TUMMELISA LÄRARHANDLEDNING. Teaterupplevelse på Örebro Teater för skolår 3-6

Transkript

1 TUMMELISA nyskriven musikal av Erik Norberg och Christer Christensson, fritt efter H.C. Andersen LÄRARHANDLEDNING Teaterupplevelse på Örebro Teater för skolår 3-6 INNEHÅLL: OM LÄRARHANDLEDNINGEN OCH TUMMELISA Sid 2 INFÖR TEATERBESÖKET 3 ENSEMBLEN 4 MUSIKERNA, LIBRETTO, KOMPOSITION OCH REGI 5 KOREOGRAFI, SCENOGRAFI, KOSTYM, LJUS OCH MASK 6 RESUMÉNS SYFTE OCH RESUMÉ 7-10 SAMTALSGUIDE 11 NÅGRA ORD FRÅN EN REKTOR 12 CREDLISTA 13

2 2 OM LÄRARHANDLEDNINGEN Denna handledning ger ingångar till samtal kring föreställningen och elevernas upplevelser av den. Här finns en resumé samt uppslag om hur man kan få igång ett samtal eller efterarbete med eleverna kring föreställningen. VAD HANDLAR DET OM Tummelisa är en miniatyrflicka som flyr från sin överbeskyddande mamma till djuren i skogen. Här blir hon uppsnärjd i andras drömmar och behov: Paddan och Skalbaggen vill gifta sig med henne, medan Råttan vill gifta bort henne med skogens tyrann. Bara Svalan är intresserad av henne för hennes egen skull, men när vintern kommer försvinner han. Nu är det bara Tummelisas eget mod som kan rädda henne från ett liv i underjorden med den otäcka gamla Mullvad. Men har hon det modet? För att få fler ingångar och tankar kring hur teaterupplevelser kan bearbetas i skolan kan man beställa skriften Att öppna nya världar på Riksteaterns webbplats: skolscenen.riksteatern.se/attoppnanyavarldar. Samtalet efter en föreställning är, precis som den kvalitativa teatern, en resa ut i okänd mark där frågorna är viktigare än svaren. I samtal öppnas möjligheter att möta tankar, känslor och sammanhang som vidgar våra referensramar och ger oss nya erfarenheter. Att samtala och diskutera är ett sätt att formulera och pröva antaganden, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska olika påståenden och förhållanden. VARFÖR TUMMELISA Tummelisa är en föreställning om hur viktigt det är att tänka själv. Att det inte alltid är dåligt att säga nej till saker. Ibland handlar ju ett nej om att man lyssnar och litar på sitt eget omdöme. Idag utsätts barn, kanske särskilt flickor, för mycket press och förväntningar. Det kan handla om allt från utseendekrav till vem man får eller inte får vara tillsammans med. I en sån tid tror vi det är extra viktigt med berättelser som handlar om att hitta sitt eget värde.

3 3 INFÖR TEATERBESÖKET För att få en så bra upplevelse som möjligt är det viktigt att eleverna är förberedda på sitt teaterbesök. Berätta lite om handlingen i pjäsen, ungefär det som står i början av lärarhandledningen. Förbered eleverna också kring vad ett teaterbesök är för något och hur det är att gå på teater. Diskutera t ex skillnaden mellan teater och film att teater är något som sker i verkligheten och att skådespelarna ser och hör allt som publiken gör. Du kan också prata kring deras tidigare erfarenheter av teaterbesök. Har de sett teater tidigare? Vilken föreställning var det?

4 4 ENSEMBLEN Föreställningens mask & kostym kan göra det lite svårt att se vilken skådespelare det är som spelar de olika rollerna. JENNY NORÉN spelar FJÄRIL & SPINDEL ELIN SKARIN spelar TUMMELISA PARWIN HOSEINIA spelar PADDMOR PER ANDERSSON spelar PADDA TORE NORRBY spelar MULLVAD MARKUS CHRISTENSEN spelar SVALA CAMILLA LARSSON spelar RÅTTA VICTOR STÅHL SEGERHAGEN spelar SKALBAGGE

5 5 MUSIKERNA CHRISTER CHRISTENSSON Kapellmästare KNAPP BRITA PETTERSSON Violin LIBRETTO ERIK NORBERG född 1967 i Kiruna, utbildad vid Dramatiska Institutet , frilansande dramatiker, kompositör och filmmanusförfattare. Har bl a skrivit manus till filmen Populärmusik från Vittula. För Örebro Länsteater libretto och musik (med Alexander Öberg) till bl a musikalerna Vredens Druvor (översättning), Lasse-Maja, Boxaren och Bläck eller Blod. Tillsammans med Johanna Garpe på Stockholms Stadsteater Livläkarens besök efter P O Enquists roman, samt Donna Juanita, fritt efter HasseåTage. Erik är bosatt i Saltsjöbaden, Nacka. REGI ISABELLE MOREAU tillhör Örebro länsteaters fasta ensemble och är utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Hon har även regisserat flera mycket uppskattade uppsättningar, exempelvis Lejonets unge, I skuggan av San Siro, Så går en dag, Flyktbilen och Pojke med resväska. På scenen har man bland annat kunnat se henne i Lasse-Maja Musikalen, Tribes, Drottningens juvelsmycke, Effekten, Tvättid, Befrielsefronten och Det som är vårt. MAJA MOLANDER Cello JOHAN SANDLUND Bas ERIK LÅNG Marimba & slagverk KOMPOSITION CHRISTER CHRISTENSSON är fast anställd musiker och kompositör på Örebro länsteater. Han är utbildad vid Malmö musikhögskola och har skrivit och arrangerat musik till otaliga föreställningar på Örebro länsteater. Han har också medverkat som skådespelare i ett flera produktioner. Han var kapellmästare i både Chaplin och Drottningens juvelsmycke, och kompositör till musiken i Medeas barn och Stormen. Han har även kunnat ses i Befrielsefronten och Tvättid.

6 6 KOREOGRAFI JOHANNA LINDH. Efter att ha jobbat 20 år som dansare på Cullbergbaletten har Johanna de senaste åren koreograferat för både teater, film och Opera. Bl.a. på Dramaten, Ensembleverket samt Dalhalla Opera. SCENOGRAFI HANNA CECILIA LINDKVIST är verksam som scenograf och kostymdesigner, utbildad på Konsthögskolan Valand ( ) i Göteborg och på Dramatiska Institutets Scenografilinje ( ) i Stockholm. Sedan examen har hon arbetat med en mängd uppsättningar för bl a Uppsala Stadsteater, Scenkonst Sörmland och Folkteatern i Gävleborg. Här hos oss på Örebro länsteater har Hanna Cecilia tidigare gjort scenografi till bl a Amadeus (2011) och Fröken Julie (2011). designer och illustratör. Hon är utbildad vid Ecole des Beaux-Arts de Rennes och Konstfack. Hon har arbetat med kostymdesign på såväl Dramaten, Orionteatern och Turteatern. Under förra året var var hon aktuell med kostymdesignen för Hans och Greta på Dramatens Elverket och Begränsat utrymme på Turteatern. Här hos oss på Örebro länsteater var hon ansvarig för kostymerna i Drottningens juvelsmycke. LJUS KENNY NILSSON är utbildad Teatertekniker på Dramatiska Institutet ( ), men har arbetat som frilansande ljustekniker och ljusdesigner sedan millenieskiftet. Kenny har arbetat på scener som Malmö Opera, Teater Galeasen och Playhouse Teater. Sedan 2014 är han fast anställd på Örebro länsteater och har gjort ljusdesign till Tvättid. JONNA BERGELIN är verksam som kostymfått våra skådespelare att se vackra, fula, skrämmande, unga och gamla ut. Giovanni är en sällsynt skicklig hantverkare som handtillverkar peruker, skulpterar hår och sminkar vår ensemble. KOSTYM MASK JONNA BERGELIN och GIOVANNI INDELICATO. Giovanni Indelicato är mask- och perukansvarig på Örebro länsteater och har under många år

7 7 RESUMÉNS SYFTE Här följer en mer detaljerad beskrivning av pjäsens handling. Resumén är tänkt som ett stöd för dig som pedagog att minnas föreställningen. Den ska inte användas som ett facit, varje framförande är olika och alla upplever, ser och minns olika saker. Däremot beskrivs händelser och scener i kronologisk ordning i resumén. RESUMÉ: AKT 1, TUMMELISA En flicka leker med gosedjur i ett rum. Plötsligt kommer två av gosedjuren, Padda och Paddmor i full storlek, in genom fönstret. De pratar med flickan och hon berättar att hon kallas Tummelisa. Padda blir förtjust i Tummelisa och han och Paddmor bestämmer sig för att ta henne med sig, så att Padda senare ska kunna gifta sig med henne. Vi förflyttas till en skog med en å, där paddorna lämnar Tummelisa på ett näckrosblad. Tummelisa ber en förbiflygande fjäril om hjälp och fjärilen riskerar sitt korta liv genom att flyga Tummelisa till skogen. De första Tummelisa ser när hon kommit fram är de två paddorna. De samlar mask tillsammans med en råtta, en skalbagge och en spindel. Skalbagge upptäcker Tummelisa och blir också han förtjust i flickan. Han berättar att de alla lyder under skogens lag och sin härskare, herr Mullvad. När de andra djuren upptäcker Tummelisa börjar de håna och förminska henne och kräver att även hon tar sin del i arbetet. Tummelisa drar sig undan och funderar över sitt värde. En svala dyker upp, lyssnar på hennes klagan och uppmanar henne att våga säga nej till sådant hon inte vill. Svala underordnar sig inte ordningen som de andra djuren och när de dyker upp igen, börjar han driva med dem och deras underdånighet. Plötsligt hörs Mullvad närma sig från underjorden. Djuren förbereder sig hastigt för att ombesörja hans årliga bad medan Tummelisa och Svala observerar på avstånd. Djuren servar Mullvad i badet och han förhör sig samtidigt om maskplockningen. Råtta och Spindel tävlar om att ha lyckats bäst. Svala härmas och driver återigen med ordningen i en sångduell med Mullvad. Han sjunger om ljus, frihet och lättsamhet medan Mullvad förordar lydnad, plikt och mörker. Mullvad förbereder sen länge en slutgiltig flytt ner i underjorden men tvekar inför mörkret och kylan.

8 8 RESUMÉ: AKT 1, TUMMELISA fortsättning När Tummelisa plötsligt ger ord åt sol och värme blir Mullvad berörd och nyfiken på nykomlingen. Han vill höra mer av hennes röst innan han sedan åter försvinner ner i underjorden. Svala och Tummelisa fortsätter leka och njuta av sommaren medan de andra djuren stretar på med masksamlandet inför vintern. Ett höstlöv faller och alla utom Svala får bråttom att gå i ide. Tummelisa lämnas kvar. Svala berättar att han måste flyga söderut men när Tummelisa gråter av övergivenhet lovar han be svalorna hjälpas åt att ta henne med. Han flyger iväg och Tummelisa väntar helt ensam ute i kylan. När Svala inte kommer tillbaka försöker hon bli insläppt hos något av djuren. Alla vägrar men till slut öppnar Råtta sin dörr. Maten tryter i råttboet. Råtta manar Tummelisa att foga sig och göra sin plikt, annars blir hon utkastad. Tummelisa försöker följa Råttas befallningar men inget duger. Nu hotar svälten, men till slut får Råtta en idé och beger sig med Tummelisa till Mullvads håla. Spindel tar emot men blir utkörd av Mullvad när Råtta vill prata affärer i enrum. Råtta ber Tummelisa sjunga om solen och värmen igen och Mullvad blir förtjust. Tummelisa tror att hon sjungit för mat men hör plötsligt Råtta uppmana herr Mullvad att gifta sig med henne mot att Råtta själv får fyllda skafferier. Mullvad är positiv till att gifta sig och Tummelisa får vintern på sig att fundera. När våren kommer ska bröllopet stå. På hemväg genom den tunnel som Mullvad iordningställt, vill Råtta att Tummelisa ska baktala Spindel inför Herr Mullvad. De stöter på det döda djur, som Mullvad varnat för. Råtta blundar och skyndar vidare men Tummelisa upptäcker att det är Svala som ligger där och stannar för att ta hand om honom. Hon förbereder sig för att dö tillsammans med Svala, när hon plötsligt hör hans hjärta slå. PAUS RESUMÉ: AKT 2, TUMMELISA Djuren är fullt sysselsatta med att förbereda sig inför bröllopet. De fantiserar samtidigt om den nya ordningen, när Mullvad nu drar sig tillbaka och de hoppas att det kan bli möjligt för dem att få gifta sig med vem de vill.

9 9 RESUMÉ: AKT 2, TUMMELISA fortsättning Råtta och Spindel ser sig båda som självklara efterträdare till Mullvad. Djuren konstaterar att Tummelisa går på dagliga besök till Mullvad och verkar ha fogat sig i sitt öde men Spindel är misstänksam. När Mullvad hastigt dyker upp och berättar att Tummelisa bara gjort snabba besök hos honom på grund av sjukdom den senaste tiden så förstår djuren att det inte alls är Mullvad som Tummelisa har gått till. Djuren undrar vad hon egentligen har för sig. De följer efter, hittar henne med Svala i tunneln och hör hennes planer på att fly. Svala försöker återigen lära Tummelisa att våga säga nej. Djuren återvänder upprörda från tunneln. De förstår att Mullvad nu riskerar att bli kvar ovan jord som deras härskare och de bestämmer sig för att sätta stopp för flykten. De funderar igen på varför de inte får gifta sig med vem de vill och på vem som ska ta över efter Mullvad. När Tummelisa kommer tillbaka förhör djuren henne om var hon varit men hon avslöjar ingenting. Djuren lurar i henne att hon har fått med sig förgiftad mask från Mullvad och Tummelisa blir förkrossad när hon tror att hon gett Svala giftig mask att äta. Hon avslöjar att hon vårdat och matat honom i tunneln hela tiden. Hon vill gå tillbaka till Svala men hindras av de andra. Djuren skickar iväg Padda och Skalbagge, för att göra sig av med Svala. Råtta skickar med en kniv. Till Tummelisa säger de att hans döda kropp måste fraktas iväg. Padda och Skalbagge går till Svala i tunneln men ingen av dem klarar av att genomföra sitt uppdrag och man ser dem föra iväg Svala mot ett okänt öde. Padda och Skalbagge antyder till Spindel att uppdraget är slutfört. Tummelisa sörjer Svala och fortsätter att besöka tunneln. Hon träffar Mullvad i tunneln och de talar om hur deras gemensamma liv i underjorden kommer att gestalta sig. Mullvad säger att Tummelisa kan få allt som hon fruktar att hon kommer att sakna - utom friheten. Råtta tycker att Tummelisa ska vara glad och tacksam och foga sig i sitt öde men Tummelisa värjer sig och kan inte glömma Svala. Bröllopsdagen är inne och Tummelisa kommer, klädd till brud.

10 10 RESUMÉ: AKT 2, TUMMELISA fortsättning Tummelisa vill lägga blommor på Svalas grav och frågar var den är. Djuren uppmanar henne att glömma Svala men Padda försäger sig och hon förstår att han fortfarande är vid liv. Mullvad anländer och vill börja med att tillkännage sin efterträdare. Spindel och Råtta gör sig beredda. Spindel hinner tacka för förtroendet innan hon inser att Mullvad utsett Råtta till att ta över makten. Råtta meddelar att den gamla ordningen ska upprätthållas och djuren kan inte dölja sin besvikelse. Fler och fler av djuren revolterar och faller in i sången. Råtta försöker förgäves skapa ordning och ursäktar sig frustrerad inför Mullvad, som erkänner att han aldrig trott att Tummelisa verkligen ville ha honom. Råttan och Mullvad försvinner ner i underjorden. Sagan avslutas med att Tummelisa återvänder till gosedjuren i sitt flickrum. Hon ser Svala genom fönstret och de ger varandra ett tecken. SLUT Råtta inleder vigselceremonin men allting stannar upp när Tummelisa inte svarar på om hon tar Mullvad till sin make. Råtta ställer frågan igen och Tummelisa viskar till slut fram ett nej, som följs av flera, med allt starkare röst. Plötsligt hörs Svalas röst långt uppifrån: Bra där, fortsätt!. Tummelisa lyser upp, Svala ansluter och han och Tummelisa dansar och sjunger igen om vikten av att våga säga nej till det man inte vill.

11 11 SAMTALSGUIDE Vi kommer ihåg olika saker efter en föreställning och vi berörs på olika sätt av olika skeenden på scenen. Att tillsammans försöka beskriva och reflektera över vad som hände under en föreställning kan vara ett sätt att komma åt olika delar i pjäsen. Att föra samtalet från en beskrivande nivå över associativ nivå till en mer personlig nivå kan vara en väg att komma ifrån mer svepande omdömen som bra eller dåligt. Nedan beskrivs hur ett samtal kan läggas upp. Minnesrunda. I den första beskrivande fasen är tanken att elever i sina beskrivningar ska hålla sig nära det som hände på scenen. Låt så många elever som möjligt bidra med lika delar fram till att hela pjäsen återberättats av barnen. En gemensam beskrivande minnesrunda blir på detta sätt en överenskommelse om vad som faktiskt hände på scen. Prova gärna frågor som: Minns du hur det började? Hur många var de på scenen? Hur såg de olika karaktärerna ut? Hur rörde de sig? Var de ensamma, var för sig, eller var de tillsammans? Beskrivningarna bidrar till att påminna varandra om händelser som först kanske inte förefallit så viktiga men som kan visa sig ha haft stor betydelse för hur eleverna uppfattade och upplevde pjäsen. Reflektionsrunda. En beskrivande del kan följas av frågor om hur eleverna associerar kring olika händelser i pjäsen. En första reflektionsrunda rör sig oftast om de associationer vi har gemensamt. Denna diskussion kan också handla om de delar man inte finner trovärdiga. Prova frågor som: Vad tänker du på i den scen du beskriver? Hur tänker de andra i gruppen om samma scen? Personliga reflektioner: I tredje nivån lyfter man fram mer personliga reflektioner, såna som eleverna kan vara ensamma om att ha. Prova frågor som: Har ni upplevt situationer där det är svårt att säga nej, fast det känns som att ni borde? Hur gör människor för att övertala någon att göra något den egentligen inte vill? Förslag på diskussionsfrågor till pjäsen Tummelisa: Hur var de olika figurerna i pjäsen? Vad hade de för egenskaper? Hur stor rätt har vuxna att bestämma över barn? Har man alltid rätt att säga nej? Är det alltid bra att säga nej? I pjäsen vill djuren gifta bort Tummelisa för att bli av med Mullvaden. Finns det tillfällen då det är rätt att någon får offra sig för gruppens bästa?

12 12 NÅGRA ORD FRÅN EN REKTOR Gunilla Nauwerck Barn och utbildningsförvaltningen Norrtullskolan I mitt klassrum stod en stor, röd soffa. Jag minns mina elever, de sjuåriga flickorna och pojkarna. Hur de satt där och dinglade med benen medan de väntade på att jag skulle slå upp boken och börja läsa. Jag minns hur de andäktigt lyssnade när jag läste om den lilla Tummelisa. Hon som under nätterna sov tryggt i en vagga av valnötsskal och på dagarna rodde runt i sin vattenskål. Men alla sagoflickor och sagopojkar växer upp och blir äldre och när de gjort det finns det oftast bara ett slut på historien; någon väljer ut den de ska gifta sig med. Och där någonstans i början på sagan såg jag plötsligt hur mina elever förändrades. Nu ville de inte längre lyssna, nu ville de själva berätta. Berätta att det var PRECIS så där det hade varit för någons syster eller kusin och PRECIS så här det skulle bli för dem också. till sist ändå fick, bestämma själv vem hon tänkte leva sitt liv tillsammans med. Gång på gång fick jag bläddra tillbaka till bilden med paddan som rövar bort Tummelisa åt sin son och den där råttan leder ner Tummelisa genom de vindlande gångarna, ner i underjorden och mörkret, dit där mullvaden väntar. Det var då, när jag läste högt om Tummelisa, som jag på allvar insåg hur alla dessa folksagor, som för mig aldrig handlat om något annat än en vacker och grym overklighet tagna ur en helt annan tid, ofattbart nog är många barns vardag - här i tvåtusentalets Sverige! Efter hand förstod jag vilket magiskt redskap folksagan är för skapa de förutsättningar som krävs för att som barn kunna sätta ord på det mest skrämmande och smärtsamma som finns; vuxnas svek. Utifrån samtalen med eleverna kunde jag sedan i min tur lyfta alla människors rätt till sitt eget liv, sin egen kropp och sina egna val, på ett sätt som jag aldrig skulle kunnat göra utan sagan som grund. Mina sjuåriga elever var helt överens om att de själva aldrig skulle få göra det Tummelisa

13 13 TUMMELISA nyskriven musikal av Erik Norberg och Christer Christensson, fritt efter H.C. Andersen MEDVERKANDE: TUMMELISA Elin Skarin PADDA Pär Andersson PADDMOR Parwin Hoseinia FJÄRIL, SPINDEL Jenny Norén SKALBAGGE Victor Ståhl Segerhagen RÅTTA Camilla Larsson SVALA Markus Christensen MULLVAD Tore Norrby KAPELLMÄSTARE Christer Christensson VIOLIN Knapp Brita Pettersson CELLO Maja Molander BAS Johan Sandlund MARIMBA & SLAGVERK Erik Lång LIBRETTO Erik Norberg MUSIK & KAPELLMÄSTARE Christer Christensson REGI Isabelle Moreau KOREOGRAFI Johanna Lindh SCENOGRAFI Hanna Cecilia Lindkvist KOSTYM Jonna Bergelin MASK & PERUK Jonna Bergelin och Giovanni Indelicato LJUS Kenny Nilsson ANIMATIONER Helene Berg VIDEOTEKNIK Kenny Nilsson LJUDDESIGN Anders Ryding Hallin BACKLINETEKNIKER Philip Henning LJUDKONSULT Linnéa Carell/LC Sounddesign LJUSTEKNIK Kenny Nilsson LJUSASSISTENT Pontus Engström REKVISITA Helena Jonsson ATTRIBUT Jenny Eklund, Jens Haraldsson och Torbjörn Helander, Helena Jonsson, Hanna Cecilia Lindqvist och Kristin Wester SCENTEKNIK Håkan Almgren och Jens Haraldsson DEKORVERKSTAD Jenny Eklund, Jens Haraldsson och Torbjörn Helander MÅLERI Bengt Johansson KOSTYMATELJÉ Marie Östling DJURKOSTYMER/SPECIALKOSTYM Tim Mårtenson/ Tims Time och Sebastian Löjdkvist KOSTYM TUMMELISA Susanne Prihm MASKÖRER Giovanni Indelicato och Linda Nieminen SUFFLÖS Frida Beckman PRODUCENT ÅsaClara Örn DRAMATURG Anders Duus TEKNISK CHEF Ronny Andersson KOMMUNIKATIONSANSVARIG Katarina Tolgfors INFORMATÖR Daniel Andersson ANSVARIG BILJETTKASSA Eira Jäppinen FÖRESTÄLLNINGSFOTO Daniel Andersson AFFISCHFOTO Stefanie Andersson REKLAMBYRÅ Liljedal Communication AB KONSTNÄRLIG LEDARE Michael Cocke VD Petra Weckström RESUMÉ TUMMELISA Kristin Wester LAYOUT LÄRARHANDLEDNING Jenny Tallén Lärarhandledningen är gjord i samverkan med Riksteatern Mer information hittar du på Föreställningens längd 2 timmar inkl paus. Fotografering och ljudupptagning av föreställningen är ej tillåten. Tack till alla våra teatervärdar, Svenska kammarorkestern, Malmö Opera, Svetshuset Örebro, Örebro Kulturskola, klass 6 A på Rostaskolan, Frida Beckman och Pia Olby.