Vi utgår från verkligheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi utgår från verkligheten"

Transkript

1 Vi utgår från verkligheten - granskning av beslutsfattande i fem Hallandskommuner i frågor om socialbidrag Maija-Liisa Ylikiiskilä Meddelandeserien 2004: 2

2 Förord I mitt arbete som arbetsledare för en grupp socialsekreterare har jag ofta funderat över vad som påverkar handläggarna att fatta, eller inte fatta, beslut. I mitt tycke styrde riktlinjer och tillämpningsanvisningar beslutsfattandet och gav små möjligheter att ta individuella hänsyn. Min känsla av att vara grindvakt, d.v.s. att bevaka att handläggarna inte överskred riktlinjerna, gjorde mig tveksam till att fortsätta att arbeta som arbetsledare. Olika omständigheter ledde till att jag ändrade inriktning på mina arbetsuppgifter, och kom att börja arbeta med forskningsprojekt för Region Halland. När jag startade mitt första forskningsprojekt 2002, anade jag inte att det skulle väcka så många nya frågor hos mig. Mitt uppdrag var att undersöka vilka förväntningar klienterna har på hjälp från socialbyrån. Jag deltog bl.a. som observatör under ett antal besök hos handläggare av försörjningsstöd för att bilda mig en uppfattning om vad som avhandlas mellan klient och handläggare under ett besök på socialbyrån. En fråga som allt oftare sysselsatte mina tankar under dessa observationer var hur beslutsfattandet går till, vad är det egentligen som styr handläggaren i denna situation? Under en härlig sommarpromenad i en av Halmstads vackra bokskogar fick jag den idé som utmynnade i det projekt som redovisas i rapporten. Syfte, frågeställningar, undersökningsmetod ja allt stod helt klart för mig. Det var med stor iver jag sjösatte mitt andra projekt under hösten 2003! Med lika stor iver deltog jag i Region Hallands Forskarverkstad, där jag fick värdefull hjälp och många goda uppslag av vår ledare, Kerstin Svensson, och av de andra gruppdeltagarna. Tack Kerstin, Gunnel, Bodil, Margareta och Ann-Margret!

3 Till de handläggare och arbetsledare som deltagit i denna undersökning riktar jag ett stort tack! Utan er inga resultat att presentera. Ni har alla visat ett stort engagemang för socialt arbete och de människor ni möter. Många kloka saker har sagts under intervjuerna som fått mig att reflektera över den verklighet ni dagligen möter. Efter att ha varit bortkopplad från mitt arbete som arbetsledare i drygt två och ett halvt år, återinträdde jag i denna tjänst i maj Jag kan utan tvekan säga att jag blivit en mycket bättre arbetsledare efter dessa två forskningsprojekt. Mina insikter om klienternas önskemål om hjälp från socialbyrån har fått mig att förstå att det är mycket mer än pengar som avhandlas under ett besök. Därtill är jag numera helt övertygad om att bra riktlinjer och goda tillämpningsanvisningar är nödvändiga arbetsredskap i det dagliga arbetet på en socialbyrå. Likaså har jag blivit mer uppmärksam på individens behov. Det är en kombination av dessa två ingredienser som leder till gott socialt arbete. Halmstad Maija-Liisa Ylikiiskilä

4 Innehåll Sida 1 Inledning Undersökningens syfte Metod och genomförande Population och urval Etiska hänsynstaganden Genomförande 9 2 Styrs beslutsfattandet av strukturella förutsättningar? Vinjett 1- Oklar familjesituation och dyrt boende Vinjett 2 Ungdoms eget boende Vinjett 3 Den borttappade plånboken - nödlidande Vinjett 4 Flytt till dyrare boende Vinjett 5 Barnfamiljs fritidsaktiviteter och rekreationsresa Vinjett 6 Umgänge med barn Sammanfattande bedömning av riktlinjerna Riktlinjer, nödvändiga arbetsredskap eller onödiga hinder för arbetet Respondenternas kännedom om riktlinjerna Styrs beslutsfattandet av riktlinjer? Information till klienterna om riktlinjerna Kommunernas delegationsbestämmelser 34

5 3 Påverkar klientens individuella förhållanden handläggarnas beslutsfattande? Attitydrelevanta variabler Beslutsmotiveringar 39 4 Inverkar handläggarens personliga faktorer eller arbetsgruppen på beslutsfattandet? Självständigt beslutsfattande Arbetsgruppens betydelse för besluten Ledarstil Arbetsgruppens klimat 48 5 Slutdiskussion 51 Litteratur- och källförteckning 57 Bilaga Vinjett

6 1 Inledning I denna inledning behandlas frågan om individuell bedömning vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vidare beskrivs undersökningens syfte och de metoder som använts. De flesta svenska bidragssystem, exempelvis de som Försäkringskassan administrerar, är generella. Försäkringskassans verksamhet styrs av en skyldighetslag. Rätten till ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) baseras däremot på att det i varje enskilt fall görs en individuell bedömning av hjälpbehovet och dess omfattning. Socialtjänstlagen är således en rättighets lag. I SoL regleras nivån på det ekonomiska bistånd som kan utgå till personer som av olika orsaker saknar möjlighet att försörja sig själva. I SoL 4 kap. 1 stadgas följande: Den som själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. En del av försörjningsstödet, den s.k. riksnormen, är lika för hela landet, d.v.s. oavsett var man bor i landet är man tillförsäkrad en viss summa pengar till livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, samt dagstidning, telefon och tv-avgift. Beloppen för de olika posterna är satta utifrån Konsumentverkets beräkningar. De ska täcka kostnaderna för de produkter som bör finnas i ett hushåll för att man på ett tillfredsställande sätt ska kunna klara vardagens behov. 1

7 Om sökanden har rätt till ekonomiskt bistånd, kan bistånd vid behov lämnas för skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift till fackförening och arbetslöshetskassa. Vad som ska anses som skäliga kostnader måste i sin tur avgöras av vad som är skäligt för just den personen eller det hushållet i den tid de lever i. Boendekostnaderna kan tas som ett exempel. Hyresnivån varierar beroende på om bosättningsorten är i en storstad eller i en mindre ort, men även tillgången på lediga bostäder, bostadens standard och byggår kan påverka hyran. Ett vanligt sätt att göra en skälighetsbedömning är då att jämföra sökandens kostnader med vad en låginkomsttagare på orten har råd med. Detta innebär att nivåerna på biståndet i denna del både kan och ska variera mellan kommunerna. De flesta kommuner i Sverige har olika former av riktlinjer med tillämpningsanvisningar för handläggning av försörjningsstöd och annat bistånd, som ska tjäna som vägledning för handläggarna. Dessa kan variera mycket i fråga om kvalitet och utformning, vilket redovisas längre fram i denna undersökning. Om man följer Socialtjänstlagens mening om en prövning av de individuella behoven både kan och ska nivåerna på det ekonomiska biståndet kunna skilja sig mellan individerna i en kommun. Frågan blir då om beslutsfattande sker efter att det gjorts en individuell bedömning av klientens behov, eller om arbetet styrs genom riktlinjer och andra former av påverkan mot en likriktning av besluten. Om det finns andra faktorer som påverkar den enskilde handläggarens beslutsfattande, vilka är de? 2

8 1.1 Undersökningens syfte Syftet med denna undersökning är att utreda om det fattas individuella beslut i socialbidragsärenden, hur beslutsfattandet går till, samt vad beslutsfattandet styrs av. Är det strukturella förutsättningar, exempelvis SoL, Socialstyrelsens råd och anvisningar och/eller respektive kommunens riktlinjer som styr beslutsfattandet? Sker bedömningen utifrån klientens individuella förhållanden, d.v.s. finns det faktorer hos klienten som påverkar biståndets utformning? Är det personliga faktorer såsom utbildning och yrkeserfarenhet hos handläggaren som inverkar på beslutsfattandet? I detta får man även väga in arbetsgruppens betydelse för beslutsfattandet. 1.2 Metod och genomförande Denna undersökning baseras på flera olika metoder för att samla in information (Merriam, 1998). I undersökningen studeras kommunernas riktlinjer och Länsrätten i Hallands domar. Vidare görs en vinjettundersökning samt gruppintervjuer med deltagande av försörjningsstödshandläggare. Även arbetsledarna i de deltagande kommunerna intervjuas. Befintlig dokumentation över kommunala riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd har insamlats i fem av länets sex kommuner. Att lokala regler kan ha betydelse för de enskilda besluten har visats i tidigare studier (Hydén m.fl. 1995, Byberg, 2002), likaså att besluten tenderar att bli samstämmiga inom samma kommun (Hydén m.fl. 1995). Även det motsatta förhållandet påvisas, d.v.s. att lokala riktlinjer inte synes ha betydelse för behovsbedömningar (Holmberg, 1996). 3

9 Riktlinjerna har studerats utifrån relevanta karakteristika i de sex vinjetter som ingår i undersökningen, och en jämförelse i dessa delar har gjorts med Socialstyrelsens råd och anvisningar respektive Länsrättens domar. Målet med detta har varit att undersöka om det finns riktlinjer och hur dessa överensstämmer med den praxis som finns på området. Redovisningen av resultaten i denna del görs i avsnitt 2. Genom att jämföra förhållandena i de olika kommunerna ges en möjlighet att studera om förekommande riktlinjer i frågor där lagtexten ger dålig ledning, leder till säkrare tillämpning av lagen och mindre risk för godtycke i beslutsfattandet. Länsrätten i Hallands län har att pröva överklaganden av beslut som går klienten emot. De domar som avgörs i Länsrätten är således av betydelse för den rättspraxis som styr handläggningen av ekonomiskt bistånd i länets kommuner. Samtliga domar under perioden avseende frågor om ekonomiskt bistånd jämlikt 4 kap. 1 SoL har gåtts igenom. 25 domar har valts ut att ingå som underlag i undersökningen. Domarna behandlar olika aspekter av Socialtjänstlagen, med tonvikten lagd på skälighetsbedömning. Som en tredje metod används vinjetter. Vinjettmetoden anses lämpa sig väl för forskning inom socialt arbete vid frågeställningar om olika grunder eller skäl för beslut. En vinjett är en kort historia som beskriver ett skeende, denna har försetts med karakteristika som forskaren kommit fram till är viktiga och avgörande i en val- eller bedömningssituation. Metoden avser att utveckla en empiriskt baserad förståelse för vissa typer av mänskliga bedömningar eller värderingar (Jergeby, 1999). För att öka validiteten kan resultaten i vinjettundersökningen jämföras med resultat baserade på bedömningar i verkliga situationer (Jergeby, 1999). Den optimala metoden torde vara att studera dokumentationen i specifika biståndsärenden i samtliga 4

10 deltagande kommuner. Detta låter sig inte göras rent praktiskt, inte minst för att det skulle vara integritetskränkande och oerhört tidskrävande. Den jämförelse som här görs med Länsrättens domar är således ett sätt att öka validiteten. Vinjetten kan aldrig fånga hela komplexiteten i ett ärende, då information saknas om bakgrundsfakta, varför beslutsfattandet blir fikitivt (Hydén m.fl. 1995). Vid en tolkning av svaren har forskaren att ta hänsyn till om respondenten svarar utifrån en önskan om vad man vill ska hända, eller om respondenten svarar utifrån hur man generellt handlägger en viss typ av ärenden. Även respondentens erfarenheter av ett liknande specifikt ärende kan påverka svaret. (Skytte, 2002) Socialstyrelsen har använt vinjettmetoden för att studera bedömningar i socialbidragsärenden (Hydén m.fl., 1995, Holmberg, 1996). I dessa studier har tonvikten lagts vid om bistånd beviljas och vilken summa som utbetalas i form av socialbidrag. Vid tidpunkten för studierna fanns ingen gemensam riksnorm, respektive kommun beslutade vilken nivå socialbidraget skulle ligga på, därav intresset för bidragssumman. Respondenten ställs i denna undersökning inför sex vinjetter (bilaga 1), vars historier är uppbyggda på vissa relevanta karakteristika, exempelvis ungdoms rätt till eget boende eller oklar familjesituation. Vinjetternas relevanta karakteristika har i sin form konstruerats utifrån Länsrätten i Hallands domar, samtliga personuppgifter har dock förändrats så att ingen särskild person kan kännas igen. Dessa relevanta karakteristika är utvalda av forskaren utifrån antagandet att de är viktiga och avgörande i en bedömningssituation (Jergeby, 1999). Genom att alla respondenter ställs inför samma utgångsläge, kan man se om det finns faktorer som påverkar ett ställningstagande, d.v.s. vad respondenten anser att vinjettens klient bör beviljas. 5

11 Därutöver förs det in en s.k. attitydrelevant variabel i varje vinjett (Jergeby, 1999). I vinjetterna är det svensk respektive utländsk härkomst, beskrivet genom att personerna givits svenska eller icke-svenska namn. I vinjett 3 är den attitydrelevanta variabeln missbrukande man respektive ensamstående kvinna med barn. Grundformuleringarna är likartade, men personernas härkomst respektive kön varierar systematiskt. På detta sätt är det tänkt att undersöka sambandet mellan respondenternas vilja att ge hjälp och/eller stöd och om de attitydrelevanta variablerna påverkar graden av detta. Respondenten besvarar endast en variant av vinjetten, alltså är den i vinjetten beskrivna personen/familjen antingen av svensk eller utländsk härkomst, respektive missbrukande man eller ensamstående kvinna. Uppsättningen av vinjetter är sorterade i förväg för att konstanthålla variationen av de attitydrelevanta variablerna, exempelvis vinjett 1:svensk vinjett 2:utländsk vinjett 3:missbrukande man vinjett 4:utländsk vinjett 5:svensk vinjett 6:utländsk. Vinjetterna i sin helhet finns med som bilaga till rapporten. I samband med varje vinjett ställs frågan om respondenten vill bifalla eller avslå en ansökan, helt eller delvis. Dessa svar kommer dels att sammanställas kommunvis, för att studera eventuella samstämmigheter och olikheter i bedömningarna, men även avseende samtliga deltagande för att studera om utbildning och yrkeserfarenhet styr bedömningarna. Tidigare studier (Hydén m.fl. 1995) synes visa att handläggarens ålder och utbildning till viss del styr benägenheten att bevilja sökt bistånd. Vidare ska respondenten formulera en motivering till sitt beslut. Dessa kommer att analyseras genom att svaren spaltas upp i grupper av förklaringar, exempelvis om beslutet fattats genom en individuell bedömning av behoven, s.k. tjänstemannabeslut, eller om det hänvisas till lokala riktlinjer, rättspraxis eller 6

12 Socialstyrelsens råd och anvisningar. Därefter ställs frågor om det finns lokala riktlinjer avseende vinjetternas relevanta karakteristika. Slutligen ska respondenten besvara frågor om hon/han fattar sitt beslut ensam eller med hjälp av sin arbetsledare eller arbetskamrater. 1.3 Population och urval Information om projektet och förfrågan om intresse att delta har gått ut skriftligt till fem kommuner i Hallands län, Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm och Varberg. Muntlig information har lämnats till kommunernas handläggare av ekonomiskt bistånd (socialsekreterare, socialassistenter och utredningsassistenter) där det poängterats att deltagandet är frivilligt, vidare har deltagarna utlovats konfidentialitet. I Laholms kommun tillfrågades en arbetsgrupp, av två möjliga, detta p.g.a. praktiska problem att genomföra vinjettundersökning och efterföljande intervju. Handläggarna har, i samråd med sina arbetsledare, i samtliga kontaktade kommuner beslutat sig för att delta i undersökningen. Totalt har 50 personer besvarat varsin uppsättning om sex vinjetter. Bortfallet är 12 personer eller 19 % (10 personer p.g.a. sjukdom eller olika former av ledighet, 1 person hänvisade till tidsbrist och 1 person ville inte delta). Respondenterna består av 45 kvinnor och fem män. Sju gruppintervjuer har genomförts, med deltagande av totalt 42 handläggare. Av åtta tillfrågade arbetsgrupper har således sju valt att delta, handläggarna i den arbetsgrupp som valde att inte delta har meddelat ointresse som orsak till att avstå. Två arbetsgrupper valde att låta arbetsledaren närvara under intervjun, i övriga fall gjordes intervjuerna utan deltagande av arbetsledare. Det lägre antalet informanter i gruppintervjuerna beror dels på att en arbetsgrupp valde att inte delta i gruppintervjun, dels på att fyra 7

13 informanter som är arbetsledare intervjuades separat. Vidare har sju arbetsledare, samtliga kvinnor, intervjuats separat. 1.4 Etiska hänsynstaganden Denna undersökning har gjorts bl.a. genom att ett antal handläggare ute i länets kommuner frivilligt deltagit i en vinjettundersökning och därpå följande gruppintervju. Muntlig och skriftlig information har i god tid i förväg lämnats ut till deltagarna, vari det betonats att allt deltagande är frivilligt. Ifyllandet av vinjettundersökningen gjordes så att det inte går att identifiera den enskilde respondenten. Gruppintervjuerna spelades in på kassettband, med gruppens tillåtelse, dessa band har sedan avlyssnats av mig. Kassettbanden förvaras separat och under betryggande former, så att ingen utomstående kan komma åt dem. Citat som används i rapporten betecknas som Arbetsgrupp 1, 2, 3 o.s.v. Arbetsledarna har intervjuats separat, och med deras samtycke. Fem intervjuer är inspelade på kassettband, vilka förvaras enligt ovan, två intervjuer är nedtecknade för hand av mig. Arbetsledarna utlovades konfidentialitet, varför citat som används betecknas som Arbetsledare A, B, C o.s.v. Jag är fullt medveten om att handläggare och arbetsledare i de deltagande kommunerna i vissa fall kommer att kunna identifiera vilken kommun som är deras egen, förmodligen blir det svårare att identifiera övriga kommuner. När det gäller intervjuerna med handläggare och arbetsledare har jag försäkrat mig om att dessa personer kan garanteras utlovad konfidentialitet. Att mångfalden av beteckningar kommer att orsaka läsaren av denna rapport visst huvudbry får falla under mottot Ändamålen helgar medlen. 8

14 1.5 Genomförande Vinjettundersökningen har genomförts på plats i respektive kommun. Respondenterna har enskilt fått besvara en uppsättning vinjetter. Utöver vinjettens frågor har respondenterna ombetts lämna uppgifter om utbildning, erfarenhet av socialt arbete, hur många år man innehaft nuvarande tjänst samt en bedömning av den egna arbetsbelastningen. Efter detta har det genomförts en bandinspelad gruppdiskussion, utifrån en löst formulerad frågemall med rubrikerna: Så här gör jag, Vad/vem styr besluten, Delegation och riktlinjer och Barnperspektivet. Arbetsledarna har intervjuats separat, varav fem intervjuer har spelats in på band. Att inte samtliga arbetsledarintervjuer spelats in på band beror på att det inte fanns tillgång till bandspelare under två av intervjuerna. Arbetsledarna har fått tillgång till intervjufrågorna i förväg, bl.a. beroende på att vissa faktauppgifter kräver att förarbete görs. 9

15 2 Styrs beslutsfattandet av strukturella förutsättningar? I detta avsnitt beskrivs de undersökta kommunernas riktlinjer avseende i vinjetterna förekommande relevanta karakteristika. Kommunerna kommer att kallas för Kommun 1, 2 o.s.v. Vidare redogörs för Socialstyrelsens syn på ovan nämnda karakteristika. Det aktuella rättsläget framkommer i domar från Länsrätten i Halland från En av undersökningens frågor är om det kan vara strukturella förutsättningar, exempelvis kommunens riktlinjer, som styr beslutsfattandet? För att studera denna fråga närmare har två olika metoder använts. I samband med vinjettundersökningen har respondenterna fått svara på frågan om de känner till att den egna kommunen har riktlinjer i det specifika fallet, exempelvis högsta godtagbara boendekostnad. Under vinjettundersökningen har respondenterna inte haft riktlinjerna tillgängliga. Vidare har samtliga vinjetter gåtts igenom under gruppintervjuerna, och informanterna har fått redogöra för den egna kommunens riktlinjer, vid detta tillfälle har informanterna haft möjlighet att ha riktlinjerna tillgängliga. 2.1 Vinjett 1 Oklar familjesituation och dyrt boende I vinjett 1 beskrivs en kvinna med två hemmavarande barn som besöker socialbyrån efter att hennes man lämnat familjen. Familjen har varit självförsörjande under en kort period då mannen fått heltidsarbete. Under denna period har familjen flyttat och har nu en månadshyra på 7.000:-. Relevanta karakteristika är oklar familjesituation och dyrt boende. 10

16 Kommun 1 anger i sina riktlinjer att under betänketid vid skilsmässa är äkta makar försörjningsskyldiga gentemot varandra och barnen, samt att hyra och nettonorm kan utgå om den ene makens inkomster ej kan utredas genom att den ene maken ej medverkar till utredning. Högsta godtagbara boendekostnad för en familj av ovan nämnd storlek är 6.000:-. Kommun 2 anger i riktlinjerna att äkta makar är underhållsskyldiga i förhållande till varandra, i vissa fall även efter äktenskapsskillnad. Högsta godtagbara boendekostnad för en familj av denna storlek är 5.525:- I riktlinjerna relateras kostnaden till vad en låginkomsttagare på orten har råd med. I kommun 3:s riktlinjer finns inget angivet om försörjningsskyldighet under äktenskapet eller under pågående betänketid. Högsta godtagbara boendekostnad uppges vara 5.850:- Kommun 4 har inga riktlinjer om äkta makars försörjningsskyldighet under äktenskapet eller under pågående betänketid. Högsta godtagbara boendekostnad är 6.500:- vid nybesök och 5.700:- under långvarigt biståndsbehov. Högsta godtagbara boendekostnad är satt utifrån en jämförelse med hyresnivån hos allmännyttan i kommunen. Kommun 5 har inga riktlinjer om äkta makars försörjningsskyldighet under äktenskapet eller under pågående betänketid. Genomsnittskostnad för boende för en familj om en vuxen och två barn är 4.400:-, denna kostnad får överskridas endast i de fall en billigare bostad ej kan erhållas, i detta fallet är högsta godtagbara boendekostnad 5.975:-. Socialstyrelsens syn redovisas i boken Ekonomiskt bistånd (2003:100). Där anges att makar är skyldiga att efter förmåga 11

17 bidra till hushållets underhåll, samt att den legala underhållsskyldigheten kvarstår så länge äktenskapet består. Vidare hänvisas till 6 kap. 1 Äktenskapsbalken. När det gäller boendekostnader anger Socialstyrelsen (2003:45) Socialnämnden bör vid bedömningen av vad som är en skälig boendekostnad utgå från den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten. Vidare skriver Socialstyrelsen att hänsyn ska tas till om det finns tillgång till billiga lägenheter på orten. Om Socialnämnden kräver att byte till billigare bostad ska ske, ska skäligt rådrum ges (4 månader). I Länsrätten 1 behandlas ett överklagande från en kvinna med tre hemmavarande barn. Maken har arbete, betänketid löper, makens namn finns ej på dörren på uppgiven adress. Överklagan avslås med hänvisning till 6 kap. 1 och 2 Äktenskapsbalken, makarna ska var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillfredsställas. Vidare hänvisas till 7 kap. 1 Föräldrabalken, föräldrar ska svara för underhåll åt barn och att i kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. I två mål avseende högsta godtagbara boendekostnad 2, har de klagande haft högre boendekostnader än de i kommunerna 1 Länsrätten i Hallands län, mål nr E 2 Länsrätten i Hallands län, mål nr och mål nr E 12

18 stipulerade, och uppmanats att flytta till ett billigare boende. När så inte har gjorts inom skäligt rådrum, har kommunerna sänkt biståndet till boendekostnaderna. Länsrätten avslår med motiveringen att den enskilde fått information om skäligt rådrum men valt att behålla sitt dyrare boende. Försörjningsstödet bör i stället beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten. Vinjett 2 Ungdoms eget boende Vinjett 2 beskriver en 19-årig kvinna som önskar få eget boende till en månadskostnad av 3.800:-. Hennes mor och yngre bror flyttar till annan kommun. Kvinnan uppger att hon bråkat mycket med sin mor. Vidare har hon avbrutit sin pågående praktik. Relevanta karakteristika är 19-årig ungdom som önskar eget boende och boendekostnad. Kommun 1 har i sina riktlinjer tre åldersgränser. 1. För en ungdom i åldern år som föräldrarna inte längre har försörjningsansvar för, har ej rätt till eget boende om det inte föreligger trångboddhet eller svåra personliga motsättningar i familjen. 2. En ungdom över 21 år som genom att bo kvar i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och att bli självständig, kan beviljas bistånd till eget boende. 3. En person över 25 år har rätt till eget boende utan särskild prövning. Man har också en lägre maxgräns för högsta godtagbara boendekostnad för personer under 25 år, nämligen en månadshyra på 3.200:-. I riktlinjerna för kommun 2 anges inget om ungdomars boende. Högsta godtagbara boendekostnad för en person, oavsett ålder, är här 4.025:-. 13

19 Kommun 3 anger i sina riktlinjer att boende för ungdomar upp till 25 år bedöms restriktivt efter utredning om bistånd i form av stödboende. Högsta godtagbara boendekostnad för en person, oavsett ålder, är 4.500:-. I kommun 4:s riktlinjer anges en huvudregel, att ungdomar utan egen försörjning beviljas ej socialbidrag till eget boende. Undantag kan dock göras. En ungdom under 21 år vars föräldrar ej är försörjningsskyldiga kan beviljas bistånd till eget boende om särskilda skäl föreligger, nämligen trångboddhet, missbruk i familjen och stora relationsproblem i familjen. Delegat: 1:e socialsekretare. Ungdom över 21 år har rätt till eget boende. Högsta godtagbara boendekostnad för en ungdom under 25 år är 3.500:- (olika summor för sökande under respektive över 25 år). Kommun 5 anger i sina riktlinjer att en ungdom under 25 år som bor hemma och är beroende av socialbidrag för sin försörjning får inte öka sitt behov av socialbidrag genom att flytta till eget boende, såvida inte sociala skäl föreligger. Vad som menas med sociala skäl anges ej i riktlinjerna. Genomsnittskostnad för boende för en person, oavsett ålder, är 3.500:-, högsta godtagbara kostnad är 4.925:-. Socialstyrelsen (2003: 53) anger att ungdomars rätt till bistånd till eget boende föreligger endast i undantagsfall; vid starka sociala skäl, såsom svåra motsättningar mellan ungdomen och föräldrarna. Man hänvisar till Regeringsrätten, som i ett flertal domar bedömt att unga vuxna tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom att de får bo kvar hos sina föräldrar. Regeringsrättens utslag anger inte heller någon övre åldersgräns för hur länge det kan anses skäligt att den unge ska bo kvar i föräldrahemmet. När det gäller boendekostnader för s.k. unga vuxna anser Socialstyrelsen (2003:45) det rimligt att acceptera en lägre boendestandard och månadshyra än för en äldre ensamstående 14

20 person. I övrigt hänvisar man till det som tidigare sagts om högsta godtagbara boendekostnad. Ärenden avseende ungdomars rätt till eget boende är vanligt förekommande mål på Länsrätten. I ett axplock av domar 3, överklagar ungdomar, i åldrarna år, hemkommunernas beslut att ej bevilja bistånd till eget boende. I samtliga fall avslår Länsrätten med bl.a. följande motiveringar; att det inte föreligger trångboddhet, att det inte föreligger allvarliga personliga motsättningar inom familjen och att det inte framkommer att den unge skulle vara ovälkommen i nuvarande boende. I ett mål 4 överklagar en 19-årig kvinna socialnämndens beslut att inte bevilja bistånd till hyra. Hon motiverar detta med att hon, med viss medverkan av kommunens socialtjänst, inte bott hemma sedan hon var 16 år, förutom en kort period innan aktuell ansökan. I detta fall biföll Länsrätten överklagandet med motiveringen att det får anses visat att det föreligger så svåra motsättningar mellan NN och hennes föräldrar att ett boende i föräldrahemmet inte är möjligt för henne. I ytterligare ett mål 5 överklagar en 21-åring att hon beviljats bistånd till boendet med 3.500:- i stället för den faktiska månadshyran på 3.835:-. Skäligt rådrum (10 månader) hade lämnats utan att hon ej flyttade till ett billigare boende. Länsrätten avslår överklagandet med motiveringen att den enskilde fått information om skäligt rådrum, men valt att behålla det dyrare boendet, då bör försörjningsstödet beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten, 3.500:- i månaden bör därför utgöra skälig kostnad för boendet. 3 Länsrätten i Hallands län, mål nr , E och Länsrätten i Hallands län, mål nr Länsrätten i Hallands län, mål nr

21 2.3 Vinjett 3 Den borttappade plånboken nödlidande Vinjett 3 beskriver ett ärende där en långvarig bidragstagare uppger sig ha blivit bestulen, och nu saknar medel till uppehället samt till hyran. Relevant karakteristika är att personen uppger sig vara nödlidande. Riktlinjerna i kommun 1 anger att i en akut nödsituation ska en nödprövning göras, d.v.s. en bedömning om nödsituation föreligger, hur de tillgängliga medlen använts samt bakgrunden till den uppkomna situationen. Vid akut nödsituation kan riksnormens poster livsmedel + hälsa och hygien utbetalas till sökanden. Kommun 2 riktlinjer anger att vid en akut nödsituation kan korttidsnorm/livsmedelsnorm utgå. Inga riktlinjer om vad som utgör akut nödsituation eller hur prövning ska ske. Korttidsnorm/livsmedelsnorm inbegriper riksnormens poster livsmedel + lek och fritid + hälsa och hygien + förbrukningsvaror. I kommun 3 riktlinjer anges inget om akut nödsituation eller hur prövning ska ske om detta åberopas av sökanden. Matpengar kan utbetalas enligt Socialstyrelsens riksnorm. Kommun 4 har i sina riktlinjer om akut nödsituation angett att barnfamiljers akuta ansökningar ska behandlas samma dag som de inkommer. Akut nödsituation beskrivs som en situation när den enskilde haft tillräckliga medel till sin försörjning, om han haft socialbidrag, men förbrukat det. Vid akut nödsituation utbetalas riksnormens post livsmedel. I kommun 5 riktlinjer anges inget om akut nödsituation eller hur prövning ska ske om det åberopas av sökande. Reducerad riksnorm i form av matpengar kan utgå till matpengar då 16

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 1999 Socialbidrag till omfattande tandvård En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 2 1999-05-21 502-5420-1999 FÖRORD I denna rapport presenteras en undersökning av avslagsbeslut

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas.

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Biståndets uppgift är att träda in tillfälligtvis eller vid korta perioder

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Laholms kommun Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-onsdag 10-16, torsdag 10-17 och fredag 10-15. Lunchstängt

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2009 KLAGANDE AA MOTPART Vuxennämnden i Landskrona kommun Stadshuset 261 80 Landskrona ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen Birgit Kallerhult Till socialnämnden Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd till hemutrustning, spädbarnsutrustning

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd

Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd 2011-08-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2011/214 Social- och äldrenämnden Översyn av riktlinjerna för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden beslutar att anta de reviderade riktlinjerna

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN

FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN Av Socialtjänstlagen kap 4, 1 framgår: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Artikelnummer 2006-114-25 Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill ha utförligare information, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende För dig som vill veta mer om Särskilt boende Innehåll Särskilt boende - så fungerar det... sidan 3 Så här söker du särskilt boende...sidan 3 Bo tillsammans...sidan 3 Så här fattas beslutet...sidan 4 Beslut...sidan

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) 1985 2005 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN Komplement till Socialstyrelsens riktlinjer och JP socialnet Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Arbetsmarknadsnämnden Postadress:

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 19 november 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Andreas Victor Storgatan 30 831 30 Östersund MOTPART Socialnämnden i Östersunds kommun 831 82 Östersund ÖVERKLAGAT

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst Avgifter för vård och omsorg 2015 Hemtjänst Avgifter för hemtjänst 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Hemtjänst kan de som behöver

Läs mer

SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

SOSFS 2009:23 (S) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:23 (S) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012)

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Danielsson Åsa Eva Egnell Datum 2013-08-26 Rev 2013-09-04 Diarienummer UAN-2013-0412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inspektionen för vård

Läs mer

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Information kring avgifter och beräkningar enligt maxtaxan Gäller fr o m 2015-03-01-2016-02-29 Maxtaxa gällande avgifter för vård och omsorg och avgifter för

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

SOSFS 2013:1 (S) Allmänna råd. Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:1 (S) Allmänna råd. Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Avgifter. Vård och Omsorg

Avgifter. Vård och Omsorg Stenungsunds kommun Avgifter för Vård och Omsorg År 2015 Innehållsförteckning OLIKA TYPER AV AVGIFTER... 3 AVGIFTSUNDERLAG... 4 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 HÖGSTA AVGIFT FÖR OMSORG, MAXTAXA... 6 VAD INGÅR I

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter

Gullspångs kommun. Äldreomsorgsavgifter Gullspångs kommun Äldreomsorgsavgifter 2012 Kommunfullmäktige har 2011-12-12 152 fattat beslut om följande avgifter inom äldreomsorgen Hemvård Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet består av hyra, minimibelopp

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) K. 11 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND I LOMMA KOMMUN Socialtjänstens mål Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453). I portalparagrafen 1 kap 1 kan

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

Äldres behov av ekonomiskt bistånd

Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster För dig som vill veta mer om Servicetjänster Innehåll Servicetjänster - så fungerar det sidan 3 Vad ingår i servicetjänsterna? sidan 3 Personlig omvårdnad sidan 3 Vad kan man inte få hjälp med? sidan 3

Läs mer

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Om du inte har någon inkomst eller tillgångar till din försörjning kan du ansöka om försörjningsstöd.

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Artikelnummer 2006-114-25 Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill ha utförligare information, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Granskning av handläggning av ekonomiskt bistånd

Granskning av handläggning av ekonomiskt bistånd www.pwc.se Revisionsrapport Linda Gustavsson Revisionskonsult Granskning av handläggning av ekonomiskt bistånd Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Rutiner och anvisningar för insatsen förmedlingsmedel

Rutiner och anvisningar för insatsen förmedlingsmedel Rutiner och anvisningar för insatsen förmedlingsmedel Bakgrund En enskild kan beviljas förmedlingsmedel som bistånd. När en enskild av olika anledningar inte klarar att sköta sin ekonomi på egen hand,

Läs mer