Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)
|
|
- Pernilla Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE Vårt dnr: Ju2014/3407/L2 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Anne Nilsson Justitiedepartementet Stockholm Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välkomnar att det blir möjligt för ensamstående kvinnor att genomgå insemination och befruktning utanför kroppen (IVF-behandling) inom svensk hälso- och sjukvård och tillstyrker i stort att de regler som nu gäller för sådan behandling av par också ska gälla för behandling av ensamstående kvinnor. SKL anser sammanfattningsvis följande. Att det handlar om undantag från huvudregeln att barn har rätt till två föräldrar och att det därför finns skäl att genomföra en medgivandeutredning som komplement till den medicinska utredningen. Att det är av vikt att barnets rätt till information om sitt genetiska ursprung så långt som möjligt säkras. Att spermiedonatorer ska lämna ett skriftligt samtycke till att hans spermier används för insemination och att samtycke kan återkallas till dess att inseminationen har skett. Att en analys bör genomföras för att ta reda på vilken effekt det får på de blivande barnen om Kvinna till Man-personer omfattas av förslaget. Att de åldersregler som gäller för behandling av par också ska gälla för behandling av ensamstående kvinnor. Att det handlar om ett statligt beslut som ändrar ambitionsnivån för befintliga uppgifter för landsting samt kommuner och att kostnadsökningen i enlighet med finansieringsprincipen ska kompenseras av staten. Förbundets ställningstaganden Den särskilda lämplighetsprövningen Som utredningen påtalar är det inte en mänsklig rättighet att få föda ett eget barn och ett barn som kommer till genom en assisterad befruktning inte får utsättas för större risker än andra barn. Principen om barnets bästa ska tillmätas en särskild vikt. Det fastslås också av FN:s konvention om barnets rättigheter. Av konventionen framgår att alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Samhället har ett särskilt ansvar för att bevaka och tillvarata det blivande barnets intressen. Huvudregeln bör således även fortsättningsvis vara att ett barn ska ha rätt till två föräldrar och dessutom garanteras två rättsliga föräldrar redan från födseln. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,
2 2 (9) För att kunna leva upp till detta barnrättsperspektiv bör den särskilda lämplighetsprövningen inför behandling med assisterad befruktning se något annorlunda ut för ensamstående kvinnor än för par. Det ofödda barnets kommande behov bör sättas före de vuxnas längtan efter barn. Enligt utredningens förslag ska läkare, vid en inseminationsbehandling med donerade spermier, göra en prövning av om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att behandlingen äger rum. Av författningskommentarerna framgår att prövningen ska avse kvinnans förhållanden och hennes förmåga att vara ensam förälder till ett barn. Behandlingen får bara utföras om det kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Vid bedömningar av en ensamstående kvinnas lämplighet kan det finnas anledning att fästa särskild vikt vid t.ex. kvinnans hälsa och sociala nätverk. Läkarens beslut ska samtidigt, i likhet med vad som gäller i andra fall, baseras på en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Utgångspunkten är att behandlingen mot barnlöshet bara får göras om det kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Det kan vara svårt för läkarna att göra ingående bedömningar av kvinnors ekonomi för att säkerställa att ett barn ska växa upp under goda förhållanden. Denna typ av utredningar bör inte göras av hälsooch sjukvården, utan bör istället genomföras av socialnämnderna på samma sätt som vid t.ex. ensamadoptioner. När det gäller t.ex. ensamadoptioner görs en medgivandeutredning av socialnämnden enligt 6 kap. 12 socialtjänstlagen. Av Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption framgår att sökanden bör uppmanas att komma in med t.ex. utdrag som visar eventuella uppgifter om sökanden i Kronofogdemyndighetens register. Socialstyrelsen har även givit ut en handbok om adoption som bl.a. ger exempel på faktorer som talar emot eller kan tala emot lämplighet: arbetslöshet eller osäker arbetssituation ekonomiska svårigheter brister i bostaden eller miljön i övrigt utifrån ett barns behov planer på att bo och/eller tillfälligt tjänstgöra utomlands efter barnets ankomst. Förhållandena för ensamstående kvinnor som genomgår en assisterad befruktning och de som genomför en adoption är i många avseenden desamma. Med beaktande av detta och med hänsyn till det blivande barnets behov anser SKL att en så kallad medgivandeutredning ska genomföras som ett komplement till den medicinska utredningen som ansvarig läkare genomför.
3 3 (9) Barnets rätt till information Enligt artiklarna 7 och 8 i FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt att känna till sitt ursprung, att få kunskap om vilka som är föräldrar (biologiska såväl som sociala) och att behålla sin identitet. Däri ingår att få kännedom om sin familj. Ett barn som har avlats genom insemination eller IVF med ett donerat ägg eller donerade spermier har när han eller hon uppnått tillräcklig mognad rätt att ta del av de uppgifter om givaren som har antecknats i sjukhusets särskilda journal. Om barnet av någon anledning kan anta att hon eller han har avlats genom sådan befruktning är socialnämnden skyldig att på begäran hjälpa denne att ta reda på om det finns några uppgifter antecknade i en sådan journal. Uppgifter om givaren i den särskilda journalen ska bevaras i minst 70 år. Utredningen föreslår inget annat än att detta ska gälla även för barn som tillkommit genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna. Någon gång i livet uppkommer behovet av att få veta sitt biologiska ursprung. En första förutsättning för att någon ska kunna utöva sin rätt att ta del av uppgifter om donatorn är att han eller hon får information om sin tillblivelse. Inte sällan får barnets intresse emellertid stå tillbaka för mammans behov av att dölja barnets härkomst. Vissa av föräldrarna menar också att det inte finns något behov av att berätta för barnet hur det kommit till. För att så långt som möjligt säkerställa barnets rätt till information om sitt genetiska ursprung bör den blivande mammans inställning till informationsplikten klargöras. Frågan bör således behandlas redan vid den inledande lämplighetsprövningen som - enligt SKLs mening - bör genomföras av socialnämnden. Särskilt samtycke från spermiedonatorn SKL tillstyrker utredningens förslag om att en spermiedonator ska få möjlighet att lämna ett skriftligt samtycke till att hans spermier får användas till insemination och det finns en möjlighet att återkalla detta samtycke till dess insemination skett. På så sätt blir regelverket lika oavsett om spermierna ska användas för befruktning utanför kroppen eller vid insemination. SKL bifaller också förslaget om en övergångsbestämmelse om att det bör krävas ett skriftligt samtycke av spermiedonatorer även för spermier som donerats före lagens ikraftträdande. Kvinna till Man (KtM-person) När det gäller personer som har ändrat könstillhörighet från kvinna till man (KtMpersoner) och behållit sin fortplantningsförmåga har utredningen kommit fram till att det som anges om kvinnor i delbetänkandet också gäller för dessa personer. Utredningen anger att detta bör gälla till dess att de i slutbetänkandet har tagit
4 4 (9) ställning till frågan om nuvarande ordning kan medföra problem vid tillämpningen av olika författningar. Slutbetänkandet ska presenteras i juni Utredningen har inte analyserat eller gjort någon bedömning av vilken effekt det får på det blivande barnet om KtM-personer omfattas av förslaget. Statens medicinsketiska råd (Smer 2013:1) tog upp frågan om manlig graviditet i rapporten Assisterad befruktning etiska aspekter. Fokus var främst på det steriliseringskrav som då rådde inför ett könsbyte. Rådet gjorde inga överväganden eller ställningstaganden, utan såg manlig graviditet som en framtidsfråga. Etiska och andra överväganden saknas således när det gäller assisterad befruktning för KtM-personer. En analys bör utföras ur barnperspektivet innan ställningstagande tas till om gruppen ska omfattas av förslaget. Särskilt om kvinnans ålder SKL instämmer i att det saknas skäl att införa en särreglering vad avser en nedre eller övre åldersgräns för ensamstående kvinnor som önskar genomgå assisterad befruktning. SKLs Nationella råd för organ, vävnader, celler och blod (Vävnadsrådet) har på uppdrag av SKLs sjukvårdsdelegation utrett frågan om assisterad befruktning. I Vävnadsrådets rapport Assisterad befruktning. Uppföljningsrapport med definitioner och utvecklingsområden från maj 2014 framgår att landstingen i stort har samma rutiner för när och hur assisterad befruktning erbjuds. Det finns mindre skillnader på några områden. För att par som önskar genomgå assisterad befruktning ska få likvärdig tillgång till behandling i hela landet föreslår Vävnadsrådet att vissa begrepp definieras tydligare, att åldersgränserna för att starta en behandling är desamma i hela landet och att antal behandlingar är lika många i alla landsting och sjukvårdsregioner. Rapporten har remitterats och bereds nu för ett eventuellt ställningstagande av SKLs sjukvårdsdelegation om de ska rekommendera landstingen att besluta om att följa Vävnadsrådets förslag. Frågan om åldersgränser bör inte särskilt regleras för aktuell grupp utan hanteras på sedvanligt sätt av landstingen. Även för nu aktuell grupp är det önskvärt att landstingen harmoniserar sina behandlings- och betalningsprinciper. Antal kvinnor Inledningsvis kan man konstatera att det är svårt att uppskatta hur många ensamstående kvinnor som kan bli aktuella för behandling med assisterad befruktning och hur fördelningen kommer att bli mellan in-vitrofertilisering och insemination.
5 5 (9) Med utredningens uppgifter som grund kan man uppskatta att det är drygt ensamstående kvinnor från Sverige som årligen genomgår assisterad befruktning i utlandet 1. Det finns flera faktorer som gör att antalet kan öka, liksom minska. Det mesta talar emellertid för att det kommer att bli betydligt fler kvinnor som genomför behandlingen i Sverige när den blir tillåten. De olägenheter som behandling i utlandet medför i form av kostnader och tid, t.ex. för resa och förlorad arbetstid, försvinner om behandlingen istället utförs i Sverige. Det finns sannolikt också ett uppdämt behov som kommer att aktualiseras när behandlingen tillåts i Sverige. Hur stor ökningen blir är svår att uppskatta. När spermiedonation till lesbiska par och äggdonation möjliggjordes i Sverige underskattades såväl behoven som kostnaderna initialt. Om behandlingen blir landstingssubventionerad kommer det att vara ett tungt vägande skäl att inte utföra behandlingen utomlands till höga kostnader. Som exempel kan nämnas att på Storkkliniken i Danmark kostar en IVF-behandling med kontaktbar donator DKK, vilket motsvarar cirka SEK. En behandlingspaket med tre IVF-behandlingar kostar DKK, motsvarande cirka SKR. Om kvinnan istället söker behandling i ett landsting och den subventioneras som ett specialistläkarbesök erläggs en patientavgift om SEK. Om frikort finns blir besöket gratis för patienten. Utredningen uppger att det finns flera faktorer som kan minska antalet ensamstående kvinnor som vill genomgå behandlingen i Sverige. SKL vill framhålla att det finns skäl att nyansera den bilden. Det gäller bland annat att insemination med donerade spermier endast får utföras vid offentligt finansierade sjukhus. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan emellertid utfärda tillstånd till andra sjukvårdskliniker att utföra behandlingen. En annan begränsande faktor är bristen på spermier i Sverige. Flera olika nationella åtgärder genomförs emellertid av landstingen, dels gemensamma insatser för att nå allmänheten och potentiella donatorer genom t.ex. film och informationsdagar, för att öka rekrytering av spermiedonatorer. Även den ekonomiska ersättningen till donatorer diskuteras och utreds. Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) har i tilläggsdirektiv (dir. 2014:83) fått i uppdrag att kartlägga och analysera förfarandena avseende ersättningen till levande donatorer. Förslagen kan få betydelse för vilken ersättning som kan erbjudas spermadonatorer. Effekten av de olika insatserna kommer sannolikt att leda till ökat antal spermiedonatorer, men också till ökade kostnader för hälso- och sjukvården. 1 Cirka 950 ensamstående kvinnor i Danmark genomgår årligen assisterad befruktning. Med beaktande av att Sverige har en större folkmängd skulle motsvarande siffra vara ensamstående kvinnor i Sverige. Cirka 80 procent av kvinnor som är bosatta i Sverige och som genomgår behandling utomlands gör det i Danmark, övriga i andra länder. Detta medför en ökning från kvinnor till drygt kvinnor.
6 6 (9) En annan omständighet som kan påverka möjligheten att genomgå assisterad befruktning i Sverige är att IVF-behandling med donerade spermier endast får utföras vid sjukhus som upplåtit enhet för utbildning av läkare enligt avtal mellan de universitet som bedriver läkarutbildning och berörda landsting. I propositionen (2001/02:89) Behandling av ofrivillig barnlöshet, skrevs att efter en initialperiod på två till tre år får övervägas om behandling med ägg eller spermiedonation skall ges även vid andra sjukhus. Den tiden har passerats och SKL vill uppmärksamma regeringskansliet på behovet av förändrad lagstiftning. Skälet till att det inledningsvis skulle finnas begränsningar om vilka sjukhus som fick utföra behandlingen var kopplat till att dessa kan tillgodose kraven på tillförlitlig kontroll, uppföljning och utvärdering samt kraven på särskild kompetens och forskning. Alla donationsbehandlingar, från såväl privata som offentliga kliniker, registreras i ett och samma kvalitetsregister Q IVF kvalitetsregister. Eftersom all forskning som bedrivs utgår från registret och inte är beroende av om patienterna behandlats på offentlig eller privat klinik så är skälet till att behandlingarna bara får utföras vid offentliga sjukhus överspelat. Om privata IVF-enheter får utföra behandlingen kan tillgången till donatorer och donationsbehandlingar öka. Ytterligare något som utredningen uppmärksammat som en begränsande faktor är landstingens regler om ålder och antal subventionerade behandlingar. Som nämns ovan har Vävnadsrådet i rapporten Assisterad befruktning från maj 2014 lämnat förslag som syftar till att utjämna skillnader i landstingen. Om förslaget om assisterad befruktning av ensamstående kvinnor leder till lagstiftning blir det aktuellt att överväga om landstinget bör införa gemensamma åldersgränser och behandlingsbegränsningar även för denna grupp. De gränser som Vävnadsrådet rekommenderat landstingen bedöms väl avvägda för att ge goda chanser till graviditet och födsel. Sammanfattningsvis talar mycket för att det kommer att bli betydligt fler ensamstående kvinnor i Sverige som önskar genomgå assisterad befruktning än vad utredningen kommit fram till. Antalet behandlingar samt fördelningen mellan insemination och IVFbehandling Förslaget omfattar både insemination med donerade spermier och IVF-behandling med donerade spermier. Frågan är hur många kvinnor som kommer att genomgå respektive behandling. Utredningen har utgått från att 80 procent av behandlingarna utgörs av insemination och 20 procent av IVF. Av Vävnadsrådets rapport Assisterad befruktning från maj 2014 framgår att 2011 utfördes i Sverige cirka 450 inseminationer i livmodern med donerade spermier, 550 IVF-behandlingar med donerade spermier och 400 återföringar med embryon från donerade ägg. Uppgifterna indikerar att en annan fördelning av de olika behandlingarna kan vara aktuell än den utredningen kommit fram till. Beaktansvärt är
7 7 (9) också att många av de kvinnor som blir aktuella för behandling sannolikt kommer att vara något äldre och därmed ha en större livsrisk att ådra sig äggledarskador och skador relaterade till endometrios. Det innebär att fler kommer att vara i behov av IVF istället för insemination. Uppskattningsvis kommer cirka 55 procent av kvinnorna behöva genomgå IVF-behandling och övriga 45 procent insemination, dvs. samma fördelning som för samkönade par som genomgår assisterad befruktning. Genomsnittligt antal IVF-behandlingar som genomförs i Sverige per kvinna är cirka två stycken. Konsekvenser för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Såsom utredningen påtalar kommer assisterad befruktning av ensamstående kvinnor medföra ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Nedanstående poster kommer att tillkomma om utredningens förslag realiseras. Utredningskostnad Utredningsbehovet är beräknat utifrån en schablon från Västerbottens läns landsting. Utredningskostnaden beräknas där till ca kronor per kvinna beroende på hur omfattande denna bör vara. IVF Kostnaden för IVF-behandlingarna skiljer sig åt mellan landstingen och ligger på mellan kronor, exklusive donatorskostnaden. I SKLs KPP-databas anges att kostnaden per vårdtillfälle för behandling av kvinnlig infertilitet är cirka kronor. Varje kvinna kan i snitt behöva genomgå två behandlingar samt ett antal frysåterföranden, vilket ger en kostnad på mellan kronor per fullföljd behandling. Insemination Även för insemination med donerade spermier skiljer sig kostnaderna mellan landstingen. I norra sjukvårdsregionen uppgår den till kronor per behandling och i söder till cirka kronor. Varje kvinna kan komma att erbjudas tre inseminationsbehandlingar, vilket ger en kostnad på kronor till kronor. Läkemedel Beträffande insemination är läkemedelskostnaden marginell. När det gäller provrörsbefruktning med donerade spermier så kan kostnaden beräknas till ca kr per behandling, eventuellt något högre. Ersättning till och andra kostnader för spermiedonationen Den rekommenderade ersättningen till spermiedonatorer uppgår till 1,25 procent av ett prisbasbelopp, dvs. 550 kronor. I det beloppet är inte inräknat kostnader för läkarbesök och kuratorssamtal med donatorn samt screeningprover för bl.a.
8 8 (9) smittsamma sjukdomar. Ett läkarbesök kostar cirka kronor, ett kuratorsbesök cirka kronor och screeningprover lågt räknat kronor. En donator lämnar sperma vid cirka 10 tillfällen. 10 x 550 kronor =5 500 kronor i ersättning per donator. Beroende på provets kvalitet kan en sådan serie av prover användas till behandlingar. Cirka extra donatorer behövs. En ytterligare kostnad är frysning av spermieprover. Detta motsvarar spermieinfrysning/upptining/frysförvaring för en serie (10 st) infrysningar för en donator. Cirka timmars jobb, maskinell utrustning, flytande kväve etc, innebär en kostnad om kronor per donator. Kostnader för rekrytering av donatorer är inte inräknat i beräkningarna, men kommer att innebära betydande merkostnader. De potentiella spermiedonatorerna genomgår undersökningar för att utröna om de kan godkännas som donatorer ur både medicinska och psykosociala aspekter. Som exempel utförs infektionsscreening för att minimera risken för överföring av allvarlig smittsam sjukdom från donator till mottagare. Kromosomanalys kan utföras för att utesluta strukturella kromosomavvikelser hos donatorn. Den samlade bedömningen av donatorn, inklusive donatorns samtycke sammanställs och dokumenteras. Slutligt beslut om godkännande av donatorn fattas av läkare. Cirka 50 procent av alla som testar för att bli spermiedonatorer faller av någon anledning bort. Medgivandeutredning Om en så kallad medgivandeutredning ska utföras av socialtjänsten inför en assisterad befruktning av ensamstående kommer det att leda till ökade kostnader för kommunerna. Kostnader för detta får beräknas vid ev fortsatt beredning av frågan. Frågan om behovet av ökat ekonomiskt bistånd till ensamstående kvinnor med barn berörs inte i utredningen. Det är sannolikt att kommunerna kommer att få betala betydligt mer bistånd till gruppen ensamstående kvinnor med barn, för att dessa ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Enligt SCB befinner sig vart fjärde barn till en ensamstående under fattigdomsstrecket att jämföra med vart tionde barn till sammanboende föräldrar. Av de totalt barn som hamnar under fattigdomsgränsen lever nästan med en ensamstående mamma. I familjer med en ensamstående förälder är familjestödet ungefär en tredjedel av den disponibla inkomsten. Underhållsstödet och bostadsbidrag utgör en stor del av inkomsten i dessa familjer. En analys av hur förslaget påverkar barnfattigdomen och hur kommunernas ekonomi kan komma att påverkas bör göras enligt finansieringsprincipen.
9 9 (9) Kommunala finansieringsprincipen Finansieringsprincipen innebär att kommuner och landsting inte ska behöva höja skatten eller prioriera om annan verksamhet för att finansiera en av staten ändrad ambitionsnivå för landstingen eller kommuner. Principen är godkänd av riksdagen och har tillämpats sedan SKL anser att förslaget om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor är en förhöjd ambitionsnivå och att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Om en statlig ersättning uteblir blir konsekvensen att antingen får landstingen höja skatten, prioritera bort annan verksamhet eller att patienten själv får stå för hela avgiften för behandling. SKL anser att inget av dessa är lämpliga alternativ utan förespråkar en lösning där patienten betalar sedvanlig patientavgift om kronor, på samma sätt som heterosexuella eller lesbiska par. En förutsättning för detta är att dock att staten tar sitt ekonomiska ansvar genom finansieringsprincipen. Frågan landstingens ekonomiska kompensation bör således fortsatt beredas med SKL. Sveriges Kommuner och Landsting Anders Knape Ordförande Reservation lämnades av Kristdemokraterna, bilaga 1. Reservation lämnades av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bilaga 2.
10 RESERVATION Bilaga 1 Styrelsen Reservation från Kristdemokraterna Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Det finns inte skäl att öppna för att ensamstående ska kunna bli inseminerade inom ramen för svensk hälso- och sjukvård. Staten ska genom lagstiftning värna barns rätt till sin pappa. Kristdemokraternas mening är att pappor är viktiga för barn och att fler inte färre närvarande pappor i barns liv behövs. Svensk lagstiftning bygger på att pappor har ansvar för sina barn. Denna grund vill vi inte erodera. Barn som ska födas saknar egen röst. Därför måste vi värna barnens rätt. Barn med endast en förälder är mer utsatta, särskilt i händelse av förälderns sjukdom eller bortgång. Vi vet därutöver mycket lite om hur barn till donatorer upplever sin uppväxt. I samband med behandling av socialutskottets betänkande 2011/12:SoU26 Assisterad befruktning redovisade Anders Andersson som företrädare för Kristdemokraterna i ett särskilt yttrande våra motiv för att inte tillstyrka utskottets förslag om ensamstående kvinnors rätt till assisterad befruktning. Denna ståndpunkt har vi fortfarande byggd på FN:s barnkonvention och på att inta den svagare partens, barnets perspektiv. Därför yrkar vi avslag på detta yttrande.
11 RESERVATION Bilaga 2 Styrelsen Reservation från Miljöpartiet och Vänsterpartiet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Vi anser att par ska behandlas på samma sätt som enastående vid assisterad befruktning. Vi ser heller inga medicinska eller etiska skäl att särbehandla Man-till-Kvinna.
Yttrande över betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Isis Amer Wåhlin Eva Lestner TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-17 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, P 8 1 (5) HSN 1406-0766 Yttrande över betänkandet Assisterad
Läs merRekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning
REKOMMENDATION Vårt dnr: Bilaga 1 2014-11-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Ulrika Vestin Landstingsstyrelserna samt regionstyrelserna i Halland, Gotland, Skåne och Västra
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-12-01 LJ 2014/719. Förvaltningsnamn Avsändare
MISSIV 1(1) 2014-12-01 LJ 2014/719 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning
Läs merUppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning
Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,
Läs merRekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning
BESLUTSUNDERLAG 1/4 Ledningsstaben Maria Funk 2016-09-07 Dnr: HSN 2016-363 Hälso- och sjukvårdsnämnden Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad
Läs merRemissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29
Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29 Sammanfattande synpunkter I rapportens sammanfattning beskrivs att par som önskar genomgå
Läs merYttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden
MISSIV Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab-sek Datum 2014-08-26 Referens Dnr 140358 Landstingsstyrelsen Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer
Läs merRekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning 1
REKOMMENDATION 2016-05-19 Bilaga 1 Vårt dnr: 16/01938 1 (7) Avdelningen för vård och omsorg Åsa Sandgren Åkerman Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad
Läs merSocialnämndens utredning och fastställande av föräldraskap
MFoF informerar 2019:5 Socialnämndens utredning och fastställande av föräldraskap Mars 2019 Information från MFoF till socialnämnderna om utredning och fastställande av föräldraskap. Innehållet kompletterar
Läs merRiktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-10-15 1 (3) HSN 1509-1116 Handläggare: Carl-Gustaf Elinder Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 7 Riktlinjer vid assisterad befruktning hos
Läs merAssisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU3 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Sammanfattning I betänkandet behandlar socialutskottet regeringens proposition 2014/15:127 Assisterad befruktning
Läs merFastställande av föräldraskap Ersätter: 2005:64
Cirkulärnr: 07:5 Diarienr: 07/1258 Handläggare: Pernilla Krusberg Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2007-04-10 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnden eller motsvarande Rubrik: Fastställande av
Läs merModernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap. Magdalena Wikstrand Danelius (Justitiedepartementet)
Lagrådsremiss Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 8 februari 2018 Morgan Johansson Magdalena Wikstrand Danelius (Justitiedepartementet)
Läs mer2014-08-29 Dnr S1985:A/2014/32. Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm
2014-08-29 Dnr S1985:A/2014/32 Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Remissvar avseende rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15132 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) Assisterad befruktning för alla kvinnor
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15132 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) Assisterad befruktning för alla kvinnor 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1
Läs merSveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning
Tjänsteskrivelse Ärende 10 1(1) Regionkontoret Linda Jonsson, utvecklare Hälso- och sjukvårdsutveckling Linda.M.Jonsson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2014-11-27 RS140507, HSS140031 Regionstyrelsen
Läs merAssisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Civilutskottets yttrande 2015/16:CU2y Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Till socialutskottet Socialutskottet beslutade den 29 september 2015 att ge civilutskottet tillfälle att senast den
Läs merAssisterad befruktning etiska aspekter
Assisterad befruktning etiska aspekter Sammanfattning Smer rapport 2013:1 Att få bli förälder är för många människor grundläggande för meningsfullheten med livet. Bland dem som önskar få barn är uppskattningsvis
Läs merDelbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla Sammanfattning I delbetänkandet presenteras
Läs merRegeringens proposition 2014/15:127
Regeringens proposition 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Prop. 2014/15:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström
Läs merRegeringens proposition 2017/18:155
Regeringens proposition 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap Prop. 2017/18:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Linköping den 15 mars 2018 Stefan
Läs merDs 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
Läs merMeddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-3-25 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2018-12-31 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merRemissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016
2015-02-18 socialstyrelsen@socialstyrelsen Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt
Läs merStatens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)
Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande
Läs merSOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.
Skapat den Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual,
Läs merUppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning för ensamstående
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Planeringsenheten Regionsjukvården Datum 2016-09-02 Diarienummer 160435 Landstingsstyrelsen Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunne Arnesson Lövgren Strateg 044-309 31 33 gunne.arnesson.lovgren@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-20 Dnr 1601244 1 (5) Remissvar avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Olika vägar till föräldraskap SOU 2016:11
Yttrande 2016-06-14 Dnr 10.1-8599/2016 1(6) Avdelningen för regler och behörigheter Anna Giertz anna.giertz@socialstyrelsen.se Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt
Läs merAssisterad befruktning ja men var?
Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2018-12-29 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merSvar på remiss från SKL - Assisterad befruktning - uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden
I II ~ Landstinget DALARNA %'llaga AU q (04 A BESLUTSUNDERLAG La n dsti ngsstyrelsens Datum 2014-08-25 1 (3) Enhet för Medicinsk kvalitet Dnr LD14/01747 Uppdnr 850 2014-08-25 Svar på remiss från SKL -
Läs merRegeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)
1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens
Läs merMeddelandeblad. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling och skolhälsovården. April 2004 Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 74-85
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 74-85 Tid: 2016-09-13, kl 13:00-16:15 Plats: 84 Sal A, Regionens hus Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning
Läs merAssisterad befruktning etiska aspekter
Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)
Läs merAntagande av rekommendation om offentligt finansierad assisterad befruktning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Carl-Gustaf Elinder TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-18 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 4 1 (3) HSN 2016-3352 Antagande av rekommendation om offentligt
Läs merVad säger Smer om assisterad befruktning?
Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende
Läs merKommittédirektiv. Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Dir. 2013:70. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2013
Kommittédirektiv Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet Dir. 2013:70 Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga olika sätt att
Läs merAssisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 21 maj 2015 Morgan Johansson Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens
Läs merStatens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)
Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande
Läs merSocialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna
MFoF informerar 2019:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna Mars 2019 Information från MFoF till socialnämnderna om utredning när barn har
Läs merMFoF informerar 2018:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna
MFoF informerar 2018:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna Mars 2018 Information från MFoF till socialnämnderna om utredning när barn har
Läs merRegeringens proposition 2001/02:89
Regeringens proposition 2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet Prop. 2001/02:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 januari 2002 Göran Persson Lars Engqvist
Läs merÄldre. Frysa dina spermier? Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.
Äldre Frysa dina spermier? Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier. Den här informationen riktar sig främst till de som erbjuds nedfrysning av sina spermier, men även till föräldrar
Läs merRegler för barnlöshetsbehandling
HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med
Läs merTänk att ge andra. människor möjlighet att ge liv. Det måste vara det största och finaste någon kan göra.
Dela med dig av familjelyckan! bli donator Fertilitetsenheten, USÖ 2 Tänk att ge andra människor möjlighet att ge liv. Det måste vara det största och finaste någon kan göra. 3 Det största och finaste någon
Läs merBetänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Avdelningen för juridik Pål Resare Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Sammanfattning Sveriges
Läs merAssisterad befruktning: uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden maj 2014
2014-07-02 LiÖ 2014-614 1 (4) Ledningsstaben Henning Elvtegen Sveriges kommuner och landsting 118 82 Stockholm Nedanstående yttrande är framtaget i samråd med Landstinget i Kalmar län samt landstinget
Läs merStatens Medicinsk- Etiska Råd (Smer)
Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande
Läs merRemissyttrande avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) Ju2016/01712/L2
Landstingsdirektörens stab 2016-05-10 Ärendenummer: 2016/00377 Utvecklingsenheten Dokumentnummer: 2016/00377-2 Avdelningen för kunskapsstöd Elisabeth Andersson Till landstingsstyrelsen Remissyttrande avseende
Läs merEn bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning
En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning En lägesrapport om tillgången till och villkoren för assisterad befruktning i svensk sjukvård Stockholm, juli 2011 Gör det bättre Lägesrapport
Läs merAssisterad befruktning
Assisterad befruktning UPPFÖLJNINGSRAPPORT MED DEFINITIONER, REKOMMENDATIONER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN - MAJ 2014 VERSION 2 Assisterad Assisterad 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...
Läs merYttrande över Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3)
Skapat den Stockholm den 3 september 2007 Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for
Läs merSocialdepartementet STOCKHOLM Sammanfattning
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-12-16 Arbetsmarknadssektionen Stina Björk Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Begränsningar i föräldrapenningen
Läs merRekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning
BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum 2015-02-02 Sida 1 (4) Enhet för Medicinsk kvalitet Dnr LD14/03537 Uppdnr 949 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Rekommendation
Läs merDs 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Läs merYngre. Yngre. Frysa dina spermier? Bra att veta inför provlämningen
Yngre Yngre Frysa dina spermier? Bra att veta inför provlämningen Den här informationen riktar sig till de som erbjuds nedfrysning av sina spermier. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina spermier?
Läs merDs 2000:51 3. Förord
Ds 2000:51 3 Förord Statens medicinsk-etiska råd överlämnade år 1995 rapporten Assisterad befruktning synpunkter på vissa frågor i samband med befruktning utanför kroppen. I rapporten föreslås bl.a. att
Läs merOlika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 23 juni 2016
PM 2016:101 RI (Dnr 110-509/2016) Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 23 juni 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merJustitiedepartementet har genom remiss bjudit in landstinget att yttra sig över slutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11).
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-05-18 LS 2016-0422 Landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) Föredragande landstingsråd:
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds
Läs merKritik mot Socialnämnden i Helsingborgs kommun för handläggningen av ett ärende rörande barn födda genom s.k. surrogatmoderskap utomlands
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-05-22 Dnr 5744-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Socialnämnden i Helsingborgs kommun för handläggningen av ett ärende rörande barn födda genom s.k. surrogatmoderskap
Läs merAssisterad befruktning. Gemensamma regler och grundkrav för IVF i Sydöstra sjukvårdsregionen
grundkrav för IVF i Sydöstra Verksamhetscheferna för kvinnosjukvård 2015-01-23 2017-04-01 i sydöstra Assisterad befruktning. Gemensamma regler och grundkrav för IVF i Sydöstra Regler för offentligt finansierad
Läs merSlutbetänkande SOU 2018:4 Framtidens biobanker
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-06-15 Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Slutbetänkande SOU 2018:4 Framtidens biobanker Sammanfattning SKL välkomnar i allt
Läs merSlutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-06-10 VO Stab Åsa Sandgren Åkerman Justitiedepartementet 10333 STOCKHOLM Slutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) Sammanfattning SKL ser positivt på att
Läs merFrysa dina spermier? Bra att veta inför provlämningen.
Frysa dina spermier? Bra att veta inför provlämningen. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina spermier? Var kan jag lämna spermaprovet? Den här informationen riktar sig till unga killar som
Läs merFör dig och för alla (SOU 2017:40) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 2 oktober 2017
PM 2017:187 RVI (Dnr 110-1021/2017) För dig och för alla (SOU 2017:40) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 2 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merFörtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)
1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade
Läs merHälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB har inte gjorts i detta ärende. Landstingsstyrelsens beslut. 2 Riktlinjerna ska följas upp efter ett år.
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03525 126 Riktlinjer för äggdonation och spermiedonation finansierad med offentliga medel Bakgrund Från 2003 finns laglig möjlighet till äggdonation i Sverige, när
Läs merKALLELSE. Datum
KALLELSE Datum 2016-10-04 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 4 oktober 2016 Tid 10.00 Plats Smedjan,
Läs merBehandling av ofrivillig barnlöshet
Socialutskottets betänkande Behandling av ofrivillig barnlöshet Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet, tre motionsyrkanden som väckts
Läs merAssisterad befruktning KARTLÄGGNING OCH LANDSTINGENS ERBJUDANDEN NOVEMBER 2012- VERSION 2
Assisterad befruktning KARTLÄGGNING OCH LANDSTINGENS ERBJUDANDEN NOVEMBER 2012- VERSION 2 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nästa steg... 6 Barnlöshet... 7 Definition av ofrivillig barnlöshet...
Läs merOfrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska
Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska 20 april 2012 Claes Gottlieb IVF-gruppen vid Sophiahemmet Ofrivillig barnlöshet 15 % av alla par som vill ha barn Kvinnan 30% Mannen 30% Båda 30%
Läs merLag (2006:351) om genetisk integritet m.m.
Start / Dokument & lagar / Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. 2006:351 t.o.m. SFS 2015:18 SFS nr: 2006:351 Departement/myndighet: Socialdepartementet
Läs merModernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap
Socialutskottets betänkande 2017/18:SoU20 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken,
Läs mer11 Yttrande över betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) HSN
11 Yttrande över betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) HSN 2018-1201 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-1201 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-02-01
Läs merYttrande över betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68)
R2B YTTRANDE 1 (7) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) Regeringskansliets
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga1 2015-06-12 Avdelning för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet Fredsgatan 8 Postadress 103 33Stockholm För kvalitet
Läs merVårdprogram avseende regler för infertilitetsutredning och behandling för Norra sjukvårdsregionen
Fastställd i Förbundsdirektionen 2015-12-01 129 NRF Dnr 111/14 Vårdprogram avseende regler för infertilitetsutredning och behandling för Norra sjukvårdsregionen 2015-09-22 Sida 2 av 8 1 Innehåll 2 Vårdprogram
Läs mermed anledning av prop. 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:258 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merAgneta Holmström. Nationellt Donationscentrum
Agneta Holmström Nationellt Donationscentrum Socialstyrelsens organisation juni 2018 Styrelse Internrevision GD Rådet för styrning med kunskap 2016-09- Kommunikation Presstjänst Planerad kommunikation
Läs merJämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Förhandlingssektionen Charlotta Undén, Tina Eriksson, Carina Rajala Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny
Läs merDOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö
Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat
Läs merVad gäller första punkten ovan är lagen redan verkställd och då vi saknar juridisk sakkunskap har vi inte tagit ställning till punkt 4.
Till SFOGs styrelse SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap. Några synpunkter från Etik- ARG. Etik- ARG har inte officiellt bjudits in att yttra sig angående utredningen men då den tar upp flera etiska
Läs merNya regler om faderskap och föräldraskap SOU 2018:68
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Avdelningen för juridik Ylva Lindblom Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Nya regler om faderskap och föräldraskap SOU 2018:68 Sammanfattning Sveriges Kommuner och
Läs merYTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström
Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande
Läs merPrivata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)
2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt
Läs merRekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 11/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-09-13 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Rekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret Ärendenr: Sjukvårdsdelegationens
Läs merUpphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF
HSN 2008-09-02 p 4 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-08-07 HSN 0803-0508 Handläggare: Eva Lestner Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF Ärendet Förslag
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om genetisk integritet m.m.; SFS 2006:351 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser
Läs merAnsvar för de försäkringsmedicinska utredningarna
YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/06555 2017-01-20 - Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna Sammanfattning Sveriges
Läs merYTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET FÖR DIG OCH FÖR ALLA DELBETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM REGLERING AV BIOBANKER, SOU
1 (5) Er beteckning S2017/03374/FS Regeringskansliet Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET FÖR DIG OCH FÖR ALLA DELBETÄNKANDE AV
Läs merLag (2006:351) om genetisk integritet m.m.
Page 1 of 6 SFS 2006:351 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 2006-05-18 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:262 Lag (2006:351) om genetisk
Läs merKompetens och ansvar (SOU 2010:65) Remiss från Socialdepartementet
PM 2011:22 RVII (Dnr 001-2547/2010) Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Kompetens
Läs merVem är ett barns juridiska förälder?
Örebro Universitet Institutionen för juridik, psykologi och social arbete Rättsvetenskap avancerad nivå, enskilt arbete, 30hp VT 2013 Vem är ett barns juridiska förälder? Författare: Sara Gillstrand Handledare:
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merOFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus
OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär
Läs mer