På tal om lika villkor vid Linköpings universitet 2017

Transkript

1 På tal om lika villkor vid Linköpings universitet

2 PRODUKTION: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet. Foto: David Einar, Peter Holgersson, Peter Karlsson. Tryck: LiU-tryck, Linköping mars

3 Innehåll Inledning...4 Sammanfattning Statistikinhämtning Kvinnor och män på ledande poster Anställda Anställda och löner vid LiU Professorer och karriärvägar Forskarstuderande vid LiU Ekonomi och fördelning Arbetsvillkor och arbetsmiljö Studenter på grund- och avancerad nivå vid LiU

4 Inledning Välkommen att ta del av På tal om Lika Villkor vid Linköpings universitet Statistiken vi har tagit fram avser att visa kvantitativ och könsuppdelad information om medarbetare och studenter vid Linköpings universitet (LiU) från (främst) Syftet är att bidra till ökad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män vid LiU, skillnader som bidrar till ojämställdhet och ojämlikhet. Inom vissa områden har även andra uppgifter, som är relevanta för Lika Villkor, inkluderats i materialet. Universitet och högskolor är statliga myndigheter och offentligt styrd verksamhet ska vara rättvis, likvärdigt fördelad och av samma kvalitet för alla oavsett kön. Universitetets viktiga uppdrag att skapa, sprida och nyttiggöra kunskap och därmed bidra till samhällets utveckling ställer höga krav på arbetet med jämställdhet och jämlikhet. Samtliga lärosäten i Sverige har fått ett regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering under som syftar till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Jämställdhetsintegrering är ett sätt att planera arbetet i en organisation så att alla beslut tar hänsyn till hur de påverkar makt(o)balansen mellan kvinnor och män. Det gäller den politiska styrningen, beslutsfattare på olika nivåer och alla andra som kan påverka hur verksamheten fungerar. Vid LiU kallas jämställdhetsintegreringsarbetet för Equitas och detta statistikmaterial är bl.a. en del av detta arbete. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden. Procentuellt brukar en grupp anses vara kvinnodominerad om den innehåller mer än 60 procent kvinnor och vice versa. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla samhällsområden (På tal om kvinnor och män 2016, SCB). Att ha tillgång till grundläggande fakta om kvinnors och mäns situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhet. Det innebär att all statistik som relaterar till individer dels ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön, dels spegla jämställdhetsfrågor och samhällets utmaningar. Kön ska, enligt lagstiftningen, vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i redovisning av statistik. Den könsuppdelade statistiken i detta material har utgått ifrån en binär könsmodell, vilket tyvärr bland annat osynliggör personer som inte följer cisnormen. JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämlikhet innebär rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera (På tal om kvinnor och män 2016, SCB). Så länge det inte förekommer jämställdhet kan jämlikhet inte uppstå. De jämställdhetspolitiska målen i Sverige handlar om att kvinnor och män ska ha 4

5 samma makt att forma samhället och sitt eget liv. De sex jämställdhetspolitiska delmålen är: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Inom studentgruppen utgör genomströmning, studieval och en homogen studentpopulation särskilda utmaningar för jämställdheten. För medarbetare inom akademin handlar jämställdhetsutmaningarna exempelvis om karriärvägar, arbetsvillkor, finansiering och publicering samt normer och värderingar kring forskning, forskare/lärare och utbildning. På en samhällsnivå får avsaknaden av ett genus- och jämställdhetsperspektiv inom exempelvis utbildning och forskning olika konsekvenser för olika grupper av människor. Det kan handla om att skapa forskning som möter allas behov och förutsättningar liksom att ha kompetens i sin profession att kunna bemöta olika typer av människor och behov. Strategigruppen för lika villkor (SLV) står bakom detta material. Johanna Forsell HR-specialist och koordinator Lika Villkor Folke Sjöberg Pro-rektor och ordförande SLV AKADEMIN OCH JÄMSTÄLLDHET När det gäller jämställdhet och jämlikhet har varje sektor sina särskilda utmaningar. Inom akademin förekommer det, liksom i alla delar av samhället, sexuella och andra trakasserier i både medarbetar- och studentgruppen vilket är ett hot mot jämställdhet och jämlikhet och en form av diskriminering. 5

6 Sammanfattning Nedan sammanfattas några av resultaten inom respektive avsnitt. KVINNOR OCH MÄN PÅ LEDANDE POSTER Under 2015 föreligger det en jämn könsfördelning bland kvinnor (42 procent) och män (58 procent) i LiU:s högsta ledning. Bland direktörerna föreligger en ojämn könsfördelning bland kvinnor (62 procent) och män (38 procent) under Bland avdelningscheferna är könsfördelningen ojämn med 39 procent kvinnor och 61 procent män, bland enhetscheferna är könsfördelningen ojämn med 38 procent kvinnor och 62 procent män, bland föreståndare är könsfördelningen jämn med 50 procent kvinnor och 50 procent män, och bland forskningsledare är könsfördelningen ojämn med 27 procent kvinnor och 73 procent män. Det föreligger en ojämn könsfördelning bland studierektorerna vid LiU totalt med 38 procent kvinnor och 62 procent män. På institutionsnivå så är könsfördelningen bland studierektorer både jämn och ojämn. Bland programansvariga är könsfördelningen jämn vid LiU totalt med 59 procent kvinnor och 41 procent män. På fakultetsnivå är könsfördelningen ojämn. ANSTÄLLDA VID LINKÖPINGS UNIVERSITET Könsfördelningen vid LiU totalt, under 2015, är jämn med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Inom fakulteter och inom olika befattningar föreligger det frekvent en ojämn könsfördelning (även om det förekommer jämn könsfördelning inom vissa områden). Bland doktorander är könsfördelningen jämn, med 46 procent kvinnor och 54 procent män vid LiU totalt, på fakultetsnivå är dock könsfördelningen ojämn vid samtliga fakulteter. Bland lärargruppen är könsfördelningen jämn med 40 procent kvinnor och 60 procent män vid LiU totalt. Bland administrativ personal är könsfördelningen ojämn med 81 procent kvinnor och 19 procent män där 60 procent av samtliga anställda är 45 år eller äldre. Bland direktörerna är endast 16 procent i åldern år. 23 procent av anställda vid LiU har ett annat födelseland än Sverige. Tekniska fakulteten har flest anställda (531) med annat födelseland än Sverige. 0,7 procent av anställda vid LiU kommer från Afrika och 8 procent av alla anställda med annat födelseland än Sverige kommer från EU (28 utom Norden) ANSTÄLLDA OCH LÖNER VID LIU Den totala medellönen vid LiU år 2015 skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Kvinnor tjänar i genomsnitt kr och män kr, en skillnad på kr. Det föreligger en löneskillnad mellan kvinnor och män bland befattningarna lektorer och professorer vid samtliga LiU:s fakulteter, under PROFESSORER OCH KARRIÄRVÄGAR LiU når nästan (35 procent) regeringens mål (36 procent) om nyutnämnda kvinnliga professorer under målperioden

7 Under 2015 är 27 procent kvinnor och 73 procent män av samtliga nya professorer vid LiU totalt, en markant minskning av antalet nya kvinnliga professorer från tidigare år. På fakultetsnivå skiljer sig könsfördelningen åt bland nya professorer under Bland nya professorer har Filosofiska fakulteten 29 procent kvinnor och 71 procent män, Medicinska fakulteten har 50 procent kvinnor och 50 procent män, Tekniska fakulteten 11 procent kvinnor och 89 procent män. LiU:s interna rekryteringsmål för bland andra nya lektorer faller väl ut på de flesta fakulteter, dock för LiU totalt (36 procent) uppnås inte målsättningen med 38 procent nya kvinnliga lektorer. FORSKARSTUDERANDE VID LIU Under 2015 har LiU totalt en jämn könsfördelning bland forskarstuderande, med 48 procent kvinnor och 52 procent män. På fakultetsnivå är könsfördelningen bland forskarstuderande under 2015 ojämn bland samtliga fakulteter utom en. Könsfördelningen bland de forskarstuderande med avlagd doktorsexamina under 2015 är jämn, med 50 procent kvinnor och 50 procent män. EKONOMI OCH FÖRDELNING De basanslag som tilldelats LiU av regeringen har av LiU fördelats med 41 procent till Tekniska fakulteten, 23 procent till Filosofiska fakulteten, 23 procent till Medicinska fakulteten och 12 procent till Utbildningsvetenskap. Tekniska fakulteten tilldelas 41 procent av LiU:s basanslag, har 38 procent av LiU:s studenter (varav 32 procent kvinnor och 68 procent män) och 28 procent av LiU:s anställda (varav 24 procent kvinnor och 76 procent män). Filosofiska fakulteten tilldelas 23 procent av LiU:s basanslag, har 32 procent av LiU:s studenter (61 procent kvinnor, 39 procent män) och 17 procent av LiU:s anställda (55 procent kvinnor, 45 procent män). Den resursfördelning till olika utbildningsområden som tilldelas LiU fastslås av regeringen och är likadan för samtliga lärosäten. Information om eventuella omfördelningar mellan utbildningsprogram på institutionsnivå har inte gått att fastställa. Bland forskarstuderande som inte är LiU-finansierade under 2015 så befann sig bland annat 16 procent kvinnor och 84 procent män på forskarstipendium, 27 procent kvinnor och 73 procent inom näringslivet, 50 procent kvinnor och 50 procent män var anställda som läkare, 69 procent kvinnor och 31 procent män var anställda inom kommun/landsting/ annan myndighet. ARBETSVILLKOR OCH ARBETSMILJÖ Könsfördelningen bland tillsvidareanställda (kvinnor 55 procent, män 45 procent) och visstidsanställda (kvinnor 43 procent, män 57 procent) vid LiU totalt är jämn under Könsfördelningen bland heltidsanställda (kvinnor 51 procent, 49 procent män) och deltidsanställda (kvinnor 46 procent, 54 procent män) anställda vid LiU totalt är jämn under

8 Det föreligger en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män avseende nyanställningar (kvinnor 48 procent, 51 procent män) vid LiU totalt under 2015 (Reach Mee). Under 2015 står kvinnor för 76 procent och män för 24 procent av korttidssjukfrånvaron vid LiU. Under 2015 står kvinnor för 74 procent och män för 26 procent av långtidssjukfrånvaron vid LiU. Kvinnor står för 92% och män för 8% av uttag av vård av barn och obetald föräldraledighet (partiell ledighet) vid LiU under 2015 Av rapporterade tillbud och arbetsskadeanmälningar vid LiU under 2015 så är könsfördelningen 67 procent kvinnor och 33 procent män. fakultetsnivå är ojämn under På Filosofiska fakulteten är 61 procent kvinnor och 39 procent män, på Utbildningsvetenskap är 73 procent kvinnor och 27 procent män, på Medicinska fakulteten är 73 procent kvinnor och 27 procent män och inom Tekniska fakulteten är 32 procent kvinnor och 68 procent män. Genomströmningen bland LiU:s studenter under 2015 visar att kvinnor i åldern år har en prestationsgrad på 97 procent medan män under 25 år har en prestationsgrad på 78 procent (baserat på helårsprestationer). Antalet studenter födda i utlandet vid LiU under 2015 är 11 procent, varav 56 procent av dessa studenter är kvinnor och 44 procent är män. STUDENTER VID LIU Könsfördelningen bland studenter vid LiU under 2015 är jämn, med 53 procent kvinnor och 47 procent män. Könsfördelningen bland studenterna på 8

9 1 Statistikinhämtning VALET AV STATISTIKOMRÅDEN har gjorts med utgångspunkt i det statistikmaterial som tidigare har tagits fram av Lika villkor vid LiU. Det materialet har nu utvidgats och tar sin utgångspunkt i de områden där det generellt förekommer risk för ojämställdhet beslutsfattande och påverkansmöjligheter, karriärvägar, löner, ekonomi och könsbundna studie- och yrkesval, med mera. Där det varit möjligt har vi valt att även redovisa aspekterna etnicitet och ålder. Uppgifterna avser 2015, i vissa fall fler årtal, och är inhämtade under höstterminen Vår ambition har varit att ha med flera år för att kunna visa utveckling och möjliggöra jämförelser över tid. På grund av utrymmesskäl har vi dock behövt avgränsa materialet. Uppgifterna är hämtade från olika källor, vilket innebär att de ibland varierar något, exempelvis när det gäller antal innehavare av en viss befattning eller totalsummorna i tabellerna. UPPGIFTERNA OM KÖNSFÖRDELNINGEN på ledande poster är inhämtade från olika register vid LiU, uppgifterna om anställda och anställdas löner är inhämtade från Primula, uppgifterna om professorer och karriärvägar är inhämtade från Primula och LiU-dok, register vid LiU samt LiU:s webb, uppgifterna om forskarstuderande är inhämtade via Ladok, uppgifterna från ekonomi och fördelning är inhämtade via Agresso, uppgifterna från arbetsvillkor och arbetsmiljö är inhämtade via Primula, Reach Mee och register vid HR-enheten (HRE), uppgifterna om studenter är inhämtade via Ladok, register hos koordinatorerna for studenter med funktionshinder och register från studentkårerna. Statistik kring födelseländer/utländsk bakgrund kommer från Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifterna från såväl SCB som LiU:s statistikdatabaser är uträknade på olika sätt. Det innebar att det i anslutning till tabellerna anges om det handlar om antal personer, antal anställningar eller heltidsekvivalenter. Mer exakt förklaring av begreppen beskrivs vid respektive tabell. För studenter finns en motsvarande variation då det kan handla om antal personer eller antal registreringar. Variationerna kan också påverkas av att siffrorna inte alltid är hämtade från exakt samma tidpunkt i statistikdatabaserna. Under våren 2017 kommer HR-enheten att genomföra en lönekartläggning vid LiU som syftar till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Ett stort tack till alla som hjälpt till i statistikinsamlingsarbetet. 9

10 10

11 2 Kvinnor och män på ledande poster Ett av regeringens jämställdhetspolitiska mål avser en jämn fördelning av makt och inflytande, att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Detta avsnitt visar könsfördelningen på de högre beslutsfattande positionerna vid Linköpings universitet avseende både LiU:s strategiska arbete samt forskning och utbildning. Högsta ledning LiU-övergripande Kv. Män Kv. Män Rektor Pro-rektorer Dekaner Pro-dekaner Prefekter Pro-prefekter Överbibliotekarie Direktörer Totalt Direktörer Befattning K M Tot K M Tot Adm. direktör Chefsjurist Direktör Ekonomidirektör Forskningsdirektör HR-direktör IT-direktör Komm. direktör Samv. direktör Univ. direktör Utb. direktör Överbibliotekarie Total

12 Chefer LiU övergripande 2015 Avd. chef Enhetschef Föreståndare Forskn. ledare Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Beteendevetenskap och lärande (IBL) Datavetenskap (IDA) Ekonomisk o industriell utveckling (IEI) Fysik, kemi och biologi (IFM) 4 28 Klinisk och experimentell medicin (IKE) Kultur och kommunikation (IKK) Matematiska institutionen (MAI) Medicin och hälsa (IMH) Medicinsk teknik (IMT) Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Studier av samhällsutv. och kultur (ISAK) Systemteknik (ISY) 2 7 Teknik och naturvetenskap (ITN) Tema Universitetsförvaltningen Biblioteket 6 1 Totalt Adm.chef inkluderas i avd.chef. I vissa fall har chefsbyte ägt rum under året, då har två personer räknats in under samma år. Definitionen av forskningsledare kan variera mellan olika fakulteter. Samtliga befattningar finns inte överallt vid LiU. Streck: funktion saknas Könsfördelning chefer i Sverige Styrelseledamöter, statligt hel- eller delägda företag i Sverige män 63% kvinnor 37% män 54% kvinnor 46% Gäller Källa: SCB På tal om kvinnor och män,

13 Studierektorer Kv Män Kv Män Beteendevetenskap och lärande (IBL) Datavetenskap (IDA) Ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Fysik, kemi och biologi (IFM) Klinisk och experimentell medicin (IKE)* Kultur och kommunikation (IKK) Matematiska institutionen (MAI) Medicin och hälsa (IMH) Medicinsk teknik (IMT) Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) Systemteknik (ISY) Teknik och naturvetenskap (ITN) Tema Totalt Avser studierektor, forskningsstudierektor, huvudstudierektor, etc. Om byte skett under året har två personer registrerats. * Funktion finns ej på IKE. Programansvariga på fakultetsnivå Programansvariga Kv. Män Kv. Män Fil. fakultet Med. fakultet Utb. vetenskap Totalt Programnämnder Teknisk fakultet Kv. Män Kv. Män Nämndordförande Utbildningsledare Totalt ÅR 2031 BERÄKNAS LIKA MÅNGA KVINNOR SOM MÄN VARA CHEFER I SVERIGE Ledarnas jämställdhetsbarometer

14 Rektors beslutsforum Rektors beslutsmöte Kvinnor Män Totalt 5 5 Rektors ledningsråd Kvinnor Män Totalt Universitetsstyrelsen Kvinnor Män (8) 8 (7) (9) 7 (6) Totalt Siffror inom parentes gäller från 1 juli LiU-övergripande råd Kv. Män Kv. Män LiU:s forskningsråd LiU:s utbildningsråd LiU:s samverkansråd Totalt

15 Styrelser och nämnder Kvinnor Män Kvinnor Män vt ht vt ht vt ht vt ht Fakultetsstyrelser Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Anställningsnämnder Filosofiska fakulteten* Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Forskarutbildningsnämnder Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Grundutbildningsnämnder Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten DM Tekniska fakulteten EF Tekniska fakulteten IL Tekniska fakulteten KB Tekniska fakulteten MD Totalt Då byte har skett under året har två personer registrerats. * 2014 fanns på Filosofisk fakultet två nämnder - Anställningsnämnd och Rekryteringsnämnd 15

16 3 Anställda Ett kvantitativt mått på jämställdhet kan handla om en jämn könsfördelning bland kvinnor och män på arbetsplatsen, något som uttrycks i de jämställdhetspolitiska målen. En jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner regleras även i Diskrimineringslagen (2008:567) där arbetsgivare genom utbildning, annan kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder ska arbeta för att främja en jämn könsfördelning. 16

17 Könsfördelningen på LiU:s anställda K M Total K M Total Administrativ personal 624,4 152,8 777,1 629,0 149,3 778,3 Bibliotekspersonal 63,7 23,0 86,7 59,7 19,5 79,2 Doktorander 343,1 420,2 763,2 334,9 412,6 747,5 Doktorand 328,4 391,3 719,7 327,4 388,4 715,8 Forskningsassistent 14,6 28,9 43,5 7,5 24,2 31,7 Lärare 624,2 927, ,5 633,2 931, ,2 Adjungerad universitetsadjunkt 6,0 1,6 7,6 7,0 2,1 9,1 Adjungerad universitetslektor 6,5 11,2 17,8 7,2 11,6 18,9 Adjungerad professor 3,3 9,2 12,5 2,6 9,7 12,3 Amanuens 3,4 13,6 16,9 4,6 17,0 21,6 Biträdande professor 17,0 37,0 54,0 24,0 43,0 67,0 Bitr. universitetslektor 21,9 28,5 50,4 29,2 42,5 71,7 Forskarassistent 9,0 34,1 43,1 7,0 6,0 13,0 Forskare 2,0 2,0 1,0 1,0 Gästadjunkt 1,3 2,2 3,5 0,8 3,0 3,8 Gästlektor 2,6 4,8 7,4 1,1 3,5 4,5 Gästprofessor 1,0 9,8 10,8 3,1 9,2 12,2 Junior universitetslektor 17,0 21,0 38,0 19,0 23,0 42,0 Postdoktor 63,8 93,7 157,5 70,7 90,3 161,0 Professor 72,0 227,1 299,1 74,0 225,4 299,4 Professor emerita 3,3 3,3 5,4 5,4 Professor emeritus 1,6 14,6 16,1 1,6 23,8 25,4 Timlärare 0,1 0,1 0,1 0,1 Universitetsadjunkt 144,6 106,5 251,1 140,6 114,2 254,7 Universitetslektor 249,9 310,4 560,3 235,5 306,8 542,3 Teknisk personal 213,5 280,4 494,0 235,9 294,1 530,0 Övrig personal 4,0 4,0 5,4 5,4 Total 1 872, , , , , ,5 Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Kvinnor Män 81% ADMINISTRATIV PERSONAL 19% 51% 40% LÄRARE/FORSKARE LINKÖPINGS UNIVERSITET 49% 60% Könsfördelning Linköpings universitet 17

18 Lärare och forskare vid Linköpings universitet inom resp. fakultet 2015 Kv Män Total FILOSOFISK FAKULTET Doktorander Doktorand ,0 51,0 8,0 2,0 172 Forskningsassistent 1,5 3,2 0,2 4,5 4,7 Totalt Doktorander 110,5 66,2 0,2 115,5 51,0 8,0 2,0 176,7 Lärare Adj universitetsadjunkt 0,6 1,6 0,5 0,2 1,6 2,3 Adj universitetslektor 0,9 0,5 0,5 0,2 0,7 1,4 Adjungerad professor 0,5 0,4 0,4 0,5 0,9 Biträdande professor ,0 7,0 8,0 23 Bitr. universitetslektor 16,8 6 16,8 5,0 1,0 22,8 Forskarassistent 3 1 3,0 1,0 4 Gästadjunkt 1 1,0 1 Gästlektor 0,2 1,5 1,2 0,5 0,1 1,7 Gästprofessor 1 2,4 2,3 1,0 3,4 Junior universitetslektor ,0 13,0 3,0 18 Postdoktor 15, ,0 19,4 2,3 1,0 32,7 Professor 21 43,2 8,0 20,0 36,2 64,2 Professor emerita/emeritus 2,6 6 8,6 8,6 Universitetsadjunkt 49 33,2 8,3 19,8 24,2 29,9 82,2 Universitetslektor 93,8 79,6 2,0 53,9 64,8 52,8 173,4 Totalt Lärare 227,1 212,4 22,4 145,1 130,8 141,4 439,6 Totalt Filosofisk fakultet 337,6 278,6 0,2 137,8 196,1 138,8 143,4 616,3 Anställda efter befattning, kön och ålder för Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Kvinnor Män 63% DOKTORANDER 37% 33% PROFESSORER 54% UNIVERSITETSLEKTORER 46% 67% Könsfördelning Filosofisk fakultet 18

19 Kv Män Total MEDICINSK FAKULTET Doktorander Doktorand 82,4 45,5 1,0 103,0 19,6 1,5 2,8 127,9 Forskningsassistent 3 3 4,0 1,0 1,0 6 Totalt Doktorander 85,4 48,5 1,0 107,0 20,6 2,5 2,8 133,9 Lärare Adj universitetsadjunkt 3,4 1,0 1,2 1,0 0,2 3,4 Adj universitetslektor 5,4 5,1 2,0 4,2 4,4 10,5 Adjungerad professor 1,6 4,6 0,6 5,6 6,2 Biträdande professor 5 4 3,0 1,0 5,0 9 Bitr. universitetslektor 2,4 8,5 1,0 4,9 4,0 1,0 10,9 Forskarassistent 2 1,0 1,0 2 Forskare 1 1,0 1 Gästadjunkt 0,6 0,5 0,1 0,6 Gästlektor 0,5 0,1 0,4 0,5 Gästprofessor 0,4 2,9 0,2 0,5 2,6 3,3 Junior universitetslektor 1 4 4,0 1,0 5 Postdoktor 27 13,5 22,5 15,0 3,0 40,5 Professor ,0 29,0 65,0 96 Professor emerita/emeritus 2,6 6,5 9,1 9,1 Timlärare 0,1 0,1 0,1 Universitetsadjunkt 58,4 12 7,2 17,1 15,2 31,0 70,4 Universitetslektor 72, ,9 27,4 47,4 99,6 Totalt Lärare 213,7 154,1 32,7 76,6 87,0 171,6 367,8 Total Medicinsk fakultet 299,1 202,6 1,0 139,7 97,2 89,5 174,4 501,7 Anställda efter befattning, kön och ålder för Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Kvinnor Män 64% DOKTORANDER 36% 32% PROFESSORER 73% UNIVERSITETSLEKTORER 27% 68% Könsfördelning Medicinsk fakultet 19

20 Kv Män Total TEKNISK FAKULTET Doktorander Doktorand 111,5 265,9 317,0 53,6 6,0 0,8 377,4 Forskningsassistent ,0 1,0 21 Totalt Doktorander 114,5 283,9 337,0 53,6 7,0 0,8 398,4 Lärare Adj universitetsadjunkt 2,5 0,3 1,1 1,0 0,7 2,8 Adj universitetslektor 0,9 6 0,6 3,8 2,1 0,5 6,9 Adjungerad professor 0,5 4,7 1,4 3,8 5,2 Biträdande professor ,0 10,0 4,0 28 Bitr. universitetslektor ,0 29,0 2,0 36 Forskarassistent 2 5 7,0 7 Gästadjunkt 0,2 2 1,0 1,2 2,2 Gästlektor 0,4 2 1,4 0,6 0,5 2,4 Gästprofessor 1,7 3,9 0,1 2,9 2,6 5,6 Junior universitetslektor ,0 12,0 2,0 17 Postdoktor 26 56,8 52,8 29,0 1,0 82,8 Professor ,2 9,0 46,0 75,2 130,2 Professor emerita/emeritus 1 10,5 11,5 11,5 Universitetsadjunkt 10,8 53,2 10,2 14,7 18,1 21,0 64 Universitetslektor 40,1 187,6 10,0 91,2 84,3 42,2 227,7 Totalt Lärare 127,1 502,1 82,6 213,4 171,3 161,9 629,2 Totalt Teknisk fakultet 241, ,6 267,0 178,3 162, ,6 Anställda efter befattning, kön och ålder för Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% 30% Kvinnor Män DOKTORANDER 70% 15% PROFESSORER 85% 18% UNIVERSITETSLEKTORER 82% Könsfördelning Teknisk fakultet 20

21 Kv Män Total UTBILDNINGSVETENSKAP Doktorander Doktorand 24, ,0 20,5 4,0 1,0 38,5 Totalt doktorander 24, ,0 20,5 4,0 1,0 38,5 Lärare Adj universitetsadjunkt 0,5 0,1 0,4 0,2 0,7 Adj universitetslektor 0 0 Biträdande professor 1 6 5,0 2,0 7 Bitr. universitetslektor 1 1 2,0 2 Gästlektor Junior universitetslektor 1 1 1,0 1,0 2 Postdoktor 2 3 2,0 3,0 5 Professor 3 6 1,0 5,0 3,0 9 Professor emerita 0,8 0,8 0,8 Professor emerita/emeritus 0,8 0,8 1,6 1,6 Universitetsadjunkt 22,3 15,8 1,0 8,9 9,9 18,3 38,1 Universitetslektor 29,1 11,6 9,0 12,0 19,7 40,6 Totalt lärare 60,6 45,3 3,0 22,3 36,2 44,6 105,9 Totalt Utbildningsvetenskap 85,1 59,3 16,0 42,8 40,1 45,6 144,4 Kvinnor Män 64% DOKTORANDER 36% 33% PROFESSORER 72% UNIVERSITETSLEKTORER 28% 67% Könsfördelning Utbildningsvetenskap 21

22 Administrativ personal 2015 Totalt efter ålder Befattning Kv. Män Totalt Administrativ personal ,5 0, ,5 237,3 225,1 765,5 Administrativ chef Administratör 39, ,5 19,1 11,6 44,1 Arkivarie Avdelningschef Bitr universitetsarkitekt Controller Ekonom 26, ,8 7, ,5 Ekonomiintendent Expert 2,3 22,9 0 1,7 12,3 8 3,3 25,3 Fakultetsadministratör 1,3 0,5 0 0, ,8 Fakultetskoordinator 25, , ,8 Fakultetssamordnare 30,6 2,7 0,7 4,8 4, ,3 Fastighetsekonom Forskningskoordinator 7 8, , ,7 Föreståndare 0 0, ,2 0,2 Gruppchef HR-konsult Hälsoekonom Informatör 6, ,6 0 6,7 Inredningsarkitekt Institutionsadministratör 145, ,8 40,8 46,1 42,7 147,3 Institutionskoordinator Institutionssamordnare 49, ,8 20,9 52,6 Internrevisionschef Internrevisor Kommunikatör 27, ,8 6,5 35,3 Koordinator 42, ,2 16,7 17,3 58,1 Kurator Lokalplanerare Personalintendent 20 0, , ,2 Projektledare 5, ,2 9 12,2 22

23 Totalt efter ålder Befattning Kv. Män Totalt Psykoterapeut 2, ,3 2 2,3 Redaktionschef Redaktör Registrator Rektorsråd Rektorssekreterare Revisionschef Samordnare 59, ,5 20,2 20, ,5 Servicechef Sjuksköterska 2, ,4 2 2,4 Statistiker Studentvägledare 0, , ,2 Studievägledare 33,8 3,7 0 3,8 12, ,5 Telefonist 4, ,8 5,8 Universitetsarkitekt Universitetscontroller Universitetsjurist Universitetsregistrator Universitetsråd Utbildningskoordinator Utbildningsledare Utredare 8,4 5,5 0 5,8 5,7 2, Webredaktör Vetenskaplig redaktör Bland administrativ personal är 81% kvinnor och 19% män, 60% är i åldern år gamla. Bland direktörerna är 16% i åldern år. För bibliotekspersonal är könsfördelningen 75% kvinnor och 25% män, och 45% är mellan år. För teknisk personal är könsfördelningen bland lokalvårdare 91% kvinnor och 9% män, bland IT-tekniker 13% kvinnor och 87% män och system ingenjörer 5% kvinnor och 95% män. 23

24 Totalt efter ålder Befattning Kv. Män Totalt Chefer 6,4 7, ,4 6,8 14,2 Kanslichef 2, ,4 3 4,4 Lönechef Redovisningschef Säkerhetschef Teknisk chef Upphandlingschef 1 0, ,8 1,8 Direktörer 7, ,6 12,6 Administrativ direktör Chefsjurist Direktör Ekonomidirektör Forskningsdirektör HR-direktör IT-direktör Kommunikationsdirektör Samverkansdirektör Universitetsdirektör Utbildningsdirektör Överbibliotekarie 1, ,6 1,6 Total ,3 0, ,5 246,7 237,5 792,3 Anställda efter befattning, kön och ålder för Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% 24

25 Teknisk personal 2015 Kv Män Totalt Biomed. analytiker 8, ,5 9,5 Ekonomibiträde Forskningsingenjör 36 45, ,5 16,7 81,2 Forskningssköterska 1, ,1 1 1,1 1. forskningsingenjör 56,1 67, ,8 19,9 11,6 123,3 Grafisk formgivare Ingenjör IT-chef IT-tekniker 8,3 54,3 2,8 12, ,6 Lokalvårdare 74,7 7 1,5 19,8 12, ,7 81,7 Systemadministratör Systemförvaltare 11, ,3 28,3 Systemingenjör Systemutvecklare Tekniker 31 56,8 5 23, ,2 22,4 87,8 Webmaster 1 2,7 0 2, ,7 Total 231,9 287,1 10,3 105,4 175,6 111,7 116,2 519 Anställda efter befattning, kön och ålder för Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% Bibliotekspersonal Kvinnor Män Total Total K Total M Bibliometriker Bibliotekarie , ,5 51,5 Biblioteksassistent 0,5 1 2,6 4, ,1 Förste bibliotekarie Total 4, ,6 58,1 2, ,5 77,6 Anställda efter befattning, kön och ålder för Avser heltidsekvivalent, anställningens omfattning/100% 25

26 Anställdas födelseland, fakultetsvis 2015 Utanför Sverige Sverige Totalt Fil fak Med fak Tek fak Utb.vet Övriga Totalt Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Anställdas födelseländer efter landgrupperingar, 2015 Kv. Män Tot Afrika Asien EU28 utom Norden Europa utom EU28 och Norden Norden utom Sverige Nordamerika Sydamerika Oceanien, Sovjetunionen Sverige Totalt Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Sverige 77% Afrika 0,7% EU 8% Övriga 14,3% LiU-anställdas födelseland 26

27 Anställda efter utländsk respektive svensk bakgrund och kön Utländsk bakgrund Kvinnor Män Totalt Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Svensk bakgrund Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes född med två inrikes födda föräldrar Totalt Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Anställda efter befattning och födelseland Sverige eller annat land, 2015 Annat födelseland än Sverige Sverige Totalt Professor Biträdande professor Universitetslektor Universitetslektor, biträdande Universitetsadjunkt Adjungerad professor Adjungerad lektor Adjungerad adjunkt Forskarassistent Gästadjunkt Gästlektor Gästprofessor Postdoktor Doktorand Forskningsassistent Administrativ personal Bibliotekspersonal Teknisk personal Amanuenser Totalt Statistik inhämtad från SCB utifrån LiU:s personalfiler. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. För att inte riskera att röja uppgifter som kan härledas till enskild genomför SCB röjandekontroll av statistiktabeller före leverans. Detta kan leda till att inget skydd mot röjande behövs, eller innebära att vissa uppgifter u tabeller inte redovisas exakt utan ersätts med prickar (..). 27

28 28 4 Anställda och löner vid LiU

29 Sverige har i flera avseenden kommit långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Trots det återstår mycket att göra innan samhället och arbetslivet är jämställt. De arbetsförhållanden och villkor kvinnor och män möter i arbetslivet ser olika ut beroende på var de arbetar, vad de arbetar med och om de befinner sig i ett kvinno- eller mansdominerat yrke. Arbetslivet är i många avseenden segregerat: horisontellt, vertikalt och internt. Könssegregeringen får konsekvenser, bland annat för kvinnors och mäns lön, inkomst, arbetstid, arbetsmiljö och hälsa. Ersättningen för arbete hänger samman med tiden på arbetet. Kvinnor har i genomsnitt 13,4 procent lägre lön än män i Sverige. Efter standardvägning, som enkelt uttryckt innebär att man jämför personer som är i samma ålder, har samma utbildningsnivå, arbetar i samma sektor och yrke och har samma arbetstid, återstår en oförklarad löneskillnad på 5,8 procent (SOU 2015:50). Anställdas medellöner vid LiU Befattning Kvinna Man Kvinna Man Administrativ personal Bibliotekspersonal Doktorander Doktorand Forskningsassistent Lärare Amanuens Biträdande professor Biträdande universitetslektor Forskarassistent Forskare Gästadjunkt Gästlektor Gästprofessor Postdoktor Professor Professor emerita Professor emeritus Timlärare Universitetsadjunkt Universitetslektor Teknisk personal Total

30 Anställdas medellöner, fakultetsvis Fakultet Kategori Befattning Kvinna Man Kvinna Man Fil. fak Doktorander Doktorand Forskningsassistent Lärare Amanuens Biträdande professor Bitr. universitetslektor Forskarassistent Gästadjunkt Gästlektor Gästprofessor Postdoktor Professor Professor emerita Professor emeritus Universitetsadjunkt Universitetslektor Medellön Med. fak Doktorander Doktorand Forskningsassistent Lärare Amanuens Biträdande professor Bitr. universitetslektor Forskarassistent Forskare Gästadjunkt Gästlektor Gästprofessor Postdoktor Professor Professor emerita/emeritus Timlärare Universitetsadjunkt Universitetslektor Medellön

31 Fakultet Kategori Befattning Kvinna Man Kvinna Man Tek. fak. Doktorander Doktorand Forskningsassistent Lärare Amanuens Biträdande professor Bitr. universitetslektor Forskarassistent Gästadjunkt Gästlektor Gästprofessor Postdoktor Professor Professor emerita/emeritus Universitetsadjunkt Universitetslektor Medellön Utb. vet Doktorander Doktorand Lärare Biträdande professor Bitr. universitetslektor Gästlektor Postdoktor Professor Professor emerita/emeritus Universitetsadjunkt Universitetslektor Medellön I de fall där det går att identifiera en individs lön har dessa tagits bort och ersatts med streck. Den totala medellönen för befattningskategorin är beräknad på samtliga befattningars löner. Enligt World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2015 så minskade skillnaden mellan mäns och kvinnors löner i Sverige med en procent enhet mellan 2006 och Med den takten kommer det att ta 160 år innan Sverige får jämställda löner. jamstall.nu I Sverige har arbetsgivare varit skyldiga att verka för att utjämna och förhindra osakliga löneskillnader mellan könen sedan Fr o m 2017 införs årliga lönekartläggningar i Sverige. Vid LiU genomförs nästa lönekartläggning våren Diskrimineringsombudsmannen (DO) 31

32 Anställdas medellöner, administrativ personal Kvinna Man Kvinna Man Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Administrativ chef Administratör Arkivarie Avdelningschef Bitr universitetsarkitekt Controller Ekonom Ekonomiintendent Expert Fakultetsadministratör Fakultetskoordinator Fakultetssamordnare Fastighetsekonom Forskningskoordinator Föreståndare Gruppchef HR-konsult Hälsoekonom Informatör Institutionsadministratör Institutionskoordinator Institutionssamordnare Internrevisionschef Kommunikatör Koordinator Kurator Lokalplanerare Personalintendent Projektledare Psykoterapeut Redaktionschef

33 Kvinna Man Kvinna Man Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Ant Medellön Redaktör Registrator Rektorsråd Rektorssekreterare Revisionschef Samordnare Servicechef Sjuksköterska Statistiker Studentvägledare Studievägledare Telefonist Universitetsarkitekt Universitetscontroller Universitetsjurist Universitetsregistrator Universitetsråd Utbildningskoordinator Utbildningsledare Utredare Webredaktör Vetenskaplig redaktör Chefer Direktörer Total I de fall där det går att identifiera en individs lön har dessa tagits bort och ersatts med streck. Den totala medellönen för befattningskategorin är beräknad på samtliga befattningars löner. Studier visar att könslönegapet är störst bland höginkomsttagare och större bland tjänstemän än bland arbetare. Sakligt motiverad eller koppling till kön (DO) Studier visar att mödrar i kvalificerade yrken har en relativt lägre lönenivå än fäderna i kvalificerade yrken. För förvärvsarbetande i kvalificerade yrken som inte har barn finns det däremot ingen statistiskt säkerställd skillnad i lön. Resultaten tyder på att de negativa effekter på lönen som kvinnors större familjeansvar för med sig (relativt mäns) är störst inom högkvalificerade yrken. Sakligt motiverad eller koppling till kön (DO) 33

34 Anställdas medellöner, teknisk personal Kvinna Man Kvinna Man Befattning Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Biomed. analytiker Ekonomibiträde Fo. ing Fo. sköterska Förste fo. ing Grafisk formgivare Ingenjör IT-chef IT-tekniker Lokalvårdare Sys. admin Sys. förvaltare Sys. ingenjör Sys. utvecklare Tekniker Webmaster Anställdas medellöner, bibliotekspersonal Kvinna Man Kvinna Man Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Antal Medellön Bibliometriker Bibliotekarie Biblioteksassistent Förste bibl

35 På Tekniska Fakulteten är löneskillnaderna störst bland professorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med kr. På Medicinska Fakulteten är löneskillnaderna störst bland universitetslektorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med kr. På Filosofiska Fakulteten är löneskillnaderna lägst bland universitetslektorer. Medellönen mellan kvinnor och män skiljer sig åt med 612 kr. Bland direktörer är löneskillnaden mellan kvinnor och mäns medellöner kr (Kvinnor 8 st, kr, Män 5 st, kr) 35

36 5 Professorer och karriärvägar 36

37 Inom högre utbildning och forskning är den manliga dominansen på högre poster markant. Andelen kvinnor bland landets professorer har ökat med knappt en procentenhet per år, från 14 procent till 24 procent mellan 2004 och Det är långt kvar till en jämn könsfördelning (SOU 2015:86). Universitets- och högskolerådet (UHR) konstaterar en brist på jämställda villkor i akademin. Delegationen för jämställdhet i högskolan rapporterar om kvinnor och mäns skilda möjligheter till forskarutbildning och/eller den ojämna könsfördelningen på högre tjänster och befattningar inom högskolan i sina studier (SOU 2011:1). Män tilldelas mer forskningsmedel än kvinnor och forskning om beredningsprocesser och fördelningsutfall bekräftar bilden av att kvinnor förfördelas vid finansiering av forskning (Vetenskapsrådet 2013). Enligt UHR tecknar slutrapporterna en nedslående bild av akademin, en organisation präglad av normer och värderingar som bekräftar män som överordnade och där olika villkor råder för kvinnors och mäns meritering och karriärutveckling (SOU 2015:86, SOU 2011:1). Professorer regeringens mål och utfall vid LiU Mål Utfall % kvinnor 19 kvinnor, 20% % kvinnor 21 kvinnor, 19% % kvinnor 16 kvinnor, 21% inga mål satta av regeringen 30 kvinnor, 34% % kvinnor 29 kvinnor, 35% Andel kvinnor bland nyutnämnda professorer Rekryteringsmålen för är en ökning om nio procentenheter per lärosäte för kommande målperiod. År 2030 ska 50 procent av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor. Källa: Regeringen Lärare med docentkompetens Tillsvidare Visstid Tot Tillsvidare Visstid Tot Fakultet K M Tot K M Tot K M Tot K M Tot Fil fak Med fak Tek fak Utb.vet Övriga Total Avser antal anställningar (ej professorer) 37

38 Nya professorer LiU Kv Män Total Kv Män Fil fak % 67% % 57% % 56% % 25% % 33% % 71% Total % 53% Med fak % 82% % 89% % 60% % 50% % 67% % 50% Total % 69% Kv Män Total Kv Män Tek fak % 71% % 78% % % % 71% % 89% Total % 80% Utb.vet % 50% % % % 50% Total % 67% Totalt LiU Avser antal personer och första år per befattning. Där det är streckat tillsattes ingen ny professor % 68% Nya professorer, lektorer och adjunkter LiU övergripande Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Adjungerad professor 3 75% 1 25% % 1 12% 7 88% Biträdande professor 15 47% 17 53% 8 31% 18 69% 12 43% 16 57% Bitr. universitetslektor 10 59% 7 41% 9 35% 17 65% 12 41% 17 59% Gästprofessor 1 24% 6 86% 4 20% 16 80% 8 62% 5 38% Professor 6 46% 7 54% 11 41% 16 59% 6 27% 16 73% Universitetsadjunkt 23 55% 19 45% 30 54% 25 46% 21 56% 17 45% Universitetslektor 32 46% 38 54% 31 52% 28 48% 20 36% 36 64% Total 86 48% 92 52% 92 44% % 79 41% % Avser första år per befattning. Där det är streckat tillsattes ingen av dessa befattningar. 38

39 39

40 Nya professorer, lektorer och adjunkter fakultetsnivå Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Filosofiska fakulteten Bitr. professor 5 56% 4 44% 3 33% 6 67% 5 50% 5 50% Bitr. univ. lektor 6 75% 2 25% 4 80% 1 20% 6 67% 3 33% Gästprofessor % 2 20% 8 80% 2 50% 2 50% Professor 3 75% 1 25% 4 67% 2 33% 2 29% 5 71% Univ. adj. 9 56% 7 44% 12 60% 8 40% 8 50% 8 50% Univ. lektor 15 60% 10 40% 15 83% 3 17% 8 44% 10 56% Total 35 57% 26 43% 39 58% 28 42% 30 48% 33 52% Medicinska fakulteten Adj. professor 2 100% % 1 20% 4 80% Bitr. professor 6 60% 4 40% 2 67% 1 33% 1 33% 2 67% Bitr. univ. lektor % 3 50% 3 50% 2 33% 4 67% Gästprofessor % 1 17% 5 83% 2 50% 2 50% Professor 3 50% 3 50% 4 33% 8 67% 3 50% 3 50% Univ. adj. 8 89% 1 11% 9 90% 1 10% 7 88% 1 12% Univ. lektor 7 54% 6 46% 7 58% 5 42% 8 67% 4 33% Total 25 58% 18 42% 26 53% 23 47% 24 54% 20 46% Första år per unik befattning. Där det är streckat tillsattes ingen av dessa befattningar. Rekryteringsmål för nya befattningar på fakultetsnivå 2015 Biträdande professor Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten mål: 40% 40% 40% 20% 35% utfall: 50% 0% 33,3% 46,2% 42,9% Universitetslektor mål: 40% 40% 40% 30% 38% utfall: 44,4% 50% 66,7% 12,5% 35,7% Biträdande universitetslektor Första år per befattning. mål: 40% 40% 40% 30% 38% utfall: 66,7% 0% 33,3% 28,6% 41,4% LiU 40

41 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tekniska fakulteten Adj. professor 1 50% 1 50% % % Bitr. professor 4 36% 7 64% 2 17% 10 83% 6 46% 7 54% Bitr. univ. lektor 4 67% 2 33% 2 13% 13 87% 4 29% 10 71% Gästprofessor 1 50% 1 50% % 4 80% 1 20% Professor 1 33% 2 67% 2 29% 5 71% 1 11% 8 89% Univer. adj. 3 25% 9 75% 2 12% 14 88% 4 36% 7 64% Univ. lektor 7 27% 19 73% 4 17% 19 83% 3 12% 21 88% Total 20 33% 40 67% 12 16% 62 84% 22 28% 57 72% Utbildningsvetenskap Bitr. professor 1 25% 3 75% 1 50% 1 50% % Bitr. univ. lektor % Professor % 1 50% 1 50% Universitetsadj. 3 50% 3 50% 7 78% 2 22% 2 67% 1 33% Univ. lektor 4 57% 3 43% 5 83% 1 17% 1 50% 1 50% Total 8 44% 10 56% 14 74% 5 26% 3 38% 5 62% % Totalt LiU 86 48% 92 52% 92 44% % 79 41% % Hedersdoktorer K M K M Medicinska fakulteten Filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap Teknisk fakultet Förtjänstmedaljer Kvinnor Män

42 6 Forskarstuderande vid LiU Enligt UKÄ:s rapport om kvinnor och män i högskolan (2016) så studerade cirka doktorander i utbildning på forskarnivå under hösten Männen har varit i majoritet (utgjort mer än 60 procent) bland doktorandnybörjarna ända fram till och med år Men från år 1995 och framåt har könsfördelningen legat inom jämställdhetsintervallet om man ser till forskarutbildningen som helhet. Dock har könsfördelningen varit fortsatt ojämn inom vissa ämnesområden och sammantaget har det inte skett någon tydlig förändring av doktorandnybörjarnas könssammansättning per forskningsämnesområde under perioden Andelen i befolkningen som har avlagt en licentiat- eller doktorsexamen är liten. År 2015, i åldersspannet 25 64, var andelen 1,5 procent bland män och 1,1 procent bland kvinnor. Denna skillnad mellan könen visar att forskarutbildningen traditionellt sett har varit en utbildning med fler män än kvinnor. Könsfördelningen bland dem som avlägger doktorsexamen har varit jämn utifrån intervallet allt sedan år 2001 när andelen kvinnor för första gången nådde upp till 40 procent. 42

43 Aktiva forskarstuderande 2015 Fakultet Kvinnor Män Antal Fil fak Med fak Utb vet Tek fak LiU Med aktivitet 10%. Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater. SCB:s statistik visar att könsfördelningen bland Sveriges totala forskar studerande hösten 2015 är jämn, med 47% kvinnor och 53% män. Källa: SCB Nyantagna till forskarstudier efter fakultet, examenstyp och kön 2015 Licenciatexamen Doktorandexamen Kv. Män Tot Kv. Män Tot Filosofiska fakulteten Medicinska fakulteten Utbildningsvetenskap Teknisk fakultet Totalt Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater. Avlagda forskarexamina efter fakultet, examenstyp och kön 2015 Licenciatexamina Doktorsexamina med föregående lic.examina Doktorsexamina Kv. Män Tot Kv. Män Tot Kv. Män Tot Filosofiska fakulteten Medicinska fakulteten Utbildningsvetenskap Teknisk fakultet Totalt Avser alla forskarstuderande, inkl. anställda vid LiU eller annat företag/organisation, stipendiater. 43

44 44

45 7 Ekonomi och fördelning Linköpings universitet får intäkter till utbildning och forskning i huvudsak på tre sätt: anslag (direkt från regering och riksdag), bidrag (till exempel från forskningsråd och forskningsstiftelser) och avgifter (till exempel uppdragsutbildning/-forskning). Totalt uppgick intäkterna till mnkr, varav 43 procent utbildning och 57 procent forskning. Under 2015 fick Linköpings universitet mnkr i intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå. Bidragsintäkterna nådde mnkr under Finansieringen av forskningen skiljer sig väsentligt från finansieringen av utbildningen eftersom den vid sidan av anslagsfinansiering från regering och riksdag till stor del utgörs av externa medel från till exempel forskningsråd, forskningsstiftelser, EU och svenska organisationer. (LiU:s årsredovisning 2015). Två av regeringens jämställdhetspolitiska mål avser jämställd ekonomi samt jämställd utbildning där den senare innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att få vetskap om hur ekonomiska medel fördelas mellan kvinnor och män, hur dessa medel möter olika behov samt effekterna av dessa i en verksamhet. Här nedan presenteras viss information om fördelning utifrån ett jämställdhetsperspektiv vid LiU, dock finns det ett utvecklingsbehov avseende ökad kunskap inom detta område. 45

46 Basanslag vid LiU under 2014 och 2015 Utbildning på grund- och avancerad nivå Fil. fak Utb. vet Med. fak Tek. fak Särskilda åtaganden Totalt Forskning och utbildning på forskarnivå Fil. fak Utb. vet Med. fak Tek. fak Rektors budget ram Strategiska fo. omr. Strategiska lokaler Samverkans koord. Totalt Forskarstuderande per vetenskapsområde 2015 LiU-finansierade Hum-Sam Medicinskt Tekniskt Totalt LiU K M Tot K M Tot K M Tot K M Tot anst som doktorand annan anst vid univ. och högskolor S:a LiU-finansierade Andel 87% 47% 85% 74% Ej LiU-finansierade anst inom näringslivet anst som läkare anst vid kommun/landsting/annan myndighet stipendium övrigt S:a ej LiU-finansierade Andel 13% 53% 15% 26% Totalt antal doktorander Avser antal årsarbetare. Av års 794 doktorander var 588 finansierade av ordinarie forskningsmedel, såväl anslag som externa medel. Detta motsvarar 74% totalt vid LiU. Att andelen är så låg som 47% inom det medicinska området kompenseras av att Region Östergötland finansierar specialistläkares forskarutbildning i kliniska discipliner. Andelen kvinnor totalt vid LiU 2015 som är anställda som forskarstuderande är 45%. Notera att 794 doktorander är heltidsekvivalenter. Detta kan jämföras med tabell 5.1 som uppvisar 1308 aktiva forskarstuderande med en aktivitetsgrad på 10% och mer 46

47 Resursfördelning utbildningsområde 2015 Antal HST Kvinna Andel Antal HST Man Andel Summa Dep. Prislapp HST DE Design 29 51% 28 49% kr FA Farmaceutiska området 1 70% 0 30% kr HU Humanistiska området % % kr JU Juridiska området % % kr LU Undervisningsområdet % % kr ME Medicinska området % % kr NA Naturvet.a området % % kr SA Samhällsvet. området % % kr TE Tekniska området % % kr TL Teologiska området 37 53% 33 47% kr VU Verksamhetsförlagd utbildning % 54 23% kr VÅ Vårdområdet % % kr ÖV Övriga områden % 46 20% kr Summa 54% 46% Departementets prislapp per HSt är detsamma i hela landet. Det finns sedan möjlighet att internt omfördela medel vid respektive institution vid LiU. Gender Budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Hur offentliga resurser fördelas mellan könen, hur dessa möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov samt vilka effekterna blir. Källa: jamstall.nu 47

48 48

49 8 Arbetsvillkor och arbetsmiljö Arbetsvillkor och arbetsmiljö har nära koppling till jämställdhet och jämlikhet i arbetslivet. Arbetsmiljön formas av, och är en konsekvens av, arbetsplatsens organisering där genus märker verksamhetens mål, organisering av lednings- och styrsystem, resurstilldelning, kulturer och handlingslogiker på ett sätt som får betydelse för kvinnors och mäns arbetsmiljö. När olika villkor inte synliggörs riskeras ojämlika villkor att förstärks och upprätthållas1. Vikten av 1 Sjöstedt Landén, A, Olofsdotter, G & Bolin, M. (2015) Sprickor, öppningar & krackelering nya perspektiv på arbetsmiljö, Forum for Gender Studies, Sundsvall: Mittuniversitetet ett organisatoriskt, strukturellt perspektiv med en (intersektionell) maktkritisk analys i arbetsmiljöarbetet betonas i både forskning och praktik. Inom akademin påtalas ofta anställningsvillkor, karriärvägar, meriteringssystem och strukturer och normer som ojämställda. Kvinnor har generellt mindre tid för forskning i sina anställningar, utför en större andel obetalt administrativt arbete, upplever stress i större utsträckning och har högre sjukskrivningstal. Kvinnor upplever en väsentligen högre utsatthet i form av trakasserier och kränkningar, samt står för ett större uttag av föräldrapenning än män inom akademin. Anställningsformer och arbetstidsmått 2015 Kvinnor anställningar Män anställningar Total anställningar Antal Andel Antal Andel Antal Andel Anställningsform Tillsvidare ,80% ,20% ,00% Visstid ,10% ,90% ,00% Total ,80% ,20% ,00% Omfattning Deltid ,10% ,90% ,00% Heltid ,60% ,40% ,00% Total ,80% ,20% ,00% 49

50 Deltagare vid LiU:s chefsutbildning Utbildning Män Kv. Män Kv. Nyfiken på ledarskap Chefsprogrammet PLUF För kvinnor är det vanligare med sjukfrånvaro ju äldre man är i Sverige. Bland män är mönstret ett annat, där är sjukfrånvaron lägst i åldern år. Statistiska Centralbyrån Rekryteringar vid Linköpings universitet Antalet rekryteringar via LiU:s rekryteringsverktyg Reach Mee visar att det föreligger en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män avseende både anställningar och ansökningar till lediga tjänster vid LiU. Män i åldern år står för en stor andel av ansökningar till lediga tjänster, medan kvinnor åldrarna samt 55> i större utsträckning än män i samma ålderskategorier ansöker om lediga tjänster vid LiU. Anställningar Kvinnor Män Uppgift saknas Total Anställdes Total Andel 47,5% 51,1% 1,5% Jobbansökningar < > N/A Total Andel annat ,1% Kvinnor ,5% Män ,9% Uppgift saknas ,5% Total Antal publicerade uppdrag Regeringens jämställdhetspolitiska delmål om jämställd hälsa framhåller att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa. Arbetsmiljöverket rapporterar i sin arbetsmiljöstatistik (2016) att det finns klara, vanliga skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsmiljö, att organisatoriska problem och bristande jämställdhet exempelvis står bakom kvinnors arbetsskador. 50

51 Medarbetarundersökningen 2015 Den senaste medarbetarundersökningen (2015) vid Linköpings universitet visar inga större skillnader i svar mellan kvinnor och män, med svarsfrekvensen kvinnor (80,3%) och män (74,6%). Vissa mönster inom områdena social och organisatorisk arbetsmiljö har dock kunnat utrönas i skillnader i upplevelser mellan kvinnor och män. När det gäller social arbetsmiljö (samverkan) upplever kvinnor att kommunikationsklimat, konstruktiv hantering av konflikter/meningsskiljaktigheter och arbetet med attityder och beteenden på arbetsplatsen fungerar bra i lägre grad i jämförelse med män. Omdöme K M Jag har en bra balans mellan forskning och undervisning Jag känner till den forskning och de resultat som nås på min avdelning/ enhet 3,3 3,6 3,5 3,8 När det gäller åldersuppdelade svar i medarbetarundersökningen så finns det framförallt en fråga som särskiljer sig och där upplevelserna i arbetsrelaterad stress som påverkar välbefinnandet skiljer sig åt i de olika åldrarna. Dessa skillnader återfinns inte mellan kvinnor (3,0) och män (3,1). Omdöme K M Kommunikationsklimatet inom min avdelning/enhet präglas av ärlighet och goda avsikter På min arbetsplats hanterar vi konflikter/meningsskiljaktigheter på ett konstruktivt sätt, när de uppstår Min avdelning/enhet kännetecknas inte av attityder och beteenden som kan såra eller kränka andra medarbetare På min avdelning/enhet agerar vi mot attityder och beteenden som kan såra eller kränka andra medarbetare 3,8 4,1 3,4 3,8 3,9 4,3 3,6 4,0 När det gäller området organisatorisk arbetsmiljö (arbetssituation) så finns det även en viss skillnad i upplevelser mellan kvinnor och män, där kvinnor i lägre grad upplever att de har bra balans mellan forskning och undervisning liksom känner avdelningsvis forskning och resultat. Jag upplever sällan arbetsrelaterad stress som påverkar mitt välbefinnande: < Tot 3,0 2,9 2,9 3,0 3,4 4,0 3,0 SPRÅK När det gäller skillnader mellan svenskoch engelsktalande svaranden så är det främst det upplevda stödet vid arbetsrelaterade hälsoproblem som skiljer sig åt, där engelsktalande svaranden (2,5) i lägre grad är nöjda med den hjälp de fått i jämförelse med svensktalande svaranden (3,5). Jag är nöjd med den hjälp jag de senaste 12 månaderna fått i samband med arbetsrelaterade hälsoproblem Sv Eng 3,5 2,5 51

52 Sjukfrånvaro vid LiU 2015 Kvinnor Män Medarbetare Antal Andel Antal Andel Total Kort sjuk=korttidssjukfrånvaro (dag 1 59) % % 977 Långtidssjukfrånvaro (dag 60 ) % % 149 Saknar Sjukfrånvaro % % Total % % Andel sjukfrånvaro i förhållande till arbetstid Kvinnor Män Total 3.7% 1.2% 2.4% Andel kort resp lång av total sjukfrånvaron Kvinnor Andel Män 7780 Friskvård massage Sjuktimmar Sjuktimmar Andel Total Kort sjuk=korttidssjukfrånvaro (dag 1 59) % % Långtidssjukfrånvaro (dag 60 ) % % Summa Samma person kan komma ifråga fler gånger om man har parallella befattningar. Antalet i tabellen visar unika individer. Föräldraledighetsuttag, 10% som LiU står för (2015) Löneart M K Total 2620 Föräldralön % 60% Avser 10% föräldralön (löneart 2620) Friskvård 2015 Löneart Män Kvinnor Total 7770 Friskvård övrigt Total % 61% Avser uttag av vård av barn, partiell ledighet samt föräldralediga extradagar 52

53 Tillbud och arbetsskador på institutioner 100 män 8,4% Lokalutrymmen 50 Män Kvinnor 54% kvinnor 91,5% Föräldraledighet utan ersättning. Avser uttag av vård av barn, partiell ledighet samt föräldralediga extradagar för Det finns klara, vanliga skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsmiljö organisatoriska problem och bristande jämställdhet exempelvis står bakom kvinnors arbetsskador. Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstatistik (2016) Regeringens jämställdhets politiska delmål om jämställd hälsa framhåller att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa. 53

54 54

55 9 Studenter på grund- och avancerad nivå vid LiU I rapporten Kvinnor och män i högskolan (2016) redogörs för de jämställdhetsproblem som finns inom akademin och där könsbundna studieval och genomströmning särskilt pekas ut. Kvinnor påbörjar i högre grad än män en högskoleutbildning och har dessutom högre genomströmning. Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland män. Det är en större andel kvinnor än män i befolkningen som har avlagt en minst treårig examen i högskolan och så har det förhållit sig från och med de årskullar som föddes i mitten av 1950-talet. Könsskillnaden har därefter ökat över tid. Därtill är högskolan starkt könsuppdelad i den meningen att kvinnor och män i stor utsträckning studerar på olika utbildningar. Könsfördelningen är ojämn inom de flesta ämnesområden och följer ett traditionellt mönster, vilket bidrar till en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnorna är i majoritet (med mer än 60 procent av högskolenybörjarna) inom juridik och samhällsvetenskap, humaniora och teologi, medicin och odontologi samt vård och omsorg medan män är i majoritet inom teknik respektive naturvetenskap. Andelen kvinnor har till exempel ökat på några av de större mansdominerade utbildningarna, omvänt förhållande för män har inte skett. 55

56 Helårsstudenter efter fakultet och kön 2015 Kv. Män LiU Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Totalt Inkl. utbildning med särskild statlig finansiering, men exkl. uppdragsutbildning. Helårsstudenter = summan högskolepoäng (HP) för alla studenter delat med 60 HP (antalet poäng som ges för ett år med studier på exakt heltid). Genomströmning vid LiU 2015 (kön och ålder) 100% 80% 60% 40% 20% 0% 84,8 78,2 < >34 K M K M K M Avser helårsprestationer. 97,4 94,9 87,7 82,3 Förstagångsregistrerade studenter per fakultet, kön och ålder < Totalt Fil. fak K M Utb. vet K M Med. fak K M Tek. fak K M Totalt Studerande på grund- och avancerad nivå som under höstterminen 2015 registrerat sig på kurser för första gången. Avser unika individer, vissa studerar på flera fakulteter. 56

57 Beviljat pedagogiskt stöd till studenter efter funktionsnedsättning vid LiU LiU 2015 Antal personer Döva (med tolk) 4 Hörselskadade (utan tolk) 2 Synskadade 7 Studenter med rörelsehinder 40 Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 330 Studenter med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar 102 Studenter med andra tillstånd/hinder 37 Totalt Antal helårsstudenter vid LiU under 2015 var Samtliga universitet och högskolor 2015 Antal personer Döva (med tolk) 120 Hörselskadade (utan tolk) 240 Synskadade 248 Studenter med rörelsehinder 651 Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Studenter med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar Studenter med andra tillstånd/hinder 815 Totalt Antal helårsstudenter vid samtliga lärosäten i Sverige under 2015 var

58 Studenter efter fakultet och födelseland Sverige eller annat land Studenter efter utländsk eller svensk bakgrund och kön vid LiU 2015 Utländsk bakgrund 58 Kvinnor Män Totalt Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Svensk bakgrund Annat födelseland än Sverige Sverige Totalt Filosofiska fakulteten Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Utbildningsvetenskap Totalt Avser antal registreringar vt och ht Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Samma person kan räknas flera gånger. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade. Registreringar tar hänsyn till att en person kan vara registrerad på mer än en kurs/ett program vid olika fakulteter, totalsumman blir högre än antal personer. Internationella studenter är ej medräknade, d.v.s. i LiU-underlaget som skickades till SCB hade alla studenter utan svenskt personnummer plockats bort och vid SCBs matchning av underlaget mot folk- och bostadsräkningen föll eventuella internationella studenter med svenskt personnummer bort. Studenters födelseländer efter landgrupperingar och kön vid LiU 2015 Kvinnor Män Totalt Afrika Asien EU28 (utom Norden) Europa (utom EU28 och Norden) Norden (utom Sverige) Nordamerika Sydamerika Oceanien, Sovjetunionen Sverige Totalt Avser antal unika personer vt och ht Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade och internationella studenter är ej medräknade. Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes född med två inrikes födda föräldrar Totalt Avser antal unika personer vt och ht Statistik inhämtad från SCB utifrån Ladok. Personer som saknar uppgifter i folkbokföringen är ej medräknade och internationella studenter är ej medräknade.

59 Stuff (Filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap) Kårstyrelsen Män Kvinnor ,5% 3 37,5% ,5% 5 62,5% % 4 50% % 5 50% Kårfullmäktige Uppgift saknas Den sociala sammansättningen och snedrekryteringen utifrån föräldrars utbildnings nivå inom akademin kvarstår. Mönstret att andelen som påbörjar högskole ut bildning är större ju högre utbildning föräldrarna har gäller för såväl kvinnor som män. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det dock en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan. UKÄ (läsåret 2015/16) Lintek (Tekniska fakulteten) Män Kvinnor Kårledning + Styrelse 2013/ % 9 50% 2014/ % 12 57% 2015/ % 11 41% Kårfullmäktige 2013/ % 10 37% 2014/ % 7 26% 2015/ % 11 41% Consensus (Medicinska fakulteten) Män Kvinnor Styrelsen % 5 45% % 7 70% % 5 50% % 7 54% Totalt 20 45% 24 55% Kårfullmäktige % 20 71% % 18 75% % 12 50% % 17 77% Totalt 31 35% 57 65% 59

60 liu.se/likavillkor Linköpings universitet Linköping Tel