmare utredning måste göras innan någon plats finns för anvisning. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

234 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:105 Referens Agneta Engver-Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnd Markförfrågningar från föreningar och samfund Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra uppdraget från kommunfullmäktige i enlighet med tjänsteutlåtandet nedan Sammanfattning Kommunfullmäktige gav , 25 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att direktanvisa mark till föreningar och samfund, med antingen försäljning eller via tomträttsupplåtelse. Samhällsbyggnadsförvaltningen har för avsikt att hantera uppdraget på följande sätt: Lista på tänkbara platser kommer att utredas närmare för att sålla ut de platser som kan erbjudas intresserade föreningar och samfund. Därefter kommer kontakt tas med de föreningar och samfund som anmält intresse för en direktanvisning och erbjuda mark till dem som uppfyller kraven i Riktlinjer för markanvisningar till föreningar, trossamfund och andra icke kommersiella verksamheter. Ärendet Kommunfullmäktige gav , 25 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att direktanvisa mark till föreningar och samfund, med antingen försäljning eller via tomträttsupplåtelse. Det har också tagits riktlinjer för dessa markanvisningar. Till ärendet finns också en lista på tänkbara platser som skulle kunna bli direktanvisade men en närmare utredning måste göras innan någon plats finns för anvisning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har för avsikt att hantera uppdraget på följande sätt: Listan på tänkbara platser kommer att utredas närmare för att sålla ut de platser som kan erbjudas intresserade föreningar och samfund. I bedömningen kommer även en avvägning att göras mellan vilket ändamål Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post agneta.engver@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

235 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:105 som är lämpligast. Därefter kommer kontakt tas med de föreningar och samfund som anmält intresse för en direktanvisning och erbjuda mark till dem som uppfyller kraven i Riktlinjer för markanvisningar till föreningar, trossamfund och andra icke kommersiella verksamheter. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Agneta Engver Lindquist Markchef Expedieras till Markchef Agneta Engver Lindquist

236 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr K2014: Markförfrågningar från föreningar och samfund (KS/2014:651) Beslut Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att direktanvisa mark till föreningar och samfund, med markförsäljning eller tomträttsupplåtelse. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Kultur- och fritidsnämnden har ett uppdrag om att göra en kompletterande inventering av behovet av och tillgången på lättillgängliga möteslokaler. De ska också utarbeta övergripande riktlinjer för kommunens åtagande och ambitioner för mötesplatser. Kommunstyrelseberedningen utvidgade uppdraget till att gälla riktlinjer för markförfrågningar från föreningar och samfund. Uppdraget skulle hanteras tillsammans med kommunledningsförvaltningen. Samtidigt fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att kartlägga de föreningar som hittills efterfrågat mark eller lokaler i kommunen och söka lämpliga markområden för dem. Efter en grov utredning har kommunledningsförvaltningen hittat tio platser att utreda vidare. Dessa är: 1. Kärsby IP, Norsborg 2. Syd, sydväst om Kärsby IP, Norsborg 3. Två platser intill Hallunda gård, Hallunda 4. Tre källors väg, Eriksberg 5. Gula villan med omnejd, Alby 6. Entrén till Gula villan, Alby 7. Nära Subtopia, Alby 8. Alhagsvägen 97, Alby

237 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014: Fastighet Posthagen 1, Fittja 10. Fastighet Fittjaskolan 1, Stökhagsvägen, Fittja Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 49. Yrkanden Yngve RK Jönsson (M), Jimmy Baker (M) och Kia Hjelte (M) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag, bilaga. Gabriel Melki (S), Robert Steffens (C) och Mats Einarsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot avslagsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen

238 Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 25 Markförfrågningar från föreningar och samfund (KS/2014/651) Utifrån Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om att göra en kompletterande inventering av behovet av möteslokaler föreslås Samhällsbyggnadsnämnden nu direktanvisa mark för försäljning eller tomträtt till föreningar och samfund. Detta föreslås, häpnadsväckande nog, ske i huvudsak väldigt bra lägen, där det oftast redan är planerat för olika grader av stadsbebyggelse. I de två tomter som ligger vid Rotemannen-området (inklusive den Gula villan) så har detta skett utan något som helst samråd med berört kommunalt bolag. Ifrågasätter detta utifrån främst två sakliga skäl: Det ena är att vi har en skriande bostadsbrist. Att då börja direktanvisa mark till föreningslokaler är enligt vårt sätt att se det, helt fel prioritering. Är det något vi ska direktanvisa mark för så är det fler bostäder, i blandade upplåtelseformer. Det andra är bristen på mark för näringslivsetableringar. Det är minst lika viktigt (som bostäder) att se till att det finns attraktiv mark för företagsetableringar, eller för företag som behöver mer mark för att kunna expandera sin verksamhet. Botkyrka ligger, i ett länsperspektiv, alldeles för lågt på de olika företagsrankingarna, utav flera anledningar. En tillräckligt stor grad av förståelse för vikten av att kunna få mark i logistiskt gynnsamma lägen är en av anledningarna. För oss moderater så är den rimliga ordningen att föreningarna får förhandla om lokaler ur befintligt bestånd, alternativt att de, om resurserna finns, köper tomter på marknaden. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att avslå ordförandeförslaget. Jimmy Baker Kia Hjelte Sid 1 (1)

239 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:54 14 Parkeringsprogram för Botkyrka kommun (sbf/2012:54) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en parkeringspolicy och ett parkeringsprogram i enlighet med de nya riktlinjerna för styrdokument. Sammanfattning Förvaltningen har fram till årsskiftet tagit fram ett underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun. Under arbetet med programmet har kommunen sett över utformningen av sina styrdokument, vilket för parkeringsprogrammets del innebär att det bör redigeras och delas upp i en policy och ett program. Förvaltningen överlämnar därför det framtagna underlaget till parkeringsprogram som orientering, med avsikt att återkomma till hösten med slutliga förslag till policy respektive program för fastställande. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har sen 2012 haft i uppdrag att ta fram ett förslag till parkeringsprogram för kommunen. Arbetet har intensifierats under 2015, med intern remisshantering mm, och sen årsskiftet finns ett färdigt underlag till ett program. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

240 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:54 Referens Magnus Andersson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Parkeringsprogram för Botkyrka kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden mottager framtaget underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun, samt godkänner förvaltningens förslag till fortsatt hantering av programmet. Sammanfattning Förvaltningen har fram till årsskiftet tagit fram ett underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun. Under arbetet med programmet har kommunen sett över utformningen av sina styrdokument, vilket för parkeringsprogrammets del innebär att det bör redigeras och delas upp i en policy och ett program. Förvaltningen överlämnar därför det framtagna underlaget till parkeringsprogram som orientering, med avsikt att återkomma till hösten med slutliga förslag till policy respektive program för fastställande. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har sen 2012 haft i uppdrag att ta fram ett förslag till parkeringsprogram för kommunen. Arbetet har intensifierats under 2015, med intern remisshantering mm, och sen årsskiftet finns ett färdigt underlag till ett program. Under arbetet med programmet har kommunen sett över utformningen av styrdokument och 2015 antog kommunfullmältige nya riktlinjer (2014:495). Syftet med dem var att förtydliga hur kommunens olika styrdokument ska utformas och vad de ska innehålla. I riktlinjerna delas dokumenten upp i reglerande, normerande och aktiverande för att tydliggöra deras syfte, innehåll och utformning. För parkeringsprogrammet innebär det att det framtagna materialet bör redigeras och delas upp i en policy som beskriver det övergripande syftet med kommunens parkeringspolitik, medan de konkreta målen samlas i ett program. Ambitionen är att båda dokumenten på detta sätt kan bli kortare och tydligare.

241 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:54 Förvaltningen överlämnar därför det framtagna underlaget till parkeringsprogram till nämnden som orientering, med avsikt att återkomma till hösten med slutliga förslag till parkeringspolicy respektive parkeringsprogram för fastställande. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Förvaltningschef Ulrika Persson Gata/parkchef Bilaga: Underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun

242 Underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: skriv nummer exempelvis KS/xxx:xx Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

243 Dokumentet ersätter: skriv doku7mentnamn samt diarienummer. Om inget tidigare dokument, ta bort text i fältet Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument: skriv namn på dokument som hänger ihop med detta. Om inga relaterad dokument, ta bort text i fältet

244 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förord... 5 Definitioner... 6 Sammanfattning... 7 Varför ett parkeringsprogram?... 7 Mål för parkering... 8 Riktlinjer för parkering Inledning En växande region skapar nya utmaningar Varför behövs ett parkeringsprogram? Syfte Hur ska parkeringsprogrammet användas? Resande och parkering i Botkyrka Zonindelning Mål för parkering Övergripande mål Inriktningsmål för parkering Riktlinjer för parkering Parkeringsnorm Flexibla parkeringsnormer Reservera mark för parkering Parkering på annan fastighet och samnyttjande Reglering av gatuparkering Tidsreglering av parkering Parkeringsavgifter Infartsparkering Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Utformning av cykelparkering Utformning av bilparkering vid nybyggnation Parkering för rörelsehindrade

245 3.13. Parkering för elbilar och bilar i bildelningstjänst Motorcykel- och moped klass I -parkering Lastbilsparkering Avlämningsplatser Zonförbud gällande parkeringar Tillstånd och dispenser för rörlig och för stillastående trafik Genomförande och uppföljning Åtgärdsplan Uppföljning av mål och genomförande

246 Förord Gata/park enheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen fick under år 2012 i uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett parkeringsprogram. Arbetet med parkeringsprogrammet har genomförts av trafikplanerare Serop Bidros (till och med juli 2015) och trafikplanerare Liselott Söderström (från och med aug 2015 till färdigställande). En arbetsgrupp bestående av trafikplanerare Ebrahim K Zadeh, trafikplanerare Mitzie Molin och trafikplanerare Serop Bidros, utvecklingschef Per-Anders Framgård, miljöutredare Gunilla Isgren och projektledare Sofia Hofstedt har bidragit med synpunkter under arbetets gång. En styrgrupp bestående av samhällsbyggnadschef Magnus Andersson, gata/park-chef Ulrika Persson, exploateringschef Agneta Engver, miljöchef Inger Molander, planchef Charlotte Rickardsson, verksamhetsutvecklare Pia Gradin och fastighetschef Tomas Eriksson har följt arbetet och lämnat synpunkter. 5

247 Definitioner Bildelningstjänst vanligast är bilpool men numer förekommer även andra lösningar, t ex car2go. Grön resplan för företag/arbetsplatser innebär att arbetsgivaren tillhandahåller ett paket av åtgärder för att uppmuntra sina anställda att använda mer miljöanpassade färdsätt än egen bil. Resplanerna fokuserar oftast på de anställdas resor till och från arbetet, men kan också innehålla åtgärder som riktar sig till tjänsteresor och leveranser. 1 Hållbart resande - transporter och resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Mer konkret menas med hållbart resande i första hand resandet med hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik och att resor inte behöver genomföras alls. I andra hand kan även en effektivare bilanvändning, i form av exempelvis bilpool eller samåkning, och i viss mån också resor med fossilbränslefria och bränslesnåla fordon räknas som hållbart resande. 2 Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och på-verka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är "mjuka" åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. "Mjuka" åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder inom stadstrafiken (som till exempel. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). Mobility Management-åtgärder (jämfört med "hårda" åtgärder) kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas samtidigt av en bra kostnads/nyttokvot. Mobility management är inte ett universalmedel som helt ersätter tekniska lösningar, utan ett komplement som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus. 3 I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den börjat. 1 Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket, Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket, Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket,

248 Sammanfattning Varför ett parkeringsprogram? Botkyrka har som mål att det ska finnas plats för nya bostäder fram till år Översiktsplanens inriktning är att framförallt förtäta och samla bebyggelsen till kollektivtrafiknära lägen för att öka förutsättningarna att gå, cykla och åka kollektivt. Ett ökat bostadsbyggande ställer dock krav på en fungerande infrastruktur, till exempel bilvägar och gång- och cykelvägar, parker, vatten och avlopp och självklart parkeringsplatser för bil och cykel. I många exploateringsprojekt är det efterfrågan på bilparkering som styr hur mycket man kan bygga. Bilparkeringarna tar mycket mark i anspråk och utgör en inte försumbar del av byggkostnaderna. Varje cykel- och bilresa startar och slutar på en parkeringsplats. Därför är styrning och planering av parkering ett av de effektivaste sätten att påverka färdmedelsvalet. Vi vet till exempel att de som har gratis bilparkering vid arbetet kör bil i betydligt högre utsträckning än dem som får betala för sin bilparkering. Därför behövs ett tydligt program för hur parkering för bil och cykel ska hanteras, såväl i bebyggd miljö som vid nybyggnation. Syftet med parkeringsprogrammet är att: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till en effektivare markanvändning bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas underlätta plan- och bygglovshantering. Förutsättningarna för att resa hållbart varierar i olika delar av kommunen. Tillgången till god kollektivtrafik är en av de absolut viktigaste förutsättningarna. Därför har kommunen delats upp i tre olika zoner, beroende på avståndet till god spårbunden kollektivtrafik (pendeltåg och tunnelbana). Zon A ligger inom 600 meter från god kollektivtrafik och har de bästa förutsättningarna för ett hållbart resande. Zon B är upp till meter från god kollektivtrafik och zon C är resterande delar av kommunen. Eftersom förutsättningarna för hållbart resande är som bäst i zon A är det också här som högst krav kan ställas på hur bilparkering planeras, styrs och regleras. 7

249 Mål för parkering Utifrån målen i översiktsplanen och andra styrande dokument har fyra inriktningsmål för parkering formulerats. Inriktningsmålen för parkering i Botkyrka kommun är: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor. Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Riktlinjer för parkering För att uppnå målen har ett antal riktlinjer tagits fram som tillsammans skapar ramarna för hur planering och styrning av parkering ska ske i kommunen. Riktlinjerna ska följas vid alla ny- och ombyggnationsprojekt och även gälla befintlig miljö och verksamhet. Om avvikelser ska göras från riktlinjerna så ska eventuell styrgrupp besluta om detta med en dokumenterad motivering. Kommunen har ett övergripandande ansvar för att planera parkeringar. Däremot har man inte ansvar för att ordna fram parkeringsplatser. Det är fastighetsägarens ansvar. Samtidigt har historiskt sett många kommuner ofta ställt krav på 1 bilplats/bostad i samband med nybyggnation. Kravet (parkeringsnormen) handlar dels om kommunens övergripande ansvar för parkering, men även den så kallade likställighetsprincipen som handlar om att alla byggherrar ska behandlas lika om det inte finns skäl för annat. Den parkeringsnorm som ska gälla i Botkyrka kommun skiljer sig åt beroende på zon samt om det är flerbostadshus eller enfamiljshus. Normen för bil baseras på hur det faktiska innehavet ser ut, men även på vilket mål för innehavet som kommunen vill uppnå. Normen för bil och cykel för bostäder anger en miniminivå. Parkering ska anordnas på kvartersmark av byggherren. Botkyrka kommun avser att i största möjliga mån undvika utbyggnad av gatuparkering och istället anlägga dessa platser till tomtmark avskilt från gaturummet. All boendeparkering samt angöring/leveranser ska ske på tomtmark. 8

250 Botkyrka kommun ska erbjuda möjlighet till flexibel parkeringsnorm vid ny- eller ombyggnation av bostäder och verksamheter. Det innebär att miniminormen kan minskas ytterligare om byggherren åtar sig att genomföra åtgärder som minskar bilinnehavet/bilresandet, så kallade mobility management- åtgärder. De typer av åtgärder som kan vara aktuella är medlemskap i bildelningstjänst, cykelpool, gratis kollektivtrafikkort, marknadsföring av boende utan bil med mera. Flexibel parkeringsnorm är främst aktuell inom zon A och B, eftersom det är här det finns bäst förutsättningar för hållbart resande. Botkyrka kommun kan erbjuda möjligheten att reservera mark för framtida utbyggnad av parkering. Samnyttjande är ett mycket effektivt sätt att lösa parkeringsbehov. Främst handlar det om verksamheter med behov vid olika tider på dygnet. Exempelvis kan handel och infartsparkering samnyttjas, liksom parkeringar vid arbetsplatser och idrottsverksamheter. Samnyttjande bör inte tillämpas för boendeparkering. Det är viktigt att det finns parkeringar där boende kan ha sin bil parkerad hela dygnet. Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning eller på annan fastighet. Det kan vara ett effektivt sätt att samnyttja parkering Tidsreglering på all kommunal bilparkering i zon A och B ska leda till att avsedd användargrupp prioriteras. Behovet att prioritera olika grupper är störst i zon A och B. På parkeringsplatser som är avsedda för besökare ska parkeringstiden vara kort, maximalt 4 timmar. Botkyrka kommun ska med hjälp av parkeringsavgifter, styra efterfrågan på bilparkeringsplatser från utrymmeskrävande markparkeringar i de centralaste lägena (zon A) till zon B och C. Parkeringsavgifter är tillsammans med tidsreglering ett viktigt verktyg för att styra användandet. I de kollektivtrafiknära lägena måste markanvändningen effektiviseras, varför efterfrågan behöver styras bort från dessa områden. Anläggandet av parkeringsplatser utgör en inte försumbar del av den totala byggkostnaden. Trots detta är det sällsynt att de som nyttjar parkeringar får stå för denna kostnad. Istället sprids kostnaden på till exempel alla som bor i ett område. Det ska därför eftersträvas att parkeringsavgifter ska täcka den faktiska kostnaden för tillhandahållande av parkering vid ny- eller ombyggnation. Om den verkliga kostnaden blir tydlig gör det också att efterfrågan påverkas. 9

251 Infartsparkeringar kan göra att de som brukar ta bilen hela vägen till arbetet, istället ställer bilen på infartsparkeringen och reser vidare med kollektivtrafik. Det underlättar också för människor att göra kombinationsresor om ärenden och hämtning/lämning ska göras på vägen. Men infartsparkeringarna kan också göra att de som skulle kunna gå eller cykla till pendeltåget istället tar bilen den korta resan till stationen, vilket innebär mer biltrafik i bostadsområden. Det kan också leda till att underlaget för matartrafik till pendeltågen undermineras. I dagsläget är de infartsparkeringar som finns i stort sett fulla. Trots utbyggnader verkar efterfrågan aldrig avta. Det finns också indikationer på att infartsparkeringarna används som till exempel arbetsplatsparkering. På kort sikt bör infartsparkering tillhandahållas i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt måste marken nyttjas effektivare i dessa lägen. Parkeringsavgifter ska införas på infartparkeringar i kommunen där rabatt ges för kollektivtrafikresenärer. På så sätt kan infartsparkeringarna i högre grad användas av dem som de är avsedda för. Kommunens verksamheter och arbetsplatser ska vara förebilder för styrning av parkering. Idag görs nästan 50 procent av resorna till arbetet med bil hos kommunens anställda. Det är väl känt att tillgången till gratis parkering vid arbetsplatserna är en mycket viktig faktor vid val av färdmedel på resan till arbetet. Därför ska parkeringsavgifter införas på kommunala arbetsplatser och verksamheter i zon A och B. Avgifterna anpassas efter vilken zon arbetsplatsen är lokaliserad i och vilken typ av verksamhet det är. Större kommunala arbetsplatser och verksamheter ska ta fram och genomföra Gröna resplaner kopplat till parkeringsavgifternas införande. På så sätt ges såväl piska som morot för att skapa mer hållbara resvanor. Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att ordna parkeringsplatser. Cykelparkering ska alltid prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Avståndet från cykelparkering till målpunkt ska vara maximalt 25 meter, kortare för besöksparkering. Cykelparkering ska vara av hög kvalitet och tillräckligt antal. För boende ska ungefär hälften av cykelplatserna anordnas inomhus. Parkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, för bil i zon A och B företrädesvis i parkeringshus eller parkeringsgarage. Parkeringsprogram för Botkyrka kommun visar på ett stort behov av fortsatta åtgärder för att nå upp till målen. Det gäller nya rutiner och utredningar, men även åtgärder i den fysiska miljön. För att se att arbetet går i riktning mot de inriktningsmål som tagits fram för parkering, ska målen följas upp kontinuerligt, ungefär vart annat år. Aktiviteterna i åtgärdsplanen ska föras in i verksamhetsplanen. 10

252 1. Inledning 1.1. En växande region skapar nya utmaningar Botkyrka växer och är del av en stor och expansiv region. Under de senaste åren har Stockholmsregionen fått nästan nya invånare varje år. Det motsvarar en årlig befolkningstillväxt på ungefär 2 procent. 4 Prognoser visar att den historiskt höga tillväxten kommer fortsätta. Botkyrkas befolkning växer i linje med regionen som helhet, men precis som i Stockholmsregionen ökar befolkningen i snabbare takt än bostadsbyggandet. Botkyrkas nya översiktsplan pekar ut tydliga mål om förtätning, kommunen planerar att bygga nya bostäder fram till år En sådan tillväxt innebär betydande utmaningar för transportsystemet och för miljön, både lokalt och regionalt Varför behövs ett parkeringsprogram? Botkyrkas nya översiktsplan antogs 2014 och visar hur kommunen vill utveckla Botkyrka fram till år En viktig inriktning i översiktsplanen är strategin om att bygga mer i klimatsmarta lägen nära kollektivtrafik. Genom att förtäta och samla utbudet till kollektivtrafiknära lägen kan man få fler Botkyrkabor att gå, cykla eller åka kollektivt. Målet med en sådan utveckling är att hushålla med attraktiv mark, skapa en jämställd tillgänglighet, bättre lokala sammanhang och förbättrad folkhälsa. Färre bilar på vägarna bidrar även till bättre förutsättningar att skapa fungerande och framkomlig biltrafik för de som behöver. Botkyrka består av både tätbebyggda områden och landsbygd, vilket innebär att bilen kommer att vara ett viktigt transportmedel även i framtiden. För att transportsystemet ska fungera effektivt, och för att minska klimatpåverkan, trängsel, störningar, föroreningar, buller och barriärer måste dock bilanvändningen minska. Alla bilresor startar och slutar med en parkerad bil. Parkeringsutbudet är därför en förutsättning för att bilen ska kunna fungera som ett effektivt transportmedel. Utbud av parkeringsplatser, reglering och avgifter har därför stor påverkan på hur vi väljer att transportera oss. Parkeringsåtgärder är bland de starkaste styrmedlen som finns för att påverka bilanvändningen. Detta gör parkeringsprogrammet till en grundsten i Botkyrkas utvecklingsarbete. 4 Stockholms Handelskammare, Konsten att växa smart. Tillväxt och tillväxtstrategier i Stockholm och andra snabbväxande städer i Europa 11

253 Parkeringsnormer används nu allt mer som medel för att nå målsättningar inom transport- och miljöpolitiken, exempelvis lokala mål om minskad bilanvändning och hållbart resande. Det blir även allt mer vanligt att ta hänsyn till kostnader, miljöaspekter och tillgänglighet för resande utan bil när kommuner bestämmer sina parkeringsnormer. 5 Detta är grundläggande hänsyn även i utformningen av Botkyrkas parkeringsprogram. Genom att styra parkeringsutbudet kan man: Begränsa biltrafiken till och i ett område Reducera lokal miljöbelastning (buller, utsläpp) och förbättra trafiksäkerheten Stimulera ökad användning av gång cykel och kollektivtrafik Frigöra gatumark för att underlätta för cykling, kollektivtrafik och nödvändiga biltransporter. Hindra ineffektiv markanvändning och utglesning När parkeringsåtgärder används för att begränsa eller reducera lokal trafik, kommer detta i många fall ge bättre tillgänglighet för den övriga trafiken så som gångtrafiken, cykeltrafiken, kollektivtrafiken och nyttotransporterna. Vad säger PBL? I plan- och bygglagen 3 kap, 15 föreskrivs följande om parkering: Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas Syfte Syftet med parkeringsprogrammet är att: Stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö Bidra till effektivare markanvändning Bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål 5 TØI och VTI Parkeringsnormer i utvalgte norske og svenske byer. 12

254 Främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik Underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet Ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas Underlätta plan- och bygglovshantering 1.4. Hur ska parkeringsprogrammet användas? Parkeringsprogrammet antas av samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. De riktlinjer som anges här ska vara gällande vid alla ny- eller ombyggnadsprojekt samt i bebyggd miljö. Eventuella avvikelser från parkeringsprogrammet ska särskilt motiveras och beslut fattas av styrgrupp för samhällsbyggnadsförvaltningen. En avstämning av parkeringsprogrammet gentemot översiktsplanen ska göras senast år Resande och parkering i Botkyrka Bilinnehavet i Stockholms län har varit ungefär konstant de senaste 15 åren, från att tidigare ha ökat. För Botkyrka som har det näst lägsta bilinnehavet 6 i Stockholms län syns till och med en minskning under de senaste åren. 7 Samtidigt som bilinnehavet är lågt görs en stor del av resorna med bil. Andelen bilresor är betydligt högre i Botkyrka än i länet som helhet. Främst är det gång- och cykelresorna som är färre i Botkyrka än i länet som helhet, se Figur 1. En fjärdedel av bilresorna är kortare än 3 kilometer. Medelreslängden för cykelresor har ökat under senare år och med elcyklarnas intåg så finns en allt större potential att cykla istället för att åka bil även på längre sträckor. Figur 1. Färdmedelsfördelning i Stockholms län och Botkyrka kommun, vardagar. Källa: RVU 2004 och Cykelplan för Botkyrka kommun personbilar/1000 invånare i Botkyrka kommun jämfört med 393/1000 invånare för länet totalt 7 Fakta om SL och länet

255 Botkyrka kommun har ett 70- tal egna anordnade parkeringsplatser runt om i kommunen, främst i tätorterna i anslutning till skolor och idrottsplatser. Det finns dessutom 7 infartsparkeringar vid pendeltågsstationerna i Tumba och Tullinge, med totalt ca 750 platser, motsvarande ca kvm. Beläggningen på dessa infartsparkeringar är hög. Dessutom sker parkering på gator, främst i villaområden Zonindelning Botkyrkas varierande områdeskaraktär innebär olika möjligheter för att använda olika färdmedel och därmed olika behov av parkering. De faktorer som påverkar parkeringsbehovet mest är bebyggelsens karaktär, närheten till kollektivtrafik och de praktiska möjligheterna att gå eller cykla. Detta sammanfaller ofta med tätare bebyggelse, god tillgänglighet till service och därmed fler människor i gaturummet, vilket ökar tryggheten. Alla dessa faktorer pekar på hur strategiskt viktiga stationsnära lägen är för att uppmuntra ett hållbart resande. Enligt en dansk studie 8 är sannolikheten att välja kollektiva färdmedel framför bil störst för individer som bor och arbetar inom en radie av 600 meter från en station. Närhetseffekten till stationen avtar generellt kraftigt när arbetsplatsen ligger längre än 600 meter från stationen. 9 För varje stationsnära boende, (bostad inom meters radie från station), sparas fem kilometer daglig bilkörning i förhållande till om bostäder placeras icke-stationsnära. Denna effekt är dock något mindre och mer osäker än effekterna för arbetsplatslokalisering. Botkyrka kommer att delas in i tre zoner: A, B och C, med bakgrund av närheten till god kollektivtrafik. Zon A är mycket stationsnära lägen, zon B är stationsnära lägen och zon C är resten av kommunen. I vissa avseenden kan zonindelningen bli svår att tillämpa, till exempel på grund av topografin eller att den fysiska miljön innebär stora avvikelser vilket medför att det faktiska gångavståndet blir längre än det fågelavstånd som anges i zonindelningen. Den mer exakta indelningen av områden sker i de åtgärdsplaner som följer av parkeringsprogrammet. 8 Katarina Schylberg, Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden, 2008 (Vuxna mellan 18-74, "boende" är en vuxen individ och att den bilkörning som minskar baseras på dess dagliga resor till och från arbetet/skola.) 9 Peter Hartoft Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet baggrund og effekter. 14

256 Zon A Mycket stationsnära lägen I zon A ingår områden inom ett radiellt avstånd på ca 600 meter 10 från spårstationer. Zonen klassas som mycket stationsnära läge, vilket innebär att det är god tillgänglighet till service och goda förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. I zon A ska det finnas viss bilparkering, men planering och reglering ska styra efterfrågan till zon B och C. Zon B Stationsnära lägen Zon B utgörs av området mellan zon A och zon C, mellan ca 600 och ca 1200 meter från spårstationer. Dessa områden har gång- och cykelavstånd till attraktiv kollektivtrafik, men tillgängligheten är inte lika hög som i zon A. Tillgänglighet med gång och cykel är mycket viktigt mellan zonerna A och B. Zon C Övriga kommunen Zon C utgörs av områden utanför zon A och B, det vill säga övriga kommunen. Här är tillgängligheten till spårbunden trafik lägre, vilket motiverar högre tillgänglighet till bilparkering än i de andra två zonerna. 10 Eller max 800 m gångavstånd 15

257 2. Mål för parkering 2.1. Övergripande mål I Botkyrkas översiktsplan (2014) redovisas hur kommunen önskar utvecklas med sikte på Övergripande mål som påverkar parkeringspolitiken finns även formulerade i flera andra strategiska dokument: Klimatstrategi (2009), Mötes- och resepolicy (2011), samt i dokumenten Fossilbränslefritt Botkyrka 2030 och Flerårsplan en plan för hållbar utveckling. De viktigaste utgångspunkterna för parkeringsprogrammets inriktning anges nedan. Översiktsplanen har som syfte att utveckla Botkyrka i riktning mot kommunens vision: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Översiktsplanen förtydligar att en viktig väg mot en hållbar framtid är att ny bebyggelse främst koncentreras till redan bebyggda områden och i synnerhet till kollektivtrafiknära lägen. En förutsättning för detta och en viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är strategin om att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska ges företräde inom stadsdelarna. Detta ska uppnås genom att bland annat: Satsa på attraktiva cykelparkeringar vid lokala tyngdpunkter och knutpunkter för kollektivtrafiken. På kort sikt reservera plats för infartsparkeringar i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt är bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen viktigare. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet för bil. Reducera behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och värdefulla delar genom att skapa bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt. Parkeringsprogrammet ska också bidra till att uppfylla kommunens miljöoch klimatmål. Klimatfrågorna är högt prioriterade och en viktig del i Botkyrkas arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. Att Botkyrka inte ska bidra till klimatförändringarna är en av de stora utmaningar som kommunen ska klara av i ett generationsperspektiv på 30 år. Detta slogs fast i Klimatstrategin som antogs Kommunen som geografiskt område ska vara fossilbränslefritt år 2030 och klimatneutralt år

258 För att uppnå målen som fastställs i Klimatstrategin har ett handlingsprogram, Fossilbränslefritt Botkyrka 2030, tagits fram som fokuserar på de områden som använder mest fossil energi och genererar störst koldioxidutsläpp. En nulägesanalys från 2013 visar att trafiken är den sektor som använder mest fossil energi, handlingsprogrammet fokuserar därför på trafikområdet. Programmets förslag på aktiviteter har delats upp i fem handlingsvägar med tillhörande aktiviteter. Två av aktiviteterna är bland annat att ta fram en klimatsmart parkeringsnorm för Botkyrka samt en plan för infartsparkeringar, i samarbete med SL. Genomförande av programmet ska leda till ett 2030 där: samhällsplaneringen har möjliggjort ett minskat behov av resor och transporter transportarbetet har effektiviserats så mycket att inga onödiga resor eller transporter görs kollektivtrafiken är fossilbränslefri och det snabbaste och mest bekväma färdmedlet mellan Botkyrkabornas viktiga målpunkter. Kollektivtrafik väljs därför istället för bil promenad eller cykel väljs för korta resor istället för bil eftersom detta är de snabbaste och mest bekväma färdmedlen vid resor under 3 kilometer fordonen i Botkyrka drivs med förnyelsebara bränslen Inriktningsmål för parkering Parkeringsprogrammet har till uppgift att stödja de övergripande kommunala målen och inriktningsmålen för parkering har därför formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som parkeringsprogrammets uppdrag anger. Målår för parkeringspolicyn är år Fyra inriktningsmål för parkering har formulerats. Hur inriktningsmålen ska följas upp beskrivs i kapitel Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen 2. Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor 3. Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. 4. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. 17

259 Nedan ges en kort beskrivning av vart och ett av inriktningsmålen: 1) Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen Att helt tillgodose parkeringsefterfrågan står ofta i konflikt med de stadsbyggnadsambitioner som eftersträvas. Stora öppna ytor med markparkering upplevs ofta som förfulande. Det skapar också en gles stadsbild vilket kan leda till otrygghet och minskad tillgänglighet. En tät stad ger en känsla av närhet och transportbehovet med bil minskar. Det gynnar gång- och cykeltrafik samt ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Att använda denna i många fall mycket attraktiva mark för bilparkering istället för andra typer av verksamheter innebär också en kostnad. För att bidra till en effektivare användning av marken i kommunens centrala delar, reducera den lokala miljöbelastningen och bidra till en attraktiv stadsbild ska markparkering i attraktiva kollektivtrafiknära lägen minska i omfattning. Detta ska bland annat ske genom att införa avgifter, tidsreglera, minska antalet platser och samla parkering under jord/i parkeringshus. 2) Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor Förutsättningarna för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer är bäst i tätbebyggda områden med närhet till kollektivtrafik och service. Genom att prioritera kollektivtrafik samt gångoch cykeltrafik inom stadsdelarna ska planeringen och regleringen av parkering i kommunen skapa förutsättningar för att fler väljer dessa färdmedel. Detta leder till en reducerad efterfrågan på bilparkering i kommunen. Avgifter, tidsregleringar och mer samlad bilparkering ska göra att den relativa attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik ökar i förhållande till bilen. 3) Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementering av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Tillgång till (gratis) bilparkering vid arbetsplatsen är en av de viktigaste faktorerna för om man väljer att använda bil till arbetet. Genom att avgiftsbelägga bilparkering vid arbetsplatser kan antalet bilresor till och från arbetet minska. Botkyrka som arbetsgivare och som fastighetsägare har en stor möjlighet att vara en förebild för att bidra till mer hållbara arbetsresor, genom såväl styrning och reglering av parkering som åtgärder som uppmuntrar till ett mer hållbart resande. 18

260 4) Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Det ska vara tydligt för såväl boende som besökare och näringsidkare var det finns parkering i kommunen samt regleringen av denna. Utifrån detta ska det vara enkelt att planera sin resa utifrån gällande förutsättningar. En god sammanvägd tillgänglighet uppnås genom att prioritera gång-, cykeloch kollektivtrafik inom tätorterna. Cykelparkering ska alltid finnas närmare målpunkten än bilparkering. För dem som inte kan gå, cykla och åka kollektivt ska det finnas möjlighet att parkera sin bil inom rimliga avstånd. 19

261 3. Riktlinjer för parkering Nedan redovisas ett antal områden som Botkyrka ska arbeta med för att uppnå målen för parkering. Här anges även hur vi ska arbeta Parkeringsnorm Botkyrkas parkeringsnorm ska efterföljas i alla ny- och ombyggnationsprojekt Parkering ska anordnas på kvartersmark av byggherren. Kommunen har ett övergripande ansvar för parkeringens planering. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkering utan detta åvilar fastighetsägaren. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovsgivning. Normerna har dock i sig ingen direkt rättsverkan gentemot enskilda fastighetsägare eller andra och är inte heller bindande för samhällsbyggnadsnämnden. Det ankommer således samhällsbyggnadsnämnden att i varje enskilt fall göra en slutlig bedömning av det totala bilplatsbehovet som fastighetsägaren/byggherren ska tillgodose, på den egna fastigheten eller i närheten av denna. Samhällsbyggnadsnämnden har dock att beakta likställighetsprincipen vilket innebär att byggherrar ska behandlas lika om det inte finns skäl för något annat. Cykelparkering En utgångspunkt vid beräkning av behov av cykelparkering är 1 cykelplats (cpl)/person. Det motsvarar för enbostadshus i genomsnitt 3,5 cpl och för flerbostadshus 2 cpl/lägenhet. För utformning, se avsnitt 3.10 Utformning av cykelparkering. Enbostadshus Vid enbostadshus ska cykelparkering anordnas på den egna tomten. Ingen norm tillämpas men väl en rekommendation att anordna cykelparkering. Flerbostadshus I genomsnitt anordnas 2 cpl/lägenhet inklusive besöksparkering. Anpassning bör ske efter lägenhetsstorlek. För studentbostäder gäller 1,5 cpl/lägenhet. Hälften av platserna anordnas utomhus í anslutning till entrén och hälften inomhus i markplan. Vid kollektivtrafik Trafikförvaltningens riktlinjer anger 5-15 cpl/100 påstigande i kollektivtrafiken. Antal platser och beläggning vid kollektivtrafikens cykelparkeringar bör inventeras med jämna mellanrum. 20

262 Verksamheter För verksamheter, se Cykelplan för Botkyrka kommun. Bilparkering Avsteg från bilparkeringsnormen kan i vissa fall göras genom införandet av mobility management- åtgärder, se avsnitt 3.2 Flexibla parkeringsnormer. Parkeringsnormen är framtagen utifrån dagens bilinnehav i Botkyrka kommun med hänsyn även till kommunens klimat- och miljömål. Samtidigt ska parkeringsnormen inte göra så att brist på parkeringsplats för bil vid bostaden påverkar människors benägenhet att ta bilen till arbetet. Normen för bostäder anger en miniminivå. För att denna ska gälla ska det finnas goda gång- och cykelanslutningar till kollektivtrafik, samt cykelparkeringar enligt cykelparkeringsnormen. I annat fall höjs miniminormen. Enbostadshus Vid enbostadshus ska parkering normalt ske på den egna tomten, alternativt som samlad parkering på kvartersmark. Besöksparkering med 0,1 platser per bostad tillkommer (anges inom parentes i tabell nedan). Zon A Zon B Zon C Enbostadshus 1,2 (+ 0,1) 1,4 (+ 0,1) 1,5 (+0,1) Tabell 1. Minsta antal bilplatser per enbostadshus. Parkeringsnormen för flerbostadshus ligger i intervallet 0,3-0,9 beroende på läge och lägenhetens storlek. Besöksparkering tillkommer med 0,05/lägenhet i zon A och B och 0,1/lägenhet i zon C (anges inom parentes i tabell nedan). Zon A Zon B Zon C Små lägenheter (1-2 rok eller max 45 kvm) Medelstora lägenheter 3-4 rok eller max 75 kvm Stora lägenheter > 75 kvm 0,3 (+ 0,05) 0,4 (+ 0,05) 0,55 (+0,1) 0,45 (+ 0,05) 0,6 (+ 0,05) 0,75 (+0,1) 0,6 (+ 0,05) 0,75 (+ 0,05) 0,9 (+0,1) Tabell 2. Minsta antal bilplatser per lägenhet. 21

263 Speciallägenheter För vissa typer av lägenheter, till exempel studentbostäder, finns anledning att frångå ovanstående norm eftersom bilinnehavet kan förväntas vara lägre för studenter än för andra grupper. Detta kan även gälla till exempel bostäder för äldre. En särskild bedömning bör göras i dessa fall. För studentbostäder gäller parkeringsnormen 0,1-0,3 beroende på vilken typ av studentbostäder det är. Exempelvis kan korridorboende ges lägre parkeringstal än lägenheter. Byggs studentbostäder i zon C bör en särskild bedömning göras. Besöksparkering tillkommer med 0,025/lägenhet. Zon A-B Studentbostäder 0,1-0,3 (+0,025) Tabell 3. Minsta antal bilplatser per studentbostad. Parkering vid arbetsplatser och verksamheter Efterfrågan på parkering vid arbetsplatser och verksamheter varierar mycket beroende på lokalisering och typ av verksamhet. Men det finns också en stor möjlighet att påverka hur människor väljer att transportera sig, i synnerhet vid arbetsresor (se även 3.9 Parkering vid kommunala arbetsplatser och verksamheter). En studie av kommunanställdas resvanor 11 visar att nästan 50 % kör bil till arbetet. Detta trots att majoriteten har möjlighet att gå, cykla eller åka kollektivt. Det är ett uttalat mål att bilresor till arbetsplatser ska minska. Det finns även stor potential att minska den typen av resor. Därför finns det anledning att styra parkeringsnormen för anställda utifrån denna målsättning. Nedanstående tabell visar lämpligt antal parkeringsplatser per anställd. Om efterfrågan bedöms som större än detta så ska en dialog föras med byggherren/arbetsgivaren om möjligheten att vidta åtgärder för att minska efterfrågan, till exempel genom mobility management- åtgärder. Zon A Zon B Zon C Anställda 0,2-0,3 0,3-0,4 Särskild utredning krävs Tabell 4. Antal bilplatser per anställd. 11 Intern resvaneundersökning 2014, Botkyrka kommun 22

264 Parkering för besökare För besökare till verksamheter måste en bedömning göras från fall till fall. Detta eftersom olika verksamheter har så olika efterfrågan på parkering. Om efterfrågan på parkering kan förväntas bli högre för besökare än vad som anges generellt för de olika zonerna, så ska en dialog kring mobility management- åtgärder föras mellan kommunen och byggherren, se 3.2 Flexibla parkeringstal. Zon A Zon B Zon C Generellt (bilplats /besökande) Förskola och skola (bilplats/barn) Gymnasium (bilplats/elev) Dagligvaror (bilplats/besökande i maxtimmen) 0,4 0,5 0,6 0,05 0,05 0,1 0,05 0,1 0,1 0,2 0,35 0,45 Tabell 5. Utgångspunkt - antal bilplatser för besökande till olika verksamheter För att likabehandlingsprincipen även ska gälla för verksamheter så ska parkeringsnormer och beräkningsprinciper för olika typer av verksamheter tas fram separat Flexibla parkeringsnormer Botkyrka kommun ska erbjuda möjlighet till flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av bostäder och verksamheter. Flexibla parkeringsnormer innebär att byggherren ges möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som måste byggas i samband med uppförandet av nya lägenheter och verksamheter. I praktiken innebär det att kommunen kan ge en rabatt på parkeringsnormen där byggherren väljer att tillhandahålla mobility management- åtgärder som kan sänka efterfrågan på parkering. En förutsättning för att minska efterfrågan på parkering är att alternativen till att välja/äga bil är mycket goda. För att kommunen ska kunna medge avsteg från parkeringsnormen krävs därför att exploateringen sker i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik (zon A och B), samt att byggherren åtar sig att genomföra åtgärder som möjliggör för boende att inte äga bil respektive förenklar för anställda och besökare att resa dit på annat sätt än med bil. Det är Botkyrka kommun som avgör om flexibla parkeringsnormer kan vara aktuellt och hur stor rabatten kan bli. 23

265 Rutiner för hur de flexibla parkeringsnormerna ska tillämpas i Botkyrka kommun ska tas fram. Flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av bostäder För att minska efterfrågan på parkering vid bostäder måste alternativen till att äga bil för de boende vara mycket goda, eftersom det i princip endast är de boendes bilinnehav som påverkar efterfrågan på parkeringsplatser vid bostäder. Hur stor reduktion som är aktuell bedöms från fall till fall. Vilka åtgärder byggherren tar på sig och vilken långsiktighet som finns i åtagandet, påverkar sänkningens storlek. Det finns ett flertal åtgärder som kan underlätta ett hållbart resande men också åtgärder som minskar behovet av att resa. Åtgärderna kan ta många olika former, allt ifrån beteendepåverkande åtgärder till fysiska investeringar. Nedan listas ett antal åtgärder som om de genomförs av byggherren kan vara en anledning till sänkta parkeringsnormer. Bildelningstjänst - Införande av bildelningstjänst, t ex bilpool, är ett grundkrav för att parkeringsnormen ska kunna sänkas. Medlemskap i bildelningstjänsten garanteras för de boende och inkluderas i hyran/avgiften under minst 3 år. Nyttja gemensamhetsanläggningar för parkering Parkeringsavgifter De som nyttjar bilparkering får betala den verkliga kostnaden för anläggande och drift av denna, inklusive markvärde. Boendet marknadsförs som bilfritt eller med möjlighet till hållbart resande. Startpaket för nyinflyttade - cykelkarta, SL-kort (minst ett månadskort i SL-trafiken ingår vid inflyttning), info om kollektivtrafiken, cykelrum och andra mobility management- åtgärder som görs i samband med exploateringen med mera. Cykelpool med lådcyklar och elcyklar. Inomhusparkering för cyklar med automatiska dörröppnare, mekarverktyg etcetera. Gratis kollektivtrafikkort till de boende Särskilda rum (kylrum) eller postfack för hemleveranser. Uppföljning av bilinnehav samt parkerings- och trafiksituation. 24

266 Flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av verksamheter Forskningen visar tydligt att det som betyder mest för valet av bil som transportmedel är parkeringsmöjligheterna vid arbetsplatsen; utbudet och avgiften. Det är också betydligt enklare att genom olika åtgärder påverka människors färdmedelsval på arbetsresan än att påverka bilinnehavet och parkeringsbehovet vid bostaden. Genomförandet av en grön resplan kan vara ett sätt för byggherren att påverka behovet av parkering. Gröna resplaner är åtgärdspaket som implementeras av arbetsgivare för att uppmuntra till ett förändrat resmönster hos anställda och besökande som reser till företaget. Det främsta syftet är att minska ensamåkning i bil. Gröna resplaner brukar främst vara fokuserade på de anställdas arbetspendling, även om flertalet också innehåller åtgärder för tjänsteresor, leveranser, resor som görs av besökare till företaget eller verksamheten med mera. Krav på att gröna resplaner upprättas, kan kommunen ställa när kommunen äger marken i samband med markanvisningar. Om kommunen inte äger marken kan den gröna resplanen istället vara ett förhandlingsargument i samband med planprogram, detaljplanläggning eller bygglovsansökan. Exempelvis kan kommunen tillåta bebyggelse med högre täthet eller lägre parkeringsnormer i utbyte mot att byggherren vidtar olika mobility management-åtgärder enligt en på förhand beslutad handlingsplan. En grön resplan kan tas fram för en enskild arbetsplats eller för ett större arbetsplatsområde, vid nybyggnation eller för befintliga verksamheter. Exempel på innehåll i den gröna resplanen: Införande av parkeringsavgifter på arbetsplatsen (önskvärt att det innebär en kostnad för användaren för varje gång som parkering sker och ingen rabatt ges för dem som parkerar ofta genom t ex månadsabonnemang). Införande av parkeringsavgifter för anställda är ofta en förutsättning för att parkeringsnormen ska kunna sänkas. Avgifterna från parkering går tillbaka till en mobilitetsfond. Denna kan användas för olika typer av åtgärder som främjar gång, cykling och kollektivtrafik, till exempel luftpump för cykel, mekarverktyg eller subventionerade kollektivtrafikkort. Framtagande eller översyn av resepolicyn för att denna ska stödja hållbart resande För tjänsteresor erbjuds olika alternativ till egen bil: Tjänstecyklar av god kvalitet (till exempel elcyklar) till de anställda. Tjänstebilpool som minimerar behovet av att pendla med egen bil till jobbet för att den behövs i tjänsten. Årliga tävlingar, till exempel cykla till jobbet. 25

267 Genomföra årliga prova på -kampanjer, till exempel testresenärskampanjer för kollektivtrafik och testtramparkampanjer för cykling. Bra dusch- och omklädningsrum för att underlätta för cyklister. Individuell transportrådgivning till de anställda. Marknadsföringskampanjer av alternativa sätt att ta sig till företaget Arbetsgivaren betalar för eller subventionerar kollektivtrafikkort till anställda. Installation av telefon- och videokonferensutrustning samt policy som uppmuntrar användande av denna De anställda tillåts att arbeta hemifrån Storleken av reduktionen bedöms i varje enskilt fall. För att kommunen ska kunna acceptera en sänkning av parkeringsnormen vid nybyggnation av verksamheter skrivs vanligtvis ett långsiktigt avtal mellan kommunen och byggherren där den senare garanterar att en grön resplan tas fram av hyresgästerna/arbetsgivarna och att beteendepåverkande åtgärder kommer att genomföras kopplat till fastighetens hyresgäster. Avtalet ska garantera att detta även rör framtida hyresgäster under hela avtalstiden. I gengäld kan då kommunen sänka parkeringsnormen för exploateringen. Gröna resplaner och reglering av parkering vid befintliga verksamheter behandlas i 3.9 Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Reservera mark för parkering Botkyrka kommun kan erbjuda möjligheten att reservera mark för framtida utbyggnad av parkering Innan det finns tydliga riktlinjer framtagna för hur de flexibla parkeringsnormerna ska tillämpas och bättre kunskap om hur stora effekter som olika åtgärder ger, så kan möjlighet ges att reservera mark för senare utbyggnad av parkering. Byggherren ska då visa på vilket sätt en utbyggnad kan ske och hur finansiering av detta ska ske. En överenskommelse bör också slutas om hur den framtida parkeringsefterfrågan ska följas upp och bedömas. Det är Botkyrka kommun som avgör om byggherren ska ges möjlighet att reservera mark Parkering på annan fastighet och samnyttjande Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning eller på annan fastighet. 26

268 Fastighetsägaren har ansvar för att anordna lämpligt parkeringsutrymme inom den egna fastigheten. Genom parkeringsköp/avlösen ges fastighetsägaren möjlighet att genom avtal ordna parkering på annan plats än på den egna fastigheten. Detta kan då också ge möjlighet till samnyttjande. En annan lösning är att använda parkeringsservitut där en fastighet får rätt att till viss del utnyttja en annan fastighet för parkering. Bilister har varierande behov och gör anspråk på parkering i olika omfattning och under olika tider på dygnet. Om flera användargrupper kan samnyttja samma parkeringsplatser skapas ett mer effektivt utnyttjande jämfört med om varje bil ska ha sin egen tilldelade parkeringsplats. I blandad stadsbebyggelse kan samnyttjandet reducera behovet av parkeringsplatser med upp till 30 procent 12. I vilken grad en parkeringsanläggning kan samnyttjas beror främst på sammansättningen av verksamheter i området och beläggningen under olika tider på dygnet. Samnyttjande underlättas om parkeringsanläggningen är stor, tids- och avgiftsreglerad och om den drivs som en separat verksamhet och inte ingår som en del av bostadshyran eller lönen. Samnyttjande bör i första hand tillämpas på parkeringar vid arbetsplatser som även kan nyttjas för handelsverksamhet eller andra verksamheter som har sin tyngdpunkt utanför kontorstid som exempelvis idrottsanläggningar. Samnyttjande bör generellt inte tillämpas för boendeparkering. För att möjliggöra för boende att lämna bilen hemma bör de säkerställas en plats där bilen kan stå kvar hela dygnet. Däremot kan gärna flera bostadsbebyggelser samnyttja en gemensam parkeringsanläggning för att skapa effektivare utnyttjande. Parkeringsköp/avlösen och samnyttjande måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. Behovet av parkering ska tillgodoses inom gångavstånd från målpunkten, se vidare avsnitt 3.11 Utformning av bilparkering. Avtal ska alltid skrivas mellan samtliga berörda parter och för att få en långsiktighet i förbindelsen behöver förbindelsen gälla minst 25 år Reglering av gatuparkering Parkering ska i första hand ske på kvartersmark. Botkyrka kommun avser att i största möjliga mån undvika utbyggnad av gatuparkering och istället anlägga dessa platser till tomtmark avskilt från gaturummet. All boendeparkering samt angöring/leveranser ska ske på tomtmark. 12 Samnyttjande mellan bostäder, kontor och butiker. Källa: Malmö stad, Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö. 27

269 Den viktigaste anledningen till detta är att bilparkering inte ska subventioneras av kommunen, vilket blir fallet då kommunal mark används för parkering och kommunala medel används för drift, underhåll och övervakning av dessa. Det är också en fråga om huruvida parkerade bilar hör hemma i attraktiva stadsmiljöer. Den yta som upptas av gatuparkering kan i många fall ofta användas till gående, cyklister eller möblering/planteringar istället. I vissa fall kan gatuparkering vara aktuellt, om det gynnar stadslivet. I sådana fall prioriteras gatuparkering på kommunal mark för parkering för rörelsehindrade och korttidsbesökare 13. Vid privata verksamheter anordnas all parkering på kvartersmark. De flesta gatuparkeringar i Botkyrka idag förekommer i villaområden där boende och gäster kan parkera sina fordon. Under perioden 1/11-1/5 råder vinterförbud på många gatuparkeringar i kommunen. Vinterförbud innebär att parkering på gatumark förbjuds under en eller flera dagar per vecka under vintertid. Vinterförbuden finns för att framkomligheten och vinterväghållningen inte ska påverkas Tidsreglering av parkering Tidsregleringen på all kommunal bilparkering i zon A och B ska leda till att avsedd användargrupp prioriteras. På allmän platsmark används i Botkyrka idag parkeringsskiva utan avgift. Besöksparkeringar med tidsbestämmelser längre än 4 timmar riskerar att användas som boendeparkering. Det finns besöksparkeringar i kommunen som tillåter 24 timmars parkering och kommunens interna utredningar visar på att dessa parkeringar faktiskt används till större utsträckning av boenden i området. Med anledning av detta har kommunen ändrat på tidsbegränsningen på många parkeringar. De flesta parkeringar har gjorts om till 1-4 timmars parkeringar med parkeringsskiva. En del har gjorts om till 12-timmars parkeringar. Dessa regleringar har medfört lägre beläggningsgrad på de flesta parkeringar och att långtidsuppställda fordon försvunnit. Tidsreglering är ett effektivt sätt att prioritera vilken grupp som ska ha tillgång till vissa parkeringsplatser. Behovet av att prioritera olika grupper, och därmed tidsreglera, är störst i zon A och B. På parkeringsplatser avsedda för besökare ska parkeringstiden vara kort, 1-4 timmar. Detta ökar tillgängligheten och omsättningen i och med risken att platserna används av boende eller som arbetsplatsparkering minskar. 13 Ungefär < 4 timmar 28

270 3.7. Parkeringsavgifter Botkyrka kommun ska med hjälp av parkeringsavgifter, styra efterfrågan på bilparkeringsplatser från utrymmeskrävande markparkeringar i de centralaste lägena (zon A) till zon B och zon C. Det ska eftersträvas att parkeringsavgifter ska täcka den faktiska kostnaden för tillhandahållande av bilparkering vid ny- eller ombyggnation. Tillsammans med tidsreglering av parkering är parkeringsavgifter en viktig åtgärd i arbetet med att minska bilanvändningen och reducera lokal samt global miljöbelastning. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 : I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige. I genomsnitt står en bil parkerad i 23 av dygnets timmar, ofta utan att användaren betalar för det. 14 Uppställningstiden medför samhällskostnader, den kostar att anlägga, att underhålla och det finns även en alternativkostnad i form av markvärdet för alternativt nyttjande. Gratisparkering är en form av subventionering. En stor andel parkeringsplatser är i dag på ett eller annat sätt subventionerande. Kostnaden för att subventionera parkering slås ut på hyror, löner, fastighetspriser och varupriser vilket innebär att alla betalar. Detta medför en alltför hög efterfrågan på parkering. Genom att införa avgifter kan efterfrågan begränsas på den aktuella platsen. Även om denna princip gäller vid bostaden så är det främst vid andra målpunkter avgifter kan bidra till att begränsa bilanvändandet. 15 I Botkyrka ska parkeringsavgifter användas för att påverka efterfrågan på bilparkering i kollektivtrafiknära lägen. Det är ett mål i översiktsplanen och parkeringsprogrammet att effektivisera markanvändningen i dessa lägen vilket innefattar möjligheten att använda marken för andra ändamål än bilparkering. Förutom att bidra till mer attraktiva centrummiljöer rent fysiskt kan detta även leda till bättre tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafiktrafikanter och reducerad lokal miljöbelastning i form av buller och utsläpp. Tillgängligheten förbättras på parkeringsplatserna genom högre omsättning på bilar. Avgifter ska även användas för att styra efterfrågan från utrymmeskrävande markparkering till parkeringshus. 14 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 15 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 29

271 Parkeringsavgifter måste införas inom ett helt område eller zon samtidigt. Såväl arbetsplatsparkering, infartsparkering, besöksparkering och boendeparkering ska ingå, för att inte flytta problemen till annan plats. Hur införande av parkeringsavgifter ska gå till behöver utredas vidare. Kostnaden för att använda parkering bör spegla den faktiska kostnaden för tillhandahållande av parkering. Genom att bara de som verkligen behöver bilen använder denna, frigörs yta både på parkeringar och vägar och samtliga transportmedel kan bli mer effektiva Infartsparkering På kort sikt bör infartsparkering tillhandahållas i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt måste marken nyttjas effektivare i dessa lägen. Parkeringsavgifter ska införas på infartsparkeringar i kommunen där rabatt ges för kollektivtrafikresenärer Syftet med infartsparkering är huvudsakligen att förenkla vardagspusslet med hämtning och lämning på väg till och från arbetet. Med infartsparkering för bil skapas större flexibilitet i resan till och från stationen. I vissa fall kan infartsparkering ersätta en längre ressträcka med bil. Samtidigt väljer många att åka bil istället för att gå, cykla eller åka kollektivt till stationen. Lokala busslinjer kan på så sätt tappa sitt resandeunderlag samtidigt som biltrafiken ökar i bostadsområdena. Totalt finns ca 750 infartsparkeringsplatser vid Tumba och Tullinge station, motsvarande ca kvm. Beläggningsgraden vid dessa infartsparkeringar har ökat stadigt under åren och är i dagsläget ofta helt fullbelagda under dagtid 16. En anledning till detta är att infartsparkeringarna inte enbart nyttjas av pendlarparkerare utan även av boende samt anställda i närområdet. I Huddinge kommun har man sett att knappt hälften av platserna används av infartsparkerare 17. En utredning om reglering av infartsparkeringar behöver göras samtidigt som reglering i zon A utreds. Kontakt behöver även tas med närliggande kommuner samt Trafikförvaltningen. För att säkerställa att platserna reserveras för kollektivtrafikresenärer bör parkeringsavgifter införas där SL-kort ger tillgång till rabatterad biljett. Efter införande av avgifter bör en ny översyn göras av efterfrågan på infartsparkeringsplatser. 16 ÅF har sedan 2003, fyra gånger per år, undersökt beläggningsgraden på infartsparkeringarna i Stockholms stadsdelar. Undersökningen visar att det ofta är fullbelagt på nästan alla infartsparkeringar i Botkyrka kommun med undantag för infartsparkeringen vid Alfa Laval där gångavståndet är ca 300 meter till pendeltågsstationen. 17 Infartsparkeringar för bil i Huddinge kommun, Atkins

272 Marken i kollektivtrafiknära lägen är mycket attraktiv och att nyttja denna för parkering är varken effektivt eller gynnsamt för stadsbilden. Om fler parkeringsplatser ska tillhandahållas behöver dessa därför tillkomma i flerplanslösningar. Även lokalisering av infartsparkering bör ses över med avseende på markanvändningen i de centrala delarna. En bedömning av efterfrågan på fler infartsparkeringsplatser bör göras efter att reglering och parkeringsavgifter införts. Trafikförvaltningen bekostar anläggning av infartsparkeringar på kommunal mark. Kommunen står för mark samt drift och underhåll. Avtalet gäller i 25 år. Med tanke på att infartsparkeringarna måste nyttjas mer effektivt i framtiden ska det noga övervägas innan nya avtal skrivs med Trafikförvaltningen Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Kommunens verksamheter och arbetsplatser ska vara förebilder för styrning av parkering Parkeringsavgifter ska införas på kommunala arbetsplatser och verksamheter i zon A och B Större kommunala arbetsplatser och verksamheter ska ta fram och genomföra gröna resplaner kopplat till parkeringsavgifternas införande Nästan 50 % av de anställda i Botkyrka kommun reser till arbetet med bil. Även på kortare resor (mindre än 2 kilometer) görs nästan en femtedel av resorna med bil 18. Gratis parkering vid arbetsplatsen är en central förutsättning för valet av bil till arbetsplatsen 19. Figur 2 nedan visar hur tillgången till parkering vid arbetsplatsen påverkar val av färdmedel vid några arbetsplatser i Kista. För användaren fri parkering 2% 8% Användaren får leta och betala för parkeringen 8% 32% 15% 57% 20% 58% Gå Cykla Bil Kollektivtrafik Figur 2. Sex av tio personer med fri parkering åker regelbundet bil till arbetet. För de som betalar för sin parkering är motsvarande andel två av tio. Källa: Skillnad i resmönster vid arbetsplatser, undersökning med 1600 personer i Kista, Stockholm (SATSA 2011). 18 Intern resvaneundersökning 2014, Botkyrka kommun 19 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 31

273 Botkyrka kommun som arbetsplats bör införa avgifter på parkering för anställda, i kombination med andra åtgärder som till exempel bättre förutsättningar för att cykla och subventionerade SL-kort (se 3.2 Flexibla parkeringsnormer). Tillgången till cykelparkering måste uppfyllas enligt 3.1 Parkeringsnorm och 3.10 Utformning av cykelparkering. Införande av parkeringsavgifter för anställda måste samordnas med införande av parkeringsavgifter i närområdet. Annars riskerar arbetsplatsparkeringen att spontanflytta till andra närliggande platser. Beteendepåverkande åtgärder ska genomföras för att påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Kommunens verksamheter bör införa gröna resplaner där de erbjuder olika mobility management- åtgärder till de anställda. Exempel på åtgärder som kan ingå är till exempel att verksamheten ordnar eller deltar i kampanjer för gång-, cykel- och kollektivtrafik, subventioner av SL-kort, utrustning och policy som möjliggör att arbeta hemifrån eller ha videokonferenser, erbjuda individuell resevägledning med mera. Utvärderingar har visat att resplaner som innehåller ekonomiska incitament såsom parkeringsavgifter vid arbetsplatser ger större minskningar av biltrafiken än resplaner utan ekonomiska incitament. 20 Arbete med avgifter och gröna resplaner innebär inte bara att kostnaderna för bilparkering minskar. Det kan också leda till friskare personal med färre sjukskrivningar som följd. Då många parkeringsplatser ofta är privatägda kan inte kommunen direkt besluta om dessa. Kommunen kan istället gå före och ta ut avgift för all parkering som upplåts till de anställda som arbetar inom kommunen och sedan uppmuntra andra verksamheter att följa deras exempel. Det ska kosta för varje tillfälle man parkerar och ingen rabatt ska ges för att man parkerar ofta, t ex genom en rabatterad fast månadskostnad. Detta för att ge incitament till minskat bilpendlande. Attraktiva cykelparkeringar vid arbetsplatsen samt omklädningsrum och dusch är därmed viktiga investeringar som bör genomföras för att uppmuntra anställda att ta cykeln till jobbet. 20 Uppsala kommun, Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun. 32

274 3.10. Utformning av cykelparkering Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att anordna parkeringsplatser Parkering för bostäder, verksamheter och besökare anordnas på kvartersmark Cykelparkering ska alltid prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Cykelparkering ska vara av hög kvalitet och tillräckligt antal, se kvalitetskrav och parkeringsnorm Behov av cykelparkering finns vid alla typer av målpunkter. Kvalitetskraven på en attraktiv cykelparkering skiljer sig åt beroende på målpunktens karaktär och parkeringens omfattning i tid. Nedan beskrivs vilka utformningskrav som ska säkerställas vid exploatering, nyanläggning vid befintliga målpunkter samt när det gäller underhåll eller upprustning av befintliga cykelparkeringar. Hur många platser som behöver iordningställas beskrivs under parkeringsnormer, se kapitel 3.1. För att cykelparkeringen ska upplevas som trygg är det viktigt att den är överblickbar, väl belyst och att den ligger nära målpunkterna. Genom att lägga parkeringen väl synlig med en naturlig övervakning motverkas stöldrisken och trygghetskänslan ökas för cyklisten. All cykelparkering ska ha möjlighet till fastlåsning i ramen. En välskött och underhållen parkering signalerar att cykeln är prioriterad i stadsbilden, vilket är en viktig aspekt för att öka cykelns attraktivitet som färdmedel. Skötseln underlättas med genomtänkt utformning på parkeringen. Tydlig märkning av anordnade cykelparkeringsplatser gör det lättare för personal att sköta parkeringen och omhänderta skrotcyklar 21. Beläggningsgraden ska inte överstiga 0,9. Generellt ska cykelparkering anläggas alldeles intill entréer och målpunkter, men något längre avstånd kan accepteras om cykelparkeringen har högre kvalitet, till exempel väderskydd. 21 Boverket (2013). Planera för rörelse! en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 33

275 Boendeparkering Besöksparkering Arbetsplatsparkering Vid kollektivtrafik Ramlås Ja Ja Ja Ja Avstånd till målpunkt < 25 meter < 10 meter < 25 meter < 25 meter Väderskydd Ja, delvis Ska övervägas Ja Ja Inlåsningsmöjlighet Ja, del av platser Nej Ja, del av platser Ska övervägas vid pendeltågsstationer Tabell 6. Kvalitetskrav vid olika typer av cykelparkeringar Boendeparkering Vid bostaden finns behov av cykelparkering både för långtidsförvaring och mer daglig användning. Dessutom behöver cykelparkering anordnas för besökande. För boende ska lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entréer på kvartersmark. Dessutom bör ungefär hälften av platserna anordnas i inomhus i förråd som enkelt nås från markplan. För besökare ska stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entréer på kvartersmark. Yta ska avsättas för cykelkärror och lådcyklar (ca 2 kvm per kärra eller lådcykel). Dessutom bör parkeringen vara utrustad med eluttag så att man kan ladda sin elcykel över natten. Besöksparkering Besöksparkering ska främst tillgodose behovet för exempelvis shoppingkunder eller restauranggäster som parkerar sin cykel kortare tid än några timmar. Dessa parkeringsplatser ska ligga i direkt anslutning till entréer och vara lokaliserade på framträdande platser med god orienterbarhet. 34

276 Arbetsplatsparkering Vid arbetsplatser ska cykelparkering för anställda och besökande anordnas utomhus på kvartersmark nära entrén och inomhus i cykelrum. För anställda ska väderskyddad, stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom ska ett antal cykelparkeringar anordnas i cykelrum som nås från markplan. Vid verksamheter där det finns ett särskilt behov bör platser för cykelkärror och lådcyklar ingå. Detta gäller inte minst förskolor där kärror kan användas både av personal och föräldrar, samt vid livsmedelsbutiker. Vid kollektivtrafik Det ska finnas attraktiv cykelparkering vid varje stationsentré. Dessa ska vara väderskyddade och det ska finnas plats för olika typer av cyklar som till exempel lådcyklar. Inlåsningsmöjlighet ska övervägas vid pendeltågsstationerna. I samband med detta ska potentialen för att utveckla servicekoncept bedömas såsom förvaringsskåp, cykelpump, information om cykelvägar etcetera. Cykelparkering ska finnas vid busshållplatser där behov finns. Vid många påstigande bör även en bedömning göras av möjligheterna för väderskydd Utformning av bilparkering vid nybyggnation Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att anordna parkeringsplatser. Tillkommande parkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, företrädesvis i parkeringshus eller parkeringsgarage. Målsättningen är att minska markparkering kollektivtrafiknära lägen. Därför ska parkering i första hand byggas på höjden i zon A och zon B. 35

277 Figur 3. Exempel på att parkeringshus inte måste vara fula och otrygga. Parkeringshus Behrn Center i centrala Örebro. Lokaler i bottenplan och bostäder på de två översta våningarna. För bilparkering kan generellt längre avstånd accepteras ju längre tid man parkerar. Acceptabelt gångavstånd beror också på områdets storlek och karaktär. Ju mer stadslik bebyggelsen är desto kortare upplevs avstånd jämförelsevis glesare bebyggda områden. Detta talar för att gångavstånd till bilparkering bör vara kortare i zon C än i zon A. För att gynna hållbara färdsätt inom zon A och B kan det acceptabla avståndet från bostaden till bilparkering jämställdas med det acceptabla avståndet till kollektivtrafik 22. I samband med nyexploatering bör avståndet (fågelvägen) från bilparkering till målpunkt maximalt vara: Besöksparkering 200 meter Boendeparkering 400 meter Infartsparkering 500 meter Arbetsplatsparkering 600 meter För parkering för rörelsehindrade, se avsnitt SLs riktlinjer anger 400 meter för flerbostadshus och 900 meter för enbostadshus (fågelvägen) 36

278 3.12. Parkering för rörelsehindrade Vid nybyggnation ska parkering för rörelsehindrade anordnas inom 25 meter från huvudentré/-er. Vid befintligt fastighetsbestånd ska parkering för rörelsehindrade anordnas inom 25 meter från en tillgänglig entré. Minst 5 % av antalet parkeringsplatser ska avsättas för rörelsehindrade. Parkering för rörelsehindrade ska säkerställas i lägen som ger så korta avstånd till målpunkt som möjligt. För att möjliggöra detta i praktiken behöver en viss andel av de parkeringsplatser som ligger närmast entréer och hissar i parkeringsanläggningar reserveras för rörelsehindrade samt i vissa fall även kantstensparkeringar på gatumark. Gångbanor mellan entré och parkering för rörelsehindrade ska vara tillgänglighetsanpassade Parkering för elbilar och bilar i bildelningstjänst Vid viktiga målpunkter ska parkeringsplatser reserveras för elbilar och förses med laddstolpar. När nya parkeringsanläggningar uppförs ska de mest attraktiva platserna reserveras för bilar i bildelningstjänst och elbilar. Figur 4. Platserna närmast entrén reserveras för bilpoolsbilar. För att öka incitamenten för bildelningstjänster och elbil bör reserverade parkeringsplatser och laddplatser uppföras på strategiska lägen i kommunen. 37

279 För bilpoolsbilar kan man i dagsläget bara reservera mark på kvartersmark och i parkeringsanläggningar. För elbilar får man bara reservera mark om det finns anordning för extern laddning på platsen 23. Oavsett om parkeringen ligger på gatumark eller i parkeringsanläggningar bör dessa placeras på attraktiva platser, nära målpunkter, för att ytterligare stimulera användandet Motorcykel- och moped klass I -parkering Hänsyn ska tas till behov av motorcykel- och moped klass I-parkering. Motorcykelandelen i Sverige motsvarar ca 6 % av den totala trafiken. En riktlinje för parkeringstalet motsvarar lika stor andel motorcykelparkeringar. En bilruta rymmer ca 5 motorcyklar, därmed kan hela behovet av motorcykelparkeringar lösas yt- och kostnadseffektivt. Motorcykelparkeringen ska utformas med hänsyn till stöldrisk och därmed ska belysning, placering och väderskydd betänkas för högsta möjliga säkerhet. Parkeringen ska vara hårdgjord och på samma nivå som vägen för att inte problem för motorcyklisten ska uppstå vid parkering. Vid turistmål och andra välbesökta målpunkter kan det behövas en specifik utredning kring behovstalet. För moped klass II gäller samma regler som för cykel Lastbilsparkering Botkyrka kommun har i många år haft parkeringsförbud för lastbilar på allmän platsmark 06:00-18:00 alla dagar. Detta har undanröjt problem med parkeringar på gatan som försämrar sikt och framkomlighet för väghållningsfordon samt övriga trafikanter. Önskemål från företagare som är bosatta i kommunen förekommer i viss utsträckning där det inte finns möjlighet att ställa lastbilen. Lastbilsparkering har hänvisats till industriområden, dock finns problemet att det på industriområdena råder parkeringsförbud på gator och i Eriksbergs industriområde är hela området belagt med zonförbud. En lösning på detta är att (eventuellt avgiftsbelagd) gatuparkering i industriområden tillåts i större utsträckning och att de gator där enstaka parkeringsförbud gäller, tillåts för nattparkering. 23 SOU 2013:12. Fossilfrihet på väg. Del 1. Betänkande av utredning om fossilfri fordonstrafik. 38

280 3.16. Avlämningsplatser En effektiv avlämningsplats vid skolor och verksamhetsområden kan underlätta trafiksituationen avsevärt under rusningstid. En busshållplats kan i undantagsfall utgöra en avlämningsplats i mån av utrymme då bussar inte förekommer med alltför täta tidsintervall, det vill säga om inte avlämningar kolliderar med busstidtabellen. Avlämningsplatser bör finnas tillgängliga på tomtmark vid skolor och verksamheter för att inte belasta vägnätet och för att undvika köer. Vid skolor ska man i samband med att man utreder avlämningsplatser även utreda gång- och cykelvägarna till skolan för att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan. En avlämningsplats kan utgöra en vändplats där parkeringsförbud råder Zonförbud gällande parkeringar Zonförbuden i kommunen ska förtydligas med påminnelseskyltar I kommunen råder det zonförbud i flertalet områden. En sådan metod har sina fördelar i att ingen skyltning krävs efter varje korsning. Nackdelen med denna lösning kan vara att besökande till dessa områden missar zonskyltar och felaktigt parkerar på gatan. Därför ska kommunen utöka skyltningen där zonförbud finns för att underlätta parkering för besökare Tillstånd och dispenser för rörlig och för stillastående trafik Kommunen kan utfärda tillfälliga, tidsbegränsade färd- och parkeringstillstånd samt dispenser avseende rörlig trafik vid till exempel trafikstörande arbeten och i terräng, men även för tunga, långa och breda transporter. Som exempel kan även serviceutrustade fordon som behöver parkera nära tillfälliga arbetsplatser samt godstransporter i samband med service kan få parkerings- och/eller färdtillstånd. Företag som har mobila matförsäljningsställen kan få nyttoparkeringstillstånd och en rutin för detta kommer att utarbetas vidare. Kommunens parkeringsentreprenör kan utfärda parkeringstillstånd på kommunal kvartersmark, enligt särskild rutin som kommer att utarbetas vidare. Riktlinjer för uttag av avgift för samtliga ovan nämnda tillstånd och dispenser kommer att ses över och utarbetas framöver. 39

281 4. Genomförande och uppföljning 4.1. Åtgärdsplan Nedanstående lista visar vilka åtgärder som behöver genomföras som en följd av parkeringsprogrammet. Åtgärd Parkeringsnormer för verksamheter Ta fram rutiner för tillämpning av flexibla parkeringsnormer. Utreda möjligheten till att tillämpa parkeringsköp. Utredning om införande av avgifter i zon A. Utredning om lämpliga parkeringsytor i zon A inklusive möjlighet till samnyttjande Avgift inklusive uppföljning av användning av infartsparkeringar Fortsatt översyn av tidsreglering Genomförande av parkeringsavgifter och gröna resplaner på kommunala arbetsplatser och fastigheter Inventering av behov av cykelparkering vid busshållplatser Inventering av behov av fler/bättre cykelparkeringar vid stationer Årlig rensning av cyklar och upprustning av cykelparkering Uppföljning av mål Ansvar Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska förvaltningen/ Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 40

282 4.2. Uppföljning av mål och genomförande Parkeringsprogrammet ska visa vad Botkyrka kommun vill uppnå genom att planera parkeringen i kommunen och ge riktlinjer för hur detta ska ske fram till år Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att följa upp programmet och dess aktualitet. För att planeringen ska vara effektiv behöver den grundas på aktuell kunskap. Genom att följa upp målen i parkeringsprogrammet kan man undersöka om riktlinjerna används, om de fungerar och var vidare satsningar behöver koncentreras. För varje inriktningsmål har det formulerat förslag till ett antal indikatorer. Inriktningsmål 1 Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Antal markparkeringsplatser inom zon A respektive zon B (inventering) Andel markyta som upptas av parkering inom zon A respektive zon B (inventering) Antal infartsparkeringsplatser, med respektive utan avgift (inventering) Inriktningsmål 2 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Bilinnehav (SCB) Beläggning på cykelparkeringar (inventering) Användning av (målgrupp) och beläggning på infartsparkeringar (inventering) Färdmedelsfördelning (resvaneundersökning) Inriktningsmål 3 Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementering av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Färdmedelsfördelning för arbetsresor till kommunens arbetsplatser (enkät) Andel av kommunens fastigheters och verksamheters parkeringsplatser som är avgiftsbelagda (inventering) 41

283 Andel av kommunens fastigheter och verksamheter som har tagit fram en grön resplan eller motsvarande (inventering) Andel av privata verksamheter i Botkyrka som har avgift och/eller grön resplan för sina anställda (inventering) Inriktningsmål 4 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Beläggning på bilparkeringsplatser i zon A, B och C. Beläggning på och omkring cykelparkeringar vid viktiga målpunkter Avstånd till målpunkt och reglering på nyanlagda parkeringsplatser 42

284 43

285

286 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:54 14 Parkeringsprogram för Botkyrka kommun (sbf/2012:54) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden mottager framtaget underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun, samt godkänner förvaltningens förslag till fortsatt hantering av programmet. Sammanfattning Förvaltningen har fram till årsskiftet tagit fram ett underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun. Under arbetet med programmet har kommunen sett över utformningen av sina styrdokument, vilket för parkeringsprogrammets del innebär att det bör redigeras och delas upp i en policy och ett program. Förvaltningen överlämnar därför det framtagna underlaget till parkeringsprogram som orientering, med avsikt att återkomma till hösten med slutliga förslag till policy respektive program för fastställande. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har sen 2012 haft i uppdrag att ta fram ett förslag till parkeringsprogram för kommunen. Arbetet har intensifierats under 2015, med intern remisshantering mm, och sen årsskiftet finns ett färdigt underlag till ett program. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

287 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:54 Referens Magnus Andersson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Parkeringsprogram för Botkyrka kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden mottager framtaget underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun, samt godkänner förvaltningens förslag till fortsatt hantering av programmet. Sammanfattning Förvaltningen har fram till årsskiftet tagit fram ett underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun. Under arbetet med programmet har kommunen sett över utformningen av sina styrdokument, vilket för parkeringsprogrammets del innebär att det bör redigeras och delas upp i en policy och ett program. Förvaltningen överlämnar därför det framtagna underlaget till parkeringsprogram som orientering, med avsikt att återkomma till hösten med slutliga förslag till policy respektive program för fastställande. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har sen 2012 haft i uppdrag att ta fram ett förslag till parkeringsprogram för kommunen. Arbetet har intensifierats under 2015, med intern remisshantering mm, och sen årsskiftet finns ett färdigt underlag till ett program. Under arbetet med programmet har kommunen sett över utformningen av styrdokument och 2015 antog kommunfullmältige nya riktlinjer (2014:495). Syftet med dem var att förtydliga hur kommunens olika styrdokument ska utformas och vad de ska innehålla. I riktlinjerna delas dokumenten upp i reglerande, normerande och aktiverande för att tydliggöra deras syfte, innehåll och utformning. För parkeringsprogrammet innebär det att det framtagna materialet bör redigeras och delas upp i en policy som beskriver det övergripande syftet med kommunens parkeringspolitik, medan de konkreta målen samlas i ett program. Ambitionen är att båda dokumenten på detta sätt kan bli kortare och tydligare.

288 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:54 Förvaltningen överlämnar därför det framtagna underlaget till parkeringsprogram till nämnden som orientering, med avsikt att återkomma till hösten med slutliga förslag till parkeringspolicy respektive parkeringsprogram för fastställande. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Förvaltningschef Ulrika Persson Gata/parkchef Bilaga: Underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun

289 Underlag till Parkeringsprogram för Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: skriv nummer exempelvis KS/xxx:xx Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

290 Dokumentet ersätter: skriv doku7mentnamn samt diarienummer. Om inget tidigare dokument, ta bort text i fältet Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument: skriv namn på dokument som hänger ihop med detta. Om inga relaterad dokument, ta bort text i fältet

291 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förord... 5 Definitioner... 6 Sammanfattning... 7 Varför ett parkeringsprogram?... 7 Mål för parkering... 8 Riktlinjer för parkering Inledning En växande region skapar nya utmaningar Varför behövs ett parkeringsprogram? Syfte Hur ska parkeringsprogrammet användas? Resande och parkering i Botkyrka Zonindelning Mål för parkering Övergripande mål Inriktningsmål för parkering Riktlinjer för parkering Parkeringsnorm Flexibla parkeringsnormer Reservera mark för parkering Parkering på annan fastighet och samnyttjande Reglering av gatuparkering Tidsreglering av parkering Parkeringsavgifter Infartsparkering Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Utformning av cykelparkering Utformning av bilparkering vid nybyggnation Parkering för rörelsehindrade

292 3.13. Parkering för elbilar och bilar i bildelningstjänst Motorcykel- och moped klass I -parkering Lastbilsparkering Avlämningsplatser Zonförbud gällande parkeringar Tillstånd och dispenser för rörlig och för stillastående trafik Genomförande och uppföljning Åtgärdsplan Uppföljning av mål och genomförande

293 Förord Gata/park enheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen fick under år 2012 i uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett parkeringsprogram. Arbetet med parkeringsprogrammet har genomförts av trafikplanerare Serop Bidros (till och med juli 2015) och trafikplanerare Liselott Söderström (från och med aug 2015 till färdigställande). En arbetsgrupp bestående av trafikplanerare Ebrahim K Zadeh, trafikplanerare Mitzie Molin och trafikplanerare Serop Bidros, utvecklingschef Per-Anders Framgård, miljöutredare Gunilla Isgren och projektledare Sofia Hofstedt har bidragit med synpunkter under arbetets gång. En styrgrupp bestående av samhällsbyggnadschef Magnus Andersson, gata/park-chef Ulrika Persson, exploateringschef Agneta Engver, miljöchef Inger Molander, planchef Charlotte Rickardsson, verksamhetsutvecklare Pia Gradin och fastighetschef Tomas Eriksson har följt arbetet och lämnat synpunkter. 5

294 Definitioner Bildelningstjänst vanligast är bilpool men numer förekommer även andra lösningar, t ex car2go. Grön resplan för företag/arbetsplatser innebär att arbetsgivaren tillhandahåller ett paket av åtgärder för att uppmuntra sina anställda att använda mer miljöanpassade färdsätt än egen bil. Resplanerna fokuserar oftast på de anställdas resor till och från arbetet, men kan också innehålla åtgärder som riktar sig till tjänsteresor och leveranser. 1 Hållbart resande - transporter och resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Mer konkret menas med hållbart resande i första hand resandet med hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik och att resor inte behöver genomföras alls. I andra hand kan även en effektivare bilanvändning, i form av exempelvis bilpool eller samåkning, och i viss mån också resor med fossilbränslefria och bränslesnåla fordon räknas som hållbart resande. 2 Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och på-verka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är "mjuka" åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. "Mjuka" åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder inom stadstrafiken (som till exempel. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). Mobility Management-åtgärder (jämfört med "hårda" åtgärder) kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas samtidigt av en bra kostnads/nyttokvot. Mobility management är inte ett universalmedel som helt ersätter tekniska lösningar, utan ett komplement som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus. 3 I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den börjat. 1 Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket, Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket, Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket,

295 Sammanfattning Varför ett parkeringsprogram? Botkyrka har som mål att det ska finnas plats för nya bostäder fram till år Översiktsplanens inriktning är att framförallt förtäta och samla bebyggelsen till kollektivtrafiknära lägen för att öka förutsättningarna att gå, cykla och åka kollektivt. Ett ökat bostadsbyggande ställer dock krav på en fungerande infrastruktur, till exempel bilvägar och gång- och cykelvägar, parker, vatten och avlopp och självklart parkeringsplatser för bil och cykel. I många exploateringsprojekt är det efterfrågan på bilparkering som styr hur mycket man kan bygga. Bilparkeringarna tar mycket mark i anspråk och utgör en inte försumbar del av byggkostnaderna. Varje cykel- och bilresa startar och slutar på en parkeringsplats. Därför är styrning och planering av parkering ett av de effektivaste sätten att påverka färdmedelsvalet. Vi vet till exempel att de som har gratis bilparkering vid arbetet kör bil i betydligt högre utsträckning än dem som får betala för sin bilparkering. Därför behövs ett tydligt program för hur parkering för bil och cykel ska hanteras, såväl i bebyggd miljö som vid nybyggnation. Syftet med parkeringsprogrammet är att: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till en effektivare markanvändning bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas underlätta plan- och bygglovshantering. Förutsättningarna för att resa hållbart varierar i olika delar av kommunen. Tillgången till god kollektivtrafik är en av de absolut viktigaste förutsättningarna. Därför har kommunen delats upp i tre olika zoner, beroende på avståndet till god spårbunden kollektivtrafik (pendeltåg och tunnelbana). Zon A ligger inom 600 meter från god kollektivtrafik och har de bästa förutsättningarna för ett hållbart resande. Zon B är upp till meter från god kollektivtrafik och zon C är resterande delar av kommunen. Eftersom förutsättningarna för hållbart resande är som bäst i zon A är det också här som högst krav kan ställas på hur bilparkering planeras, styrs och regleras. 7

296 Mål för parkering Utifrån målen i översiktsplanen och andra styrande dokument har fyra inriktningsmål för parkering formulerats. Inriktningsmålen för parkering i Botkyrka kommun är: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor. Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Riktlinjer för parkering För att uppnå målen har ett antal riktlinjer tagits fram som tillsammans skapar ramarna för hur planering och styrning av parkering ska ske i kommunen. Riktlinjerna ska följas vid alla ny- och ombyggnationsprojekt och även gälla befintlig miljö och verksamhet. Om avvikelser ska göras från riktlinjerna så ska eventuell styrgrupp besluta om detta med en dokumenterad motivering. Kommunen har ett övergripandande ansvar för att planera parkeringar. Däremot har man inte ansvar för att ordna fram parkeringsplatser. Det är fastighetsägarens ansvar. Samtidigt har historiskt sett många kommuner ofta ställt krav på 1 bilplats/bostad i samband med nybyggnation. Kravet (parkeringsnormen) handlar dels om kommunens övergripande ansvar för parkering, men även den så kallade likställighetsprincipen som handlar om att alla byggherrar ska behandlas lika om det inte finns skäl för annat. Den parkeringsnorm som ska gälla i Botkyrka kommun skiljer sig åt beroende på zon samt om det är flerbostadshus eller enfamiljshus. Normen för bil baseras på hur det faktiska innehavet ser ut, men även på vilket mål för innehavet som kommunen vill uppnå. Normen för bil och cykel för bostäder anger en miniminivå. Parkering ska anordnas på kvartersmark av byggherren. Botkyrka kommun avser att i största möjliga mån undvika utbyggnad av gatuparkering och istället anlägga dessa platser till tomtmark avskilt från gaturummet. All boendeparkering samt angöring/leveranser ska ske på tomtmark. 8

297 Botkyrka kommun ska erbjuda möjlighet till flexibel parkeringsnorm vid ny- eller ombyggnation av bostäder och verksamheter. Det innebär att miniminormen kan minskas ytterligare om byggherren åtar sig att genomföra åtgärder som minskar bilinnehavet/bilresandet, så kallade mobility management- åtgärder. De typer av åtgärder som kan vara aktuella är medlemskap i bildelningstjänst, cykelpool, gratis kollektivtrafikkort, marknadsföring av boende utan bil med mera. Flexibel parkeringsnorm är främst aktuell inom zon A och B, eftersom det är här det finns bäst förutsättningar för hållbart resande. Botkyrka kommun kan erbjuda möjligheten att reservera mark för framtida utbyggnad av parkering. Samnyttjande är ett mycket effektivt sätt att lösa parkeringsbehov. Främst handlar det om verksamheter med behov vid olika tider på dygnet. Exempelvis kan handel och infartsparkering samnyttjas, liksom parkeringar vid arbetsplatser och idrottsverksamheter. Samnyttjande bör inte tillämpas för boendeparkering. Det är viktigt att det finns parkeringar där boende kan ha sin bil parkerad hela dygnet. Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning eller på annan fastighet. Det kan vara ett effektivt sätt att samnyttja parkering Tidsreglering på all kommunal bilparkering i zon A och B ska leda till att avsedd användargrupp prioriteras. Behovet att prioritera olika grupper är störst i zon A och B. På parkeringsplatser som är avsedda för besökare ska parkeringstiden vara kort, maximalt 4 timmar. Botkyrka kommun ska med hjälp av parkeringsavgifter, styra efterfrågan på bilparkeringsplatser från utrymmeskrävande markparkeringar i de centralaste lägena (zon A) till zon B och C. Parkeringsavgifter är tillsammans med tidsreglering ett viktigt verktyg för att styra användandet. I de kollektivtrafiknära lägena måste markanvändningen effektiviseras, varför efterfrågan behöver styras bort från dessa områden. Anläggandet av parkeringsplatser utgör en inte försumbar del av den totala byggkostnaden. Trots detta är det sällsynt att de som nyttjar parkeringar får stå för denna kostnad. Istället sprids kostnaden på till exempel alla som bor i ett område. Det ska därför eftersträvas att parkeringsavgifter ska täcka den faktiska kostnaden för tillhandahållande av parkering vid ny- eller ombyggnation. Om den verkliga kostnaden blir tydlig gör det också att efterfrågan påverkas. 9

298 Infartsparkeringar kan göra att de som brukar ta bilen hela vägen till arbetet, istället ställer bilen på infartsparkeringen och reser vidare med kollektivtrafik. Det underlättar också för människor att göra kombinationsresor om ärenden och hämtning/lämning ska göras på vägen. Men infartsparkeringarna kan också göra att de som skulle kunna gå eller cykla till pendeltåget istället tar bilen den korta resan till stationen, vilket innebär mer biltrafik i bostadsområden. Det kan också leda till att underlaget för matartrafik till pendeltågen undermineras. I dagsläget är de infartsparkeringar som finns i stort sett fulla. Trots utbyggnader verkar efterfrågan aldrig avta. Det finns också indikationer på att infartsparkeringarna används som till exempel arbetsplatsparkering. På kort sikt bör infartsparkering tillhandahållas i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt måste marken nyttjas effektivare i dessa lägen. Parkeringsavgifter ska införas på infartparkeringar i kommunen där rabatt ges för kollektivtrafikresenärer. På så sätt kan infartsparkeringarna i högre grad användas av dem som de är avsedda för. Kommunens verksamheter och arbetsplatser ska vara förebilder för styrning av parkering. Idag görs nästan 50 procent av resorna till arbetet med bil hos kommunens anställda. Det är väl känt att tillgången till gratis parkering vid arbetsplatserna är en mycket viktig faktor vid val av färdmedel på resan till arbetet. Därför ska parkeringsavgifter införas på kommunala arbetsplatser och verksamheter i zon A och B. Avgifterna anpassas efter vilken zon arbetsplatsen är lokaliserad i och vilken typ av verksamhet det är. Större kommunala arbetsplatser och verksamheter ska ta fram och genomföra Gröna resplaner kopplat till parkeringsavgifternas införande. På så sätt ges såväl piska som morot för att skapa mer hållbara resvanor. Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att ordna parkeringsplatser. Cykelparkering ska alltid prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Avståndet från cykelparkering till målpunkt ska vara maximalt 25 meter, kortare för besöksparkering. Cykelparkering ska vara av hög kvalitet och tillräckligt antal. För boende ska ungefär hälften av cykelplatserna anordnas inomhus. Parkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, för bil i zon A och B företrädesvis i parkeringshus eller parkeringsgarage. Parkeringsprogram för Botkyrka kommun visar på ett stort behov av fortsatta åtgärder för att nå upp till målen. Det gäller nya rutiner och utredningar, men även åtgärder i den fysiska miljön. För att se att arbetet går i riktning mot de inriktningsmål som tagits fram för parkering, ska målen följas upp kontinuerligt, ungefär vart annat år. Aktiviteterna i åtgärdsplanen ska föras in i verksamhetsplanen. 10

299 1. Inledning 1.1. En växande region skapar nya utmaningar Botkyrka växer och är del av en stor och expansiv region. Under de senaste åren har Stockholmsregionen fått nästan nya invånare varje år. Det motsvarar en årlig befolkningstillväxt på ungefär 2 procent. 4 Prognoser visar att den historiskt höga tillväxten kommer fortsätta. Botkyrkas befolkning växer i linje med regionen som helhet, men precis som i Stockholmsregionen ökar befolkningen i snabbare takt än bostadsbyggandet. Botkyrkas nya översiktsplan pekar ut tydliga mål om förtätning, kommunen planerar att bygga nya bostäder fram till år En sådan tillväxt innebär betydande utmaningar för transportsystemet och för miljön, både lokalt och regionalt Varför behövs ett parkeringsprogram? Botkyrkas nya översiktsplan antogs 2014 och visar hur kommunen vill utveckla Botkyrka fram till år En viktig inriktning i översiktsplanen är strategin om att bygga mer i klimatsmarta lägen nära kollektivtrafik. Genom att förtäta och samla utbudet till kollektivtrafiknära lägen kan man få fler Botkyrkabor att gå, cykla eller åka kollektivt. Målet med en sådan utveckling är att hushålla med attraktiv mark, skapa en jämställd tillgänglighet, bättre lokala sammanhang och förbättrad folkhälsa. Färre bilar på vägarna bidrar även till bättre förutsättningar att skapa fungerande och framkomlig biltrafik för de som behöver. Botkyrka består av både tätbebyggda områden och landsbygd, vilket innebär att bilen kommer att vara ett viktigt transportmedel även i framtiden. För att transportsystemet ska fungera effektivt, och för att minska klimatpåverkan, trängsel, störningar, föroreningar, buller och barriärer måste dock bilanvändningen minska. Alla bilresor startar och slutar med en parkerad bil. Parkeringsutbudet är därför en förutsättning för att bilen ska kunna fungera som ett effektivt transportmedel. Utbud av parkeringsplatser, reglering och avgifter har därför stor påverkan på hur vi väljer att transportera oss. Parkeringsåtgärder är bland de starkaste styrmedlen som finns för att påverka bilanvändningen. Detta gör parkeringsprogrammet till en grundsten i Botkyrkas utvecklingsarbete. 4 Stockholms Handelskammare, Konsten att växa smart. Tillväxt och tillväxtstrategier i Stockholm och andra snabbväxande städer i Europa 11

300 Parkeringsnormer används nu allt mer som medel för att nå målsättningar inom transport- och miljöpolitiken, exempelvis lokala mål om minskad bilanvändning och hållbart resande. Det blir även allt mer vanligt att ta hänsyn till kostnader, miljöaspekter och tillgänglighet för resande utan bil när kommuner bestämmer sina parkeringsnormer. 5 Detta är grundläggande hänsyn även i utformningen av Botkyrkas parkeringsprogram. Genom att styra parkeringsutbudet kan man: Begränsa biltrafiken till och i ett område Reducera lokal miljöbelastning (buller, utsläpp) och förbättra trafiksäkerheten Stimulera ökad användning av gång cykel och kollektivtrafik Frigöra gatumark för att underlätta för cykling, kollektivtrafik och nödvändiga biltransporter. Hindra ineffektiv markanvändning och utglesning När parkeringsåtgärder används för att begränsa eller reducera lokal trafik, kommer detta i många fall ge bättre tillgänglighet för den övriga trafiken så som gångtrafiken, cykeltrafiken, kollektivtrafiken och nyttotransporterna. Vad säger PBL? I plan- och bygglagen 3 kap, 15 föreskrivs följande om parkering: Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas Syfte Syftet med parkeringsprogrammet är att: Stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö Bidra till effektivare markanvändning Bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål 5 TØI och VTI Parkeringsnormer i utvalgte norske og svenske byer. 12

301 Främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik Underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet Ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas Underlätta plan- och bygglovshantering 1.4. Hur ska parkeringsprogrammet användas? Parkeringsprogrammet antas av samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. De riktlinjer som anges här ska vara gällande vid alla ny- eller ombyggnadsprojekt samt i bebyggd miljö. Eventuella avvikelser från parkeringsprogrammet ska särskilt motiveras och beslut fattas av styrgrupp för samhällsbyggnadsförvaltningen. En avstämning av parkeringsprogrammet gentemot översiktsplanen ska göras senast år Resande och parkering i Botkyrka Bilinnehavet i Stockholms län har varit ungefär konstant de senaste 15 åren, från att tidigare ha ökat. För Botkyrka som har det näst lägsta bilinnehavet 6 i Stockholms län syns till och med en minskning under de senaste åren. 7 Samtidigt som bilinnehavet är lågt görs en stor del av resorna med bil. Andelen bilresor är betydligt högre i Botkyrka än i länet som helhet. Främst är det gång- och cykelresorna som är färre i Botkyrka än i länet som helhet, se Figur 1. En fjärdedel av bilresorna är kortare än 3 kilometer. Medelreslängden för cykelresor har ökat under senare år och med elcyklarnas intåg så finns en allt större potential att cykla istället för att åka bil även på längre sträckor. Figur 1. Färdmedelsfördelning i Stockholms län och Botkyrka kommun, vardagar. Källa: RVU 2004 och Cykelplan för Botkyrka kommun personbilar/1000 invånare i Botkyrka kommun jämfört med 393/1000 invånare för länet totalt 7 Fakta om SL och länet

302 Botkyrka kommun har ett 70- tal egna anordnade parkeringsplatser runt om i kommunen, främst i tätorterna i anslutning till skolor och idrottsplatser. Det finns dessutom 7 infartsparkeringar vid pendeltågsstationerna i Tumba och Tullinge, med totalt ca 750 platser, motsvarande ca kvm. Beläggningen på dessa infartsparkeringar är hög. Dessutom sker parkering på gator, främst i villaområden Zonindelning Botkyrkas varierande områdeskaraktär innebär olika möjligheter för att använda olika färdmedel och därmed olika behov av parkering. De faktorer som påverkar parkeringsbehovet mest är bebyggelsens karaktär, närheten till kollektivtrafik och de praktiska möjligheterna att gå eller cykla. Detta sammanfaller ofta med tätare bebyggelse, god tillgänglighet till service och därmed fler människor i gaturummet, vilket ökar tryggheten. Alla dessa faktorer pekar på hur strategiskt viktiga stationsnära lägen är för att uppmuntra ett hållbart resande. Enligt en dansk studie 8 är sannolikheten att välja kollektiva färdmedel framför bil störst för individer som bor och arbetar inom en radie av 600 meter från en station. Närhetseffekten till stationen avtar generellt kraftigt när arbetsplatsen ligger längre än 600 meter från stationen. 9 För varje stationsnära boende, (bostad inom meters radie från station), sparas fem kilometer daglig bilkörning i förhållande till om bostäder placeras icke-stationsnära. Denna effekt är dock något mindre och mer osäker än effekterna för arbetsplatslokalisering. Botkyrka kommer att delas in i tre zoner: A, B och C, med bakgrund av närheten till god kollektivtrafik. Zon A är mycket stationsnära lägen, zon B är stationsnära lägen och zon C är resten av kommunen. I vissa avseenden kan zonindelningen bli svår att tillämpa, till exempel på grund av topografin eller att den fysiska miljön innebär stora avvikelser vilket medför att det faktiska gångavståndet blir längre än det fågelavstånd som anges i zonindelningen. Den mer exakta indelningen av områden sker i de åtgärdsplaner som följer av parkeringsprogrammet. 8 Katarina Schylberg, Planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden, 2008 (Vuxna mellan 18-74, "boende" är en vuxen individ och att den bilkörning som minskar baseras på dess dagliga resor till och från arbetet/skola.) 9 Peter Hartoft Nielsen, Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet baggrund og effekter. 14

303 Zon A Mycket stationsnära lägen I zon A ingår områden inom ett radiellt avstånd på ca 600 meter 10 från spårstationer. Zonen klassas som mycket stationsnära läge, vilket innebär att det är god tillgänglighet till service och goda förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. I zon A ska det finnas viss bilparkering, men planering och reglering ska styra efterfrågan till zon B och C. Zon B Stationsnära lägen Zon B utgörs av området mellan zon A och zon C, mellan ca 600 och ca 1200 meter från spårstationer. Dessa områden har gång- och cykelavstånd till attraktiv kollektivtrafik, men tillgängligheten är inte lika hög som i zon A. Tillgänglighet med gång och cykel är mycket viktigt mellan zonerna A och B. Zon C Övriga kommunen Zon C utgörs av områden utanför zon A och B, det vill säga övriga kommunen. Här är tillgängligheten till spårbunden trafik lägre, vilket motiverar högre tillgänglighet till bilparkering än i de andra två zonerna. 10 Eller max 800 m gångavstånd 15

304 2. Mål för parkering 2.1. Övergripande mål I Botkyrkas översiktsplan (2014) redovisas hur kommunen önskar utvecklas med sikte på Övergripande mål som påverkar parkeringspolitiken finns även formulerade i flera andra strategiska dokument: Klimatstrategi (2009), Mötes- och resepolicy (2011), samt i dokumenten Fossilbränslefritt Botkyrka 2030 och Flerårsplan en plan för hållbar utveckling. De viktigaste utgångspunkterna för parkeringsprogrammets inriktning anges nedan. Översiktsplanen har som syfte att utveckla Botkyrka i riktning mot kommunens vision: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Översiktsplanen förtydligar att en viktig väg mot en hållbar framtid är att ny bebyggelse främst koncentreras till redan bebyggda områden och i synnerhet till kollektivtrafiknära lägen. En förutsättning för detta och en viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är strategin om att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska ges företräde inom stadsdelarna. Detta ska uppnås genom att bland annat: Satsa på attraktiva cykelparkeringar vid lokala tyngdpunkter och knutpunkter för kollektivtrafiken. På kort sikt reservera plats för infartsparkeringar i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt är bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen viktigare. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet för bil. Reducera behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och värdefulla delar genom att skapa bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt. Parkeringsprogrammet ska också bidra till att uppfylla kommunens miljöoch klimatmål. Klimatfrågorna är högt prioriterade och en viktig del i Botkyrkas arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. Att Botkyrka inte ska bidra till klimatförändringarna är en av de stora utmaningar som kommunen ska klara av i ett generationsperspektiv på 30 år. Detta slogs fast i Klimatstrategin som antogs Kommunen som geografiskt område ska vara fossilbränslefritt år 2030 och klimatneutralt år

305 För att uppnå målen som fastställs i Klimatstrategin har ett handlingsprogram, Fossilbränslefritt Botkyrka 2030, tagits fram som fokuserar på de områden som använder mest fossil energi och genererar störst koldioxidutsläpp. En nulägesanalys från 2013 visar att trafiken är den sektor som använder mest fossil energi, handlingsprogrammet fokuserar därför på trafikområdet. Programmets förslag på aktiviteter har delats upp i fem handlingsvägar med tillhörande aktiviteter. Två av aktiviteterna är bland annat att ta fram en klimatsmart parkeringsnorm för Botkyrka samt en plan för infartsparkeringar, i samarbete med SL. Genomförande av programmet ska leda till ett 2030 där: samhällsplaneringen har möjliggjort ett minskat behov av resor och transporter transportarbetet har effektiviserats så mycket att inga onödiga resor eller transporter görs kollektivtrafiken är fossilbränslefri och det snabbaste och mest bekväma färdmedlet mellan Botkyrkabornas viktiga målpunkter. Kollektivtrafik väljs därför istället för bil promenad eller cykel väljs för korta resor istället för bil eftersom detta är de snabbaste och mest bekväma färdmedlen vid resor under 3 kilometer fordonen i Botkyrka drivs med förnyelsebara bränslen Inriktningsmål för parkering Parkeringsprogrammet har till uppgift att stödja de övergripande kommunala målen och inriktningsmålen för parkering har därför formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som parkeringsprogrammets uppdrag anger. Målår för parkeringspolicyn är år Fyra inriktningsmål för parkering har formulerats. Hur inriktningsmålen ska följas upp beskrivs i kapitel Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen 2. Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor 3. Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. 4. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. 17

306 Nedan ges en kort beskrivning av vart och ett av inriktningsmålen: 1) Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen Att helt tillgodose parkeringsefterfrågan står ofta i konflikt med de stadsbyggnadsambitioner som eftersträvas. Stora öppna ytor med markparkering upplevs ofta som förfulande. Det skapar också en gles stadsbild vilket kan leda till otrygghet och minskad tillgänglighet. En tät stad ger en känsla av närhet och transportbehovet med bil minskar. Det gynnar gång- och cykeltrafik samt ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Att använda denna i många fall mycket attraktiva mark för bilparkering istället för andra typer av verksamheter innebär också en kostnad. För att bidra till en effektivare användning av marken i kommunens centrala delar, reducera den lokala miljöbelastningen och bidra till en attraktiv stadsbild ska markparkering i attraktiva kollektivtrafiknära lägen minska i omfattning. Detta ska bland annat ske genom att införa avgifter, tidsreglera, minska antalet platser och samla parkering under jord/i parkeringshus. 2) Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor Förutsättningarna för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer är bäst i tätbebyggda områden med närhet till kollektivtrafik och service. Genom att prioritera kollektivtrafik samt gångoch cykeltrafik inom stadsdelarna ska planeringen och regleringen av parkering i kommunen skapa förutsättningar för att fler väljer dessa färdmedel. Detta leder till en reducerad efterfrågan på bilparkering i kommunen. Avgifter, tidsregleringar och mer samlad bilparkering ska göra att den relativa attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik ökar i förhållande till bilen. 3) Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementering av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Tillgång till (gratis) bilparkering vid arbetsplatsen är en av de viktigaste faktorerna för om man väljer att använda bil till arbetet. Genom att avgiftsbelägga bilparkering vid arbetsplatser kan antalet bilresor till och från arbetet minska. Botkyrka som arbetsgivare och som fastighetsägare har en stor möjlighet att vara en förebild för att bidra till mer hållbara arbetsresor, genom såväl styrning och reglering av parkering som åtgärder som uppmuntrar till ett mer hållbart resande. 18

307 4) Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Det ska vara tydligt för såväl boende som besökare och näringsidkare var det finns parkering i kommunen samt regleringen av denna. Utifrån detta ska det vara enkelt att planera sin resa utifrån gällande förutsättningar. En god sammanvägd tillgänglighet uppnås genom att prioritera gång-, cykeloch kollektivtrafik inom tätorterna. Cykelparkering ska alltid finnas närmare målpunkten än bilparkering. För dem som inte kan gå, cykla och åka kollektivt ska det finnas möjlighet att parkera sin bil inom rimliga avstånd. 19

308 3. Riktlinjer för parkering Nedan redovisas ett antal områden som Botkyrka ska arbeta med för att uppnå målen för parkering. Här anges även hur vi ska arbeta Parkeringsnorm Botkyrkas parkeringsnorm ska efterföljas i alla ny- och ombyggnationsprojekt Parkering ska anordnas på kvartersmark av byggherren. Kommunen har ett övergripande ansvar för parkeringens planering. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkering utan detta åvilar fastighetsägaren. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovsgivning. Normerna har dock i sig ingen direkt rättsverkan gentemot enskilda fastighetsägare eller andra och är inte heller bindande för samhällsbyggnadsnämnden. Det ankommer således samhällsbyggnadsnämnden att i varje enskilt fall göra en slutlig bedömning av det totala bilplatsbehovet som fastighetsägaren/byggherren ska tillgodose, på den egna fastigheten eller i närheten av denna. Samhällsbyggnadsnämnden har dock att beakta likställighetsprincipen vilket innebär att byggherrar ska behandlas lika om det inte finns skäl för något annat. Cykelparkering En utgångspunkt vid beräkning av behov av cykelparkering är 1 cykelplats (cpl)/person. Det motsvarar för enbostadshus i genomsnitt 3,5 cpl och för flerbostadshus 2 cpl/lägenhet. För utformning, se avsnitt 3.10 Utformning av cykelparkering. Enbostadshus Vid enbostadshus ska cykelparkering anordnas på den egna tomten. Ingen norm tillämpas men väl en rekommendation att anordna cykelparkering. Flerbostadshus I genomsnitt anordnas 2 cpl/lägenhet inklusive besöksparkering. Anpassning bör ske efter lägenhetsstorlek. För studentbostäder gäller 1,5 cpl/lägenhet. Hälften av platserna anordnas utomhus í anslutning till entrén och hälften inomhus i markplan. Vid kollektivtrafik Trafikförvaltningens riktlinjer anger 5-15 cpl/100 påstigande i kollektivtrafiken. Antal platser och beläggning vid kollektivtrafikens cykelparkeringar bör inventeras med jämna mellanrum. 20

309 Verksamheter För verksamheter, se Cykelplan för Botkyrka kommun. Bilparkering Avsteg från bilparkeringsnormen kan i vissa fall göras genom införandet av mobility management- åtgärder, se avsnitt 3.2 Flexibla parkeringsnormer. Parkeringsnormen är framtagen utifrån dagens bilinnehav i Botkyrka kommun med hänsyn även till kommunens klimat- och miljömål. Samtidigt ska parkeringsnormen inte göra så att brist på parkeringsplats för bil vid bostaden påverkar människors benägenhet att ta bilen till arbetet. Normen för bostäder anger en miniminivå. För att denna ska gälla ska det finnas goda gång- och cykelanslutningar till kollektivtrafik, samt cykelparkeringar enligt cykelparkeringsnormen. I annat fall höjs miniminormen. Enbostadshus Vid enbostadshus ska parkering normalt ske på den egna tomten, alternativt som samlad parkering på kvartersmark. Besöksparkering med 0,1 platser per bostad tillkommer (anges inom parentes i tabell nedan). Zon A Zon B Zon C Enbostadshus 1,2 (+ 0,1) 1,4 (+ 0,1) 1,5 (+0,1) Tabell 1. Minsta antal bilplatser per enbostadshus. Parkeringsnormen för flerbostadshus ligger i intervallet 0,3-0,9 beroende på läge och lägenhetens storlek. Besöksparkering tillkommer med 0,05/lägenhet i zon A och B och 0,1/lägenhet i zon C (anges inom parentes i tabell nedan). Zon A Zon B Zon C Små lägenheter (1-2 rok eller max 45 kvm) Medelstora lägenheter 3-4 rok eller max 75 kvm Stora lägenheter > 75 kvm 0,3 (+ 0,05) 0,4 (+ 0,05) 0,55 (+0,1) 0,45 (+ 0,05) 0,6 (+ 0,05) 0,75 (+0,1) 0,6 (+ 0,05) 0,75 (+ 0,05) 0,9 (+0,1) Tabell 2. Minsta antal bilplatser per lägenhet. 21

310 Speciallägenheter För vissa typer av lägenheter, till exempel studentbostäder, finns anledning att frångå ovanstående norm eftersom bilinnehavet kan förväntas vara lägre för studenter än för andra grupper. Detta kan även gälla till exempel bostäder för äldre. En särskild bedömning bör göras i dessa fall. För studentbostäder gäller parkeringsnormen 0,1-0,3 beroende på vilken typ av studentbostäder det är. Exempelvis kan korridorboende ges lägre parkeringstal än lägenheter. Byggs studentbostäder i zon C bör en särskild bedömning göras. Besöksparkering tillkommer med 0,025/lägenhet. Zon A-B Studentbostäder 0,1-0,3 (+0,025) Tabell 3. Minsta antal bilplatser per studentbostad. Parkering vid arbetsplatser och verksamheter Efterfrågan på parkering vid arbetsplatser och verksamheter varierar mycket beroende på lokalisering och typ av verksamhet. Men det finns också en stor möjlighet att påverka hur människor väljer att transportera sig, i synnerhet vid arbetsresor (se även 3.9 Parkering vid kommunala arbetsplatser och verksamheter). En studie av kommunanställdas resvanor 11 visar att nästan 50 % kör bil till arbetet. Detta trots att majoriteten har möjlighet att gå, cykla eller åka kollektivt. Det är ett uttalat mål att bilresor till arbetsplatser ska minska. Det finns även stor potential att minska den typen av resor. Därför finns det anledning att styra parkeringsnormen för anställda utifrån denna målsättning. Nedanstående tabell visar lämpligt antal parkeringsplatser per anställd. Om efterfrågan bedöms som större än detta så ska en dialog föras med byggherren/arbetsgivaren om möjligheten att vidta åtgärder för att minska efterfrågan, till exempel genom mobility management- åtgärder. Zon A Zon B Zon C Anställda 0,2-0,3 0,3-0,4 Särskild utredning krävs Tabell 4. Antal bilplatser per anställd. 11 Intern resvaneundersökning 2014, Botkyrka kommun 22

311 Parkering för besökare För besökare till verksamheter måste en bedömning göras från fall till fall. Detta eftersom olika verksamheter har så olika efterfrågan på parkering. Om efterfrågan på parkering kan förväntas bli högre för besökare än vad som anges generellt för de olika zonerna, så ska en dialog kring mobility management- åtgärder föras mellan kommunen och byggherren, se 3.2 Flexibla parkeringstal. Zon A Zon B Zon C Generellt (bilplats /besökande) Förskola och skola (bilplats/barn) Gymnasium (bilplats/elev) Dagligvaror (bilplats/besökande i maxtimmen) 0,4 0,5 0,6 0,05 0,05 0,1 0,05 0,1 0,1 0,2 0,35 0,45 Tabell 5. Utgångspunkt - antal bilplatser för besökande till olika verksamheter För att likabehandlingsprincipen även ska gälla för verksamheter så ska parkeringsnormer och beräkningsprinciper för olika typer av verksamheter tas fram separat Flexibla parkeringsnormer Botkyrka kommun ska erbjuda möjlighet till flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av bostäder och verksamheter. Flexibla parkeringsnormer innebär att byggherren ges möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som måste byggas i samband med uppförandet av nya lägenheter och verksamheter. I praktiken innebär det att kommunen kan ge en rabatt på parkeringsnormen där byggherren väljer att tillhandahålla mobility management- åtgärder som kan sänka efterfrågan på parkering. En förutsättning för att minska efterfrågan på parkering är att alternativen till att välja/äga bil är mycket goda. För att kommunen ska kunna medge avsteg från parkeringsnormen krävs därför att exploateringen sker i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik (zon A och B), samt att byggherren åtar sig att genomföra åtgärder som möjliggör för boende att inte äga bil respektive förenklar för anställda och besökare att resa dit på annat sätt än med bil. Det är Botkyrka kommun som avgör om flexibla parkeringsnormer kan vara aktuellt och hur stor rabatten kan bli. 23

312 Rutiner för hur de flexibla parkeringsnormerna ska tillämpas i Botkyrka kommun ska tas fram. Flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av bostäder För att minska efterfrågan på parkering vid bostäder måste alternativen till att äga bil för de boende vara mycket goda, eftersom det i princip endast är de boendes bilinnehav som påverkar efterfrågan på parkeringsplatser vid bostäder. Hur stor reduktion som är aktuell bedöms från fall till fall. Vilka åtgärder byggherren tar på sig och vilken långsiktighet som finns i åtagandet, påverkar sänkningens storlek. Det finns ett flertal åtgärder som kan underlätta ett hållbart resande men också åtgärder som minskar behovet av att resa. Åtgärderna kan ta många olika former, allt ifrån beteendepåverkande åtgärder till fysiska investeringar. Nedan listas ett antal åtgärder som om de genomförs av byggherren kan vara en anledning till sänkta parkeringsnormer. Bildelningstjänst - Införande av bildelningstjänst, t ex bilpool, är ett grundkrav för att parkeringsnormen ska kunna sänkas. Medlemskap i bildelningstjänsten garanteras för de boende och inkluderas i hyran/avgiften under minst 3 år. Nyttja gemensamhetsanläggningar för parkering Parkeringsavgifter De som nyttjar bilparkering får betala den verkliga kostnaden för anläggande och drift av denna, inklusive markvärde. Boendet marknadsförs som bilfritt eller med möjlighet till hållbart resande. Startpaket för nyinflyttade - cykelkarta, SL-kort (minst ett månadskort i SL-trafiken ingår vid inflyttning), info om kollektivtrafiken, cykelrum och andra mobility management- åtgärder som görs i samband med exploateringen med mera. Cykelpool med lådcyklar och elcyklar. Inomhusparkering för cyklar med automatiska dörröppnare, mekarverktyg etcetera. Gratis kollektivtrafikkort till de boende Särskilda rum (kylrum) eller postfack för hemleveranser. Uppföljning av bilinnehav samt parkerings- och trafiksituation. 24

313 Flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av verksamheter Forskningen visar tydligt att det som betyder mest för valet av bil som transportmedel är parkeringsmöjligheterna vid arbetsplatsen; utbudet och avgiften. Det är också betydligt enklare att genom olika åtgärder påverka människors färdmedelsval på arbetsresan än att påverka bilinnehavet och parkeringsbehovet vid bostaden. Genomförandet av en grön resplan kan vara ett sätt för byggherren att påverka behovet av parkering. Gröna resplaner är åtgärdspaket som implementeras av arbetsgivare för att uppmuntra till ett förändrat resmönster hos anställda och besökande som reser till företaget. Det främsta syftet är att minska ensamåkning i bil. Gröna resplaner brukar främst vara fokuserade på de anställdas arbetspendling, även om flertalet också innehåller åtgärder för tjänsteresor, leveranser, resor som görs av besökare till företaget eller verksamheten med mera. Krav på att gröna resplaner upprättas, kan kommunen ställa när kommunen äger marken i samband med markanvisningar. Om kommunen inte äger marken kan den gröna resplanen istället vara ett förhandlingsargument i samband med planprogram, detaljplanläggning eller bygglovsansökan. Exempelvis kan kommunen tillåta bebyggelse med högre täthet eller lägre parkeringsnormer i utbyte mot att byggherren vidtar olika mobility management-åtgärder enligt en på förhand beslutad handlingsplan. En grön resplan kan tas fram för en enskild arbetsplats eller för ett större arbetsplatsområde, vid nybyggnation eller för befintliga verksamheter. Exempel på innehåll i den gröna resplanen: Införande av parkeringsavgifter på arbetsplatsen (önskvärt att det innebär en kostnad för användaren för varje gång som parkering sker och ingen rabatt ges för dem som parkerar ofta genom t ex månadsabonnemang). Införande av parkeringsavgifter för anställda är ofta en förutsättning för att parkeringsnormen ska kunna sänkas. Avgifterna från parkering går tillbaka till en mobilitetsfond. Denna kan användas för olika typer av åtgärder som främjar gång, cykling och kollektivtrafik, till exempel luftpump för cykel, mekarverktyg eller subventionerade kollektivtrafikkort. Framtagande eller översyn av resepolicyn för att denna ska stödja hållbart resande För tjänsteresor erbjuds olika alternativ till egen bil: Tjänstecyklar av god kvalitet (till exempel elcyklar) till de anställda. Tjänstebilpool som minimerar behovet av att pendla med egen bil till jobbet för att den behövs i tjänsten. Årliga tävlingar, till exempel cykla till jobbet. 25

314 Genomföra årliga prova på -kampanjer, till exempel testresenärskampanjer för kollektivtrafik och testtramparkampanjer för cykling. Bra dusch- och omklädningsrum för att underlätta för cyklister. Individuell transportrådgivning till de anställda. Marknadsföringskampanjer av alternativa sätt att ta sig till företaget Arbetsgivaren betalar för eller subventionerar kollektivtrafikkort till anställda. Installation av telefon- och videokonferensutrustning samt policy som uppmuntrar användande av denna De anställda tillåts att arbeta hemifrån Storleken av reduktionen bedöms i varje enskilt fall. För att kommunen ska kunna acceptera en sänkning av parkeringsnormen vid nybyggnation av verksamheter skrivs vanligtvis ett långsiktigt avtal mellan kommunen och byggherren där den senare garanterar att en grön resplan tas fram av hyresgästerna/arbetsgivarna och att beteendepåverkande åtgärder kommer att genomföras kopplat till fastighetens hyresgäster. Avtalet ska garantera att detta även rör framtida hyresgäster under hela avtalstiden. I gengäld kan då kommunen sänka parkeringsnormen för exploateringen. Gröna resplaner och reglering av parkering vid befintliga verksamheter behandlas i 3.9 Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Reservera mark för parkering Botkyrka kommun kan erbjuda möjligheten att reservera mark för framtida utbyggnad av parkering Innan det finns tydliga riktlinjer framtagna för hur de flexibla parkeringsnormerna ska tillämpas och bättre kunskap om hur stora effekter som olika åtgärder ger, så kan möjlighet ges att reservera mark för senare utbyggnad av parkering. Byggherren ska då visa på vilket sätt en utbyggnad kan ske och hur finansiering av detta ska ske. En överenskommelse bör också slutas om hur den framtida parkeringsefterfrågan ska följas upp och bedömas. Det är Botkyrka kommun som avgör om byggherren ska ges möjlighet att reservera mark Parkering på annan fastighet och samnyttjande Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning eller på annan fastighet. 26

315 Fastighetsägaren har ansvar för att anordna lämpligt parkeringsutrymme inom den egna fastigheten. Genom parkeringsköp/avlösen ges fastighetsägaren möjlighet att genom avtal ordna parkering på annan plats än på den egna fastigheten. Detta kan då också ge möjlighet till samnyttjande. En annan lösning är att använda parkeringsservitut där en fastighet får rätt att till viss del utnyttja en annan fastighet för parkering. Bilister har varierande behov och gör anspråk på parkering i olika omfattning och under olika tider på dygnet. Om flera användargrupper kan samnyttja samma parkeringsplatser skapas ett mer effektivt utnyttjande jämfört med om varje bil ska ha sin egen tilldelade parkeringsplats. I blandad stadsbebyggelse kan samnyttjandet reducera behovet av parkeringsplatser med upp till 30 procent 12. I vilken grad en parkeringsanläggning kan samnyttjas beror främst på sammansättningen av verksamheter i området och beläggningen under olika tider på dygnet. Samnyttjande underlättas om parkeringsanläggningen är stor, tids- och avgiftsreglerad och om den drivs som en separat verksamhet och inte ingår som en del av bostadshyran eller lönen. Samnyttjande bör i första hand tillämpas på parkeringar vid arbetsplatser som även kan nyttjas för handelsverksamhet eller andra verksamheter som har sin tyngdpunkt utanför kontorstid som exempelvis idrottsanläggningar. Samnyttjande bör generellt inte tillämpas för boendeparkering. För att möjliggöra för boende att lämna bilen hemma bör de säkerställas en plats där bilen kan stå kvar hela dygnet. Däremot kan gärna flera bostadsbebyggelser samnyttja en gemensam parkeringsanläggning för att skapa effektivare utnyttjande. Parkeringsköp/avlösen och samnyttjande måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. Behovet av parkering ska tillgodoses inom gångavstånd från målpunkten, se vidare avsnitt 3.11 Utformning av bilparkering. Avtal ska alltid skrivas mellan samtliga berörda parter och för att få en långsiktighet i förbindelsen behöver förbindelsen gälla minst 25 år Reglering av gatuparkering Parkering ska i första hand ske på kvartersmark. Botkyrka kommun avser att i största möjliga mån undvika utbyggnad av gatuparkering och istället anlägga dessa platser till tomtmark avskilt från gaturummet. All boendeparkering samt angöring/leveranser ska ske på tomtmark. 12 Samnyttjande mellan bostäder, kontor och butiker. Källa: Malmö stad, Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö. 27

316 Den viktigaste anledningen till detta är att bilparkering inte ska subventioneras av kommunen, vilket blir fallet då kommunal mark används för parkering och kommunala medel används för drift, underhåll och övervakning av dessa. Det är också en fråga om huruvida parkerade bilar hör hemma i attraktiva stadsmiljöer. Den yta som upptas av gatuparkering kan i många fall ofta användas till gående, cyklister eller möblering/planteringar istället. I vissa fall kan gatuparkering vara aktuellt, om det gynnar stadslivet. I sådana fall prioriteras gatuparkering på kommunal mark för parkering för rörelsehindrade och korttidsbesökare 13. Vid privata verksamheter anordnas all parkering på kvartersmark. De flesta gatuparkeringar i Botkyrka idag förekommer i villaområden där boende och gäster kan parkera sina fordon. Under perioden 1/11-1/5 råder vinterförbud på många gatuparkeringar i kommunen. Vinterförbud innebär att parkering på gatumark förbjuds under en eller flera dagar per vecka under vintertid. Vinterförbuden finns för att framkomligheten och vinterväghållningen inte ska påverkas Tidsreglering av parkering Tidsregleringen på all kommunal bilparkering i zon A och B ska leda till att avsedd användargrupp prioriteras. På allmän platsmark används i Botkyrka idag parkeringsskiva utan avgift. Besöksparkeringar med tidsbestämmelser längre än 4 timmar riskerar att användas som boendeparkering. Det finns besöksparkeringar i kommunen som tillåter 24 timmars parkering och kommunens interna utredningar visar på att dessa parkeringar faktiskt används till större utsträckning av boenden i området. Med anledning av detta har kommunen ändrat på tidsbegränsningen på många parkeringar. De flesta parkeringar har gjorts om till 1-4 timmars parkeringar med parkeringsskiva. En del har gjorts om till 12-timmars parkeringar. Dessa regleringar har medfört lägre beläggningsgrad på de flesta parkeringar och att långtidsuppställda fordon försvunnit. Tidsreglering är ett effektivt sätt att prioritera vilken grupp som ska ha tillgång till vissa parkeringsplatser. Behovet av att prioritera olika grupper, och därmed tidsreglera, är störst i zon A och B. På parkeringsplatser avsedda för besökare ska parkeringstiden vara kort, 1-4 timmar. Detta ökar tillgängligheten och omsättningen i och med risken att platserna används av boende eller som arbetsplatsparkering minskar. 13 Ungefär < 4 timmar 28

317 3.7. Parkeringsavgifter Botkyrka kommun ska med hjälp av parkeringsavgifter, styra efterfrågan på bilparkeringsplatser från utrymmeskrävande markparkeringar i de centralaste lägena (zon A) till zon B och zon C. Det ska eftersträvas att parkeringsavgifter ska täcka den faktiska kostnaden för tillhandahållande av bilparkering vid ny- eller ombyggnation. Tillsammans med tidsreglering av parkering är parkeringsavgifter en viktig åtgärd i arbetet med att minska bilanvändningen och reducera lokal samt global miljöbelastning. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 : I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige. I genomsnitt står en bil parkerad i 23 av dygnets timmar, ofta utan att användaren betalar för det. 14 Uppställningstiden medför samhällskostnader, den kostar att anlägga, att underhålla och det finns även en alternativkostnad i form av markvärdet för alternativt nyttjande. Gratisparkering är en form av subventionering. En stor andel parkeringsplatser är i dag på ett eller annat sätt subventionerande. Kostnaden för att subventionera parkering slås ut på hyror, löner, fastighetspriser och varupriser vilket innebär att alla betalar. Detta medför en alltför hög efterfrågan på parkering. Genom att införa avgifter kan efterfrågan begränsas på den aktuella platsen. Även om denna princip gäller vid bostaden så är det främst vid andra målpunkter avgifter kan bidra till att begränsa bilanvändandet. 15 I Botkyrka ska parkeringsavgifter användas för att påverka efterfrågan på bilparkering i kollektivtrafiknära lägen. Det är ett mål i översiktsplanen och parkeringsprogrammet att effektivisera markanvändningen i dessa lägen vilket innefattar möjligheten att använda marken för andra ändamål än bilparkering. Förutom att bidra till mer attraktiva centrummiljöer rent fysiskt kan detta även leda till bättre tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafiktrafikanter och reducerad lokal miljöbelastning i form av buller och utsläpp. Tillgängligheten förbättras på parkeringsplatserna genom högre omsättning på bilar. Avgifter ska även användas för att styra efterfrågan från utrymmeskrävande markparkering till parkeringshus. 14 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 15 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 29

318 Parkeringsavgifter måste införas inom ett helt område eller zon samtidigt. Såväl arbetsplatsparkering, infartsparkering, besöksparkering och boendeparkering ska ingå, för att inte flytta problemen till annan plats. Hur införande av parkeringsavgifter ska gå till behöver utredas vidare. Kostnaden för att använda parkering bör spegla den faktiska kostnaden för tillhandahållande av parkering. Genom att bara de som verkligen behöver bilen använder denna, frigörs yta både på parkeringar och vägar och samtliga transportmedel kan bli mer effektiva Infartsparkering På kort sikt bör infartsparkering tillhandahållas i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt måste marken nyttjas effektivare i dessa lägen. Parkeringsavgifter ska införas på infartsparkeringar i kommunen där rabatt ges för kollektivtrafikresenärer Syftet med infartsparkering är huvudsakligen att förenkla vardagspusslet med hämtning och lämning på väg till och från arbetet. Med infartsparkering för bil skapas större flexibilitet i resan till och från stationen. I vissa fall kan infartsparkering ersätta en längre ressträcka med bil. Samtidigt väljer många att åka bil istället för att gå, cykla eller åka kollektivt till stationen. Lokala busslinjer kan på så sätt tappa sitt resandeunderlag samtidigt som biltrafiken ökar i bostadsområdena. Totalt finns ca 750 infartsparkeringsplatser vid Tumba och Tullinge station, motsvarande ca kvm. Beläggningsgraden vid dessa infartsparkeringar har ökat stadigt under åren och är i dagsläget ofta helt fullbelagda under dagtid 16. En anledning till detta är att infartsparkeringarna inte enbart nyttjas av pendlarparkerare utan även av boende samt anställda i närområdet. I Huddinge kommun har man sett att knappt hälften av platserna används av infartsparkerare 17. En utredning om reglering av infartsparkeringar behöver göras samtidigt som reglering i zon A utreds. Kontakt behöver även tas med närliggande kommuner samt Trafikförvaltningen. För att säkerställa att platserna reserveras för kollektivtrafikresenärer bör parkeringsavgifter införas där SL-kort ger tillgång till rabatterad biljett. Efter införande av avgifter bör en ny översyn göras av efterfrågan på infartsparkeringsplatser. 16 ÅF har sedan 2003, fyra gånger per år, undersökt beläggningsgraden på infartsparkeringarna i Stockholms stadsdelar. Undersökningen visar att det ofta är fullbelagt på nästan alla infartsparkeringar i Botkyrka kommun med undantag för infartsparkeringen vid Alfa Laval där gångavståndet är ca 300 meter till pendeltågsstationen. 17 Infartsparkeringar för bil i Huddinge kommun, Atkins

319 Marken i kollektivtrafiknära lägen är mycket attraktiv och att nyttja denna för parkering är varken effektivt eller gynnsamt för stadsbilden. Om fler parkeringsplatser ska tillhandahållas behöver dessa därför tillkomma i flerplanslösningar. Även lokalisering av infartsparkering bör ses över med avseende på markanvändningen i de centrala delarna. En bedömning av efterfrågan på fler infartsparkeringsplatser bör göras efter att reglering och parkeringsavgifter införts. Trafikförvaltningen bekostar anläggning av infartsparkeringar på kommunal mark. Kommunen står för mark samt drift och underhåll. Avtalet gäller i 25 år. Med tanke på att infartsparkeringarna måste nyttjas mer effektivt i framtiden ska det noga övervägas innan nya avtal skrivs med Trafikförvaltningen Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Kommunens verksamheter och arbetsplatser ska vara förebilder för styrning av parkering Parkeringsavgifter ska införas på kommunala arbetsplatser och verksamheter i zon A och B Större kommunala arbetsplatser och verksamheter ska ta fram och genomföra gröna resplaner kopplat till parkeringsavgifternas införande Nästan 50 % av de anställda i Botkyrka kommun reser till arbetet med bil. Även på kortare resor (mindre än 2 kilometer) görs nästan en femtedel av resorna med bil 18. Gratis parkering vid arbetsplatsen är en central förutsättning för valet av bil till arbetsplatsen 19. Figur 2 nedan visar hur tillgången till parkering vid arbetsplatsen påverkar val av färdmedel vid några arbetsplatser i Kista. För användaren fri parkering 2% 8% Användaren får leta och betala för parkeringen 8% 32% 15% 57% 20% 58% Gå Cykla Bil Kollektivtrafik Figur 2. Sex av tio personer med fri parkering åker regelbundet bil till arbetet. För de som betalar för sin parkering är motsvarande andel två av tio. Källa: Skillnad i resmönster vid arbetsplatser, undersökning med 1600 personer i Kista, Stockholm (SATSA 2011). 18 Intern resvaneundersökning 2014, Botkyrka kommun 19 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 31

320 Botkyrka kommun som arbetsplats bör införa avgifter på parkering för anställda, i kombination med andra åtgärder som till exempel bättre förutsättningar för att cykla och subventionerade SL-kort (se 3.2 Flexibla parkeringsnormer). Tillgången till cykelparkering måste uppfyllas enligt 3.1 Parkeringsnorm och 3.10 Utformning av cykelparkering. Införande av parkeringsavgifter för anställda måste samordnas med införande av parkeringsavgifter i närområdet. Annars riskerar arbetsplatsparkeringen att spontanflytta till andra närliggande platser. Beteendepåverkande åtgärder ska genomföras för att påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Kommunens verksamheter bör införa gröna resplaner där de erbjuder olika mobility management- åtgärder till de anställda. Exempel på åtgärder som kan ingå är till exempel att verksamheten ordnar eller deltar i kampanjer för gång-, cykel- och kollektivtrafik, subventioner av SL-kort, utrustning och policy som möjliggör att arbeta hemifrån eller ha videokonferenser, erbjuda individuell resevägledning med mera. Utvärderingar har visat att resplaner som innehåller ekonomiska incitament såsom parkeringsavgifter vid arbetsplatser ger större minskningar av biltrafiken än resplaner utan ekonomiska incitament. 20 Arbete med avgifter och gröna resplaner innebär inte bara att kostnaderna för bilparkering minskar. Det kan också leda till friskare personal med färre sjukskrivningar som följd. Då många parkeringsplatser ofta är privatägda kan inte kommunen direkt besluta om dessa. Kommunen kan istället gå före och ta ut avgift för all parkering som upplåts till de anställda som arbetar inom kommunen och sedan uppmuntra andra verksamheter att följa deras exempel. Det ska kosta för varje tillfälle man parkerar och ingen rabatt ska ges för att man parkerar ofta, t ex genom en rabatterad fast månadskostnad. Detta för att ge incitament till minskat bilpendlande. Attraktiva cykelparkeringar vid arbetsplatsen samt omklädningsrum och dusch är därmed viktiga investeringar som bör genomföras för att uppmuntra anställda att ta cykeln till jobbet. 20 Uppsala kommun, Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun. 32

321 3.10. Utformning av cykelparkering Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att anordna parkeringsplatser Parkering för bostäder, verksamheter och besökare anordnas på kvartersmark Cykelparkering ska alltid prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Cykelparkering ska vara av hög kvalitet och tillräckligt antal, se kvalitetskrav och parkeringsnorm Behov av cykelparkering finns vid alla typer av målpunkter. Kvalitetskraven på en attraktiv cykelparkering skiljer sig åt beroende på målpunktens karaktär och parkeringens omfattning i tid. Nedan beskrivs vilka utformningskrav som ska säkerställas vid exploatering, nyanläggning vid befintliga målpunkter samt när det gäller underhåll eller upprustning av befintliga cykelparkeringar. Hur många platser som behöver iordningställas beskrivs under parkeringsnormer, se kapitel 3.1. För att cykelparkeringen ska upplevas som trygg är det viktigt att den är överblickbar, väl belyst och att den ligger nära målpunkterna. Genom att lägga parkeringen väl synlig med en naturlig övervakning motverkas stöldrisken och trygghetskänslan ökas för cyklisten. All cykelparkering ska ha möjlighet till fastlåsning i ramen. En välskött och underhållen parkering signalerar att cykeln är prioriterad i stadsbilden, vilket är en viktig aspekt för att öka cykelns attraktivitet som färdmedel. Skötseln underlättas med genomtänkt utformning på parkeringen. Tydlig märkning av anordnade cykelparkeringsplatser gör det lättare för personal att sköta parkeringen och omhänderta skrotcyklar 21. Beläggningsgraden ska inte överstiga 0,9. Generellt ska cykelparkering anläggas alldeles intill entréer och målpunkter, men något längre avstånd kan accepteras om cykelparkeringen har högre kvalitet, till exempel väderskydd. 21 Boverket (2013). Planera för rörelse! en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. 33

322 Boendeparkering Besöksparkering Arbetsplatsparkering Vid kollektivtrafik Ramlås Ja Ja Ja Ja Avstånd till målpunkt < 25 meter < 10 meter < 25 meter < 25 meter Väderskydd Ja, delvis Ska övervägas Ja Ja Inlåsningsmöjlighet Ja, del av platser Nej Ja, del av platser Ska övervägas vid pendeltågsstationer Tabell 6. Kvalitetskrav vid olika typer av cykelparkeringar Boendeparkering Vid bostaden finns behov av cykelparkering både för långtidsförvaring och mer daglig användning. Dessutom behöver cykelparkering anordnas för besökande. För boende ska lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entréer på kvartersmark. Dessutom bör ungefär hälften av platserna anordnas i inomhus i förråd som enkelt nås från markplan. För besökare ska stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entréer på kvartersmark. Yta ska avsättas för cykelkärror och lådcyklar (ca 2 kvm per kärra eller lådcykel). Dessutom bör parkeringen vara utrustad med eluttag så att man kan ladda sin elcykel över natten. Besöksparkering Besöksparkering ska främst tillgodose behovet för exempelvis shoppingkunder eller restauranggäster som parkerar sin cykel kortare tid än några timmar. Dessa parkeringsplatser ska ligga i direkt anslutning till entréer och vara lokaliserade på framträdande platser med god orienterbarhet. 34

323 Arbetsplatsparkering Vid arbetsplatser ska cykelparkering för anställda och besökande anordnas utomhus på kvartersmark nära entrén och inomhus i cykelrum. För anställda ska väderskyddad, stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom ska ett antal cykelparkeringar anordnas i cykelrum som nås från markplan. Vid verksamheter där det finns ett särskilt behov bör platser för cykelkärror och lådcyklar ingå. Detta gäller inte minst förskolor där kärror kan användas både av personal och föräldrar, samt vid livsmedelsbutiker. Vid kollektivtrafik Det ska finnas attraktiv cykelparkering vid varje stationsentré. Dessa ska vara väderskyddade och det ska finnas plats för olika typer av cyklar som till exempel lådcyklar. Inlåsningsmöjlighet ska övervägas vid pendeltågsstationerna. I samband med detta ska potentialen för att utveckla servicekoncept bedömas såsom förvaringsskåp, cykelpump, information om cykelvägar etcetera. Cykelparkering ska finnas vid busshållplatser där behov finns. Vid många påstigande bör även en bedömning göras av möjligheterna för väderskydd Utformning av bilparkering vid nybyggnation Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att anordna parkeringsplatser. Tillkommande parkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, företrädesvis i parkeringshus eller parkeringsgarage. Målsättningen är att minska markparkering kollektivtrafiknära lägen. Därför ska parkering i första hand byggas på höjden i zon A och zon B. 35

324 Figur 3. Exempel på att parkeringshus inte måste vara fula och otrygga. Parkeringshus Behrn Center i centrala Örebro. Lokaler i bottenplan och bostäder på de två översta våningarna. För bilparkering kan generellt längre avstånd accepteras ju längre tid man parkerar. Acceptabelt gångavstånd beror också på områdets storlek och karaktär. Ju mer stadslik bebyggelsen är desto kortare upplevs avstånd jämförelsevis glesare bebyggda områden. Detta talar för att gångavstånd till bilparkering bör vara kortare i zon C än i zon A. För att gynna hållbara färdsätt inom zon A och B kan det acceptabla avståndet från bostaden till bilparkering jämställdas med det acceptabla avståndet till kollektivtrafik 22. I samband med nyexploatering bör avståndet (fågelvägen) från bilparkering till målpunkt maximalt vara: Besöksparkering 200 meter Boendeparkering 400 meter Infartsparkering 500 meter Arbetsplatsparkering 600 meter För parkering för rörelsehindrade, se avsnitt SLs riktlinjer anger 400 meter för flerbostadshus och 900 meter för enbostadshus (fågelvägen) 36

325 3.12. Parkering för rörelsehindrade Vid nybyggnation ska parkering för rörelsehindrade anordnas inom 25 meter från huvudentré/-er. Vid befintligt fastighetsbestånd ska parkering för rörelsehindrade anordnas inom 25 meter från en tillgänglig entré. Minst 5 % av antalet parkeringsplatser ska avsättas för rörelsehindrade. Parkering för rörelsehindrade ska säkerställas i lägen som ger så korta avstånd till målpunkt som möjligt. För att möjliggöra detta i praktiken behöver en viss andel av de parkeringsplatser som ligger närmast entréer och hissar i parkeringsanläggningar reserveras för rörelsehindrade samt i vissa fall även kantstensparkeringar på gatumark. Gångbanor mellan entré och parkering för rörelsehindrade ska vara tillgänglighetsanpassade Parkering för elbilar och bilar i bildelningstjänst Vid viktiga målpunkter ska parkeringsplatser reserveras för elbilar och förses med laddstolpar. När nya parkeringsanläggningar uppförs ska de mest attraktiva platserna reserveras för bilar i bildelningstjänst och elbilar. Figur 4. Platserna närmast entrén reserveras för bilpoolsbilar. För att öka incitamenten för bildelningstjänster och elbil bör reserverade parkeringsplatser och laddplatser uppföras på strategiska lägen i kommunen. 37

326 För bilpoolsbilar kan man i dagsläget bara reservera mark på kvartersmark och i parkeringsanläggningar. För elbilar får man bara reservera mark om det finns anordning för extern laddning på platsen 23. Oavsett om parkeringen ligger på gatumark eller i parkeringsanläggningar bör dessa placeras på attraktiva platser, nära målpunkter, för att ytterligare stimulera användandet Motorcykel- och moped klass I -parkering Hänsyn ska tas till behov av motorcykel- och moped klass I-parkering. Motorcykelandelen i Sverige motsvarar ca 6 % av den totala trafiken. En riktlinje för parkeringstalet motsvarar lika stor andel motorcykelparkeringar. En bilruta rymmer ca 5 motorcyklar, därmed kan hela behovet av motorcykelparkeringar lösas yt- och kostnadseffektivt. Motorcykelparkeringen ska utformas med hänsyn till stöldrisk och därmed ska belysning, placering och väderskydd betänkas för högsta möjliga säkerhet. Parkeringen ska vara hårdgjord och på samma nivå som vägen för att inte problem för motorcyklisten ska uppstå vid parkering. Vid turistmål och andra välbesökta målpunkter kan det behövas en specifik utredning kring behovstalet. För moped klass II gäller samma regler som för cykel Lastbilsparkering Botkyrka kommun har i många år haft parkeringsförbud för lastbilar på allmän platsmark 06:00-18:00 alla dagar. Detta har undanröjt problem med parkeringar på gatan som försämrar sikt och framkomlighet för väghållningsfordon samt övriga trafikanter. Önskemål från företagare som är bosatta i kommunen förekommer i viss utsträckning där det inte finns möjlighet att ställa lastbilen. Lastbilsparkering har hänvisats till industriområden, dock finns problemet att det på industriområdena råder parkeringsförbud på gator och i Eriksbergs industriområde är hela området belagt med zonförbud. En lösning på detta är att (eventuellt avgiftsbelagd) gatuparkering i industriområden tillåts i större utsträckning och att de gator där enstaka parkeringsförbud gäller, tillåts för nattparkering. 23 SOU 2013:12. Fossilfrihet på väg. Del 1. Betänkande av utredning om fossilfri fordonstrafik. 38

327 3.16. Avlämningsplatser En effektiv avlämningsplats vid skolor och verksamhetsområden kan underlätta trafiksituationen avsevärt under rusningstid. En busshållplats kan i undantagsfall utgöra en avlämningsplats i mån av utrymme då bussar inte förekommer med alltför täta tidsintervall, det vill säga om inte avlämningar kolliderar med busstidtabellen. Avlämningsplatser bör finnas tillgängliga på tomtmark vid skolor och verksamheter för att inte belasta vägnätet och för att undvika köer. Vid skolor ska man i samband med att man utreder avlämningsplatser även utreda gång- och cykelvägarna till skolan för att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan. En avlämningsplats kan utgöra en vändplats där parkeringsförbud råder Zonförbud gällande parkeringar Zonförbuden i kommunen ska förtydligas med påminnelseskyltar I kommunen råder det zonförbud i flertalet områden. En sådan metod har sina fördelar i att ingen skyltning krävs efter varje korsning. Nackdelen med denna lösning kan vara att besökande till dessa områden missar zonskyltar och felaktigt parkerar på gatan. Därför ska kommunen utöka skyltningen där zonförbud finns för att underlätta parkering för besökare Tillstånd och dispenser för rörlig och för stillastående trafik Kommunen kan utfärda tillfälliga, tidsbegränsade färd- och parkeringstillstånd samt dispenser avseende rörlig trafik vid till exempel trafikstörande arbeten och i terräng, men även för tunga, långa och breda transporter. Som exempel kan även serviceutrustade fordon som behöver parkera nära tillfälliga arbetsplatser samt godstransporter i samband med service kan få parkerings- och/eller färdtillstånd. Företag som har mobila matförsäljningsställen kan få nyttoparkeringstillstånd och en rutin för detta kommer att utarbetas vidare. Kommunens parkeringsentreprenör kan utfärda parkeringstillstånd på kommunal kvartersmark, enligt särskild rutin som kommer att utarbetas vidare. Riktlinjer för uttag av avgift för samtliga ovan nämnda tillstånd och dispenser kommer att ses över och utarbetas framöver. 39

328 4. Genomförande och uppföljning 4.1. Åtgärdsplan Nedanstående lista visar vilka åtgärder som behöver genomföras som en följd av parkeringsprogrammet. Åtgärd Parkeringsnormer för verksamheter Ta fram rutiner för tillämpning av flexibla parkeringsnormer. Utreda möjligheten till att tillämpa parkeringsköp. Utredning om införande av avgifter i zon A. Utredning om lämpliga parkeringsytor i zon A inklusive möjlighet till samnyttjande Avgift inklusive uppföljning av användning av infartsparkeringar Fortsatt översyn av tidsreglering Genomförande av parkeringsavgifter och gröna resplaner på kommunala arbetsplatser och fastigheter Inventering av behov av cykelparkering vid busshållplatser Inventering av behov av fler/bättre cykelparkeringar vid stationer Årlig rensning av cyklar och upprustning av cykelparkering Uppföljning av mål Ansvar Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska förvaltningen/ Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 40

329 4.2. Uppföljning av mål och genomförande Parkeringsprogrammet ska visa vad Botkyrka kommun vill uppnå genom att planera parkeringen i kommunen och ge riktlinjer för hur detta ska ske fram till år Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att följa upp programmet och dess aktualitet. För att planeringen ska vara effektiv behöver den grundas på aktuell kunskap. Genom att följa upp målen i parkeringsprogrammet kan man undersöka om riktlinjerna används, om de fungerar och var vidare satsningar behöver koncentreras. För varje inriktningsmål har det formulerat förslag till ett antal indikatorer. Inriktningsmål 1 Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Antal markparkeringsplatser inom zon A respektive zon B (inventering) Andel markyta som upptas av parkering inom zon A respektive zon B (inventering) Antal infartsparkeringsplatser, med respektive utan avgift (inventering) Inriktningsmål 2 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Bilinnehav (SCB) Beläggning på cykelparkeringar (inventering) Användning av (målgrupp) och beläggning på infartsparkeringar (inventering) Färdmedelsfördelning (resvaneundersökning) Inriktningsmål 3 Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementering av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Färdmedelsfördelning för arbetsresor till kommunens arbetsplatser (enkät) Andel av kommunens fastigheters och verksamheters parkeringsplatser som är avgiftsbelagda (inventering) 41

330 Andel av kommunens fastigheter och verksamheter som har tagit fram en grön resplan eller motsvarande (inventering) Andel av privata verksamheter i Botkyrka som har avgift och/eller grön resplan för sina anställda (inventering) Inriktningsmål 4 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Beläggning på bilparkeringsplatser i zon A, B och C. Beläggning på och omkring cykelparkeringar vid viktiga målpunkter Avstånd till målpunkt och reglering på nyanlagda parkeringsplatser 42

331 43

332

333 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014: Slutrapport för Boverksprojektet Stadsbyggnadsbenchen (sbf/2014:473) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föreliggande slutrapport för Boverksprojektet Stadsbyggnadsbenchen. Sammanfattning Botkyrka fick hösten 2014 stöd från Boverket till samarbetsprojektet Stadsbyggnadsbenchen, där nio Stockholmskommuner samverkar för effektivare stadsbyggnadsprocess. Arbetet som bland annat bestått av insamling och analys av plandata, samt en byggherreenkät mm, visar på fortsatt potential för effektiviseringar, inte minst i tidiga skeden. Detta visas i den slutrapport till Boverket som nämnden föreslås godkänna. Ärendet I samband med de omfattande förändringarna av Plan- och Bygglagen, PBL, gav Boverket möjlighet för kommuner att söka stöd till utvecklingsprojekt för tillämpning av PBL. Botkyrka deltar sen hösten 2012 i ett kommunövergripande samarbete mellan nio Stockholmskommuner, Stadsbyggnadsbenchen, i syfte att gemensamt effektivisera stadsbyggnadsprocessen. Med nämndens godkännande den 23 september 2014 ansökte Botkyrka och Benchens övriga kommuner gemensamt om stöd för att intensifiera arbetet inom projektet. I september 2014 beviljade Boverket de nio kommunerna tillsammans kr fram till årsskiftet , med slutredovisning våren Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

334 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:473 Referens Magnus Andersson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Slutrapport för Boverksprojektet Stadsbyggnadsbenchen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föreliggande slutrapport för Boverksprojektet Stadsbyggnadsbenchen. Sammanfattning Botkyrka fick hösten 2014 stöd från Boverket till samarbetsprojektet Stadsbyggnadsbenchen, där nio Stockholmskommuner samverkar för effektivare stadsbyggnadsprocess. Arbetet som bland annat bestått av insamling och analys av plandata, samt en byggherreenkät mm, visar på fortsatt potential för effektiviseringar, inte minst i tidiga skeden. Detta visas i den slutrapport till Boverket som nämnden föreslås godkänna. Ärendet I samband med de omfattande förändringarna av Plan- och Bygglagen, PBL, gav Boverket möjlighet för kommuner att söka stöd till utvecklingsprojekt för tillämpning av PBL. Botkyrka deltar sen hösten 2012 i ett kommunövergripande samarbete mellan nio Stockholmskommuner, Stadsbyggnadsbenchen, i syfte att gemensamt effektivisera stadsbyggnadsprocessen. Med nämndens godkännande den 23 september 2014 ansökte Botkyrka och Benchens övriga kommuner gemensamt om stöd för att intensifiera arbetet inom projektet. I september 2014 beviljade Boverket de nio kommunerna tillsammans kr fram till årsskiftet , med slutredovisning våren Huvudaktiviteterna under projekttiden har bland annat varit: insamling och analys av data om planprocessens längd, genomförande av byggherreenkät, fördjupningsintervjuer med byggherrar och fördjupningsworkshops med kommuner, workshops med Stockholms Byggmästareförening utifrån enkäten, samarbete med KTH om forskningsprojekt, erfarenhetsutbyte kommunerna emellan, samt utåtriktade aktiviteter för att sprida kännedom om Benchens arbete.

335 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:473 Av arbetet framgår bland annat att de genomsnittliga ledtiderna för planer, från projektstart till antagande, varierar mellan 20 och 40 månader, med ett snitt runt drygt två år, där exempelvis Botkyrka ligger. Det krävs således ett fortsatt arbete inom kommunerna för att nå nivån 18 månader, som ofta anges som ett rimligt medelvärde. Vidare visar såväl statistiken som enkäterna att de tidiga skedena av en planprocess är de mest tidsödande och de mest svårförutsägbara, såväl i Botkyrka som i kommunerna i genomsnitt. När nu Boverksprojektet gått i mål avser kommunerna intensifiera arbetet med datainsamling och tidsserieanalys, samt med studier av processernas tidiga skeden, i syfte att hitta minsta gemensamma nämnare för kortare ledtider, samt att i större utsträckning enas om gemensamma rutiner kommunerna emellan. Vidare avser kommunerna fortsätta erfarenhetsutbytet i styrgrupp, arbetsgrupper, temadagar och workshops mm, samt att även fortsätta det utåtriktade arbetet vid årliga evenemang som Business Arena Stockholm och branschdagar av olika slag etc. Ovanstående resultat och slutsatser framgår av den slutrapport som insänts till Boverket under våren och som nu föreläggs nämnden för godkännande. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Förvaltningschef Bilaga: Stadsbyggnadsbenchen kommuner i samverkan för utvecklat stadsbyggande Slutrapport till Boverket

336 STADSBYGGNADSBENCHEN SLUTRAPPORT BOVERKET Sweco Management AB Sweco

337 Innehåll Förord 2 1 Stadsbyggnadsbenchen Presentation av Stadsbyggnadsbenchen Syfte Sammanfattning aktiviteter under Status och resultat Byggherreenkäten Självskattning Fördjupningsworkshop Brukarenkät Projektdatabas Tidsavikelseanalys Samarbete med högskolor, universitet och näringsliv Erfarenhetsutbyte Metoder 16 3 Ekonomisk redovisning 18 4 Kontakt 19 5 Bilaga 1 Ledtider i detaljplaneprocessen 20 STADSBYGGNADSBENCHEN 1 (20)

338 Förord Stadsbyggnadsbenchen bildades 2010 av åtta Stockholmskommuner, som ett nätverk för ömsesidigt erfarenhets- och utvecklingsarbete. Målet var att genom datainsamling och jämförelser kommunerna emellan åstadkomma effektiviseringar och mer enhetliga arbetssätt etc. Allt med respekt för den kommunala självstyrelsen och det faktum att medverkande kommuner har olika förutsättningar i olika avseenden. En tydlig ambition har också varit att tydliggöra stadsbyggnadsprocessen, såväl internt som externt, samt att informera om de utmaningar som processen rymmer. Inte minst har Benchen varit angelägen om att visa att ansvaret för processen delas av alla inblandade aktörer även av staten och byggbranschen. En bättre stadsbyggnadsprocess kan bara uppnås i samarbete aktörerna emellan. Med tiden har de åtta kommunerna blivit nio och förutom ett grundläggande arbete med kontinuerlig insamling och bearbetning av data om planprocessen i benchkommunerna, har Benchen bl a kompletterat sin verksamhet med återkommande byggherreenkäter, som legat till grund för ett fördjupat branschsamarbete. Ihop med branschen har även Benchens arbete och resultat redovisats externt i olika sammanhang. Målet med ansökan till Boverket 2014 var bl a att få stöd för dessa ökade ambitioner, samt att få tillfälle att sprida resultatet vidare. Resultatet av Benchens arbete sammanfattas i denna slutrapport. Därutöver finns möjlighet att ta del av omfattande data avseende såväl kommunernas planprocesser, som byggherrarnas syn på saken. Till de slutsatser som generellt kan dras av materialet hör att det finns stor spännvidd mellan kommunerna både vad avser plandata och byggherrarnas åsikter. Allmänt kan sägas att tidsåtgången får låga betyg, samtidigt som man säger att det ofta är viktigare att tidplanen håller än att de angivna tiderna är korta men orealistiska. Bättre veta säkert vad som gäller. Detta gäller även processen i allmänhet ur byggherreperspektiv: man önskar sig i alla skeden, men särskilt i inledningsfasen, ökad tydlighet från kommunernas sida. Något som med fördel kan förbättras genom mer utvecklad dialog aktörerna emellan, vilket varit ett av Benchens viktigaste områden. Med stöd av beviljade projektmedel har benchsamarbetet kunnat breddas och fördjupas. Det är de nio kommunernas bestämda vilja att gå vidare med detta angelägna arbete för en bättre stadsbyggnadsprocess. Tumba i maj 2016 Magnus Andersson Ordförande i Stadsbyggnadsbenchen Samhällsbyggnadschef Botkyrka kommun STADSBYGGNADSBENCHEN 2 (20)

339 1 Stadsbyggnadsbenchen 1.1 Presentation av Stadsbyggnadsbenchen Stadsbyggnadsbenchen är ett uppdrag från kommundirektörerna i nio Stockholmskommuner med syfte att få en effektivare stadsbyggnadsprocess. Med stadsbyggnadsprocessen avses hela kedjan från initiativ om ändrad eller utvecklad markanvändning till i drift tagen förändring. Genom en effektiv process skapas bättre förutsättningar för att tillgodose det stora behovet av bostäder och övrig infrastruktur för en snabbt växande befolkning. Med begreppet effektivitet avses såväl kvalitativa aspekter som t ex god livsmiljö, hållbarhet, förankring och service/bemötande, som produktivitet med dimensionerna tid och kostnad. 1.2 Syfte Benchen har som övergripande syfte att: STADSBYGGNADSBENCHEN 3 (20)

340 1.3 Sammanfattning aktiviteter under Stadsbyggnadsbenchen bildades 2010 och under åren har Stadsbyggnadsbenchen utvecklat gemensamma forum och plattformar i syfte att identifiera möjlighet till effektiviseringar inom kommunerna och lära av varandra, se nedan. Ambitionen har samtidigt varit att i olika sammanhang föra ut resultatet av detta arbete. De huvudaktiviteter som genomförts inom Stadsbyggnadsbenchen under är: 1. Framtagande och genomförande av byggherreenkät Inrapportering i en projektdatabas och analys av ledtider för planprocessen 3. Tidsavvikelseanalys för projekt som tagit längre tid än den utlovade 4. Fördjupningsintervjuer med byggherrar och fördjupningsworkshop inom kommunerna utifrån resultatet från byggherreenkäten 5. Två gemensamma workshops med Stockholms byggmästareförening 6. Samarbete med KTH och deltagande på valda forum för att sprida kunskapen om Stadsbyggnadsbenchens arbete 7. Erfarenhetsutbyte inom projektet, bl a genom gemensamma tematräffar, i syfte att utbyta erfarenheter, förankra projektet och resultatet samt utveckla nätverket mellan och inom kommunerna. 2 Status och resultat Nedan redovisas statusen för respektive aktivitet som genomförts inom Stadsbyggnadsbenchen under samt resultat och slutsatser. 2.1 Byggherreenkäten Om byggherreenkäten Under hösten 2014 genomförde Stadsbyggnadsbenchens nio kommuner en kundundersökning i syfte att kartlägga hur byggherrar uppfattar kontakter och samarbete med kommunerna i stadsbyggnadsprojekts tre olika faser: Förstudie/idéfas, planeringsfas och genomförandefas. STADSBYGGNADSBENCHEN 4 (20)

341 Målgrupp för enkäten var de byggherrar som varit verksamma, det vill säga haft projekt i respektive kommun under senare tid, från 2012 fram till hösten Motsvarande undersökning gjordes även 2012 bland de åtta kommuner som då var med i Benchen. Undersökningen samlades in med hjälp av webbenkäter. Ambitionen är att göra enkäten återkommande vartannat år framöver. För att mäta kundnöjdheten användes Nöjd Kund Index (NKI) som måttstock. NKI baseras på svaren från tre frågor: Hur nöjd var du med xxx kommuns handläggning av stadsbyggnadsprojektet i sin helhet? Hur väl uppfyllde xxx kommuns handläggning av stadsbyggnadsprojektet dina förväntningar? Tänk Dig ett perfekt stadsbyggnadsprojekt. Hur nära ett sådant ideal kom xxx kommun? Om de som svarat Andelen svarande byggherrar för 2014 års enkät blev 65 %. Svarsandelen är markant högre än 2012, då mycket tid satsades på uppföljning per telefon. I tabell 1 redovisas antal svar per kommun samt andel svarande. STADSBYGGNADSBENCHEN 5 (20)

342 2.1.3 Om resultatet Det generella resultatet av byggherrenkäten sammanfattas i tre huvudrubriker nedan: 1. Förstudiefasen: Framgång i förstudiefasen uppfattas efter byggherreenkäter, dialoger och fördjupningar som den absolut mest avgörande fasen för en framgångsrik stadsbyggnadsprocess i sin helhet. 2. Förutsägbarhet: Hellre korrekta om än långa tidplaner än drömbilder, som vi vet att vi sviker. 3. Projektledarkompetens: Kommunikativ projektledare med rätt sakkunskap och ett lösningsorienterat förhållningssätt. Kommunerna i Stadsbyggnadsbenchen har beslutat att införa Nöjd-kund-index i respektive kommuns verksamhetsplan för att lyfta upp frågan ytterligare. Nedan presenteras det samlade medelvärdet för samtliga nio kommuner per fas inklusive service. Sist redovisas resultatet av självskattningen per kommun. STADSBYGGNADSBENCHEN 6 (20)

343 Figur 2 visar resultatet för förstudie/idéfas. Alla poster, förutom två, har ett ökat NKI från år 2012 till De två poster som stagnerar på samma medelvärde är: Handlingarnas innehåll och kvalitet (planbesked, ev förstudier/start PM etc.) Det sätt som ställningstagande och beslut motiveras NKI ligger mellan 4,6 6,6 av 10. STADSBYGGNADSBENCHEN 7 (20)

344 Figur 3 redovisar det samlade resultatet inom planeringsfasen. I jämförelse med NKI från 2012 har det skett en förflyttning till höger i matrisen, om än en liten sådan. De tre poster som redovisar ett sämre resultat än från 2012 är följande: Kommunikation med sakägare och allmänheten Det sätt som ställningstaganden och beslut motiveras Samordning mellan olika enheter/förvaltningar inom kommunen NKI varierar ifrån 4,9-6,6 av 10. Figur 4 redovisar det samlade resultatet från fas tre, genomförandefasen. Resultatet redovisar att alla poster har ett högre NKI än från år Den post som stagnerar sitt gamla resultat är: Kommunens utbyggnadstakt av infrastruktur (gata, VA, övriga ledningar, el, tele, fiber med mera) NKI varierar mellan 5,7 6,8 av 10. STADSBYGGNADSBENCHEN 8 (20)

345 Figur 5 redovisar medelvärdet från samtliga 9 kommuner gällande service från kommunen och dess handläggare års resultat är något högre än 2012 års värden. De poster som ligger kvar på samma NKI är följande: Handläggarnas attityd och bemötande Handläggarnas yrkeskompetens Handläggarnas kompetens som projektledare NKI varierar ifrån 5,3 7,2 av Självskattning Byggherranas synpunkter och omdömen om kommunernas service kompletterades med en självskattning bland ett antal handläggare. I självskattningsenkäten fick handläggarna ange hur de själva bedömer kontakter och service till byggherrarna. Syftet var att se var, om någonstans, som bedömningarna skiljde sig mest påtagligt. Finns en samsyn om vad som fungerar bra och mindre bra? Enkäten besvarades av 119 personer, eller 74 %. STADSBYGGNADSBENCHEN 9 (20)

346 2.2.1 Om resultatet I många avseenden gör handläggarna samma bedömning av vad som fungerar bra och mindre bra, om än på en högre nivå i svarsskalan. Handläggarnas bild är, som väntat, mer positiv än byggherrarnas. Även handläggarna menar dock att de aspekter som handlar om handläggningstid, att hålla överenskomna tidplaner och undvika dröjsmål är det som fungerar mindre bra. 2.3 Fördjupningsworkshop Efter redogörelsen av byggherreenkäten har varje kommun haft chans att planera in en fördjupad workshop för att diskutera de resultat som byggherreenkäten påvisade. De kommuner som valt att inte gå vidare med en fördjupad workshop är Nacka, Södertälje och Upplands Väsby. Orsaken till utebliven workshop är i de flesta fallen tidsbrist från kommunernas sida. Den modell som användes under fördjupningsworkshopen benämns Kanomodellen och är en modell utvecklad för att förstå de externa kundernas behov. Modellen innehåller tre typer av behov; bas-, uttalade-, och outtalade behov Om resultatet Bland de kommuner som valde att genomföra fördjupningsworkshopen var det tydligt att man har en ovana av att diskutera byggherrar utifrån ett kundperspektiv, samtidigt som de fann övningen mycket nyttig. Mellan kommunerna var resultatet av workshopen i sin helhet entydigt: den främsta förbättringspotentialen ligger inom den egna organisationen STADSBYGGNADSBENCHEN 10 (20)

347 där de behovshypoteserna som lades fram från en sida av verksamheten ofta sa emot en annans. Utöver fördjupningsworkshopen har även några kommuner valt att göra djupintervjuer med sina byggherrar för att förstå resultatet bättre. Exempelvis genomförde Sollentuna djupintervjuer för att diskutera orsaken till ett lågt NKI i förstudiefasen. I intervjuerna deltog stadsbyggnadschefen, exploateringschefen samt planchefen och en handlingsplan togs sedan fram med nedanstående punkter: Byggherrarna bjuds in i tidiga skeden för en förutsättningslös diskussion om olika projektidéer. Tidig avstämning och respons från kommunen skall lämnas så att den fortsatta processen skall bli effektiv och tydlig. Byggherrarnas önskemål om direktanvisningar kommer att hanteras genom det budgetuppdrag som avdelningen redan har. Enligt uppdraget kommer en arbetsprocess att tas fram för att se över hur önskemål om direktanvisningar kan hanteras. Detta beräknas vara klart I förstudiefasen skall avdelningen bli bättre på att förklara förutsättningarna så att byggherrarna ges möjlighet att omarbeta sin idé på ett ändamålsenligt sätt. 2.4 Brukarenkät Brukarenkäten var tänkt att mäta/jämföra kvalitén med resultatet i byggherreenkäten. På grund av att fördjupningsanalyserna fick större utrymme 2015 valde benchens styrgrupp att avstå från denna aktivitet. 2.5 Projektdatabas Benchens kommuner har under 2015 rapporterat in detaljplaner som har vunnit laga kraft i databasen. I databasen finns planer från samtliga kommuner med information om ledtider för planoch genomförandeprocessen. Planer antagna fr o m 2009 har rapporterats in i projektdatabasen. Utöver tid ska även kund, markägare, ändamål, antalet bostäder och utlovad tidsåtgång vid projektstart rapporteras in. Projektdatabasen ger underlag för att se hur lång tid olika delar i processen tar, samt hur det skiljer sig mellan kommuner och år. Se bilaga 1 för ledtider från databasen. STADSBYGGNADSBENCHEN 11 (20)

348 2.5.1 Om resultatet I bilaga 1 kan vi bland annat se att Nacka utifrån ett medianvärde har flest antal dagar i detaljplaneprocessen och att Upplands Väsby har kortast ledtid. Resultatet har diskuterats inom Stadsbyggnadsbenchen och inom kommunerna och några slutsatser som dragits är: Nacka kommun har identifierat att de har fler nämndbeslut i planprocessen i jämförelse med de andra kommunerna och har sett över sin beslutsprocess och minska antalet nämndbeslut för vissa ärenden. Flera kommuner har sett över sin projektstyrningsmodell och en viktig aspekt som identifierats för ett effektivt projekt är att vara tydlig med vem som är beställare av projektet och att ha en projektledare som tar ett helhetsansvar. Upplands Väsby har lagt mer tid i ett tidigt skede av planprocessen vilket fått effekt i den totala ledtiden, se bilaga 1, diagram 2. De har bl a haft en tidig dialog med sakägare och byggherrar och genom olika aktiviteter involverat dem tidigt. 2.6 Tidsavikelseanalys Syftet med tidsavvikelsanalysen är att öka kunskapen om vilka de vanligaste orsakerna är till längre detaljplaneprocesser än planerat, och hur vi kan förbättra processerna för att bli effektivare. Inrapporteringen och uppföljningen av tidsavvikelseanalysen har påbörjats men behöver bearbetas vidare. Samtliga kommuner kommer åt databasen och har STADSBYGGNADSBENCHEN 12 (20)

349 möjlighet att dra egna slutsatser utifrån eget resultat i jämförelse med övriga kommuner. Det ska även ses som ett verktyg för att underlätta erfarenhetsåterföring. Analysen görs för de planer som tagit 5 månader eller längre än utlovad tidsåtgång för planen. För att underlätta analysen har ett antal kategorier definierats för att täcka in de vanligaste orsakerna till tidsavvikelse och de är indelade i huvudkategorier med ett antal underkategorier. En huvudkategori samt underkategori (för att specificera ytterligare) ska väljas för respektive plan (med tidsavvikelse > 5 mån) och det finns även möjlighet att välja en ytterligare orsak (kategori) ifall det är aktuellt. Definierade kategorier 1) Resurser a) Bemanning/arbetsbelastning (resursstyrning i organisationen, belastning/prioritering hos enskild medarbetare) b) Olika prioriteringar av projekt bland deltagande resurser (resursrelaterat) 2) Komplext projekt, ändrade förutsättningar a) Planerat lång tidsåtgång (ex komplex plan) b) Oförutsett utredningsarbete c) Kommunala intresseavvägningar (i sakfrågor) d) Omprövning under processen (t.ex. ny information som framkommit vid medborgardialog) e) Avsaknad av eller brister i styrande dokument (vilket får negativ påverkan på projektet) f) Samverkan (ex. samplanering, samfinansiering) med externa aktörer 3) Remissinstanser m fl a) Externa aktörer (ex. Trafikverket, SL, Länsstyrelsen, angränsande kommuner, intresseorganisationer) b) Remissinstanser (ex. Länsstyrelsen) c) Invänta dispens (ex. strandskydd, markavvattning) 4) Byggherrerelaterat a) Byggherre (ex. vill avvakta, svårt fatta beslut/delegationsordning, försenade utredningar) b) Förhandling mellan byggherre och kommun 5) Politisk påverkan a) Politisk process (återremiss, bordläggning) b) Förändrade politiska direktiv Om resultatet Utifrån den påbörjade tidsavvikelseanalysen kan vi identifiera att de vanligaste orsakerna för de flesta kommunerna är: STADSBYGGNADSBENCHEN 13 (20)

350 2.b - Komplext projekt med oförutsett utredningsarbete 4.a Byggherrerelaterat 4.b - Förhandling mellan byggherre och kommun Resultatet visar på att en ökad förståelse mellan byggherrar och kommuner är viktig för en effektiv process och att man har samsyn kring förutsättningar och förväntningar med projekten. För att öka förståelsen för varandras roller har Stadsbyggnadsbenchen bland annat initierat ett samarbete med Stockholms byggmästareförening, för mer information om det se Samarbete med högskolor, universitet och näringsliv Position 2015 Den mars hölls Position 2015 landets största kongress och mässa inom samhällsbyggnadsområdet med inriktning på geografisk informationsteknik för ökad samhällsnytta. Under mässan höll representanter från Stadsbyggnadsbenchen ett föredrag om samarbetet mellan de nio kommunerna Almedalsveckan 2015 Stadsbyggnadsbenchen fanns på plats under Almedalsveckan för att sprida kunskap om benchens arbete. Tillsammans med Stockholms Byggmästarföreningen genomfördes en paneldebatt där de deltagande diskuterade hur sammarbetet mellan byggherrar och kommuner kan bli mer effektivt, med fokus på tidiga skeden Business Arena 2015 Den september arrangerades Business Arena Stockholm och liksom 2014 hade Stadsbyggnadsbenchen en egen programpunkt i form av ett moderatorlett seminarium. Benchens medverkan under Business Arena syftade till att synliggöra verksamheten för aktörer inom stadsbyggandet och lyfta fram ambitionen att samverka med byggbranschen genom SBF m fl (se mer under punkt 2.8.2) Mex-dagarna 2015 Den november hölls de återkommande Mex-dagarna (mark & exploatering), varvid Benchen deltog med ett föredrag, liknande det på Position 2015 ovan Forskning vid Kungliga Tekniska Högskolan Tillsammans med byggbranschen finansierar Benchen ett forskningsprojekt vid KTH på temat: Samspelet mellan kommun och byggherre i plan- och byggprocessen. Forskaren är Torbjörn Glad, som under sitt pågående forskningsprojekt bl a medverkar vid flera av Benchens aktiviteter, bl a styrgrupp och temadag. STADSBYGGNADSBENCHEN 14 (20)

351 2.8 Erfarenhetsutbyte Tematräffarna genomförs i projektet med syfte att utbyta erfarenheter, förankra projektet och resultatet samt utveckla nätverket mellan och inom kommunerna. Nedan presenteras de aktiviteter som utförts Temadagen: Kommunikation Framgång inom stadsbyggnad Temadagen hölls den 6 oktober 2015 med Botkyrka kommun som värd. Det var den sjätte temadagen och den samlade ca 70 personer från benchens alla nio kommuner. Under dagen fick deltagarna lyssna till fyra presentationer med anknytning till temat. Först ut var Nils Rundqvist från Södertälje kommun som berättade om ett projekt mellan Södertälje och Kiruna, finansierat av Boverket. Nästkommande talare var Mariah ben Salem Dynehäll som delade med sig av hur Drivhusets metod Loopa skapat framgång för Älvstranden Utveckling AB. Tredje presentatör för dagen var Alarik von Hoften som berättade om nya angreppssätt för utvecklingen av centrala Väsby. Sist ut var Ewa Wåhlin, Stockholms stad, som talade om dialogprocessen kring utbyggnaden av Kärrtorp. Temadagen innehöll också ett antal gruppdiskussioner där de deltagande delades upp i små grupper för att samtala om nyckelorden: ökat förtroende, tydligt mandat, fördelaktig opinion och transparent kultur. Dessa fyra ämnen skulle diskuteras utifrån följande två frågeställningar: Vad är framgångsrik kommunikation? och Finns det utrymme till förbättring? Temadagen avslutades med en inspirationsföreläsning av Erik Herngren, Kairos Future. Erik Herngren är senior partner och strategisk rådgivare till såväl näringsliv som offentliga och idéburna organisationer. Föreläsningen kom bl a att kretsa kring morgondagens krav och förväntningar på offentlig sektor och offentlig service, det vill säga vilka krav kommer Benchens kommuner att möta i framtiden? Byggherreworkshops Stadsbyggnadsbenchen har under 2015 inlett ett samarbete med Stockholms Byggmästareförening (SBF). Samarbetet syftar till att skapa ett forum för direkt kommunikation med byggherrarna. Workshopsserien har hittills innefattat tre mötestillfällen med SBF. Två workshops har genomförts under 2015 och en tredje i april Workshop 1 Generellt om planeringsfasen. Workshopen syftade till att utveckla samarbetet samt förståelsen och förväntningarna på varandras roller kommun och byggherre i stadsbyggnadsprocessen. Workshopen ansågs även vara ett avstamp för att inleda ett fördjupat samarbete med fler träffar mellan Benchen och SBF. Workshop 2 Fokus på förstudiefasen. Ämnet som deltagare från Benchen och SBF workshopade kring var Hur skapar vi samsyn kring vad en förstudiefas bör innehålla? STADSBYGGNADSBENCHEN 15 (20)

352 Workshop 3 Genomförs i april Projektmöten Under år 2015 har benchen haft ett flertal projektmöten bland annat har arbetsgruppen träffats fem gånger. Följande ämnen har diskuterats: Möte 1: Redogörelse och reflektioner av resultat från byggherrenkät med syfte att synliggöra och diskutera de likheter/skillnader som resultatet från byggherreenkäten påvisade. Möte 2: Projektstyrningsmodeller med syfte att genomlysa och diskutera alla kommuners projektstyrningsmodeller samt att kartlägga kommunernas nuläge och behov av erfarenhetsutbyte. Möte 3: Intern och extern kommunikation för projekten med syfte att jämföra interna kommunikationsprocesser, lära av varandras styrkor och utbyta erfarenheter kring eventuella svagheter samt identifiera minsta gemensamma nämnare. Möte 4: Lagändringar i PBL vad innebär det i praktiken? med syfte att diskutera om den nya lagstiftningen skapar nya möjligheter i det dagliga arbete eller om de bara anses som kosmetika. Möte 5: Förstudiefasen, byggherreperspektiv och självskattning med syfte att bena ut varför kommunerna och byggherrarna ser så olika på deras respektive arbete. Styrgruppen har träffats fyra gånger under året för att diskutera inriktning för kommande verksamhetsår. Kommundirektörerna träffades under hösten för att bestämma fortsatt inriktning och få återkoppling kring de aktiviteter som utförts. Mötet resulterade i flera inspel som ska inarbetas i Benchens projektplan för kommande år. 2.9 Metoder Under årets gång har projektledarna för Benchen arbetat med ett antal olika metoder för att inspirera deltagarna till nya arbetssätt. Nedan presenteras de metoder som Benchen arbetat med: Webbaserade enkäter Metoden användes för att samla in så många svar som möjligt från byggherrar och kommunanställda för Byggherreenkäten Vid förra enkätundersökningen, år 2012, var svarsfrekvensen låg vilket gav upphov till att testa en webbaserad enkät Pecha Kucha En presentationsmetod för att inspirera deltagarna att presentationer inte alltid behöver vara i ett och samma format. Metoden visar på att korta anföranden tillsammans med ett antal bilder rullandes i bakgrunden blir en minnesvärd presentation för åhörarna Work Breakdown Structure (WBS) Metoden har använts för att bryta ner Benchens fortsatta arbete i delpaket det vill säga vilka actions som ska hanteras under vilken tidsperioder. STADSBYGGNADSBENCHEN 16 (20)

353 2.9.4 Kanonmodellen Metoden användes som en fördjupning av byggherreenkäten vid workshops med respektive kommun. Modellen syftar till att kommunerna ska rannsaka sig själva och bli medvetna om hur deras erbjudande gentemot byggherrana ser ut Business Model Canvas & Value Proposition Canvas Business Model Canvas metoden tillåter workshop deltagarna att beskriva och utmana den arbetsmodell som de i dagsläget själva arbetar med. Value Proposition Canvas tydliggör hur deltagarna skapar värde för deras kunder, i detta fall byggherrarna. Metoden är ett verktyg för att hjälpa deltagarna att designa de produkter och tjänster som byggherrarna önskar. STADSBYGGNADSBENCHEN 17 (20)

354 3 Ekonomisk redovisning Nedan redovisas kostnadsposterna för Stadsbyggnadsbenchen mellan perioden och Poster Kostnad Innehåll Kommentar Byggherreenkät 2014 Fördjupningsworkshop med kommunerna utifrån byggherreenkäten Processledning Sweco Kommunernas deltagande på projektmöten Kommunernas deltagande på styrgruppsmöten Lokalkostnader mm för temadagen den 21/ Total kostnad kr Framtagning webbenkät Utskick och uppföljning för ökad svarsfrekvens Framtagning och utskick av enkät för självskattning inom kommunerna Sammanställning resultat och framtagning av kommunrapporter samt gemensam för Stadsbyggnadsbenchen kr Planera, moderera och dokumentera resultatet av workshoparna. Totalt 5 st (Botkyrka, Sollentuna, Haninge, Huddinge och Stockholm) kr Processledningen har innefattat planering, genomförande och uppföljning av de olika mötesforumen inom projektet (projektmöten, styrgruppsmöten och kommundirektörsmötet) samt för de olika kommunikationsaktiviteterna (temadag, almedalen, Business arena, byggherreworkshops). Det innefattar även administration och dokumentation inom projektet och hantering av projektdatabasen kr 5 st projektmöten i workshopform (inkl förberedelse) som hölls den: 08 dec 2014, 06 feb 2015, 09 mar 2015, 13 apr 2015, 08 maj kr 4 st styrgruppsmöten (inkl förberedelse) som hölls den: 05 dec 2014, 06 mar 2015, 06 maj 2015, 23 jun kr Hyra för lokal, lunch och fika kr Kommunernas deltagande i workshoparna ingår ej i denna kostnad. Två personer har i huvudsak varit aktiva i processledningen 9 kommuner* 5st*8h*500kr/h = kr 9 kommuner* 4st*8h*500kr/h = kr STADSBYGGNADSBENCHEN 18 (20)

355 4 Kontakt Kontakt angående Stadsbyggnadsbenchen: Magnus Andersson (Ordförande) Telefon: Telefon (mobil): E-post: Stina Oja (projektledare) Telefon: Telefon (mobil): E-post: STADSBYGGNADSBENCHEN 19 (20)

356 5 Bilaga 1 Ledtider i detaljplaneprocessen STADSBYGGNADSBENCHEN 20 (20)

357 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:92 17 Namnärenden (sbf/2016:92) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden fastställer följande: Upphäver parknamnet Grindtorpsparken och godkänner det nya parknamnet Sångfågeln. Kvarteret Lugnet utökas till att omfatta hela kvartersmarken inom planområdet. Utöka kvarteren Tingsbacken och skattebonden samt upphäva kvartersnamnet Tingshuset. Utöka kvarteret Bilogen till att omfatta Tullinge 19:653 samt del av Tullinge 19:282, den nya vägen får gatunamnet Alfred Nobels Allé och områdesnamnet blir Nobelhöjden. Utöka kvarteret Tumba Centrum till att omfatta Tumba 8:524 och del av Tumba 8:36. Fastställer adressområdesnamnet Stora Skogssjön. Utöka kvarteret Frigg till att omfatta hela kvartersmarken inom planområdet. Fastställer plannamnet Kassmyraåsen, del 1. Fastställer plannamnet Alby torghus. Fastställer plannamnet Området vid Postängsvägen.

358 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:92 Fastställa plannamnet Sandstugan 2. Samhällsbyggnadsnämnden ger kart- och mätenheten i uppdrag att namnsätta GC-vägar, rondeller, broar och tunnlar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning har vid sammanträde föreslagit att samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker de föreslagna namnen.

359

360

361

362

363

364

365

366

367

368

369

370 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:5 18 Delegationsbeslut (sbf/2016:5) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisade delegationsbeslut. Handlingar Redovisning av bygglov, Markärenden

371 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:212, sbf/2016:197, sbf/2016:166, sbf/2016:105, sbf/2015:453, sbf/2015: Anmälningsärenden (sbf/2016:212, sbf/2016:197, sbf/2016:166, sbf/2016:105, sbf/2015:453, sbf/2015:423) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antecknar till protokollet att man tagit del av anmälningsärendena. Handlingar Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 25 Markförfrågningar från föreningar och samfund. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 72 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 75 Mål och budget 2017 med plan Kommunstyrelsens protokollsutdrag 112 Beslut om insatser för stadsutveckling i Hallunda och Norsborg. Redovisning av obesvarade medborgarförslag per

372 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr K2014: Markförfrågningar från föreningar och samfund (KS/2014:651) Beslut Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att direktanvisa mark till föreningar och samfund, med markförsäljning eller tomträttsupplåtelse. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Kultur- och fritidsnämnden har ett uppdrag om att göra en kompletterande inventering av behovet av och tillgången på lättillgängliga möteslokaler. De ska också utarbeta övergripande riktlinjer för kommunens åtagande och ambitioner för mötesplatser. Kommunstyrelseberedningen utvidgade uppdraget till att gälla riktlinjer för markförfrågningar från föreningar och samfund. Uppdraget skulle hanteras tillsammans med kommunledningsförvaltningen. Samtidigt fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att kartlägga de föreningar som hittills efterfrågat mark eller lokaler i kommunen och söka lämpliga markområden för dem. Efter en grov utredning har kommunledningsförvaltningen hittat tio platser att utreda vidare. Dessa är: 1. Kärsby IP, Norsborg 2. Syd, sydväst om Kärsby IP, Norsborg 3. Två platser intill Hallunda gård, Hallunda 4. Tre källors väg, Eriksberg 5. Gula villan med omnejd, Alby 6. Entrén till Gula villan, Alby 7. Nära Subtopia, Alby 8. Alhagsvägen 97, Alby

373 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014: Fastighet Posthagen 1, Fittja 10. Fastighet Fittjaskolan 1, Stökhagsvägen, Fittja Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 49. Yrkanden Yngve RK Jönsson (M), Jimmy Baker (M) och Kia Hjelte (M) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag, bilaga. Gabriel Melki (S), Robert Steffens (C) och Mats Einarsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot avslagsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen

374 Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 25 Markförfrågningar från föreningar och samfund (KS/2014/651) Utifrån Kultur- och fritidsnämndens uppdrag om att göra en kompletterande inventering av behovet av möteslokaler föreslås Samhällsbyggnadsnämnden nu direktanvisa mark för försäljning eller tomträtt till föreningar och samfund. Detta föreslås, häpnadsväckande nog, ske i huvudsak väldigt bra lägen, där det oftast redan är planerat för olika grader av stadsbebyggelse. I de två tomter som ligger vid Rotemannen-området (inklusive den Gula villan) så har detta skett utan något som helst samråd med berört kommunalt bolag. Ifrågasätter detta utifrån främst två sakliga skäl: Det ena är att vi har en skriande bostadsbrist. Att då börja direktanvisa mark till föreningslokaler är enligt vårt sätt att se det, helt fel prioritering. Är det något vi ska direktanvisa mark för så är det fler bostäder, i blandade upplåtelseformer. Det andra är bristen på mark för näringslivsetableringar. Det är minst lika viktigt (som bostäder) att se till att det finns attraktiv mark för företagsetableringar, eller för företag som behöver mer mark för att kunna expandera sin verksamhet. Botkyrka ligger, i ett länsperspektiv, alldeles för lågt på de olika företagsrankingarna, utav flera anledningar. En tillräckligt stor grad av förståelse för vikten av att kunna få mark i logistiskt gynnsamma lägen är en av anledningarna. För oss moderater så är den rimliga ordningen att föreningarna får förhandla om lokaler ur befintligt bestånd, alternativt att de, om resurserna finns, köper tomter på marknaden. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att avslå ordförandeförslaget. Jimmy Baker Kia Hjelte Sid 1 (1)

375 PROTOKOLLSUTDRAG 1[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016: Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet 2015 (KS/2016:298) Beslut 1. Kommunfullmäktige riktar en anmärkning till tekniska nämnden och beviljar nämnden och de enskilda förtroendevalda i nämnden ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan tillsammans med tekniska nämnden för att komma till rätta med problemen. Tekniska nämnden ska även genomföra de åtgärder som lämnats på rekommendation av revisorerna i revisionsberättelsen. 2. Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet. Reservationer Samtliga ledamöter för (M), (TUP), (L), (C) och (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Sammanfattning Revisorerna har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet under år Revisorerna har också genom lekmannarevisorer granskat de aktiebolag och den stiftelse som kommunen är engagerad i. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Revisorerna har den 13 april 2016 lämnat en revisionsberättelse för Revisorerna avstyrker ansvarsfrihet för tekniska nämnden på grund av nämndens bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisorerna tillstyrker att kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Den är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

376 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:298 Fullmäktiges ordförande har enligt arbetsordningen utfärdat en hemställan om förklaring till tekniska nämnden den 15 april Tekniska nämnden har lämnat en förklaring den 21 april Fullmäktiges presidium gör med 2/3 majoritet den sammantagna bedömningen att tekniska nämndens agerande bör anses tillräckligt för att undgå revisorernas rekommendation om avstyrkt ansvarsfrihet. Man bör istället stanna på en framställan om anmärkning samt att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med problemen. Tekniska nämnden ska även genomföra de åtgärder som revisorerna rekommenderat i revisionsberättelsen. Ärendet Revisionsberättelsen och fråga om ansvarsfrihet 2015 Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god redovisningssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag enligt 3 kap. 17 och 18 kommunallagen, även verksamheten i de företagen. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ända-målsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna ska varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 aktiebolagslagen (2005:551) som har lämnats för ett aktiebolag som avses i 3 kap. 17 eller 18 kommunallagen ska också fogas till revisionsberättelsen. Härmed avses lekmannarevisorns granskningsrapport. Även revisionsberättelsen för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller landstinget lämnat över vården av en kommunal angelägenhet enligt 3 kap. 17 eller 18 kommunallagen ska fogas till revisionsberättelsen. Då Södertörns brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund med förbundsdirektion behöver revisionsberättelsen för detta kommunalförbund

377 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:298 inte fogas till kommunens revisionsberättelse. I sådant kommunalförbund ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige, som beslutar om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De rapporter som upprättats av de av revisorerna anlitade sakkunniga ska fogas till revisionsberättelsen. Om anmärkning framställs, ska anledningen till denna anges i revisionsberättelsen. Anmärkningar får riktas mot nämnder och fullmäktigeberedningar, samt de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Berättelsen ska också innehålla ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej. Revisorerna avstyrker att tekniska nämnden beviljas ansvarsfrihet. Detta på grund av bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Däremot tillstyrker revisorerna att kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker även att kommunens årsredovisning godkänns. Fullmäktiges beredning av ärendet Revisorerna har lämnat en revisionsberättelse den 13 april Med anledning av revisorernas rekommendation att avstyrka ansvarsfrihet för tekniska nämnden utfärdade fullmäktiges ordförande en hemställan om förklaring från tekniska nämnden den 15 april Tekniska nämnden inkom med förklaring till fullmäktige den 21 april Efter granskning av revisionsberättelse samt tekniska nämndens förklaring föreslår fullmäktiges presidium att tekniska nämnden beviljas ansvarsfrihet och istället framställs en anmärkning. Motivering Revisorerna riktar skarp kritik mot tekniska nämnden och pekar även på ett antal problemoråden som nämnden inte lyckats åtgärda på ett tillfredsställande sätt. Fullmäktige instämmer i revisorerna kritik men inte i deras slutsats. Under 2015 har det genomförts organisatoriska förändringar inom tekniska nämndens verksamhet. Organisationsförändringar tar onekligen tid att implementera och därav bör tidsaspekten beaktas då det framförallt är tid som en ny organisation behöver för att kunna sätta sig. Flera utvecklingsarbeten har inletts i syfte att successivt höja verksamhetens resultat och kvalitet. Revisorerna hänvisar till ett antal brister som funnits inom verksamheten sedan några år tillbaka men det är inte rimligt att bortse ifrån att det är ut-

378 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:298 manande för en ny organisation att genomföra förändringar och samtidigt ta sig an och reda ut ärvda problem. Det måste anses vara rimligt att nämnden i inledningsskedet varit försiktig i sitt agerande då organisationen behöver få tid och möjlighet att utvecklas. Tekniska nämndens arbete har påverkats av att de under större delen av 2015 inte har funnits någon lokalförsörjningsprocess på plats. Beredningen av den lokalförsörjningsprocessen har dröjt men den 2 november 2015 fastställdes den nya lokalförsörjningsprocessen av kommunstyrelsen. Dröjsmålet att ta fram den nya lokalförsörjningsprocessen har menligt försvårat nämndens arbete då en ändamålsenlig lokalförsörjningsprocess är en grundförutsättning för en väl fungerande styrning och uppföljning. Lokalförsörjningsprocessen finns nu på plats och ska implementeras i organisationen vilket kommer stärka nämndens förutsättningar att komma till rätta med de brister som tillskrivs de brister uppkommit inom fastighet och lokalförsörjning. Trots de brister som förekommit under 2015 har ingen ekonomisk skada uppstått. Tekniska nämnden har enligt protokoll följt upp ekonomin vid fem tillfällen under 2015, vilket är tre gånger fler än de obligatoriska kommunövergripande tertialuppföljningarna. Enligt reglementet för budgetansvar och attest framgår att det åligger nämnden att kontinuerligt hålla sig underrättad om såväl kostnader och intäkter som verksamhetens utveckling. Den höga uppföljningsfrekvensen visar på att nämnden har ansträngt sig för att komma till rätta med sina brister. Tekniska nämnden har enligt protokoll följt verksamheten och i protokollet från augusti 2015 lämnar nämnden ett tydligt uttalande som innebär att nämnden i fortsättningen förväntar sig respekt för fattade beslut och att ansvariga chefer och ledare håller sig inom de ramar som antagen delegationsordning medger. Tekniska nämnden visar i sin förklaring att de är medvetna om de utmaningar som verksamheten är ställd inför och att flertalet initiativ har tagits för att åtgärda de brister som uppstått under Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fastställt åtta grunder för ansvarsprövning: (1) Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige eller i föreskrifter, (2) Förtroendeskada eller annan immateriell skada, (3) obehörigt beslutsfattande, (4) otillräcklig beredning av ärenden, (5) bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll, (6) ekonomisk skada, (7) icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning samt (8) ej rättvisande redovisning. Tekniska nämndens brister ska inte underskattas men nämnden har trots sina förutsättningar och prestationer lyckats uppfylla sju av de åtta grundförutsättningarna för ansvarsprövning som fastställts av SKL.

379 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 5[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:298 Revisorernas granskning avser kalenderåret Tekniska nämnden har under 2015 haft stora utmaningar med både ny nämnd och ny organisation men detta till trots har nämnden enligt protokoll tagit tydliga initiativ och politiska beslut från och med hösten Fullmäktiges presidium gör med 2/3 majoritet den sammantagna bedömningen att tekniska nämndens agerande bör anses tillräckligt för att undgå revisorernas rekommendation om avstyrkt ansvarsfrihet. Man bör istället stanna på en framställan om anmärkning samt att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med problemen. Tekniska nämnden ska även genomföra de åtgärder som revisorerna rekommenderat i revisionsberättelsen. Jäv i kommunfullmäktige De fullmäktigeledamöter, vilka är redovisningsskyldiga till kommunen i sin egenskap av ledamöter eller ersättare i nämnder, styrelser och fullmäktigeberedningar, får inte delta i handläggningen av frågan om ansvarsfrihet för de nämnder, styrelser eller beredningar där de är ledamöter eller ersättare. Detsamma gäller också sådan ledamot eller ersättare som är make, sambo, förälder, barn eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Detta antecknas i protokollet. Särskild jävsprövning av fullmäktiges presidium har genomförts med stöd av kommunjuristen. Fullmäktiges presidium har svarat på frågor angående deras eventuella samröre med tekniska nämnden. Kommunjuristen har bedömt att presidiet inte kan anses vara jäviga. Första att-satsen angående tekniska nämnden ska ställas under särskild proposition. Andra att-satsen kan fattas med ett samlat beslut i ansvarsfrågan med acklamation då revisorerna inte riktat några anmärkningar samt tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas till samtliga nämnder utom tekniska nämnden. Ett sådant beslut behöver inte motiveras. Inger Ros Kommunfullmäktiges ordförande Mattias Gökinan 1:e vice ordförande Yrkanden Inger Ros (S), Ebba Östlin (S), Mats Einarsson (V), Gabriel Melki (S), Aram El Khoury (KD) och Ali Khalil (MP) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

380 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 6[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:298 Jimmy Baker (M) lämnar ett ändringsyrkande, bilaga. Lars Johansson (L), Yngve RK Jönsson (M), Anders Thorén (TUP), Robert Steffens (C), Anders Byrsenius (M), Pierre Blankenburg (TUP), Ufuk Sen (M) och Kia Hjelte (M) yrkar bifall till ändringsyrkandet. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer ordförandeförslaget mot ändringsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Särskilda yttranden Aram El Khoury (KD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Östen Granberg (SD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Votering Votering är begärd och verkställs. Kommunfullmäktiges ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som önskar bifalla ordförandeförslaget röstar ja. Den som önskar bifalla ändringsyrkandet röstar nej. Voteringen utfaller med 36 jaröster, 23 nejröster, 1 avstår. Därmed har kommunfullmäktige beslutat i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen

381

382

383

384

385

386

387 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016: Mål och budget 2017 med plan (KS/2016:257) Beslut Kommunfullmäktige fastställer dokumentet Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan för Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Bakgrund Den 17 december 2015 beslutade kommunfullmäktige att införa en ny budget- och uppföljningsprocess. Den nya processen innebär att nuvarande flerårsplan och ettårsplan ersätts med ett budgetdokument som innehåller mål och budget för 2017 och en plan Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar under april om måldokument, uppdrag och justeringar av nämndernas preliminära budgetramar. Efter beslut i kommunstyrelsen skickar sedan kommunledningsförvaltningen ut tekniska anvisningar för arbetet med mål och budget till nämnderna. Nämnderna ska från mitten av april till början av september arbeta med att ta fram nämndmål som visar vad nämnden ska göra för att leva upp till fullmäktigemålen, analysera de preliminära budgetramarna, redovisa eventuella politiska ambitionsförändringar och redovisa behov av investeringar under planperioden. Under september och oktober arbetar budgetberedningen fram förslag till Mål och budget 2017 med plan som sedan fastställs av kommunstyrelsen i oktober och av kommunfullmäktige i november. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

388 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:257 Yrkande Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Särskilda yttranden Helen Wåhleman (L) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Östen Granberg (SD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: Samtliga nämnder Controller Annette Ödalen, kommunledningsförvaltningen Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen Controller Göran Karlsson, kommunledningsförvaltningen Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen

389