Kallelse till sammanträde 1(3)

Transkript

1 DANDERYDS KOMMUN Kallelse till sammanträde 1(3) Nämnd/Styrelse: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Torsdag 5 maj 2015 kl. 19:15 (mat 18:00 utbildning 18:30) Sammanträdeslokal: Ebba Grips rum, Djursholms slott OBS: Förtäring serveras från kl.18:00 OBS: Utbildning om elektronisk nämndprocess kl. 18:30 Mötet inleds med en öppen frågestund för allmänheten. Nr Ärende Dnr Bilaga/kommentar 1 Dagordning 2 Kvartalsrapport barn- och utbildningsnämnden (BUN) 2015 mars samt prognos 1 3 Avgift förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 4 KSL: Rekommendation om revidering av modell för strukturtillägg 5 Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Mål nr enhet 12 6 Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Mål nr enhet 12 (D.E) 7 Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (A.B) Mål nr enhet 12 8 Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (E.W och V.W) Mål nr enhet 12 9 Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (J.S) Mål nr enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (E.S) Mål nr enhet 12 BUN 2015/0259 Sid. 1 BUN 2015/0210 Sid. 8 BUN 2015/0201 Sid. 14 BUN 2015/0208 Sid. 22 BUN 2015/0212 Sid. 32 BUN 2015/0213 Sid. 39 BUN 2015/0214 Sid. 49 BUN 2015/0216 Sid. 59 BUN 2015/0217 Sid. 68

2 2(3) 11 Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (V.K) Mål nr enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (L.B) Mål nr enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (A.F) Mål nr enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (E.D och A.D) Mål nr enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (E.W) Mål nr enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (A.P) Mål enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (S.W) Mål nr enhet Föreläggande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen (T.L och H.L) Mål nr enhet Föreläggande om yttrande och inkomma med överklagat beslut vid laglighetsprövning enligt kommunallagen (B.S) Mål nr enhet Samverkan kring SFI-bas-utbildning för kortutbildade och analfabeter - rekommendation från KSLs styrelse 21 Skrivelse från Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor om kompensation för ökade lönekostnader, delbeslut i ärende: Budget 2015 med verksamhetsplan BUN 2015/0218 Sid. 77 BUN 2015/0219 Sid. 86 BUN 2015/0220 Sid. 95 BUN 2015/0221 Sid. 104 BUN 2015/0222 Sid. 113 BUN 2015/0260 Sid. 122 BUN 2015/0261 Sid. 141 BUN 2015/0262 Sid. 149 BUN 2015/0278 Sid. 158 BUN 2015/0200 Sid. 170 BUN 2014/0222 Sid Delegationsärenden Sid. 195

3 3(3) 23 Postlistan Sid Övrig information Jonas Uebel Ordförande

4 Ärende 2 1 av 239

5 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0259 1(1) Barn- och utbildningsnämnden Kvartalsrapport mars 2015 samt prognos 1 Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens anvisningar lämna budgetprognos efter mars månad. Nämndens prognos för helåret är 0,5 miljoner kronor. Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna budgetprognos 1 och sända den till kommunstyrelsen. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Per Knutas Ekonom/controller Bilaga: Kvartalsrapport mars med prognos Exp:Kommunstyrelsen 2 av 239

6 Kvartalsrapport mars och prognos Barn- och utbildningsnämnd 3 av 239

7 1 Periodens resultat 1.1 Driftredovisning (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetens intäkter 17,9 17,8-0,1 Verksamhetens kostnader 215,6 218,6-3,0 Nettokostnader -197,7-200,8-3, Avvikelse mot budget (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Nämnd och administration Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola, förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola Vuxenutbldning Särskola Övrig verksamhet Totalt Kommentarer till avvikelser första kvartalet: Nämnd och administration Kostnader för paviljonger är lägre. Förskola och pedagogisk omsorg Fler barn inskrivna än budgeterat. Grundskola, förskoleklass och fritidshem Fler bar inskrivna på fritidshemmen än budgeterat motverkas i viss mån av färre inskrivna i grundskolan än budgeterat. Gymnasieskola Fler inskrivna elever i gymnasieskolan än budgeterat samt högre kostnad per elev. Vuxenutbildning Eftersläpning i fakturering från KCNO, faktura för första kvartalet kommer på motsvarande 1,0 mnkr. Övrig verksamhet Barn- och utbildningsnämnd, Kvartalsrapport mars och prognos (5) 4 av 239

8 Intäkter och kostnader kommer senare under året. 2 Viktiga händelser i verksamheten Enkät till föräldrar och elever (Våga Visa) Enkät till elever och föräldrar i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem genomfördes under vintern 2015 och är nu avslutad. Resultaten finns presenterade på kommunens hemsida. Analys av resultaten presenteras i delårsbokslutet. Svarsfrekvensen för förskola och pedagogisk omsorg är 79%, för elever i skola 86% och för föräldrar i skola 69%. I stort kan konstateras att det inte är några större skillnader i kommunens resultat jämfört med tidigare år. Omdömena för Danderyds förskolor och skolor är högre än medelvärdet för alla deltagande kommuner. För gymnasieskolan deltar alla tre gymnasieskolorna i Danderyd i den länsgemensamma enkäten som administreras av KSL. Resultaten i år visar att de två fristående har förbättrat sina resultat medan Danderyds gymnasium ligger kvar på samma nivå som Svarsfrekvensen totalt i kommunen är 83%. Enkät till föräldrar i öppna förskolan har genomförts och resultatet analyseras tillsammans med de tre öppna förskolorna. Skolvalen Skolval för grundskola (främst förskoleklass och årskurs 7) genomfördes och avslutades. I valet till årskurs 7 fick ungefär 35 elever inte sitt förstahandsval tillgodosett (främst Fribergaskolan men även Viktor Rydbergs samskola). I valet till förskoleklass fick knappt 10 lever inte sitt förstahandsval tillgodosett. Det var Kyrkskolan och Elevverket som inte kunde ta emot samtliga sökande. Skolval till gymnasieskolan pågår och avslutas när elevernas slutbetyg är satta. 440 Danderydselever ska välja gymnasieskola och i första ansökningsomgången har 55 procent någon av skolorna i Danderyd som förstahandsval (motsvarande andel i april 2014 var 62 %). Under tiden fram till terminsstart förändras många av elevernas ansökningar. Knappt 30 elever saknar i april 2015 behörighet för gymnasiet. Danderyds gymnasium har preliminärt angivit att de har 379 platser och har i april förstahandssökande. Platstillgång i förskolor och pedagogisk omsorg Det fanns ungefär 150 lediga platser i förskola och pedagogisk omsorg i månadsskiftet mars/april De kommunala förskolorna håller 115 platser tillfälligt stängda på sammanlagt fyra förskolor. Lokalfrågor Fastighetsnämnden beslutade mars 2015 att avbryta om- och tillbyggnaden av Kevingeskolan samt att utreda lösning för att tillgodose behovet av skolplatser i västra Danderyd. Ansökan om tillfälligt bygglov för paviljonger vid Kyrkskolan är inlämnad. Tanken är att använda den som buffert för skolplatser i västra Danderyd. Utvecklings- och utbildningsinsatser UKK genomförde utbildningsinsatser till förskolor och skolor, till exempel Naturvetenskap och teknik i förskola. lekens betydelse i förskolan och studiedag om formativ bedömning i gymnasieskolan. Kartläggning av giftfri miljö i förskolan påbörjades. Observationsrapport inom Våga Visa Barn- och utbildningsnämnd, Kvartalsrapport mars och prognos (5) 5 av 239

9 Under första kvartalet presenterades observationsrapporter (Våga Visa) för Viktor Rydbergs samskola Djursholm, Altorps förskola samt Kyrkans förskolor i Danderyd med tre förskolor - Enens förskola, Kyrkans förskola i Djursholm och Kyrkbackens förskola. 3 Inledning 4 Prognos med ekonomiskt utfall för helåret 4.1 Prognos drift (tkr) Budget Prognos helår Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Nämnd och administration Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola, förskoleklass och fritidshem Gymnasieskola Vuxenutbildning Särskola Övrig verksamhet Totalt Förskola och pedagogisk omsorg Kostnader för att möjliggöra att pedagoger studera till fritidspedagoger (grundlärare med inriktning mot fritidshem) har räknats på både verksamhetsområdena förskola samt grundskola. För 2015 finns 0,8 mnkr som kommer att redovisas som ett överskott. I budget 2014 fanns 1,6 mnkr reserverade för förskollärare att studera specialpedagogik (15 st). För 2015 finns också 1,6 mnkr reserverade. Under 2014 och 2015 har det dock varit svårt att rekrytera studenter som vill studera specialpedagogik på distans på deltid. Förvaltningen ser samtidigt ett behov av att förstärka handledarna i den verksamhetsförlagda lärarutbildningen (VFU) som sker i skolorna. Kostnaden för den är betydligt lägre, 0,2 mnkr för förskola och 0,3 mnkr för grundskola. Prognosen på antal inskrivna barn är att det blir 10 färre än budgeterat. Med tanke på att det är tidigt på året och att det är knappt barn inskrivna så blir prognosen osäker. Grundskola, förskoleklass och fritidshem Inga avvikelser för helåret prognostiseras. Prognosen på antalet elever är fortfarande osäker. Gymnasieskolan Kostnaderna för programpeng till gymnasiet minskade några år mellan 2011 och 2013 beroende på att Danderyds kommun tillämpar den länsgemensamma prislistan samt att de förhållandevis dyra specialutformade programmen på främst Danderyds gymnasium fasades ut med den nya gymnasiereformen, GY 11. Kostnaderna ökade 2014 något i och med en relativt hög uppräkning av den länsgemensamma prislistan, drygt 3 %. Under 2015 är kostnadsökningen för Barn- och utbildningsnämnd, Kvartalsrapport mars och prognos (5) 6 av 239

10 programpengen också hög, under vårterminen ungefär 2,5 % och under höstterminen något lägre beroende på förslag till ändringar i det så kallade strukturtillägget. Kostnaderna för särskilt stöd ökar också något. En förklaring är att de nya gymnasieprogrammen ställer större krav på eleverna samt att gymnasieskolorna har minskade möjligheter att klara detta inom ram för programpengen. Prognos för gymnasieskolan är därför osäker men bedöms för närvarande till -4,0 mnkr. Nämnd och administration I budget 2015 fick nämnden 2,6 mnkr för paviljongkostnader 1,1 mnkr avser etableringskostnader för paviljonger (nämndens ansvar är att stå för etablerings- och avvecklingskostnader). Förvaltningen bedömer överskottet bedöms till 0,6 mnkr. 1,5 mnkr för strategiskt tomställda lokaler med följande fördelning: Skogsgläntan (1 avdelning), Kornvägen (2 avdelningar) och Rosenvägen (1 avdelning). Produktionen har dock beräknat dessa kostnader 2015 till 1,1 mnkr. Förvaltningen bedömer därför ett överskott till 0,5 mnkr. 5 Uppdrag Uppdrag Beskrivning Status: Åtgärd Senaste kommentar KS Revidering av internhyres-modell, internhyror för förskolor och skolor. Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att komplettera och eventuellt revidera ersättningsmodellen för tillfälliga lokallösningar med anledning av beslut om internhyresmodellen. Pågående Förvaltningen väntar in tekniska kontorets utredning av revideringar i internhyresmodellen. Tekniska nämnden behandlade det i december Arbete pågår under 2014 tillsammans med kommunledningskontoret och tekniska kontoret med förslag till förändringar från och med Övrigt 6.1 Platstillgång i förskolor och pedagogisk omsorg Det finns tomma platser i samtliga kommundelar. I tabellen nedan ser det inte ut som det finns tomma platser i Enebyberg, men Skogsgläntan som har kapacitet för 100 barn kan ta emot fler än de 80 barn som nu är inskrivna. I tabellen nedan saknas de platser som de kommunala förskolorna tillfälligt stängt. De är för tillfället 115 st. Kommundel Antal platser 31 mars 2015 med avdrag för stängda avdelningar (motsvarande uppgift för 2014) Antal inskrivna 31 mars 2015 (motsvarande uppgift 31 mars 2014) Västra Danderyd 542 (542) 507 (531) Djursholm 745 (745) 645 (660) Enebyberg 411 (411) 395 (397) Stocksund 486 (486) 469 (467) Summa (2 184) (2 055) Barn- och utbildningsnämnd, Kvartalsrapport mars och prognos (5) 7 av 239

11 Ärende 3 8 av 239

12 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0210 1(3) Barn- och utbildningsnämnden Avgift förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Ärendet Riksdagen har beslutat om förändringar i förordning om maxtaxa. Det innebär att nya avgiftsnivåer för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem bör fastställas. Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem att gälla från och med 1 oktober 2015 ge barn- och utbildningsnämnden rätt att ändra avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem utifrån förändringar i förordning om maxtaxa (2001:160) Utbildnings- och kulturkontorets utredning/yttrande Danderyds kommun tillämpar sedan 2002 så kallad maxtaxa i för förskola, pedagogisk omsorg (familjedaghem) och fritidshem Förordningen anger att maxtaxan för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem är enligt följande: Avgiften beräknas på hushållets inkomster. Vid sammanlagd inkomsten upp till kr per månad beräknas avgiften på hushållets aktuella inkomst. Avgiften påverkas inte vid inkomster över kr per månad. Syskonrabatt Danderyds kommun har, utöver förordningens krav, något lägre avgifter för de barn som är inskrivna på förskola eller pedagogisk omsorg lite kortare tid (21-34 timmar per vecka). Orsaken är främst att skapa incitament till kortare vistelsetid. Danderyds kommun får statsbidrag för att tillämpa maxtaxan. Sammanlagt får kommunen 14,3 mnkr under 2015 i statsbidrag. Under 2014 fick Danderyds kommun 38,3 miljoner kronor i avgiftsintäkter, 19,9 från förskola och pedagogisk omsorg samt 18,4 från fritidshem. 9 av 239

13 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0210 Statsbidraget minskar från och med 2015 Förordningen om maxtaxa (2001:160) har ändrats av regeringen. Ändringen innebär att den övre inkomstgränsen får höjas från kr per månad till kr per månad. Om kommunen höjer inkomstgränsen så ökar avgiftsintäkterna med 0,5 mnkr per år. Statsbidraget kommer samtidigt att minska kommande år utifrån ett inkomstindex. För Danderyds del så minskar statsbidraget med 0,2 mnkr under andra halvåret 2015 och 0,4 mnkr under helåret (3) Ökade avgifter från och med 1 oktober 2015 Förvaltningen föreslår att avgifterna för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem höjs från och med 1 oktober på två sätt. 1. Den övre inkomstgränsen höjs till kr per månad. Det innebär att avgifterna höjs med 2 procent. I bilaga finns förslag till nya avgifter från och med 1 oktober Förslaget innebär preliminärt ökade avgiftsintäkter med 0,1 mnkr föroktober-december 2015 och för helåret ,5 mnkr (4 373 barn enligt budget 2015 * genomsnittlig höjd avgift 11 kr * 12 månader). 2. Öka avgiften för de barn som är inskrivna timmar i veckan på förskola och pedagogisk omsorg. De betalar för närvarande samma avgift som barn som är inskrivna upp till 20 timmar per vecka, vilket i huvudsak är föräldralediga. Förvaltningen föreslår att den nya avgiftsnivå för timmar i veckan i stället blir mittemellan den högsta avgiftsnivån (35 timmer eller mer) och den lägsta (upp till 20 timmar). Det ger ökade avgiftsintäkter samtidigt som incitamentet till kortare vistelsetid finns kvar. I mars 2015 är 150 barn i förskola och pedagogisk omsorg inskrivna timmar per vecka. Förslaget innebär det att högsta avgiften höjs med 167 kr per barn och månad. Alla betalar ju inte högsta avgiften. Då taxan är inkomstrelaterad med syskonrabatt antar förvaltningen att den genomsnittliga höjningen blir 100 kr per månad. Det ger ökade avgiftsintäkter på helårsbasis med 100 kr * 12 mån * 150 barn = 0,2 mnkr. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Per Knutas Ekonom/controller Bilaga: Skolverket Nya avgiftsnivåer för maxtaxa 10 av 239

14 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0210 Förslag: Taxa för förskola, pedagogisk omsorg (familjedaghem) och fritidshem från och med oktober (3) Exp: Kommunstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Fristående förskolor, pedagogisk omsorg och skolor 11 av 239

15 DANDERYDS Kommunfullmäktiges beslut den x/x 2015 KOMMUN Förslag: Taxa för förskola, pedagogisk omsorg (familjedaghem) och fritidshem från och med 1 oktober 2015 Avgift per månad. 12 månader per år. Barn 1 är det yngsta barnet. Barn 1-3 år i förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem) tom juli det år barnen fyller 3 år Tid per vecka i genomsnitt Ny avgift Nuv. avgift Ny avgift Nuv. avgift Ny avgift Nuv. avgift Ny avgift Nuv. avgift Upp till 15 tim tim tim 35 tim - Barn 1 3 % av inkomsten men högst 785 kr 769 kr 785 kr 769 kr kr 769 kr kr kr Barn 2 2 % av inkomsten men högst 523 kr 512 kr 523 kr 512 kr 691 kr 512 kr 858 kr 840 kr Barn 3 1 % av inkomsten men högst 262 kr 256 kr 262 kr 256 kr 345 kr 256 kr 429 kr 420 kr Barn 3-5 år i förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem) from augusti det år barnen fyller 3 år Tid per vecka inklusive 15 avgiftsfria timmar Ny avgift Nuv. avgift Ny avgift Nuv. avgift Ny avgift Nuv. avgift Ny avgift Nuv. avgift Upp till 15 tim tim tim 35 tim - Barn 1 2,37 % av inkomsten men högst avgiftsfritt avgiftsfritt 515 kr 504 kr 766 kr 504 kr kr 995 kr Barn 2 1,58 % av inkomsten men högst avgiftsfritt avgiftsfritt 343 kr 336 kr 510 kr 336 kr 678 kr 664 kr Barn 3 0,79 % av inkomsten men högst avgiftsfritt avgiftsfritt 172 kr 168 kr 255 kr 168 kr 339 kr 332 kr Fritidshem för barn 6-12 år Ny avgift Nuv. avgift Barn 1 2 % av inkomsten men högst 858 kr 840 kr Barn 2 1 % av inkomsten men högst 429 kr 420 kr Barn 3 1 % av inkomsten men högst 429 kr 420 kr Avgift för omsorg på tider då förskola och fritidshem inte erbjuds. Förskola: 35 tim - Fritidshem: Enligt fritidshemstaxa Avgifter barnomsorg av 239

16 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den sista december varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Statsbidraget omfattar ca 3,11 miljarder per år. Förordningen har nu ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket indexeras. De nya högsta avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan och ska tillämpas från och med den 1 juli Förskola Avgiftstak* Dock högst Barn 1 3 % kr Barn 2 2 % 858 kr Barn 3 1 % 429 kr Fritidshem Avgiftstak* Dock högst Barn 1 2 % 858 kr Barn 2 1 % 429 kr Barn 3 1 % 429 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande kr. *Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2010:800) under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning (2011:678). De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och därför har statsbidraget minskats i motsvarande omfattning, vilket redan gjordes när ramarna för 2015 fastställdes. Det innebär att förordningsändringen inte ytterligare kommer att påverka den bidragsram som fastställts för varje kommun för Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september med hälften av bidraget per gång. Kontaktpersoner på Skolverket Tomas Johansson Raul Bahamondez av 239

17 Ärende 4 14 av 239

18 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0201 1(1) Barn- och utbildningsnämnden Rekommendation om revidering av modell för strukturtillägg Ärendet Kommunförbundet Stockholms län (KSL) rekommenderar länets kommuner att anta revideringar för strukturtillägg i gymnasieskolan. Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta förslaget till revidering av modellen för strukturtillägg. Utbildnings- och kulturkontorets utredning/yttrande KSL:s förslag till förändring av strukturtilläggen finns beskrivna i bilaga. De ekonomiska konsekvenserna för Danderyd är enligt följande. Barn- och utbildningsnämnden. Om nuvarande system skulle gälla hela 2015 blir kostnaden för strukturtillägget 1,4 mnkr. Förslaget innebär att 2015 blir blandat mellan nuvarande system och det nya. Kostnaderna för strukturtillägget blir då 0,4 mnkr lägre, 1,1 mnkr. Under 2016 gäller det nya systemet hela året och kostnaderna för strukturtillägget sjunker med ytterligare 0,4 mnkr till 0,8 mnkr. Det är viktigt att tillägga beräkningarna är preliminära. Danderyds gymnasium. Antagningspoängen till skolan är höga, vilket innebär att de får lägre intäkter jämfört med nuvarande system med 1,0 mnkr från och med 2016 då det nya systemet gäller hela året. Under det blandade året 2015 blir intäktsminskningen 0,5 mnkr jämfört med om nuvarande system gällt hela året. Även här är uppgifterna preliminära. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Per Knutas Ekonom/controller Bilaga: Gemensam gymnasieregion förslag till reviderad modell av strukturtillägg Exp: Kommunstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Fristående gymnasieskolor i Danderyd 15 av 239

19 REKOMMENDATION Dnr KSL/15/ Kommunstyrelserna i Stockholms Län Gemensam gymnasieregion förslag till reviderad modell av strukturtillägg KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera gymnasieregionens kommuner att: anta förslaget till revidering av modellen för strukturtillägg Ärendebeskrivning Den 1 juli infördes ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I samband med att kommunerna har fattat beslut om ett nytt samverkansavtal from 2015 har en modell för resursfördelning införts, ett strukturtillägg. Syftet med strukturtillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Inför införandet av strukturtillägg kommunicerades och förankrades förslaget att strukturtillägget ska fördelas till elever med meritvärden under 200 poäng som går ett nationellt program. I slutfasen ledde en felaktig beräkning till att beslut fattades att strukturtillägget under det första året fördelas på alla elever. KSLs styrelse beslutade samtidigt att en översyn skulle göras inför Så beräknas strukturtillägget Strukturtillägget utgår från alla elevers meritvärden från årskurs 9 och beräknas utifrån oddsen att de ska nå högskolebehörighet. Ju lägre meritvärde desto högre oddskvot, d.v.s. desto mindre sannolikhet att eleven når högskolebehörighet. Sannolikheten är beräknad på samverkansområdets elever i okt 2013 och gjord av Sweco på uppdrag av KSL. Enligt senaste beräkning förklarar Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer av 239

20 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN KSL/15/ meritvärdena ca 80 procent av sannolikheten att få högskolebehörighet. Oddskvot för varje meritvärde hämtas från Swecos modell. Strukturtillägget beräknas per elev och program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. De totala beloppen specificeras endast per skola och per nationellt program. Sedan är det rektorn som beslutar om vilka åtgärder eller satsningar som bör göras. Meritvärdet från åk 9 utgör grund för beräkning även för elever i årskurs 2 och 3. Även om strukturtillägget beräknas per elev är det inte ett tillägg som är tänkt att tillfalla varje unik individ. Stukturtillägget utformning gör att skolor med många elever med lägre meritvärde får ett högre strukturtillägg och skolor med många elever med höga meritvärden får lägre strukturtillägg. Strukturtillägget syftar till att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Strukturtillägg är därmed inte att likställas med t ex tilläggsbelopp som är knutet till en unik individ. Implementering strukturtillägg vårterminen 2015 Strukturtillägget för vårterminen 2015 beräknades på elever placerade i gymnasieskolan den 10 oktober 2014 och samtliga elever på ett nationellt program genererar ett strukturtillägg. Det innebär att av gymnasieskolans drygt elever i gymnasiet är ca elever berättigade till strukturtillägg nu under vårterminen. Övriga elever går på ett introduktionsprogram och är inte berättigade till strukturtillägg Kostnaderna för gymnasieskolan i regionen är ca 7 miljarder och av dessa fördelas ca 107 miljoner om som strukturtillägg till skolorna baserat på deras meritvärde i åk 9. För vårterminen motsvarar det 53,5 miljoner kronor. UEDB har utvecklats och anpassats för att hantera betalningsströmmar avseende strukturtillägg. Skarp körning för vårterminen 2015 gjordes den 10 februari och utbetalning sker i samband med utbetalningen för programpengen för februari Fördelningen av strukturtillägget per intervall för vårterminen 2015: Meritvärdesintervall Strukturtillägg Strukturtillägg Antal elever Belopp läsår VT Summa av 239 2

21 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN KSL/15/ Översyn av strukturtillägg inför kommande läsår 2015/2016 Inför införandet av strukturtillägg kommunicerades och förankrades förslaget att strukturtillägget ska fördelas till elever med meritvärden under 200 poäng som går ett nationellt program. I slutfasen ledde en felaktig beräkning till att beslut fattades att strukturtillägget under det första året fördelas på alla elever. KSLs styrelse beslutade samtidigt att en översyn skulle göras inför I översynen ingår att se över meritvärdesintervaller med tillhörande strukturtillägg samt behov av en gräns för vilka elever som ska bara berättigade till strukturtillägg. Inför införande av strukturtillägg föreslogs ett tak på 200 meritpoäng och kansliet har det som utgångspunkt i översynen. Erfarenheter från implementeringen Följande slutsatser kan vi dra efter implementeringen: Om ett tak på 200 meritpoäng hade funnits så hade antalet berättigade elever sjunkit från ca till elever (knappt 30 %). Dessa hade fått ta del av ytterligare 23 miljoner kronor av de drygt 53 miljoner som omfördelades för vårterminen. Intervallerna i tabellen ovan bör ses över då de inte stämmer med behörighetsgränser i de nationella programmen. Gräns för behörighet till Yrkesprogrammen är 80 poäng. Gräns för behörighet till Högskoleförberedande programmen är 120 poäng. Många elever som saknar behörighet och börjar ett Introduktionsprogram söker inte om via antagningen när de sedan börjar på ett nationellt program. Det innebär att de finns i antagningsdatabasen med ett lägre meritvärde och kan därmed generera ett högre strukturtillägg än de bör ha. Det finns en grupp elever som saknar meritvärde. De kan vara elever med utländska betyg, elever som gått waldorfskola. De beräknas utifrån intervallet 0-29 och genererar ett strukturtillägg som enligt Swecos beräkningar tilldelats ett meritvärde som motsvarar genomsnittet på det program de går på. Vid en genomlysning av på vilka skolor/program dessa elever går ser det ut att vara en relevant bedömning. Inför läsåret 14/15 har eleverna möjlighet att tillgodogöra sig ett extra betyg. Detta har gjort att maxpoängen har höjts från 320 till 340 poäng. Bör detta påverka vilket tak som sätts för att vara berättigad till strukturtillägg? Förslag till reviderad modell av strukturtillägg inför kommande läsår 2015/2016 Meritvärdestak Syftet med strukturtillägget är att ge skolor med elever med sämre måluppfyllelse extra medel för att kunna ge dessa elever de stöd de behöver. 18 av 239 3

22 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN KSL/15/ Mycket talar för att det bör finnas en begränsning för vilka elever som ska vara berättigade till strukturtillägg. Sätts taket vid 200 meritpoäng så skulle det ge en större effekt genom att ett klart färre antal elever skulle få en större del av den del som omfördelas genom strukturtillägget. Medianen för meritvärdet har ökat något Sannolikt i och med att eleverna nu får tillgodoräkna sig ytterligare ett betyg. Ökningen är inte så stor så att det motiverar en ändring av tidigare förslag på tak vid 200 meritvärdespoäng Meritvärdesintervaller och belopp Med utgångspunkt från ett tak vid 200 meritvärdespoäng så visar erfarenheterna från implementeringen att meritvärdesintervallerna bör bli färre och anpassas så att de stämmer överens med behörighetsgränserna till de nationella programmen. Elever med meritvärden i antagningsdatabasen som ligger under behörighetsgränserna (1-79) har sannolikt högre meritvärde i och med att de kommit in på ett nationellt program. Meritvärdet är dock inte uppdaterat då de inte sökt om via antagningen efter att ha gått ett introduktionsprogram. För att undvika att dessa elever överkompenseras bör intervall 1-79 har samma belopp som följande intervall Föreslagna belopp är beräknade utifrån vårterminens fördelning om det funnits ett tak om 200 poäng, avrundade till närmsta hundratal. Nedan beskrivs förslag till intervaller samt förslag till belopp. Meritvärdesintervall Strukturtillägg Motiv Läsår 0 saknar meritvärde Elever som saknar meritvärde som går ett nationellt program Elever som vid första antagningen saknar behörighet och som inte har ett uppdaterat meritvärde efter studier på introduktionsprogram Här börjar gräns för behörighet till Yrkesprogram Här börjar gräns för behörighet till Högskoleförberedande program Sista intervall innan tak på 200 meritpoäng Konsekvenser av föreslagen förändring En beräkning av konsekvenserna på kommunnivå har gjorts och som presenteras i bilaga. Beräkningarna visar skillnaderna mellan strukturtillägget för VT 2015 och det nya förslaget baserat på utfallet för strukturtillägget för Se bilaga. 19 av 239 4

23 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN KSL/15/ Konsekvenserna kan dock bli större på enhetsnivå beroende på elevsammansättning på en enskild skola. Föreslagen förändring innebär att det finns skolor som i princip inte kommer att få något strukturtillägg och andra kommer att få ett betydande tillskott. Dialog och förankring Dialog och förankring har skett vid kommunstyrelseordförandenas träff den 3 mars, kommundirektörernas träff den 6 mars samt med ansvariga förvaltningschefer. Utbildningsberedningen beslutade att ställa sig bakom förslaget vid sitt sammanträde den 10 mars. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast 26 juni 2015 med e-post till registrator@ksl.se Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av: Ulrika Pudas, telefon , e-post ulrika.pudas@ksl.se Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby ordförande Madeleine Sjöstrand direktör 20 av 239 5

24 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN KSL/15/ Bilaga. Översyn strukturtillägg effekt på kommunnivå av föreslagen förändring baserad på läsår 14/15 (utfallet för VT 2015 utgör underlag) Kommun Summa läsår 14/15 Summa förslag läsår 15/16 Differens Södertälje Botkyrka Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Haninge Håbo Upplands-Bro Upplands-Väsby Järfälla Österåker Nykvarn Sundbyberg Tyresö Vallentuna Vaxholm Salem Värmdö Ekerö Solna Huddinge Lidingö Danderyd Sollentuna Nacka Täby Stockholm av 239 6

25 22 av 239

26 23 av 239

27 24 av 239

28 25 av 239

29 26 av 239

30 27 av 239

31 28 av 239

32 29 av 239

33 30 av 239

34 31 av 239

35 32 av 239

36 33 av 239

37 34 av 239

38 35 av 239

39 36 av 239

40 37 av 239

41 38 av 239

42 39 av 239

43 40 av 239

44 41 av 239

45 42 av 239

46 43 av 239

47 44 av 239

48 45 av 239

49 46 av 239

50 47 av 239

51 48 av 239

52 49 av 239

53 50 av 239

54 51 av 239

55 52 av 239

56 53 av 239

57 54 av 239

58 55 av 239

59 56 av 239

60 57 av 239

61 58 av 239

62 59 av 239

63 60 av 239

64 61 av 239

65 62 av 239

66 63 av 239

67 64 av 239

68 65 av 239

69 66 av 239

70 67 av 239

71 68 av 239

72 69 av 239

73 70 av 239

74 71 av 239

75 72 av 239

76 73 av 239

77 74 av 239

78 75 av 239

79 76 av 239

80 77 av 239

81 78 av 239

82 79 av 239

83 80 av 239

84 81 av 239

85 82 av 239

86 83 av 239

87 84 av 239

88 85 av 239

89 86 av 239

90 87 av 239

91 88 av 239

92 89 av 239

93 90 av 239

94 91 av 239

95 92 av 239

96 93 av 239

97 94 av 239

98 95 av 239

99 96 av 239

100 97 av 239

101 98 av 239

102 99 av 239

103 100 av 239

104 101 av 239

105 102 av 239

106 103 av 239

107 104 av 239

108 105 av 239

109 106 av 239

110 107 av 239

111 108 av 239

112 109 av 239

113 110 av 239

114 111 av 239

115 112 av 239

116 113 av 239

117 114 av 239

118 115 av 239

119 116 av 239

120 117 av 239

121 118 av 239

122 119 av 239

123 120 av 239

124 121 av 239

125 122 av 239

126 123 av 239

127 124 av 239

128 125 av 239

129 126 av 239

130 127 av 239

131 128 av 239

132 129 av 239

133 130 av 239

134 131 av 239

135 132 av 239

136 133 av 239

137 134 av 239

138 135 av 239

139 136 av 239

140 137 av 239

141 138 av 239

142 139 av 239

143 140 av 239

144 141 av 239

145 142 av 239

146 143 av 239

147 144 av 239

148 145 av 239

149 146 av 239

150 147 av 239

151 148 av 239

152 149 av 239

153 150 av 239

154 151 av 239

155 152 av 239

156 153 av 239

157 154 av 239

158 155 av 239

159 156 av 239

160 157 av 239

161 158 av 239

162 159 av 239

163 160 av 239

164 161 av 239

165 162 av 239

166 163 av 239

167 164 av 239

168 165 av 239

169 166 av 239

170 167 av 239

171 168 av 239

172 169 av 239

173 Ärende av 239

174 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Birgitta Jacobsson Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0200 1(3) BUN Samverkan kring Sfi-bas-utbildning för kortutbildade och analfabeter - rekommendation från KSLs styrelse Ärendet KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera kommunerna i Stockholms län att anta överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas. I ett samarbete på Södertörn har det sedan 2013 pågått ett projekt kring att ta fram och genomföra en sfi-utbildning för kortutbildade och analfabeter. Utbildningen bedrivs sammanhängande under hela dagar och ger förutom undervisning i svenska också bl.a. enkel matematik, omvärldskunskap, hälsa/motion samt arbetsmarknadsintroduktion. Utbildningen har nu pågått i ca ett och ett halvt år och resultaten fortsätter att vara goda. Den nu framtagna överenskommelsen är resultatet av det förslag som sändes ut till länets kommuner för synpunkter i form av en tjänstemannaskrivelse hösten Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden att avvakta med att skriva på ny överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring Sfibas-utbildning för kortutbildade och analfabeter. Utbildnings- och kulturkontorets yttrande Förvaltningen har en i grunden positiv inställning till föreliggande överenskommelse. Initiativet är gott, men eftersom Danderyds kommun genom KCNO har ett giltigt avtal med leverantörer av sfi undervisning så kan vi inte ingå ett sådant avtal just nu. Sfi-bas riktar sig till invandrade personer med kort eller ingen utbildning. Syftet med utbildningen är att förbereda individen för en snabbare väg till egenförsörjning. En grundtanke kring sfi-bas är att kommunerna samarbetar så att de studerande samlas hos de sfi-bas-noder som godkänts i länet. Samarbetet skapar förutsättningar för en kvalitativ utbildning som ger individen möjlighet att utvecklas genom att kunskap, kompetens, resurser och erfarenhet samlas på några noder i länet. Sfi-bas organiseras genom att samma utbildning bedrivs av flera utbildningsanordnare på olika platser i länet. Varje enhet benämns sfi-bas-nod. En sfi-bas-nod är en utbildningsenhet för ovanstående målgrupp som efter ansökan godkänts av KSL Flera noder bör finnas i länet, varav en skall 171 av 239

175 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Birgitta Jacobsson Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0200 fungera som samordnande nod. Den samordnande noden är sammankallande för det nätverk av noder som finns i länet och ansvarar för kvalitetssäkringen av noderna. Samarbetet mellan noderna syftar till likvärdighet. 2(3) Ekonomiska aspekter Utbildningen på Södertörn har nu pågått i ca ett och ett halvt år och resultaten fortsätter att vara goda. I utbildningen sfi-bas når 88 % av deltagarna A- betyget på 300 timmar, %. På utbildningen har en socioekonomisk kalkyl genomförts vilken visar att trots att utbildningen har en högre kostnad per månad, blir den ekonomiskt effektivare i längden. Kommunen och särskilt socialtjänstens försörjningsstöd gör ekonomiska vinster på utbildningen. Sfi-bas-noden anger den beräknade kostnaden utifrån en uppskattad gruppstorlek i samband med ansökan om att få starta utbildningen. Kostnaden och ersättningen till sfi-bas-noden fördelas därefter per studerande. Priset inkluderar kostnader för den språkinriktade utbildningen, basämnen, modersmålsundervisning, modersmålsstöd, vardagligt stöd, olika typer av arbetsmarknadsförberedande åtgärder och aktiviteter samt en avgift till samordnande nod. Överväganden ang konskevenser för Danderyd Analfabeter och kortutbildade erbjuds idag utbildning hos någon av de utbildningsanordnare som upphandlats genom Kunskapscentrum nordost (KCNO) och gällande avtalsperiod sträcker sig fram till Upphandling av ny utbildningsnod kan ej komma ifråga förrän avtalstiden löpt ut. Antalet studerande som startar på studieväg 1 (kurserna 1A och 1B) per halvår fördelar sig enligt nedan: Start per halvår Kurs 1A+1B Danderyd Täby Vallentun Vaxholm KCNO H V H V H V H V Noteras bör att statistiken inte visar unika nya startande utan det är i flera fall samma individ som registreras för start. Här finns således 321 startande men det är enligt förra statistiken ca hälften så många individer som står för dessa starter. 172 av 239

176 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Birgitta Jacobsson Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2015/0200 3(3) Statistiken indikerar att underlaget för en nod i nuläget är knapp. Ett ökat flyktingmottagande i regionen kan dock medföra att antal studerande i målgruppen ökar. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Bilaga: Rekommendation KSL Samverkanöverenskommelse KSL Kvalitetskriterier för sfi-bas Exp: KSL, Kommunstyrelsen f k 173 av 239

177 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE KSL/14/0074 Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring Sfi-basutbildning för kortutbildade och analfabeter SYFTE OCH MÅL Sfi-bas riktar sig till invandrade personer med kort eller ingen utbildning. Syftet med utbildningen är att förbereda individen för en snabbare väg till egenförsörjning. En grundtanke kring sfi-bas är att kommunerna samarbetar så att de studerande samlas hos de sfi-bas-noder som godkänts i länet. Samarbetet skapar förutsättningar för en kvalitativ utbildning som ger individen möjlighet att utvecklas genom att kunskap, kompetens, resurser och erfarenhet samlas på några noder i länet. Målen med Sfi-bas är att de studerande effektivt: lär sig det svenska språket enligt kursplan för sfi lär sig läsa och skriva får kunskaper om det svenska samhället som möjliggör ett självständigt liv får kunskap om den svenska arbetsmarknaden och förbereds till arbete 1 ÖVERENSKOMMELSENS PARTER Parterna i överenskommelse är de kommuner i länet som beslutat att anta denna. 2 DEFINITION AV SFI-BAS Sfi-bas är en grundutbildning för målgruppen invandrade personer som är analfabeter eller kortutbildade och som utifrån kartläggning av förkunskaper har behov av utbildningen. Utbildningen innehåller svenskundervisning enligt kursplan för sfi studieväg 1 kurserna A och B, alfabetisering, basämnen såsom grundläggande matematik, omvärldskunskap och hälsa/motion samt arbetsmarknadsintroduktion, se därutöver 4. 3 SFI-BAS-NOD Sfi-bas organiseras genom att samma utbildning bedrivs av flera utbildningsanordnare på olika platser i länet. Varje enhet benämns sfi-bas-nod. En sfi-bas-nod är en utbildningsenhet för ovanstående målgrupp som godkänts enligt 5. Flera noder bör finnas i länet, varav en skall fungera som samordnande nod. Den samordnande noden är sammankallande för det nätverk av noder som finns i länet och ansvarar för kvalitetssäkringen av noderna, se 6. Samarbetet mellan noderna syftar till likvärdighet. Uppbyggnad av ny sfi-bas-nod ska ske i samråd med den samordnande noden utifrån kriterier enligt 4 och till detta avtal bilagda kvalitetskriterier. Godkännande av ny nod sker efter samma rutin som för nya sfx och beskrivs i av 239 1

178 Med anordnare av sfi-bas-nod kan avses såväl en kommunal anordnare i egen regi som en enskild anordnare som har ett gällande avtal med någon av länets kommuner. Om enskild anordnare ansöker om att bli en sfi-bas-nod skall ansvarig kommun vara underrättad. Skulle en privat anordnare inte längre ha avtal med en kommun att bedriva sfi och kommunal vuxenutbildning får anordnaren inte längre bedriva sfi-bas. 4 KRITERIER För att bli godkänd som en sfi-bas-nod måste utbildningen uppfylla följande kriterier: Sfi-bas-noden ska rikta sig till individer som är analfabeter eller kortutbildade och som är berättigade att studera på sfi Sfi-bas-noden ska erbjuda en utbildning med följande delar: Undervisning i svenska med en deltagaraktiv metod Undervisning i basämnena matematik, omvärldskunskap/samhällskunskap, hälsa, data Grundläggande läs- och skrivinlärning Modersmålsundervisning Modersmålstöd i undervisningen Arbetsmarknadsintroduktion Sfi-bas-nodens undervisning ska utgå från och anpassas till individens befintliga kunskaper och erfarenheter. Sfi-bas-noden ska ta emot sökande från länets alla kommuner och antagningen ska i möjligaste mån ske kontinuerligt under året. Sfi-bas ska erbjudas som heldagsutbildning. Sfi-bas-noden ska delta och följa samordnarnodens kvalitetsarbete för likvärdighet i utbildningen i länet samt i övrigt kvalitetsarbete inom länets vuxenutbildning. Sfi-bas-noden har förutsättningar för ett långsiktigt stabilt genomförande av sfibas, t.ex. utifrån deltagarunderlag. 5 ANSÖKAN OCH BESLUT OM NYA SFI-BAS-NOD Om en anordnare vill starta en sfi-bas-nod ska en ansökan lämnas till KSL. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: beskrivning av hur de angivna kriterierna i 4 är uppfyllda specificerad kostnadsberäkning beskrivning av hur utbildningens innehåll och kursplan kommer att genomföras beskrivning av kommunens förutsättningar vad gäller prognosticerat deltagarunderlag i kommunen och grannkommuner, språkgrupper, avstånd till övriga noder m.m. KSLs kansli granskar, i samråd med den samordnande noden, att ansökan uppfyller kriterierna och därefter sker samråd med olika tjänstemannanätverk inom ramen för KSL. Beslut om att inrätta ett ny sfi-bas-nod fattas av KSL s styrelse utifrån ansökan och övrig beredning. 6 SAMORDNANDE NOD För att säkerställa en likvärdig basutbildning av god kvalitet i länet krävs intern samordning mellan sfi-bas-nod- anordnarna. Ansvarig för detta är en kommun som fungerar som samordnande nod. Den samordnande nodkommunens uppgifter är att Samordna basutbildningens kvalitetsarbete Viss kompetensutveckling av personal Skapa och upprätthålla nätverk mellan noderna 175 av 239 2

179 Samordnande nod har till sin hjälp en operativ styrgrupp. Den operativa styrgruppen beslutar om gemensam utveckling för sfi-bas och övrigt gemensamt arbete inom ramen för nodernas ansvar. Samordnande nod i länet är fr.o.m sfi-bas-noden i Södertälje. Ansvarig samordnande nod-kommun kan bytas då behov av detta framkommer till KSL. Senast nio månader innan ett byte skall ske anmäls det till vuxenutbildningsregionens styrgrupp som beslutar om upphävande av ansvaret och om ny samordnande nod. 7 SFI-BAS-NODENS ÅTAGANDE De uppgifter sfi-bas-noden ska lämna till hemkommunen är: 1. ett antagningsbesked som ska innehålla följande uppgifter: om den sökande blivit antagen eller inte och skäl för de sökande som inte blivit antagen startdatum beräknat (preliminärt) slutdatum 2. under utbildningens gång: meddela hemkommunen om den studerande gjort avbrott samt orsak till avbrottet 3. i samband med avslut: meddela den studerandes resultat (betyg/intyg) 4. en gång om året sammanställa en rapport till KSL som ska innehålla följande: antal inskrivna studerande per kommun hur många som gjort avbrott samt skäl för avbrottet hur många som inte blivit antagna och av vilka skäl hur många studerande som fått betyg sfi A och B. hur många som klarat de för sfi-bas specifika målen för utbildningen. Efter avslutad utbildning i sfi-bas ansvarar sfi-bas-noden för överlämningen till hemkommunen, se bilagan kvalitetskriterier. Sfi-bas-noden skall delta i den operativa styrgruppen samt i den samordnande nodens insatser för bibehållen och stärkt kvalitet, kompetensutveckling och övrig samordning för likvärdig sfi-bas-utbildning enligt 4. Sfi-bas-noden skall också delta i länets övriga kvalitetsarbete. Sfi-bas-noden tecknar försäkringar och upprätthåller sådana för sin verksamhet. 8 HEMKOMMUNENS ÅTAGANDE Hemkommun är den kommun där den studerande är folkbokförd. Hemkommunens åtagande är att hänvisa potentiella deltagare inom berörd målgrupp till en sfi-bas-nod, noden gör därefter en bedömning av om vederbörande ska erbjudas plats eller inte. Vid nekande beslut från noden skall detta motiveras till hemkommunen. Hemkommunen förbinder sig att till sfi-bas-noden betala interkommunal ersättning, enligt fastslagen prislista i enlighet med 10. De uppgifter hemkommunen ska lämna till sfi-bas-noden är: 1. namn och personnummer på den studerande 2. kontaktperson till den som ska ta emot faktura från sfi-bas-noden 176 av 239 3

180 3. handläggare hos hemkommunen, eventuellt också på Arbetsförmedlingen 9 BETALNINGSMODELL Sfi-bas-nodens ersättning Priset ska gälla per månad och faktureras månadsvis i efterskott. För studerande som deltar i utbildningen del av månad utgår ersättning för antal studiedagar med en 1/20 del av månadsersättningen. Kostnadsansvarig kommun Den kommun där den studerande är folkbokförd den 10:e i månaden har kostnadsansvaret för hela kalendermånaden. Om folkbokföringskommun ändras efter den 10:e övergår kostnadsansvaret till den nya folkbokföringskommunen från och med den första i nästkommande månad. Längre frånvaro Studerande, som påbörjat en kurs och därefter uteblivit från den under mer än tre veckor i följd utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet (SFS 2011: kap 1), skrivs ut. Individens sista närvarodag är utskrivningsdatum och ersättning utgår fram till detta datum. Sfi-bas-noden meddelar hemkommunen utskrivningen senast i samband med faktureringen. Ersättning i förhållande till innehållet i utbildningen Sfi-bas-noden anger den beräknade kostnaden utifrån en uppskattad gruppstorlek i samband med ansökan om att få starta utbildningen. Kostnaden och ersättningen till sfi-bas-noden fördelas därefter per studerande. Priset inkluderar kostnader för den språkinriktade utbildningen, basämnen, modersmålsundervisning, modersmålsstöd, vardagligt stöd, olika typer av arbetsmarknadsförberedande åtgärder och aktiviteter samt en avgift till samordnande nod, se budget i bilaga. Modell för årlig uppräkning av ersättningen Förslag till uppräkning av ersättningen för sfi-bas-utbildning beslutas av KSLs styrelse. Ersättningen justeras årligen mot bakgrund av kommunernas kostnadsutveckling. Utvecklingen mäts genom att använda delar av den modell som fr.o.m. år 2015 används för uppräkning av programpriser för gymnasieskolan. Modellen speglar den senast kända utvecklingen av löne- och lokalkostnader samt av kostnaden för lärverktyg och administration. Ersättningen räknas upp med ett vägt medelvärde för de fyra nämnda kostnadsslagen. Underlaget till beräkningen hämtas från SCB. Uppräkning av ersättningen framöver görs årligen i juni och träder i kraft följande årsskifte. Uppräkningen från 2014 till 2015 är 2,99 procent. Uppräkning kommer att variera mellan åren beroende på kostnadsutvecklingen. Index % Kostnadsslag Undervisning Lärverktyg Admin /övrigt Totalt Lokaler Andel % Lärarlöneindex 4, Komm. löneindex 2, Lokalindex 0, KPIx 0, Sammanvägt index 100 4,54 0,76 0,20 2,20 2, av 239 4

181 Beslut om ny modell för uppräkning av ersättningen fattas av KSLs styrelse. 11 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Den av kommunerna genom KSL inrättade styrgrupp för den gemensamma vuxenutbildningsregionen utgör även styrgrupp för denna överenskommelse. Styrgruppen ska tillsammans med kommunerna och den operativa styrgruppen för sfibas följa upp och utvärdera denna överenskommelse. Styrgruppen ska även följa upp länets beviljade sfi-basnoders verksamhet i samråd med tjänstemannanätverken inom KSL och enligt de uppföljningsverktyg som tas fram inom ramen för arbetet med den gemensamma vuxenutbildningsregionen. 12 AVTALSTID Överenskommelsen gäller efter beslut i ansvarig nämnd och tillsvidare. KSL ska delges kopia på protokollet där beslutet framgår. Beslut i ansvarig nämnd om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. Uppsägning av överenskommelsen ska ske genom beslut i ansvarig nämnd och KSL ska delges kopia på protokollet där beslutet framgår. Kommun som sagt upp denna överenskommelse ansvarar för att deltagare som påbörjat utbildningen kan fullfölja denna. Kommun som sagt upp avtalet är skyldig att betala sin del av kostnaden för sfx-samordnartjänsten till värdkommunen ett (1) år från att beslutet fattades. 178 av 239 5

182 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas Kvalitetskriterier för sfi-basutbildning Innehållsförteckning A. Inledning B. Utbildningens innehåll C. Deltagaren i sfi-bas D. Personal i sfi-bas E. Organisation av utbildningen A. Inledning Kvalitetskriterierna är framtagna av huvudnoden Södertälje i samarbete med noderna Järfälla och Sigtuna och är tänkta dels som stöd vid start av ny nod och dels som ett kvalitetssäkringsinstrument. Kriterierna fungerar som ett ramverk för enhetligt arbete med målgruppen. Måluppfyllelse av kriterierna kan vara en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Sfi-bas-utbildningen syftar till att erbjuda vuxna analfabeter och kortutbildade en snabbare väg till att uppnå sfi-nivå kurs B studieväg 1, grundläggande skriv- och läsinlärning, kunskaper i basämnen samt arbetsmarknadsintroduktion. Sammantaget stärker utbildningen individens självkänsla och ger stöd till att finna sin väg till egenförsörjning samt att i övrigt kunna verka som ansvarstagande samhällsmedborgare. Lärare, arbetsmarknadskonsulent och modersmålsstödjare arbetar nära tillsammans för att ge deltagarna kunskaper i svenska språket, läs-/skrivkunnighet, kunskap om det svenska samhället, medvetenhet om hälsa och motion, digital kompetens och en väg till arbete och egen försörjning. Undervisningen är praktiskt orienterad och planeras utifrån deltagarnas förutsättningar och behov och med delaktighet av deltagarna själva. Viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt lärande för målgruppen är att: utgå från individens erfarenheter och det redan kända hela tiden stötta individens tro på den egna förmågan skapa kontinuitet i undervisningssituationen att knyta an till en eller några personer som tror på en, även när man själv drabbas av tvivel ett tryggt socialt sammanhang är en avgörande förutsättning för lärande tillräckligt med tid ges för att befästa nya kunskaper av 239

183 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas lärare och övrig personal med rätt kompetens finns som både entusiasmerar och ställer krav deltagaren förstår syftet med utbildningen, vad den ska leda till och varför den är viktig tydliga delmål som man ofta pratar om med tolk/modersmålsstödjare modersmålsstöd finns Forskning (Kirmayer 2007) visar att en av riskfaktorerna för trauma och sjukdom bland invandrade är att vara lågutbildad. Individen riskerar att hamna i en traumatiserande livssituation som leder till permanenta sjukdomstillstånd med stora kostnader för försörjningsstöd och sjukvård. Tidiga sammanhängande insatser som utgår ifrån individens förutsättningar förebygger mänskligt lidande och stora kostnader för utanförskap. B. Utbildningens innehåll 1. Kursplaner Kursplaner finns för de olika ämnena i sfi-bas-utbildningen. Utbildningen följer kursplanerna för sfi A och B, studieväg 1. Delar ur kurserna för grundläggande vuxenutbildning används i matematik och samhällskunskap (omvärldskunskap). Orienteringskurser i hälsa, arbetsmarknad och digital kompetens finns framtagna. Alla basnoder arbetar efter samma kursplaner och orienteringskurser för att säkra en likvärdig utbildning på noderna. Kriterier att uppfylla Den samordnande noden ansvarar för att aktuella kursplaner för basundervisningen finns Kursplaner ska följas och revideras varje år av sfi-bas-noderna gemensamt 2. Språkundervisningen Språkundervisningen i sfi-bas-utbildningen består av två delar undervisning i svenska och modersmålsundervisning. Svenskundervisningen följer styrdokumenten för undervisning i svenska för invandrare och handlar inledningsvis mer om språktillägnan, dvs att tillägna sig ett språk att kommunicera med och att uppnå språkligt flyt. Modersmålsundervisningen är en språkundervisning där deltagarna lär sig att läsa och skriva på sitt modersmål. Alfabetisering på svenska Latinisering vid annat skriftspråk Läs- och skrivträning på svenska av 239

184 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas 2.1 Undervisning i svenska I sfi-bas används en inlärningsmetod och ett förhållningssätt som aktiverar flera sinnen, som frigör reservkapacitet och ökar inlärningsförmågan hos individen. Genom att skapa en inlärningsmiljö där deltagarna i fiktiva identiteter tränar språket med fantasi, rollspel, bilder, musik och rytm sker inlärningen snabbt och utan ansträngning. De metoder som används ska vara deltagaraktiva, vilket främjar en snabb utveckling av den muntliga kompetensen, dvs. ett funktionellt talspråk och vara särskilt lämpade för de som saknar studievana, t.ex. suggestopedi. Metoden ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kriterier att uppfylla Utbildning i svenska för invandrare enligt befintliga kursplaner Grundläggande skriv- och läsinlärning integrerad i undervisningen Undervisningen ska utgå från en deltagaraktiv metod som skapar ett positivt och avspänt inlärningsklimat t.ex. suggestopedi 2.2 Modersmålsundervisning Sfi-bas utbildningen innehåller modersmålsundervisning. Omfattningen av modersmålsundervisningen kan variera och är bl.a. beroende av deltagarens språkliga nivå och behov samt av läs- och skrivkunskaper på modersmålet. Samarbete mellan noderna kan ske kring olika språkgrupper. Om man inte kan läsa och skriva på modersmålet så är det svårare att tillgodogöra sig undervisning i svenska. Färdigheter som t.ex. att tala, skriva och läsa samt att använda olika verktyg som lexikon, göra anteckningar m.m. lärs lättare in på modersmålet. Forskning visar att modersmålsundervisning kan vara en genväg till att lära sig läsa och skriva på svenska. Kriterier att uppfylla Strävan ska vara att erbjuda modersmålsundervisning i de språk som är representerade i deltagargruppen utifrån det behov som finns. 3. Modersmålsstöd I sfi-bas-utbildningen används modersmålsstödjare. Omfattningen av modersmålsstödet kan variera och är bl.a. beroende av deltagarens nivå och behov. Samarbete mellan noderna kan ske kring olika språkgrupper. Modersmålsstödjare bidrar med språkförståelse och kulturförståelse mellan lärare och deltagare undervisningen underlättas av att läraren och deltagaren förstår varandra och kan ställa frågor till varandra. Att kunna förstå och göra sig förstådd i den dagliga undervisningssituationen gör också att deltagaren känner sig trygg, sedd och tagen på allvar, vilket stärker självkänslan och identiteten hos deltagaren. Detta påverkar motivationen och inlärningsförmågan positivt. 181 av 239 3

185 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas Kriterier att uppfylla Strävan ska vara att erbjuda modersmålsstöd i de språk som är representerade i deltagargruppen. Noden kan inte tacka nej till någon deltagare med visst språk för att det kan komma att innebära en kostnad för modersmålsstöd. 4. Undervisning i Basämnen Basämnena i utbildningen syftar till att ge deltagarna färdigheter och kunskaper som ökar förståelsen för omvärlden och förbereder deltagaren för fortsatta studier och för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Undervisningen bidrar också till att stärka individen att hantera sitt liv och att kunna ta ansvar för sitt liv. Undervisningen är praktiskt inriktad och utgår från styrdokument, kursplaner och deltagarnas behov. Kriterier att uppfylla Omvärldskunskap - enligt orienteringskursens plan/delkursplan för grundläggande samhällskunskap Hälsa/rörelse - enligt orienteringskursens plan Matematik - enligt orienteringskursens plan/delkursplan för grundläggande matematik Digital kompetens enligt orienteringskursens plan 5. Arbetsmarknadsintroduktion I sfi-bas-utbildningen ingår arbetsmarknadsintroduktion vars syfte är att förbereda deltagarna för arbetslivet i Sverige och förmedla kunskap om den svenska arbetsmarknadens villkor, krav och övrig förhållanden. Arbetsmarknadsintroduktionen inleds tidigt i utbildningen och är ett inslag under hela utbildnigen Kriterier att uppfylla Arbetsmarknadsintroduktion enligt orienteringskursens plan 6. Stöd i vardagslivets frågor En viktig del i utbildningen är att personalen kan möta deltagaren i vardagslivets frågor. Om man inte kan läsa och skriva och inte behärskar svenska språket så kan även små svårigheter upplevas som stora problem som helt upptar ens tankar och blir ett hinder för inlärningen. För att undanröja detta hinder för undervisningen erbjuds vid behov stöd i vardagslivets frågor och hjälp att hitta ytterligare stöd vid mer komplicerade behov. Detta stöd behöver särskiljas från ett passiviserande omhändertagande och balanseras med krav och utmaningar på områden där deltagaren har resurser och utvecklingskapacitet Kriterier att uppfylla Möjlighet till hjälp med vardagsfrågor med språkstöd ska finnas regelbundet. 182 av 239 4

186 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas C. Deltagaren i sfi-bas 7. Delaktighet All undervisning ska utgå från deltagarnas tidigare kunskaper, erfarenheter, intressen och långsiktiga mål. Deltagarnas upplevelse och uppfattning om undervisningen är viktig för att pedagogerna och övrig personal ska kunna planera undervisningen på ett sätt som gör den optimal för deltagarnas inlärning. Deltagarna ska ha reellt inflytande över undervisningens innehåll och metoder. Kriterier att uppfylla Elevråd hålls minst varannan månad med någon som ej undervisar deltagarna Klassråd hålls varje vecka tillsammans med ansvarig lärare i syfte att ge utrymme för deltagarnas behov och önskemål. 8. Eget arbete ej lärarledd undervisning I utbildningen praktiseras eget arbete vid vissa tillfällen. Eget arbete är pedagogiskt motiverat och syftar till att låta deltagarna individuellt eller i grupp utföra uppgifter på egen hand för att pröva den egna förmågan. Insatsen kräver att uppgiften är väl vald utifrån varje deltagares aktuella förmåga, att den är väl förberedd och att tid ges efteråt för redovisning och feedback från läraren. Kriterier att uppfylla Lämplig omfattning är upp till ett tillfälle/vecka Uppgiften ska vara avgränsad och anpassad efter deltagarens förmåga Eget arbete kan utföras individuellt eller i mindre grupper om 2-4 deltagare Undantagsvis kan även en hel utbildningsgrupp ges en gemensam uppgift D. Personal i sfi-bas 9. Kompetenskrav och ansvarsområde Att undervisa kortutbildade och analfabeter ställer stora krav på dem som undervisar, det krävs goda kunskaper, stort tålamod och engagemang. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt lärande för målgruppen är pedagoger med rätt kompetens som både entusiasmerar, ger stöd och ställer krav. Lärarnas, arbetsmarknadskonsulentens och modersmålsstödjarnas undervisning/arbete läggs upp så att man förstärker varandras arbete. Om suggestopedimetoden används ska utbildare som utbildats i suggestopedi användas. Motsvarande gäller för övriga metoder som kan användas för att säkra kvalitén på utbildningen av 239

187 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas Utgångspunkten hos all personal ska vara att möta varje deltagare med en tanke om att hon/han bär på resurser, förmåga och vilja att bidra till sin eget lärande och väg tillsjälvständighet och egen försörjning. 9.1 Modersmålsstödjare/modersmålsundervisare Modersmålsstödjare ansvarar för att ge modersmålsstöd i undervisningen och enklare vardagligt stöd med stöd av arbetsmarknadskonsulent. Modersmålsstödjaren kan också vara den som ger modersmålsundervisning med stöd av sfi-lärare. Kompetenskrav Erfarenhet av/utbildning i att arbeta med människor Erfarenhet från båda kulturerna hemlandet och Sverige Flytande hemspråk och god svenska (muntligt minst motsvarande sfi D) Utbildning i deltagaraktiv metod För modersmålsundervisare krävs erfarenhet av/utbildning i pedagogik 9.2 Sfi-lärare Sfi-lärare ansvarar för svenskundervisning och stöd i modersmålsundervisning till modersmålsstödjare. Kompetenskrav Legitimerad sfi-lärare alternativt speciallärare. Eventuella obehöriga lärare ska ha kompetensutvecklingsplan Erfarenhet av och utbildning i läs- och skrivinlärning Utbildning i deltagaraktiv metod IT-kunskaper Vara väl insatta i digitala verktyg Kunna använda digitala verktyg i undervisningen Kunna vägleda eleverna i digitala verktyg av 239

188 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas 9.3 Baslärarna Baslärare ansvarar för undervisning i basämnen. Kompetenskrav Legitimerad sfi-lärare. Eventuella obehöriga lärare ska ha kompetensutvecklingsplan Legitimerad lärare med ämneskunskaper Utbildning i deltagaraktiv metod. IT-kunskaper Vara väl insatta i digitala verktyg Kunna använda digitala verktyg i undervisningen Kunna vägleda eleverna i digitala verktyg 9.4 Arbetsmarknadskonsulent Ansvarar för arbetsmarknadsintroduktion, vardagligt stöd och stöd i detta till modersmålsstödjare. Kompetenskrav Beteendevetenskaplig eller motsvarande utbildning Erfarenhet av att arbeta stödjande med coachning, vägledning och handledning Kunskap om arbetsmarknadsfrågor och offentlig förvaltning Erfarenhet av arbete med målgruppen och goda kunskaper om migrationsprocessen E. Organisation av utbildningen 10. Fysiska förutsättningar för utbildningen I sfi-bas-utbildningen är det lilla sammanhanget en viktig del av kvaliteten. Detta gör situationen begriplig, hanterbar och därmed meningsfull för deltagare och det skapar en känsla av sammanhang och tillhörighet som utgör en trygg grund för inlärningen. Deltagarna behöver kunna delas in i mindre grupper utifrån vilken nivå de befinner sig på. En deltagaraktiv undervisning kräver större utrymmen än traditionell undervisning gör, eftersom man behöver kunna röra på sig i klassrummet och undervisningen behöver varieras med flera olika moment under lektionerna. 185 av 239 7

189 Dnr KSL/14/0074 Kvalitetskriterier för sfi-bas Bilaga till överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas Kriterier att uppfylla Ett lämpligt antal deltagare per sfi-bas-enhet är ca 42-50, indelat i tre grupper Lämpligt antal deltagare per grupp är Kvalitets- och metodutvecklingssamarbete mellan noderna. Samarbetet mellan noderna skapar förutsättningar för en kvalitativ utbildning genom att kunskap, kompetens, resurser och erfarenheter samlas på några noder i länet Samarbete kan ske kring modersmålundervisare/-stödjare, arbetsmarknads-konsulenter m.m. Kvalitets- och metodutvecklingssamarbetet säkerställer att deltagarna får en likvärdig utbildning oavsett vilken sfi-bas-nod individen hör till. Kriterier att uppfylla Samordnande bas-nod ansvarar för det nätverk av noder som finns i länet. Orienteringskurser och delkursplaner för de olika ämnena i sfi-bas-utbildningen följs upp och revideras regelbundet av sfi-bas-noderna gemensamt. Personal på sfi-bas-noderna auskulterar på varandras noder regelbundet. Noderna samarbetar kring viss kompetensutveckling av personal samt kvalitetsoch utvecklingsarbete. Samordnande nod ansvarar 12. Överlämning mellan sfi-bas och ordinarie sfi När deltagaren är klar på sfi-bas-noden genom att betyg på sfi-nivå B uppnåtts skall deltagaren avslutas från sfi-bas och återgå till hemkommunen. Överlämningen till hemkommunen består av betyg i sfi, delkursbetyg och intyg från orienteringskurserna. Checklista finns framtagen för denna överlämning. Kriterier att uppfylla Meddelande om att deltagaren är klar på sfi-bas lämnas till hemkommunens kontaktperson. 13. Organisation av arbetet mellan noderna Den samordnande noden ansvarar för samordning av noderna. Till sin hjälp i detta har den samordnande noden en operativ ledningsgrupp. Medlemmar i den operativa ledningsgruppen är den samordnande noden (sammankallande och ordförande), en representant vardera (rektor eller motsvarande) från de samverkande noderna och från Stockholm, Koordination Norrort och Etablering Södertörns strateger samt KSL. 186 av 239 8

190 REKOMMENDATION Dnr KSL/14/ Kommunstyrelserna i Stockholms Län Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om samverkan kring Sfi-basutbildning för kortutbildade och analfabeter Rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera kommunerna i länet att anta överenskommelsen om samverkan kring sfi-bas. Ärendebeskrivning I ett samarbete på Södertörn har sedan 2013 pågått ett projekt kring att ta fram och genomföra en sfi-utbildning för kortutbildade och analfabeter. Utbildningen bedrivs sammanhängande under hela dagar och ger förutom undervisning i svenska också bl.a. enkel matematik, omvärldskunskap, hälsa/motion samt arbetsmarknadsintroduktion. Utbildningen har nu pågått i ca ett och ett halvt år och resultaten fortsätter att vara goda. I utbildningen sfi-bas når 88% av deltagarna A-betyget på 300 timmar, motsvarande uppgift för riksgenomsnittet är 53%. På utbildningen har en socioekonomisk kalkyl genomförts vilken visar att trots att utbildningen har en högre kostnad per månad, blir den ekonomiskt effektivare i längden. Kommunen och särskilt socialtjänstens försörjningsstöd gör ekonomiska vinster på utbildningen. Eftersom sfi-bas riktar sig till personer med stora behov av stöd behöver utbildningen finnas på flera platser i länet men ändå med ett likvärdigt koncept. Utbildningen har därför konstruerats med olika noder som är tänkta att finnas i länet. I dagsläget finns huvudnoden i Södertälje. Järfälla och Sigtuna har också startat varsin nod i samarbete med Södertälje. Sfi-bas-utbildningens betalningsmodell är tänkt att vara densamma som betalningsmodellen för sfx. Syftet med en likartad betalningsmodell är att underlätta hanteringen för kommunen. En översyn av sfx-överenskommelsen och därtill hörande överenskommelse kring sfx-samordnartjänsten genomförs under Eventuellt kan överenskommelserna föras samman i en och samma text för att underlätta för kommunerna. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer av 239