Familjeförmögenhet i aktiebolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjeförmögenhet i aktiebolag"

Transkript

1 Familjeförmögenhet i aktiebolag om rättsliga följder vid äktenskapets upplösning Björn Mikael Hagman Pro gradu 2013 Juridiska fakulteten Helsingfors universitet Handledare Urpo Kangas

2 När, när skall den dag komma, då kvinnan får förvalta sin egendom själv och slippa stå som tiggerska för sin man? När hon arbetar själv. Det är en man, din far, som arbetat ihop all egendom. Det är män, som arbetat ihop all egendom, därför, ser du, har det varit rättvist att syster ärvde mindre än broder, helst broder var född med skyldighet att föda hustru, men syster ej var skyldig att föda man. Förstår du det? August Strindberg, 1886 Syftet med bolagets verksamhet är att bereda vinst åt aktieägarna Aktiebolagslagen, 2006

3 Litteratur och artiklar Aarnio, Aulis Helin, Markku: Suomen avioliitto-oikeus. 3. Uudistettu painos. Gummerus Kirjapaino Oy. Jyväskylä Aarnio, Aulis Kangas, Urpo: Suomen jäämistöoikeus I. 5., uudistettu laitos. Helsinki Aarnio, Aulis Kangas, Urpo: Suomen jäämistöoikeus II. 4., uudistettu laitos. Helsinki Aarnio, Aulis Kangas, Urpo: Perhevarallisuusoikeus. Talentum. Helsinki Agell, Anders: Nordisk äktenskapsrätt. En jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter. Köpenhamn Airaksinen, Manne Pulkkinen, Pekka Rasinaho, Vesa: Osakeyhtiölaki I. 2., uudistettu painos. Helsinki Airaksinen, Manne Pulkkinen, Pekka Rasinaho, Vesa: Osakeyhtiölaki II. 2., uudistettu painos. Helsinki Andersson, Edward Ikkala, Jarmo Penttilä, Seppo: Elinkeinoverolain kommentaari. Helsinki Aurejärvi, Erkki: Tasinko osituksessa ja vastaava tasoitus avioliiton päättyessä. Ur verket (Pöyhönen, red.) Puolisoiden omaisuuden ositus ja jako, s Bergström, Clas Samuelsson, Per: Aktiebolagets grundproblem. Nerenius & Santérus Förlag AB Helin, Markku: Puolisoiden yhteisen omaisuuden jakamisesta osituksessa. Defensor Legis 1997 s Huttunen, Allan: Yhdenmiehen osakeyhtiöstä. Helsinki Håstad, Torgny: Sakrätt avseende lös egendom. Sjätte, omarbetade upplagan. Norstedts juridik AB Kangas, Urpo: Yhteisen omaisuuden jakaminen toimitusosituksessa ja toimituserottelussa. Defensor Legis 1997 s. 2. Kangas, Urpo: Kaikella on aikansa. Lakimies 6 7/1998 s Kangas, Urpo: Optiot ja omaisuuden ositus. Lakimies 6 7/2001 s Kartio, Leena: Esineoikeuden perusteet. 2., uudistettu painos. Helsinki I

4 Kolehmainen, Antti: Osakeyhtiön ja sen osakkeenomistajan samastaminen perintökaaren ennakkoperintö- ja lakiosasäännöksiä sovellettaessa. Lakimies 4/2009 s Kotilainen, Antti: Osakeyhtiölain lunastuslausekkeet ja perillisen suosiminen. OIkeustiede-Jurisprudentia 1990 s Koulu, Risto et al: Insolvenssioikeus Kyläkallio, Juhani Iirola, Olli Kyläkallio, Kalle: Osakeyhtiö. Helsinki Lohi, Tapani: Ennakkoperinnöstä. Helsinki Lohi, Tapani: Ositus, tasinko ja sivullissuoja. 2. muutt. painos. Jyväskylä Lødrup, Peter: Familieretten. 3. utgave. Oslo Mähönen, Jukka Villa, Seppo: Osakeyhtiö II pääomarakenne ja rahoitus. 3. painos. Helsinki Nuolimaa, Risto: Lunastuslausekeen niin sanotusta suppeasta tulkinnasta. Ur verket Kaavoitus, rakentaminen, varallisuus juhlajulkaisu Vesa Majamaa (red. Tapani Lohi) Edita Publishing Oy. Helsinki 2005 Pönkä, Ville: Osakassopimuksen tavoitteet ja voimassaolon hallinta. Helsinki Pönkä, Ville: Määräysvallasta osakeyhtiössä. Defensor Legis N:o 5/2008 s (Pönkä 2008b) Rautiala, Martti: Avioliitto-oikeus. Toinen, lisätty painos. Helsinki Rautiala, Martti: Ositus. Helsinki Saarenpää, Ahti: Ositukseen vaikuttavat oikeustoimet. Ur verket Puolisoiden ositus ja jako. Helsinki Saarenpää, Ahti: PK 23:8 tavoitteena tasajako. Ur verket Perintö- ja vero-oikeutta. Helsinki Saarenpää, Ahti: Tasajaon periaate. Vammala Savolainen, Hanna: Henkilöyhtiön arvon määrittämisestä osituksessa ratkaisun KKO 2011:2 arviointia. Lakimies 2011/6 s Savolainen, Matti: Osituksen erilliskysymyksiä tasingon antamista koskevat avioliittolain uudet säännökset. Ur verket Avioliitto-oikeutta. Helsinki Tottie, Lars: Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m. Stockholm II

5 Vahtera, Veikko: Vaikutusvallan väärinkäyttö ja sen seuraamukset osakeyhtiössä. Ur verket Yhtiöoikeudellisia kirjoituksia VI (red. Ari Saarnilehto). Publicerad på Edilex Villa, Seppo: Henkilöyhtiöt ja osakeyhtiö. Helsinki Villa, Seppo: Onko yhdenvertainen kohtelu aina tasavertaista? Lakimies 4/2008 s Välimäki, Pertti: Omaisuuden arvostamismenettelystä toimitusosituksessa. Defensor Legis 1987 s Välimäki, Pertti: Ositettavan omaisuuden ja sen arvon määrityksestä. Defensor Legis 1996 s Välimäki, Pertti: Osituksen sovittelu avioeroon perustuvassa toimitusosituksessa. Helsinki Välimäki, Pertti: Ositusta ja sen sovittelua. Defensor Legis N:o 2/2010 s Walin, Gösta: Kommentar till Ärvdabalken, del II. Lund Walin, Gösta Lind, Göran: Kommentar till ärvdabalken, del II. 5:e upplagan. Norstedts juridik AB Wirilander, Juhani: Osituksen toimittamisesta. Ur verket: Avioliitto-oikeutta. Helsinki III

6 Central lagstiftning Aktiebolagslag /624 Bokföringslag /1336 Finlands grundlag /731 Inkomstskattelag /1535 Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet /360 Lag om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område /228 Lag om vissa samäganderättsförhållanden /180 Lag om skatt på arv och gåva /378 Lag om värdering av tillgångar vid beskattningen /1142 Äktenskapslag /234 Ärvdabalk /40 Regeringspropositioner Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till revision av lagstiftningen om arv 6/1964 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ärvdabalken 225/1982 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av äktenskapslagen och därtill anslutna lagar 62/1986 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ny lagstiftning om aktiebolag 109/2005 Övrigt lagberedningsarbete och betänkanden Förslag till ny giftermålsbalk jämte motiv. Lagberedningens betänkande 1924:1. Helsingfors (LBB 1924:1) Förslag till revision av lagstiftningen om arv och testamente jämte motiv. Lagberedningens publikationer 1935:2. Helsingfors (LBF 1935:2) Förslag till regeringens proposition till riksdagen angående lag om arv jämte lagberedningens betänkande 1938:5. (LBB 1938:5) Lagberedningens betänkande angående grunderna för ordnandet af makars rättsförhållanden. Helsingfors (LBB 1913) Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken IV. Förslag till lag om boutredning och arvskifte. Statens offentliga utredningar 1932:16. Stockholm (SOU 1932:16) Perintökaaren uudistamistarpeet. Oikeusministeriö. Työryhmämietintö 2004:6. IV

7 Rättsfall HD 1975 II 24 HD 1984 II 217 HD 1990:75 HD 1993:62 HD 1994:6 HD 1997:87 HD 1997:106 HD 1997:107 HD 1999:104 HD 2003:29 HD 2008:74 HD 2009:19 HD 2011:2 HD 2013:13 HD 2013:34 Förkortningar AGL Lag om skatt på arv och gåva ( /378) ABL Aktiebolagslag ( /624) BFL Bokföringslag ( /1336) GL Finlands grundlag /731 GÄB Ärvdabalken i 1734 års lag HD Högsta domstolen (Finland) IskL Inkomstskattelag /1535 LBB Lagberedningens betänkanden (Finland) NSL Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ( /360) NJA Nytt juridiskt arkiv RP Regeringens proposition SOU Statens offentliga utredningar (Sverige) SamägandeL Lag om vissa samäganderättsförhållanden /180 SÄB Ärvdabalk (1958:637, Sverige) ÄB Ärvdabalk ( /40) ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230, Sverige) ÄL Äktenskapslag ( /234) V

8 Litteratur och artiklar Central lagstiftning Regeringspropositioner Annat lagberedningsarbete och betänkanden Rättsfall Förkortningar Innehåll INNEHÅLL I III IV IV IV V V VI VII I INLEDNING BAKGRUND OCH FRÅGESTÄLLNING MATERIAL... 2 II ÄKTENSKAPETS UPPLÖSNING ALLMÄNT AVVITTRING AVVITTRINGSGRUNDER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRFARANDE VÄRDERING UTJÄMNING Syfte och förfarande Begränsningar ARVSKIFTE ALLMÄNT LIKADELNINGSPRINCIPEN DISTINKTION III FAMILJEFÖRMÖGENHET BEGREPPET VARFÖR AKTIEBOLAG? BETYDELSEN AV STYRINSTRUMENT INLÖSENKLAUSUL AKTIEÄGARAVTAL FAMILJERÄTTSLIGA INSTRUMENT MAKARNAS BOENDE ALLMÄNT ÄKTENSKAPSSKILLNAD Allmänt Bolagsrättsliga utgångspunkter Utdelning av medel Föremålet för utjämning Frågan om ansvarsgenombrott DEN ENA MAKENS DÖD Boendeskydd för den efterlevande Skyddets styrka och räckvidd Betydelse av aktieinnehavets omfattning ANNAN EGENDOM VI

9 IV BOLAGET ALLMÄNT VÄRDERING AV AKTIEBOLAG VID ÄKTENSKAPETS UPPLÖSNING BOLAGSVÄRDERING ALLMÄNNA HÅLLPUNKTER DEN ENSKILDA AKTIEN MARKNADSPRIS OCH GÄNGSE VÄRDE SUBSTANSVÄRDE AVKASTNINGSVÄRDE FRÅGOR MED BETYDELSE FÖR VÄRDERINGEN Minoritetsägaren Inlösenklausul Skatter och andra kostnader Testamentariska förordnanden Skiftesmannens avgörande TÄNKBARA KONSEKVENSER VID ÄKTENSKAPSSKILLNAD VID AKTIEÄGARMAKENS DÖD Om majoritet och minoritet Om aktier och röster V SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE SYNPUNKTER VII

10 I Inledning 1. Bakgrund och frågeställning Lagreglerna och principerna för avvittring och arvskifte har huvudsakligen tillkommit i en tid då makan i familjen skötte hem och barn; och familjens förmögenhet om någon sådan överhuvudtaget fanns utgjordes av fast egendom. Trots flera revideringar vilar stora delar av innehållet i äktenskapslagen och ärvdabalken fortfarande på fundament från en annan tid. 1 Detta arbete handlar om familjerätt i ett bolagsrättsligt sammanhang. Inramningen utgår från ett slags standardfamilj. Med standard avses en tvåbarnsfamilj där makarna är gifta och har giftorätt i varandras egendom. En av makarna driver någon form av verksamhet i aktiebolagsform och är också ägare i samma bolag. Makarnas boende och annan egendom som familjen använder, exempelvis bilar, ägs av bolaget. Framställningen begränsas till privata aktiebolag. Publika bolag behandlas inte. 2 Arbetet handlar om vilka de rättsliga konsekvenserna är vid äktenskapsskillnad och dödsfall när betydande delar av den egendom familjen använder, inte minst det stadigvarande boendet, ägs av bolaget. Kortfattat är frågorna jag ska försöka besvara därför följande: Vad händer med makarnas boende vid skilsmässa eller dödsfall? Vad händer med bolagets egendom, som familjen använder? Och slutligen, vad sker med bolaget? Avtalsfrihet gäller både avvittring och arvskifte. Träffar parterna avtal, uppstår inga problem. För att följande framställning ska vara meningsfull, är utgångsläget att parterna inte når överenskommelser. Förrättningarna sköts därför av skiftesman 3, möjligen också av boutredningsman, men bara vid den ena makens död. Trots detta behöver varken avvittring eller arvskifte medföra några rättsliga problem när likvida 1 Liknande synpunkter, Kangas Anledningen är att arrangemangen och situationerna som avhandlas i detta arbete är praktiskt omöjliga i publika bolag. Frågor om växlingar i ägarförhållandena är likaså teoretiska i de flesta börsnoterade bolag på grund av ägarspridningen. En annan sak är att faktisk bestämmanderätt kan uppnås i publika bolag med relativt begränsat aktieinnehav. Se t.ex. Pönkä 2008b s Frågor om vad skiftesmannaförordnandet kan medföra, särskilt med tanke på värderingen av företagsverksamheten, behandlas i avsnitt IV

11 medel skiftas eller lämnas i utjämning. 4 I det elementära fallet motsvarar kvarlåtenskapen eller makens nettobehållning saldot på bankkontot. Verkligheten är sällan så elementär. Finns egendomen huvudsakligen i ett aktiebolag är bilden en annan. Bolag måste värderas. Oenighet om värderingen kan uppstå av flera skäl. För det första saknar lagstiftningen entydiga bestämmelser. För det andra är värderingsfrågor snarare ekonomiska än juridiska. Enligt den juridiska huvudregeln värderas egendomen vid tidpunkten för avvittringen eller arvskiftet. Priset bestäms enligt gängse värde, som i regel sammanfaller med marknadsvärdet. Men aktier i privata bolag saknar ofta en verklig marknad. Dessutom kan ett tillförlitligt värde i övrigt vara svårt att fastställa. Aktiernas omsättning kan vara begränsad av inlösenklausuler. Aktierna kan ge avkastning som utfaller efter värderingstidpunkten. Det befintliga aktieinnehavet kan innebära bestämmanderätt i bolaget för den ena maken. När aktier övergår till någon annan genom arv eller avvittring kan ägarbalansen rubbas. Framställningen omfattar därför också en rad mindre frågor med betydelse för värderingen, en stötesten som behandlats både i familjerättslig och bolagsrättslig litteratur. Det övergripande syftet är dock att klarlägga hur familjerättsliga förmögenhetsfrågor ska bedömas i en bolagsrättslig omgivning. Att tala om rättsliga kollisioner är möjligen en överdrift. Min uppfattning är dock att de situationer som avhandlas nedan kan medföra intressekonflikter. Den kanske främsta anledningen är att aktiebolagslagens syfte är väsensskilt från äktenskapslagens och ärvdabalkens. 2. Material Källmaterialet begränsas huvudsakligen till inhemsk rättslitteratur. Urvalet kan förefalla snävt, särskilt som de arvs- och äktenskapsrättsliga reglerna i stora delar bygger på rikssvenska förlagor. Begräsningen motiveras med att inhemsk rättslitteratur och förarbeten trots detta utgör en tillräcklig grund för att klarlägga de allmänna lagreglerna och principerna. Detta gäller i stor grad också bolagsrättsliga 4 Detta förutsätter ytterligare att inga kalkylmässiga poster tas med i beräkningen. Posterna kan bl.a. avse äktenskapslagens vederlag, testamentariska förordnanden eller dispositioner av gåvokaraktär som utgör förskott på arv. De sistnämnda har behandlats utförligt av Tapani Lohi i verket Ennakkoperinnöstä. Dessa frågor kommer inte att behandlas. 2

12 frågor. Vidare saknar frågan om den efterlevandes boendeskydd en fråga av särskilt intresse i detta arbete motsvarighet i övrig nordisk lagstiftning. Vidare gäller arbetets kärna frågor i gränslandet mellan familjerätt och bolagsrätt. Dessa har såvitt jag sett inte ägnats större uppmärksamhet i rättslitteraturen. Möjligen beror det på att eventuella konflikter förebyggts med styrinstrument 5. Detsamma gäller rättspraxis, vilket märks i det begränsade antalet relevanta rättsfall. 6 De flesta avgöranden i rättsfallsförteckningen är av sekundärt intresse och förekommer därför endast i fotnoter. Vad terminologin i den fortsatta framställningen beträffar kan påpekas att begreppet arvinge huvudsakligen avser bröstarvinge, medan aktieägarmake åsyftar den utjämningsskyldige och den efterlevande avser makan till nämnda aktieägarmake. II Äktenskapets upplösning 1. Allmänt Varje äktenskap upphör 7 förr eller senare, antingen på grund av äktenskapsskillnad eller den ena makens död. Jämfört med tidigare upphör idag ett betydande antal äktenskap i förhållande till antalet ingångna äktenskap. 8 Systematisk växelverkan mellan äktenskapslagen och ärvdabalken finns på flera punkter, inte minst när avvittring förrättas efter dödsfall och den avlidne efterlämnar bröstarvingar. Då är i regel avvittring en förutsättning för arvskifte. Avvittring regleras i äktenskapslagen, arvskifte i ärvdabalken. Också när äktenskapet upphör på grund av äktenskapsskillnad är avvittring en nödvändighet för att reda ut makarnas förmögenhetsförhållanden. En förutsättning är att makarna har giftorätt i varandras egendom. Både vid utjämning och arvskifte sker omfördelningar av egendom. En väsentlig skillnad är att valet av egendomsslag vid utjämning kan vara ensidigt, medan arvskifte i första hand 5 Se avsnitt III 3. 6 Fallen är HD 1997:87 och HD 2008:74. 7 Begreppet äktenskapet upphör avser här de tidpunkter när en avvittringsgrund uppstått. Lagen använder begreppet upphöra bara i samband med samlevnadens upphörande (ÄL 6 kap.). Avvittringsgrunderna igen beskrivs med orden När ett äktenskapsärende är anhängigt [ ] samt [n]är äktenskapet upplösts [ ] (ÄL 85 ). Tidpunkten då grunden uppstår är dock mer exakt. Jfr ÄktB 9:2: [d]en dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes [ ] och [d]en dag då dödsfallet inträffade.. Den eventuella möjligheten att förrätta avvittring efter hemskillnad i internationellt privaträttsliga sammanhang (ÄL 136 ) behandlas inte. 8 Under de senaste två decennierna har årligen drygt äktenskap ingåtts och drygt upplösts genom skilsmässa. (Hänvisningsdatum ) 3

13 stipulerar likadelning. 9 Eftersom nämnda förrättningar utgör underlag för den fortsatta framställningen men också ett slags inramning för de bolagsrättsliga frågorna, som behandlas i avsnitten III och IV, redogörs nedan för bakgrund, syfte och förfarande vid avvittring och arvskifte. 2. Avvittring Institutet avvittring fanns med redan i 1743 års lag. 10 Vid avvittringen avvecklas makarnas giftorättsgemenskap. Kort uttryckt handlar avvittringen om hur giftorättsgodset ska fördelas mellan parterna. 11 Hur fördelningen ska ske lämnas öppet. Syftet är att bägge parter får hälften 12, vilket avser halva värdet av egendomen och inget annat. Reglerna för avvittring har på inget sätt förlorat betydelse trots att samboendeformen ökat markant under de senaste decennierna, både bland personer med och utan barn. År 2010 ingicks omkring äktenskap medan närmare äktenskap upplöstes. 13 Samma år registrerades ca äktenskapsförord. 14 Siffrorna visar dels att makarna ofta har giftorätt i varandras egendom, dels att ett betydande antal äktenskap upplöses varje år. Oavsett vilken avvittringsgrunden är, står det därför klart att avvittring fortsättningsvis förrättas i ett betydande antal fall. Några skillnader mellan avvittringsgrunderna kan dock noteras. Skillnaderna gäller avvittring vid äktenskapsskillnad och avvittring efter den ena makens död. För det första kan påpekas att utesluten giftorätt saknar betydelse när den efterlevande ärver den först avlidne enligt ÄB 3 kap. För det andra kan avvittring inte ske i nämnda 9 Detta framgår uttryckligen av de tidiga lagberedningsarbetena: De [föreskrifter om sättet för delningen] innebära, att vid delningen envar delägare i regel skall tilläggas lott i varje slag av egendom [ ] Vad ovan sagts om sättet för egendomens delning vid arvskifte har ej tillämpning på avvittring, som sker enligt den nya äktenskapslagen. Jämlikt 103 i sagda lag ankommer det nämligen i regel vid avvittring på den part, som skall avstå egendom, att själv avgöra vad som skall avstås. Någon egentlig delning av egendom av makarnas egendom äger ej rum. LBF 1935:2, s (Kursivering MH) 10 Om afvitring och olaga sammanflyttning, förrän man går i annat gifte, kapitel 12, Giftermåls Balk. 11 I första hand är bodelningsförfarandet avsett att lösa frågan om fördelningen av giftorättsgodset mellan makarna. (Tottie, s. 232). Begreppet bodelning används som motsvarighet till avvittring i svensk lagstiftning, även om begreppens sakliga betydelse sammanfaller stort sett. Begreppet bodelning används också i Finland, men verkar vara reserverat för universalsuccession enligt ÄB 3 kap. (t.ex. HD 1997:107 och HD 1999:104). Grunderna för bodelning enligt ÄktB sammanfaller med ÄL. En väsentlig skillnad mellan ärvdabalken i Finland och Sverige är att den efterlevande ärver den först avlidne också då makarna har gemensam bröstarvinge. Frågan om bodelning i nämnda situation överhuvudtaget kan förrättas är dessutom omstridd. Utförligt om detta, se Tottie, s Den terminologiska motsvarigheten till avvittring i norsk och dansk rätt är skifte (se t.ex. Agell, s. 229). Skillnaderna och likheterna mellan begreppen vittnar dels om en gemensam rättshistoria, dels om en viss landspecifik rättsutveckling. 12 Så också tidigare: Enligt den allmänna grundsats [ ] delas vid avvittring makars behållna egendom på grund av giftorätten sålunda, att efterlevande maken och död makes arvingar eller vardera maken därav erhålla hälften. LBB 1924:1, s (Hänvisningsdatum ) 14 (Hänvisningsdatum ) 4

14 situation. 15 En annan sak är däremot att utesluten giftorätt kan har stor betydelse för hur den efterlevandes bo delas mellan den först avlidnes och den efterlevandes arvingar. 16 Avvittring kan medföra invecklade och svårbegripliga kalkyler. 17 Äktenskapslagen reglerar detaljerat vad som ska beaktas vid avvittringen innan makarnas giftorättsandel kan fastställas. Att förrätta avvittring enligt alla lagens regler kan bland annat kräva att värdet av egendom maken inte längre äger adderas till nettobehållningen eller att sammanblandning av enskild egendom och giftorättsegendom måste redas ut. Förfarandet kan vara svårt att överblicka och kräva en lång rad ekvationer för att nå ett rättsligt riktigt resultat. 18 Anledningen är att makarnas äganderättsförhållanden 19 inte utgör grund för avvittringen, trots att äktenskapslagen baserar sig på egendomsåtskillnad 20. Med undantag för enskild egendom, gäller nämnda åtskillnad endast under pågående äktenskap. När en avvittringsgrund uppstått kan det hela beskrivas som att makarnas egendomsmassor flyter samman. 21 I rättslitteraturen beskrivs detta som suspensiv egendomsgemenskap. 22 Så var inte fallet enligt den tidigare äktenskapslagen där makarnas egendom bildade ett gemensamt bo. 23 Om däremot makarnas äganderättsförhållanden låg till grund för avvittringen, skulle den sammanfalla med avskiljande 24 av egendom vilket samtidigt skulle eliminera vederlagens betydelse. Om däremot egendomsgemenskap istället för egendomsåtskillnad fortfarande gällde, skulle avvittringen förenklas avsevärt HD 1997:107. Samma ståndpunkt återfinns i LBB 1935:2, s Diametralt motsatt uppfattning och ingående kritik mot avgörandet framförs i Aarnio-Kangas I, s Avgörandet HD 1999:104 befäster ståndpunkten som intagits i föregående fall. 16 Aarnio-Kangas I, s Detta kritiserades i högsta domstolens utlåtande. RP 40/1927, s och Se t.ex. Wirilander, s och Lohi Saarenpää1984, s RP 10/1922, s. 1. En utförlig diskussion med argument för både egendomsåtskillnad och egendomsgemenskap, se t.ex. LBB 1913, s RP 10/1922, s Aarnio-Kangas 2010, s I lagmotiven påpekas däremot att reglerna om vederlag är lämningar av den gamla giftorätten och strider mot principen om egendomsåtskillnad eftersom den nya giftorätten, vilket påpekats ovan, är ett anspråk som är uppskjutet för en obestämd tid. RP 10/1922, s ÄL Detta konstaterades uttryckligen redan i de tidigaste motiven till äktenskapslagen, trots att resultatet blev det motsatta: Och då ett sådant bo skall delas, kan detta lätt värkställas, enär allt är gemensamt och således de ofta nog invecklade beräkningarna af eventuella vederlag äro lika litet behöfliga som undersökningar därom, hvem af makarna egendomsföremålen tillhöra. LBB 1913, s

15 2.1 Avvittringsgrunder Avvittring förutsätter att äktenskapet upplöses. Äktenskapet kan upplösas genom äktenskapsskillnad eller den ena makens död. Både äktenskapsskillnad och den ena makens död utgör en avvittringsgrund. 26 Trots att äktenskapet idag har ingredienser som påminner om ett civilrättsligt avtal kan vardera parten ensidigt frånträda äktenskapet utan sanktioner. Bland annat därför är äktenskapet inget avtal i vanlig mening. Ansökan om äktenskapsskillnad kan framställas av den ena maken eller båda gemensamt. Ansökan handläggs som ett ansökningsärende, men ger inte domstolen någon prövningsrätt. Detta gäller oavsett om den ena maken motsätter sig ansökan eller om makarna har barn. 27 Makarna döms till skilsmässa efter sex månaders betänketid eller efter att de bott åtskilt under två år. 28 Avvittringsgrunden uppstår när ärendet anhängiggjorts. 29 Äktenskapslagen tillåter inte avvittring under pågående äktenskap. 30 Däremot hindrar inget att makarna avtalar om en framtida avvittring. Den andra avvittringsgrunden är när äktenskapet upplöses genom den ena makens död. Avvittringsgrunden sammanfaller då med tidpunkten för makens död. När en avvittringsgrund uppstått kan avvittringen förrättas vid valfri tidpunkt. Lagstadgade tidsfrister finns inte. Har däremot en lång tid förflutit sedan avvittringsgrunden uppstod utan att avvittring påyrkats kan passivitet tolkas som att parterna avstått från rätten. 31 Avvittringsgrundens art kan dock ge en indikation om när avvittringen sannolikt sker. Tidsrymden mellan den tidpunkt då grunden uppstod och då avvittringen förrättas är i 26 I de tidiga lagberedningsarbetena föreslogs att avvittring endast kan förrättas vid den ena makens död. Ståndpunkten förkastades senare, vilket innebar att avvittringsgrund ansågs föreligga både vid äktenskapsskillnad och den ena makens död. Detta motsvarar också gällande rätt. LBB 1924:1, s RP 62/1986 s Tidigare krävdes en särskild grund för äktenskapsskillnad, dels baserad på skuldprincipen och söndringsprincipen. RP 62/1986, s. 13. I lagreformen ansågs nämnda grunder inte längre motiverade. Däremot föreslogs betänketiden kvarstå, dels med hänsyn till makarnas barn. RP 62/1986, s ÄL 28 och ÄL I lagmotiven lyfts däremot fram ett flertal argument för att avvittring borde kunna förrättas under pågående äktenskap och dessutom ensidigt på yrkande av den ena maken. RP 62/1986 s Jfr ÄktB 9:1.2 som uttryckligen reglerar bodelning under pågående äktenskap. 31 Aarnio-Helin, s. 144, Aarnio-Kangas I, s Detsamma gäller i ÄktB och motiveras i rättslitteraturen med anspråkens karaktär: De anspråk som make äger framställa vid en bodelning är inte att jämställa med vanliga, preskription underkastade fordringsanspråk. Tottie, s

16 regel kortare vid äktenskapsskillnad än då grunden är den ena makens död. 32 Förklaringen är enkel. Vid äktenskapsskillnad har makarna sällan anledning att skjuta upp avvittringen eftersom deras mål oftast är att flytta isär. Därför saknas också intresse att behålla eller stifta samägoförhållande i egendomen. När äktenskapet upplösts på grund av den ena makens död är situationen ofta en annan. Dels har den efterlevande i vissa fall rätt till ett slags boendeskydd. Om en betydande del av kvarlåtenskapen består av makarnas gemensamma hem kan den efterlevande, men också arvingarna, sakna intresse att förrätta avvittring och arvskifte. Om den efterlevande väljer att bo kvar i makarnas gemensamma hem, kan i vissa fall ingenting reellt tillskiftas arvingarna. Att äganderätten till makarnas gemensamma hem däremot kan övergå till arvingarna är en annan sak. Avvittringen kan därför skjutas upp på en obestämd framtid. 2.2 Förutsättningar och förfarande En förutsättning för avvittring är att åtminstone den ena maken har giftorätt i den andras egendom. Är giftorätten utesluten, sker istället s.k. avskiljande av egendom. Föremålet för avvittringen är huvudsakligen giftorättsegendom. Enskild egendom beaktas i regel inte. 33 Giftorätten inkluderar även surrogat, dvs. egendom som trätt i den ursprungliga egendomens ställe. Detsamma gäller omvänt för enskild egendom. Åtminstone enligt en tidigare uppfattning är grunden för giftorätt enligt finsk äktenskapsrätt en tillräckligt individualiserad sak eller rättighet, vilket samtidigt innebär att partiell giftorätt är utesluten. Idén med partiell giftorätt är att den värdeökning som tillkommit enskild egendom under äktenskapet är underkastad giftorätt. 34 Även om inställningen till partiell giftorätt fortfarande skulle vara avvisande, kan sakligt sett ett motsvarande resultat uppnås genom jämkning Så också tidigare. Rautiala 1950, s Något om undantagen, se avsnitt Saarenpää, Tasajaon periaate, s , och där angiven källa. 35 Jämkning enligt ÄL 103b. Se avsnitt II

17 Avvittring ska ske i den ordning som reglerna för arvskifte föreskriver. 36 Avvittringen kan förrättas som sämjoavvittring eller som en förrättningsavvittring. Den förstnämnda innebär att parterna avtalar 37 om hur avvittringen förrättas. I det sistnämnda fallet medverkar en skiftesman. Syftet är dock att parterna träffar avtal i bägge fallen. Parter vid avvittringen är makarna vid äktenskapsskillnad. Parter vid den avvittring som förrättas efter den avlidne är den efterlevande maken och den avlidnes rättsinnehavare, vilka kan vara arvingar eller testamentstagare eller bådadera. Den efterlevande och varje delägare i den avlidnes dödsbo har individuell talerätt. Varje delägare kan därför självständigt påyrka avvittring. Skulle någon av delägarna avlida innan avvittringen vunnit laga kraft, övergår den avlidnes talerätt till dennes rättsinnehavare. Är dessa flera än en, är talerätten inte individuell. Istadarätten innebär alltså ett avsteg från regeln om individuell talerätt. Skillnaden mellan förfarandena är att skiftesmannen under vissa förutsättningar kan utse den egendom som lämnas i utjämning. I första hand är det dock alltid den utjämningsskyldige som väljer. Formkraven för avvittring är desamma som för arvskifte. 38, vilket innebär att två ojäviga vittnen vidimerar avvittringshandlingens riktighet. 39 Nämnda krav gäller bara vid sämjoavvittring. Parternas avtalsfrihet innebär att uppnådd sämjoavvittring utgör ett avtal. Eftersom giltigt ingångna avtal kräver två samstämmiga viljeförklaringar, innebär detta att den utjämningsberättigade alltid kan omintetgöra sämjoavvittringen genom att ansöka om skiftesmannaförordnande. Regleringen har kritiserats. 40 Den utjämningsskyldiges valfrihet begränsas till giftorättsegendom. Den som tilldelas utjämning behöver inte acceptera enskild egendom. På denna punkt råder enighet. 41 Utjämning kan däremot alltid betalas i pengar. Uppfattningen hade stöd redan i 36 ÄL 98 och ÄB 23 kap. 37 Avtalskaraktären framgår explicit av det finska begreppet sopimusositus. 38 ÄL 98, ÄB 23:9 39 Närmare om vilka krav på vittnena till ett avvittringsinstrument som kan ställas i förhållande till äktenskapsförord och testamente och vad som ska styrkas, t.ex. Aarnio-Helin, s och där angivna källor. 40 Savolainen, s , betraktar ÄL 103, som en lagteknisk miss och juridisk absurditet. 41 Rautiala 1959, s Aarnio-Helin, s Aarnio-Kangas (2010), s

18 lagberedningens förslag till giftermålsbalk Möjligheten tillerkändes både den utjämningsskyldige vid äktenskapsskillnad och den avlidnes arvingar Värdering Vid avvittringen fastställs värdet på makarnas egendom. Värdering är därför en nödvändighet vid avvittring. Oenighet om egendomens värde kan leda till flera problem. Ett gäller äktenskapslagens regler om vederlag 43. Dessa faller dock utanför framställningen. Andra gäller tidpunkten, metoden och egendomsslaget. Rent generellt kan konstateras att de värderingsmetoder som tillämpas inom bolags- och skatterätten inte alltid är förenliga med vedertagna familjerättsliga värderingsgrunder. När äktenskapet upplösts på grund av den ena makens död finns bouppteckningsvärden att tillgå. Värdena utgör grund för arvsbeskattningen, även om skattemyndigheten inte är bunden vid dem. Inte heller en eventuell skiftesman är bunden av bouppteckningsvärdena. 44 Däremot kan värdena ge en indikation om kvarlåtenskapens värde. En indikation är däremot inte alltid tillräcklig. Bouppteckningsvärdena kan vara uppskrivna av skatteskäl om delägarna planerar avyttra egendom efter skiftet. Anledningen är att överlåtelsevinster i regel medför en större skattebörda än arv. 45 Bland annat detta talar för att egendomens gängse värde snarare är vägledande vid avvittringen. 46 Bouppteckningsvärdena fastställs enligt dödsdagen. Tidpunkten för värderingen är klar i detta fall. De värden som fastställs vid avvittringen behöver däremot inte ha någon koppling till bouppteckningsvärdena eftersom avvittringen kan förrättas när som helst. Lagen anger inga regler. Rättslitteraturen anger ingen tidsgräns. Avvittringen kan därför i princip förrättas flera decennier efter att avvittringsgrunden uppstått. 47 Passivitet kan däremot tolkas som att rätten att påyrka avvittring gått förlorad. Egendomen kan ha olika värden beroende på både hur och när värderingen sker. Lagen innehåller inga bestämmelser för hur egendomen ska värderas. Eftersom 42 Se LBB 1924:1, s ÄL Aarnio-Kangas I, s Jfr IskL 45 och AGL Så t.ex. Walin, ss. 216 fotnot 2 och s T.ex. Aarnio-Kangas I, s

19 giftorättsegendom med några få undantag kan bestå av vad som helst med förmögenhetsvärde, är det begripligt att en lagstadgad värderingsmetod saknas. En sådan metod skulle knappast heller kunna konstrueras på ett tillfredsställande sätt. 48 Det finns därför ett flertal metoder och hållpunkter som kan tillämpas för att fastställa egendomens värde. Egendom kan t.ex. ha ett beskattningsvärde, anskaffningsvärde och bruksvärde; den kan ha ett sannolikt överlåtelsepris eller ett gängse värde. Vid familjerättsliga fång gäller i regel försäljningspriset 49. Detta sammanfaller i regel med begreppet gängse värde. Däremot kan rena affektionsvärden i regel inte beaktas. Dessutom kan den utjämningsskyldige aldrig tvingas avstå från egendom som objektivt sett har ett lågt förmögenhetsvärde trots att den andra parten är beredd att ge egendomen ett högre penningvärde. Metoderna som tillämpas vid värderingen är i regel desamma både vid avvittring och arvskifte. 50 Några exakta lagregler för vilken tidpunkt som ska läggas till grund för värderingen finns inte, vilket kan medföra flera problem. 51 Generellt beaktas det värde egendomen har när avvittringen förrättas. 52 Valet av tidpunkt har fundamental betydelse om avvittringen sker en lång tid efter att avvittringsgrunden uppstod eftersom egendomen kan ha ökat eller minskat betydligt i värde under mellanperioden. Konsekvenserna kan därför vara avsevärda när exempelvis kraftiga konjunktursvängningar påverkar egendomens värde på kort tid, som t.ex. vid börsras och s.k. bostadsbubblor. Enligt huvudregeln kan detta inte beaktas värderingen sker enligt tidpunkten för avvittringen. 53 Om den ena parten däremot medvetet förhalar avvittringen, anses den andra parten inte behöva bära de eventuella förlusterna. Därför sker värderingen enligt den tidpunkt då avvittringen skulle ha förrättats om den inte hade förhalats Liknande synpunkter, Wirilander, s T.ex. Aarnio-Helin s Aarnio-Kangas I, s Frågan om värderingstidpunkt är också obesvarad i ÄktB och dess lagmotiv. För svar hänvisas till rättstillämpningen. Tottie, s Att värderingen ska ske just vid denna tidpunkt och inte t.ex. enligt bouppteckningsvärdena understryks uttryckligen också av Rautiala 1959, s Jfr HD 1997:106 där bostadsaktier sålts efter att avvittringsgrunden uppstått men innan avvittringen förrättats. Aktierna hade ett högre värde vid tidpunkten för avvittringen än vid försäljningen. Som värde vid avvittringen beaktades det lägre försäljningspriset. 54 Aarnio-Helin, s Detta kan jämföras med arvskifte där utgångspunkten däremot torde vara en annan eftersom delägarna befinner sig i samma intressegemenskap och därför gemensamt tar del av både värdeökningar och värdeminskningar. Walin, s. 218 fotnot. 10

20 Om värdet förändrats väsentligt under perioden mellan avvittringen och försäljningen, har tidpunkten för försäljningen kunnat läggas till grund för värderingen istället för den tidpunkt då avvittringen förrättades. 55 I ett annat fall där värderingstidpunkten justerades hade maken sålt sin andel i ett kommanditbolag nio månader efter avvittringen till ett pris som översteg skiftesmannens värdering tiotals gånger. I samband med klander av avvittringen beaktades köpesumman vid värderingen. 56 Exemplen visar att inga exakta tidpunkter kan anges, utan måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det ligger i sakens natur att intressekonflikter kan uppstå mellan den utjämningsskyldige och den utjämningsberättigade. Konflikten kan särskilt gälla metoden och tidpunkten för värderingen. Inte minst gäller detta vid äktenskapsskillnad. När avvittringen slutförts ska värdet på bägge parters nettobehållning vara lika stort. Eftersom den ena makens nettobehållning i praktiken alltid är större, måste skillnaden kompenseras. Detta sker genom utjämning. 2.4 Utjämning Syfte och förfarande Utjämningen är den sista fasen vid avvecklingen av makarnas giftorättsgemenskap. Syftet är att bägge parters egendom ska ha samma värde när avvittringen slutförts. Utjämningsskyldigheten tillfaller därför, med ett undantag som behandlas längre fram, den part vars egendom uppgår till ett större värde än den andras. Skyldigheten uppstår redan vid avvittringsgrunden. Att fastställa utjämning är avvittringens raison d être. För att kunna fastställa storleken på utjämningen krävs i regel att egendomen värderas. Avvittringen avvecklar makarnas giftorätt och genomförs kortfattat på följande sätt. När respektive makes nettobehållning har fastställts, adderas bägge makarnas nettobehållning och divideras med två. Vardera makens så kallade nettoegendom ska vara lika stor när avvittring förrättats och utjämning presterats. Med netto avses att skulderna har avräknats från nettobehållningen. Äktenskapslagen rubbar inte makarnas äganderätt 57 vare sig efter ingånget eller upplöst äktenskap HD 1997: HD 1993:62 57 Så också RP 40/1927, s

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 juli 2015 T 3708-14 KLAGANDE Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén, 802001-1071 Ombud: Advokat K M MOTPARTER 1. N K 2. Ö K Ombud för

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen om samboförhållanden Ordförande:

Läs mer

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 juni 2009 Ö 3904-08 KLAGANDE MH Ombud: Jur.kand. BB MOTPART AH Ombud: Advokat YB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2005 T 173-03 KLAGANDE LN Ombud: advokaten RG MOTPART MN Ombud: advokaten LH SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN

ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN Förlusten av en nära anhörig förutsätter trots de anhörigas sorg många praktiska arrangemang. Med följande anvisningar vill vi underlätta förvaltandet

Läs mer

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens EXAMENSARBETE Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens omfattning samt dess eventuella problematik Jeanette Cejas 2015 Filosofie

Läs mer

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente TESTAMENTSHANDBOK Testamente Vi på Kyrkans Utlandshjälp är glada att du överväger att göra en testamentsdonation till vårt arbete. Också just nu svälter hundratals miljoner människor och var sjätte människa

Läs mer

Fanny Eriksson SKILLNADER MELLAN GIFTORÄTT OCH ÄKTENSKAPSFÖRORD I ETT ÄKTENSKAP

Fanny Eriksson SKILLNADER MELLAN GIFTORÄTT OCH ÄKTENSKAPSFÖRORD I ETT ÄKTENSKAP Fanny Eriksson SKILLNADER MELLAN GIFTORÄTT OCH ÄKTENSKAPSFÖRORD I ETT ÄKTENSKAP Företagsekonomi och turism 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Fanny Eriksson

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Makars pensionsrättigheter

Makars pensionsrättigheter Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

12 Beräkning av arvsskattepliktiga

12 Beräkning av arvsskattepliktiga Beräkning av arvsskattepliktiga lotter Avsnitt 12 157 12 Beräkning av arvsskattepliktiga lotter Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 12.1 Behållningen i boet När tillgångarna har värderats och skulderna har

Läs mer

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning A. Omyndiga barn föräldrar/förmyndare Om omyndigt barn har del i ett dödsbo ska förmyndarna (normalt sett föräldrarna) vårda barnets rätt i boet. Omyndigt barn kan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 februari 2009 Ö 3474-08 KLAGANDE R L-A MOTPARTER J K U R SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 19 kap 13 ärvdabalken till överlåtelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2 R-2010/0178 Stockholm den 5 mars 2010 Till Justitiedepartementet Ju2009/9247/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 februari 2010 beretts tillfälle att avge yttrande angående ett förslag till

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Utjämningsproblematiken vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad vad skiljer teori från praktik?

Utjämningsproblematiken vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad vad skiljer teori från praktik? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Madeleine Jansson Utjämningsproblematiken vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad vad skiljer teori från praktik? Examensarbete 20 poäng Docent Eva

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Den fria förfoganderätten

Den fria förfoganderätten JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Den fria förfoganderätten - En studie av tillämpningsproblematiken Amalia Malmberg Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Johan Schüldt Stockholm,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

Förord. Inga-Lill Askersjö

Förord. Inga-Lill Askersjö 3 Förord I denna handledning behandlas företrädesvis de bestämmelser som reglerar när en bouppteckning ska förrättas och lämnas in till Skatteverket. I handledningen återges Skatteverkets uppfattning om

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten Varför forskar man om diabetes? Typ 1 -diabetes (juvenil diabetes) är vanligare i Finland än i något annat land i världen. Varje år får omkring 600 barn i

Läs mer

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson EXAMENSARBETE Särkullbarns omedelbara arvsrätt Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-18. Slopad arvsskatt och gåvoskatt

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-18. Slopad arvsskatt och gåvoskatt 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-18 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Slopad arvsskatt och gåvoskatt

Läs mer

RP 72/2015 rd. I denna proposition föreslås det att det i ärvdabalken tas in ett nytt kapitel om omskifte och skyldighet att återbära egendom.

RP 72/2015 rd. I denna proposition föreslås det att det i ärvdabalken tas in ett nytt kapitel om omskifte och skyldighet att återbära egendom. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om omskifte och skyldighet att återbära egendom PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det i ärvdabalken

Läs mer

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden Rätt skatt päarv & gäva InnehäHsforteckning INNEHÄLLSFÖRTECKNING 1 MAKARS EGENDOM 13 1.1 Inledning 13 1.1.1 Partnerskap 13 1.1.2 Samäganderätt

Läs mer

3 Organledamöternas ansvar för vissa erbjudandehandlingar

3 Organledamöternas ansvar för vissa erbjudandehandlingar Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Rättssakkunnig Rebecca Appelgren 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Fi2013/905 Remissyttrande avseende departementspromemorian Ds 2013:16

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Efterarv vid makes förmånstagarförvärv En utredning av rättsläget i spåren efter NJA 1975 s. 302,

Läs mer

8 Bouppteckningsförrättningen

8 Bouppteckningsförrättningen 69 8 Bouppteckningsförrättningen 8.1 Inledning Av bouppteckningen ska framgå följande uppgifter angående själva förrättningen (20 kap. 3 och 6 ÄB): 1. När bouppteckningsförrättningen har hållits. 2. Vilka

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Makars och bröstarvingars arvsrätt med särkullbarn i fokus En komparation med norsk rätt

Makars och bröstarvingars arvsrätt med särkullbarn i fokus En komparation med norsk rätt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ann-Sofi Ohlsson Makars och bröstarvingars arvsrätt med särkullbarn i fokus En komparation med norsk rätt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Familjerätt

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss

Utkast till lagrådsremiss Utkast till lagrådsremiss Undantag från arvsskatt och gåvoskatt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 00 februari 2005 Pär Nuder Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken ANSÖKAN Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken Myndling/Huvudman(den som förmynderskapet/godmanskapet/förvaltarskapet avser) Namn Personnummer Förmyndare/god man /förvaltare Namn

Läs mer

Preskription av äktenskapets rättsverkningar?

Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Uppsala Faculty of Law Working Paper 2010:10 Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Margareta Brattström & Anna Singer Abstract Ett äktenskap medför flera rättsverkningar. Av stor praktisk betydelse

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Om du och din make eller sambo till-

Om du och din make eller sambo till- Makar och sammanboende Om du och din make eller sambo till- """?" förvärvar en bstadsrätt: äger m den gemensamt. Dm andel 1 bostadsrätten* motsvarar den kvotdel av köpeskillingen du bidragit med, i normalfallet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning

Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 15 högskolepoäng Klassificering av egendom förutsebarhet vid bodelning Författare: Sara Stenquist Handledare: Professor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

ARV OCH TESTAMENTE. Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring

ARV OCH TESTAMENTE. Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskap, avancerad nivå, Enskilt arbete 30 hp Ämnesområde: Familjerätt; successionsrätt Handledare: Karin Kulin-Olsson VT 2011

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Äktenskap och samboskap En komparativ studie Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Sofia Nilsson FÖRVALTNING AV ETT DÖDSBO

Sofia Nilsson FÖRVALTNING AV ETT DÖDSBO Sofia Nilsson FÖRVALTNING AV ETT DÖDSBO Företagsekonomi 2011 2 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Sofia Nilsson Lärdomsprovets titel Förvaltning av ett dödsbo

Läs mer

Något kort om sekretess för dödsbo och dess delägare

Något kort om sekretess för dödsbo och dess delägare Något kort om sekretess för dödsbo och dess delägare Som huvudregel gäller det för en bank eller annat företag som bedriver finansiell verksamhet att ekonomiska uppgifter om en kund kan inte lämnas ut

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar.

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar. ALLMÄNNA ANVISNINGAR TILL FULLMÄKTIGEN Följande anvisningar bygger på bestämmelserna i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) i sådan form som de var 1.11.2007 då lagen trädde i kraft. Fullmäktigen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver?

arvsfrågor Vem ärver? arvsfrågor Vem ärver? 2 Inledning Innehållsförteckning: Inledning...3 Boutredning...4 Bouppteckning...5 Vad är en bouppteckning?...5 Vad får göras före bouppteckningen?...6 Hur går bouppteckningen till?...6

Läs mer

praktikan Detta kapitel är indelat i fem delar: testamente, arv och bouppteckning, gåva, ytterligare information om testamenten samt Vita arkivet.

praktikan Detta kapitel är indelat i fem delar: testamente, arv och bouppteckning, gåva, ytterligare information om testamenten samt Vita arkivet. Detta kapitel är indelat i fem delar: testamente, arv och bouppteckning, gåva, ytterligare information om testamenten samt Vita arkivet. TESTAMENTE För den som vill komma ihåg församlingen eller den gemensamma

Läs mer

7 Arvingar och testamentstagare

7 Arvingar och testamentstagare 51 7 Arvingar och testamentstagare 7.1 Allmänt När någon har avlidit ska tillgångarna fördelas mellan dem som har rätt till arv efter den döde p.g.a. lag eller testamente. En arvinge är den som enligt

Läs mer

Att ge vidare. Information om att skriva testamente

Att ge vidare. Information om att skriva testamente Att ge vidare Information om att skriva testamente FOTO: BÖRJE ALMQVIST Den sista viljan Rubriken är dubbeltydlig. Att tvingas utstå krig, flykt och svält är det sista många människor vill vara med om.

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investeringssparkonto; SFS 2011:1268 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs följande. Innehåll 1 Denna

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver?

arvsfrågor Vem ärver? arvsfrågor Vem ärver? Inledning Innehållsförteckning: InleDnIng...3 BouTreDnIng...4 BouppTecknIng...5 Vad är en bouppteckning?...5 Vad får göras före bouppteckningen?...6 Hur går en bouppteckning till?...6

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 mars 2013 Ö 3334-11 KLAGANDE TL Ombud: Advokat PA MOTPART JA Ombud: Advokat NL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver vad?

arvsfrågor Vem ärver vad? arvsfrågor Vem ärver vad? 2 Inledning Vi människor lever i en föränderlig värld där både små och stora saker hela tiden påverkar oss. Så länge vi själva lever kan vi fatta beslut och utföra handlingar,

Läs mer