Ålands lagting. Avslutningssessionen Stenografiska protokoll. 8 september september 2008

Transkript

1 Ålands lagting Stenografiska protokoll Avslutningssessionen september september 2008

2 Ålands lagting Stenografiska protokoll Register Avslutningssessionen 2008 Presidentframställningar Republikens presidents framställning om godkännande av avtalet med Moldavien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen RP 8/ , 123, 196, 220, 269, 287 Republikens presidents framställning om godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande ikraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen RP 9/ , 124 Framställningar Landskapsregeringens framställning angående nya behörighetskrav inom socialvården FR 21/ , 71, 110 Landskapsregeringens framställning angående ändrad läroavtalslagstiftning FR 22/ , 91, 220, 288 Landskapsregeringens framställning angående saluhållande av vilt FR 23/ , 128 Landskapsregeringens framställning angående oljeutsläppsavgift FR 24/ , 132 Landskapsregeringens framställning angående lagstiftning om bolagisering av Posten Åland FR 25/ , 56, 152, 196, 220, 288 Landskapsregeringens framställning angående ändring av betalningsrutinerna för vissa stöd till kommunerna FR 26/ , 152, 196, 221, 269, 288 Meddelanden Landskapsregeringens meddelande angående landskapets åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2007 M 6/ , 153, 200 Hemställningsmotioner Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion om åtgärder för en effektivare möteskultur HM 4/ Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utformande av åländska förtjänsttecken HM 6/ Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om EU som garant för Ålands demilitarisering HM 9/ Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om ny officiell flaggdag HM 12/ Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om införande av AX-koden för biltrafik HM 14/ Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om landskapsgarantier för markägare i skärgårdskommunerna HM 19/

3 Avslutningssessionen 2008 Register Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om förbud mot tvätt- och rengöringsmedel som innehåller fosfater HM 26/ Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion om praktikprogram för politiker HM 32/ Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om gemensamt fiskekort för landskapets egna vattenområden HM 35/ Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion om rehabiliteringsförmåner HM 51/ Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion om beredning av ny självstyrelselag HM 53/ Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion om införande av en barnomsorgspeng HM 54/ , 223 Ltl Jörgen Strands m.fl. hemställningsmotion om pilotprojekt inom landbaserad fiskodling HM 58/ , 135 Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion om inrättande av marina reservat inom Åland HM 59/ , 138 Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion om klimatvänlig fordonspark HM 61/ Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om förverkligande av hälsovårdarberedskap i skärgården HM 63/ , 209 Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om utredning om socialbyråns behov av personal och övriga resurser HM 64/ , 214 Enkla frågor Ltl Danne Sundmans enkla fråga angående fisketurismen EF 10/ , 175 Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga angående resurs- och behovsplan EF 11/ , 221 Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga angående läkartjänster på norra Åland EF 12/ Berättelser Landskapsregeringens berättelse för år 2007 LB 1/ , 135, 153, 200 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2007 RB 1/ , 153, 200 Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2007 RB 2/ , 153 Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden NRB 1/ , 178 Debatter Debatt enligt bestämmelserna i 49 lagtingsordningen avseende Åland och EU - inflytandefrågor och Lissabonfördraget Deb 1/

4

5 Ålands lagting STENOGRAFISKT PROTOKOLL Tidpunkt , Plenum den 8 september 2008 kl Plenum börjar... 6 Föredras för remiss ärende Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om förbud mot tvätt- och rengöringsmedel som innehåller fosfater. (HM 26/ ) Föredras för remiss ärende Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion om klimatvänlig fordonspark. (HM 61/ ) Föredras för remiss ärende Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion om åtgärder för en effektivare möteskultur. (HM 4/ ) Föredras för remiss ärende Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om ny officiell flaggdag. (HM 12/ ) Föredras för remiss ärende Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utformande av åländska förtjänsttecken. (HM 6/ ) Föredras för remiss ärende Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om införande av AX-koden för biltrafik. (HM 14/ ) Föredras för remiss ärende Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion om beredning av ny självstyrelselag. (HM 53/ ) Föredras för remiss ärende Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om EU som garant för Ålands demilitarisering. (HM 9/ ) Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats Landskapsregeringens framställning angående nya behörighetskrav inom socialvården. (FR 21/ ) Landskapsregeringens framställning angående ändrad läroavtalslagstiftning. (FR 22/ ) Landskapsregeringens framställning angående saluhållande av vilt. (FR 23/ ) Landskapsregeringens framställning angående oljeutsläppsavgift. (FR 24/ ) Landskapsregeringens berättelse för år (LB 1/ ) Landskapsrevisorernas berättelse för år (RB 1/ ) Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år (RB 2/ ) Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse för tiden (NRB 1/ ) Landskapsregeringens framställning angående lagstiftning om bolagisering av Posten Åland. (FR 25/ ) Landskapsregeringens meddelande angående landskapets åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2007 (M 6/ ) Plenum slutar... 54

6 6 Ålands lagting Stenografiska protokoll Plenum börjar TALMANNEN Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Gun Carlsson, vtm Gun-Mari Lindholm och ltl Mika Nordberg). Ltl Mika Nordberg infann sig efter uppropet. 28 är närvarande. Om ledighet från dagens och onsdagens plenum anhåller vtm Gun-Mari Lindholm för privata angelägenheter. Beviljas. Ledamot Gun Carlson anhåller om ledighet från dagens plenum för deltagande i PAF:s styrelsemöte. Beviljas. Ltl Roger Jansson anhåller om befrielse från lagtingsarbetet för tiden för privata angelägenheter. Beviljas. Herr landshövdingen Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna Republikens Presidents framställningar om godkännande av, dels avtalet med Moldavien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och dels protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet. TALMANNEN Framställningen kommer att behandlas i vederbörlig ordning. Föredras för remiss ärende 1 Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om förbud mot tvätt- och rengöringsmedel som innehåller fosfater. (HM 26/ ) Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt. Diskussion. Ltl Danne Sundman Herr talman! Vad passar bättre att börja lagtingets session med än en konkret miljöfråga? De som i sommar har vistats norr på Åland så har sett av den dåliga vattenmiljön. På södra Åland har det varit lite bättre. När man pratar vattenmiljö nämns ofta ett problem som Åland har speciellt och det är den spridda bosättningen. Man har många bostäder runt om, perifert i kommunerna och också mycket sommarstugor som används mer eller mindre som ett andra boende i stor utsträckning. En lösning på det här är att motverka spritt boende. Det finns de som förespråkar den lösningen. En annan lösning är att försöka göra det här boendet miljömässigt hållbart och där har det tagits, när det gäller vattenmiljön, ganska tuffa beslut från regeringens sida tidigare. Under Obunden samlings regeringsmedverkan togs det beslut om ganska höga krav på avloppsanläggningar och vi fick också kritik som kanske till vissa delar var berättigad, men som kommer att innebära en stor miljönytta, när de väl är genomförda.

7 Avslutningssessionen BPlenum den 8 september 2008 kl En annan åtgärd som man konkret kan göra för att minska utsläpp av fosfor är att införa ett fosfatförbud när det gäller tvätt- och rengöringsmedel som används av alla som bor eller också har sommarstuga. Fosfatförbudet är ett effektivt sätt att begränsa utsläppen av fosfor till hela Östersjön. Om alla länder runt Östersjön införde ett sådant här förbud mot tvätt- och rengöringsmedel så beräknas de totala utsläppen minska med en femtedel. Det är alltså 20 procent på ett bräde. Det är lite svårt att uppskatta vad det skulle innebära för Åland men uppskattningsvis cirka en tiondel av fosforutsläppen skulle man råda bot på med ett sådant här förbud, med reservation för att det där är en uppskattning och kommer från siffror som jag själv har försökt luska fram. Förbud mot fosfater fanns i Belgien, Tjeckien och Tyskland och var på väg att införas i Frankrike när den här motionen skrevs. Det finns också i Norge och Schweiz. Utanför EU så är användningen av fosfater i tvättmedel för hushållsbruk reglerat i Canada, Japan och USA. Sverige förbjöd det här från och med första mars i år. Det betyder, i och med att Sverige har genomfört det här förbudet, så finns det en stor marknad nära Åland där man kan få de här fosfatfria rengörings- och tvättmedlen så det är inget stort problem för den åländska handeln. Herr talman! Med hänvisning till detta föreslår jag i motionen, att lagtinget skulle hemställa hos landskapsregeringen, att man inför förbud mot försäljning av tvätt- och rengöringsmedel med fosfater. I klämmen står det "att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen inför förbud mot försäljning av tvättoch rengörningsmedel. Så skall det inte stå. Det skall vara en tillägg "innehållande fosfater". Man måste ju få tvätta sig. TALMANNEN Rättelsen antecknas. Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik Herr talman! Vi anser absolut att det här är värt att överväga att gå in för ett förbud av fosfater i tvättmedel även om jag normalt inte är en förbudsförespråkare så tror jag, just i det här fallet, att det ett bra sätt att nå resultat. Det torde vara så att det finns alternativ på marknaden. Människor blir inte utan tvättmedel. Vi har diskuterat frågan och jag är säker på att min kollega, regeringsledamot Katrin Sjögren, kommer att beskriva den processen i sitt anförande som hon har begärt. Det finns några frågor som man måste vara säker på, att de tvättmaskiner och apparater vi har i dagens läge, inte tar skada av alternativen. Man måste också vara någorlunda säker på att de reningsprocesser i befintliga reningsverk inte påverkas av de alternativ som kommer i stället. De reningsverken är gjorda för att rena fosfater och kväve. I grunden så tror jag att det här är den väg vi borde vandra. Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! När det gäller just det så finns det noggranna utredningar i de andra länderna, framförallt i Sverige som har genomfört det här förbudet. Det torde inte vara något stort problem, de eventuella följderna av förbudet. Det är passligt att repliken ges av en skärgårdspolitiker, för särskilt i skärgården är det här ett stort problem med det spridda boendet, som jag sade i mitt anförande. I

8 8 Ålands lagting Stenografiska protokoll skärgården är man så gott som uteslutande hänvisade till enskilda avloppslösningar som kanske inte alla gånger har så hög reningsgrad. Tar man bort källan till det onda så gör det en klar förbättring just i sådana områden. Ltl Åke Mattsson, replik Herr talman! Jag tycker att den här motionen är ett bra initiativ. Jag är ordförande i social- och miljöutskottet, och ifall att vi inte behandlar motionen där, så beror det på att vi anser att regeringen är så långt på väg med den här. Det borde ligga helt i linje med de miljökrav man har. Jag tror att det också kommer från landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren åt samma håll. Det ä r inte någon option från vårt vår sida, utan att vi tycker, åtminstone jag som ordförande, att det är ett bra initiativ. Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! Lite skämtsamt kan man säga att det beror på den felaktigt formulerade klämmen att utskottet inte har behandlat det, eftersom det är en ganska stor åtgärd som föreslås i klämmen. Den var som sagt felaktig. Vad är bättre än det, om det kan förverkligas av regeringen det som motionen tar upp. Det skulle vara mycket glädjande. Ltl Folke Sjölund, replik Herr ordförande! En liten randanmärkning bara. En sådan här motion kan knappast börja behandlas i utskottet förrän den är remitterad. Det är ju det vi håller på med nu. Ett par korta saker bara - när det gäller fosforreduktion så renas det avloppsvatten som kommer in i Lotsbroverket med ungefär 97 procent av fosforn tas bort. Den största den källan för fosfor är naturligtvis inte tvättmedel utan det är mänskliga exkrementer, för att säga så. I alla fall kan det vara värt att tänka lite på. Det viktiga är att, jag har just varit på den Parlamentariska Östersjökonferensen i Visby, och i den resolution som den konferensen antog är rekommendationen att regeringarna skulle gå in för att föreslå att man skulle förbjuda tvättmedel innehållande fosfat. Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! Till att börja med vill jag säga att ltl Sjölund har dragit lärdom av det att man inte skall behandla ärenden i utskott innan de remitteras. Det förklarar också miljö- och socialutskottets icke agerande hittills. Det kan börjas nu efter den här dagen om inte ärendet blir bordlagt. När det gäller Lotsbroverket och andra reningsverk så är inte problemet lika stort, eftersom man renar bort fosfor. Men för den delen av bosättningen och sommarstugor som är hänvisade till enskilda avloppslösningar ger det här större effekt. Det är som ltl Sjölund säger, det är en diskussion som förs i många länder och som jag räknade upp så har flera EU länder infört förbudet. Ltl Veronica Thörnroos, replik Herr talman! Det är ingenting nytt som ledamoten Sundman för fram men jag tycker ändå att det är bra att frågan lyfts på nytt. Jag hade själv förmånen att sitt

9 Avslutningssessionen BPlenum den 8 september 2008 kl med i den parlamentariska kommitté, utsedd av Östersjörådet, som arbetade med eutrofieringsfrågor och den resolutionstexten som togs i Berlin ifjol så innefattar ett förbud mot fosfater i tvättmedel och rengöringsmedel. Jag stöder det här till fullo. Ltl Danne Sundman, replik Ja, herr talman, så länge det inte är genomfört på Åland så är det nytt även om det har diskuterats. Den dag det har genomförts, då är motionen inaktuell. Det verkar finnas ett stort stöd för det här i lagtinget. Det är glädjande. Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren Herr talman! Lagtingsledamot Danne Sundman tar upp en intressant och angelägen fråga i sin hemställningsmotion. Det här är en aktuell fråga som diskuteras och analyseras i förvaltningen. Vi funderar på om det skulle gå med relativt enkelt tillägg i kemikalieförordningen. Men som sagt det här är en fråga som är under beredning. När det gäller ett förbud mot fosfater i tvättmedel så skulle det kunna vara en del i det attitydförändrande arbete som är viktigt när det gäller miljön. I och med att Sverige går in för ett förbud och också så småningom Åland och Finland, får vi hoppas, så har det konsekvenser på de övriga Östersjöländerna. Där ett förbud skulle ha störst verkan, skulle det vara om Polen skulle ta ett beslut om förbud mot fosfor i tvättmedel. Det skulle ha en stor konsekvens. När man förhandlar fram HELCOM:s åtgärdsplan så förde Sverige fram att man ville förbjuda fosfor i tvättmedel, men det fick inte stöd. En orsak till det är att det finns stora fosfortvättmedelsfabriker, framförallt i öststaterna och i Polen. I åtgärdsplanen står det att man skall verka för att man skulle upphöra att använda, men ett förbud är mycket starkare. Idag innehåller ungefär 60 procent av tvättmedlen inte fosfor längre. Det är ersatt med någonting som heter Ceolit, som är en lerabas som är mycket mera miljövänlig än fosfor. Viktigt i sammanhanget att komma ihåg är fosfor är en ändlig resurs, så det skulle vara helt i paritet med att Åland skulle bli ett mera hållbar samhälle, att införa ett förbud. Dessutom är det lättare för konsumenterna, att man vet, att när man köper tvättmedel så innehåller det inte fosfor. Man kan också dra en paralett till förbudet mot giftiga bottenfärger. Det var också ett gediget arbete som processades under flera år. Nu har man ett sådant förbud mot de allra giftigaste bottenfärgerna. Slutsatsen blir att det här är en fråga som vi jobbar på och vi skall se vad vi kan göra för att införa ett förbud också på Åland. Alla små bäckar mot en renare Östersjö är välkommet. Det här är definitivt ett steg på vägen. Ltl Barbro Sundback, replik Herr talman! Enligt min mening är det så här man skall driva miljöpolitik. D.v.s. att man utesluter, från marknaden, sådana produkter som är, inte farliga, så i alla fall, inte bra för vattenmiljön. Ledamot Sjögren talade om att man i det här fallet skulle införa ett förbud i kemikalieförordningen. Jag skulle gärna vilja höra lite mera om det, för när jag läste den här motionen så var min fråga den, att på vilket sätt skall det här förbudet införas och i stöd av vilken lagstiftning? Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik Herr talman! Det är det vi håller på och tittar på. Var det skulle vara lämpligast att föra in det. Så långt som vi har kommit i arbetet nu, så lutar det åt kemikalie-

10 10 Ålands lagting Stenografiska protokoll förordningen. Det är inte helt okomplicerat det heller. Av tradition så har vi blankettlagstiftning rakt av. Det är komplicerade saker, men vi tittar på om det skulle vara möjligt att föra in det i kemikalieförordningen. Ltl Barbro Sundback, replik Herr talman, det är mycket tittande och funderande och allt är komplicerat, men vari ligger komplikationen? Jag skulle vilja ha ett klargörande över det. Om det inte är möjligt att införa förbud enligt kemikalielagen, så vilken annan lagstiftning skulle man kunna stödja sig på för att införa det här förbudet? Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik Komplikationen ligger i att Åland inte har behörighet när det gäller import och export. Det är en komplikation. Vi har som sagt var, inte arbetat färdigt med frågan. Ltl Danne Sundman, replik Jag vill bara tacka för att regeringen har en positiv inställning till frågorna och jag önskar lycka till med det fortsatta arbetet och hoppas att det går att för det här förbudet ganska snabbt infört. Snabbare än utskottet hinner godkänna min motion. TALMANNEN Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Föredras för remiss ärende 2 Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion om klimatvänlig fordonspark. (HM 61/ ) TALMANNEN Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt. Diskussion. Ltl Roger Jansson Herr talman! Vad passar bättre än att fortsätta höstens första plenum med en konkret miljöfråga, för att citera föregående motionär? I landskapsregeringens klimatstrategi från den 21 maj ifjol nämns många väsentliga åtgärder för att här på Åland förbättra luftkvaliteten och övriga miljöåtgärder föreslås också. Mycket av det som föreslås är riktat till tredje man till medborgarna och vi får hoppas att den utvecklingen fortsätter att vara positiv. Den har kommit igång bra, tycker jag. Däremot har vi orsak att självkritiskt granska landskapets egen verksamhet och i nämnda klimatstrategi så finns ett litet stycke om landskapets egen verksamhet, där just den här frågan om äldre bilar tas upp. På detta har man inte kommit långt om man överhuvudtaget har börjat. Det kan hända att det finns någon enstaka åtgärd vidtagen, men landskapets bilpark är väldigt stor och landskapets fordonspark är mycket större. Nu föreslår vi här i motionen att begreppet, som anges i klimatstrategin, "äldre bilar" utökas till hela fordonsparken, alltså "bilar, last och personbilar, traktorer och arbetsmaskiner". Det är alla fordon

11 Avslutningssessionen BPlenum den 8 september 2008 kl som beroende på användningsvolymen släpper ut mycket koldioxid och också tungmetaller. Vårt förslag är att man under den kommande fyraårsperioden, alltså pågående mandatperiod, den här motionen är inlämnad i mars redan, försöker uppgöra en plan på att byta ut alla de fordon som är åtminstone särskilt miljöbelastande. Vår fråga i remissen till landskapsregeringen är huruvida detta arbete har kommit igång, hur det ser ut och vad som är målsättningen? Att kräva av medborgarna att de eller vi skall göra saker och ting är naturligtvis motiverat. Om man inte själv föregår med gott exempel så har man en svag ställning när man begär detta ifrån politiskt håll. Jag hoppas att utskottsbehandlingen ytterligare kan, åtminstone komma igång, men också reda ut hur situationen är. Det vore bra att få en sammanhållen förteckning över landskapets hela fordonspark och se hur åldersstigen den är och hur miljöbelastande den är. Kanske man då chockas av det beskedet man får så att man är beredd att snabbt vidta åtgärder. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik Herr talman! Som information så har trafikavdelningen sedan en tid tillbaka påbörjat det här arbetet. Vi har införskaffat tre stycken tjänstebilar som har en mycket lägre bränsleförbrukning än de privata bilar som kördes tidigare, så där har vi kommit ner en del. Sedan är det ofta så vid upphandlingarna och anskaffandet av egna fordon, lastbilar och dylikt så försöker man se till att de är så miljövänliga fordon som möjligt. Problematiken är att koldioxidutsläpp följer helt bränsleförbrukningen. Det är inte så lätt. Tekniken finns inte idag att rena koldioxid utan det är helt beroende på vilken bränsleförbrukning lastbilen har. Det är i sin tur ofta beroende på hur stark motorn är. Det är lätt att säga men det är svårt att göra när inte tekniken finns. Ltl Roger Jansson, replik Tack herr talman! Trafikavdelningen är den avdelning som har den största volymen av fordon men det finns ju också på andra avdelningar en betydande mängd sådana. Det är bra om trafikavdelningen skulle gå i bräschen inom landskapsförvaltningen. Jag upplever att man kanske inte har kommit igång med det arbetet med att gå i bräschen. Det här innebär en större belastning på landskapsbudgeten eftersom det innebär ett snabbare utbyte av bilparken och fordonsparken än vad man har tänkt sig från tidigare. Det här är en åtgärd som måste synas i inkommande budgetförslag. Att möjligheten ges till landskapets egen miljösatsning genom att satsa på fordon med mindre koldioxidutsläpp per kilometer än vad man har idag. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik Herr talman! Ser man på landskapet, framförallt trafikavdelningens koldioxidutsläpp så är det till drygt 90 procent som kommer från skärgårdstrafiken. Det är framförallt där man borde göra insatsen för att nå ett mindre utsläpp av klimatgaser eller koldioxid. Det forskas en del och i teorin men även i praktiken färjor med gas av olika slag. Problemet är att infrastrukturen och tillgången inte finns nu, utan det är en lång, lång väg att vandra för att ersätta dagens bränsle till annat bränsle som medför mindre koldioxid. Det är egentligen på skärgårdstrafiken

12 12 Ålands lagting Stenografiska protokoll vi borde sätta till åtgärder för att vi skall minska totalt sett för landskapets del. Det är inte så lätt med dagens teknik. Ltl Roger Jansson, replik Herr talman! Det här är en gammal ökänd modell för att undvika att göra saker. Genom att säga det är värre där, så borde man börja med det. Nu har vi inte uppfattat att skärgårdsfärjorna skulle falla under landskapsförvaltningens fordonspark. Det är i och för sig riktigt att skärgårdstrafiken egentligen gör utsläpp och man bör göra största möjliga åtgärder också där. Det fråntar en inte till någon del över huvudtaget ansvaret för den landbaserade fordonsparken så jag hoppas att resonemanget något ändras ifrån ansvarig ledamot för trafikavdelningen till den delen det gäller ansvaret bilparken och fordonsparken i övrigt. Det är väsentligt hur landskapsstyrelsen agerar i förhållande till medborgarna, så att medborgarna skall uppfatta sitt ansvar. Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik Herr talman! Jag är fullständigt enig med lagtingsledamot Roger Jansson. Självklart skall landskapsregeringen föregå med gott exempel och det här är en alldeles viktig del i landskapsregeringens arbete med hållbar utveckling. Det finns alldeles strålande möjligheter för landskapsregeringen och förvaltningen att utöva konsumentmakt och det är en fråga som sätts på tapeten genom att man diskuterar mer och mer begreppet "grön upphandling". Det här är en viktig del i landskapsregeringens miljöarbete. Ltl Roger Jansson, replik Herr talman! Tack för det! Ledamoten Katrin Sjögrens vilja i det här sammanhanget tvivlar jag inte på en sekund, men när det gäller fordonsparken så har hon på sin avdelning kanske den minsta delen av den här egna miljöförstöraren. Det väsentlig för ledamoten Katrin Sjögren blir att i samband med budgetbehandlingen för 2009 tillse att landskapsregeringen sammantaget försöker jobba i den här riktningen och tar det här ansvaret. Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik Herr talman! Det är förvisso sant att jag har skralt med fordon på min avdelning, men för det första så anser jag att jag har ett visst ganska stort inflytande i landskapsregeringen. Ja kan garantera att trafikansvariga Runar Karlssons miljöengagemang är stort, brett och djupt och vi får återkomma till de här frågorna i budgeten. Vi jobbar fullständigt i den här riktningen så vi är helt eniga. Ltl Roger Jansson, replik Herr talman! Tack för det! Jag förstår att det blir ett lätt budgetarbete till den här delen för lagtingets del i år och det blir uppenbarligen också en enkel behandling av den här motionen i social- och miljöutskottet. Dock, återstår det att se. Ltl Åke Mattsson, replik Herr talman! Med insyn i landskapsregeringens inställning i den här frågan, känns det lite som att slå in öppna dörrar. Ledamöterna Katrin Sjögren och Mats

13 Avslutningssessionen BPlenum den 8 september 2008 kl Perämaa har talat varmt för att man skall byta ut bilparken. Jag har tyckt många gånger, att kör man inte så många kilometer så kan det vara lite onödigt att byta ut bilparken. Man borde titta på vilka bilar som skall bytas ut och så vidare samt att det skall finnas en ganska stor tanke bakom bytet. Det här är också samma sak som en av motionerna för vilken inte utskottets synpunkter har så stor betydelse i och med att landskapsregeringen redan jobbar i den här riktningen. Framförallt fyller det en stor funktion, när det också kommer från oppositionspartierna, att man stöder den här politiska tanken. Större problem är det kanske när den här frågan väcks, hur mycket man tar till sig det som kommer från utskotten? Vi vet att finansutskottet påtalade, när det skulle köpas ny polisbil, att den skulle var miljövänlig. Man köpte i stället en bil av stadsjeepkaraktär. Sådana saker bör man också titta på att man verkligen fyller de här kraven som man ställer från lagtinget, och att man följer efter dem. Det är en väsentlig sak. Man bör inte bara komma med direktiv. Ltl Roger Jansson, replik Herr talman! Det är inte svårt att visa på att åtskilliga spår förskräcker när det gäller det här. Enskilda anställda har ett helt annat intresse för sin del när det gäller den egna bilparkens utformning än vad landskapsregeringen kan ha såsom kollegium. Därför skall det bli väldigt intressant att se beviset på det ledamot Mattsson säger att den här landskapsregeringen alldeles klart kommer att försöka genomföra det här. Beviset får vi i samband med budgeten nu där det skall redovisas volymen på utbyte av bilar. När det gäller den första kommentaren ifrån ledamotens sida så står det i motionen att det är rimligt att utbytesschema uppställs utgående från landskapets fordonspark så att befintliga bilars utsläppsnivåer avgör turordningen för bytet. Det betyder också att deras användning läggs till underlag för de här besluten. Ltl Danne Sundman Herr talman! Det här är en fråga som också ligger mig varmt om hjärtat. Det är någonting som jag stöder helhjärtat. Först en liten passus, i ett replikskifte här sade trafikminister Runar Karlsson att det inte är så lätt med dagens teknik. Nej, men använd morgondagens teknik i stället då. Det är det man borde göra. Jag har stått många gånger här i talarstolen och hållit anföranden om just behovet av att försöka få till försöksprojekt. Om man går lite utanför motionen, när det gäller landskapets färjor, så borde man inte bygga så som man håller på nu. Man bygger en helt konventionell dieseldriven färja, visserligen lite modernare propellrar men annars med en teknik som har funnits i snart hundra år. I stället borde man ha byggt en, för det första en dieselelektrisk färja med möjlighet att senare komplettera med bränsleceller och så vidare. Det hör inte hit, men det är inte dagens teknik vi skall haka upp oss på utan vi skall försöka få till morgondagens teknik och gå i bräschen. När det gäller landskapets fordonspark så borde man titta på den. Det finns flera alternativ. Idag har man ganska gamla bilar i bruk av vilka flera inte har katalysator ens en gång med reservation för att jag inte har kollat upp det. Man kan byta till nya vanliga bilar, det skulle vara en stor åtgärd redan. Sedan kan man byta till nya miljöbilar som uppfyller kriterierna för miljöbil och sedan ytterligare kunde man försöka få till att några bilar, för att visa på exempel, skulle vara t.ex. elbilar. Det finns många av

14 14 Ålands lagting Stenografiska protokoll landskapets bilar som idag skulle kunna vara elbilar eftersom aktionsradien är ganska kort. Man kör korta sträckor. Det finns teknik som man i uppvisningssyfte kunde införa. När det gäller den här saken, så försökte jag titta i landskapsregeringens berättelse, vilket är en ganska sövande bok i övrigt, men där finns inga egentliga miljönyckeltal. Det borde man ha. T.ex. hur mycket bränsle landskapets fordon förbrukar, kan man inte läsa ut av landskapsregeringens berättelse. Det är någonting som också efterlystes av tidigare talare. Man borde visa på miljöbelastningen för att man skall få dåligt samvete och ta tag i det här. Jag skulle säga, att man dels kan man göra en konkret miljönytta genom att se över fordonsparken. Visserligen är det bara en liten del av de femton miljoner liter bensin som säljs årligen på Åland som används av landskapsregeringens fordon, men om man tar hela landskapsregeringen, inbegriper ÅHS och också skolor o.s.v. så blir det mycket bil som körs. Ofta används tjänstebil. Man skall inte heller förakta den symbolik detta medverkar till. Man sätter en ny standard för hur större företag och privatpersoner också skall tänka. Man borde också tänka på att byta ut den allra främsta fordonssymbolen som landskapet har, nämligen "Åland 1". Det var en tidningsledare om det i somras. Det är ju så att "Åland 1" körs väldigt lite, så den konkreta miljönyttan är inte så stor men tänk vilken symbolik det skulle vara om alla fina högheter som vi skjutsar runt, allt från Finlands president, Georgiens president till Kronprinsessan Victoria hade åkt elbil på Åland. Mig veterligen har ingen annan stat eller motsvarande enhet någon sådant representationsfordon. Där skulle vi vara först. Det kunde man t.o.m. specialbygga. Man kunde t.o.m. bygga om "Åland 1" till elbil. Det finns grejer idag, för en ganska rimlig kostnad dessutom, som skulle kunna ersätta den inte alltför klimatsmarta V 8, som visserligen mullrar vackert under huven på "Åland. Det skulle vara en konkret miljöinsats att bygga om "Åland 1" till elbil! Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik Herr talman! För det första så måste man reda ut begreppen. Sundman talade om att man skall installera katalysatorer i bilarna för att minska koldioxidutsläppen. I sammanhanget handlar det om klimat. (Ltl Sundman: Det sade jag inte. Så är det inte utan det är bränsleförbrukningen som helt rakt av betyder att utsläppen blir därefter. Ledamot Sundman nämnde om att man borde ha tänkt på annan sorts bränsle och annan sorts drift, men det finns inte den tekniken idag. Det finns i vissa fall med gas, men då finns det inte tillgång till gas. Vi kan inte på lilla Åland hitta på ny teknik eller bygga en gasledning till Åland bara för en färja. Det är orimligt! Vi måste följa med den teknik som finns, den skall vi anamma där det praktiskt är möjligt förstås. Som jag sade tidigare, så har vi inom trafikavdelningen redan påbörjat det här jobbet för ett år sedan. Vi har bytit ut tre bilar som drog mycket mera bränsle än de tre som vi nu har köpt in. Vi har redan påbörjat det här jobbet och vi kommer förstås att fortsätta. När jag talar med experterna om detta så säger de, att det inte är lätt, tekniken finns inte. Ltl Danne Sundman, replik: Talman! Först när det gäller katalysatorer och koldioxidutsläpp så har de inte med varandra att göra. Det har jag aldrig sagt. Tvärtom så tror jag att jag t.o.m. sade att det finns bilar utan katalysator och då är det ett annat miljöproblem som kommer i fokus, det som var före klimathotet, nämligen vattenmiljön. En sådan

15 Avslutningssessionen BPlenum den 8 september 2008 kl bil släpper ut mera noxer som till slut landar i vattnet. Det är alltid så att tekniken inte finns. Den teknik som komma skall finns ju inte därför måste någon ta tag i det och försöka utveckla den. De kallas forskning och utveckling och det är det som landskapet skulle kunna erbjuda sig att vara, en plats för forskning och utveckling inom det här området. Varför inte börja med en landskapsfärja som man åtminstone delvis kunde försöka driva med bränsleceller. Den tekniken finns idag, inte bara på ritbordet utan i verkligheten. Det skulle krävas konkret försöksprojekt, ungefär som man har varit försöksprojekt för dieselmotorindustrin när man tog den här Wärtsilä 46:an som var en helt ny modell o.s.v. Varför kan man vara öppen för ny teknik även nu? Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik: Jätte gärna kan vi vara försöksobjekt men lilla Åland kan inte gå och betala utvecklingen för sådan här. Det är helt orimliga kostnader. Naturligtvis skall vi anamma den teknik som finns. Jag tror personligen, beträffande fordonsparken, mycket på elbilar som absolut kommande. Där kan landskapet bra byta ut sina bilar mot elbilar, så att privata också byter ut sina fordon till elbilar och följer landskapets exempel. Vi kan också förhoppningsvis byta ut andra fordon till el, t.ex. motorcyklar till elmopeder. Ltl Danne Sundman, replik: Herr talman! Landskapet kan inte, och behöver inte betala utvecklingen utan tvärtom så kan det hända att landskapet får utvecklingen betald. Om man erbjuder sig att bli testområde eller förvaltningen blir en testförvaltning och man erbjuder hela Åland, hela ön, för den här testverksamheten, så kan det mycket väl vara så att man får de här fordonen mer eller mindre helt gratis. När det gäller landskapets fartygsflotta så kunde man kanske också få ett mycket fördelaktigare upplägg om man är beredd att vara testmiljö för ny teknik. Man skall inte se problem med att det kostar mer, utan jag tror att det kostar mindre, åtminstone i början. Efter det blir det konventionell teknik och då får man betala för det som för vilken teknik som helst. Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik Herr talman! Ltl Danne Sundman tar upp landskapsregeringens berättelse för 2007 och jag kan inte garantera att den är mera sprittande och spirituell än Det är min förhoppning att i landskapsregeringens berättelse för 2008 skall vi kunna presentera hållbarhetsredovisning. Alltså konkreta nyckeltal där vi direkt kan avläsa hur ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Åland är. Jag kan ta ett alldeles konkret exempel. Hur många gånger har vi inte här i salen sagt att landskapets kök skall ha ekologiska livsmedel, men vi har ingen aning om hur det har utvecklats. Min starka förhoppning är att det i landskapsregeringens berättelse för år 2008, har vi införts hållbarhetsredovisning med alldeles konkreta nyckeltal. Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! Det skulle vara mycket glädjande om landskapsregeringens berättelse skulle ha lite mera av miljönyckeltal. Åtminstone att man som lagtingsle-

16 16 Ålands lagting Stenografiska protokoll damot skall få dåligt samvete och kanske förstå att detta måste vi titta på och satsa lite mera på. I övrigt är de en av mina käpphästar hur den här berättelsen ser ut. Den är väldigt stram och byråkratisk och det kunde vara lite bilder på någon miljöverksamhet. Det kunde fast vara någon bild på en miljöinspektör, andra trevliga bilder o.s.v. Det är som sagt utanför ärendet, men förhoppningsvis innan min politiska karriär avslutas, så har den blivit lite trevligare att läsa. Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik Herr talman! Det här med hållbarhetsredovisning och nyckeltal är en väsentlig del i landskapsregeringens hållbarhetsarbete som leds av lantrådet. Vi jobbar på med de här frågorna. En väsentlig del är att kommunicera ut vad man gör och se trender och vart man är på väg. Ha förhoppning! Ltl Danne Sundman, replik Vi har förhoppningar och det är viktigt att man i det här hållbarhetsarbetet blir lite mer konkret. Vi har hört mycket fina visioner och om man nu får vara lite fräck och kalla det ibland för flum. Konkreta åtgärder och nyckeltal som år efter år förbättras, det behöver man visa på för att folk skall orka höra på det här snacket om hållbar utveckling. Det måste ske konkreta saker också. Vi har sett två exempel här idag i oppositionens motioner. Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik Med risk för att det går lite utanför det som var själva motionen, så håller jag med om resonemanget om att Åland med fördel kunde vara ett testområde för grön teknik. Vi måste försöka blicka in mot det som blir morgondagens och kanske ännu längre fram teknik. Själv tror jag personligen på vätgasen, det har jag gjort länge och jag tycker att kombinationen vätgas ihop med vindkraftverk borde kunna fungera alldeles utmärkt. I Reykjavik har man i många är kört med bussar som går på vätgas och jag vet att man experimenterar med distributionslastbilar, sopbilar med vätgastekniken, så det finns mycket att göra. Vi måste samtidigt skapa en situation att vi har tillgång till vätgas också här. Jag tror att om vi kan bli ett föredöme på olika miljöområden så skapar det en bild av Åland i omvärlden som kommer att vara till nytta för det åländska samhället beträffande turism och allting. Ltl Danne Sundman, replik Jag vet att jag har en vän i finansminister Perämaa när det gäller just den här tanken kring testområde för ny teknik. Åland har tidigare varit testområde i flera omgångar för t.ex. Telecom sektorn där ny teknik flera gånger provats på Åland. När den s.k. AXE-tekniken kom och också nu senast när 3-G mobiltekniken kom så var Åland det första området i världen. Den här tanken som man hade då skulle man kunna tillämpa också när det gäller fordonsteknik. Det finns en fordonstillverkare som är intresserad av sådana här testområden för olika tekniska lösningar. Det finns också underleverantörer till fordonsindustrin som gärna skulle ha ett sådan här exempel att kunna sälja in till större fordonstillverkare. Marknaden har ett begär av sådana här möjligheter som vi också skulle vilja kunna erbjuda, därför pratar jag om det här åter igen.

17 Avslutningssessionen BPlenum den 8 september 2008 kl Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik Herr talman! Det pågår ett arbete med att försöka skapa en gemensam plattform i det offentliga näringslivet genom att göra den här typen av framåtsyftande miljöåtgärder som skall skapa en positiv bild av Åland samtidigt som det skall ge möjligheter till ett näringsliv som skall agera. Det skulle vara väldigt bra för Åland, tror jag, med tanke på den här imagen, om vi någon gång i framtiden kunde ha det första flygbolaget kanske i Norden, kanske i Europa, kanske i hela världen som skulle kunna gå på ett miljöbränsle. Ltl Danne Sundman, replik Jag sitter själv med i Tankesmedjan som har de här tankegångarna kring att exploatera, vad man kallar "Cleantec". Många på Åland tror att där är en stor framtidsbransch där Åland har stora möjligheter att, med hänvisning till sin utsatta situation också, kunna bli ledande. Det gäller att man inte bara bygger ett skal och fina visioner och blanka bilder som man visar utan att man fyller den med konkreta projekt med konkret innehåll och då finns det många fina exempel. Flygbolag är en sak och landskapets fordonspark en annan. Det kan bli en stor framtidsbransch för Åland. Ltl Olof Erland Talman! Jag hoppas att den här motionen som, jag tror ledamoten Åke Mattsson sade, var att slå in öppna dörrar, har åtminstone jag uppfattat som att det i landskapsförvaltningen och regeringen pågår en målmedveten satsning på mera miljövänliga fordon. Det är klart att man är på rätt väg. Jag tycker också att det är viktigt att påpeka saker och ting som inte är flum som ltl Sundman ofta hänvisar till, som om det skulle vara någonting som skulle beteckna landskapsregeringen mera än honom själv. Det får var och en själv bedöma. Tag t.ex. i perspektiv vad som har hänt på Åland när det gäller miljöprofileringen. Sjöfarten har anpassat sig till det bränsle som finns tillgängligt. Man har gjort systematiska genomgångar av skrovkonstruktioner, restrationen ombord, avfallshanteringen o.s.v. Det som kanske bör påpekas är att det finns fortfarande finns saker att göra. En annan sak som vi diskuterade här i lagtinget för ett halvt år sedan var just fordonsparken på Åland. Det var inte så enkelt att få igenom det förslaget som nu har verkat, och påverkat fordonsparken på det sättet att många bilar skrotas och en hel del nya miljöbilar kommer till. Effekten kanske inte är så stor men den visar i alla fall att konkreta steg, även om de är små, är värdefulla om de går i rätt riktning. Det här kommer naturligtvis att följas upp med anpassning i förvaltningen, men också med nya idéer för kollektivtrafiken och stadstrafiken och andra inslag i vårt kommunikationssystem. Vi kan också se tillbaka i tiden, hösten 2003, då tog regeringen, med samma partier i regeringen, ett betydande strategiskt beslut genom att föra fram möjligheten att bygga ut vindkraften radikalt. Den utbyggnaden är nu så lång kommen att vi kan säga att vi har ett nytt energisystem. Nästa steg är att komma med en rikskabel. Det kanske går lite långt utanför både motionsområdet och territoriet men i alla fall, miljöpolitiken är på gång. När det gäller bilar så är nästa steg att ta ett avgörande beslut beträffande elanvändningen d.v.s. möjligheten att använda el från den egna tomten, från vindkraftverk

18 18 Ålands lagting Stenografiska protokoll o.s.v. Där skall landskapsregeringen bli ett försöksområde, tycker jag. Det finns tillverkare i Norge och i Kina som har kommit så långt att det blivit dags att börja planera. I det här sammanhanget vill jag också hänvisa till landskapets resurs- och behovsplan som skall visa den här avvägningen mellan det som landskapsregeringsledamot Runar Karlsson sade att vi måste se på koldioxidutsläppen i sin helhet och väga effekterna mot insatserna. När det gäller drivkraften i trafiken så är vi på väg från traditionella förbränningsmotorer till andra former såsom solceller, elkraft och t.o.m. segel har Viking Line har aviserat. Jag tycker att den har motionen och det som sägs här, att man skall se över den egna fordonsparken, är en självklarhet. Det måste man utgå ifrån att en landskapsregering gör. Man skall också se det här i sitt sammanhang att man nu faktiskt har tagit konkreta steg när det gäller miljöbil. För att uttrycka det så som det brukar sägas här "att på kaffekalasen pratas det mycket miljö idag, mycket miljöbil och mycket skrotpremier o.s.v. Tiden är inne för att ta flera steg för att förbättra miljön. Ltl Roger Jansson, replik Herr talman! När det gäller miljöbilspremien så riktar den sig inte till landskapsregeringen själv utan till medborgarna. Igår fick vi höra att regeringen i Stockholm, Sverige har noterat att man inte mera behöver den här premien eftersom marknaden sköter sig själv i det här sammanhanget och det är kanske någonting för regeringen Eriksson här på Åland att fundera på. Att den här motionen skulle slå in öppna dörrar, tycker jag är ett tecken på att man slarvigt läser motionen. Det vi här har fått höra är att landskapsregeringen har planer på att byta ut sina bilar successivt. Motionen föreslår att uttryckligen tiden för utbyte begränsas till fyra år, alltså den här mandatperioden och att det uppgörs ett detaljerat utbytesschema för landskapsförvaltningens fordonspark. Mig veterligen har ingenting sagts att någonting sådant är på gång. Alltså slår motionen inte in några öppna dörrar utan den kommer väldigt konkreta förslag som inte är under genomförande. Ltl Olof Erland, replik Herr talman! Det finns ett uttryck på engelska som heter ungefär som så att "felet med missriktad detaljreglering". D.v.s. att man i den här motionen kunde fråga, varför just fyra år? Varför inte tre, eller två eller fem eller sju? Det kan man ju naturligtvis motionera om hur mycket som helst men man kunde också säga så här, att riktlinjerna för fordonsparksutvecklingen i landskapsregeringen måste vara att man väger kostnader mot nytta. D.v.s. bilar som används, kan användas och är någorlunda hyfsade, tar lite längre tid på sig, stora fordon som är uppenbart miljöskadliga så inför man lite snabbare. Man kan alltså inte, tycker jag, jag skall inte avgöra den här motionen, sitta här och räkna år och dagar för vissa beslut i landskapsregeringen. Ltl Roger Jansson, replik Det är just sådana ställningstaganden som motionen förslår att skall ligga till grund för det beslut som skall tas. Ledamot Erland talar om "missriktad detaljreglering". Well, well, budgeten är en detaljreglering och i budgeten läser man hur utbyte av bilar och fordon går till. Det har vi gjort varje år så det ingenting nytt

19 Avslutningssessionen BPlenum den 8 september 2008 kl som föreslås, utan det nya som föreslås är att den här budgetbelastningen insätts för en period på ett till fyra år, alltså en mandatperiod. Den som ursprungligen förslog den här motionen, utgående från klimatstrategin, föreslog att det skulle göras på ett år men det bedömde vi i gruppen att var en orimlig tid. Vi föreslog i stället att det sker inom en fyra års period. Vill landskapsregeringen vara snabbare så är det fullt okey. Ltl Olof Erland, replik Herr talman! Den här debatten är en remiss till utskottet men jag skulle som vägkost till utskottet säga, att lämna de här årstiderna och regleringarna via årstider och lämna i stället ett förslag till allmän budgetbeskrivning där man bedömer kostnaderna. I och för sig så kan man sätta olika perioder för olika bilar, men jag tror att grunden till all budgetering för landskapsregeringen ändå är sunt förnuft. Ltl Danne Sundman, replik Talman! I lagtingsledamot Erlands anförande ingick det lite gliringar om att den här miljöbilspremien inte var så lätt att få igenom. Det var för att vissa av oppositionens ledamöter hade betänkligheter med på vilket sätt man genomförde den, rent konstitutionellt. Man bara gav en fullmakt in blanco mer eller mindre och så utformade regeringen alla villkor och vi tycke at man skulle ha en lag i botten. Det visar sig att det borde man kanske ha haft eftersom t.ex. företagare, i ett fall som jag känner till en taxiförtagare, som skulle ha önskat köpa en miljöbil och komma i åtnjutande av det här, räknas inte till dem som kan få miljöbilspremie. Detta är en detalj som vi säkert skulle ha upptäckt här i lagtinget. Vad skulle inte var bättre än att alla taxibilar skulle få miljöbilspremie? Utanför motionens ärende, men här får vi säga "vad var det vi sade" vi som var kritiska då. Förutom det, är det inte längre aktuellt i Sverige med miljöbilspremie. Det är ju en intressant ingrediens. Kanske den kunde tas bort här också? Ltl Olof Erland, replik Det man diskuterar i Sverige nu, det är i och för sig inget regeringsförslag, är att begränsa bränsleförbrukningen 2020 till en halv liter per mil. Det skulle också gälla taxi i så fall. Det är klart att man i våras kunde ha väntat med att ta den här miljöbilspremien i lagtinget och då hade vi fortfarande diskuterat utformningen. Nu tror jag att en viktig princip, som åtminstone jag vill ge stöd för när det gäller landskapsregeringens vidare åtgärder, är att ta steg för steg. Man ser i alla fall netto en klar förbättring. Självklart skulle det vara bra om alla taxibilar på Åland skulle vara miljöbilar och det är någonting som man absolut skall diskutera. Jag tror att inom våra partier i regeringsställning diskuterar vi profilering av Åland på just miljöområdet, där vi ju har så stora möjligheter. Där har vi faktiskt en utmaning att göra helheten miljöprofilerad, det inklusive taxibilar och skärgårdstrafik. Ltl Danne Sundman, replik Herr talman! I Sverige diskuterar man att begränsa bränsleförbrukningen och det är ju ett moderat förslag som ännu inte har vunnit gehör. Däremot har man

20 20 Ålands lagting Stenografiska protokoll från regeringshåll sagt att miljöbilspremien inte kommer att utbetalas hela den tiden man tänkte från början. Man kommer att dra in den ett halvt år tidigare. Man kommer att dra in den i mitten på nästa år, hörde jag på nyheterna idag. Man bedömer att marknaden klarar av det här själv och det är frågan om det inte är så på Åland också. De miljöbilar som säljs skulle ändå ha sålts men på grund av det allmänna opinionsläget och att det är billigare att köra dem, gör att folk köper ändå utan miljöpremie. Man får ju den här premien som en premie utan konkret nytta. Det vet vi inte, men det borde kanske undersökas och följas upp. Ltl Olof Erland, replik Herr talman! Ser man på utvecklingen på Åland hittills så har det varit en omställning i fordonsparken som särskilt har stimulerats av skrotbilspremien. Det har blivit intressant att köpa en miljöbil. Kanske man kunde ha gjort det ändå, men det har också blivit intressant att skrota en bil. Det här måste man ju följa upp naturligtvis och värdera. Är det koldioxid och klimatmässigt en fördel netto för landskapet netto, då fortsätter man. Vi behöver inte göra som i Sverige. Men är det så att marknaden styr mot miljövänlighet då skall vi vara glada för det. Då kan man sätt de här resurserna på någonting annat. Särskilt elbilar som nu tillverkas i Norge och Kina, kommer att bli en möjlighet för Åland som har lämpliga avstånd och lämpliga förutsättningar. Nu är man förberedd på nya inslag och nya reformer. Ltl Barbro Sundback Herr talman! Jag tycker i och för sig att den här frågan om den här miljöpremien och den här s.k. skrotningsavgiften eller premien, vilket det nu är man beviljar, ligger lite utanför ämnet men eftersom det tillåtits tidigare debattörer att just ventilera den saken, så skulle jag önska ett klargörande. Det är alldeles uppenbart att de miljöbilar som har sålts på Åland, de skulle ha sålts ändå. Det har bilförsäljarna klart och tydligt sagt i offentligheten. De som köper dem får sedan mera pengar i börsen för att köpa mera bensin och det är ju trevligt för dem. Man undrar vad det är för sorts miljöpolitik och framförallt vad det är för fördelningspolitik? Jag skulle gärna se att man här talar om vilken nettoeffekten de facto är. Det är ju så, att det aldrig har sålts så mycket bilar på Åland som det har gjorts idag. Vi kan väl säga det, att om folk inte skulle köpa miljöbilar så skulle koldioxidutsläppen totalt sett öka, men om det här har haft någon effekt, det vet knappast någon här. Man kan ju tycka och föra ett logiskt resonemang, men om det totala antalet försålda bilar stiger med över 30 procent, så då måste de utlovade premierna och skrotningspremien stå i relation till det. Hur det ser ut vet jag inte idag. Det andra är, att när vi behandlade den här frågan i samband med tilläggsbudgeten så blev jag tillsagd att det inte hette skrotningsavgift utan att det hette skrotningspremie. Det var inte alls meningen att de här bilarna skulle skrotas utan de skulle bara inte rulla på vägarna. Därvid stannade diskussionen när finansutskottets värderade medlemmar hade uttolkat sitt eget beslut. Jag skulle därför gärna vilja få en mellanrapport vad det egentligen är man betalar ut för pengar och för vilka ändamål och vilka miljöeffekterna är.