OVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 15 ju1i 2009, se bilaga 1 Dnr

Transkript

1 FORVALTNINGSRATTEN nom Mal nr I STOCKHOLM UM Migrationsdomstolen Medde1ad i Enhet 28 Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Hana Meske1e Weldesenbet, c/o Migrationsverket Villagatan 10 B/ Flen Ombud och offentligt bitrade: Karin Gyllenring Stockho1ms Asylbyra Ape1bergsgatan Stockholm Ombud enligt substitutionsfullmakt: Ingrid Elovsson Adress som ovan MOTPART Migrationsverket Forvaltningsprccessenheten i Solna Box Solna OVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 15 ju1i 2009, se bilaga 1 Dnr SAKEN Uppehallstillstand m.m. en1igt utlanningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomsto1en upphaver Migrationsverkets beslut, utom savitt avser ersattningen till det offentliga bitradet, och forklarar Hana Meske1e Weldesenbet vara flykting samt beviljar henne permanent uppehallstillstand samt resedokument. 2. Migrationsdomstolen faststaller ersattning till Karin GyUenring enligt lagen (1996: 1620) om offentligt bitrade till kr, varav kr for arbete, 520 kr for tidsspillan, kr for utlagg och kr for mervardesskatt. Dok.ld Postadress Besoksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvagen mandag - fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 Sida 2 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen 3. Migrationsdomstolen forordnar med stod av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) art bestammelsen om sekretess i 21 kap. 5 samma lag ska vara tillamplig aven i fortsattningen betraffande uppgifter som lagts fram vid den muntliga forhandlingen och som inte tagits in i den offentliga delen av denna dom.

3 Sida 3 FORVALTNINGSRATTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Hana Meskele Weldesenbet yrkar att hon ska beviljas uppehalls- oeh arbetstillstand, flyktingstatusforklaring oeh resedokument. Som grund aberopar hon att hon ar flykting, alternativt skyddsbehovande, ovrig skyddsbehovande samt att det foreligger synnerligen ommande ornstandigheter. Hon uppger att risken for att bli hittad oeh tvingad tillbaka ar pataglig i Addis Abeba eftersom hennes familj oeh blivande make ar bosatta dar. Hon fruktar aven misshandel eftersom hon har stulit pengar fran sin far. Som ensam kvinna kan hon tvingas till tiggeri oeh prostitution for att overleva i Etiopien. Enligt aktuell landrapportering ar det fran oeh med arsskiftet 2009/2010 forbjudet for utlandska organisationer att verka for manskliga rattigheter i Etiopien. Detsamma galler inhemska organisationer som erhaller mer an tio proeent av sin budget fran utlandet. Hana Meske1e We1desenbet har tillfort malet foljande landrapportering. Ethiopia: Government passes repressive new legislation, Amnesty International, 6 januari Temanotat Kjonnslemlestelse i Ethiopia, Norsk Landinfo, 14 september Human Rights Reports: Ethiopia, U.S. Department of State, 11 mars Information om FGM i Etiopien gallande for folkgruppen Goragi, Tehafolket, Migrationsverket, 16 juni Country of Origin Information Report. Female Genital Mutilation (FGM), UK Home Office, 20 juni Migrationsverket bestrider bifall till overklagandet. Migrationsdomstolen har den 12 maj 2010 hallit muntlig forhandling. Hana Meskele Weldesenbet har vid den muntliga forhandlingen anfort b1.a. foljande, Hennes foraldrar kommer fran en by i sodra Etiopien. Hennes mamma blev konsstympad som bam. Hon vet inte varfor hon sjalv

4 Sida4 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen inte blev del. Eventuellt kan det vara pa grund av att familjen flyttade till Addis Abeba innan hon foddes, Hennes far ar myeket strang oeh hon var myeket hart hallen. Hon fiek inte ha nagra vanner. Hon kanner personligen ingen som tillhor Goragi-stamman i Addis Abeba men vet att den tilltankte maken tillhor hennes starn. Enligt Goragi-stammens traditioner ar det fadem som hittar en man som hans dotter kan gifta sig med. Innan giftermalet maste kvinnan omskaras. Det finns aven flera andra ritualer som utfors innan brollopet, Exempelvis ryeks naglama pa kvinnan bort oeh hon ska drieka galla. En kvinna som inte ar konsstympad uppfattas inte som sexuellt lugn. Enligt Goragi-stammens traditioner maste man gifta sig inom stammen. Hennes pappa valde ut en man at henne som hon ansag vara for gammal for henne. Hon borjade darfor fundera pa att fly. En dag nar hennes foraldrar var pa brollop hittade hon pengar hemma. Hon tog dem oeh begav sig till sin vaninna som bodde med sin moster. Mostem gjorde arrangemangen for avresan. Hon hade varit hos vaninnan forut men bara korta stunder, t ex for att lana en bok. Hennes far kande inte till vaninnan. Vid ett atervandande till Etiopien kommer hennes far, om han tar emot henne, skada henne pa grund av vanara oeh att hon stal pengar fran honom. Han kommer aven forsoka hitta en annan man till henne om den tilltankta maken inte langre ar intresserad. Hon tror inte att hon skulle kunna fa hjalp av myndigheter eftersom hon inte tror att de intervenerar i familjeangelagenheter. Hon tror inte heller att det finns nagra organisationer som kan hjalpa henne. Ensam i Addis Abeba skulle hon formodligen tvingas leva pa gatan oeh prostituera sig samt riskera valdtakt oeh misshandel eller att bli dodad. Kvinnor i hennes situation som inte har utbildning, arbete eller bostad och saknar social uppbackning kan inte forsorja sig sjalva i Etiopien.

5 Sida 5 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Migrationsverket har vid den muntliga forhandlingen anfort bi.a. foljande. Det finns ingen konkret och reell risk for forfoljelse. Hana Meskele Weldesenbet kan klara sig sjalv vid ett atervandande till Addis Abeba. Det finns aven mojligheter att fa hjalp fran myndigheter och organisationer. DOMSKAL Tillampliga bestammelser Den 1 januari 2010 tradde de forandringar som foranletts av implementeringen av det sa kallade skyddsgrundsdirektivet (Radets direktiv 2004/83/EG) och det sa kallade asylprocedurdirektivet (Radets direktiv 2005/85/EG) i kraft, se SFS 2009:1542. For flyktingar och skyddsbehovande galler numera (bl. a.) foljande, Enligt 4 kap. 1 forsta stycket UtlL avses med flykting i denna lag en utlanning som - befinner sig utanfor det land som utlanningen ar medborgare i, darfor att han eller hon kanner valgrundad fruktan for forfoljelse pa grund av ras, nationalitet, religios eller politisk uppfattning eller pa grund av kon, sexuell Iaggning eller annan tillhorighet till en viss samhallsgrupp, och - inte kan, eller pa grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta galler enligt paragrafens andra stycke oberoende av om det fir landets myndigheter som fir ansvariga for att utlanningen riskerar att utsattas for forfoljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot forfoljelse fran enskilda. 4 kap. 2 UtlL om skyddsbehovande i ovrigt har delats upp i tva paragrafer. Den ena - 4 kap. 2 - innehaller bestammelser som motsvarar direktivets bestammelser om altemativt skyddsbehovande. Den andra paragrafen - 4 kap. 2 a - innehaller bestammelser om sadan skyddsbehovande som inte omfattas av direktivet - ovrig skyddsbehovande.

6 Sida 6 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Av 4 kap. 2 UtlL framgar att en altemativt skyddsbehovande enligt denna lag ar en utlanning som i andra fall an som avses i 1 befinner sig utanfor det land som utlanningen ar medborgare i, darfor att 1. det finns grundad anledning att anta att utlanningen vid ett atervandande till hemlandet skulle Iopa risk att straffas med doden eller att utsattas for kroppsstraff, tortyr eller annan omansklig eller fcmedrande behandling eller bestraffning, eller som eivilperson lopa en allvar1ig oeh personlig risk att skadas pa grund av urskillningslost vald med anledning av en yttre eller inre vapnad konflikt, oeh 2. utlanningen inte kan, eller pa grund av sadan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Forsta styeket 1 galler enligt lagrummets andra oeh tredje styeke oberoende av om det ar landets myndigheter som ar ansvariga for att utlanningen loper sadan risk som dar avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlanningen utsatts for sadan risk genom handlingar fran enskilda oeh aven for en statslos utlanning som befinner sig utanfor det land dar han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort. Av 4 kap. 2 e UtlL foljer att en utlanning ar utesluten fran att anses som altemativt skyddsbehovande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon 1. har gjort sig skyldig till sadana brott eller garningar som avses i 2 b forsta styeket 1 eller 3, 2. har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller 3. utgor en fara for rikets sakerhet, Det som anges i forsta styeket galler aven en utlanning som har anstiftat eller pa annat satt deltagit i forovandet av de brott eller garningar som avses i forsta styeket 1 oeh 2. En1igt 4 kap. 3 a UtlL ska en utlanning, som med aberopande av skyddsskal ansokt om uppehallstillstand, forklaras vara altemativt skyddsbehovande (altemativ skyddsstatusforklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 oeh inte ar utesluten fran att anses som altemativt skyddsbehovande enligt 2 e. Identitet Hana Meskele Weldesenbet har inte styrkt sin identitet. Migrationsverket har bedomt det sannolikt att hon ar medborgare i Etiopien varfor hennes skyddsbehov provats mot detta land. Migrationsdomstolen finner ingen

7 Sida 7 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen anledning att gora nagon annan bedomning an den Migrationsverket gjort i den delen, utan provar hennes asylskal mot Etiopien. Skyddsbehov For att erhalla skydd som flykting kravs enligt 4 kap. 1 UtlL att utlanningen kanner en valgrundad fruktan for forfoljelse, De atgarder som han eller hon fruktar maste ha en viss intensitet for att de ska anses innebara forfoljelse i lagens mening. Forfoljelsen maste dessutom rikta sig mot hans eller hennes liv eller frihet eller avse nagon annan allvarlig krankning av de manskliga rattighetema. Flyktingbedomningen ar framatsyftande oeh tar sin utgangspunkt i objektiva faktorer, framst risken for forfoljelse vid ett atervandande till hemlandet. En indikation pa att en sadan risk for forfoljelse finns ar naturligt nog att den person som soker asyl tidigare har blivit forfoljd. Det ar harvid avgorande hur ingripande de atgarder ar som sokanden utsatts for. Den omstandigheten att den asylsokande tidigare utsatts for forfoljelse racket dock inte. Det kravs aven att de missforhallanden som varit grogrund for denna forfoljelse fortfarande ar aktuella. En forutsattning for uppehallstillstand i Sverige ar foljaktligen att forhallandena i hemlandet bestar oeh att det finns skal att anta att sadan forfoljelse kommer att upprepas (jfr MIG 2007:16 oeh MIG 2007:37). Migrationsdomstolen konstaterar att konsstympning och tvangsgifte utgor sadana allvarliga krankningar av de manskliga fri- och rattigheterna att de kan berattiga till flyktingstatus enligt 4 kap 1 UtlL. Det ar darfor av avgorande vikt att bedorna huruvida Hana Meske1e We1desenbet har gjort sannolikt att hon vid ett atervandande till Etiopien leper en konkret risk att utsattas for sadana overgrepp.

8 Sida 8 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Migrationsverket har under sin utredning bedomt Hana Meskele Weldesenbets uppgifter som tillforlitliga och har darfor lagt hennes berattelse till grund for bedomningen. Efter att ha hallit muntlig forhandling i malet finner migrationsdomstolen ingen anledning att gora en annan bedomning i trovardighetsfragan. Migrationsdomstolen lagger darfor hennes berattelse till grund for bedomningen av hennes skyddsbehov och utgar saledes fran att Hana Meskele Weldesenbets far tidigare planerat att gifta bort och lata konsstympa henne. Hana Meskele Weidesenbet har uppgett att hon vid ett atervandande till sin familj kommer att utsattas for misshandel samt att hennes far kommer fortga i sina planer att gifta bort henne och i samband med detta lata konsstympa henne. Denna forsta del i hennes egen riskbedomning far enligt migrationsdomstolen anses ha fog for sig mot bakgrund av vad hon hittills erfarit i hemlandet. Fragan uppkommer da om Hana Meskele Weldesenbet skulle kunna klara sig sjalv i Addis Abeba och pa det sattet undga riskbilden. Av tillford landrapportering framgar att kvinnors och unga flickors situation fortfarande ar mycket utsatt, aven i staderna. Kvinnomisshandel och valdtakt ar mycket vanligt forekommande. Manga kvinnor kanner inte heller till sina rattigheter vid dessa brott. Av utredningen i malet framgar att Hana Meskele Weldesenbet inte har nagot socialt natverk att falla tillbaka pa. Hon har uppgett art det i Etiopien armycket svart for ensamma kvinnor att leva sjalva utan familjens ekonomiska och sociala stod. For sin overlevnad skulle hon vara hanvisad till ett liv med prostitution och tiggeri. Hon skulle riskera misshandel, valdtakt och aven sitt liv. Med beaktande av att de uppgifter Hana Meskele Weldesenbet har lamnat i denna del ocksa finner stod i landrapporteringen drar migrationsdomstolen slutsatsen att det inte finns nagon reell mojlighet for henne att forsorja sig sjalv i Addis Abeba.

9 Sida 9 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Hon skulle saledes vara beroende av oeh utlamnad till sin familj vid ett atervandande. Mot bakgrund av ovan sagda finner migrationsdomstolen att Hana Meskele Weldesenbet med stor sannolikhet kommer att tvingas genomga kons stympning oeh inga tvangsaktenskap om hon atervander till Etiopien. Huruvida detta tvang skulle ske rent fysiskt eller genom social press bor, mot bakgrund av hennes beroende av familjen, inte vara av avgorande betydelse. Den forfoljelse hon riskerar utgar i forsta hand inte fran staten utan fran enskilda. I sammanhanget maste det darfor overvagas vilket skydd de etiopiska myndighetema kan bereda henne. I forarbetena anfors att en person, som riskerar att bli utsatt av enskilda for forfoljelse pa grund av kon eller sexuell laggning, i vissa fall vagras skydd i hemlandet som en uppenbar foljd av radande politiska, sociala, religiosa eller kulturella strukturer, vilka i detta sammanhang far sagas innefatta det som benamns konsmaktstruktur. I sadana fall kan personen vara att betrakta som flykting. Det forekommer t.ex. i vissa lander att konsstympning ar forbjuden, men att traditionen ar sa djupt rotad att forbudet inte efterlevs. Om landets myndigheter genom att inte heller vidta nodvandiga atgarder for att astadkomma efterlevnad, i realiteten aecepterar ovcrgreppct har kvinnan ingen faktisk mojlighet att erhalla statens skydd mot forfoljelsen (prop. 2005/06:6 s. 28). Av tillford landinformation framgar att den lagstiftning som finns mot kvinnorelaterat vald sasom valdtakt och konsstympning inte far genomslag i praktiken. Migrationsdomstolen konstaterar foljaktligen att det inte gar att utga fran att de etiopiska myndighetema har intresse av att erbjuda skydd undan konsstympning och tvangsgifte. I ett land dar den stora majoriteten av kvinnoma utsatts for konsstympning framstar det ocksa som osannolikt att de etiopiska myndighetema skulle kunna erbjuda just Hana Meskele Weldesenbet skydd mot konsstympning.

10 FORVALTNINGSRATTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Sida 10 DOM UM Internjlykt Fragan blir da om Hana Meskele Weldesenbet skulle kunna anvanda sig av internflykt. Av praxis foljer att for att internflykt ska bli aktuell som alternativ till flyktingskapet maste den enskilde ha tillgang till ett effektivt skydd mot forfoljelse i hemlandet. Darutover maste den enskilde ocksa ha en realistisk mojlighet till forsorjning och forutsattningar att leva pa ett satt som inte innebar onodigt lidande eller umbaranden. Skulle den som atervander motas av otillborliga umbaranden ur humanitar synvinkel ar det dock inte rimligt att hanvisa till ett internt flyktalternativ (MIG 2008:39). Det ar Migrationsverket som har bevisbordan for att ett internt flyktalternativ foreligger och det ankommer foretradesvis pa Migrationsverket att identifiera det ornrade i hemlandet som skulle kunna utgora ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet (MIG 2009:4). Migrationsdomstolen finner att det inte kan kravas att Hana Meskele Weldesenbet ensam skulle kunna bosatta sig i en annan del av Etiopien for att undkomma forfoljelse. Det finns i malet saledes ingen mojlighet till internflykt. Med hansyn till det ovan anforda finner migrationsdomstolen att Hana Meskele Weldesenbet har gjort sannolikt att hon ar att anse som flykting enligt 4 kap. 1 UtlL. Det antecknas att Hana Meskele Weldesenbet inte forekommer i misstanke- eller belastningsregistret eller i Schengen Information System enligt uppgift fran Migrationsverket den 12 maj 2010.

11 Sida 11 FORVALTNINGSRATTEN nom UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Overklagandet ska darmed bifallas pa sa satt att Migrationsverkets beslut om utvisning upphavs och Hana Meskele Weldesenbet forklaras vara flykting och beviljas permanent uppehallstillstand och resedokument. HUR MAN OVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) v{d. Sara Renman----- Radman I avgorandet har ocksa namndemannen Somar Al Naher, Leif-Ake Andersson och Lena Hame1ius deltagit. Enhalligt. Foredragande i malet har varit forvaltningsrattsnotarien Linda Feiff.

12 Asylprovningsenheten/jouren i Stockholm " Beslut Migrationsverket Beteckning (10) Arende om uppehallstlllstand m.m Sokande Meskele Weldensebet, Hana, fodd , medborgare i Etiopien Adress: Migrationsverket, Villagatan 10 B/227, Flen Sprak: Amhariska Offentligt bitrade/ombud: Karin Gyllenring, Sthlms Asylbyra, Ape1bergsgatan 36, Stockholm Beslut Migrationsverket beslutar att - avsla din ansokan om uppehalls- oeh arbetstillstand - avsla din ansokan om flyktingforklaring oeh resedokument - utvisa dig med stod av 8 kap. 7 utlanningslagen (2005 :716) - utvisningen ska verkstallas genom att du reser till Etiopien, om du inte visar att nagot annat land kan ta emot dig. - bevilja det offentliga bitradet Karin Gyllenring nittontusen tvahundraartom19 218) kronor i ersattning, varav kronor for moms Staten star for ersattningen till Karin Gyllenring oeh den betalas ut av Migrationsverket Overklagande Information om hur du overklagar aterfinns pa sista sidan Migrationsverket Asylprovning, Asylpr6vningsenheten/jOUren i Stockholm Besoksadress SkyT~~~L~I~~~~ ~~"g~~~s T:'~.s;.:t=ad~r~es~S;;,B:::oX~5=O~7~SE=--~16=9-=2=-9~So=ln~a ~

13 (10) Ansokan med mera Du ansokte om asyl den 18 november Du yrkar att du ska beviljas uppehalls- oeh arbetstillstand samt flyktingforklaring oeh resedokument. Som grund for ditt yrkande aberopar du att du i forsta hand ar flykting, i andra hand arskyddsbehovande i ovrigt oeh i tredje hand har du yrkat att uppehallstillstand ska beviljas pa grund av synnerligen ommande ornstandigheter. Som skal for din ansokan har du i huvudsak uppgett foljande. Din far vill tvinga dig till giftermal med en aldre man som tillhor stammen Goragi. Denna man kraver att du blir konsstympad innan giftermalet vilket din far har godkant, Du har inte inkommit med nagra handlingar for att styrka din identitet. For att styrka dina asylskal har du inkommit med ett intyg fran barnmorskemottagningen i Flen att du inte ar konsstympad Skalen for beslutet Identitet Inom asylratten ar det en grundlaggande prineip att den asylsokande ska gora sitt skyddsbehov sannolikt. For att asylskalen ska kunna bedomas maste forst provas om sokanden har kunnat gora uppgifterna om sin identitet oeh sitt medborgarskap eller hemland sannolika, bl.a. for att det ska kunna faststallas mot vilket eller vilka lander som ansokan ska provas (jfr MIG 2007:12). Du har inte inkommit med nagra identitetshandlingar oeh du kan darfor inte anses ha styrkt din identitet. Migrationsverket finner doek inte skal att ifragasatta att du ar hemmahorande i Etiopien. Ditt arende ska darfor provas mot Etiopien. Darfor anser Migrationsverket att du inte ar flykting eller skyddsbehovande i ovrigt Av 4 kap. 1 utlanningslagen framgar att en flykting ar en utlanning som inte ar i det land som han eller hon ar medborgare i darfor att han eller hon kanner en valgrundad fruktan for att forfoljas pa grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhallsgrupp som han eller hon tillhor - sin religion - sin politiska uppfattning - kon eller sexuell laggning For att raknas som flykting ska utlanningen dessutom inte kunna anvanda

14 (10) sig av sitt lands skydd eller pa grund av sin fruktan inte vilja gora det. Det har ingen betyde1se om det ar myndighetema som star bakom forfoljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot forfoljelse fran enskilda. Flyktingar har enligt 5 kap. 1 utlanningslagen ratt till uppehallstillstand. En utlanning som inte ar flykting raknas som skyddsbehovande i ovrigt enligt 4 kap. 2 utlanningslagen, om han eller hon har lamnat sitt land pa grund av art han eller hon - kanner en valgrundad fruktan for art straffas med doden eller med kroppsstraff, utsattas for tortyr eller annan omansklig eller fomedrande behandling eller bestraffning - pa grund av en vapnad konflikt eller andra svara motsattningar i hemlandet behover skydd eller pa grund av en miljokatastrof inte kan atervanda till sitt hemland Sadana flyktingar och skyddsbehovande som nu narnnts har enligt 5 kap. 1 utlanningslagen ratt till uppehallstillstand, Den allmanna situationen i Etiopien ar inte sadan art den utgor generell grund f-or asyl. Skal for uppehallstillstand pa grund av skyddsbehov kan dock foreligga i det enskilda fallet varfor en provning av de individuella skalen ska goras. Som skal for din ansokan har du i huvudsak uppgett foljande, Pa din skolavslutning i juni 2000 (etiopisk tidrakning) fick du veta art din pappa hade planer pa art du skulle gifta dig. I september samma ar tick du reda pa art din pappa beslutat art du skulle giftas bort med en man som var mycket aldre an dig. Han tillhorde samma starn som du, Hana tehastammen, en del av Goragistammen. Mannen kravde art du skulle konsstympas i samband med giftermalet eftersom du inte blev det som bam. Din pappa godkande detta eftersom Teha-folkets overtygelse ar art en kvinna som inte ar konsstympad inte kan leva i lugn och ro med en man. Den 30 oktober 2001 (etiopisk tidrakning) stal du pengar fran dina foraldrar och gay till din vans moster. Hon hjalpte dig art hitta och betala en smugglare som kunde ta dig ut ur landet. Den 4 november 2001 (etiopisk tidrakning) lamnade du 1andet. Du uppger art anledningen till art du inte vande dig till myndighetema ar att du anser art du inte kan fa nagon hjalp av dem och eftersom det var forst i samband med art du skulle gifta dig som tal om konsstympning blev aktuell hade du ingen kannedom om vart du skulle vanda dig for art fa hjalp. Det ar den asylsokande som har bevisbordan for att han eller hon ar flykting eller skyddsbehovande i ovrigt, och beviskravet ar art den sokande ska gora sina aberopade asylskal sannolika. Vid provningen av de aberopade skyddsskalen maste det bedomas om sokanden har gjort sin

15 (10) asylberattelse sannolik antingen genom aberopad bevisning eller genom att han eller hon bedoms vara trovardig och darfor tillerkants formanen av uppkornmet tvivelsmal (bevislattnadsregeln). Provningen ska tillga pa sa satt att det forst provas om sokanden har kunnat gora sin berattelse sannolik genom den bevisning han eller hon aberopat innan det gors en trovardighetsbedomning. Sokandens berattelse far godtas om den framstar som trovardig och sannolik (MIG 2007:12). Migrationsverket konstaterar att den allmanna situationen for kvinnor i Etiopen inte ar sadan att alia kvinnor som kornmer darifran och aberopar risk for konsstympning ska ges ratt att stanna som flyktingar; en individuell bedomning av de aberopade asylskalen maste goras i varje enskilt arende. Migrationsverket bedomer inledningsvis den bevisning du aberopat. Den inlamnade handlingen visar att du inte redan ar konsstympad. Handlingen har emellertid inget bevisvarde vad galler risken for att du kornmer att utsattas for detta vid ett atervandande. Migrationsverket bedomer vidare din berattelse. Du uppger att du inte kan atervanda hem for att din pappa kanske inte tar emot dig eller om han gor det kommer att tvinga dig till giftermal med en man som vill att du ska konsstympas. Verket bedomer att det inte finns skal att ifragasatta de uppgifter du lamnat muntligen. Uppgiftema kornmer darfor att ligga till grund for den bedomning som gors. Konsstympning ar utbrett i Etiopien och majoriteten av flickor har genomgott nagon form av konsstympning. Enligt en undersokning fran halsoministeriet framkommer det att utovandet av konsstypning har minskat fran 80 till 74 procent samt att stodet for tillampning av konsstympning har minskat fran 60 till 29 procent bland kvinnoma (Country of Origion Information Report, Female Genital Mutilation, UK Border Agency, Lifos 19181). Konsstympning har forbjudits i lag och aven om det ifragasatts huruvida myndighetema generellt sett har vilja och formaga att bereda enskilda medborgare skydd mot konsstympning har regeringen vidtagit vissa atgarder mot konsstympning via utbildningssystemet och massmedia bildade regeringen 'National Commission for Childrens and Womens rights' for att utreda krankning mot kvinnor och bams manskliga rattigheter (2008 Human Rights Report: Ethiopia, U.S department of State, Lifos 20360). Det framkommer aven att det finns organisationer i Addis Abeba som pa olika sett aktivt arbetar mot konsstympning samt hjalper kvinnor som riskerar att raka ut for det (The Norwegian International Effort Against Female Genital Mutilation, Norad, Lifos 19612). Kvinnans stallning ar i praktiken generellt svag framforallt pa

16 (l0) landsbygden men aven i staderna. Kvinnor i stader har i allmanhet samre forutsattningar att :ta en bra anstallning bland annat pa grund av att det inte haft samma mojlighet att utbilda sig som rnannen samt brist pa tillgang till information (2008 Human Rights Report: Ethiopia, U.S department of State, Lifos 20360). Etiopien har dock ratificerat FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och i grundlagen ges jamstalldhet mellan konen stor vikt. Ett tillskott i den nya regeringen, som premiarminister Meles presenterade i oktober 2005, var ett nyinrattat ministerie for kvinnofragor. Det finns aven exempel pa organisationer som bistar kvinnor och barn i svarigheter mot rattsvasendet (Manskliga Rattigheter i Etiopien 2007, Utrikesdepartementet, Lifos 18472). Du har pa fragan om vad du riskerar vid ett atervandande uppgivit att du inte tror att din familj skulle ta emot dig och om de skulle gora det skulle de tvinga dig att genomga giftermalet med den aldre mannen som i sin tur skulle krava att du skulle konsstympas. Om du skulle vagra skulle du bli utslangd av familjen. Du menar vidare att det inte gar att leva som ensam ung kvinna i Etiopien. Migrationsverket ifragasatter inte att du som ensam ung kvinna skulle :ta en svar situation i Addis Abeba i Etiopien. Detta ar dock i sig inte skal att bevilja dig uppehallstillstand sasom flykting eller skyddsbehovande i ovrigt. Du har inte aberopat, for det fall du skulle atervanda till Etiopien och bo pa egen hand, att du skulle riskera att konsstympas eller pa nagot vis forfoljas av din familj. Om du trots detta skulle bli utsatt finns i vart fall vissa mojligheter att fa skydd. Migrationsverket bedomer utifran det du berattat att dessa mojligheter inte ar uttomda eftersom du, nar du var kvar i hemlandet, inte visste vart du kunde vanda dig for att ill skydd. Utifran det du anfort och vad som framkommit i den redovisade landinformationen finner Migrationsverket att du inte gjort sannolikt att du vid ett atervandande skulle riskera att utsattas for forfoljelse eller sadan skyddsgrundande behandling som avses i 4 kap. 2 forsta stycket 1 utlanningslagen Migrationsverket overgar darefter till att prova om du gjort sannolikt art du pa grund av de svara motsattningar i Etiopien kanner valgrundad fruktan for att utsattas for allvarliga overgrepp. Enligt Migrationsverkets bedomning rader det inte svara motsattningar i Etiopien och du kan darfor inte anses vara skyddsbehovande i ovrigt enligt 4 kap. 2 forsta stycket 2 i utlanningslagen. Darfor far du inte uppehallstillstand pa grund av synnerligen ommande omstandigheter Av 5 kap. 6 utlanningslagen framgar bland annat att en utlanning kan beviljas uppehallstillstand pa grund av synnerligen ommande omstandigheter om uppehallstillstand inte kan ges pa annan grund. Enligt forarbetena prop. (2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fraga om situationer som inte omfattas av nagon av huvudreglerna for

17 (10) uppehallstillstand. Regeringen har ocksa utta1at att begreppet synnerligen ommande ornstandigheter ska markera at det ror sig om en undantagsbestammelse oeh ska tillampas restriktivt. Du har anfort att du var minderarig nar du kom till Sverige oeh art det skulle utgora en risk for din halsa oeh utveek1ing om du skulle atervanda. Darfor foreligger det sadana synnerligen ommande omstandigheter att du i en1ighet med 5 kap 6 utlanningslagen bor tillatas stanna i Sverige. Vad galler personer under 18 ar ska enligt 1 kap 10 utlanningslagen sarskilt beaktas vad hansynen till barnets halsa oeh utveekling samt barnets basta i ovrigt kraver. Du iir nu 18 ar gammal oeh saledes inte langre minderarig. Migrationsverket kan darfor inte beakta de rattsregler som ar tillampliga for minderariga. Verket finner art de omstandigheter som framkommit i arendet aven med hansyn till den socialt svara situation du kan komma att fa om du atervander till Etiopien inte iir att betrakta som synnerligen ommande. Migrationsverket rar darfor inte bevilja uppehallstillstand pa denna grund. Darfor utvisar Migrationsverket dig. Eftersom det inte finns nagon grund for att ge dig uppehallstillstand avslar Migrationsverket din ansokan oeh utvisar dig fran Sverige med stod av 8 kap. 7 utlanningslagen.

18 (10) Ersattning till det offentliga bltradet Bitradesersattningen ska bestammas utifran skalighetsgrunder med avseende pa uppdragets art och omfattning. Ett offentligt bitrade har ratt till skalig ersattning for arbete, tidsspillan och de utlagg som uppdraget har kravt. Bitradet lagger ner arbete och kostnader pa egen risk. Ersattningen for arbetet bestams utifran den tidsatgang som arrimlig med hansyn till uppdragets art och omfattning. Enligt forarbetena till rattsbjalpslagen aligger det den som begar ersattning att visa att de vidtagna atgardema varit pakallade for att tillvarata huvudmannens ratt eller i ovrigt nodvandiga for att fullgora uppdraget. (Rattshjalpslagen och annan lagstiftning om rattsligt bistand: en kommentar, s 138 ff.). For att berakna ersattningens storlek anvander verket den timkostnadsnorm som regeringen faststallt, Se 5 lagen (1996:1620) om offentligt bitrade och 27 rattshjalpslagen (1996: 1619). For sitt uppdrag som offentligt bitrade har Karin Gyllenring begart ersattning for 12,75 timmars arbete, varav 2,17 timmar enligt 2008 ars timkostnadsnorm, och for 2 timmars tidsspillan samt for utlagg, Det huvudsakliga arbetet i ett asylarende torde vara genorngang av den sokandes asylskal - vilket da forutsatter ett mote med den asylsokande upprattande av inlaga samt muntlig genomgang i arendet. Skalig ersattning for dessa moment maste bedomas utifran vad arendet kravt. Karin Gyllenring har begart 120 minuter for mote med den sokande, 120 minuter for upprattande av inlaga samt muntlig genomgang 60 minuter. Karin Gyllenring erhaller ersattning for des sa moment enligt begaran. Karin Gyllenring har aven begart 60 minuter for genomgang av muntlig komplettering. Migrationsverket ifragasatter att det skulle ta lika lang tid att ga igenom protokollet som att halla sjalva utredningen och finner 30 minuter ar en skalig ersattning for detta moment. Darutover tillkommer de administrativa och praktiska atgarder som ar nodvandiga i ett arende. Detta avser framst da atgarder sasorn bokande av tolk, utfardande av kallelser till mote och mottagande och genomgang av handlingar. Skalig ersattning for dessa atgarder motsvarar enligt Migrationsverkets bedomning ersattning for en timmes arbete. Om ytterligare atgarder pakallas i denna del maste avgoras i det enskilda fallet. Sarskild ersattning for t.ex. genomgang av handlingar i arendet kan vara befogat om det vid tidpunkten for forordnandet finns en sadan mangd handlingar att tidsatgangen inte ar forsumbar. Om utredning inte foretagits i arendet ar dock den mangd handlingar som bifogas forordnandet - oftast da. endast ett kvitto pa asylansokan, kort ansokningsprotokoll innehallande familjebild och andra personliga uppgifter samt kopior pa ev. identitetshandlingar - vanligtvis sa ringa att ersattning for detta torde inga i den schablonersattning som gors for sedvanliga administrativa och praktiska atgarder. Karin Gyllenring har begart 155 minuter for administration. Verket

19 (10) bedomer att arendet inte ar av sadan art att mer tid an normalt skulle kravas och finner att 60 minuter ar en skalig ersattning. Ersattning for avslutande atgarder kan ocksa vara befogat, under forutsattning att utgangen i arendet eller omstandighetema i ovrigt ar sadana att de kan antas ha medfort en sarskild arbetsinsats. Skalig ersattning for avslutande atgarder, i den man sadan bor utga, torde i vart fall inte overstiga ers~ttning motsvarande 30 minuters arbete. Karin Gyllenring har begart 30 minuter vilket Migrationsverket finner vara en skalig ersattning. Med beaktande av ovanstaende bedomer Migrationsverket att Karin Gyllenring har lagt ned mer tid an vad som kan anses vara skaligt i ett arende av denna omfattning och svarighetsgrad. Migrationsverket bedomer att Karin Gyllenring skaligen tillgodosedd med ersattning for totalt 10, 70 timmars arbete, varav en timme enligt rS timkostnadsnorm. Ersattningen for arbete nedsatts darfor i motsvarande man. Med begreppet tidsspillan avses sadan tid da produktivt arbete med nagot uppdrag inte utfors, trots att bitradets arbetstid tas i ansprak. Restid och vantetid utgor den vanligaste formen av tidsspillan. Det maste fran fall till fall avgoras vad som kan anses utgora tidsspillan vid utforandet av ett visst uppdrag. Migrationsdomstolen har anfort i MIG 2008:4 att uteblir k1ienten fran mote forutsatts enligt praxis att bitradet har sitt arbete organiserat pa sadan satt att bitradet kan ta itu med andra arbetsuppgifter. Ersattning for bitradets tidsspillan kan da inte utga. Karin Gyllenring har begart tidsspillan for 60 minuter for inbokad muntlig utredning som ej utnyttjats. Migrationsverket menar att Karin Gyllenrings arbetstid inte togs i ansprak. Utredningen avslutades 60 minuter innan avsatt tid och Karin Gyllenring hade da mojlighet att atervanda till kontoret en timme tidigare och ta itu med andra arbetsuppgifter. Karin Gyllenring har i samma kostnadsrakning begart att fa ersattning for utlagg om 460 kronor for resekostnader med tag till och fran Migrationsverket pa Arlanda. Migrationsverket konstaterar att en 6 timmars tur och returresa med snabbtaget Arlanda Express kostar 320 kronor. Ersattning utgar darfor for en kostnad motsvarande biljett pa Arlanda Express. Karin Gyllenring har begart 460 kronor och ersattningen for utlagg minskas darfor med 140 kronor.

20 (10) ctlju: Camilla Hofstrom Beslutsfattare Kopia till Offentliga bitradet Karin Gyllering Mottagningsenheten i Flen