Pensionärers intresse till fysisk aktivitet

Transkript

1 AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för utbildningsvetenskap Pensinärers intresse till fysisk aktivitet En enkätstudie med syfte att undersöka intresset för Senir Sprt Schl bland pensinärer i Gävlebrgs län Sebastian Brusman & Simn Jnssn 2016 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedaggik Hälspedaggiska prgrammet Pedaggik hp, 30 hp Handledare: Elisabet Hedlund Examinatr: Peter Gill

2

3 Brusman, S & Jnssn, S (2016). Pensinärers intresse till fysisk aktivitet. En enkätstudie med syfte att undersöka intresset för Senir Sprt Schl bland pensinärer i Gävlebrgs län. Kanditatuppsats i pedaggik. Högsklan i Gävle, Akademin för Utbildning ch Eknmi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Abstrakt Medellivslängden i samhället ökar, i ch med detta ökar ckså risken för att äldre människr kan drabbas av lika skadr ch sjukdmar, detta är ckså ett prblem sm leder till att välbefinnandet hs den äldre åldersgruppen minskar. Fysisk aktivitet är en metd för att förebygga ch vårda sjukdmar eller skadr, men det är även en metd sm ökar välbefinnandet hs människr. Syftet med studien var att undersöka pensinärers inställning, attityder ch mtivatinsfaktrer till fysisk aktivitet ch därmed kartlägga intresset för en Senir Sprt Schl. Urvalet var baserat på pensinärer i ålder 65 ch uppåt ch bende inm Gävlebrs. Enkätundersökning valdes sm metd, ch undersökningen ägde rum på två lika PRO-föreningar samt att några enskilda enkäter lämnades ut via internet. Resultatet visar att de sm var mtiverade till att vara fysiskt aktiva är i dagsläget mer fysiskt aktiva än de sm inte var mtiverade samt att en annan mtivatinsfaktr var att träna i grupp ch träffa andra. Vidare visar resultatet att de pensinärer sm vill ha mer kunskap för att bli mer aktiva ch hälssamma antingen är aktiva väldigt få dagar i veckan eller alla dagar i veckan. Slutsatsen visar vikten i att mtivera pensinärer till att vara fysiskt aktiva, det räcker inte bara med att det finns möjligheter till att vara fysiskt aktiv, det är minst lika viktigt att de har någt sm mtiverar dem. En annan slutsats är hur viktigt det är med scial interaktin ch gemenskap för pensinärer, då har de genm fysisk aktivitet möjligheter att kunna knyta nya ch behålla kntakter nu när de inte längre har någn arbetsplats att gå till. Nyckelrd: mtivatin, fysisk aktivitet, pensinärer, senir sprt schl

4 Brusman, S & Jnssn, S (2016). Retirees interest in physical activity. A questinnaire study aimed t investigate the interest in the Senir Sprts Schl amng retirees in Gavlebrg. Bachelr thesis in Educatin. University f Gavle, Schl f Educatin and Ecnmy, Department f educatin science. Abstract The average life expectancy in sciety increases, and with this als the risk increases that lder peple can suffer different injuries and diseases, this is als a prblem that leads t the well-being f the lder age grup decreases. Physical activity is a methd f preventin and care f diseases r injuries, but there is als a methd f increasing the welfare f peple. The purpse f the study was t examine retirees attitudes and mtivatins fr physical activity and thereby identify the interest fr a Senir Sprts Schl. The selectin was based n retirees aged 65 and abve and living in Gavlebrg. Survey was chsen as the methd, and the study tk place in tw different PRO assciatins and sme individual questinnaires handed ut via the internet. The results shwed that thse wh were mtivated t be physically active is in the current situatin mre physically active than thse wh were nt mtivated and that anther mtivating factr was t train in grups and meet thers. Furthermre, the results shw that the retirees wh want mre knwledge t becme mre active and healthy is either active very few days a week r all days f the week. The cnclusin shws the imprtance f mtivating senirs t be physically active, it is nt enugh that there are pprtunities t be physically active, it is equally imprtant that they have smething that mtivates them. Anther cnclusin is the imprtance f scial interactin and cmmunity fr senirs, then they have thrugh physical activity pprtunities t make new cntacts and maintain nw that they n lnger have a jb t g t. Keywrds: mtivatin, physical activity, retirees, senir sprt schl

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Prblemfrmulering Syfte Frågeställningar Begreppsförklaring Fysisk aktivitet Mtivatin Bakgrund Mtivatinsterier Maslws behvstrappa Herzbergs tvåfaktrteri Förebygga istället för att behandla Attityder Hinder ch mtivatin till att vara fysiskt aktiva Scieknmiska skillnader Eknmi Bende Utbildning ch arbete Mentala hälsvinster Välbefinnande Sömn ch Depressin Scial interaktin Den tankemässiga förmågan förbättras Metd Metdval Urval Framtagandet av enkätfrågr Piltstudie Datainsamling ch tillvägagångsätt Etiska Överväganden Resultat Deltagare Mtiverade till fysisk aktivitet Vad sm mtiverar pensinärer till att bli mer fysiskt aktiva Mer kunskap för att bli aktiv ch hälssam Återkmmande aktivitet Aktiviteter Utbildning ch mtivatin till fysisk aktivitet Civilstånd Hinder för fysisk aktivitet Diskussin Resultatdiskussin Mtivatin Hinder Scieknmiska skillnader Kunskap Metddiskussin Reliabilitet ch validitet... 29

6 7. Slutsats Framtida frskning Referenslista Bilagr... Bilaga 1 Missiv... Bilaga 2 Enkätfrågr...

7 Förrd I det Hälspedaggiska prgrammet på Högsklan i Gävle ingår det att i slutet av utbildningen skriva ett examensarbete. Denna uppsats är skriven i samarbete med SISU Idrttsutbildarna i Gästrikland. Uppsatsen syfte är att kartlägga pensinärers intresse ch mtivatin för fysisk aktivitet ch är tänkt att hjälpa SISU Idrttsutbildarna för ett eventuellt framtida prjekt, Senir Sprt Schl. Tack till vår Handledare Elisabet, vår kntaktpersn Henrik på SISU samt alla respndenter ch kntaktpersner i de lika PRO-föreningarna.

8 1. Inledning Enligt Hassmén ch Hassmén (2005) ökar medellivslängden i samhället. Detta styrks av Faskunger ch Nylund (2014) sm menar att det finns en tydlig ökning bland antalet äldre människr i förhållande till resterande delen av beflkningen. Faskunger (2001) beskrev 13 år tidigare att detta var ett tecken sm visades över hela världen. USA är ett exempel där andelen människr över 65 år endast var 4 prcent runt starten på 1900-talet, en siffra sm hade stigit till 13 prcent vid början av 2000-talet ch sm även beräknas att bli ännu högre. Att andelen äldre människr ökar berr på flera lika anledningar, men de mest framträdande anledningarna är att sjukvården blir bättre ch bättre, samt att det föds färre barn vilket gör att gruppen äldre människr har ökat i förhållande till resten av beflkningen. Att detta kan ses sm ett prblem berr på att äldre människr tillhör den gruppen i samhället sm har störst fysiska prblem. Till dessa fysiska prblem räknas bland annat antalet sjukhusvistelser, krniska sjukdmar samt andra lika handikapp ch rörelseförhinder sm påverkar deras vardag på ett negativt sätt (a.a.). Hassmén ch Hassmén (2005) förklarar att när människr blir äldre så förlras i takt med den ökade åldern ckså den fysiska förmågan. Balanssinnet blir sämre, muskler försvinner ch detta bidrar i sin tur till ökade falllyckr ch frakturer samt att äldre människr har lättare att bli sjuka (a.a.). Utöver det är äldre människr den grupp i samhället sm rör på sig minst ch är mest stillasittande, vilket är förståeligt med tanke på att den fysiska hälsan försämras med åren ch att äldre människr kanske inte kan eller vill vara fysisk aktiva med tanke på deras försämrade hälsa (Faskunger, 2001). Detta är dck synd då äldre människr får väldigt många psitiva hälsvinster ch andra fördelar genm att vara regelbundet fysiskt aktiva. Hälsvinsterna sm nämns vid fysisk aktivitet är både fysiska ch mentala. De fysiska består i minskad risk för åldersrelaterade sjukdmar ch de mentala stärker bland annat den sciala interaktinen (a.a.). I Asien har det gjrts en undersökning på pensinärer ch deras livskvalité. För en ökad livskvalité så har sciala aktiviteter en str påverkan. Rese- ch knstnärliga aktiviteter är exempel i studien sm visar på att pensinärer bygger sciala kntakter med varandra ch på så sätt får de en ökad livskvalité (Ku, Chew & Hi, 2008). 1

9 Ett relativt nystartat prjekt i södra Sverige sm heter Senir Sprt Schl syftar till att främja ett hälssamt åldrande samt att ge inspiratin till människr över 50+ till ett mer aktivt liv. Senir Sprt Schl har sm mål att nå ut till så många ptentiella deltagare sm möjligt ch därför är avgiften för att delta i prjektet ytterst liten (Flkhälsberedningen, 2011). I Senir Sprt Schl träffas deltagarna under en tidsperid på 12 veckr där de får testa på lika fysiska aktiviteter, matlagning samt att aktiviteterna ger en ökad scial interaktin ch ett hjälpmedel att knyta nya kntakter. Senir Sprt Schl syftar till att ge deltagarna mtivatin ch inställning till att frtsätta vara fysiskt aktiva efter avslutat prjekt (Sveriges utbildningsradi, 2011). 1.2 Prblemfrmulering Eftersm medellivslängden ökar betyder det ckså att risken för äldre människr med funktinshinder ch sjukdmar ökar i samhället vilket i sin tur leder till högre kstnader för samhället (Statens flkhälsinstitut, 2009). Detta är ckså ett prblem sm leder till att välbefinnandet hs den äldre åldersgruppen blir sämre. Flkhälsmyndigheten (2014) beräknade att år 2013 var männens medellivslängd 80,1 år ch kvinnrs medellivslängd 83,7 år. Detta går att jämföra med vad Statens Flkhälsinstituts (2009) beräkning ser ut för hur medellivslängden kmmer att se ut år 2050, enligt deras beräkning kmmer männen då att ha en medellivslängd på 83,6 år medan kvinnrs mtsvarande siffra kmmer att vara 86,2 år. Fysisk aktivitet är dck inte bara en metd för att förebygga ch vårda sjukdmar eller skadr, det är även en metd sm bevisligen ökar välbefinnandet hs människr sm är fysisk aktiva (Hassmén & Hassmén, 2005). En studie gjrd på pensinärer visar att pensinärer sm fta deltar i fysiska ch sciala aktiviteter rapprterar en högre självkänsla ch välbefinnande jämfört med de sm är inaktiva eller har lågt deltagande (Zhang & Zhang, 2015). 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka inställning, attityder ch mtivatinsfaktrer till fysisk aktivitet hs pensinärer i Gävlebrgs län i ålder från 65. Detta för att kunna kartlägga m intresse finns för en Senir Sprt Schl. 2

10 1.4 Frågeställningar - Påverkar pensinärers scieknmiska status inställningen till fysisk aktivitet, ch i så fall på vilket sätt? - Vilka faktrer går att uppfatta sm mtiverar pensinärer till att delta i en Sprt Schl? - Hur kan möjligheter till fysisk aktivitet påverka pensinärers mtivatin? 1.5 Begreppsförklaring Fysisk aktivitet ch mtivatin är två begrepp sm förekmmer fta i studien, här under kmmer de att beskrivas mer utförligt Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet går att definiera på många lika sätt, den generella definitinen av fysisk aktivitet är all typ av krppsrörelse, inte bara den rörelse av krppen sm sker vid mtin utan även ckså rörelse sm kan ske i vardagen i frm av någn typ av förflyttning (Hassmén & Hassmén, 2005). Caspersen, Pwell ch Christensn (1985) beskriver att fysisk aktivitet är någn typ av krppsrörelse ch kan ske nästan överallt. De menar dck att det finns lika typer av fysisk aktivitet, låg, mellan ch hög intensitet ch att varje individ kan ha ett eget mål med sin fysiska aktivitet samt att den går att påverka själv utifrån sina egna förutsättningar. För att mäta individers fysiska aktivitet så mäts intensiteten ch kilkalrier. Det sm menas med detta är att kilkalrierna mäts i en frm av tidsenhet, mängden kilkalrier sm förbränns i samband med den fysiska aktiviteten ch på så sätt går det att se vilken intensitet av fysisk aktivitet sm utförs. Faskunger (2013) har förenklat denna förklaring hur den ttala fysiska aktiviteten ch dess effekt mäts. För att få ut den ttala fysiska aktiviteten hs en individ så mäts intensitet, duratin, frekvens ch frm av aktivitet ch på så sätt går det att få fram hur fysisk aktiv en individ är. Ska den fysiska aktiviteten främja hälsan så har frskning dragit slutsatser att avsett intensitet så ska varje individ förbruka minst 1000 kilkalrier per vecka. Med låg intensitet behövs det då utföras fysisk aktivitet 3

11 fler dagar i veckan än med hög intensitet för att nå upp till 1000 kilkalrier per vecka. Den minst rekmmenderade ds av fysisk aktivitet är minst 150 minuter i veckan av måttfull intensitet ch 75 minuter i veckan av hög intensitet för de människr sm är 65 år ch uppåt (FYSS, 2015) Mtivatin Ordet mtivatin är ett rd sm är svårt att beskriva, Natinalencyklpedin beskriver mtivatin sm skäl till att göra någt (Ahl, 2004). Ahl (2004) skriver vidare att frskare är överens m att mtivatin är psykiskt ch finns inm varje enskild varelse ch har samband med en eller flera handlingar. Även Hein (2012) skriver m hur klart begreppet mtivatin kan vara. Det används i lika sammanhang ch berende på vem sm säger det så kan det ha lika betydelser. Begreppet mtivatin kan till exempel användas när någn har lust att göra någnting, när någn är extra fkuserad ch har bestämt sig för att göra en särskild uppgift eller när någn har en extra drivkraft till att utföra någnting. Mtivatin är således ett begrepp sm de flesta människr har en förståelse m, men berende på vem sm förklarar vad mtivatin är för dem så kan innehållet i begreppet vara någt lika även m förklaringarna alltid håller sig inm en särskild ram. Ett exempel på en relativt vanlig definitin av begreppet mtivatin är: Mtivatin är de faktrer hs en individ sm väcker, kanaliserar ch bevarar ett visst beteende gentemt ett givet mål (a.a.). Området mtivatin är dck någt kmplicerat, Hassmén, Hassmén ch Plate (2003) förklarar att begreppet mtivatin kan delas upp i tre delar, det är den yttre mtivatinen, den inre mtivatinen samt amtivatin. Utöver det finns det även mtivatin på lika nivåer sm berr på vart i livet en individ befinner sig ch vad den värderar i livet. Inre mtivatin handlar mest m det känslmässiga där målet ftast är att känna glädje, njutning eller avslappning. En individ sm är inre mtiverad gör således aktiviteterna eller handlingarna just för att uppleva dessa känslr ch har då lätt att fkusera på det sm ska göras, till skillnad från en persn sm är yttre mtiverad. En yttre mtiverad persn fkuserar istället på att prestera på en hög nivå ftast under hög press där målet är att bli bäst ch få ett erkännande på att individen är bra (a.a.). De lika typer av nivåer sm mtivatin finns på berr sm beskrivits van 4

12 på vart i livet individen befinner sig ch vad den anser vara viktigt. För att en individ ska ha någnting att sträva efter är det viktigt att andra ch mer grundläggande delar tillfredsställs först sm till exempel mat ch sömn. Individer sm inte har dessa behv tillfredsställda blir då tvungna att tillgdse dessa behv först innan de kan sträva efter någnting annat. Detta går att kppla till Maslws behvsteri sm beskrivs lite mer utförligt i nästa kapitel. En individ sm är amtiverad är negativt inställd på en uppgift både på grund av dennes egen förmåga att klara av uppgiften men ckså att individen inte trr att uppgiften eller handlingen sm görs kmmer att ge några psitiva resultat. En amtiverad individ kännetecknas även sm bekväm ch har svårt att engagera sig i uppgifter eftersm individen inte trr på att uppgiften ska ge någt psitivt resultat (a.a.). 2. Bakgrund I bakgrunden kmmer vi att beskriva några vanliga mtivatinsterier för att förtydliga för er sm läsare, utöver det kmmer vi även att belysa mtivatin ch hinder för äldre att vara fysiskt aktiva samt vilka hälsvinster de kan göra genm att vara fysiskt aktiva. 2.1 Mtivatinsterier Under mtivatinsterier beskrivs två lika mtivatinsterier sm går att kppla till hälsarbete sm i detta fall riktar sig till pensinärer Maslws behvstrappa En känsla av att tillhöra samhället samt att vara fysiskt aktiv är två kmpnenter sm är viktiga för pensinärer när det gäller deras psykiska hälsa. En studie av Bailey & McLaren (2005) undersökte denna förekmst genm lika tester med fysisk aktivitet både ensamma ch i grupp. Studiens resultat visade att det sm mtiverade pensinärerna till att vara fysiskt aktiva var först ch främst att de kände att de klarade av att vara fysiskt aktiva, det andra sm mtiverade dem var att de då kände att de tillhörde samhället, vilken i sin tur ledde till att de blev mindre deprimerade ch fick en bättre psykisk hälsa samt att det ökade deras självkänsla (a.a.). Detta går att kppla till Maslws mtivatinsteri, behvstrappan (Ahl, 2004). Enligt Maslw 5

13 finns sju lika behv att tillgdse där målet är självförverkligande. Behvstrappan går ut på att längst ner finns de mest grundläggande behven vi människr har, t.ex. mat på brdet ch sömn, längst upp finns självförverkligande (a.a.). Vid steg tre i Maslws behvstrappa finns just behvet av kärlek ch en känsla av att man tillhör någnting, precis sm Bailey & McLaren (2005) nämner sm ett viktigt resultat för pensinärer i deras studie Herzbergs tvåfaktrteri Förebygga istället för att behandla Det är lika viktigt att se till att pensinärer blir eller förblir fysiskt aktiva sm det är att begränsa deras stillasittande (Tuvier, Bertrais, Charreire, Vergnaud, Hercberg & Oppert, 2010). Enligt detta synsätt går även Herzbergs tvåfaktrteri att förklaras. Herzbergs tvåfaktrteri handlar m hur viktigt det är att försöka få friska människr att förbli friska, istället för att bara försöka behandla människr sm redan är sjuka. Det Herzberg menar med detta är att det är av samma betydelse att försöka förebygga en hälsa eller ett missnöje på till exempel en arbetsplats sm det är att se till att flk trivs ch känner en tillfredställelse på arbetsplatsen. Herzbergs fkus ligger således på att förebygga att människr inte mår dåligt istället för att behandla människr sm redan mår dåligt (a.a.). 2.2 Attityder Ahl (2004) beskriver terin m attityder, det beskrivs att attityder existerar i varje varelse ch skapas via studium. Attityd anses vara en mental företeelse ch hur en människas attityd är berr på bakmliggande rsaker såsm erfarenheter ch bakgrund. Attityder är ckså någt sm kan skapas genm inlärning av lika slag i livet. Attityder är dck någt sm går att ändra på genm livets gång, avsett ålder ch vart man befinner sig livet så kan attityder förändras, detta kan ber på påverkan av sin mgivning ch samhället samt intressen sm växer fram längs vägen. Detta leder i sin tur till att människr kan genmföra nya saker i livet sm de exempelvis trdde var försent (a.a.). 2.3 Hinder ch mtivatin till att vara fysiskt aktiva Faskunger (2001) skriver m hur viktigt det är att ha pensinärers hinder i åtanke när det gäller att försöka uppmuntra dessa till att vara fysiskt aktiva. Både hinder men 6

14 även deras egen inställning till mrådet är viktigt (a.a.). En studie gjrd av Eurpean Cmmunities (1999) rapprterar m de fem mest framträdande hindren när det gäller människr över 65 år ch deras egen inställning till fysisk aktivitet, dessa hinder är att energin inte räcker till för att vara fysiskt aktiv, att deras hälsa är för dålig, att de är för gamla, att de inte är den sprtiga typen ch att de anser att de måste arbeta (a.a.). Sm synes på dessa fem hinder så är det inget exempel sm handlar m att de inte vill vara fysiskt aktiva, de flesta är faktrer sm berr på deras ålder samt att deras attityder verkar vara ett hinder till att vara fysiskt aktiva (Faskunger, 2001). Dck så finns det visserligen hinder sm tidsbrist, att de inte är intresserade eller att de är rädda för att träna för hårt med tanke på deras ålder sm försvårar mtivatinen. Faskunger (2001) är då tydlig med hur viktigt det är med kmmunikatin ch berätta att fysisk aktivitet inte är någt sm är bättre lämpat för en viss åldersgrupp, det är någt sm alla ska kunna medverka i (a.a.). Även Hassmén, Hassmén ch Plate (2003) menar att det är viktigt att nå ut med upplysningar till dessa människr att det inte är försent. De påpekar även att det krävs förändringar i attityden hs dessa människr ch att det sedan är viktigt att de får det stöd de behöver när de känner sig säkra. Detta har även visat sig via en studie gjrd på pensinärer i Tjeckien. Där pekar frskarna på att vårdhem, äldrebenden ch familjemedlemmar kan hjälpa till att mtivera pensinärer att vara fysiskt aktiva genm exempelvis gruppaktiviteter ch stöd, detta är någnting sm ckså är rligt ch har psitiva hälseffekter ch sm i sin tur kan leda till att äldre kan åldras mer hälssamt (Talbtt & Rbersn, 2011). Likväl så går det att skräddarsy den fysiska aktiviteten för varje individ vilket gör att ingen ska behöva vara rädd för att träna för hårt. Har en individ dåligt med tid går det alltid att göra någnting även m individen inte kan vara med på alla aktiviteter, en förändringsprcess tar tid ch man måste alltid börja någnstans (Faskunger, 2001). Detta pratar även Hassmén, Hassmén ch Plate (2003) m när de påpekar att det finns skillnader för hur fysiskt aktiv varje individ kan vara ch på vilken intensitetsnivå de kan träna, men de benämner mycket starkt att åldern spelar ingen rll för att vara fysiskt aktiv. Av den anledningen undersöktes intresset hs 756 pensinärer för att delta i hälsfrämjande aktiviteter samt vilka hinder de hade för att inte kunna vara fysisk aktiva ch vad sm mtiverade dem till att vilja vara fysisk aktiva (Crnell, Davies, Rsenberg & Fisher, 1988). Det visade sig att en tredjedel av urvalet var intresserade 7

15 att delta i de hälsfrämjande insatserna ch det sm mtiverade dem var att försöka gå ner i vikt, äta nyttigare samt att öka den fysiska knditinen. Det sm var det mest vanliga hindret till att inte vilja delta i studien var att de ansåg att deras hälsa var alldeles för dålig. Det fanns även några sm tackade nej för att deras hälsa redan var i väldigt bra skick så de kände att de inte behövde delta i några hälsfrämjande insatser för att få dem att må bättre, de klarade sin träning bra på egen hand (a.a.). I en senare undersökning med liknande syfte sm gjrdes på tre hälskliniker i King Cunty, Washingtn visade det sig att den äldre beflkningen behöver stöd från exempelvis häls- ch sjukvården för att vara fysiskt aktiva ch för att upprätthålla en aktiv ch hälssam livsstil. Deltagarna i studien hade tillgång till handledare sm gav ett ökat stöd ch mtiverade deltagarna både fysiskt ch psykiskt så de kände sig bekväma, stimulerade ch mtiverade till att vara fysiskt aktiva. Handledarna fanns där för deltagarna när de kände sig säkra, bekväma ch behövde hjälp med att genmföra övningar ch få övningar förklarade för sig. De fanns även där för att förklara vilka övningar sm var bra för vad, ch vad deltagarna skulle tänka på när de utförde övningarna (Bethancurt, Rsenberg, Beatty & Arterburn, 2014). Individens aktivitetshistria är en kmpnent sm Faskunger (2001) talar m sm en viktig del när det gäller att mtivera äldre människr till att vara fysiskt aktiva. Det han menar med det är att dessa äldre människr har tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet i deras liv ch att de har någn eller några aktiviteter de har ett starkare band till än andra aktiviteter. En sådan förståelse kan göra det enklare att mtivera till fysisk aktivitet ch kan sedan få individen att bli mer fysiskt aktiv med hjälp av de van beskrivna anledningarna. Att persnen får vara fysiskt aktiv med någt sm individen har starka band till ch någt sm den tycker är rligt ch passar efter individens egna förutsättningar (a.a.). Någt sm visat sig vara en viktig del i pensinärers fysiska aktivitetsnivå är vändpunkten när de går från arbetslivet till att vara pensinärer (Barnett, Guell & Ogilvie, 2012). Det sm visade sig i en systematisk genmgång av tidigare studier var att när vändpunkten nås minskas den fysiska aktivitetsnivån drastiskt, detta är ett fenmen sm gäller särskilt för persner från lägre yrkesgrupper, vilket förklaras mer under kmmande avsnitt, 2.4 Scieknmiska skillnader. En viktig punkt när pensinärer når vändpunkten från arbetslivet till pensinär är att hitta mtivatin till 8

16 att vara fysiskt aktiv, annars riskerar de att få en drastisk minskning i nivå av fysisk aktivitet. De mest tydliga mtivatinsfaktrerna till fysisk aktivitet i den här studien var en förväntan att nå lika hälsvinster, hålla hälsan vid liv, få in ett mönster i vardagen nu när de inte jbbar längre eller att få umgås med andra pensinärer för att inte tappa det sciala samspelet. Ett scialt samspel sm annars kan försvinna eller minskas när de inte är på arbetet längre. En sista mtivatinsfaktr var att de ville ha en annan utmaning i livet, ckså till följd av att arbetslivet inte längre hägrade (a.a.). En studie av Marasvic ch Kkric (2014) betnar i bakgrunden hur viktig aktiviteten dans är för pensinärer, därefter presenterar de ett resultat ifrån 10 intervjuer sm har gjrts på pensinärer m dans ch vad sm mtiverar dem till att dansa samt vilka attityder de har till just dans ch andra rganiserade aktiviteter. Resultatet visar bland annat att dansen är ett sätt att anpassa sig till deras förändrade situatin i livet nu när de inte har någt arbete längre samt att deras rll i familjen kan förändras. Dansen är då ett bra sätt att träffa flk ch förbättrar deras sciala samspel ch stöd. Förutm detta ökar även deltagarnas självförtrende, de känner en högre tillfredställelse i livet samt att knditinen blir bättre. Det sm mtiverade deltagarna till att dansa var många lika faktrer, dels var det ett sätt för att hålla en balans i livet, det var ett sätt att ha rligt ch fylla dagarna med lugna ch rliga aktiviteter sm även ger styrka i det vardagliga livet. De såg ckså dansen sm ett sätt för att längre kunna bibehålla deras hälsa ch för ett större scialt välbefinnande de då stärker samt binder nya relatiner (a.a.). En annan studie sm hade syftet att ge en inblick i Tjeckiska ålderdmshem får ett liknande resultat m vad sm mtiverar pensinärer att vara fysiskt aktiva (Talbtt & Rbersn, 2011). En av faktrerna sm mtiverade pensinärerna till att vara fysiskt aktiva var att tillgängligheten till att kunna vara fysiskt aktiva var viktig, utöver det betnades familjen sm en viktig faktr sm mtiverade dem till att upprätthålla en bra hälsa för att kunna träffa deras barn ch barnbarn. Det pängterades även hur viktigt det var att träffa flk för att på så sätt få ett bättre stöd samt andra sciala förmåner. En sista viktig faktr sm hör ihp någt med de andra faktrerna var att det var av str betydelse för pensinärerna att känna en tillhörighet någnstans nu när de inte längre hade någt arbete att gå till (a.a.). 9

17 2.4 Scieknmiska skillnader Scieknmiska skillnader handlar m i vilken grupp i samhället vi befinner ss jämfört med resten av beflkningen, hur hög den scieknmiska statusen är berr på faktrer sm inkmst, bende, utbildning ch arbete (Rstila & Tivanen, 2012). Detta avsnitt är tänkt att beskriva m hur scieknmiska skillnader kan påverka äldre människr till att göra en livsstilsförändring. Kan det vara så att pensinärers tidigare liv ch nuvarande scieknmiska status påverkar hur villiga de är att göra en livsstilsförändring eller har det att göra med vilka aktiviteter sm erbjuds? Scieknmisk status har dck visat sig vara en viktig kmpnent när det gäller att göra en förändring i vardagen, persner sm har en lägre scieknmisk status tenderar att ha svårare att genmgå en livsstilsförändring trts att de vet att behvet finns. De är ckså den grupp sm utnyttjar friskvård ch hälsvård mycket mindre jämfört med högre scieknmiska grupper (Gvil, Weidner, Meritt-Wrden & Omish, 2009). Hassmén, Hassmén ch Plate (2003) stärker detta med scieknmiska skillnader ch fysisk aktivitet i samhället. De menar att människr med hög utbildning ch hög inkmst är mer benägna att vara fysiskt aktiva senare i livet. De menar ckså att den fysiska aktivitetsnivån under uppväxttiden ckså påverkar den fysiska aktiviteten senare i livet (a.a.) Eknmi Att hälsan är jämnt fördelad är idag ett prblem sm ligger under luppen (Statens flkhälsinstitut, 2009). Äldre människr mellan åldrarna år anser sig ftast ha sämre ptential att skaffa sig en bra hälsa. Detta berr bland annat på eknmin, äldre människr anser att en gd eknmi ger gda möjligheter till att exempelvis kunna delta i fysiska aktiviteter, gruppaktiviteter, vara sciala samt känna gemenskap. Jämför man samtidigt män ch kvinnr i åldersgruppen år så går det även där att se skillnader i eknmin ch möjligheter till en bra hälsa. Kvinnr i denna åldersgrupp har vanligtvis sämre eknmi än männen ch på så sätt ges de sämre chanser att skaffa eller bibehålla en gd hälsa jämfört med vad männen har (a.a.). I New Yrk har det gjrts en studie på 3001 kineser (65+ år) bsatta i Amerika ch deras självuppskattade hälsa. Studien rapprterade att både män ch kvinnr sm har lägre utbildning ch lägre intäkter utför fysisk aktivitet i mycket lägre grad ch har en 10

18 sämre självuppfattad hälsa jämfört med de pensinärer sm har högre utbildning (Wyatt, Trinh-Shevrin, Islam & Kwn, 2014) Bende Statens flkhälsinstitut (2009) beskriver m skillnader mellan äldre människr sm är ensambende kntra de sm lever ihp med en partner. Först menar Statens flkhälsinstitut (2009) att scial interaktin ch platser sm skapar samhörighet under dagarna för de äldre har en psitiv effekt på hälsan. Att ha någn att leva med ger inte bara ett scialt stöd utan även ckså ett sakligt stöd ch dessa äldre människr upplever bättre hälsa ch är mer fysiskt aktiva än de äldre sm lever ensamma. I denna grupp går det ckså att se skillnader mellan kvinnr ch män. Fler kvinnr sm lever ensamma anser sig sakna stöd av lika frmer i högre grad i vardagen än vad män gör ch detta leder i sin tur till att äldre ensambende kvinnr upplever sämre hälsa än männen i samma situatin (a.a.) Utbildning ch arbete Det går även att se skillnader på fysisk aktivitet, utbildning ch arbete bland de äldre människrna. Den grupp äldre sm är mest fysiskt aktiva är de sm har en högre utbildning ch arbetade sm tjänstemän på högre nivå, därefter följer gruppen tjänstemän på mellannivå. Den grupp sm är minst fysiskt aktiv är de människr sm har en lägre utbildning ch arbetade sm tjänstemän eller arbetade på en låg nivå (Statens flkhälsinstitut, 2009). Sm beskrivits tidigare så tenderar pensinärer från lägre yrkesgrupper att ha en lägre aktivitetsnivå, detta är någt sm enligt Barnett, Guell ch Ogilvie (2012) berr bland annat på att tiden inte räcker till för dem samt att de inte känner ett lika strt persnligt värde jämfört med andra pensinärer. Överlag redvisar Statens flkhälsinstitut (2009) att äldre kvinnr sitter mer stilla på sin fritid ch är inte lika fysiskt aktiva sm männen är, dck ska det tilläggas att allt fler äldre män lider av övervikt (a.a.). Sm en kppling mellan dessa skillnader i scieknmisk status ch vad det har för påverkan på fysisk aktivitet så har det gjrts en studie inm detta mråde. Visserligen är studien gjrd på persner över 60 år vilket innebär att en del av deltagarna i studien 11

19 frtfarande arbetar ch alla är inte pensinärer, men studien får ett signifikant resultat sm visar tydliga skillnader i fysisk aktivitetsnivå ch självuppskattad hälsa berende på hur hög yrkesnivå status deltagarna har. För det första var en hög fysisk aktivitetsnivå kpplad till en hög självuppskattad hälsa ch tvärtm, utöver det visade det sig att deltagarna i studien sm frtfarande arbetade hade högst självuppskattad hälsa, följt av pensinärer sm hade en hög nivå av fysisk aktivitet, hemmafruar ch sist var de pensinärer sm nästan var helt inaktiva (Pin et al., 2014). 2.6 Mentala hälsvinster Utöver de fysilgiska vinsterna sm kmmer med en ökad fysisk aktivitet så finns det även mentala vinster med att vara fysiskt aktiv (Faskunger, 2001). Dessa mentala vinster går att kppla till inställning, attityder ch mtivatin. Vissa pensinärer känner ingen mtivatin eller möjlighet till att vara fysisk aktiva regelbundet. Kan man då ge dessa äldre människr en bild av hur fysisk aktivitet skulle kunna anpassas just för dem ch vilka hälsvinster de kan göra (a.a.). Faskunger (2001) utgår ifrån att detta kan ge dem en ökad mtivatin till att vara fysiskt aktiva sm i sin tur är tänkt att leda till en ändrad attityd, samt att de även inser att de kmmer att må bättre av att vara fysiskt aktiva regelbundet. Att anpassade prgram för äldre människr är någnting sm stärker mtivatinen ch viljan att delta är någt sm stärks av Miller & Iris (2002). Deras studie får ett resultat sm talar m detta samt att den viktigaste faktrn i detta sammanhang var den sciala interaktinen ch att få stöd ch känna tillhörighet till någt (a.a.) Välbefinnande Det har gjrts många studier på kpplingen mellan mtin ch välbefinnande. Trts att de flesta resultat knappt visar en förändring på människrs välbefinnande efter ett mtinspass så har lika frskare slagit fast att mtin har en kppling till en ökad självkänsla under själva träningspasset samt att känslan håller i sig timmar efter att passet är avslutat (Hassmén & Hassmén, 2005). 12

20 2.6.2 Sömn ch Depressin Hassmén & Hassmén (2005) rubricerar en studie sm har gjrts på äldre människr ch deras sömnvanr. Respndenterna i studien var 32 stycken med en medelålder på 70 år ch de hade persnligen klagat på sömnprblem ch depressin. Studiens syfte var att undersöka m fysisk aktivitet påverkade sömnen hs respndenterna till det bättre. Studien pågick i 10-veckr där frskarna använde sig av en grupp sm fick utföra styrketräning ch en kntrllgrupp sm endast fick hälsfrämjande strategier i frm av spekulativ handledning. De resultat sm studien visade upp var att den grupp sm tränade styrketräning under dessa veckr uppfattade att deras sömnprblem ch depressin minskade samtidigt sm kntrllgruppen inte visade någn frm av förändringar i deras depressin eller sömnprblem (a.a.) Scial interaktin Att slippa vara ensam är en faktr sm får pensinärer att må bättre, ett scialt samspel är underskattat ch har en stark kppling till m pensinärer är friska istället för att vara ensamma, sm fta brukar leda till depressin (Faskunger, 2001). Att sm pensinär delta i lika frmer av fysiska aktiviteter leder således inte bara till att den fysiska hälsan förbättras, det leder även till ett ökad scialt samspel m det är fysiska aktiviteter i gruppfrm ch det är även ett tillfälle att träffa nya vänner ch knyta nya kntakter (a.a.). Scial interaktin är någt sm nämnts i stycket van ch är en väldigt viktig faktr bland de äldre när de väljer att delta i fysiska aktiviteter. En studie gjrd i Tyskland mellan 1983 ch 2007 visar att pensinärer sm deltar i någn frm av fysisk aktivitet vinner många hälsfördelar. Studien visade att den största hälsvinsten bland de deltagande pensinärerna är den sciala interaktinen med varandra, gemenskap ch att känna tillhörighet till varandra (Czijnsen, Stevens & Van Tilburg, 2012) Den tankemässiga förmågan förbättras Någt sm med åren avtar är hur den tankemässiga förmågan fungerar, det är vanligt att den blir sämre ch sämre i takt med åldern (Faskunger, 2001). Fysisk aktivitet är då en metd sm kanske inte förbättrar den tankemässiga förmågan, men däremt så 13

21 hjälper fysisk aktivitet till att mtverka att den tankemässiga förmågan inte blir sämre (a.a.). Övriga mentala hälsvinster sm kmmer i samband med fysisk aktivitet är bland annat större självförtrende, bättre humör ch ökad tillfredsställelse i livet (Faskunger, 2001). 4. Metd Metdavsnittet börjar med en förklaring till vilken metd sm har använts samt varför just den metden passade vår studie bäst. Efter det förklaras vilken vår urvalsgrupp är samt hur vi gjrde för att begränsa ss till den urvalsgruppen. Sedan beskrivs hur prcessen gick till när enkätfrågrna tgs fram, hur vi fick tag på respndenter ch hur tillvägagångssättet såg ut när enkäterna delades ut. I avsnittet beskrivs även hur vår piltstudie genmfördes samt tillvägagångssättet för att samla in ch analysera den insamlade datan. Avsnittet avslutas med etiska överväganden ch hur vi har tagit hänsyn till dessa. 4.1 Metdval Eftersm vårt syfte handlar m att kartlägga pensinärers inställning, attityder ch mtivatinsfaktrer till fysisk aktivitet ch en Senir Sprt Schl så passade en enkätundersökning vår studie bäst. Detta med anledning av att vi ville få in så många svar sm möjligt i vår kartläggning ch vi ansåg då att en enkätundersökning skulle generera i mest insamlad data. Eliassn (2013) skriver att det är bra att använda sig av kvantitativa metder så sm enkätundersökningar när man vill ha en siffra på en speciell förekmst av någnting ch att det är en metd sm ger en möjlighet till många svar. Att enkäter är någt sm genererar många svar är även någt sm Chen, Manin ch Marrisn (2007) skriver m, samt att det är en metd sm har en hög reliabilitet med tanke på att enkäter ftast är annyma ch då ger mer utrymme till att vara helt ärliga. Enkäter är ckså en eknmiskt anpassad metd både när det gäller pengar ch tid (a.a.). En annan av enkätundersökningens fördelar är att respndenterna kan svara på enkäten när den har tid för det istället för att en tid för intervju skall behövas bkas in, dck så behövs svar lämnas in inm en viss tidsram (Eliassn, 2013). Eliassn (2013) nämner även hur enkätundersökningar kan förenklas när man ska undersöka en viss grupp, hn skriver då hur lämpligt det kan 14

22 vara att söka upp den gruppen sm ska undersökas på samlingsplatser sm den bestämda gruppen har, exempel på samlingsplatser kan vara en särskild arbetsplats, skla eller sm i vårt fall, pensinärsföreningar. Chen et al. (2007) är dck nga med att det även är en metd sm har en låg svarsprcent samt att missförstånd fta kan ske i jämförelse med intervjuer då frskare kan tydliggöra vad sm menas när respndenterna har svårt att uppfatta diverse frågr. Dessa prblem är även någt sm beskrivs av Trst (2012) att vara särskilt utmärkande för just äldre människr. För att försöka undvika att dessa prblem sker utfrmade vi våra enkätfrågr så att frågrna skulle vara lätta att förstå ch lätta att fylla i, det resulterade i stängda frågr med svarsalternativ istället för öppna frågr. 4.2 Urval Studiens urval bestämdes tillsammans med SISU Idrttsutbildarna ch bestd av pensinärer i åldrarna 65 år ch uppåt sm br i Gävlebrgs län. Urvalet var ett stickprv då vi ville uttala ss m en str grupp människr, men inte hade möjligheter att få tag i så många pensinärer sm önskades. Via ett stickprv väljs då en del av ppulatinen ut ch är tänkt att representera hela den önskade ppulatinen (Eliassn, 2013). Ett stickprv innebär att urvalet i studien ska representera hela den tilltänkta målgruppen så att det går att göra generella slutsatser (Bryman, 2011). Vi valde att rikta in ss på PRO-föreningar i Gävlebrgs län. Det vi utgick ifrån när vi kntaktade respektive förening var de ti kmmuner sm finns i länet. Att kntakta varje förening i kmmunen var ett bekvämlighetsurval, efter att vi fått svar gjrdes ännu ett bekvämlighetsurval då vi valde två PRO-föreningar sm svarade relativt snabbt ch kunde träffas inm vår bestämda tidsplan. PRO-föreningarna kntaktades för att få så många respndenter sm möjligt samlade under ett ch samma tillfälle i varje kmmun. Precis sm Trst (2005) skriver så är det ett sätt att spara tid. 4.3 Framtagandet av enkätfrågr I samarbete med vår handledare ch SISU Idrttsutbildarna så arbetades frågr till enkäten fram. Vi började med att skapa frågr genm att bland annat titta på en tidigare studie gjrd på Malmös Högskla med ett liknande syfte att kartlägga pensinärers intresse av en Senir Sprt Schl. Frågrna i enkäten bygger främst på att se m respndenterna är intresserade av att bli mer fysisk aktiva m den möjligheten finns. Frågrna har även sm syfte att bygga på mråden sm är tänkta 15

23 att kunna visa eventuella samband mellan varandra, t.ex. m vi kan se att utbildningsgrad påverkar den fysiska aktiviteten. Dessa mråden är tidigare arbete, civilstånd, utbildning ch vilka hinder för fysisk aktivitet sm påverkar pensinärer ch hur det skulle kunna gå att hjälpa dem att kunna vara aktiva på någt sätt. Frågrna är ckså uppbyggda för att kunna få fram svar m vad sm skulle göra pensinärer mer mtiverade till att vara fysiskt aktiva samt att även kunna få ett resultat på vilka aktiviteter sm är av intresse för respndenterna. Hela enkäten bifgas i bilaga Piltstudie Efter att en första versin av enkäten hade skapats utfördes en piltstudie. Bryman (2011) förklarar att en piltstudie genmförs för att testa så att frågrna i enkäten inte leder till några klarheter på någt sätt. Han förklarar ckså att det är extra viktigt att genmföra en piltstudie när det gäller enkätundersökning då det ftast inte brukar närvara någn sm kan finnas sm stöd eller ge förklaringar vid förekmmande tydligheter (a.a.). Det urval vi använde ss utav i piltstudien var ett slumpmässigt urval via sciala medier. Vi valde att lägga ut en tråd på Facebk där det beskrevs att vi skriver ett examensarbete i pedaggik ch syftet med studien. Sedan förklarades att de sm valde att svara på enkäten fick låtsas m att de är pensinärer ch att m det var någt klart med enkäten så skulle de ta kntakt med ss ch kmma med deras feedback. Med hjälp av denna feedback kunde enkäten bearbetas så att den skulle bli så enkel sm möjligt att förstå. Detta gjrdes med anledning av det vi skrev tidigare m att enkäten skulle anpassas till äldre människr så att den skulle vara enkel att förstå ch fylla i. När vi utförde piltstudien hade vi Vetenskapsrådets (2002) etiska krav i åtanke, vi tg hänsyn till samtyckeskravet ch tvingade inte någn till att delta, dck så förklarade vi hur tacksamma vi var m någn ville delta. Enligt infrmatinskravet så infrmerade vi vilka rättigheter respndenterna hade med piltstudien, vi tg även hänsyn till nyttjandekravet ch förklarade hur svaren skulle användas ch behandlas. När det gällde knfidentialitetskravet stötte vi dck på lite prblematik när det gäller undersökningar via sciala medier då företaget Facebk har en äganderätt till allt sm skrivs ch publiceras på deras sajt. Även fast det inte känns speciellt trvärdigt så är det fullt möjligt att någn inm Facebkkncernen kan läsa det sm skrivits 16

24 mellan ss ch våra respndenter i piltstudien vilken då bryter mt knfidentialitetskravet (a.a.). Under 2 dagar fick vi in 55 svar men det var dck bara tre persner sm kmmenterade 2 utav frågrna, det var fråga nummer 3 ch 7. Vi gjrde ändringar på dessa frågr, det var två stycken stavfel sm rättades till. Det var även en av dessa persner sm kmmenterade fråga 8 ch 12, men vi tyckte inte att det behövdes någn ändring på dessa frågr så vi behöll de intakta. Efter detta så ansåg vi att enkätens frågr hade en bra struktur ch att det inte innehöll några klarheter eller risk för missförstånd. 4.5 Datainsamling ch tillvägagångsätt Efter att vi hade kntaktat ch bkat tider för att träffa lika PRO-föreningar åkte vi ut ch delade ut enkäterna. Till en början hade vi bkat träffar med två lika föreningar. Detta är någt sm Bryman (2011) nämner sm en fördel när man gör enkätundersökningar ch inte skickar ut enkäterna via pst eller e-pst. Respndenterna är samlade på en ch samma plats, vilket sparar tid samt att vi sm frskare är helt säkra på att det är rätt persner sm passar in i vårt urval sm svarar på enkäten. Då de båda medlemsmötena pågick under en längre tid kunde respndenterna fylla i enkäterna när de hade tid ch möjlighet. Vid den ena föreningen kunde vi inte närvara på plats för att den bkade tiden för deras medlemsmöte låg precis på samma dag ch tid sm den andra föreningens medlemsmöte sm vi var närvarande hs. Istället lämnade vi enkäterna ch missivet till rdföranden i föreningen sm sedan tg med dessa till deras medlemsmöte, ca 125 pensinärer uppskattades närvara på mötet, av dessa var det 62 stycken sm svarade på enkäten. Det andra stället vi var på kunde vi närvara på plats, det var ckså ett medlemsmöte ch tillsammans med rdföranden i föreningen bestämdes det att vi skulle närvara på plats innan mötet. Där fick vi mer kntakt med respndenterna ch kunde agera stöd ch svara på eventuella frågr sm dök upp under tiden enkäterna fylldes i. Bryman (2011) nämner det sm en fördel att kunna hjälpa respndenterna på plats, men han nämner ckså att m man är på plats ch hjälper till vid en enkätundersökning så kan det även innebära en viss intervjuareffekt. En intervjuareffekt innebär att respndenternas svar kan påverkas av att vi är där på plats. Dessa två fenmen blir helt tvärtm på det första medlemsmötet där vi inte var 17

25 närvarande. Ca 65 pensinärer hade anmält sig till mötet ch av dessa var det 33 stycken sm besvarade vår enkät. Efter att vi gjrt detta så bkade vi ett grupprum i bibliteket på Högsklan i Gävle för att föra över de fysiska enkäterna in i ett prgram sm heter Ggle frmulär, detta prgram skapar tabeller ch visar resultaten digitalt. Anledningen till att vi satte ss i ett grupprum var för att vi inte ville att någn persn utifrån skulle ha möjlighet att ta del av enkäterna utan att det bara var vi två sm skulle ha tillgång till dessa. Efter att vi fört in enkäterna i Ggle frmulär ch började titta på resultaten ch se vilka kpplingar vi kunde få så kände vi att vi gärna ville ha några fler svar. Vi bestämde ss då för att lägga ut en tråd på Facebk m vår uppsats ch vad det var vi ville undersöka samt att de sm ville delta fick ta del av missivet, i tråden nämnde vi även att flk kunde tipsa ss m eventuella respndenter till vår undersökning. Detta ledde till att det var endast en pensinär i Gävlebrgs län sm inte tillhörde någn PRO-förening sm svarade på enkäten. 4.6 Etiska Överväganden Att genmföra enkätundersökningar kmmer alltid att vara någt sm gör intrång i respndenternas liv. Hur str grad av intrång sm enkäterna gör för respndenterna berr på en del lika faktrer. Det kan till exempel vara den tid själva enkäten tar att besvara, känsliga frågr eller till ch med någn frm av identitetskränkning (Chen et.al. 2007). Dessa är saker sm lär tas hänsyn till under utfrmningen av enkäten i förhållande till vilka sm är den tänka målgruppen. Då vårt urval var persner över 65 år försökte vi då att göra frågrna så enkla sm möjliga att besvara samt att frågrna inte skulle ta lång tid att besvara. Det resulterade i ett frågefrmulär med 15 frågr där medparten av frågrna var kryssfrågr. Chen et al. (2007) skriver även m hur viktigt det är att tala m att allt deltagande är helt frivilligt ch att sm respndent är det när sm helst möjligt att dra sig ur undersökningen. Detta var någt vi tg hänsyn till ch det var någt sm vi betnade extra mycket när vi var på plats i en PROförening. Vi talade m för dem att det är helt frivilligt att delta i undersökningen men betnade därefter hur tacksamma vi är m de skulle vilja delta. Utöver detta fick respndenterna ta del av missivet där de fick veta vilka rättigheter de hade ch på vilka villkr de deltg, missivet återfinns i bilaga 1. 18

26 5. Resultat I detta avsnitt kmmer resultatet att presenteras utifrån de enkäter sm har samlats in ch sammanställts i förhållande till studiens syfte. Studiens syfte är att kartlägga pensinärers inställningar, attityder ch mtivatin till fysisk aktivitet ch en Senir Sprt Schl. 5.1 Deltagare Enkäten besvarades av ttalt 96 persner, av dessa är 65 stycken kvinnr ch 31 män. Av de sm svarade på enkäten så är 62 persner bende i Bllnäs kmmun, 31 i Söderhamns kmmun, en i Ovanåkers kmmun, en i Sandvikens kmmun ch en i Gävle kmmun. 43 av respndenterna var ensamstående, 44 var gifta, 8 var sambs ch en var särb. 5.2 Mtiverade till fysisk aktivitet 82 persner sm svarade på enkäten var mtiverade till att vara fysiskt aktiva (FA). I tabell 1 presenteras en jämförelse mellan de sm är mtiverade ch de sm inte är mtiverade till att vara fysiskt aktiva jämfört med hur fta de är fysiskt aktiva i dagsläget. Anledningen till att resultatet presenteras i prcentfrm är för att staplarna skulle bli missvisande annars eftersm det är så många fler i studien sm är mtiverade till att vara fysiskt aktiva jämfört med de sm inte är mtiverade. Tabell 1. Fysisk aktivitetsnivå jämfört med mtivatin (n=96) bland pensinärer i Gävlebrgs län. 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% Mtiverade till FA Ej mtiverade till FA 10,00% 5,00% 0,00% Inaktiv 1-2 dgr/vecka 3-4 dgr/vecka 5-6 dgr/vecka 7 dgr/vecka 19

27 Tabell 1 visar att mtivatinen till att vara fysiskt aktiv speglar hur fta respndenterna är fysiskt aktiva i dagsläget. Ett tydligt exempel visas särskilt i staplarna inaktivitet, fysiskt aktiv 5-6 dagar i veckan samt fysiskt aktiv 7 dagar i veckan. Av de sm är mtiverade så är 12,2% (n=10) fysiskt aktiva 5-6 dagar i veckan, 35,3% (n=29) är fysiskt aktiva 7 dagar i veckan ch bara 1,2% (n=1) helt inaktiv, i en jämförelse med de sm inte är mtiverade går det att se att 0% är fysiskt aktiva 5-6 ch 7 dagar i veckan medan 18% (n=2) är helt inaktiva. 5.3 Vad sm mtiverar pensinärer till att bli mer fysiskt aktiva I enkäten ställdes frågan vad sm skulle göra respndenterna mtiverade till att bli mer fysiskt aktiva. På frågan samlades 81 svar från 63 persner in, respndenterna hade här möjlighet att fylla i fler svarsalternativ. Det var således 33 respndenter sm inte svarade på frågan eller sm missuppfattade den. Tabell 2. Faktrer sm gör pensinärer mtiverade till att bli mer fysiskt aktiva (n=63). Faktrer Antal Schemalagda aktiviteter Träna i grupp / träffa flk Ledare sm håller i aktiviteterna Variatin på aktiviteterna Övrigt Att träna i grupp ch träffa flk är den faktr sm är viktigast för respndenterna till att bli mer mtiverade till att vara fysiskt aktiva (n=35). Därefter så är det viktigt för respndenterna att det finns ledare sm håller i aktiviteterna (n=18) samt att det är 20

28 variatin på aktiviteterna (n=18) för att de ska bli mer mtiverade till att vara fysiskt aktiva. 5.4 Mer kunskap för att bli aktiv ch hälssam Respndenterna fick frågan m det skulle vilja ha mer kunskap för att bli mer aktiva ch hälssamma, 40 svarade ja ch 50 svarade nej. Nedan presenteras ett diagram över de sm svarade ja ch hur fta de är fysiskt aktiva i dagsläget. Sex stycken respndenter lämnade frågan besvarad. Tabell 3. Pensinärer sm är intresserade av att få mer kunskap för att bli mer aktiva ch hälssamma (n=40). 18 Vill ha mer kunskap Antal Inaktiv 1-2 dgr/veckan 3-4 dgr/veckan 5-6 dgr/veckan 7 dgr/veckan Tabell 3 visar att de sm är intresserade av att få mer kunskap för att bli mer aktiva ch hälssamma ftast är väldigt aktiva eller sällan aktiva. Tabellen visar att 13 av dessa respndenter är aktiva 1-2 dagar i veckan ch 16 stycken är aktiva 7 dagar i veckan, medan endast 10 respndenter ttalt är aktiva 3-4 eller 5-6 dagar i veckan. Av dessa 40 sm vill ha mer kunskap var det en respndent sm var inaktiv. 5.5 Återkmmande aktivitet 88 respndenter besvarade frågan m de är intresserade av en återkmmande aktivitet eller inte. Resterande 8 försvann i ett brtfall för att de ej besvarade frågan. 21

29 Tabell 4. Är pensinärer (n=88) intresserade av en återkmmande aktivitet? 70 Intresse för en återkmmande aktivitet Antal Ja Nej I tabell 4 visas det att det finns ett strt intresse för att delta i återkmmande aktiviteter bland pensinärer i Gävlebrgs län. Det var ttalt 61 av de 88 respndenterna sm svarade ja ch endast 27 sm svarade nej. 5.7 Aktiviteter De respndenter sm svarade ja på frågan m de var intresserade av en återkmmande aktivitet fick även möjlighet att svara på frågan vilken eller vilka aktiviteter de skulle vilja utföra. Till en början km det till 126 svar från 65 respndenter, dck så försvann 4 respndenters svar då de hade svarat nej på frågan m de är intresserade av en återkmmande aktivitet. Det slutade med att vi fick in 122 svar från 61 respndenter. 22

30 Tabell 5. Aktiviteter sm pensinärer (n=61) i Gävlebrgs län är intresserade av att utföra Aktiviteter Antal Utöver de knkreta aktiviteter sm går att se i tabell 5 så var det även 7 respndenter sm fyllde i egna förslag (övrigt). Dessa förslag var, prmenader, yga, bule, vattengympa samt dietist-inf. 5.8 Utbildning ch mtivatin till fysisk aktivitet I en jämförelse mellan utbildningsgrad ch hur mtiverade respndenterna är till att vara fysiskt aktiva så går det inte att se några tydliga skillnader. 85% (n=41) av de sm har grundskleutbildning är mtiverade till fysisk aktivitet, bland de sm har gymnasial utbildning är det 83% (n=25) sm är mtiverade ch 94% (n=16) bland de sm har högskla/universitetsutbildning. 5.9 Civilstånd När det gäller respndenternas civilstånd så går det inte att se några markanta skillnader på frågan m de är mtiverade till att vara fysiskt aktiva. Däremt går det att se en liten skillnad när det gäller hur fta de är fysiskt aktiva, av de sm är ensamstående är det 79% (n=34) sm är aktiva 3 dagar eller fler i veckan. Bland de respndenter sm lever tillsammans med någn så är det 65% (n=34) sm är aktiva 3 dagar eller fler i veckan. 23

31 5.10 Hinder för fysisk aktivitet Av de 96 respndenter sm svarade på enkäten så var det 89 stycken sm svarade på frågan m de har några hinder för att vara fysiskt aktiva, 23% (n=21) har hinder ch 77% (n=68) har inga hinder. Av de respndenter sm har hinder så är det 86% (n=18) av dem sm var mtiverade till att vara fysiskt aktiva. 15 stycken av dem graderade sitt intresse för fysiskt aktivitet sm 5 eller högre på en skala 1-10 där 1 mtsvarade inget intresse ch 10 mtsvarade att de var väldigt mycket intresserade. Däremt går det att se att de sm har hinder av någt slag är mer intresserade av att vara aktiva istället för att få kunskap m hur de kan bli mer aktiva ch hälssamma. Det var 11 sm svarade ja på att de vill ha mer kunskap ch 10 sm svarade nej på den frågan. Bland respndenterna med hinder så ser deras svar på frågan m de är intresserade av en återkmmande aktivitet ungefär likadan ut jämfört med hela studieppulatinen. 70% (n=14) av de med hinder är intresserade av en återkmmande aktivitet ch för hela studieppulatinen är mtsvarande siffra 69% (n=61). 6. Diskussin I detta stycke diskuteras resultatet mt bakgrunden, samt en diskussin av metden. 6.1 Resultatdiskussin I resultatdiskussinen diskuterar vi utifrån studiens bakgrund ch de insamlade materialet från enkäterna. De teman sm framkmmer under avsnittet är de mråden sm tydligt framkmmit efter att enkäterna har sammanfattats ch analyserats Mtivatin Att hitta mtivatin till att vara fysisk aktiv verkar vara en viktig kmpnent när pensinärer når vändpunkten från arbetslivet till att bli pensinär. Det är både någt sm Barnet, Guell ch Ogilvie (2012) nämner men ckså någt sm framkmmit ur det insamlade materialet från våra enkäter. I tabell 1 visas tydliga skillnader att de sm är mtiverade till att vara fysisk aktiva ckså är fysiskt aktiva i högre grad jämfört med de sm inte är mtiverade. Exakt vad sm mtiverar just dessa pensinärer blir lite svårt att svara på men det sm går att se i resultatet är att det sm 24

32 mtiverade pensinärerna i studien till att vara fysiskt aktiva mest var att få träna i grupp ch träffa flk, visas i tabell 2. Även detta går att kppla till hur viktigt det är att mtivera sig till att vara fysiskt aktiv sm pensinärer, att träffa flk ch träna i grupp blir då en extra mtivatinsfaktr nu när de inte längre har någt jbb ch riskerar att tappa det sciala samspelet sm finns på exempelvis arbetsplatsen (a.a.). Det här går även att kppla till Maslws behvstrappa då respndenterna i studien verkar vara vid det tredje trappsteget då de söker en känsla av att tillhöra någnting samt att de betnar betydelsen av den sciala interaktinen. Ett vanligt sätt för pensinärer att få träffa flk ch träna i grupp är genm dans. Det betnas först av Marasvic ch Kkric (2014) sm nämner betydelsen av dans för pensinärer. Dansen blir då sm beskrivits i bakgrunden ett sätt för pensinärerna att anpassa sig till deras nuvarande förändrade livssituatin nu när de inte längre har någt jbb att gå till. Dansens betydelse för pensinärerna visade sig ckså i studiens resultat, av de 61 sm svarade att de hade ett intresse för återkmmande aktiviteter så var det 31 av dessa sm var intresserade av att dansa, se tabell 5. Detta resultat tlkar vi med hänsyn till det Marasvic ch Kkric (2014) skriver m, dansen blir främst ett sätt att få träffa flk men ckså för att det är en aktivitet sm sprider glädje ch ett bra sätt att hålla den fysiska hälsan i balans. Precis sm Herzbergs tvåfaktrteri beskrivs så handlar även detta m att förebygga istället för att behandla. I detta fall ses dansen sm en aktivitet sm utförs för att hålla pensinärerna friska både fysiskt ch mentalt. På frågan där respndenterna fick svara på vilka aktiviteter de helst skulle vilja utföra så var det några sm fyllde i svarsalternativet övrigt, där lämnades svar sm prmenader, yga, bule, vattengympa. Valet av dessa aktiviteter tlkar vi sm att det är aktiviteter sm inte är så krävande, men de får ändå röra på sig ch träffa flk då alla aktiviteter går att utföra i grupp Hinder Någt sm går att se utifrån resultaten ch sm sticker ut är de respndenter sm svarade ja på frågan m de har några hinder för fysisk aktivitet. Faskunger (2001) talar m att människr sm har hinder av någt slag tenderar till att ha mindre mtivatin till just fysisk aktivitet. Utifrån respndenternas svar i vår studie går det däremt att se att det är helt tvärtm. Hela 86% av de respndenter med hinder är mtiverade till fysisk aktivitet ch har en väldigt hög grad av intresse till att röra på 25

33 sig. Detta går sm nämnts tidigare inte ihp med vad Faskunger (2001) säger men även vad studien sm gjrdes av Eurpean Cmmunities (1999) har kmmit fram till angående hinder hs pensinärer. Dessa hinder är att åldern är för hög, energin för låg, att pensinärerna måste arbeta samt att de inte är den sprtiga typen eller att hälsan är för dålig. I vår studie vill respndenterna övervinna sina hinder istället ch förbättra hälsan utifrån deras egna förutsättningar. Det var väldigt blandade svar när det gäller kunskap m hälsa. Där skiljer det sig mycket från individ till individ men någt sm visar sig väldigt tydligt är att respndenterna vill ha återkmmande aktiviteter så de kan hålla sin aktivitetsnivå uppe ch känna ett stöd från ledare sm håller i aktiviteterna. Dessa svar tlkar vi i kppling till vad Bethancurt, Rsenberg, Beatty & Arterburn (2014) presenterar i sin studie. Pensinärer med hinder vill ha aktiviteter där det finns ledare sm kan ge undervisning ch råd hur de ska utföra en övning samt att ledarna finns på plats för att ge mtivatin både fysiskt men även ckså psykiskt. Genm att utföra aktiviteter sm är återkmmande så får respndenterna i denna studie det stöd ch den mtivatin från ledare de behöver för att klara av att vara fysiskt aktiva på deras principer. Med undervisning hur en övning ska utföras ch m de känner sig säkra över någnting så finns det stöd till hands för att hjälpa dem (a.a.). Det går även att tlka svaren utifrån Talbtt & Rbersn (2011), att stöd ch gruppaktiviteter ökar den fysiska förmågan till det bättre. De respndenter sm svarade på enkäten i denna studie visade sig ha lite blandade hinder, det fanns både sjukdmar ch fysiska besvär sm dåliga fötter, dålig rygg, ch dåliga ben samt även smärta Scieknmiska skillnader En föreställning vi hade innan vi genmförde denna studie var att scieknmiska skillnader var en faktr för hur fta persner var fysiskt aktiva. I bakgrunden skrev vi att scieknmiska skillnader kan påverka människr till att göra en livsstilsförändring. Därför ställde vi ss frågan m det kan vara så att pensinärers tidigare liv ch nuvarande scieknmiska status har en påverkan hur villiga de är att göra en livsstilsförändring, eller m det har att göra med vilka aktiviteter sm erbjuds? Resultatet från det insamlade materialet visar att det inte är någn nämnvärd skillnad berende på varken arbete, civilstånd eller utbildningsnivå. Det säger emt det sm Hassmén, Hassmén ch Plate (2003) skriver m att scieknmisk status 26

34 har en effekt på den fysiska aktivitetsnivån senare i livet. Dck så betnar de även att hur pass hög den fysiska aktivitetsnivån är senare i livet även kan ber på hur fysiskt aktiv varje individ har varit under uppväxttiden, vilken är en faktr sm vi inte har undersökt i vår studie. Någt sm dck går att se i studien är att de sm är ensamstående är den grupp sm är mest aktiva. Det talar för det sm Statens flkhälsinstitut (2009) säger m att scial interaktin ch platser skapar samhörighet under dagarna ch har en psitiv effekt på hälsan. Vi tlkar detta sm att de sm är ensamstående är aktiva ftare för att de ser det sm en möjlighet att slippa vara ensamma ch istället få träffa människr samt att bättre på deras fysiska hälsa. Det sm dck talar emt detta fenmen är det sm Statens flkhälsinstitut (2009) säger m att de sm lever ihp är mer fysiskt aktiva än de sm är ensamma Kunskap Någt sm visar sig i resultatet är att de sm vill ha mest kunskap är det sm antingen är aktiva 7 dagar i veckan eller de sm knappt är aktiva alls, 1-2 dagar i veckan. Vår tlkning av detta är att de sm är aktiva 7 dagar i veckan redan har mycket kunskap men är väldigt intresserade inm mrådet medan de sm är aktiva 1-2 dagar i veckan känner att det kan vara ett hinder för att vara fysiskt aktiva eftersm de inte har tillräckligt med kunskap. De vill därför ha mer kunskap för att kunna bli mer aktiva. Denna tlkning går bland annat att kppla till det Ahl (2004) skriver m attityder. Hn skriver att attityder anses vara en mental företeelse ch hur en människas attityd är berr på bakmliggande rsaker såsm erfarenheter ch bakgrund ch är någt sm går att ändra under livets gång. Vår tlkning av detta är att vi trr att dessa pensinärer vill göra en förändring ch bli mer aktiva. Även Faskunger (2001) skriver m attityder ch att det kan vara ett hinder till att vara fysiskt aktiv. 6.2 Metddiskussin I metddiskussinen diskuteras den valda metden ch vilken påverkan den kan tänkas ha på resultatet. Någt sm kan ha en påverkan för hur enkäterna besvarades var när vi var på plats på en PRO-förening när enkäterna fylldes i. Då kunde pensinärerna mtiveras av ss till att besvara enkäten samt få en förklaring m hur de hjälpte studien genm att fylla i 27

35 enkäten, vi fanns även där sm hjälp m det fanns några svårigheter med att besvara enkäten. Trst (2012) kallar detta för gruppenkäter ch nämner att det är ett bra sätt för att nå ut till respndenterna ch nämner ckså att när intervjuaren eller intervjuarna är på plats så kan de agera sm stöd ch en slags mtivatin till att fylla i enkäten. Detta var någt vi upplevde att de gav fler svar än m vi inte hade varit på plats eftersm många till en början var tveksamma till att besvara enkäten. När vi fick kntakt med respndenterna ch bland annat nämnde att det var till vårt examensarbete i pedaggik så var det många av de tveksamma pensinärerna sm fyllde i enkäten. Det mtsatta gäller den PRO-förening sm vi inte närvarade hs, där kunde vi inte mtivera pensinärerna till att besvara enkäten ch vi kunde inte heller agera stöd för dem vid eventuella frågr. Dck så kan det vara en viss fördel att inte närvara när enkäterna besvaras på grund av att en viss intervjuareffekt kan uppstå ch de kan känna sig styrda att svara på ett visst sätt (Bryman, 2011). Någt sm vi trr påverkar själva resultatet från enkäterna är att det var många frågr sm lämnades besvarade. Vi trr att detta kan ber på att respndenterna är äldre, vilket kan medföra dålig syn ch en del av respndenterna hade skrivsvårigheter. Det var några sm bad m hjälp med att fylla i enkäterna eftersm de hade prblem med de van nämnda rsakerna, men några respndenter hppade över frågr vilket kan vara ett resultat på att de inte ville eller vågade be m hjälp. Det var även en fråga sm var lite dåligt placerad vilket ledde till att det var många sm missade den frågan, frågan handlade m tidigare arbete. En annan faktr sm kan ha påverkat resultatet är att alla respndenter i studien var medlem i en PRO-förening. Då detta är en ideellt aktiv förening drar vi slutsatsen att det är relativt pigga ch engagerade pensinärer ch vårt resultat hade kanske blivit annrlunda m vi valt en annan arena. Skulle vi istället haft med pensinärer sm inte är medlem i någn PRO-förening skulle både studien ta längre tid ch det skulle förmdligen vara svårare att få tag på respndenter. PRO-föreningar valdes ut sm arena för att nå ut till ett strt urval av respndenter, men det var ckså tidskrävande då det var viss restid. Ett försök att nå ut till pensinärer över internet gjrdes, men det gav endast ett svar. 28

36 6.2.1 Reliabilitet ch validitet Reliabilitet handlar m hur tillförlitlig en undersökning är, Bryman (2011) talar m hur undersökningen skulle se ut m den skulle genmföras en gång till. Är resultaten från undersökningen ungefär likvärdig finns det en hög reliabilitet, är resultatet däremt annrlunda kan undersökningen ha påverkats av slumpmässiga förutsättningar vilket gör att reliabiliteten blir lägre. Eftersm det inte tidigare har gjrts någn liknande studie på Pensinärer i Gävlebrgs län blir det svårt att svara på hur hög reliabiliteten är i denna studie Det sm talar för att reliabiliteten kan vara relativt hög är att vi inte kände någn av respndenterna sm svarade på enkäten, de fick svara på enkäten i lugn ch r ch ta den tid de behövde så de kunde läsa igenm frågrna. Därför trr vi inte att vår rll sm intervjuare påverkade dem samt att tiden inte var någt sm stressade fram deras svar. Detta gör att vi trr att m en likadan undersökning med samma respndenter genmförts på samma sätt så hade svaren ungefär varit likadana. Validitet handlar m att sm frskare undersöka det sm från början var tänkt att undersökas (Bryman, 2011). Att en kartläggning har genmförts gör att validiteten blir hög, resultatet visar ett mått för den här målgruppens inställning, attityder ch mtivatinsfaktrer till fysisk aktivitet. Det sm kan ha sänkt validiteten är att en grupp fick fylla i enkäten när vi var på plats medan en grupp fyllde i enkäten utan att vi var på plats. Detta ledde till att den grupp sm fyllde i enkäten utan någn av ss intervjuare på plats missade flera frågr. Vi trr att resultatet hade blivit annrlunda med en intervjuare närvarande. 7. Slutsats Syftet med denna studie var att kartlägga pensinärers inställning, attityder ch mtivatinsfaktrer till fysisk aktivitet ch en Senir Sprt Schl. Någt vi kan se tydligt från resultatet är att de sm är mtiverade till att vara fysiskt aktiva är mer fysiskt aktiva än de sm inte är mtiverade. En slutsats blir då att lägga str vikt på mtivatinsfaktrer för att få pensinärerna mer fysiskt aktiva, det räcker inte bara med att det finns möjligheter till att vara fysiskt aktiv, det är minst lika viktigt att de har någt sm mtiverar dem, till exempel lika individuella mål just för dem. 29

37 Resultatet visar även att en viktig faktr för pensinärer till att utföra någn frm av fysisk aktivitet är det sciala för att skapa ch skaffa kntakter. Någt sm märktes av detta var även att de flesta pensinärer vill hålla på med dans sm är en gruppaktivitet sm även ger en bra träning för den fysiska knditinen. Vår slutsats utifrån detta resultat är att det är viktigt för pensinärerna att behålla ch knyta nya kntakter i ch med att de inte längre har någn arbetsplats att gå till. De förlrar sina arbetskamrater samt att flk i deras närhet kanske går brt vilket leder till en större risk för att bli ensamma. Någt sm dck inte visade sig ha någn påverkan för den fysiska aktiviteten var pensinärernas scieknmiska status. Vår bedömning av detta är att pensinärerna ser en arena för fysisk aktivitet sm en möjlighet till att just skaffa nya kntakter ch det leder även till att de får en förbättrad fysisk hälsa. När det gäller mtivatin ch inställning till en Senir Sprt Schl så kan vi utifrån resultatet se att det finns ett relativt strt intresse för detta. Möjligheten för pensinärerna att skaffa mer kunskap för att bli mer aktiva ch hälssamma är någt sm mtiverar men resultatet visar att det sm mtiverar mest är just intresset för återkmmande aktiviteter. Vår tlkning av detta är att pensinärerna får in lite rutiner i vardagen, de får träffa vänner, prva på nya aktiviteter, röra på sig samt att de ha har någnting att se fram emt varje vecka. Detta trr vi skapar en högre livsglädje. 7.1 Framtida frskning Eftersm vår studie endast inriktade sig till Gävlebrgs län så är vi nyfikna på hur en liknande studie skulle se ut m den genmfördes i Sveriges alla län. För att därifrån kunna se avvikelser, skillnader ch vart behvet är störst för att rikta insatser till att förbättra pensinärers fysiska hälsa. Ur ett mer lkalt perspektiv skulle det vara intressant att se frskning inm samma mråde ch samma län men att urvalet inte endast skulle vara från PRO-föreningar. Detta eftersm de pensinärer sm är med i PRO-föreningar ftast har en ganska bra hälsa så skulle det vara av intresse att få tag på fler pensinärer sm inte är med i någn PRO-förening, för att se vad sm mtiverar dem ch hur deras inställningar ch attityder är till fysisk aktivitet. 30

38 Referenslista Ahl, H.J. (2004). Mtivatin ch vuxnas lärande: en kunskapsöversikt ch prblematisering. Stckhlm: Myndigheten för sklutveckling. Bailey, M., & McLaren, S. (2005). Physical activity alne and with thers as predictrs f sense f belnging and mental health in retirees. Aging & Mental Health, 9(1), di: / Barnett, I., Guell, C., & Ogilvie, D. (2012). The experience f physical activity and the transitin t retirement: a systematic review and integrative synthesis f qualitative and quantitative evidence. Internatinal Jurnal Of Behaviral Nutritin & Physical Activity, 9(1), 97. di: / Bethancurt, H. J., Rsenberg, D. E., Beatty, T., & Arterburn, D. E. (2014). Barriers t and facilitatrs f physical activity prgram use amng lder adults. Clinical Medicine & Research, 12(1-2), di: /cmr Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Caspersen, C. J., Pwell, K. E., & Christensn, G. M. (1985). Physical Activity, Exercise, and Physical Fitness: Definitins and Distinctins fr Health-Related Research. Public Health Reprts (1974-), (2) Chen, L., Manin, L. & Mrrisn, K. (2007). Research methds in educatin [Elektrnisk resurs]. (6. ed.) Lndn: Rutledge. Cnnell, C., Davies, R., Rsenberg, A., & Fisher EB, J. (1988). Retiree's perceived incentives and barriers t participatin in health prmtin activities. Health Educatin Research, 3(3), p. Czijnsen, R., Stevens, N., & Van Tilburg, T. (n.d). The trend in sprt participatin amng Dutch retirees, Ageing & Sciety,

39 Eliassn, A. (2013). Kvantitativ metd från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur. Faskunger, J. (2001). Mtivatin för mtin: en handbk för hälsvägledning steg för steg. Farsta: SISU idrttsböcker. Faskunger, J. & Nylund, K. (2014). Mtivatin för mtin: hälsvägledning för ökad fysisk aktivitet. (1. uppl.) Stckhlm: SISU Idrttsböcker. Flkhälsberedningen. (2011). Senir Sprt Schl - reginal samrdningsfunktin. Hämtad , från eredningen/f%c3%b6redragningslista/fhb% %20a7.pdf FYSS. (2015). Rekmmendatiner m fysisk aktivitet för äldre. Hämtad , från %C3%A4ldre_Rev.pdf Gvil, S. R., Weidner, G., Merritt-Wrdert, T., & Ornish, D. (2009). Sciecnmic Status and Imprvements in Lifestyle, Crnary Risk Factrs, and Quality f Life: The Multisite Cardiac Lifestyle Interventin Prgram. American Jurnal Of Public Health, 99(7), Hassmén, P. & Hassmén, N. (2005). Hälssam mtin : lindrar nedstämdhet ch depressin. Stckhlm: SISU idrttsböcker. Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrttspsyklgi. Stckhlm: Natur ch kultur. Hein, H.H. (2012). Mtivatin: mtivatinsterier & praktisk tillämpning. (1. uppl.) Stckhlm: Liber.

40 Institute f Eurpean Fd Studies (1999). A pan-eu survey n cnsumer attitudes t physical activity, bdy weight and health. Luxemburg: Office fr Official Publicatins f the Eurpean Cmmunities. Ku, A., Chew, W. H., & Hi, W. C. (2007). Occupatins f healthy Asian retirees: Impact n quality f life. Activities, Adaptatin & Aging, 31(3), di: /j016v31n03_01 Marasvic, S., & Kkric, S. (n.d). THE ROLE OF DANCE IN THE IMPROVEMENT OF ACTIVE LIFESTYLE AND QUALITY OF LIFE OF OLDER PEOPLE. Revija Za Scijalnu Plitiku, 21(2), Miller, A., & Iris, M. (2002). Health prmtin attitudes and strategies in lder adults. Health Educatin & Behavir, 29(2), p. di: / Pin, L., Gnzález-Vélez, A. E., Priet-Flres, M., Ayala, A., Fernandez-Mayralas, G., Rj-Perez, F., &... Frjaz, M. J. (2014). Self-perceived health and quality f life by activity status in cmmunity-dwelling lder adults. Geriatrics & Gerntlgy Internatinal, 14(2), 464. di: /ggi Statens flkhälsinstitut (2009). Det är aldrig för sent! [Elektrnisk resurs]: förbättra äldres hälsa med möten, mat ch aktivitet. Östersund: Statens flkhälsinstitut. Sverige. Flkhälsmyndigheten (2014). Flkhälsan i Sverige [Elektrnisk resurs]: årsrapprt Slna: Flkhälsmyndigheten. Sveriges utbildningsradi (2011). UR Samtiden - Idrtt för hela livet [Elektrnisk resurs] : Intervju med Helén Gustavssn. Utbildningsradin. Rstila, M. & Tivanen, S. (red.) (2012). Den rättvisa hälsan: m scieknmiska skillnader i hälsa ch livslängd. (1. utg.) Stckhlm: Liber.

41 Talbtt, J., & Rbersn, D. N. (2011). Physical Activity f Older Peple: An Investigatin f a Retirement Center in Olmuc, Czech Republic. Activities, Adaptatin & Aging, 35(2), p. di: / Tuvier, M., Bertrais, S., Charreire, H., Vergnaud, A., Hercberg, S., & Oppert, J. (n.d). Changes in leisure-time physical activity and sedentary behaviur at retirement: a prspective study in middle-aged French subjects. Internatinal Jurnal Of Behaviral Nutritin And Physical Activity, 7di: / Trst, J. (2005) Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur AB Vetenskapsrådet (2002). Frskningsetiska principer inm humanistisksamhällsvetenskaplig frskning. Stckhlm: Vetenskapsrådet. Wyatt, L. C., Trinh-Shevrin, C., Islam, N. S., & Kwn, S. C. (2014). Health-Related Quality f Life and Health Behavirs in a Ppulatin-Based Sample f Older, Freign-Brn, Chinese American Adults Living in New Yrk City. Health Educatin & Behavir, 41(1), 98S-107S 1p. di: / Zhang, Z., & Zhang, J. (2015). Scial Participatin and Subjective Well-Being Amng Retirees in China. Scial Indicatrs Research, 123(1), di: /s

42 9. Bilagr Bilaga 1 Missiv Hej! Vi är två studenter sm är inne på vår sista termin på Hälspedaggiska prgrammet på Högsklan i Gävle. Vi läser för tillfället en kurs sm heter Pedaggik hp, 30 hp. Vi skriver just nu en uppsats där vi försöker kartlägga pensinärers inställning till en sprtskla för just pensinärer, sm sedan är tänkt att resultera i ett prjekt med denna sprtskla m resultatet är psitivt. Detta missivbrev är till för att infrmera m de rättigheter sm ni respndenter har under studiens gång. Att delta i studien är helt frivilligt men vi är väldigt tacksamma m så många sm möjligt kan ställa upp, det är även när sm helst möjligt att avbryta deltagandet i studien. Enkäterna kmmer att samlas in ch behandlas helt annymt. De enda sm kmmer att ha tillgång till studiens data är vi två studenter, Henrik Perssn på SISU samt vår handledare Elisabet Hedlund. Studiens resultat kmmer sedan att rapprteras till SISU ch Regin Gävlebrg m hur pensinärers inställning till en sprtskla idrtt hela livet är i er kmmun. Studiens resultat kmmer även att presenteras för en del lika idrttsförbund i Gästrikland ch eventuellt media. Vid eventuella frågr eller m du är intresserad av att ta del av uppsatsen när den är klar, är du välkmmen att höra av dig. Kntaktpersner: Sebastian Brusman 076-xxxxxxx hhp13sbn@student.hig.se Simn Jnssn 073-xxxxxxx hhp13sjn@student.hig.se Handledare Elisabet Hedlund xxx@hig.se