VA- OCH DAGVATTENUTREDNING ROLLSBO ÖSTERGÅRD INNEHÅLL. Sammanfattning sid 2. 1 Syfte och bakgrund sid 2. 2 Områdesbeskrivning sid 2

Transkript

1 KUNGÄLVS KOMMUN VA- OCH DAGVATTENUTREDNING ROLLSBO ÖSTERGÅRD ADRESS COWI AB Södra Förstadsgatan Malmö TEL FAX WWW cowi.se UTREDNING INNEHÅLL Sammanfattning sid 2 1 Syfte och bakgrund sid 2 2 Områdesbeskrivning sid 2 3 Förutsättningar sid 3 4 Beräkningar dagvatten. sid 5 5 Förslag till dagvattenhantering vid tillkommande verksamsytor. sid 7 PROJEKTNR DOKUMENTNR. VERSION SLUTGILTIG HANDLING UTGIVNINGSDATUM , REV UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND

2 2/11 Sammanfattning En VA- och dagvattenutredningen ska göras på en översiktlig nivå för att vara underlag för detaljplanearbete och vara en del av samrådshandlingarna. För större delen av det utökade verksamhetsytorne finns kommunalt vatten och avlopp utbyggt frånsett för ett mindre område vid bigården. Möjlighet finns att försörja bigården med omkringliggande verksamheter med kommunalt VA. Önskemål finns att utöka verksamhetsområden vid Signalgatan genom att en mindre del av grönområde omvandlas till verksamhetsyta. Vid kontroll av dimensionerande dagvattenflöden som tillförs kommunens dagvattenledningar i Signalgatan framkom att dagvattenledningarna ej har tillräcklig kapacitet att avleda de dimensionerande regn de enligt norm skall kunna avleda. Detta medför att det finns risk för att de dagvatten som inte dagvattenledningarna kan ta emot kommer att avledas på gatan. Översvämningsrisk finns för de verksamhetsytor som ligger lägst. Regnvattenflödet från de nya verksamhetsytor bör fördröjas för att inte ytterligare belasta dagvattenledningarna i gatorna. Genom att mindre ombyggnader av gatorna kan stora regn avledas ovanpå gatorna utan att förorsaka skador inom intilliggande verksamhetsytor. 1 Syfte och bakgrund COWI har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning inför detaljplanarbete för del av verksamhetsområde Rollsbo Östergård. Hela verksamhetsområdet norra Rollsbo skall studeras i ett sammanhang med gemensamma utredningar som ex en dagvattenutredning. 2 Områdesbeskrivning Rollsbo är det största verksamhetsområdet i Kungälvs kommun och ligger i anslutning till E6:an. Efterfrågan på mark för verksamheter är mycket stor. I förslaget till ny översiktsplan, ÖP 2010, föreslås verksamhetsytor framförallt tillkomma genom förtätning av befintliga verksamhetsområden som Rollsbo. Utökning av verksamhetsområden finns redovisade i Förslag till nya verksamhetsområden i Rollsbo, detaljplaneprogram för del av Rollsbo 1:32 m.fl. Detaljplaneprogrammets föreslagna utökade verksamhetsytorna är belägna inom område B, C och D. Den senaste revidering av de utökade områdena som har beaktats i denna utredning är daterad Område B gäller utökning av verksamhetsytor för de befintliga fastigheterna inom kvarteren Brytaren och Stiftet. Befintligt avrinningsområde är 6,5 hektar och ny föreslagen verksamhetsyta är ca 1,2 hektar (förslag till ny verksamhetsyta för Kondensatorn är ej medräknad). Område C gäller för den befintliga fastigheten Tändkabeln 1. Befintligt avrinningsområde är 4,3 hektar och ny föreslagen verksamhetsyta är ca 2 hektar. Område D gäller den del av stamfastigheten som nyttjas som bigård samt angränsande område som blir nya fastigheter för verksamheter. Ny föreslagen verksamhetsyta är ca 0,5 hektar.

3 3/11 3 Förutsättningar En VA- och dagvattenutredningen ska göras på en översiktlig nivå för att vara underlag för detaljplanearbete och vara en del av samrådshandlingarna. Utredningen skall visa vilka va-anläggningar och ledningar som behöver byggas för att komma fram till det föreslagna planområdet och hur man kan bygga ut va-anläggningar och ledningar inom planområdet. Utredningen skall också beskriva hur dagvattnet i området skall omhändertas och vilka anläggningar som behövs för detta. Kommunens strävan är att ekologisk dagvattenhantering skall tillämpas inom planområdet med syfte att minimera dagvattnets negativa miljöpåverkan. Dagvattnet ska bromsas upp och vara rent när det når recipienten och markens hydrologiska balans skall bevaras. Kommunala huvudledningar för vatten- och avlopp är utbyggt inom hela planområdet. Samtliga fastigheter inom område B och C är anslutna till kommunalt VA. För område D gäller att ingen VA-servisledning har dragits fram till bigården. 3.1 Tidigare utförda utredningar Norkonsult har beskrivit områdets geologiska karaktär. De aktuella områdena utgörs av mycket bergig naturmark. 3.2 Befintliga dagvattenhantering 3.21 Befintliga dagvattenhantering från fastigheter Vid nyexploatering av verksamhetsytor skall enligt kommunens bestämmelser dagvatten från fastighet fördröjas/ infiltreras enligt följande krav; Fördröjningsmagasinet skall dimensioneras för att rymma volymen från ett dimensionerande 10-årsregn. Det är de hårdgjorda ytorna på fastigheten som skall medräknas. Gräsytor behöver ej tas med i beräkningen. Dimensionerande utloppsflöde från fördröjningsmagasinet skall vara 2 l/s per m² hårdgjord yta. Exempel: Vid m² hårdgjord yta på fastigheten erfordras en effektiv magasinsvolym på 17 m³ med ett utloppsflöde på 2 l/s. Vid infiltration från magasinet till omgivande mark töms magasinen snabbare vilket gör att magasinet är snabbare startklart för nytt regn. Även en ekologisk dagvattenhantering erhålls genom infiltrationen från magasinet till omgivande mark. Enligt uppgift uppfylls kommunens målsättning om en fördröjning av dagvatten enbart för fastigheten Tändkabeln 1 som är belägen inom område C. Inom fastigheten Tändkabeln 1 finns ett underjordiskt magasin som fördröjer dagvattnet innan det släpps ut i befintlig slänt mot naturområde väster om Rattvägen. Denna lösning är ett utmärkt exempel på en lokal ekologisk dagvattenhantering.

4 4/ Befintliga dagvattenhantering från gator Rattgatan mellan kvarteren Kondensatorn och Rotorn/Stiftet är färdigställd med kantsten på båda sidor och med en upphöjd gångbanan utmed ena sidan av gatan. Avvattning av övriga gator sker till vägdiken då gatorna ej är färdigställda med kantstenslinjer/upphöjda gångbanor. Gatorna är utförda med dagvattenbrunnar i planerad kantstenslinje vilket då gångbanor byggs hindrar vägvattnet att nå vägdikena. Det försämrar en ekologisk dagvattenhantering om gångbanorna utförs upphöjda med kantsten.

5 5/11 4 Beräkningar dagvatten 4.1 Beräkningsförutsättningar dagvatten för befintliga förhållanden Enligt Svenskt Vattens publikation P90, som används som riktlinjer för dimensionering av allmänna avloppsledningar, skall dagvattenledningarna klara ett dimensionerande 2- årsregn vid fylld ledning (med en trycklinjen som ej är högre än ledningens hjässa). Efter kontroll med godkänt resultat för ett 2-årsregn görs beräkning för kontroll av kapacitet av ledningssystemet för ett 10-årsregn då trycklinjen tillåts gå upp till markytan. Sistnämnda beräkning är mer komplicerad och utförs då ledningssystemetet har kapacitet att klara 2-årsregn Dagvattenberäkning för befintliga förhållanden inom område B. - Vid beräkning av dagvattenflöden i kommunens dagvattenledningar vid dimensionerande regn finns det några trånga sektioner i ledningsnätet vilket medför uppdämning redan vid dimensionerande 2-årsregn. Risk för skador på grund av översvämning av mark uppströms en trång sektion är dock generellt låg då större delen av område B är beläget högt. De områden som kan drabbas av översvämning vid stora regn ligger i de lägre delarna av planområdet. Åtgärder bör vidtagas så att "överskottsvatten vid kraftiga regn kan avledas ytledes på gatan. De trånga sektionerna i dagvattensystemet för område B redovisas på planritning VA-B1. För den norra delen av Signalgatan är ledningssystemet redan överfull vid mera normala regn som ex ett 2-årsregn. Dagvattenledningen klarar ej kravet på att ha en kapacitet att klara ett 2-årsregn. Marginalen att klara ett 10-årsregn utan översvämning är därmed låg. Vid stora regn kommer det dagvatten som inte får plats i dagvattenledningarna rinna ovan mark till lägre nivåer. Riskområdet för översvämning vid stora regn är vid fastigheten Kondensatorn 12. Vid befintliga förhållanden för södra delen av Signalgatan är ledningssystemet redan fullt vid mera normala regn som ex ett 2-årsregn. Marginalen att klara ett 10-årsregn utan översvämning är därmed låg. Vid stora regn kommer det dagvatten som inte får plats i dagvattenledningarna rinna ovan mark till lägre nivåer. De dagvattenledningar som ej klarar av ett 2-årsergn är ledningssträckorna med dimension D400 resp D300. Risk för översvämning vid stora regn finns för fastigheten Stiftet 9 eftersom fastigheten är belägen lägre än Signalgatan. Vid stora regn, som inte kan tas hand om i dagvattenledningarna i gatan, kommer stora regnvattenflöden rinna ytledes mot de lägre delarna av Signalgatan. Signalgatans stora lutning på över 4% medför att vattnet som rinner ovanpå gatan kommer att få en hög hastighet. Då fastigheten Stiftet 9 ligger där Signalgatan böjer av finns det risk för att regnvattnet genom den höga hastigheten får en tröghet som medför att det krävs en hög tröskel för att förhindra att regnvattnet från gatan rinner in på fastigheten. Vanligtvis utgör gatukantsten en tillräcklig tröskel men av praktiska skäl brukar man ha en mycket låg kantsten eller motlut vid infarter till fastigheter. Infarten till fastigheten Stiftet 9 bör utformas med en hög tvär höjdrygg mot gatan exempelvis kantsten som skydd för översvämning från gatan. Detta är en säkrare åtgärd än att öka avledningskapaciteten i ledningssystemet för dagvatten då dagvattenledningarna aldrig byggs att de kan ta emot större regn, ändå mindre de "katastrofregn" som inträffar allt oftare eventuellt beroende på ändrat klimat. Vid mycket stora regn och upp till katastrofregn är det en bättre strategi för en säkrare dagvattenavledning att se till att regnvattnet kan styras genom medvetna åtgärder.

6 6/11 Områden med byggnader och andra värdefulla anläggningar skall kunna passeras av stora regnvattenflödena utan att kostsamma skador uppstår. Gatorna utgör en viktig avvattningsled för regnvattenmassorna vid katastrofregn. Även avrinningsområdet för dagvatten som avleds till södra delen av Rattgatan har för liten avledningskapacitet i ledningssystemet för dagvatten, se ritning VA-B1. Då Rattgatans södra del har en längslutning på över 7% och försedd med upphöjd gångbana på båda sidor finns det en stor avledningskapacitet ytledes på gatan. Detta medför att det inte är någon översvämningsrisk för fastigheterna belägna utmed södra delen av Rattgatan även om dagvattenledningen har för liten kapacitet ovanför korsningen med Signalgatan. Allt vatten som rinner ytledes från Signalgatan och södra delen av Rattgatan kommer att hamna vid Rattgatans slut mot Bilvägen. Det är viktigt att vägdiket söder om Bilvägen vid korsningen med Rattvägen ej kulverteras samt att ingen byggnad eller annan känslig konstruktion anläggs på en lägre nivå än vägdiket Dagvattenberäkning för befintliga förhållanden inom område C. Vid beräkning av dagvattenflöden vid dimensionerande regn finns det inte några specifika trånga sektioner i ledningsnätet Befintliga VA-förhållanden inom område D. För de nya verksamhetsytorna samt bigården måste nya kompletta VA-serviser dras fram till fastighetsgräns. Huvudledningar för vatten och spillvatten finns på andra sidan av Bilgatan.

7 7/11 5 Förslag till dagvattenhantering vid tillkommande verksamhetsytor. 5.1 Förslag till allmänna åtgärder. Samtliga fastigheter rekommenderas att utföra fördröjningsåtgärder inom resp. fastighet. Kommunen bör tillsammans med fastighetsägaren undersöka möjligheten till en säkrare dagvattenhantering. Då kommunen önskar enkla och ej kostsamma åtgärdsförslag bör i första hand bör eventuella stuprör bortkopplas från dagvattenledningen där det är praktiskt möjligt. Grundförutsättningen för att koppla bort stuprör är att marken lutar från huset så att stuprörsvattnet rinner ifrån. Vidare måste det kontrolleras att stuprörsvattnet kan samlas upp på ett säkert sätt nedströms. Det bästa är om stuprörsvattnet kan samlas upp på en infiltrationsvänlig yta. Oftast är ytorna asfalterade med dagvattenbrunn i lågpunkten. Vid stora regn kommer dagvattenbrunnarna att inte hinna med att ta emot allt dagvatten men det kan accepteras att det bildas småsjöar om det inte kan orsaka skador. Genom sjöbildningen erhålls en verkningsfull fördröjning vilket medför en säkrare dagvattenavledning för hela området. Typexempel för stuprörsavledning ovan mark. Vid stuprörsutkastare bör marklutningen vara minst 5% närmast byggnaden. Uppsamling av vattnet kan ske i en öppen dagvattenbrunn med en utgående dagvattenledning (1). Kostnaden för att koppla bort stuprör från ledning är mycket låg. Kommunen bör också se över möjligheten att inte stänga in vattnet på gatorna utan att där det är lämpligt låta vägvattnet avledas till vägdiken. Eventuellt behövs det att utföra lokala åtgärder för att öka avledningen till vägdikena.

8 8/ Förslag till dagvattenhantering vid tillkommande verksamhetsytor inom område B. För den södra delen av Signalgatan är ökningen av verksamhetsytan så stor att kraftfulla åtgärder bör vidtagas för att inte tillföra det otillräckliga ledningsnätet mer dagvatten. I första hand bör frivilliga åtgärder enligt 4.21 eftersträvas. Om detta inte kan uppnås måste de fastigheter som skall tillföras mer verksamhetsyta drastiskt minska dagvattenflödet även från befintliga ytor. Detta kan ske genom att marken säljs med förbehåll om att dagvatten ej får släppas ut till kommunens dagvattenledning i Signalgatan från hela fastigheten, dvs även från befintliga ytor, utan att det fördröjs inom fastigheten med ett maximalt tillåtet utsläpp på 2 l/s och 1000 m 2. För att inte öka belastningen på befintliga dagvattenledningar så krävs att för de fastigheter som väljer att köpa in mer mark måsta fördröja sitt dagvatten så att flödet ut från fastigheten förblir samma även efter utökningen Dagvattenavledning till norra delen av Signalgatan. Den trånga sektionen vid den norra delen av Signalgatan påverkas av tillkommande verksamhetsytor för Brytaren 2 och 3. Den nya föreslagna verksamhetsytan för Brytaren 2 har en markant höjdrygg vilket medför att det är troligt att vid exploateringen av marken kommer ca hälften av dagvattnet från den tillkommande ytan att avledas mot Signalgatan och hälften av dagvattnet att avledas mot Rattgatan. Om exploateringen av Brytaren 2 görs så att hela den nya verksamhetsytan, och gärna även en del av befintlig, får en dagvattenavrinning mot Rattgatan blir belastningen på ledningssystemet i Signalgatan mycket lägre vilket är gynnsamt. Dagvattenledningen i Rattgatan har där gatan har en brant lutning en mycket hög avledningskapacitet Dagvattenavledning för norra delen av Signalgatan/Rattgatan. Planen utanför den lågt belägna transformatorstationen vid Rattgatan kan drabbas av översvämning då det kommer mycket vatten i vägdiket. Om vägdikena tillförs ännu mer dagvatten så ökar problemet om inte någon åtgärd vidtages. Den säkraste metoden är att lägga en trumma i planen framför transformatorstationen om det går med tanke på befintliga marknivåer och kablar. Alternativt är att sätta en stor kupolbrunn men det kan medföra problem både med för låg kapacitet kombinerat med stor risk för igensättning. För fastigheten Kondensatorn 12 kan det eventuellt finnas risk för översvämning både från ledningsnätet och ytledes från högre belägna markytor inom område B. Genom att låta dagvattenledning från fastigeten direkt mynna ut till befintligt vägdike utmed Ryrsvägen reduceras översvämningsrisken för fastigheten betydligt, se ritning VA-C Förslag till utökad exploatering av kvarteret Kondensatorn. Förslag finns att exploatera marken norr om Rattgatan, mellan kvarteren Kondensatorn 9 och 12. Dagvattnet från de tillkommande fastigheterna bör fördröjas på ett säkert sätt enligt kommunens riktlinjer med magasin. Höjdsättningen av de tillkommande ytorna är särskilt viktig för att säkerställa god avrinning från ytorna ut till kommunens dagvattenledning i Rattgatan. Dämningsnivån i dagvattenledningen bör anges till gatunivå. Höjdsättningen av de nya ytorna bör även beakta så att vatten ej ytledes eller som grundvatten trycks upp på den lägre belägna befintliga fastigheten Kondensatorn 12, se bild. Även regn av typ "katastrofregn" måste kunna avledas på ett säkert sätt utan att förorsaka större skador.

9 9/11 Bild tagen söder om fastigheten Kondensatorn 12 med tydliga tecken på besvär med både ytvatten och upptryckt grundvatten Dagvattenavledning till från södra delen av Signalgatan. Den trånga sektionen vid den södra delen av Signalgatan påverkas i hög grad vid en föreslagen utökning av verksamhetsytor för fastigheterna inom kvarteret Stiftet. Den trånga sektionen vid Rattgatan påverkas inte då nya verksamhetsytor ej är anslutna till denna dagvattenledning. Även om dagvattenledningen i denna del av Rattgatan är underdimensionerad bör detta ej åtgärdas ex genom att lokalt öka ledningskapaciteten. Tillgänglig ledningskapacitet nedströms Rattgatan/Signalgatan behövs för dagvattenavledning från södra delen av Signalgatan. Signalgatans ena sida bör kunna få en trögare och mer ekologisk dagvattenhantering än vad som är planerat. Det finns olika typer av betongsten som läggs i mönster med håligheter i ytan ex gräsmunk, se bild. Gräsmunkstenen kan läggas som en körbar vägren ca 0,8 m bred. Befintliga dagvattenbrunnar kan vara kvar.

10 10/11 En ändamålsenlig användning för de tillkommande verksamhetsytorna förutsätter att de höjdmässigt anpassas med lutning mot befintliga verksamhetsytor samtidigt till kvarvarande angränsande naturområde. För att kunna åstadkomma detta krävs en höjdsättning som beaktar helheten och inte bara enstaka tomters höjdsättning. Verksamhetsytorna närmast naturområdet föreslås ha en kraftig slänt mot naturområdet med en släntfot som anpassas till naturområdets topografi. Det nya släntkrönet kommer att fungera som en vattendelare mellan den urbana och den naturliga avrinningen från de nya verksamhetsytorna. Slänten inom verksamhetsområdet kan förmodligen ej nyttjas annat än till grönområde och som därmed ej ökar dagvattenavrinningen mot kvartersmarken utmed Bilgatan. Det senare är viktigt då det bergiga branta naturområdet ger en snabb och häftig avrinning av regnvatten som kan vara svår och styra undan vid kraftiga skyfall. 5.3 Förslag till dagvattenhantering vid tillkommande verksamhetsytor inom område C. Fastigheten Tändkabeln 1 har redan idag en fördröjning av dagvatten inom fastigheten. Vid en utökning av verksamhetsytan är det naturligt att fördröjning av dagvatten ökar i motsvarande grad. Genom att skapa vägdiken utmed Rattgatan kan fördröjning/reningen av dagvatten öka. Planerad GC-väg föreslås anläggas med GCM-stöd med öppningar så att dagvattnet kan nå vägdiket för att en ökad lokal ekologiska dagvattenhantering. Väg med GCM-stöd mellan körbana och GC-väg Förslag för kommunala VA-ledningar vid överlåtande av gatumark inom område C. För det gatuområde som skall överlåtas till gemensamhetsanläggning skall de kommunala VA-ledningarna finnas kvar i ett U-område enligt planförslag. Den del av Växelgatan som skall överföras till kvartersmark Tändkabeln 1 skall de kommunala ledningarna även överlåtas. Överlåtelsegränsen till kvartersmark i Växelgatan bör ligga vid befintliga VAbrunnar med anslutande serviser och ligga inom allmän lokalgata. Övertaliga vattenserviser inklusive till brandpost inom den del av Växelgatan som överlåts till kvartersmark skall proppas på fastighetsägarens bekostnad vid huvudledning för vatten. Eventuellt kan brandposten med servis behållas efter samråd med räddningstjänsten.

11 11/ Förslag till dagvattenhantering vid tillkommande verksamhetsytor inom område D. Enligt uppgift från VA-verket finns det inga kapacitetsproblem att ansluta de nya fastigheterna. Dagvatten från verksamhetsytorna avleds med fördel till befintligt vägdike efter fördröjning inom fastigheten. Servis för vatten och avlopp trycks under väg. Under befintlig gasledning och dagvattentrumma schaktas för den nya VA-servisen för att säkerställa att ledningarna kan förläggas på ett betryggande sätt. COWI Klas von Seth Bilagor; Bilaga 1, Planritning VA-B1 Bilaga 2, Planritning VA-B1 Bilaga 3, Planritning VA-C1

12

13 NY UTSLÄPPSPUNKT FÖR KONDENSATORN 12 RYRSVÄGEN BEFINTLIG LEDNING KONDENSATORN 12 GRÄNS FÖR FÖRSLAG TILL UTÖKADE VERKSAMHETSYTOR RATTGATAN KONDENSATORN 9 RATTGATAN KOMMUNALA VA-LEDNINGAR INOM FÖRESLAGET U-OMRÅDE BEF. VA-SERVIS BEF. VA-BRUNNAR BEF. VA-SERVIS BEF. VA-SERVIS FÖRSLAG TILL GRÄNS FÖR KVARTERSMARK/LOKALGATA BEFINTLIG BRANDPOST BEF UTSLÄPPSPUNKT FÖR TÄNDKABELN 1 BEF. VA-SERVIS BEF. VA-SERVIS ROLLSBO ÖSTERGÅRD COWI AB S. Förstadsgatan Malmö KVSE Klas von Seth KUNGÄLVS KOMMUN VA- OCH DAGVATTENUTREDNING BILAGA 2, REDOVISANDE OMRÅDE C 1:2000 A3 VA-C1

14 BEFINTLIG LEDNING GRÄNS FÖR FÖRSLAG TILL UTÖKADE VERKSAMHETSYTOR UTSLÄPPSPUNKT FÖR DAGVATTEN TILL VÄGDIKE BILGATAN MY +14,3 MY +12,7 BEF GASLEDNING BEF VATTEN 225 PVC BEF SPILL 300 BTG TRYCKNING AV NY VA-SERVIS S 160 PE V 110 PE BEF TRUMMA BTG VG+10,4 SNB VG+9,86 ROLLSBO ÖSTERGÅRD COWI AB S. Förstadsgatan Malmö KVSE Klas von Seth KUNGÄLVS KOMMUN VA- OCH DAGVATTENUTREDNING BILAGA 3, REDOVISANDE OMRÅDE D 1:2000 A3 VA-D1