Nyhetsbrev IP/TMT 2017:1 8 maj 2017

Transkript

1 Nyhetsbrev IP/TMT 2017:1 8 maj 2017 What s new? Blockningsmålet ny praxis om vitesföreläggande gentemot internetleverantörer Nytt HD-avgörande om upphovsrättsintrång Blockchain framtidens betalningssystem? Kameraövervakning undantag för drönare? Pågående utredning angående nya regler till skydd för företagshemligheter UPPHOVSRÄTT Blockningsmålet Ny praxis vad gäller möjligheten att begära vitesföreläggande gentemot internetleverantörer i samband med upphovsrättsintrång Bakgrund I februari i år meddelades domen i det uppmärksammande blockningsmålet mellan Bredbandsbolaget och fem bolag, tillika rättighetshavare, inom film- och musikindustrin. I målet gjorde rättighetshavarna gällande att Bredbandsbolaget, genom att ge sina kunder tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer via den internetuppkoppling som Bredbandsbolaget tillhandahåller, medverkar till andras intrång i rättighetshavarnas upphovsrättsligt skyddade film- och mu- sikverk. Rättighetshavarna begärde att domstolen vid vite skulle förbjuda Bredbandsbolaget att medverka till intrången genom att ålägga Bredbandsbolaget att vidta vissa åtgärder, främst s.k. DNS-blockering (avseende domän- och webbadress) och IP-adressblockering (avseende specifika IP-adresser) av tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer. Bredbandsbolaget å sin sida invände att Bredbandsbolaget inte medverkar till upphovsrättsintrång genom att enbart tillhandahålla internetuppkoppling till sina kunder och att bolaget inte lagligen kan åläggas någon skyldighet att vidta de begärda åtgärderna. Avgörandet Den centrala frågan i målet var om det är möjligt att förbjuda en internetleverantör att ge sina abonnenter tillgång till olovligen tillgängliggjorda verk. Patent- och

2 marknadsöverdomstolen konstaterade inledningsvis, efter en genomgång av gällande EU-rätt (artikel 8.3 i Infosocdirektivet och EU-domstolens praxis), att rättighetsinnehavare ska ha möjlighet att begära och erhålla ett föreläggande mot en internetleverantör vars tjänster utnyttjas av tredje man för att begå upphovsrättsintrång, även om internetleverantören endast tillhandahåller sina kunder internetanslutning. Domstolen konstaterade också att det inte krävs något avtalsförhållande eller annan relation mellan internetleverantören och intrångsgöraren. Ett viktigt klargörande från domstolen var också att internetleverantörens eget eventuella ansvar för intrången inte har någon betydelse och inte heller om internetleverantörens kunder faktiskt tar del av det olovliga materialet eller inte. Domstolen gick därefter vidare med en bedömning av gällande svensk rätt, närmare bestämt tillämpligheten av 53 b upphovsrättslagen ( URL ) som reglerar möjligheten för rättighetshavare att begära vitesföreläggande för att hindra intrång i upphovsrätten. Enligt denna bestämmelse får domstolen, på yrkande av t.ex. en rättighetsinnehavare, vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 URL att fortsätta med åtgärden. Domstolen konstaterade att lagtexten inte innehåller någon definition av vad som avses med medverkan. Enligt förarbetsuttalandena till bestämmelsen avsågs med begreppet medverkan en medverkan objektivt i straffrättslig mening, vilket innebar att det för ett föreläggande gentemot en mellanhand (t.ex. en internetleverantör) skulle krävas något mer av leverantören än själva tillhandahållandet av internetanslutning, t.ex. ett avtalsförhållande med intrångsgöraren och konkreta indikationer på intrång i upphovsrätten. Efter en direktivkonform tolkning av 53 b URL i enlighet med artikel 8.3 i Infosocdirektivet konstaterade domstolen att rättsinnehavare ska ha möjlighet att begära föreläggande mot internetleverantörer vars tjänster utnyttjas av tredje man för att begå upphovsrättsintrång, även om internetleverantören endast tillhandahåller sina kunder internetanslutning. Det innebär att det inte krävs något avtalsförhållande eller annan relation mellan internetleverantören och intrångsgöraren. Slutligen konstaterade domstolen att det i detta fall var proportionerligt att utfärda ett vitesföreläggande gentemot Bredbandsbolaget såvitt avser tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer, bl.a. eftersom det material som finns på dessa sidor i princip uteslutande utgörs av upphovsrättsligt skyddat material som tillgängliggjorts olovligen. Vad avser själva blockningsåtgärderna som ska vidtas av Bredbandsbolaget begränsades föreläggandet till vissa specifikt listade domännamn och webbadresser. Patent- och marknadsöverdomstolen exkluderade således blockering av IP-adresser, bl.a. med motiveringen att det fanns en risk att andra tjänster, som kan inrymmas under en och samma IPadress, också skulle blockeras. Vitesbeloppet fastställdes till kronor. Kommentar Blockningsmålet innebär således att rättsläget har klargjorts såvitt avser möjligheten att begära förelägganden gentemot internetleverantörer avseende blockering av tjänster som olovligen tillgängliggör upphovsrättsligt skyddat material. Kritik har dock riktats mot domen, bl.a. att denna typ av blockeringsåtgärder med relativt enkla medel kan kringgås samt att tillhandahållare av tjänsterna kan byta domännamn och webadresser till andra adresser som inte omfattas av föreläggandet. Det återstår således att se vilken effekt domen kommer att få på marknaden.

3 HD-MÅL OM UPPHOVSRÄTTSIN- TRÅNG FOTOGRAFI SOM FÖREBILD VID OLJEMÅLNING HD har i en dom den 21 februari 2017 avgjort frågan huruvida en konstnär som använt ett fotografi som förebild för en oljemålning gjort intrång i fotografens upphovsrätt. I domen görs vägledande uttalanden om hur gränsdragningen mellan en bearbetning och ett nytt självständigt verk ska göras. Bakgrund Ett fotografi av en person som hade varit misstänkt för mordet på Olof Palme hade använts som förebild för oljemålningen Svenska syndabockar. Utöver en framställning av den fotograferade personen innehöll målningen en bakgrund i form av ett öde landskap samt en bock med ett blågult band kring hornen. Fotografen gjorde gällande att konstnären gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång. Solna tingsrätt fann att det som lagts till i målningen inte medförde att ett nytt och självständigt verk skapats och att det således var fråga om intrång i fotografens upphovsrätt. Domen överklagades till Svea hovrätt som ogillade talan om upphovsrättsintrång då det, med hänsyn till skillnaderna i förhållande till fotografiet och den väsentliga skapandeinsats som målningen fick anses vara ett resultat av, var fråga om ett nytt och självständigt verk. Hovrättens dom överklagades till HD som beviljade prövningstillstånd. Gränsdragningen mellan nyskapelse och bearbetning Vid bedömningen av om det är fråga om en nyskapelse ska enligt HD i grunden samma bedömning göras som vid tilllämpningen av 1 upphovsrättslagen. Det karaktäristiska för en bearbetning är att originalverkets individualitet lämnas oförändrad och att de väsentliga dragen i detta behålls. Om den konstnärliga individualitet som bär upp det äldre verket framstår som det dominerande även i det nya arbetet är det enligt HD fråga om en bearbetning. Utslagsgivande blir därmed huruvida det verk som använts som förebild omvandlats i sådan utsträckning att det skapats ett nytt och självständigt verk. Avgörande för bedömningen av om det nya arbetet uppnår egen verkshöjd är enligt HD hur det är ägnat att uppfattas av dem som tar del av det. Detta innebär att en helhetsbedömning ska göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas vara delad av flertalet. Vid denna bedömning har det enligt HD betydelse huruvida det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som använts som förebild. HD anför att det i praktiken blir fråga om en bedömning i det enskilda fallet utifrån det litterära eller konstnärliga intryck som respektive arbete ger och med beaktande av upphovsrättens grundläggande syfte att ge förutsättningar för skapande verksamhet. HD:s bedömning i det nu aktuella fallet HD fann vid en helhetsbedömning av målningen att det, trots att den fotograferade personen utgjorde ett centralt motiv, var tavlans komposition som tog över och blev det dominerande. Enligt HD gav de dova färgerna, det karga landskapet och framför allt den symboliska syndabocken men i viss mån också de konstnärliga ändringar som gjorts i bilden på den fotograferade personen, målningen en helt annan mening än den som fotografiet hade. Istället för ett fotografiskt starkt personporträtt framträdde en allegori som antydde kritik av ett massmedialt behov av syndabockar och det var således fråga om en kommentar över samhället och tiden. Den avbildade personen framställdes som endast en av dem som fått utgöra en sådan syndabock och blev därmed som fenomen, inte som person, gemensamt med bocken

4 bärare av det symboliska budskapet. Sammantaget var det därmed fråga om en sådan omvandling av det fotografiska verket att ett nytt och självständigt konstverk skapats och något upphovsrättsintrång hade därför inte skett. NY TEKNINK Blockchain framtidens betalningssystem? Det påstås att blockchain-tekniken kommer att utgöra en viktig del av framtidens betalningssystem. Tekniken möjliggör transaktioner utan traditionella mellanhänder, såsom banker eller centrala institutioner, och minskar således administration och kostnader. Ett av blockchain-teknikens syften är att möjliggöra transaktioner i realtid som inte behöver verifieras av tredje part samtidigt som ett pålitligt säkerhetssystem upprätthålls. Blockkedjan utgör en publik logg som innehåller information om transaktionerna i systemet i kronologisk ordning. Sådana data lagras i så kallade block som bildar en kedja, därav namnet blockkedjor eller blockchains. Finessen med blockkedjorna är att transaktioner inte genomförs förrän transaktionerna, enligt strikta matematiska regler, har verifierats kryptografiskt av andra blockkedjor och nätverket. I en sådan verifieringsprocess känner nätverket bland annat av om den kryptografiska signaturen, en mekanism för att verifiera ägarskap, som använts i förhållande till innehållet i en transaktion tillhör rätt ägare och förhindrar på så sätt att överföringar sker av annan än ägaren själv. Vidare kontrolleras även att innehållet i transaktionen inte är föremål för flera ägarbyten samtidigt. Utöver verifieringsprocessen är tekniken konstruerad på ett sätt som minskar manipulationsmöjligheterna bl.a. genom att transaktionerna görs oåterkalleliga. Transaktioner kan således inte återkallas eller ändras efter att de blivit genomförda. Det är inte heller möjligt att åstadkomma historieförfalskning av händelseförloppen för transaktionerna i systemet genom att t.ex. ändra eller radera historisk data som registreras i ett särskilt tidsprotokoll. Ett antal banker, däribland SEB och Nordea, har bildat ett konsortium för att samarbeta och utveckla blockchain-tekniken. De stora frågorna är givetvis vilka risker och fördelar aktörerna har att vänta vid implementeringen av blockchain-tekniken. De juridiska aspekterna och regleringen för den här typen av teknik är i dagsläget oklar och kommer inte oväntat leda till ett stort antal regulatoriska frågeställningar. Lagregleringar är många gånger reaktiva i förhållande till teknisk utveckling, men med tanke på den stora inverkan blockchain-tekniken kommer att ha, är förhoppningen att lagstiftaren intar ett mer proaktivt förhållningsätt gentemot denna nya teknik. KAMERAÖVERVAKNING Undantag för drönare? Under hösten 2016 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att drönare som är utrustade med kamera omfattas av kameraövervakningslagen. Huvudfrågan i målet var om en kamera som är monterad på en drönare utgör en tillståndspliktig övervakningskamera enligt 2 kameraövervakningslagen då den riktas mot platser dit allmänheten har tillträde. Domstolen fastställde inledningsvis att en kamera monterad på en drönare kan anses vara uppsatt i lagens mening. Vidare konstaterade domstolen att kamerautrustade drönare kan användas utan att manövreras på platsen för personövervakning och uppfyller således rekvisiten för att omfattas av kameraövervakningslagen. För att flyga

5 kamerautrustade drönare på allmänna platser krävs således tillstånd från Länsstyrelsen. Med anledningen av Högsta förvaltningsdomstolens dom presenterade Justitiedepartementet i december 2016 en promemoria i vilken det föreslås att ett särskilt undantag ska införas i kameraövervakningslagen för drönare med kamerautrustning som flygs av andra än myndigheter. Skyddet för de enskildas personliga integritet, som kameraövervakningslagens tillståndsplikt delvis syftar till att skydda, ska enligt förslaget istället skyddas av reglerna i personuppgiftslagen. Intentionen med förslaget är att säkerställa att kamerautrustade drönare kan användas för berättigade ändamål samtidigt som ett starkt integritetsskydd garanteras. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti I februari i år lämnade Datainspektionen ett yttrande med anledning av justitiedepartementets promemoria i vilket Datainspektionen ställer sig kritisk till det föreslagna undantaget och avstyrker förslagen i promemorian då de anser att ett generellt undantag från kameraövervakningslagen för privata drönare inte står i proportion till de integritetsrisker som ett sådant undantag skulle medföra. Den nya Dataskyddsförordningen som blir direkt tillämplig från och med 25 maj 2018 i samtliga EU:s medlemsstater kommer som bekant att ersätta den nuvarande personuppgiftslagen. Nationell lagstiftning som idag hänvisar eller på något sätt förhåller sig till personuppgiftslagens bestämmelser kommer behöva ses över och anpassas, vilket även innefattar en översyn av nuvarande kameraövervakningslagen. En särskild utredare tillsattes under november 2015 med uppdrag att utreda vissa frågor om kameraövervakning (dir. 2015:125). Uppdraget utvidgades i juni 2016 till att också omfatta en analys över hur reglerna i kameraövervakningslagen bör anpassas till den nya Dataskyddsförordningen. Utredaren ska presentera förslag till anpassningar senast den 15 juni Integritetsfrågan är givetvis central i dessa utredningar och det kan ifrågasättas, i linje med Datainspektionens uttalanden om ett generellt undantag från tillståndsplikt för drönare, på det sätt som presenterats i justitiedepartementets förslag, är lämpligt, särskilt mot bakgrund av risken för ökad okontrollerad personövervakning och ökade integritetsrisker. Kommentar Mot bakgrund av de pågående parallella utredningarna i samband med införlivandet av Dataskyddsförordningen, som inte kommer att medge ett generellt tillståndskrav för kameraövervakning inom den privata sektorn dit allmänheten har tillträde, återstår att se hur kameraövervakning på allmänna platser slutligen kommer regleras. FÖRETAGSHEMLIGHETER Pågående utredning om nya regler till skydd för företagshemligheter Med anledning av det nya EU-direktivet om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs, har regeringen tillsatt en särskild utredning som ska överväga vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de nya EU-reglerna. Utredningen ska redovisas senast den 19 maj Bakgrund EU-rättsliga regler om skydd för företagshemligheter har tidigare saknats. Under 2013 presenterade EU-kommissionen ett

6 förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd mot att icke röjd knowhow och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs ( direktivet ). Direktivet antogs den 27 maj Direktivet Direktivet innebär i huvudsak följande: Medlemsstaterna ska föreskriva de åtgärder, förfaranden och rättsmedel som krävs för att säkerställa möjligheten till civilrättslig prövning av ärenden om olagligt anskaffande, utnyttjande och röjande av företagshemligheter. Dessa ska vara rättvisa, skäliga, effektiva och avskräckande. Skydd för personer som röjer en företagshemlighet för att avslöja försummelser, oegentligheter eller olaglig verksamhet samt andra personer som röjer en företagshemlighet i syfte att skydda ett legitimt intresse. Sanktioner mot intrång, däribland skadestånd. Skadeståndet ska stå i proportion till den faktiska skadan och beräknas på grundval av alla relevanta omständigheter, som exempelvis storleken på oskälig vinst och omständigheter som inte är av ekonomisk art. Medlemsstaterna ska införa bestämmelser om preskriptionstid för anspråk på grund av att en företagshemlighet olagligen anskaffats, utnyttjats eller röjts som inte får vara längre än sex år. Förbud för parter och andra aktörer i en rättegång att utnyttja eller röja en företagshemlighet som de fått tillgång till under rättegången samt möjligheter för domstolen att besluta om sekretess i fråga om dokument som innehåller företagshemligheter och att begränsa tillträdet till en förhandling. Direktivet innehåller inte någon begränsning av arbetstagares användning av erfarenhet och yrkesskicklighet som förvärvats hederligt och vid normal yrkesutövning. Direktivet innehåller inte heller några straffrättsliga bestämmelser. Medlemsstaterna får föreskriva ett mer långtgående skydd än vad som följer av direktivet. Det svenska lagstiftningsarbetet Med anledning av det nya EU-direktivet tillsatte regeringen den 19 maj 2016 en utredning med syfte att förbättra regleringen av skyddet för företagshemligheter. Utredaren ska överväga vilka lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de nya EU-reglerna. Tryck- och yttrandefriheten, den svenska arbetsmarknadsmodellen samt skyddet för anställda och andra som avslöjar brott eller andra allvarliga missförhållanden i en verksamhet ska särskilt uppmärksammas och värnas i utredningsarbetet. I utredningen ska också, utan direkt samband med EU-reglerna, övervägas hur ett straffansvar kan utformas i fråga om anställda som obehörigen utnyttjar eller röjer företagshemligheter som de fått tillgång till inom ramen för sina arbetsuppgifter. Utredningen ska redovisas senast den 19 maj 2017.

7 Advokatfirman Hammarskiöld & Co Besöksadress: Skeppsbron 42 Telefon: +46(0) Box 2278 Fax: +46(0) Stockholm Kontaktpersoner IP/TMT Thomas Lindqvist (delägare) Claes Langenius (delägare) Peter Ahlström Nina Sna Ahmad Caroline Bogemyr Denna publikation från Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet.