TPPE13 Produktionsekonomi

Transkript

1 TPPE13 Produktionsekonomi Föreläsning 1 - Introduktion till ämnet Helene Lidestam (helene.lidestam@liu.se) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

2 Agenda Avdelningen Produk0onsekonomi Struktur och administra0on kursen Produk0onsekonomi ämnet Begrepp: Lönsamhet Gan?-schema Kundorderpunkt Lean produc0on Metoder: Erfarenhetskurva ABC-analys 2

3 Produktionsekonomi Var finns vi? Hus A, nedre plan, B-korridor, mellan 13 och 15. Hur kan vi nås? På rummet, mail 3

4 Produktionsekonomi, IEI, LiU Ekonomisk analys: Ekonomisk teori Ekonomisk analys: Besluts- och finansiell metodik Produk1onsekonomi, grundkurs Produk1on: Produk0onsstrategier, Produk0onslogis0k, Avancerad planeringsteknik, Analys och utveckling av produk0onsverksamhet Finans: Corporate finance, Finansiella marknader och instrument, Finansiell riskhantering, PorJöljförvaltning 4

5 5 Min forskning Offentlig upphandling av busstransporter, Kostnader inom kollektivtrafiken Nobina Energi- och produktionsplanering, PiiA Human Lean, Atlas Copco

6 6 Lärare, TPPE13 Helene Lidestam, examinator, föreläsningar Erik Paulin Rosell, lektioner (a och d), laborationer Kevin Do Ruibin, lektioner (b), laborationer, labansvarig Cecilia Cederblad, lektioner (c), laborationer

7 7 Kurslitteratur Lärobok: J. Olhager, Produktionsekonomi, Studentlitteratur, Lund, 2013 Materialet finns både på kurshemsidan och på Lisam Föreläsningsmaterial Lektionsuppgifter Laborationshandledning

8 8 Föreläsningar Kursen har 9 föreläsningar. Föreläsningsslides finns tillgängliga dagen före föreläsningen. Lektioner Kursen har 9 vanliga lektioner samt 1 extra tillfälle (frågestund) för egen räkning samt lab-frågor. Lektionsuppgifter finns på Lisam samt kurshemsidan.

9 Laborationer - obligatoriska 9 Labbar görs i grupper om 2 personer På första föreläsningen skriver man upp sig på en lab-lista. Förberedelseuppgifter godkänns av lab-assistenten på labtillfället. Lab 1 (Lean-spel) kräver ingen förberedelse! Labbarna redovisas och godkänns på labtillfället. Lab 3 - redovisas kort vid speciell tidpunkt före labtillfället.

10 Examination Tre godkänt genomförda laborationer En skriftlig tentamen Teoriavsnitt Räkneavsnitt Totalt Max 50p (godkänt 25p) Hjälpmedel Formelblad (MRP och HP, samt prognosformler) Miniräknare med tömda minnen Kursförändringar Leanspel (istället för laboration) Allmänna uppdateringar och förbättringar 10

11 Kursens mål 11 Efter fullgjord kurs ska studenten ha kännedom om produktionsekonomins grunder och ha insikt om ekonomiska frågeställningar rörande industriell produktion kunna redogöra för olika produktionssystem och deras layoututformning kunna redogöra och använda de vanligaste metoderna för efterfrågemodeller och prognosmetoder för bedömning av framtidens produktefterfrågan på lång och kort sikt kunna redogöra för material- och produktionsstyrning på lång och kort sikt och dess ingående metoder, från sälj- och verksamhetsplanering, via huvudplanering, materialplanering till detaljplanering och uppföljning kunna redogöra och använda de vanligaste metoderna för lagerstyrning

12 12 Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Introduk1on, produk1onsekonomiska grunder, Lean-produc1on, ABC-klassificering Fö 1 Leanspel (La 1) Prognos0sering Fö 2 Le 1 La 2 Sälj- och verksamhetsplanering Fö 3 Le 2 Projektplanering, fast posi0on Fö 4 Le 3 Lagerstyrning Fö 5 Le 4 La 3 Planering av funk0onell verkstad, Fö 6 Le 5 layout, MRP och HP Planering av funk0onell verkstad, Fö 7 Le 6 detaljplanering Planering av lina, kanban, Fö 8 Le 7 linjebalansering Specialfall; produktval, kopplade lager Fö 9 Le 8 cyklisk planering Le 9

13 13 Produktionsekonomi Ekonomiska insikter Kvan0ta0va ingenjörsmetoder Olika situationer kräver olika verktyg PEK

14 14 Vad är produktionsekonomi? Produktionsekonomi behandlar metoder och modeller rörande hushållning med ett tillverkande företags resurser Produk0on + Ekonomi = Produk0onsekonomi Restrik0oner Maskiner, 0d, pengar Mål Vinst, kostnad, 0llväxt Op0meringsproblem Op0mum eller närop0mal lösning

15 Företagets mål Hållbarhetsaspekter? 15 AH tjäna pengar nu, såväl som i fram1den! Tillfredställa kunden Tjäna pengar

16 16 Hur skapas lönsamhet? Leveransservice Lönsamhet = Intäkter - Kostnader Kapital Q DuPont-schema, se Sid 51 i Olhager Kapitaleffektivitet Q = Kvalitet (quality) Kostnadseffektivitet

17 17 Gantt-schema Råvaruförråd (RVF) Produkter-i-arbete (PIA) Färdigvarulager (FVL) Maskin 1 (M1) Maskin 2 (M2) Maskin 3 (M3) Slutkontroll (SK) Maskin 1 (M1) trp kö Maskin 2 (M2) trp kö Maskin 3 (M3) trp kö Slutkontroll (SK) trp kö trp Tid (t.ex. timmar, dagar)

18 18 Kundorderpunkt (KOP) Den punkt som delar flödet i vad som produceras mot en specifik kundorder, och vad som produceras mot förväntan om framtida kundorder, dvs mot prognos. Prognos KOP Krävd leveransled0d (L) Kundorder Anskaffnings-/Produk0ons-/Distribu0onsled0d (P)

19 19 Kundorderpunkt Försörjningsperspektiv Spekulation Spekulation Spekulation ETO Sp. MTO ATO MTS K.o. Kundorder Kundorder Kundorder Efterfrågeperspektiv Råmaterial Materialflöde Slutprodukter

20 Kundorderpunkt 20 Försörjningsperspektiv Produktivitet Värde-adderande materialflöde Råmaterial KOP Flexibilitet Slutprodukter Efterfrågeperspektiv Produktivitetskrafter eftersträvar: Kortare leveransledtider Kostnadseffektiv produktion Standardiserade produkter Flexibilitetskrafter eftersträvar: Mindre kapitalbindning (lager) Anpassningsbar produktion Kundunika produkter

21 Paradigmskihe Masstillverkningstänkande Funk0onellt fokus! Leder 0ll köer och vänte0der. Tradi0onell 0llverkning Se 0ll a? alla arbetar Lean Fokus på kunden och ständig förbä?ring! Skapa kon0nuerliga flöden och eliminera slöseri. Eliminera väntan och förluster i flödet (förbä?ra flödet)

22 Lean Produc0on: Mål och verktyg 22 Lean eftersträvar enkelhet Målet är att eliminera allt slöseri Om en kund inte är beredd att betala för det så är det inte värde Allt som inte tillför värde är slöseri Produktivitetstänkande: Just-in-Time (JIT) Kvalitetstänkande: Jidoka, TQM (Total Quality Management)

23 Slöseri 1. Överproduk1on Stora batcher Mer än kundbehovet Bidrar 0ll alla andra former av slöseri 2. Väntan på någon0ng skall hända material skall komma informa0on saknas Transport Skapar försening Förbrukar resurser Kräver kontroll

24 Slöseri 4. Över-/under- arbete I processen Onödiga kontroller Ingen standardisering Subop0mering ej hela flödet 5. Lager Kräver management Utrymme Binder kapital Kvalitet och svinn? Döljer problem (minskar kommunika0on) Ökar led0den 24

25 Slöseri Onödiga rörelser Gå, lyha Böja, sträcka Posi0onera 7. Producera/omarbeta defekta Slöseri med Material och Tid Arbetskrah och Utrymme Förpackning och image 8. OutnyHjad krea1vitet Förbä?ringar som inte genomförs Bortkastade idéer

26 Två huvudprinciper i Lean Produc0on Just in time, JIT ( Skapa flöde ) Strävan efter att producera exakt det som behövs i rätt mängd, precis när det behövs Varken mer eller mindre Varken tidigare eller senare Jidoka ( Förebygga fel ) Bygga in kvalitet redan från början Säkerställa att allt görs rätt direkt Stoppa så snart ett fel upptäcks 26 JIT fokuserar på att eliminera den tid en produkt befinner sig i produktionen men ej tillförs något värde. Målet är att eliminera den tid en produkt utsätts för t ex onödig lagerhållning. Jidoka, TQM är orienterad mot den tid i produktionen då värde tillförs produkten och att man då ska göra rätt första gången för att minimera behovet av kvalitetskontroller. Målet i detta fall är att eliminera den tid som ägnas åt onödigt justeringsarbete av bristfälliga produkter.

27 Förebygga fel (Jidoka) 27 Inbyggd kvalitet Viktigast är att alla medarbetare har rätt kompetens Kan underlättas av olika lösningar Metodstandard: Tydliga, lättolkade & inövade arbetssätt Poka-Yoke: Saker som gör det mer eller mindre omöjligt att göra fel

28 Poka-Yoke 28 Exempel: Kontakter som bara kan sättas i på ett sätt

29 Poka-Yoke 29

30 Ordning och reda 5S 30

31 Ordning och reda 5S 31 SORTERA (Seiri) Vad behövs och vad behövs inte, släng onödigt SYSTEMATISERA (Seiton) Se till att det finns en plats för allt och att allt är på sin plats. Om något saknas ska det synas tydligt. STÄDA(Seiso) Håll rent, sätt av tid, gör snyggt innan nästa team tar över, minska behovet av städning; var och varför blir det rörigt/smutsigt? STANDARDISERA (Seiketsu) Utveckla system och rutiner för att upprätthålla och övervaka steg 1-3, t ex checklistor, ansvarsområden, spelregler SKAPA VANA (Shitsuke) Disciplinfråga, följ upp och utvärdera, utveckla

32 32 Lean Produc0on Vision Mål: Högst kvalitet, Lägst kostnad, Kortast ledtid genom att ta bort slöseri JIT Rätt produkt, antal och tid Takt Kanban Utjämnad produktion Enstyck Korta ställ Kultur av ständiga förbättringar Huvudprinciper Jidoka Automatiska stopp Rätt första gången Andon Poka-Yoke Six Sigma 5 varför Utjämnad produktion, Standardiserat arbete Kaizen, Visuell styrning, Stabilitet FörutsäHningar

33 Erfarenhetskurva 33 Princip Arbetstiden per enhet antas minska med en fast procentsats för varje dubblering av det ackumulerade antalet producerade enheter Formel Tn = T1 lnr b = ln2 n b Tn T n b 1 = tillverkningstid för produkt nummer n = tillverkningstid för den första produkten = antal producerade enheter = konstant för erfarenhetstakten r = erfarenhetstakten

34 34 Artikelklassificering ( ABC-analys ) Företag har ofta 1000-tals olika produkter som produceras Sällan lämpligt att sälja, producera, leverera och planera/ styra alla artiklar på samma sätt Svårt att överblicka varje enskild artikel Typiskt vill företag dela in sina produkter i olika grupper Artikelklassificering är ett användbart och relativt enkelt sätt att dela in ett företags produktportfölj i olika grupper

35 Artikelklassificering ( ABC-analys ) 35 Ofta används för lite tid till kritiska produkter (20%) för mycket tid till mindre viktiga produkter (80%) ABC-analys utgår från den s.k. 80/20-regeln 20% av företagets produkter svarar för t.ex. 80% av företagets volymvärde Produkter Omsättning Kritiska produkter 20 % 80 % Mindre kritiska produkter 80 % 20 %

36 Klassificeringsgrunder 36 Volymvärde (omsättning) En artikels årliga förbrukning * artikelvärde Lagervärde (kapitalbindning) En artikels genomsnittliga lagersaldo * artikelvärde Uttagsfrekvens Jämna eller varierande uttagsintervall och -kvantiteter? Andra kriterier Täckningsbidrag Produktlivscykelfas Fysisk volym Kritiskhet Kombinerade kriterier Exempelvis Volymvärde och Uttagsfrekvens Typiskt använder sig företag av 3 klasser

37 ABC-analys: Exempel lagervärde 37 Ett företag har 15 produkter i ett av sina lager Produkterna har olika värde och säljs i varierande volymer Genomför en ABC-klassificering för de 15 produkterna

38 Flera klasser i analysen Dubbel ABC Dubbel ABC analys är en metod för a? klassificera ar0klar, där ar0klarna rangordnas i förhållande 0ll deras rela0va betydelse och i förhållande 0ll varandra. Klassificeringen kan baseras på: Omsättning Volymvärde Täckningsbidrag Felnivåer Produktegenskaper Kapitalbindning Uttag/plock/Frekvens Leveranstid Kunder AA BA CA AB BB CB AC BC CC 38

39 39 Uttagsfrekvens (plock) Produkt X Sälj i stk. = Oms. kr. = 2,2 milj stk. säljs jämnt i 12 månader stk. säljs två gånger per år Produkt Y Sälj i stk. = Oms. kr. = 2,2 milj. Genomsnittlig lagernivå Genomsnittlig lagernivå

40 40 Olika åtgärder för olika klasser ü Höj servicegraden ü Kämpa för lägre inköpspriser ü Höj kvaliteten på grunddata - viktigt ü Minimera inköpsomkostnaderna ü Använd tid på optimering ü Är det bra täckningsbidrag på artiklarna? ü Brister skapar stora omkostnader Hög oms. Många plock AA AB Få plock AC ü Inkurans hög risk ü Ofta hög kapitalbinding på få artiklar ü Lägg tid på prognos ü Köp försiktigt ü Lång leveranstid från leverantör? ü Längre leveranstid till kunden? ü Lägre servicegrad? BA BB BC ü Ofta billiga artiklar ü Ofta låg kapitalbindning ü Använd enkla styrmetoder ü Höj servicegraden ü Köp stora kvantiteter Låg oms. CA CB CC ü Ofta döda artiklar ü Använd enkla styrmetoder ü Ofta låg kapitalbinding per artikel, men stor kapitalbinding totalt sett ü Sänk servicegraden